Det offentliga rummet - Landstinget i Östergötland

www.lio.se
Det offentliga rummet...
Policy för den estetiska miljöutformningen av landstingets lokaler

Innehåll
Varför behövs en estetisk policy för vårdmiljön? . . . . . . . . . . . . .2
Hur vill vi att den ska se ut? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Golv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Väggar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Dagsljus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Artificiellt ljus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Hänvisningsskyltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14
Övrig information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16
Möbler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Textilier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
Konstnärlig utsmyckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
Praktiska tips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
1

Varför behövs en estetisk policy för vårdmiljön?
Bakgrund
Medel för inre underhåll och upprustning av landstingets
lokaler fanns fram till och med år 2000 utlagt
på respektive klinik/vårdenhet. Detta har medfört att
personalens inflytande i den offentliga miljöutformningen
varit stort. Ibland har det resulterat i en bra och
genomtänkt miljö med stort engagemang från personalens
sida, men även i mindre lyckade kompromisser
mellan många starka viljor. Helhetstänkandet har då
fått ge vika för kompromisslösningar och modetrender.
Med början från år 2001 har nyssnämnda medel, med
20 % per år, återgått till dåvarande Landstingsfastigheter.
Från och med 2005 har Försörjningscentrum
det totala ansvaret för den estetiska miljöutformningen
vad avser färgsättning, materialval, armatur, skyltning
mm. Detta har aktualiserat vikten av en enhetlig
estetisk miljöpolicy avseende landstingets lokaler.
Varför behövs en enhetlig estetisk miljöpolicy?
De rum vi befinner oss i berör oss i mycket större
utsträckning än vi tror. Helheten bestående av ljus
(både dagsljus och artificiellt ljus), proportioner, färgsättning,
möbler/textilier samt konst skapar mer eller
mindre goda miljöer. Det kan vara svårt att förklara
vad det goda rummet är, men det står mer och mer
klart, att vi påverkas i positiv eller negativ riktning av
ett rums gestaltning.
Det offentliga rummet/vårdmiljön är ett rum med
många funktioner.
För patienterna skall rummet bidra med lugn och ro.
Samtidigt skall det kännas stimulerande och fantasieggande
för att påskynda läkeprocessen och motverka
passivitet och tristess.
Vårdmiljön är också i högsta grad en arbetsplats som
skall fungera funktionellt och rationellt för personalen.
Forskning
Inom forskningen har vikten av den estetiska vårdmiljöns
betydelse för patienter och personal också uppmärksammats.
I Sverige har bland annat Britt-Maj
Wikström, docent i psykosocial medicin vid Karolinska
institutionen i Stockholm, utgivet flera forskningsrapporter.
Professorerna Ulrich och Zimring, Texas
University, Georgia institute of technology, presenterade
2004 ”The role of the Physical Environment in the
Hospital of the 21 st century: A once in a lifetime
opportunity”. I ovan nämnda publikationer poängteras
bland annat vikten av att ta vara på det friska hos patienterna
och förstärka detta genom olika sinnesupplevelser.
Riktlinjer
Den offentliga miljön skall genomsyras av ett professionellt
helhetstänkande, vara flexibel, tåla hårt slitage och
överleva modetrender. Materialen skall vara godkända i
enlighet med landstingets normer, policys och avtal samt
möjliggöra samordningsvinster vid upphandling.
Den offentliga miljön skall utformas i samarbete med
företrädare för handikapporganisationerna och skyltningen
skall följa ett väl genomarbetat skyltprogram.
Försörjningscentrum i Östergötland
Elisabeth Thörnqvist
Försörjningschef
Ulla Johansson
Estetiskt ansvarig
Upphandlingscentrum i Östergötland
Ingegärd Malmberg
Upphandlare
2 3

Hur vill vi att den offentliga miljön ska se ut?
Merparten av landstingets lokaler är en offentlig miljö,
d v s lokalerna besöks av allmänheten. Lokalerna är
också bekostade med allmänna medel.
Den offentliga lokalen skall fungera på ett bra sätt både
för patienter, personal och besökande. Människor med
olika smak, bakgrund och från olika kulturer.
Det är också viktigt att beakta att den offentliga miljön
är offentlig och därmed ingen hemmiljö där andra förutsättningar
råder.
Den offentliga miljön skall genomsyras av ett professionellt
helhetstänkande, vara flexibel, tåla hårt slitage
och överleva modetrender.
Materialen skall vara kontrollerade och godkända i
enlighet med landstingets normer, policys och avtal och
möjliggöra samordningsvinster i upphandlingshänseende.
Dagsljuset skall i möjligaste mån släppas in i lokalerna
och belysning och armatur skall vara rätt placerad
för att ge ett fullgott allmänljus.
Skyltningen skall utgå från av landstinget centralt
antaget skyltprogram.
Säkerhets-, handikapps- och städaspekter skall beaktas.
4 5
Det är viktigt att skilja den offentliga miljön
från hemmiljön där andra förutsättningar råder.
Hjördis Adolfsson, ”Luciamorgon”.

Golv
Golvbeläggningen är en viktig del av ett rums utformning.
Golvbeläggning är också förhållandevis dyr och
måste kunna hållas fräsch och fungera i många år.
Slitaget i en offentlig miljö är mycket hårdare än i en
hemmiljö varför beläggningen kräver hög kvalité.
Golvet skall också vara lättstädat och lättskött.
Faktorer att ta hänsyn till vid val av golvbeläggning:
• Rummets användningsområde och funktion
• Städning – städpersonalen har ett preciserat städuppdrag
som kan behöva ändras vid byte av golvmaterial
• Emission (utsläpp)
• Lukt
• Svikt
• Färgförändring
• Brandklassning
• Återvinning/miljöhantering
Genomarbetade basförslag vad avser material och färger
finns framtagna på Försörjningscentrum/Fastigheter.
Förslagen är framtagna i samarbete med inredningsarkitekter
och FC/Fastigheter. Framtagna basförslag
gäller vid val av material och färg avseende golv i landstingets
lokaler.
Att tänka på vid val av färg/mönster:
• Färgen bör vara neutral och oberoende av modetrender
• Mörka mönsterinläggningar skall inte användas.
Äldre och handikappade personer kan uppleva dem
som ett hål i golvet
• Mönsterinläggningar bör över huvud taget användas
restriktivt. De binder upp rummet och fördyrar
golvläggningen. Svetsfogar kan bli problem då de
med tiden luckras upp och smuts och bakterier kan
tränga ner
• Välj redan från början det golvmaterial, som genom
test och beprövad erfarenhet, har de egenskaper som
passar den verksamhet som är tänkt i lokalen
• Tänk på att smuts och fotavtryck syns mer på ett
mörkt golv än på ett ljust
• Ha alltid helhetsintrycket i åtanke
Ett lugnt och neutralt golv som fungerar utmärkt i vårdmiljön.
Mörka fält tvärs över en golvyta
kan av äldre och handikappade
upplevas som ett hål i golvet.
6 7

Väggar
Väggarna binder samman rummet och utgör en ram
för resten av rummets utformning. Väggytorna skall
vara lätta att hålla rena ur hygiensynpunkt.
• Ljusa färger ger ett lugnt och neutralt rum medan
mörka färger absorberar ljus och ger ett mer ”murrigt”
och mörkt intryck
• Undvik ränder och schabloner då dessa är modebetonade
och binder upp rummets användning/
möblering
• Undvik svampmålning då denna målningsmetod
är svår, för att inte säga omöjlig, att laga och för-
Genomarbetade basförslag vad avser färgval finns framtagna
hos Försörjningscentrum/Fastigheter. Förslagen
är framtagna i samarbete med inredningsarkitekter och
FC/Fastigheter. Framtagna basförslag gäller vid färgsättning
av väggar i landstingets lokaler.
bättra
• Färgsättningen av undersökningsrum skall alltid
vara neutral då bedömningen av en patients allmäntillstånd
därmed underlättas
• Utgå alltid från ett helhetstänkande och att rummets
användning skall vara flexibel
• För att behålla väggarna fräscha och hela – installera
s k avbärare längs de väggytor som är mest
utsatta; se även ”Praktiska tips”
• Landstinget har tagit ett principbeslut att inte tilllåta
konstnärliga väggmålningar. Med detta avses
konstnärlig aktivering utförd direkt på väggytan.
Detta gäller även målningar direkt på takyta eller
målningar som klistras fast.
8 9
Ljusa färger gör att rummet
känns större, medan
mörka kulörer absorberar
ljus och krymper rumsupplevelsen.

Dagsljus
Vetenskapliga rön påvisar att det råder ett klart samband
mellan olika sjukdomstillstånd och vårt behov av
ljus/UV-strålning. För att må bra, både till kropp och
själ, måste människan få sitt dagliga behov av dagsljus
tillgodosett. Detta sker i första hand genom att vistas
ute, men i vårdmiljön är det ljusinsläppen genom
fönstren som är oerhört viktiga för läkeprocessen.
Fönstrens primära funktion är att
släppa in dagsljus!
• Undvik skrymmande gardinarrangemang med
mörka och mönstrade tyger. Välj i stället en transparent,
ljus gardin, som släpper igenom dagsljuset
men förhindrar solreflexer och bländningsproblem
• Undvik större krukväxter och blomsterarrangemang
som utestänger det livsviktiga ljuset och
skymmer utsikten mot världen utanför sjukhuset
• Tänk på att utblicken genom ett fönster bidrar till
orienteringsförmågan
Undvik skrymmande gardin- och
blomsterarrangemang och låt i
möjligaste mån dagsljuset flöda
in i rummet.
10 11

Artificiellt ljus – elinstallationer
Den mörka årstiden, som i Sverige mer eller mindre
sträcker sig över sju månader, innebär att vi då måste
förlita oss på det artificiella ljuset.
Belysning har en stor betydelse som miljöskapare, men
dess viktigaste funktion är att ge besökare möjlighet att
hitta till målet och därigenom skapa trygghet.
Äldre personer behöver mycket ljus för att kunna läsa
informationsskyltar och orientera sig.
• Offentliga lokaler skall ha en funktionell och god
allmänbelysning varför rekommenderade belysningsnivåer
skall efterlevas
• Var mycket restriktiv med lampetter eller annan
form av väggfast armatur. De låser upp rummets
funktion/möblering och är i regel svåra att hålla
rena. De fördyrar även elinstallationen och tillför
inte något nämnvärt till ljusnivån. Med färre ljuskällor
underlättas även underhållet av belysningsanläggningen
• Samla alla uttag och kontakter längs en dörrlist.
Då vet man var man ska söka dessa och väggarna
förblir hela och rena
Offentliga lokaler skall ha en funktionell och god
allmänbelysning. Var restriktiv med lampetter som
inte tillför något nämnvärt till ljusnivån.
12 13

Hänvisningsskyltning
Hänvisningsskyltningen leder besökaren från entrén
till målet.
Ett sjukdomstillstånd innebär ofta att orienteringsförmågan
är nedsatt och patienten blir orolig och stressad
om det är svårt att hitta. För många skyltar och för
mycket information ger fel signaler.
Ett väl genomtänkt och fungerande skyltprogram är en
första förutsättning för att kunna bedriva en effektiv
vård.
• Ett länstäckande, enhetligt skyltprogram, utformat
i samråd med experter på området samt företrädare
för handikapporganisationer, ergonomiska
experter och skyltansvarig på Försörjningscentrum
• Typsnitt och färg i enlighet med landstingets grafiska
program
• För beställning av skyltar, kontakta
Försörjningscentrum, skyltansvarig
14 15
B1
B4
B7
ABCDEFGHI
Indrag 20 mm
ABCDEFGHI
ABCDEFGHI
Indrag 20 mm
ABCDEFGHI
ABCDEFGHI
ABCDEFGHI
ABCDEFGHI
ABCDEFGHI
ABCDEFGHI
Indrag 20 mm
(Utdrag ur landstingets skyltprogram).
A 35
Indrag 20 mm
Ett väl genomtänkt och fungerande skyltsystem är
en förutsättning för en effektiv vård.

Övrig information
Information om hälsoförebyggande arbete och annan
allmän information har blivit en viktig del av vården.
Detta resulterar i att mer informationsmaterial ska finnas
tillgängligt för patienterna.
• Samla all information på en vägg på därför avsedda
anslagstavlor och broschyrställ. Då vet alla var
informationen finns att söka och övriga väggar
kan hållas rena.
• Håll alltid informationsväggen aktuell och rensa
kontinuerligt bort all gammal och inaktuell information
• Tänk på att tejp, häftmassa och häftstift skadar
ytskiktet på väggar och dörrar!
Samla informationen på därför avsedd plats.
16 17

Möbler
Möblerna är en viktig del av ett rums utformning.
Möbler i vårdmiljön utsätts för mycket större belastning
än i en hemmiljö. Hårt slitage och nedsmutsning
gör att det är viktigt att välja ”rätt” möbler i olika miljöer.
Möblerna skall vara bekväma och funktionella samt
enkla att ta sig i och ur. De skall vara lätta att göra rena
och flexibla med tanke på förändringar i rummet.
Upphandlingscentrum har i samarbete med verksamheten
och utifrån ett professionellt helhetstänkande
arbetat fram ett inredningsprogram för kontorsmöbler
och miljömöbler (dagrum, väntrum, personalrum,
vårdrum etc). Detta program gäller vid inköp av inredning
till landstinget.
Tänk på att ha så lång framförhållning som möjligt
med tanke på inredningsplanering och leveranstider.
Inredningsprogram samt gällande avtal finns på
Upphandlingscentrums hemsida.
Exempel på möbler
ur Upphandlingscentrums
inredningsprogram.
18 19

Textilier
Som tidigare nämnts är dagsljuset som strömmar in
genom fönstren mycket viktigt för det allmänna välbefinnandet.
I inredningsprogrammet för gardiner finns en kollektion
med ljusa och tunna gardiner med varierande
mönsterbildning att välja ur.
Håll en enhetlig linje i gardinvalet då intrycket annars
blir rörigt och oroligt.
När det gäller möbeltyger bör mörkare nyanser väljas.
Fläckar syns inte lika tydligt och i ett för övrigt ljust
och neutralt rum kommer de mörkare tygerna väl till
sin rätt. Modefärger skall undvikas för att inredningen
skall hålla i ett längre perspektiv.
Där så erfordras av hygienskäl finns möbler med avtagbar
klädsel, tyger som kan vattentvättas i 60 grader
samt som alternativ även vävplast som kan sprittorkas.
Upphandlingscentrum har i samarbete med verksamheten
och utifrån ett professionellt helhetstänkande
arbetat fram ett inredningsprogram för textilier i enlighet
med ovanstående.
Detta program gäller vid inköp av textilier till landstinget.
Inredningsprogram samt gällande avtal finns på
Upphandlingscentrums hemsida.
20 21
Lugn och harmoni råder
mellan färgsättning,
möbler och textilier.
Utblicken genom fönstret
gör det möjligt att
orientera sig och dagsljuset
har fritt tillträde
till rummet.

Konstnärlig utsmyckning
Konstens funktion i sjukhus och andra vårdmiljöer är
i första hand att bidra till en vacker och stimulerande
vård- och arbetsmiljö. Eftersom vi upplever konstverk
olika beroende på erfarenheter och referensramar är det
omöjligt att ta till sig alla enskilda konstverk. Men med
ett rikt och varierat utbud, vad avser tekniker och
motiv, bör möjligheten att förmedla en stimulerande
konstupplevelse till de flesta vara stor.
Konsten kan även användas i orienterande syfte då
människor ibland har lättare att memorera en bild än
en skriven text.
• Konstuppdraget är länsövergripande och sköts i
enlighet med de principer som antagits av landstingsstyrelsen.
Konstsamlingen ägs av landstinget
och förvaltas av Försörjningscentrum, byggavdelningens
estetiska grupp.
• Konst i korridorer och allmänna utrymmen är
knuten till respektive fastighet och får ej flyttas
• Konst på expeditioner får flyttas inom respektive
hus/plan.
• Vid stora byggprojekt avsätts särskilda medel för
konstnärlig utsmyckning och extern konstkonsult
kan anlitas
• För att konsten ska ge ett positivt intryck behövs
översyn och renovering. Om skador uppstår, kontakta
byggavdelningens estetiska grupp,
tel 013-22 74 70 eller 22 71 02. Detta gäller även
vid stöld av konstverk
• Konst som inte längre används ska återlämnas till
landstingets centrala konstlager, tel 013-22 71 02
Nils G Stenqvist ”Snäckform” litografi.
22 23

Praktiska tips
• På väggar som utsätts för hårt slitage, exempelvis
uppställningsplatser för bår- och tvättvagnar, rullstolar,
barnvagnar och dylikt, bör s k avbärare monteras.
Dessa skyddar väggarna och gör att ytskiktet
håller sig fräscht mycket längre.
• När möbleringen av ett rum är färdig händer det
ofta att möblerna står och nöter mot väggens
ytskikt. Effekten blir att både möbler och väggar
ganska snart skavs sönder. För att förhindra detta
kan någon form av möbelstopp användas.
Övrigt
Vid val av träslag på köksluckor och trälister mm finns
följande valmöjligheter:
• Björk
• Bok
• Vitlaminat
Montering av avbärare på hårt utsatta väggytor gör att ytskiktet håller sig fräscht längre
24 25

www.lio.se