Komplett kateterutbildning
Komplett kateterutbildning
Komplett kateterutbildning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
KAD – bara när det är<br />
motiverat!<br />
Kateterproblem? Nej tack!<br />
KAD – bara när det är motiverat!<br />
Kateterproblem? Nej tack!<br />
Ett utbildningsprogram för Östergötland av<br />
Hans Hjertberg, Projektledare, Chefläkare<br />
Sara Lindegren, Projektsamordnare, Verksamhetsutvecklare PSE<br />
Christer Ahlstrand, Öl, Urol klin i Östergötland, US<br />
Anne Charlotte Brodén, Leg Ssk, Hygiensjuksköterska LiM, CHV<br />
Mats Guldstrand, Instruktionssjuksköterska, Clinicum, CHV<br />
Barbro Isaksson, Hygienöverläkare, Chefläkare<br />
Susann Karnock, Uroterapeut, Urol klin i Östergötland, ViN<br />
Helen Marklund, Leg Ssk, Med Dr, Urol klin i Östergötland, US<br />
Martin Magnusson. Projektansvarig, Utvecklingschef, PE chef CHV<br />
I samarbete med Kirurgiska kliniken, Urol. sektionen i Jönköpings län<br />
1
Syfte och mål<br />
1. Minimera skador på urinblåsan:<br />
- förebygga urinretention<br />
- tidigt upptäcka urinretention<br />
2
Syfte och mål<br />
2. Minimera andelen vårdrelaterade<br />
urinvägsinfektioner<br />
- ”KAD – bara när det är motiverat”<br />
- Rätt skötsel och omvårdnad av patienter med<br />
3
Disposition av dagen<br />
• Allmänt om kateterisering<br />
– Regelverk<br />
– Formell, reell kompetens<br />
– Dokumentation<br />
• Bladderscan, övning<br />
• Indikationer<br />
• Presentation av katetrar<br />
• Kateteriserings-teknik<br />
• Katetervård<br />
– Påsar, propp, klämmor<br />
– Urinodling<br />
4
Disposition forts…<br />
• Praktiska KAD - övningar på attrapp<br />
• Om suprapubisk kateter<br />
• Olika katetertyper<br />
• Om nefrostomier och splintar<br />
• Hur förhindra överbehandling av KAD - orsakad<br />
bakteruri?<br />
• Positiv urinodling hos äldre<br />
• Hur arbetar KAD-ansvariga vidare lokalt?<br />
• Hur sker uppföljning av er utbildning?<br />
• Utvärdering och avslutande diskussion<br />
5
Identifiera patienter med<br />
urinretention<br />
• Alla patienter som söker sjukhusvård<br />
ska bedömas om de har en allmän eller<br />
specifik risk för urinretention.<br />
6
Allmän och specifik risk för<br />
urinretention<br />
• Allmän risk uppkommer oftast i samband med kronisk<br />
sjukdom eller funktionsnedsättning. Målet är att upptäcka<br />
residualurin/urinretention så tidigt som möjligt och innan<br />
en allvarlig skada har uppstått.<br />
• Specifik risk uppstår oftast i samband med den aktuella<br />
sjukdomen/skadan/behandlingen. Målet är ingen skada<br />
alls på urinblåsan.<br />
7
Definition av urinretention<br />
• Oförmåga att tömma urinblåsan<br />
• Över 4-500 ml finns risk för blåsskada<br />
• Över 40 % av blåsans totala kapacitet kvar<br />
i blåsan efter miktion<br />
8
Tumregler, allmän risk<br />
• Resurin mätning snarast efter ankomst<br />
• Resurin < 200ml = ingen mer mätning<br />
• Resurin > 200ml = specifik risk<br />
• Resurin > 400 ml = urinretention (?)<br />
9
Filmtajm!<br />
Filmtajm!<br />
10
Regelverk<br />
• SFS 1993:584 Lag om medicinsk tekniska produkter<br />
• SFS 1998:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område<br />
• SFS 2008:355 Patientdatalag<br />
• SOSFS 1993:17 Omvårdnad inom hälso- och sjukvården<br />
• SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård<br />
och tandvård<br />
• SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-<br />
och sjukvården<br />
• SOSFS 2005:27 Samverkan vid in och utskrivning av patienter i sluten vård<br />
• SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården mm<br />
• SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och<br />
sjukvård<br />
11
Konsekvenser av urinretention<br />
• Urinretention kan leda till:<br />
- skador på urinblåsan(4)<br />
- förlängd sjukhusvistelse(5)<br />
- minskad livskvalité(6)<br />
• Bladder-scan kan minska andelen:<br />
KAD(7), vårdrelaterade urinvägsinfektioner(8)<br />
kostnader(9)<br />
4. Mustonen S, Ala-Houhala I, Tammela TL. Proteinuria and renal function during and after acute urinary retention. J Urol 1999;161:1781-4;<br />
discussion 84-5.<br />
5. Shadle B, Barbaro C, Waxman K, Connor S, Von Dollen K. Predictors of postoperative urinary retention. Am Surg 2009;75:922-4.<br />
6. Thomas K, Oades G, Taylor-Hay C, Kirby RS. Acute urinary retention: what is the impact on patients' quality of life? BJU Int 2005;95:72-6.<br />
7. Stevens E. Bladder ultrasound: avoiding unnecessary catheterizations. Medsurg Nurs 2005;14:249-53<br />
8. Lee YY, Tsay WL, Lou MF, Dai YT. The effectiveness of implementing a bladder ultrasound programme in neurosurgical units. J Adv Nurs<br />
2007;57:192-200.<br />
9. Palese A, Buchini S, Deroma L, Barbone F. The effectiveness of the ultrasound bladder scanner in reducing urinary tract infections: a meta-<br />
analysis. J Clin Nurs 2010;19:2970-9.<br />
12
Allmän risk för urinretention<br />
Allmän risk för urinretention<br />
• Hög ålder<br />
• Förstorad prostata<br />
• Kronisk alkoholism<br />
• Diabetes<br />
• TIA/stroke/neurologiska sjukdomar<br />
• Kognitiv nedsättning/förvirring<br />
• Tidigare urinretention<br />
/inkontinens/skada/sjukdomar i urinvägarna<br />
13
Allmän risk för<br />
urinretention….forts<br />
• Urinvägsinfektion/prostatit<br />
• Kronisk smärta<br />
• Delvis immobilisering<br />
• Psykisk stress<br />
• Buksmärta/förstoppning<br />
• Läkemedel<br />
14
Åtgärder vid allmän risk<br />
• Skaffa bästa tänkbara förutsättningar för<br />
blåstömning<br />
– Integritet<br />
– Optimal sitt- eller ståställning<br />
– Assistens<br />
15
• Nyupptäckt resurin >200 ml<br />
• Akut sjukdom, trauma, intoxikation med<br />
”lätt/måttlig” allmänpåverkan, medvetslöshet<br />
• Svår smärta<br />
Specifik risk för<br />
urinretention<br />
• Hinder i urinvägarna<br />
• Avslutad KAD - behandling<br />
16
• Ryggbedövning/narkos/operationer<br />
• Pareser<br />
• Förlossning<br />
Specifik risk för<br />
urinretention….forts<br />
• Behandling med stora mängder vätska/diuretika<br />
17
Behandling,<br />
specifik risk för urinretention<br />
• Optimal blåstömningssituation<br />
• Miktion enligt tidsschema<br />
• Bladder-scan enligt tidsschema<br />
• Resturinmängd/vätsketillförsel avgör<br />
kontrollintervall<br />
• Frikostig bladderscan pre- och<br />
postoperativt<br />
• I förekommande fall även peroperativt<br />
18
Vem ska göra vad här?<br />
19
Bestämning av Residualurin med<br />
ultraljudsscanner<br />
• Indikation<br />
– Vägledning behov att sätta KAD eller S-kat<br />
– God - ej exakt - mätning av urinmängd<br />
– Låt patienten spontant – i avskildhet - tömma<br />
urinblåsan<br />
– Kvarvarande mängden avspeglar<br />
blåstömningsförmågan<br />
– Mängd urin varierar<br />
– Upprepa mätning
Tillvägagångssätt<br />
• Välj om Du undersöker man eller kvinna<br />
• Använd rikligt med ultraljudsgel på proben<br />
• Applicera proben mot bukväggens framsida<br />
– Medellinjen, några cm ovan blygbenet<br />
– Rikta snett nedåt mot lilla bäckenet<br />
– Håll stilla så länge undersökningen pågår<br />
– Om förband- mät från sidan<br />
– Bild av blåsan inom undersökningsfältet
Felkällor<br />
• Vätska i närheten av urinblåsan ger en<br />
större resturin än vad som faktiskt finns<br />
– Ascites (ökad mängd vätska i bukhålan)<br />
– Vätskefyllda cystor<br />
– Färska blödningar<br />
– Graviditet<br />
– Nyförlöst kvinna med stor livmoder
Andra felkällor<br />
• Scanning utanför medellinjen<br />
• Felriktad prob<br />
• Patienten rör på sig<br />
• Flyttar proben under pågående scanning<br />
• För liten mängd gel<br />
– 000 på skärmen
Dags för test av Bladderscan<br />
• Principfunktion<br />
• Prova på er själva<br />
• Prova på varandra<br />
24
KAD-behandling<br />
• KAD (vanlig behandling vid urinretention)<br />
orsakar 80% av uvi och är en reservoar för<br />
multiresistenta bakterier(10)<br />
• Vanligt med över- och felanvändning av KAD<br />
(11,12) Kateterrelaterade urinvägsinfektioner<br />
ökar sjuklighet, dödlighet och kostnader<br />
(12,10,13,14)<br />
10. Tambyah PA, Knasinski V, Maki DG. The direct costs of nosocomial catheter-associated urinary tract infection in the era of managed care. Infect<br />
Control Hosp Epidemiol 2002;23:27-31.<br />
11. Saint S, Wiese J, Amory JK, Bernstein ML, Patel UD, Zemencuk JK, et al. Are physicians aware of which of their patients have indwelling urinary<br />
catheters? Am J Med 2000;109:476-80.<br />
12. Gokula RR, Hickner JA, Smith MA. Inappropriate use of urinary catheters in elderly patients at a midwestern community teaching hospital. Am J<br />
Infect Control 2004;32:196-9.<br />
13. Holroyd-Leduc JM, Sen S, Bertenthal D, Sands LP, Palmer RM, Kresevic DM, et al. The relationship of indwelling urinary catheters to death,<br />
length of hospital stay, functional decline, and nursing home admission in hospitalized older medical patients. J Am Geriatr Soc 2007;55:227-<br />
33.<br />
14. Defez C, Fabbro-Peray P, Cazaban M, Boudemaghe T, Sotto A, Daures JP. Additional direct medical costs of nosocomial infections: an<br />
estimation from a cohort of patients in a French university hospital. J Hosp Infect 2008;68:130-6.<br />
25
Allmänt om kateterisering<br />
• Utföras av person med kompetens<br />
– Formell: läkare, sjuksköterska<br />
– Reell: undersköterska med skriftlig delegering<br />
– Skyldighet för verksamhetschef - lokala anvisningar<br />
– Länk till PM på LISA - Uretrakaterisering<br />
• Ska dokumenteras i journal<br />
– Ordination indikation, typ, storlek<br />
– Liggetid, mängd vätska i ballong<br />
– Öppet eller slutet system, påse/ventil<br />
– Uppgifter om insättning<br />
– Patientens egna iakttagelser<br />
– Länk till Cosmic ej klar<br />
26
• Läkare ansvarar för<br />
dokumentation av:<br />
Ansvarsordning<br />
ordination<br />
indikation<br />
katetertyp<br />
planerad behandlingstid<br />
öppen eller stängd KAD<br />
information om diagnos /<br />
behandling<br />
överrapportering till<br />
annan vårdgivare<br />
• Sjuksköterska/<br />
undersköterska<br />
ansvarar för<br />
dokumentation av:<br />
att katetern är satt och på<br />
rätt sätt<br />
antal ml vätska i kuffen<br />
ev. komplikationer vid<br />
insättandet<br />
muntlig och skriftlig<br />
information till patienten<br />
27
Indikationer för KAD<br />
• Indikation ska omprövas kontinuerligt<br />
– Urinstämma - svag blåsmuskel - residualurin<br />
– Op >2 timmar<br />
– Intensivvård/timdiures<br />
– Trauma - sänkt medvetandegrad<br />
– Spolning vid kraftig hematuri<br />
– Efter ingrepp i urinblåsa/prostata/uretra<br />
– Oförmåga att tömma i flaska eller toalett<br />
– I livets slutskede<br />
– Infektionsdränage<br />
28
Vi bör inte ta, utan se riskerna<br />
29
Kontraindikationer för KAD<br />
• Bäckenfraktur med risk för urinrörsskada<br />
• Urinrörsförträngning<br />
• Nyligen opererad i urinrör/prostata/urinblåsa<br />
(se journalanteckning!)<br />
• Icke kooperabel patient<br />
• Hög vårdtyngd<br />
• Inkontinens (relativ kontraindikation)<br />
• Sfinkter-protes<br />
30
• Engångstappning:<br />
– Diureskontroll, mätning av residualurin,<br />
– Mängd >400 ml urin<br />
• Intermittent kateterisering (IK):<br />
– Alternativ till temporär kvarliggande kateter<br />
• Ren intermittent kateterisering (RIK):<br />
• Kvarliggande urinkateter (KAD):<br />
• Suprapubisk kateterisering (via bukväggen)<br />
11-10-17<br />
Typ av kateterisering<br />
31
Indikationer för alternativa<br />
urinblåsedränage<br />
Ren intermittent<br />
kateterisering - RIK<br />
• Bättre alternativ till<br />
KAD när patienten<br />
själv kan klara av<br />
åtgärden<br />
– Vid avflödeshinder<br />
– Vid svag blåsmuskel<br />
Suprapubisk kateter<br />
• Bättre alternativ till<br />
KAD vid längre behov<br />
• Skada på uretra<br />
• Misslyckad<br />
uretrakateterisering<br />
• Efter vissa operativa<br />
ingrepp<br />
32
Steril och ren rutin<br />
• Steril rutin: Rekommenderas vid all<br />
kateterisering/spolning på sjukhus. Övriga inrättningar;<br />
förstagångs - kateterisering, nedsatt immunförsvar, viss<br />
kirurgi, trauma<br />
• Ren rutin: I hemmet, vid RIK<br />
• Tänk på: Basal hygienrutin<br />
• Fördröja bakteriekolonisation i urinblåsan<br />
• Verksamhetschef, MAS bestämmer rutin<br />
33
Kateteriseringsteknik<br />
• Detta behöver du:<br />
• Descutansvamp 4%<br />
• Sterila handskar,<br />
plastförkläde<br />
• Kateterset-engångs<br />
• Kateter enligt<br />
ordination<br />
• Spruta 10 ml<br />
• Sterilt vatten till<br />
kateterballong/glycobl<br />
oc<br />
• Xylocaingel 2% alt<br />
Sterilt kateterslem<br />
• Urinuppsamlingspåse<br />
34
Kateteriseringsteknik forts<br />
Man:<br />
• Utstråla lugn!<br />
Avskärmad miljö<br />
• Tvätta med<br />
Descutansvamp<br />
• För tillbaka förhuden<br />
• Kateter enligt<br />
ordination, Ch 14<br />
• Räta ut urinröret,<br />
utsträckt och uppåt<br />
• Allergi?<br />
• Xylocainspruta 10 ml 2<br />
ggr eller mer - rikligt!!<br />
• Alt Sterilt glidslem<br />
• Spruta gel långsamt-tvåtre<br />
omgångar med 3 min<br />
mellanrum<br />
• För in hela katetern till<br />
förgreningsstället –<br />
forcera inte<br />
• Mata in katetern ur sin<br />
förpackning/ ta ur sin<br />
förpackning<br />
35
Riskabla ställen i uretra för<br />
strikturer<br />
37
Kateteriseringsteknik forts<br />
• Kontrollera att urin<br />
rinner innan du fyller<br />
kateterballongen/kuffen<br />
• Sterilt vatten/glycobloc<br />
till ballongen/kuffen<br />
• För fram förhuden, risk<br />
för parafimosis!<br />
• Drag varsamt i katetern<br />
tills ballongen ger<br />
motstånd<br />
• Koppla katetern till<br />
urinuppsamlingspåse/<br />
kateterventil<br />
38
Kan ballongen fyllas?<br />
39
Kan ballongen fyllas?<br />
40
Kan ballongen fyllas?<br />
41
Vid problem med katetersättning kan en så kallad Tiemann-kateter användas<br />
efter ordination av läkare och beroende på Din kännedom om katetern<br />
42
Kateteriseringsteknik<br />
Kvinna:<br />
• Utstråla lugn!<br />
Avskärmad miljö<br />
• Tvätta med<br />
Descutansvamp och<br />
håll isär blygdläpparna<br />
• Kateter enligt<br />
ordination, Ch 12<br />
• Allergi?<br />
• Xylocainspruta 10 ml alt<br />
sterilt glidslem, spruta<br />
gel i urinröret och på<br />
katetern<br />
• Alt sterilt glidslem<br />
• Svårt hitta<br />
urinrörsmynningen ibland<br />
• Kontrollera att urin rinner<br />
innan du fyller<br />
kateterballongen/kuffen<br />
• Sterilt vatten/glycobloc till<br />
ballongen/kuffen<br />
• Koppla katetern till<br />
urinuppsamlingspåse/<br />
kateterventil<br />
43
Urinuppsamling<br />
Kateterpåsar:<br />
• Slutet system<br />
– tömbar påse, byte ca<br />
1 vecka<br />
• Delvis slutet system<br />
– icke tömbar påse,<br />
”nattpåse”<br />
• Lång slang<br />
– upphängnings-<br />
anordning under<br />
urinblåsans nivå<br />
Kateterventil:<br />
• Byte efter 1 vecka<br />
• Kateterklämma - fixera<br />
inte på katetern!<br />
44
Praktiska tips<br />
• Katetervård:<br />
– God hygien- ökad sekretion, tvätta med tvål och<br />
vatten, även katetern<br />
• Bra fixering av katetern<br />
– sängliggande patient - lång påse<br />
– uppegående patient – ventil eller kort påse med<br />
benband<br />
– Över kalsongkanten på män?<br />
• Extra dryck -1,5-2 l<br />
– lägre bakteriekoncentration, undantag<br />
vätskerestriktion<br />
45
Fixering av katetern<br />
46
Stängd eller öppen kateter<br />
• Stängd eller öppen<br />
kateter:<br />
– Blåsträning används<br />
inte<br />
– Sängliggande patient<br />
- öppen kateter till<br />
fullt mobiliserad<br />
• Öppen kateter:<br />
– feber som orsakas av<br />
infektion i urinvägarna<br />
– vid hematuri<br />
– urinblåsan utspänd<br />
– Efter urologiska<br />
operationer<br />
– Av sociala skäl/demens<br />
• Stängd kateteter<br />
– öppnas 3-4 tim intervall<br />
– vid urineringsbehov<br />
47
Att spola en kateter<br />
Indikationer:<br />
• Kontroll av<br />
kateterläge<br />
• Grumlig urin, stopp i<br />
katetern, misstänkt<br />
hinder i katetern<br />
• NaCl Spolvätska 9<br />
mg/ml<br />
• Ättiksyra 2 – 3 %,<br />
individuell ordination<br />
• Klorhexidin 0,2 %<br />
• 60 ml spruta, steril<br />
skål<br />
• Spola in en mindre<br />
mängd- inte göra ont<br />
• Aspirera med jämna<br />
mellanrum<br />
• Håll kontroll på hur<br />
mycket du spolar in<br />
48
Att spola en kateter …forts<br />
Låt helst bli!!!<br />
49
Att dra en kateter<br />
• Fyll urinblåsan tills patienten<br />
får urinträngning (!) med NaCl<br />
spolvätska 9 mg/ml/vatten<br />
• Töm kateterballongen med<br />
spruta<br />
• Klipp aldrig av katetern<br />
• Kontrollera att katetern är hel i<br />
samband med uttagande<br />
• Be patienten urinera mät<br />
mängden, resturin?<br />
Katetern sitter hårt:<br />
• Spruta bedövningsgel i och vid<br />
sidan av katetern<br />
Ballongen kan ej tömmas :<br />
• Läkarordination<br />
• NaCl spolvätska 9 mg/ml > 20<br />
ml + punktion (läkare)<br />
• Medicinsk bensin 3 - 5 ml<br />
Renspola urinblåsan noga<br />
50
Problem<br />
•Sekretion<br />
Rengöring av katetern<br />
Byte till tunnare kateter, annat katetermaterial<br />
•Stenbildning / uttalade lokala problem<br />
Annat katetermaterial, tätare kateterbyten<br />
Efter läkarordination spola med Ättiksyra 2–3%/klorhexidin<br />
Utred förekomst av blåssten<br />
•Läckage<br />
Kateterläge och funktion? Spolning<br />
Efter läkarordination, byte till tunnare kateter, annat katetermaterial<br />
Behandling med antikolinergika<br />
Föreligger symptomgivande UVI? Diskussion.<br />
51
Lokala anvisningar<br />
uretrakateterisering<br />
Gå in på LISA och följ:<br />
• Startsida > PM medicinska o vårdadm ><br />
PM och riktlinjer > Vårdhygien<br />
Östergötland > Uretrakateterisering<br />
• Använd inte Vårdhandboken gällande<br />
KAD etc., följ våra riktlinjer enligt ovan!<br />
52
Urinodling från kateter<br />
Vid användning av slutet<br />
system:<br />
• Stäng av katetern 30-60<br />
min<br />
• Desinficera med<br />
klorhexidinsprit 5%<br />
• Använd 2 ml spruta<br />
med fin nål/vacutainer<br />
• Punktera ovan<br />
förgreningsstället. Ej<br />
helsilikonkateter<br />
I samband med<br />
kateterisering:<br />
• Låt de första ml urin rinna<br />
ut<br />
• Samla upp urin i<br />
provtagningsrör<br />
53
Punktion för odling<br />
54
Vanliga katetrar<br />
• Nelaton<br />
• Foley<br />
• Tieman<br />
• Tvåvägs<br />
• Trevägs<br />
Genomgång av katetrar<br />
Ex. på<br />
specialkatetrar<br />
• Couvelaire<br />
• Dufour<br />
• Simplastic<br />
• Mm mm<br />
55
Exempel på olika katetrar<br />
Exempel på olika katetrar<br />
56
Material<br />
• Plast<br />
• Latex<br />
• Silikon<br />
Genomgång av katetrar…forts<br />
Yta<br />
• Materialet enbart<br />
• Hydrofil<br />
– Förfylld/ej förfylld<br />
• Hydrogel<br />
• Silver<br />
57
Förvirrande namn på slangar också?<br />
58
Suprapubisk kateter<br />
59
Anläggning av suprapubisk kateter<br />
60
Suprapubisk kateterisering ”S-kat”<br />
Dränage set utan ballong Ch 10<br />
eller<br />
Dränage set med ballong Ch 15<br />
eller<br />
Bard Biokath-set Ch 12<br />
• Fylld urinblåsa!<br />
• Betraktas som ett operativt<br />
ingrepp<br />
• Klorhexidinsprit 5 mg/ml –hud<br />
descutan-genitalia<br />
• Bedövningsmedel enl ord<br />
• Punktions nål – lång grön<br />
• Kniv ev. hudsutur, nålförare<br />
Komplikationer:<br />
• Blödning<br />
• Tarmperforation<br />
• Når ej blåsan<br />
• Katetern hamnar i uretra<br />
Senare problem:<br />
• Läckage längs katetern<br />
• Läckage ur uretra<br />
• Svallkött<br />
• Katetern glider ur<br />
• Lägesproblem<br />
61
Byte av suprapubisk kateter<br />
• Hud och gammal kateter<br />
tvättas med<br />
Descutansvamp 4%<br />
• Kateter enl ordination,<br />
öka storlek 2 Ch vid varje<br />
byte (till c:a Ch 20), kort<br />
kateter<br />
• Bedövningsgel runt fisteln<br />
• Fyll med NaCl spolväska<br />
9 mg/ml/vatten<br />
• Töm ballongen och tag<br />
bort gammal kateter<br />
• För genast in den nya<br />
katetern<br />
• Fyll ballongen med<br />
ordinerad mängd sterilt<br />
vatten efter urin tömt sig<br />
• Drag ut katetern tills<br />
ballongen gör motstånd<br />
62
Patient med nefro(pyelo)stomikateter<br />
”N-kat”<br />
• Indikation:<br />
• Avlasta njuren<br />
• Hinder i urinledaren,<br />
skada med läckage eller<br />
njuroperation<br />
• Anläggs vanligen<br />
perkutant på röntgen i<br />
lokalanestesi med hjälp<br />
av genomlysning eller<br />
ultraljud<br />
• Byten sker på<br />
röntgenavdelning med<br />
olika tidsintervall<br />
beroende på katetertyp<br />
• Röntgen ansvarar för<br />
akuta byten<br />
64
Dubbel J, Stent,<br />
Splint, Pigtail<br />
65
Nefrostomi-<br />
kateter<br />
66
Komplikationer vid<br />
nefrostomikateter<br />
Tag kontakt med<br />
ansvarig läkare vid<br />
• Blodig, illaluktande eller<br />
grumlig urin<br />
• Minskade urinmängder<br />
• Stopp i katetern<br />
• Smärtor<br />
• Hög temp<br />
• Urinläckage<br />
• Om<br />
nefrostomikatetern<br />
åkt ut måste en ny<br />
sättas in snarast!!<br />
67
Skötsel av nefrostomikateter<br />
• Tvätt med Descutansvamp byte av förband,<br />
förbindelseslang, urinuppsamlingspåse<br />
1ggr/vecka eller enligt ordination<br />
• Spolning<br />
– Koppla loss förbindelseslang<br />
– NaCl spolvätska 9 mg/ml 5-10 ml<br />
– Tillförd mängd vätska aspirera eller rinna ut<br />
spontant<br />
68
Avveckling av<br />
nefrostomikateter<br />
• Avstängd 12-24 timmar - säkerhetsställa<br />
passage<br />
• Öppna katetern låt urin rinna ut ur njurbäckenet<br />
>50 ml urin, fråga läkare<br />
• Katetertyp? Trådar, ballong?<br />
• Drag varsamt - ryck inte<br />
• Täck med förband - kan rinna urin<br />
• Observera patienten under några minuter<br />
69
Referenser<br />
• www.lio.se Urinvägskateterisering,<br />
Lokala riktlinjer (2012) ”Patient med<br />
nefrostomikateter”<br />
• Schönebeck, J (2011). Blåskatetern och<br />
dess bruk. Astra Tech förlag<br />
70
Testa KAD anläggning på<br />
attrapper<br />
Prova gärna på varandra……..<br />
71
Katetern är inkörsport för<br />
bakterier<br />
• 3 – 10% bakteriuri tillkommer per dag<br />
• 1 – 2% risk för bakteriuri vid enstaka tappning<br />
Bakterier invaderar via lumen eller längs med<br />
katetern.<br />
• Akut sjuka eller kroniskt sjuka, dvs patienter med<br />
nedsatt infektionsförsvar får KAD<br />
• Slemhinneskada vid katetersättning eller av<br />
katetern<br />
72
Sträva efter kortvarig KAD-<br />
behandling!<br />
Bör vara tillfällig åtgärd i akutsjukvård- och med<br />
strikt indikation! Indikationen skall journalföras!<br />
– Erfarna medarbetare<br />
• Andelen som har bakteriuri efter 48 tim påverkas av<br />
katetersättarens erfarenhet<br />
– Försena uppkomst av bakteriuri<br />
• Steril katetersättning, god kateterhygien<br />
• Slutna system<br />
• Intermittent kateterisering<br />
• Suprapubisk kateter<br />
73
Kateterbehandling är riskfyllt<br />
• Ökad mortalitet hos kroniska KAD-bärare<br />
jämfört med icke-kateterbärare<br />
74
Hur använda antibiotika vid<br />
KAD-behandling?<br />
Aldrig profylaktisk antibiotikabehandling!<br />
Undvik antibiotikabehandling vid mindre<br />
allvarliga besvär<br />
Aggressivare utredning, diagnostik och<br />
behandling vid potentiellt allvarliga symtom<br />
75<br />
75
Vad är asymtomatisk eller<br />
lågsymtomatisk bakteriuri och vad är<br />
djup (=allvarlig) infektion?<br />
• Efter 7 dagar har 10 - 40% bakteriuri, efter 4<br />
veckor 100%<br />
• Ofta flera stammar<br />
• Ofta resistenta bakterier<br />
• Växer i biofilmskikt på kateterytan - nås ej av<br />
antibiotika<br />
• Ibland stenbildning i blåsan eller på katetern<br />
76
Lokala besvär vid KAD<br />
• Trängning, ev med läckage vid sidan av katetern<br />
• Smärta över blåsan<br />
• Sveda, obehag från urinröret<br />
• Flytning vid sida av katetern<br />
• Obehaglig lukt<br />
• Hematuri<br />
• Kateterstopp<br />
77
Går det att minska lokala<br />
besvär av katetern?<br />
Går det att minska lokala besvär av katetern?<br />
• Katetermaterial, kateterval<br />
– Latexallergi<br />
– Helsilikonkateter<br />
– Tunn kateter<br />
• Suprapubisk kateter eller RIK övervägs vid behov av<br />
medellång/lång behandling<br />
• Behandling av blåssten<br />
• Antikolinergika<br />
• Högt vätskeintag?<br />
• Spolning av urinblåsan?<br />
• Surgörning av urin?<br />
– tranbär, Hiprex, C-vitaminrik dryck<br />
78
Antibiotikabehandling vid KAD<br />
• Odla innan antibiotikabehandling<br />
startas!<br />
(5% i särskilda boende hade antibiotika-behandling,<br />
varav 1/3 för urinvägsinfektion. Odling före ab-<br />
behandling hos 34% , vid UVI 56% (Skaraborg 2004))<br />
79
Risken med liberal<br />
antibiotika-användning+KAD<br />
80
Antibiotikabehandling vid KAD<br />
• All feber orsakas inte av KAD, trots att<br />
urinodlingen är positiv<br />
• Bättre diagnostik<br />
• Avvakta och gör ny bedömning<br />
• Vid sannolik djup infektion:<br />
– välj tillräckligt potent antibiotikum, antibiotika skall ha<br />
vävnadskoncentration<br />
– KAD-patienter bär ofta på resistenta bakterier, odla alltid<br />
innan behandlingsstart - stor risk för resistens mot<br />
Ciproxin, resp Trim-Sulfa!<br />
• Ompröva diagnos och behandling<br />
81
Feber med sannolikt<br />
ursprung i urinvägarna<br />
– Feber med tydliga symtom från urinvägarna<br />
(ömhet över njurar, tecken på epididymit)<br />
– Febertopp i anslutning till KAD-byte,<br />
manipulation av KAD, stopp i KAD, andra<br />
tecken på bristande KAD-funktion<br />
82
Är det lätt att ställa diagnosen<br />
symtomgivande UVI?<br />
Hos en patient med:<br />
• Feber<br />
• Avsaknad av lokala symtom<br />
• Ej KAD<br />
• Positiv urinodling<br />
• Hur stor andel har UVI som orsak till febern?<br />
• SVAR: < 10%<br />
83
Varför skall Du tänka Dig för innan<br />
behandling ges till äldre?<br />
• Svårt att säkerställa att UVI orsakar<br />
symtom<br />
• Vanligare med läkemedelsbiverkningar<br />
hos äldre<br />
• Generös antibiotikabehandling ökar<br />
risken för utveckling av<br />
antibiotikaresistens<br />
84
Bakterieväxt i urinen hos<br />
patienter i äldreboende<br />
• Kvinnor 25-50%<br />
• Män 15-40%<br />
• Symtomgivande infektion?<br />
• Asymtomatisk bakteriuri?<br />
85
Resistensmönster hos KAD-bärare i<br />
äldreboende i jämförelse med alla<br />
urinodlingar i länet<br />
• Resistens mot Ciprofloxacin<br />
– 16.9% vs 7.9%<br />
• Resistens mot Trim-Sulfa<br />
– 39% vs 24.8%<br />
(V. Götaland, 2011)<br />
86
Hur går vi vidare?<br />
• Hur arbetar KAD-ansvariga vidare lokalt?<br />
• Hur sker uppföljningen av er utbildning och<br />
ert lokala arbete på kliniken?<br />
87
Det närmar sig slutet av<br />
dagen…<br />
Utvärdering och avslutande diskussion<br />
88
Kalmar 29/8 2011<br />
Tack för<br />
uppmärksamheten!<br />
Lycka till i kampen mot VUVI och<br />
kateterproblem!<br />
UriKaP - gruppen<br />
89
Change language