Jympa på recept - Landstinget i Östergötland

Hälsotecken 

Nr 4· December 2005 Ett magasin från Landstinget i Östergötland 

www.lio.se 

Hjärtsvikt 

Hallå östgötar! Vilken vård 

ska vi ha egentligen? 

Jympa på 

recept

Framgångarna skapar 

nya utmaningar 

Paul Håkansson, 

ordförande 

i landstingsstyrelsen 

Att hälso- och sjukvården står inför stora 

utmaningar är en ofta upprepad sanning. Men 

i vad består de här utmaningarna? Ja, de består 

inte i att svenskarna blivit sjukare, tvärtom 

- vi har aldrig varit friskare än vad vi är nu. 

Utmaningarna består heller inte i att vi blivit 

fattigare, sanningen är att vi aldrig varit rikare 

och aldrig tidigare har så mycket resurser 

satsats på hälso- och sjukvården. 

Nej, istället är det hälso- och sjukvårdens 

framgångar som skapat de nya utmaningarna. 

Nya kostsamma mediciner och behandlingar 

kan bota och lindra allt fler åkommor än 

tidigare. Sverige är ett välfärdsland med hög 

medellivslängd och det har medfört en ökning 

av de sjukdomar som hör åldrandet till. Varje 

år ökar kraven och kunnandet snabbare än de 

ekonomiska resurserna. 

Min uppfattning är att när resurserna är 

begränsade så krävs styrning av resurserna, i 

första hand till dem som har de största behoven 

av hälso- och sjukvård. Det är bland annat 

hur detta ska gå till som jag vill vara med och 

diskutera med östgötarna inom ramen för en 

utökad dialog. 

Drygt två tusen östgötar har under hösten svarat 

på en enkät om de svåra etiska överväganden 

som görs inom hälso- och sjukvården. 

Resultaten i enkäten är motsägelsefulla, 

östgötarna tror inte att sjukvårdens resurser 

räcker för att tillgodose alla behov. Samtidigt 

tycker östgötarna att alla sjukvårdsbehov ska 

tillgodoses, oavsett hur lindriga de är. 

Det finns säkert många orsaker till att man 

svarar så, men det stärker mig i min övertygelse 

att vi i större utsträckning måste samtala om 

och diskutera de här frågorna. Hälso- och 

sjukvårdens etiska överväganden är ingen 

fråga enbart för medarbetarna i sjukvården, 

utan måste diskuteras och accepteras av den 

som slutligen berörs, det vill säga den enskilde 

medborgaren. 

Därför kommer jag att fortsätta debattera och 

diskutera de här frågorna. 

Innehåll 

Hallå östgötar! Vilken vård ska vi ha?....... 3 

Ovanligt många fall av MRSA.................4 

Anna och Johan – blivande akutläkare...... 5 

Hjärtsvikt vanligare när fler lever längre.........6 

Hjärtsviktsmottagningen.......................... 7 

Ett bra recept på hälsa.......................... 8-9 

En lyckad operation i Småland......... 10-11 

Sjukvårdsrådgivningen........................... 12 

Brukarstödcenter................................... 12 

Nyttigt och gott i Jul............................. 13 

Panelen................................................. 14 

Korsordet.............................................. 15 

Lättläst............................................. 16-19 

Gravid? Passa på att slappa i soffan.......... 20 

HÄLSOTECKEN 

från Landstinget i Östergötland, 

nr 4, december 2005 

Ansvarig utgivare: Marie Lindström 

Landstinget i Östergötland 

Chefredaktör: Susanne Fridberg 


Projektledare: Per Samuelson 


Produktion och layout: Informationscentrum 

Omslagsbild: Göran Billeson - Jympapass för 

personer som har fått fysisk aktivitet på recept. 

Tryck: Tabergs Tryckeri AB 

Upplaga: 220 000 ex 

Distribution: SDR Svensk Direktreklam 

Vid frågor gällande distributionen, 

ring SDR i Linköping 013 - 480 08 30 

Adress: Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping 

Telefon: 013 - 22 70 00 

E-post: landstinget@lio.se 

Webbplats: www.lio.se 

Hallå östgötar! 

- vilken vård ska vi ha egentligen? 

Under hösten och en bit in på våren pågår ett försök inom 

landstinget att hitta fl er sätt för politikerna och medborgarna 

att diskutera och delge varandra synpunkter om vilken vård 

som ska erbjudas i Östergötland. 

Text & foto: Informationscentrum 

Landstingspolitiker och medborgare diskuterar resursfördelning och prioriteringar vid träffen i Linköping. Landstingsföreträdare 

från vänster: Lizabeth Bellander, läkare; Hans Starkhammar, läkare; Nicklas Andersson (s); Lennart Johansson (c). 

Det är landstingsfullmäktige som 

har beslutat om att dialogen med 

medborgarna ska öka. Ämnet är ”Svåra 

etiska frågor och värderingsfrågor 

kopplade till resurser inom sjukvården”. 

I enkäten ”Prioriteringar i vården” 

som i höstas besvarades av cirka 2 300 

östgötar, valde cirka 400 personer att 

få mer information om prioriteringar 

och få träffa landstingspolitiker och 

diskutera. Diskussionsträffar med politiker 

och medborgare har ordnats i 

Norrköping, Linköping och Motala. 

Totalt var ett 70-tal deltagare anmälda. 

Olof Sandkvist från Åtvidaberg var med 

på träffen i Linköping. Vad tyckte du om 

diskussionsträffen? 

– Ett intressant sätt att få veta mer om 

sjukvårdspolitikerna som jag tycker 

är väl anonyma. De behöver träffa 

befolkningen och diskutera. Samtidigt 

behöver människor ta del av problemen 

som finns med att exempelvis göra 

prioriteringar inom sjukvården. Tyvärr 

är det så att det är något äldre människor 

som är mest engagerade i sådana här 

frågor fast det 

egentligen rör alla. 

När man är frisk 

intresserar man sig 

inte lika mycket 

för vårdfrågor. 

Kan en chatt på Internet vara ett alternativ 

till träffar med politikerna? 

– Ett inte lika personligt sätt att få 

kontakt, men jag tycker alla sätt är 

värda att pröva. På mötet i Linköping 

hade många deltagare ett yrkesmässigt 

förflutet i vården eller engagemang på 

annat sätt. Det är ofta sådana personer 

som nappar på inbjudningar. Risken 

är att man missar de som inte är lika 

pålästa och insatta, eller som inte har 

möjlighet att åka iväg en kväll. Deras 

synpunkter är lika viktiga. 

Östgötarna bör delta 

Vart fjärde år väljer vi vilka politiska 

partier som ska företräda befolkningen 

och ta tillvara våra intressen. Men 

räcker detta eller vill medborgarna 

ha fler möjligheter att tala om för 

politikerna hur de vill ha vården? 

Svaret på den frågan är ett tveklöst ja, 

om man ser till svaren i enkäten. Där 

tyckte 72 procent att ”allmänheten bör 

delta i diskussioner om hur sjukvårdens 

resurser ska fördelas”. Och nästan lika 

många tycker att ”allmänheten ska 

erbjudas större möjligheter att påverka 

detta”. 

Måste våra företrädare välja vilken 

vård som ska sättas före annan vård, 

alltså prioritera, så ska det ske öppet 

och tydligt. Det tycker i alla fall 78 

procent av östgötarna i enkäten. Fast 

landstingspolitikerna fick dåligt betyg 

när det gällde hur de har hanterat 

prioriteringsfrågan. Lite drygt hälften 

tyckte inte att det hade skett på ett bra 

sätt. 

2 HÄLSOTECKEN HÄLSOTECKEN 3 

Olof Sandkvist 

Mer information 

Vill du läsa mer om prioriteringar 

inom hälso- och sjukvården? 

Gå in på landstingets webbplats 

www.lio.se under ikonen 

”Prioriteringar”.

MRSA (meticillinresistenta 

Text: Informationscentrum Foto: Fotograferna US 

Kortklippta naglar, inga ringar och armbandsklockor och lämpliga 

arbetskläder – på ortopedenheten på Universitetssjukhuset i Linköping 

är det stor medvetenhet om hur viktigt det är att följa hygienrutinerna 

som gäller inom Landstinget i Östergötland. I augusti upptäcktes där ett 

fall av bakterien MRSA. 

Både chefer och personal tog detta på stort allvar och kontrollerade 

systematiskt alla patienter som hade vårdats på kliniken under den tid en 

patient med MRSA-smittan fanns där. 

– Vi skickade brev till ett fyrtiotal patienter och bad dem kontakta sin 

vårdcentral och göra en odling för att se om de var smittbärare. Jag tycker 

att de tog detta med jämnmod, samtliga gjorde som de uppmanats och 

lät göra en odling. Ingen av dessa visade sig vara smittade. 

Det berättar Victoria Svensson, verksamhetschef för omvårdnad/ 

rehabilitering. 

Det ökade antalet upptäckta fall av MRSA i Östergötland har gjort 

personalen extra vaksam. På rummen på ortopedenhetens avdelning 

hänger patientbundna rockar innanför dörren, handskar används 

vid behov och mellan varje kontakt med en ny patient desinficerar 

personalen händerna. 

Risken för MRSA-smitta är större inom sjukvården i länder utanför 

Norden. Den som nyligen har fått sjukvård i utlandet ska därför alltid 

tala om det för vårdpersonalen. Detta gäller om man söker vård i Sverige 

inom sex månader efter hemkomst. 

Vidare bör personalen informeras om man som patient har någon 

med MRSA i sin omgivning. Vårdpersonalen kan då avgöra om det för 

säkerhets skull ska göras kontrollodlingar avseende MRSA. 

Carola Gustafsson och Eva Svalling på ortopedenheten i 

Linköping är noga med att följa hygienrutinerna. 

staphylococcus aureus) 

Ovanligt många fall av MRSA-bakterien 

har upptäckts under 2005 på sjukhusen i 

Östergötland. God hygien minskar risken 

för att MRSA sprids. 

Vad är MRSA? 

MRSA (meticillinresisitenta staphylococcus aureus) 

är inte en sjukdom utan en bakterie. Meticillin är 

ett penicillin mot stafylokocker. Resistens innebär 

att bakterierna är motståndskraftiga mot detta 

speciella penicillin men inte nödvändigtvis mot 

andra antibiotika. MRSA är inte heller någon ny 

bakterie utan en variant av staphylococcus aureus. 

Vad är problemet med MRSA? 

Det går inte att använda vanliga ”stafylokockantibiotika” 

för att häva infektionen. Det gör att 

behandlingen kan bli mer komplicerad. Alternativ 

som finns ger oftare biverkningar och är mycket 

dyrare. 

Hur blir man smittad? 

Erfarenheten har visat att både vanliga stafylokocker 

och MRSA-bakterier sprids särskilt lätt 

inom vården (på sjukhus, sjukhem, äldreboenden, 

vårdmottagningar). Detta beror på att personer 

som är bärare av stafylokocker oftare finns i 

dessa miljöer. Smittspridning sker oftast via vårdpersonalens 

händer och kläder men kan också ske 

vid direktkontakt mellan patienter. 

Vem riskerar att smittas av MRSA? 

Särskilt stor risk gäller personer som har sår, eksem 

eller urinvägskateter samt de som har nedsatt 

immunförsvar på grund av någon sjukdom eller 

medicinering. 

Om man bär på MRSA-smittan, hur ska man 

göra för att inte smitta andra personer? 

MRSA smittar normalt inte vid ”sociala kontakter” 

– till exempel när du träffar personer, tar i hand 

eller ger en kram. Därför kan man leva som vanligt. 

Har man sår är det viktigt att det är omlagt. Tvätta 

alltid händerna när sårområdet eller en eventuell 

kateter har berörts. 

Fler frågor och svar om MRSA finns att läsa på landstingets 

webbplats på adressen www.lio.se/MRSA 

Från vänster: Nicola Reiser, Eva-Lena Enell, Anna Holm, Martin Frisén, Rosa Vieweg och Johan Lindgren. 

Anna och Johan – två 

blivande akutläkare 

Text: Informationscentrum/Anfang Foto: Fotograferna US 

Anna Holm och Johan Lindgren 

har båda valt att utbilda sig till 

akutläkare. Det är ett utmanande 

arbete som kräver bred kompetens 

och ett stort intresse för 

människor. En akutläkare är 

allround och kan ta sig an alla 

akutfall, oavsett vad patienten 

söker för. 

Anna Holm är legitimerad läkare och 

naprapat. Hon hade precis avslutat 

sin allmäntjänstgöring när hon sökte 

och fick en tjänst på akutkliniken på 

US. En tjänst som ska leda till jobb 

som akutläkare och specialist i intern 

medicin om sju år, är det tänkt. 

Johan Lindgren har varit läkare sedan 

1998 och i december är han färdig 

specialist inom kirurgi. Han har gjort 

samma val som Anna och påbörjat 

utbildningen till akutläkare. 

Akutläkare har en bred specialistutbildning 

i akutmedicin och arbetar i 

huvudsak på akutmottagningen. 

Detta skiljer sig från dagens svenska 

system där specialistläkare i ortopedi, 

medicin och kirurgi går jourpass på 

akutmottagningen vid sidan om sina 

ordinarie arbeten på sjukhuset. 

Allround med bred kompetens 

– Tanken är att patienter på akuten i 

framtiden ska tas emot och behandlas 

av en enda läkare som kan ta sig an alla 

akutfall, oavsett vad patienterna söker 

hjälp för, säger Johan Lindgren. 

– För att klara det har akutläkaren 

bred kompetens och är mer allround, 

säger Anna Holm. Hon pekar också 

på att akutläkare får mera tid för varje 

enskild patient. 

– Det är en speciell miljö på en 

akutmottagning och man kan nog inte 

jobba där om man inte är intresserad av 

människor, säger Anna. Hon berättar att 

personalen kommer väldigt nära vissa 

patienter och ibland får förtroenden, 

som man normalt sett inte får i 

umgänget med andra människor. 

Johan Lindgren tror att det har mycket 

med personligheten att göra, om man 

passar som akutläkare eller inte. Det är 

ett jobb som ställer speciella krav. 

– Det är spännande och intellektuellt 

stimulerande att ta reda på vad det är 

för problem som patienten har. Och det 

finns en charm i att inte veta exakt vad 

som kommer att hända under dagen. 

Man får inte bli stressad av att det sitter 

många patienter i väntrummet ibland. 

Bättre arbetstider med schema 

Johan har jobbat mycket på akuten 

tidigare som jourhavande kirurg. 

– Jag har alltid tyckt att arbetet på 

akuten varit roligt, jag har trivts med 

arbetsuppgifterna och med kollegorna. 

Men det som varit jobbigt 

med jourarbetet har varit de långa 

arbetspassen. Det har tagit udden av 

det roliga ibland. I och med att vi blir 

akutläkare kommer arbetstiderna att 

bli mycket bättre, efter schema. 

Även Anna ser fördelar med schemalagd 

arbetstid. 

– Jag tror patienterna får träffa en 

mera utvilad och pigg doktor, på det 

sättet, säger hon. 

4 HÄLSOTECKEN HÄLSOTECKEN 5

Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som varje år drabbar 

tusentals människor. Men med rätt medicinering och 

tillräcklig kunskap kan de flesta leva ett normalt liv även 

med ett sviktande hjärta. 

Hjärtsvikt allt vanligare 

Ulf Dahlström, professor och 

överläkare på hjärtsviktsmottagningen 

vid Universitetssjukhuset 

i Linköping. 

när fler lever längre 

Text: Jenny Milewski Anfang Foto: Fotograferna US 

I Sverige beräknas ca 200 000 personer 

lida av konstaterad hjärtsvikt. Ungefär 

lika många har latent hjärtsvikt, det vill 

säga en nedsatt hjärtfunktion som kan 

förvärras vid en extra belastning, som 

till exempel en infektion. 

Hjärtsvikt uppstår när hjärtat av 

någon anledning inte orkar pumpa 

ut tillräckligt med blod och därför 

inte kan försörja kroppens organ med 

tillräckligt mycket syre och näring. De 

vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är 

antingen en längre tids högt blodtryck 

eller en genomgången hjärtinfarkt. 

Hjärtsvikten kan i de flesta fall inte botas utan är ett kroniskt tillstånd. 

Antalet svenskar med hjärtsvikt har ökat under de senaste åren. Paradoxalt nog 

är den ökningen delvis positiv, berättar Ulf Dahlström, professor och överläkare 

på hjärtsviktsmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping. 

- Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som mest drabbar äldre. Eftersom 

medelåldern ökar så stiger även antalet personer med hjärtsvikt. Dessutom, i 

takt med att behandlingsmetoderna blir bättre, så ökar överlevnaden. Och det 

leder ju också till att fler patienter lever med hjärtsvikt. 

Symtom och diagnos 

De vanligaste symtomen på hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och svullnad 

i ben och fötter. Men eftersom symtomen är gemensamma med flera 

andra sjukdomar behövs också ytterligare undersökningar, vanligtvis med 

ultraljud. Men en ny, enklare diagnosmetod är just nu under introduktion i 

Östergötland. 

- Genom att mäta specifika hormonhalter i ett vanligt blodprov kan vi 

nu lättare utesluta hjärtsvikt som orsak till symtomen hos en del patienter. 

Metoden används på de patienter där det finns en stark misstanke om 

hjärtsvikt. Om blodprovet är normalt kan man med hög sannolikhet utesluta 

att patienten har hjärtsvikt. Är provet förhöjt får patienten genomgå ytterligare 

undersökningar för att bekräfta diagnosen, säger Ulf Dahlström. 

Expertenhet 

Att samla kompetensen vid en specialiserad hjärtsviktsenhet, som i 

Linköping, tror Ulf Dahlström är en avgörande förutsättning för att kunna 

ge patienter med hjärtsvikt de rätta förutsättningarna för ett gott liv. Sedan 

hjärtsviktsmottagningen vid Universitetssjukhuset öppnade för femton år 

sedan, som första enhet i landet, har den varit en modell för andra sjukhus 

och idag har 70 procent av sjukhusen i Sverige en hjärtsviktsmottagning. 

- Mycket av vården kring hjärtsviktspatienterna sker på andra håll, men vi 

fungerar som en expertenhet både för patienter och sjukvårdspersonal när 

det gäller handläggning av patienter med hjärtsvikt. 

Hjärtsvikt 

Hjärtsvikt kallas det tillstånd 

när hjärtat inte orkar pumpa 

runt blodet i kroppen tillräckligt 

effektivt. En längre 

tids högt blodtryck eller en 

hjärtinfarkt är de vanligaste 

anledningarna till hjärtsvikt. 

De viktigaste symtomen är: 

• trötthet 

• andfåddhet 

• svullna ben till följd 

av vätskeansamling 

Hjärtsvikt behandlas i allmänhet 

med en kombination av 

olika typer av läkemedel. 

”– När man är van att vara helt frisk kanske man 

dröjer med att gå till doktorn. Det rådet skulle jag 

vilja ge andra, att inte dra sig för att söka hjälp.” 

Hjärtsviktsmottagningen 

- hjälper patienter leva med sitt dåliga hjärta 

Personalen på hjärtsviktsmottagningen 

vid Universitetssjukhuset 

(US) i Linköping är en 

trygg punkt i tillvaron för 

många hjärtsviktspatienter. 

Som för Göran Holmberg i 

Linköping till exempel. 

Hjärtsviktsmottagningen på US öpp- 

nade för femton år sedan, som landets 

första. Hit kommer varje år hundratals 

patienter från hela Linköpingsområdet, 

antingen på remiss från närsjukvården 

eller som en del av behandlingen på 

andra avdelningar inom sjukhuset. Här 

arbetar ett tiotal personer, läkare och 

sjuksköterskor, alla specialiserade på just 

hjärtsviktspatienternas särskilda behov. 

Hjärtsviktssköterskorna Annette Gylling 

och Malin Huss är två av dem. 

- Det första vi gör är att säkerställa 

att patienten fått rätt diagnos och ställa 

in rätt kombination och dosering av 

mediciner, berättar Annette Gylling. 

Information viktigt 

Man lägger också mycket tid på att 

informera och motivera patienterna till 

att sköta sin hjärtsvikt på ett bra sätt, till 

exempel genom att väga sig ofta (för 

att kunna upptäcka vätskeansamling) 

och inte dricka för mycket. Det sker 

både genom samtal, med hjälp av 

broschyrer och ett speciellt framtaget 


Malin Huss, sjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen, 

undersöker en patient. 

databaserat informationsprogram (CD- 

ROM-skiva) anpassat för patienter med 

hjärtsvikt och deras anhöriga. Här kan 

patienten, förutom att få information 

och utbildning om hjärtsvikt, även få 

svar på de vanligaste frågorna. 

- Eftersom hjärtsvikten oftast inte går 

att bota är det vår uppgift att hjälpa 

patienten att leva med sitt dåliga hjärta. 

Att motivera till att sköta medicineringen 

och peppa när det känns tungt, säger 

Malin Huss. 

Den genomsnittliga patienten besöker 

mottagningen fem till sju gånger, 

men även efter avslutad behandling är 

patienterna välkomna att höra av sig. 

- Vi har inga särskilda telefontider utan 

man kan alltid ringa hit med sina frågor. 

Göran fick hjälp 

En av hjärtsviktsmottagningens besökare 

är 71-årige Göran Holmberg. När han 

för tio år sedan fick problem med hjärtat 

blev det en tankeställare. 

- När man är van att vara helt frisk 

kanske man dröjer med att gå till doktorn. 

Det rådet skulle jag vilja ge andra, att inte 

dra sig för att söka hjälp. För det finns 

bra hjälp att få. 

När sedan Göran i våras på nytt 

blev sämre var personalen på hjärtsviktsmottagningen 

ett stort stöd. Med 

kontinuerlig medicinering mår han nu 

bra igen och känner sig numera säker på 

att känna igen signalerna om hjärtsvikten 

skulle försämras igen. 

Göran Holmberg 

- Jag har till exempel fått lära mig 

att titta efter märken på vaderna efter 

strumporna, som det blir när benen 

svullnar. Och att jag när som helst kan 

ringa och be om råd, det känns tryggt, 

avslutar Göran Holmberg. 

Hjärtsviktsmottagning finns även på 

Vrinnevisjukhuset i Norrköping, lasarettet 

i Motala och inom närsjukvården 

i Finspång. 


Det är en kulen torsdagskväll 

i slutet av oktober och 

mörkret har precis sänkt 

sig över S:t Anna. På 

den mulna himlen skymtar ljusen från 

Börrum västerut. Åt andra hållet, mot 

havet, är himlen kolsvart. 

Men från skolans gymnastiksal syns 

ljus. Där inne ska S:t Annas gymnastikförening 

strax dra igång ett pass med 

cirkelträning. 

Inger Jonsson och Gun-Britt Andersson 

är två av motionärerna. De skiljer sig 

lite från de övriga deltagarna – de två 

väninnorna har nämligen fått sin träning 

utskriven på recept från vårdcentralen i 

Söderköping. 

Gun-Britt har en stel rygg som 

ömmar och Inger behöver gå ner lite i 

vikt. Från vårdcentralen fick de en något 

annorlunda ordination: fysisk aktivitet. 

- Vi började träna med gymnastikföreningen 

här i S:t Anna i våras och 

när höstterminen drog igång tvekade vi 

inte att fortsätta. Att bli ordinerad fysisk 

aktivitet på det här sättet gör att man tar 

träningen på lite större allvar, berättar 

Inger. 

Goda vänner peppar varandra 

Hon och Gun-Britt är goda vänner sedan 

barnsben; de tillhör de bofasta på Trännö 

som ligger i inloppet till Slätbaken. Att 

bo på en ö har sina för- och nackdelar 

när det gäller motion, berättar de. 

Ett bra recept på hälsa 

- Den stora fördelen för oss är att vi 

peppar varandra att träna, säger Gun- 

Britt. 

Varje torsdag tar de båten in till 

fastlandet för en timmes träning med 

gymnastikföreningen. 

Och den där timmen har visat sig vara 

välinvesterad tid. Gun-Britts rygg är 

bättre och Inger har tappat några kilon. 

- Jag önskar att alla som lider av värk 

i kroppen kunde få pröva på det här, i 

stället för att äta massor av värktabletter. 

Dessutom blir man så skönt trött i 

kroppen efter ett pass. Man somnar så 

härligt på kvällen sedan, säger Inger. 

Varken Gun-Britt eller Inger har känt 

av någon träningsvärk efter träningarna, 

trots att de ingalunda sparar på krafterna. 

- Träningsvärk fick vi när vi var yngre. 

Nu stretchar vi ordentligt efter passen 

och det hjälper väldigt bra, säger Inger. 

Fysisk aktivitet rekommenderas! 

De två är helt överens om att fysisk 

träning på recept är att rekommendera. 

- Kanske måste man som patient tala 

om för läkarna och sköterskorna att man 

är intresserad av att röra på sig, för ibland 

är det kanske lättare för dem att skriva 

ut ett piller istället. Men när det gäller 

fysisk aktivitet och motion kan jag lova 

att det inte krävs så mycket för att märka 

resultat, säger Gun-Britt. 

Ordinerad fysisk aktivitet, som Inger 

och Gun-Britts träning, är en relativt ny 

Gun-Britt och Inger fick jympa på 

recept av sin distriktssköterska 

Gun-Britt Andersson (tv) och 

Inger Jonsson har roligt under 

träningspassen. 

Text: Anfang Foto: Göran Billeson 

företeelse i Östergötland. Tanken är att 

patienter som söker vård för sjukdomar 

och besvär som kan lindras eller rent 

av förhindras genom fysisk aktivitet ska 

uppmuntras att röra på sig. 

För faktum är att många åkommor, 

till exempel höga blodfetter, högt 

blodtryck, diabetes, övervikt och 

problem med rörelse och smärta kan 

mildras genom motion – och det fina är 

att det oftast inte behövs så mycket av 

den varan för att man ska bli friskare. 

Lite räcker långt 

Att motion hjälper oss att hålla oss friska 

är en sanning som varit känd länge. 

Men sedan mitten av 1990-talet har det 

skett en omvärdering av hur mycket 

träning som egentligen behövs. En 

epokavgörande amerikansk rapport från 

1996 påvisade att det kunde räcka med 

30 minuters vardaglig fysisk aktivitet per 

dag för att nå god effekt när det gäller 

att motverka ett flertal sjukdomar. Och 

Fysisk aktivitet på recept 

Det är viktigt att fylla på med 

vätska under träningen. 

vardaglig fysisk aktivitet betyder inte 

stenhård konditionsträning – istället 

handlar det om enkla åtgärder, som att gå i 

trappan istället för att åka hiss eller att ta en 

promenad någon gång varje dag. 

Men att komma igång med att motionera 

är inte alltid så enkelt. Tanken med att 

sjukvården kan ordinera fysisk aktivitet 

är att hjälpa och inspirera patienter att 

röra mer på sig. Ordinationen bygger på 

frivillighet och lust; det finns ett mycket 

stort urval av aktiviteter att välja mellan. 

När man deltar i en föreningsaktivitet gör 

man det som vilken deltagare som helst 

– inte som patient. 

Ordinationen av fysisk aktivitet sker på 

en egen receptblankett. Det är frivilligt 

att föra träningsdagbok eller på annat sätt 

dokumentera sin aktivitet. Man betalar själv 

eventuella deltagar- och medlemsavgifter. 

Under 2004 gjordes 3 240 ordinationer 

av fysisk aktivitet i Östergötland. Snittpatienten 

är en kvinna, omkring 50 år. 

Fysisk aktivitet på recept innebär att du får en ordination på 

en aktivitet, till exempel promenader, jympa eller simning. 

Aktiviteten är i förebyggande eller behandlande syfte och 

anpassad till just dina behov. 

Läkare, sjukgymnaster och distriktssköterskor som ordinerar 

fysisk aktivitet på recept har en manual till sin hjälp. Den 

heter FYSS och i den beskrivs hur olika sjukdomstillstånd kan 

behandlas och förebyggas med hjälp av fysisk aktivitet. FYSS 

hittar du på www.fyss.se 


Sven-Erik fick en lyckad 

operation i Småland 

För ett år sedan kunde Sven- 

Erik Ödman från Boxholm 

knappt gå. Turerna i skogen 

med collien Dessy blev kortare 

och kortare, höfterna värkte ständigt 

och han haltade svårt. Så när han fick 

chansen att få sin höftled opererad 

på Höglandssjukhuset i Eksjö i våras 

tvekade inte Sven-Erik en sekund. 

– Nej, absolut inte, säger han. Jag 

hade väntat länge på en operation och 

jag hade ont. Jag såg det som en liten 

upplevelse att komma någon annanstans 

och egentligen är det bara någon mil 

längre till Eksjö än till Motala härifrån. 

En positiv erfarenhet 

Sven-Erik har bara positiva minnen 

från operationen i Eksjö. Från det att 

han kom till Höglandssjukhuset tills han 

åkte hem blev han väl omhändertagen. 

– De var så noggranna och väldigt 

trevliga, säger han. Jag fick först åka dit 

en vecka i förväg för att träffa läkaren 

på ortopeden. Den gången var vi säkert 

trekvart för tidiga, men de såg till att jag 

fick komma in tidigare på röntgen. De 

röntgade både hjärta och lungor. 

– Sedan kom jag till ortopedläkaren 

en timma för tidigt, men då hade han 

bakjour så rätt vad det var kom han och 

ropade på mig. 

Dags för operation 

När det var dags för operation, i mitten 

av maj, fick Sven-Erik skjuts till Eksjö 

av sin dotter. Väl på plats fick han träffa 

både ortopeden och en sjukgymnast 

som gjorde tester över Sven-Eriks 

förmåga att gå och röra sig. 

– Personalen förklarade precis var 

allting låg och hur det skulle bli, säger 

han. De tog så väl hand om mig. Och 

så fick jag eget rum, det fanns bara 

en- och tvåbäddsrum. 

Dagen efter fick Sven-Erik sin onda 

höft opererad. 

– Det gick jättebra, berättar han. Jag 

fick något lugnande först och sedan 

hade jag en trevlig narkossköterska som 

Text: Anchi Alm Foto: Göran Billeson 

Den nya vårdgarantin och ett utökat samarbete mellan 

landstingen i regionen gör att fler östgötar än tidigare får 

behandling på bortaplan. 

Utökad vårdgaranti 

Den tidigare vårdgarantin har 

bland annat inneburit att ingen ska 

behöva vänta mer än tre månader 

på ett specialistbesök. 

Den utökade vårdgarantin trädde 

i kraft den 1 november 2005. 

Den innebär att alla också ska få 

operation eller behandling inom 

tre månader från det att beslut om 

en sådan åtgärd har fattas. 

Om inte landstinget kan erbjuda 

vård inom tre månader ska 

patienten erbjudas att få behandlingen 

eller operationen utförd 

någon annanstans. Patienter i 

Östergötland kommer i första hand 

att erbjudas vård i den sydöstra 

regionen, det vill säga Landstinget 

i Kalmar län och Landstinget i 

Jönköpings län. 

Patienten ska inte behöva betala 

något extra. Kliniken eller centrumet 

som måste skicka patienten står för 

alla kostnader. 

satt med mig hela tiden. 

– En timma efter att jag hade kommit 

till uppvaket ringde Margareta, min 

sambo, för att höra hur det hade gått. 

Hon blev förvånad när hon fick prata 

med mig. Jag mådde bra. 

På Höglandssjukhuset blev Sven- 

Erik kvar en vecka. Varje dag kom 

sjukgymnasten och tillsammans gick de 

igenom ett träningsprogram som Sven- 

Erik fick med sig hem. 

– Min sambo och min dotter kom 

och hälsade på under helgen, och de 

fick både kaffe och smörgås. Jag tycker 

att det var fantastiskt alltsammans, som 

att bo på hotell. 

Det blev tre resor 

Även återbesöket efter tre månader 

gjorde Sven-Erik i Eksjö. Återigen fick 

han träffa läkaren på ortopeden och 

sjukgymnasten, som gjorde nya tester. 

Det blev tre resor fram och tillbaka till 

Eksjö för Sven-Erik men det tyckte 

han att det var värt. 

– Har man ont så är det värt det, man 

missar ju så mycket när man inte kan gå 

ut och gå. En del jag pratar med kan inte 

tänka sig att opereras någon annanstans, 

men då kanske de inte har så ont. 

– Jag skulle inte tveka att åka till något 

annat sjukhus igen, det är väl bara bra 

att komma ut och vidga vyerna lite. 

Jag kan rekommendera alla att åka till 

andra landsting för att få vård om det 

skulle behövas. Doktorerna är ju lika 

välutbildade där som någon annanstans. 

Numera går Sven-Erik Ödman långa 

promenader med hunden Dessy igen. 

Den andra höften var visserligen också 

dålig, men den fick han opererad i 

Motala i september. 

– Det var bra i Motala också, säger 

han, även om det kanske var lite mindre 

och lugnare i Eksjö. Men det spelar 

egentligen ingen roll vilket sjukhus 

man kommer till. De är ju specialister 

allihop. 


Fråga Sjukvårdsrådgivningen 

På landstingens och apotekens gemensamma webbplats 

www.sjukvardsradgivningen.se finns ”Fråga Sjukvårdsrådgivningen”. 

Det är en avgiftsfri tjänst där man anonymt 

kan ställa frågor som rör den egna eller närståendes hälsa. 

Frågorna besvaras av erfarna telefonsjuksköterskor och 

läkare, som är specialister i allmänmedicin. 

Alla som ställer en fråga till Fråga Sjukvårdsrådgivningen 

får svar inom en vecka, men alla får inte personliga svar. Om 

en liknande fråga har ställts tidigare får man istället ett svar 

ur svarsbanken. 

Sjukvårdsrådgivningens 

barnavdelning – lekfulla fakta 

inför besök i vården 

På www.sjukvardsradgivningen.se finns också en särskild 

barnavdelning. Där kan barn och föräldrar, själva eller 

tillsammans med vårdpersonal, titta på tecknade filmer 

med interaktiva inslag som förbereder barnen inför en 

läkarundersökning eller behandling. Barn som är väl 

förberedda inför ett sjukhusbesök blir tryggare och 

samarbetar bättre. 

På barnavdelningen finns bland annat valpen Bella som har 

haft ont i örat flera gånger och börjar få svårt att höra. Hon 

får åka till sjukhuset för att få ett rör insatt i örat. Gabriel 

Groda ska gå till tandläkaren för första gången och Valdemar 

Grävling ska till sjukhuset för att testa sina lungor. 

Barnavdelningen vänder sig främst till barn som inte är 

läskunniga, men även äldre barn kan ha utbyte av filmerna. 

Varje film går också att skriva ut som en sagobok. 

Gabriel Groda med vänner. 

Brukarstödcenter hjälper 

funktionshindrade 

Funktionshindrade och deras anhöriga kan 

få hjälp, service och stöd av Hans Andersson 

på Brukarstödcenter i Östergötland. 

– Har man ett funktionshinder tar det så mycket 

energi att bara leva och då blir det svårare att orka 

med alla myndighetskontakter. Då kan det vara 

skönt att kunna höra av sig till oss, säger Hans 

Andersson. 

Hans Andersson på Brukarstödcenter hjälper 

till att skriva ansökningar till olika instanser och 

överklaga beslut. Han ger socialt stöd och följer 

om det behövs med till myndigheter. Han gör 

personliga besök och har rådgivning. I uppdraget 

ingår också att förmedla information och kunskap. 

Han har tystnadsplikt och för inte journal. Det går 

bra att vara anonym om man vill och hjälpen är 

kostnadsfri. 

– Jag är socionom och har varit kurator inom 

barn- och ungdomshabilitering och rehabilitering 

under 25 år och har genom min yrkesverksamhet 

goda kontakter inom vården. Dessutom är jag själv 

rullstolsburen efter en dykolycka i ungdomen, 

berättar Hans Andersson. 

Att ansöka om LSS (Lagen om Stöd och Service 

till vissa funktionshindrade) kan vara svårt. 

– Det är ganska vanligt att underskatta sina 

merkostnader för handikappet eller glömma bort 

att ta med viktiga upplysningar om sin livsföring. 

Det kan leda till avslag på en ansökan, eftersom 

problemen kan bedömas vara för små. 

- Vårt mål är att funktionshindrade ska kunna 

leva ett liv med så hög livskvalitet som möjligt, trots 

handikappet, säger Hans Andersson. 

Brukarstödcenter drivs av Handikappföreningarnas 

Samarbetsorgan i Östergötlands län (HSO) med 

stöd av Landstinget i Östergötland. 

Brukarstödcenter i Östergötland 

Västra vägen 32, 582 28 Linköping 

telefon: 013 - 12 33 10 

mån - fre 09.00-13.00 

www.brukarstod.se 

iJul 

Nyttigt 

och gott i 

Vill du göra julmåltiden lättare? 

Skinka, lax, sill, sillsallad, kål… det finns både bra och nyttig mat på julbordet. Ät gott 

och njut av maten! Det går bra att äta mycket enstaka dagar men frossar du en eller 

två veckor i streck känns det säkert i linningen. Här är några tips för en lättare jul. 

• Fyll halva tallriken med grönsaker. 

• Välj sallader som inte är uppblandade med majonnäs- och 

gräddfilsdressingar. 

• Välj helt kött och nyckelhålsmärkta charkprodukter. 

• Fisk är bra mat men hoppa gärna över ålen. 

• Julens drycker innehåller många kalorier. Mineralvatten är ett gott alternativ. 

• Fruktsallad och keso med 4 procent fett eller matlagningsyoghurt 

blandat med lite flor- och vaniljsocker är en god avslutning på julmåltiden. 

Den snälla pepparkakan 

Källa: Livsmedelsverket 

Många av de kryddor vi får i oss under julen genom till exempel pepparkakor, lussekatter och glögg, är 

riktigt hälsosamma. Dessutom påverkar dofterna vårt välbefinnande. 

Pepparkakan med sin härliga doft och smak har funnits i Sverige sedan medeltiden, men det var 

först på 1800-talet som den blev en julkaka. Från början såldes den ofta i medicinskt syfte eftersom de 

många kryddorna i den ansågs ha hälsobringande effekter. Det finns noteringar från 1400-talet om att 

nunnorna i Vadstena bakade och åt pepparkakor för att underlätta matsmältningen. På den tiden ingick 

förutom de traditionella kryddorna kanel, ingefära och kryddnejlika även peppar, kardemumma, anis, 

fänkål, cederolja och pomeransskal. Som sötningsmedel användes honung. 

Kung Hans, som regerade i Sverige, Danmark och Norge vid slutet av 1400-talet, blev ordinerad 

pepparkaka av sin doktor. Anledningen var att kungen ofta var på uselt humör, och folk ansåg 

allmänt att man blev snäll och glad av att äta pepparkakor. 

Det är tveksamt om doktorn vill ordinera pepparkakor mot någon krämpa idag, men visst har väl den 

härliga doften och smaken en upplyftande effekt i vintermörkret! 

Var rädd om magen i jul 

Julen kan vara en hård tid för magen. Det är lätt gjort att det blir för mycket av det goda med olika 

symtom som följd, till exempel gaser eller förstoppning. Vet du om att din mage är känslig, undvik 

kända gasbildare, till exempel kål, bönor och lök. Kolsyrade drycker tillför mycket gas och även stress 

ökar på gaserna eftersom man sväljer mer luft när man stressar! 

Förstoppning kan bli resultatet av felaktig kost och för mycket stillasittande. Drick några extra 

vattenglas och försök äta mer fibrer. Ta gärna många promenader i jul, det håller magen igång. Vid 

tillfällig förstoppning finns receptfria läkemedel på Apoteket, till exempel mikrolavemang som ger 

snabb effekt eller tarmstimulerande laxermedel som ger en mildare effekt efter sex till tolv timmar. 


PANELEN 

BRA ATT VETA OM NÖTALLERGI SÅ HÄR I JULTIDER... 

Katalin Zara, forskningssköterska vid Allergicentrum i Linköping 

Har man en känd nötallergi 

ska man självklart avstå från 

att äta nötter. Nötallergin 

är oftast livslång. Redan en 

mycket liten mängd nötprotein 

kan framkalla svåra besvär, 

till och med en livshotande 

reaktion hos en nötallergiker. 

En misstänkt nötallergi ska alltid utredas och den 

allergiske kan behöva särskild akutmedicin. 

Vanliga nötter som kan ge allergiska reaktioner är 

hasselnötter, paranötter och valnötter. Reaktioner 

mot mandel, som faktiskt inte är en nöt, förekommer 

också. 

Vad som kanske är mindre känt är att även en 

björkallergiker kan reagera med klåda i munnen, 

i halsen och blåsor på läpparna vid intag av nötter. 

Detta kallas för korsreaktion och beror på att 

proteinet i björkpollenkornet och hasselnöten liknar 

varandra och därför lätt förväxlas av immunförsvaret. 

Det är sällsynt att en korsreaktion leder till allvarliga 

allergireaktioner. Vi avråder dock personer som får 

VARFÖR ÄR DET BRA ATT AMMA? 

Amning är viktig och har 

betydelse för både moderns 

och barnets hälsa. Forskare 

har kommit fram till att 

bröstmjölken har unika egenskaper. 

Den är helt anpassad 

till det egna barnets behov, 

även om det föds för tidigt. 

Bröstmjölken innehåller mycket socker, vilket är 

viktigt för hjärnans växande. Mängden proteiner 

och fett är också väl avvägda för barnets behov. 

Barn som ammas får ett starkare immunförsvar 

och mindre risk för vissa allvarliga sjukdomar, 

exempelvis diabetes. Förstoppning är också ovanligt. 

Mjölken har en perfekt näringssammansättning och 

innehåller till och med ämnen som kan underlätta 

inlärning. Vissa hormoner som frigörs i barnets 

KAN JAG FÅ EN LISTA MED DE LÄKEMEDEL JAG ANVÄNDER? 

Jonatan Dahlkvist, apotekare i läkemedelsgruppen 

Ja, snart blir det möjligt. Från 

och med 1 juli i år gäller en ny 

lag om läkemedelsförteckning 

som innebär att apoteken 

ska registrera alla läkemedel 

som hämtas ut på recept. 

Målsättningen är att förteckningen 

ska börja användas 

vid årsskiftet 2005/2006. Då ska du som patient och 

kund på apoteket kunna begära utdrag från registret. 

Under 2006 kommer patienterna även att få tillgång 

till förteckningen via Internet. 

Fördelarna med läkemedelsförteckningen är 

flera. Patienten får en samlad överblick över vilka 

läkemedel som han eller hon använder. Det är en 

symtom av nötter att äta dem. 

En del björkpollenallergiker får klåda i munnen 

av mandel, äpplen, råa morötter och rå potatis. Vid 

upphettning förstörs i regel proteinet som framkallar 

allergi och det brukar därför gå bra att äta kokta 

morötter, potatis och äpplemos. Nötproteinet är 

däremot mer värmetåligt och förstörs inte lika lätt 

vid upphettning. 

Nötallergiker och björkpollenallergiker som får 

besvär av nötter bör därför avstå från nötter även i 

tillagad form. 

Jordnöt är en baljväxt, släkt med ärtor och sojabönor 

och är därmed inte farlig för en ren nötallergiker. 

Om man är nötallergisk bör man dock undvika 

nötblandningar som ofta innehåller olika sorters 

nötter, mandel och jordnötter. 

Kokosnöten och muskotnöten är inte nötter och 

kan ätas av personer med hasselnötsallergi. Pinjenötter 

är inte heller nötter utan fröer och kan i regel ätas av 

nötallergiker. Man bör dock vara vaksam med pesto 

som traditionellt tillagas av pinjenöt men ibland är 

uppblandad med andra nötter, till exempel paranöt. 

Maria Rahm, barnmorska på kvinnokliniken på Universitetssjukhuset 

tarm när det ammas stimulerar tillväxten och skapar 

ett lugn hos barnet. Barnet bestämmer själv hur 

ofta och länge det vill ammas. Mjölken är mycket 

lättsmält och absorberas på cirka 1,5 timme. 

Vid amning blir mamman varm på framsidan av 

kroppen och värmer på så sätt barnet. 

En del av de positiva effekterna för mamman är att 

livmodern snabbare drar ihop sig och blödningarna 

efter förlossningen minskar. Hormonerna som 

utsöndras gör kvinnan lugn och hon står lättare 

ut med monotona och “tråkiga” arbetsuppgifter. 

Blodtrycket och nivåerna av stresshormoner sjunker. 

Det är viktigt att även pappan och den närmaste 

omgivningen har en positiv inställning till amningen, 

deras uppbackning spelar stor roll. 

fördel, särskilt för alla som tar flera olika läkemedel. 

Läkare, som ska få tillgång till registret under 2006, 

kan med patientens samtycke se förteckningen innan 

nya läkemedel skrivs ut. Både läkare och personalen 

på apotek får bättre möjlighet att bedöma om ett nytt 

läkemedel passar med dem som patienten redan har. 

Registreringen av vilka läkemedel som hämtas 

ut är obligatorisk, men för att läkare och farmaceut 

ska få tillgång till uppgifterna krävs patientens 

samtycke. 

Alla uppgifter i läkemedelsförteckningen ligger 

kvar i 15 månader och raderas sedan. 

Läs mer om läkemedelsförteckningen på Apotekets 

webbplats www.apoteket.se under fliken tjänster. 

Skicka in din lösning tillsammans med ditt namn och din adress 

senast den 3 januari 2006 till: 

Hälsotecken, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping. 

Detta kan du vinna: 

1:a pris, Set med ståltermos, två muggar, sittunderlägg, mjölkkanna 

och burk, 2:a pris, gå-stavar, 3:e pris, ryggsäck, 

4–6:e pris, fleecepläd, 7–10:e pris, paraply. 

Vinnarna och det rätta svaret presenteras i nästa nummer av 

Hälsotecken. 

Namn:...................................................................................... 

Adress:..................................................................................... 

................................................................................................. 

korsordet 

Vinnare till korsordet i Hälsotecken nr 3 2005 

1:a pris - Ståltermos 

Majlitz Hilding, Finspång 

2:a pris - Badlakan 

Molly Sandnes, Boxholm 

3:e pris - Sportbag 

Eva Larsson, Valdemarsvik 

4:e-8:e pris - Ryggsäck 

Ingeborg Åström, Norrköping, Kerstin 

Wickström, Linköping, Marie-Louise Lydén, 

Linköping, MajBritt Törnqvist, Norrköping, 

Elsie Rydman, Norrköping 

9-13:e pris - Mugg 

Lennart Adolfsson, Linköping, Maud 

Haglund, Norrköping. Mildred Thunberg, 

Norrköping, Ingrid Woll, Norrköping, 

GunBritt Karsberger, Linköping 

14-25:e pris - Penna 

Lennart Karlsson, Åby, Kerstin Römert, 

Norrköping, Gullevi Malmberg, Linköping, 

Tomas Djerf, Norrköping, Irene Roos, 

Borensberg, Herbert Sandin, Norrköping, 

Gun Rosell, Finspång, Inga Palmgren, Åby, 

Ulla och Stig Olgården, Norrköping, 

Barbro Nelly, Ödeshög, Barbro Hultgren, 

Söderköping, Sune Axelsson, Horn 


Lättläst 

Lättlästa sidor är till för dig som har svårt att läsa eller förstå en del texter. 

De lättlästa texterna har kortare meningar och enklare ord. 

Hälsotecken finns också inläst på kassett. 

Kassetten och den tryckta tidningen går att beställa 

från landstinget på telefon 013-22 71 58. 

Hälsotecken finns även som webbsida, strömmande ljudfil och pdf-fil 

på www.lio.se under Press, info och diarium. 

Funktionshindrade får hjälp 

på Brukarstödcenter 

Funktionshindrade och deras familjer 

kan få hjälp av Hans Andersson 

på Brukarstödcenter i Östergötland. 

Har man ett funktionshinder 

tar det så mycket energi att bara leva. 

Då kan det vara svårt att orka med 

alla myndighetskontakter. 

Hans Andersson på Brukarstödcenter 

kan hjälpa till att skriva ansökningar 

och att överklaga beslut. 

Om det behövs 

kan han följa med till myndigheter. 

Han kan ge råd och stöd. 

I uppdraget ingår också att berätta 

hur saker och ting fungerar i samhället. 

Han har tystnadsplikt 

och skriver inte upp någonting. 

Man behöver inte säga sitt namn 

och hjälpen är kostnadsfri. 

Hans är socionom och har jobbat som kurator 

i 25 år. 

Han har goda kontakter inom vården. 

Han är rullstolsburen efter en dykolycka i 

ungdomen. 

Att ansöka om hjälp 

som man har laglig rätt till 

kan vara svårt. 

Många tänker inte på alla extra kostnader 

för handikappet eller glömmer 

att ta med viktiga upplysningar. 

Då verkar problemen mindre än de är 

och det kan bli nej till ansökan. 

Hans Andersson vill att funktionshindrade 

ska kunna leva ett liv så bra som möjligt 

trots handikappet. 

Brukarstödcenter drivs av 

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan 

i Östergötlands län (HSO). 

Landstinget stödjer Brukarstödcenter. 

Brukarstödcenter i Östergötland 

Tel: 013-12 33 10, mån - fre 09.00-13.00 

E-post: brukarstod@telia.com 

Webbplats: www.brukarstod.se 

Hans Andersson på 

Brukarstödcenter. 

God hygien minskar risken att 

bakterien MRSA sprids 

De som jobbar på ortopedenheten 

på Universitetssjukhuset i Linköping 

är noga med att följa hygienreglerna. 

De ska ha kortklippta naglar och inga smycken. 

Det är viktigt med lämpliga arbetskläder. 

I augusti upptäcktes en bakterie 

som kallas MRSA där. 

Det är en bakterie som finns på sjukhus 

och som det är svårt att bli av med. 

Både chefer och personal tyckte 

att det var ett allvarligt problem 

att bakterien fanns där. 

De kontrollerade alla patienter 

som hade vårdats på kliniken. 

Ingen hade smittats. 

Bakterien MRSA har blivit vanligare 

i Östergötland. 

Det har gjort att personalen är extra vaksam. 

De har en ny rock för varje patient. 

De använder handskar när det behövs 

och tvättar händerna i bakteriedödande medel 

innan de träffar en ny patient. 

Bakterien MRSA finns på sjukhus 

i många länder 

särskilt utanför Norden. 

Det är viktigt att berätta för vårdpersonalen 

om man nyligen har fått sjukvård 

på sjukhus utomlands. 

Särskilt om det var mindre än 

sex månader sedan. 

Man ska också berätta om man brukar ha kontakt 

med någon som är smittad. 

Det kan behövas ett prov – för säkerhets skull. 

Korta frågor och svar till Barbro Isaksson, 

hygienöverläkare. 

Vad är MRSA? 

MRSA är inte en sjukdom utan en bakterie. 

Vad är problemet med MRSA-bakterien? 

Vanliga antibiotika mot den här typen 

av bakterier hjälper inte mot MRSA. 

Det finns andra mediciner 

men de ger fler biverkningar och kostar mer. 

Hur blir man smittad? 

MRSA-bakterier sprids särskilt lätt inom vården. 

Det beror på att personer 

som är bärare av bakterien ofta finns där. 

Man kan ha bakterien 

utan att den ger några symtom. 

Bakterien smittar oftast 

genom vårdpersonalens händer och kläder. 

Vem riskerar att smittas av MRSA? 

MRSA smittar främst genom eksem 

och öppna sår. 

En del personer kan lättare än andra 

få infektioner. 

Det kan bero på att de är sjuka 

eller tar mediciner 

som försvagar deras motståndskraft. 

Hur ska man göra för att inte smitta 

andra om man själv är smittad? 

MRSA smittar normalt inte 

när man träffar andra 

och kanske tar i hand 

eller ger en kram. 

Därför kan man leva som vanligt. 

Har man sår är det viktigt 

att det är omlagt. 

Tvätta alltid händerna 

när du har tagit på såret. 

Läs mer om MRSA på landstingets 

webbplats www.lio.se/MRSA 

lättläst 


lättläst Hjärtsvikt 

Hjärtsvikt allt vanligare 

när fler människor lever längre 

drabbar tusentals människor 

i Sverige varje år. 

Med kunskap om sitt tillstånd 

och rätt medicin kan de flesta av dem 

leva ett normalt liv. 

I Sverige finns ungefär tvåhundra tusen personer 

som har hjärtsvikt. 

Ungefär lika många till har ett hjärta 

som fungerar sämre än normalt. 

Hjärtsvikt är när hjärtat inte orkar pumpa ut 

tillräckligt med blod i kroppen. 

Kroppens får för lite syre och näring. 

Högt blodtryck eller hjärtinfarkt 

är vanliga orsaker till hjärtsvikt. 

Hjärtsvikten kan oftast inte botas. 

Den som har hjärtsvikt 

måste lära sig att leva med det. 

Ulf Dahlström är läkare 

på hjärtsviktsmottagningen 

på Universitetssjukhuset i Linköping. 

Han berättar om hjärtsvikt. 

Sjuksköterskan Malin Huss undersöker en 

patient på hjärtsviktsmottagningen. 

Han säger att antalet svenskar 

med hjärtsvikt har ökat. 

Det verkar konstigt 

men ökningen är delvis positiv. 

Hjärtsvikt drabbar oftast 

äldre människor. 

Eftersom många lever länge idag 

blir det fler gamla och fler 

som har hjärtsvikt. 

Samtidigt får de som har 

hjärtsvikt så bra vård 

att de lever länge. 

Ulf Dahlström, 

professor och 

överläkare. 

Den som har hjärtsvikt kan bli 

trött, andfådd och svullen i ben och fötter. 

De symtomen kan också bero på 

andra sjukdomar så det behövs en undersökning 

för att vara säker på att det är hjärtsvikt. 

Det finns en ny och enkel metod 

som gör det lättare att ta reda på 

om en patient har hjärtsvikt eller inte. 

Det räcker med ett blodprov. 

Provet tas bara om läkaren misstänker hjärtsvikt. 

Ulf Dahlström tror att det är viktigt 

att alla läkare och sjuksköterskor 

som kan mycket om hjärtsvikt 

arbetar tillsammans. 

En specialiserad hjärtsviktsenhet 

kan hjälpa patienterna till ett bättre liv. 

Hjärtsviktsmottagningen 

vid Universitetssjukhuset i Linköping 

öppnade för femton år sedan. 

Då var det var landets första hjärtsviktsmottagning. 

Många sjukhus har öppnat 

hjärtsviktsmottagningar sedan dess. 

– Hjärtsviktspatienterna får vård även på andra 

håll men vi fungerar som experter. 

Både för patienterna och för sjukvårdspersonalen 

säger Ulf Dahlström. 

Hjärtsviktmottagning finns även i Norrköping, 

Motala och Finspång. 

Hallå östgötar, 

vilken vård ska vi ha egentligen? 

Landstingspolitikerna vill hitta fler sätt 

att diskutera vården med medborgarna 

De vill prata om hur svårt det är att besluta 

vilken vård som är viktigast. 

I augusti fick drygt två tusen östgötar 

svara på ett frågeformulär. 

Många av dem tyckte att fler bör vara med 

och prata om vilken sjukvård vi ska ha. 

De tyckte att alla ska få bättre möjligheter 

att påverka. 

400 av de som svarade på frågeformuläret 

ville veta mer. 

De ville träffa landstingspolitikerna och diskutera. 

I oktober träffades politiker och östgötar 

i Norrköping, Linköping och Motala. 

Olof Sandkvist från Åtvidaberg 

var med på träffen i Linköping. 

Vad tyckte du om diskussionsträffen? 

Ett intressant sätt att få veta mer 

om sjukvårdspolitikerna. 

De är för anonyma. 

De behöver träffa befolkningen och diskutera. 

Samtidigt behöver människor få reda på 

att det är svårt att värdera 

vad som är viktigast i sjukvården. 

Tyvärr är det mest äldre människor 

som är intresserade fast det rör alla. 

När man är frisk 

intresserar man sig inte för vården lika mycket. 

Kan en chatt på Internet vara ett bra sätt 

att träffa politikerna? 

Det är inte lika personligt 

men alla sätt är värda att pröva. 

På mötet i Linköping var det många 

som hade arbetat eller varit aktiva i vården. 

Det är ofta de som nappar på inbjudningar. 

Då kanske man missar dem 

som inte vet så mycket om vård. 

Deras synpunkter är lika viktiga. 

Vart fjärde år väljer vi vilka politiska partier 

som ska bestämma och ta tillvara våra intressen. 

Men räcker det? 

Vill folk ha fler möjligheter 

att tala om för politikerna hur de vill ha vården. 

Svaret på den frågan är ja. 

De flesta av östgötarna som hade svarat 

på frågeformuläret från landstinget 

tyckte att fler bör vara med och prata om 

vilken sjukvård vi ska ha. 

De tyckte att alla ska få bättre möjligheter 

att påverka. 

Om politikerna måste välja 

vilken vård som ska sättas före annan vård 

så ska de göra det 

så att alla kan se och höra. 

De tyckte också att politikerna 

inte gör det här på ett bra sätt nu. 

Vill du läsa mer och diskutera med politikerna? 

Gå in på landstingets webbplats www.lio.se 

Klicka på bilden”Prioriteringar”. 

lättläst 


Gravid? 

.passa på att slappa i soffan 

Att bli förälder är en omvälvande 

upplevelse för alla, oavsett om det 

är första eller fjärde gången. Och 

att samtidigt klara av alla krav som 

hör det vanliga livet till kan kännas 

övermäktigt. 

Dessutom har vi på sistone kunnat 

läsa braskande rubriker i tidningarna 

om att stress under graviditeten kan 

leda till allvarliga skador på barnet 

– ett nog så stressande budskap i sig. 

Men Ann Josefsson, överläkare och 

verksamhetsschef på kvinnokliniken 

i Linköping, tycker inte att det finns 

någon anledning till oro. 

- Forskning har visserligen visat 

att stresshormoner kan gå över från 

mamma till barn. Men det gäller 

knappast när det är lite körigt på jobbet, 

utan snarare vid kraftiga stressituationer 

och svåra depressioner. Och då finns 

det bra hjälp att få. 

Kropp och själ hänger ihop 

Men hon tycker ändå att det finns en 

lärdom i forskningen att dra för alla. 

- Kroppen och själen hänger verkligen 

ihop, inte minst under en graviditet. Vi 

är så vana att låta huvudet styra och 

köra på. När man väntar barn utsätts 

kroppen för större belastning och 

behöver bli lyssnad på. 

Ann Josefsson har arbetat med 

gravida kvinnor i många år och brukar 

alltid rekommendera sina patienter 

att planera tidigt för att kunna vara 

NÄSTA NUMMER AV HÄLSOTECKEN KOMMER I BÖRJAN AV MARS 2006 

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL 

På tidningsomslag och i TV-rutan ser vi dom. De höggravida kändismammorna 

med lysande karriärer, perfekt make-up och gärna ett märkesklätt storasyskon 

i famnen. Men måste man verkligen orka med allting när man väntar barn? 

Absolut inte, säger Ann Josefsson på kvinnokliniken på Universitetssjukhuset. 


hemma de fyra sista veckorna innan 

förlossningen, om det är möjligt. Inte 

bara för att det kan vara svårt att orka 

med utan lika mycket för att hinna 

landa i en ny roll i tillvaron. Hon tycker 

också att det är viktigt att påpeka att 

omställningen inför ett nytt liv inte 

bara är kvinnans sak. Pappan har en 

precis lika viktig roll att spela. 

Ann Josefsson, överläkare och 

verksamhetschef på kvinnokliniken 

på Universitetssjukhuset. 

Regeringens utredare Karl-Petter 

Thorwaldsson föreslår i sin utredning 

om föräldraförsäkringen att fyra 

veckors ledighet ska vikas för tiden 

före förlossningen. Det tycker Ann 

Josefsson är ett utmärkt förslag. 

- Det skulle ge fler ekonomisk 

möjlighet att vara lediga före förlossningen. 

Det skulle också sända en 

signal till chefer och andra att det är 

viktigt. 

Tänk på välbefinnandet 

Ann Josefssons råd till alla gravida är 

att tillåta sig att göra saker bara för sitt 

eget välbefinnandes skull och att sluta 

jämföra sig med vad andra klarar av. 

- Att bli förälder är ingen tävling. 

Att sätta ett nytt liv till världen är en fullt 

tillräcklig prestation i sig. Och bebisen 

bryr sig garanterat inte ett skvatt om 

huruvida hemmet är välstädat eller 

jobbmailen blir besvarade.

Jympa på recept - Landstinget i Östergötland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?