Vård för alla åldrar - Landstinget i Östergötland
Vård för alla åldrar - Landstinget i Östergötland
Vård för alla åldrar - Landstinget i Östergötland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ett magasin från <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> Nummer 1 2011<br />
www.lio.se<br />
<strong>Vård</strong> <strong>för</strong> <strong>alla</strong> <strong>åldrar</strong><br />
+ TEMA: PATIENTSÄKERHET<br />
Vad händer om det blir fel?<br />
+ NYA 1177.SE<br />
Råd på webben<br />
+ YRKESPORTRÄTTET<br />
Karin Berg hjälper barn som har ont
Redaktören<br />
På den avdelning där vi jobbar<br />
tränar fler och fler personer.<br />
De tränar styrka och kondition på olika sätt.<br />
Det finns många olika aktiviteter som är<br />
bra <strong>för</strong> hälsan.<br />
Alla vi människor kan hitta<br />
en aktivitet som passar just oss.<br />
Det ska vara roligt att röra på sig.<br />
Det är lättare att träna ofta om<br />
det är roligt.<br />
Ett enkelt sätt att röra på sig är<br />
att promenera.<br />
Vi vill gärna att ni tipsar oss om<br />
promenadslingor som finns i <strong>Östergötland</strong>.<br />
Vi kommer att skriva om tipsen på<br />
Hälsoteckens webbplats.<br />
Du kan tipsa oss genom att<br />
skicka e-post till halsotecken@lio.se.<br />
Maria Carlqvist och Bodil Knuthammar,<br />
vikarierande redaktörer<br />
Maria Carlqvist<br />
vikarierande redaktör<br />
maria.carlqvist@lio.se<br />
2 HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
Innehåll<br />
Bodil Knuthammar<br />
vikarierande redaktör<br />
bodil.knuthammar@lio.se<br />
Råd om vård på webben 3<br />
Notiser 4–6<br />
Universitetssjukhuset byggs om 7<br />
Fler barn föds 8<br />
Hälsocoacherna svarar på frågor 9<br />
Notiser 10<br />
Hälsotecken på webben 11<br />
Säkerhet <strong>för</strong> patienter 12–14<br />
På <strong>Vård</strong>centralen Hageby 15–17<br />
Forskning om reumatism 18<br />
Laboratorier <strong>för</strong> forskning 19<br />
Mottagning <strong>för</strong> personer med sår 20<br />
Korsordet 21<br />
Råd från topp till tå 22–23<br />
Vad gör jag om jag känner mig stressad 24<br />
Hallå där Anita Jernberger 25–26<br />
Mediciner i min journal 27<br />
Karin Berg, sjuksköterska 28
Råd om vård och hälsa på webben<br />
På webbplatsen 1177.se får du<br />
information om hälsa och sjukvård.<br />
På webbplatsen finns<br />
flera tusen artiklar om<br />
hälsa och sjukvård.<br />
Du kan skriva frågor på webbplatsen.<br />
Sjuksköterskor och läkare svarar på<br />
dina frågor.<br />
Du måste inte tala om vem du är när<br />
du frågar.<br />
På webbplatsen 1177.se finns också<br />
olika temasidor.<br />
På temasidorna kan du bland annat läsa om<br />
cancer.<br />
Du kan få råd om vård när<br />
du ska resa.<br />
Gravida kvinnor kan läsa om<br />
hur fostret utvecklas.<br />
På webbplatsen finns det<br />
särskild information <strong>för</strong><br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>.<br />
Den informationen hittar du på<br />
1177.se/Ostergotland.<br />
Där finns det nyheter om<br />
hälso- och sjukvården i <strong>Östergötland</strong><br />
varje vecka.<br />
På webbplatsen 1177.se ska du också kunna<br />
kontakta vården.<br />
Då måste du ha ett konto <strong>för</strong><br />
e-tjänsten som heter Mina vårdkontakter.<br />
Med Mina vårdkontakter kan du<br />
beställa tid på en vårdcentral eller<br />
<strong>för</strong>nya ett recept.<br />
Henric Wilander är<br />
närsjukvårdsdirektör i <strong>Landstinget</strong><br />
i <strong>Östergötland</strong>.<br />
Han tycker att det är viktigt att<br />
landstinget informerar på webben.<br />
Hälften av <strong>alla</strong> personer i Sverige söker<br />
information på webben.<br />
Då måste också landstinget informera där,<br />
säger Henric.<br />
Du kan få råd om hälsa och vård på<br />
webbplatsen 1177.se.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
3
Ny mottagning <strong>för</strong> barn och <strong>för</strong>äldrar<br />
En ny mottagning har öppnat i Linköping.<br />
Mottagningen är <strong>för</strong> familjer som<br />
har barn som är mellan sex och tolv år.<br />
Barnen får hjälp om de inte mår<br />
psykiskt bra.<br />
Familjerna kan prata om<br />
ängslan, oro och kriser hos barnet när<br />
de kommer till mottagningen.<br />
Mona Ahlberg är<br />
chef på mottagningen.<br />
Hon berättar att barn ofta har svårt att<br />
<strong>för</strong>klara när de inte mår psykiskt bra.<br />
Barnen kan få ont i magen eller i huvudet när<br />
de inte mår psykiskt bra, säger Mona Ahlberg.<br />
Familjerna ska få en tid på<br />
mottagningen inom en vecka.<br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> och<br />
Linköpings kommun driver mottagningen tillsammans.<br />
Familjer i Linköping, Kisa och Åtvidaberg får<br />
komma till mottagningen.<br />
Nya Vretagymnasiet har invigts<br />
Det nya Vretagymnasiet har invigts.<br />
Gymnasiet ligger i Ljungsbro.<br />
Eskil Erlandsson invigde gymnasiet.<br />
Eskil Erlandsson är landsbygdsminister.<br />
Ett nytt skolhus har byggts.<br />
Ett boende <strong>för</strong> elever och ett stall har<br />
också byggts.<br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> är<br />
ansvarig <strong>för</strong> gymnasiet.<br />
4 HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
Webb om hälsa<br />
På landstingets webbplats finns<br />
nu den nya hälsowebben.<br />
Du hittar hälsowebben på<br />
adressen www.lio.se/halsowebben.<br />
Hälsowebben ska hjälpa oss <strong>alla</strong> att<br />
<strong>för</strong>stå vår hälsa.<br />
På hälsowebben finns tips och länkar.<br />
Det finns också olika tester som<br />
du kan göra.<br />
På hälsowebben kan du få<br />
tips om att gå ned i vikt eller<br />
om att sluta röka.<br />
På hälsowebben kan du få<br />
veta mer om hur det sätt som<br />
du lever på påverkar din hälsa.<br />
Du kan också få veta att<br />
din hälsa inte bara handlar om<br />
det sätt som du lever på.<br />
Om du inte mår psykiskt bra<br />
påverkar det hur du mår fysiskt.<br />
Om du till exempel motionerar och<br />
äter bra är det inte säkert att<br />
du mår bra i <strong>alla</strong> fall.<br />
Det kan vara <strong>för</strong> att du stressar eller<br />
<strong>för</strong> att du inte träffar andra människor.
Landstingskatalogen kommer i juni<br />
Landstingskatalogen kommer i juni.<br />
I katalogen finns bland annat<br />
patientinformation, öppettider, och<br />
kontaktinformation till<br />
landstingets verksamheter.<br />
Katalogen skickas hem till dig.<br />
Clowner på sjukhusen<br />
Barn som vårdas på sjukhusen i <strong>Östergötland</strong><br />
kommer även i fortsättningen att få besök av<br />
clowner.<br />
Det har landstinget bestämt.<br />
Clownerna träffar barnen<br />
så att barnen inte ska tycka att<br />
det är så obehagligt med<br />
vissa saker som de måste vara<br />
med om på sjukhusen.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
5
Bra betyg av patienter<br />
Patienter på vårdcentralerna har<br />
fått svara på frågor om<br />
vad de tycker om vården.<br />
Patienterna tycker att vården är bra.<br />
Patienterna är mest nöjda med<br />
hur de blir bemötta på vårdcentralerna.<br />
De litar också på personalen och på<br />
den vård som de får.<br />
Patienterna är inte så nöjda med<br />
den information som de får.<br />
De känner sig inte heller delaktiga.<br />
Patienterna är mest nöjda med<br />
vårdcentralerna i Vadstena, Åby<br />
och Johannelund.<br />
Lagning av hjälpmedel på helgen<br />
Vissa personer måste använda<br />
hjälpmedel <strong>för</strong> att klara sig.<br />
Ett hjälpmedel kan till exempel vara<br />
en rullstol.<br />
Personerna får låna hjälpmedlet av landstinget.<br />
Ibland behöver hjälpmedlen lagas.<br />
Nu kan ett hjälpmedel även lagas<br />
på helgerna.<br />
På helgerna görs bara lagningar<br />
mellan klockan åtta och klockan tre.<br />
Du ska ringa om ditt hjälpmedel<br />
behöver lagas.<br />
Du ringer på telefonnummer 013-27 78 00.<br />
6 HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
Vrinnevisjukhuset får akutläkare<br />
Verksamheten vid Vrinnevisjukhuset<br />
i Norrköping ska utvecklas.<br />
Akutkliniken ska få egna läkare.<br />
Läkarna ska vara<br />
experter på akutsjukvård.<br />
Marie Morell är politiker i landstinget.<br />
Hon är moderat.<br />
Målet är att patienterna ska<br />
tas omhand bättre, säger Marie Morell.<br />
Personalens arbetsmiljö ska<br />
också bli bättre.<br />
Hjärtsjukvården vid Vrinnevisjukhuset ska<br />
också utvecklas.<br />
Hjärtkliniken ska få flera läkare.
Universitetssjukhuset byggs om<br />
Universitetssjukhuset i Linköping ska<br />
byggas om.<br />
Byggarbetet kommer att ta flera år.<br />
Sjukhuset byggs om <strong>för</strong> att<br />
öka säkerheten <strong>för</strong> patienterna.<br />
Den görs också <strong>för</strong> att<br />
personalen ska få<br />
en bättre arbetsmiljö.<br />
Flera nya hus kommer att<br />
byggas vid sjukhuset.<br />
Det blir bland annat en ny akutmottagning<br />
med ambulansintag.<br />
Det kommer att byggas en ny ingång vid<br />
sjukhusets norra del.<br />
Alla rum kommer att bli enkelrum.<br />
Det ska bara vara en patient i<br />
varje rum.<br />
Det är <strong>för</strong> att minska risken <strong>för</strong><br />
infektioner.<br />
Det är också <strong>för</strong> att det ska bli<br />
lättare att arbeta och vårda patienten.<br />
När sjukhuset byggs om kan det bli rörigt <strong>för</strong><br />
<strong>alla</strong> människor som är där.<br />
<strong>Landstinget</strong> arbetar med att<br />
göra de problemen så små som möjligt.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
7
Fler barn föds i <strong>Östergötland</strong><br />
Det föds fler barn i <strong>Östergötland</strong>.<br />
Det föddes mer än 5000 barn <strong>för</strong>ra året<br />
i <strong>Östergötland</strong>.<br />
Det är 20 år sedan som<br />
det föddes lika många barn.<br />
Ett barn kan födas på två olika sätt.<br />
Barnet kan födas genom<br />
en naturlig <strong>för</strong>lossning eller genom att<br />
ett snitt skärs i mammans mage.<br />
Fler och fler barn i <strong>Östergötland</strong> föds<br />
genom en naturlig <strong>för</strong>lossning.<br />
<strong>Landstinget</strong> tycker att det är bra.<br />
En naturlig <strong>för</strong>lossning är<br />
mer säker <strong>för</strong> mamman och barnet.<br />
Marie Blomberg är överläkare vid<br />
Barn- och kvinnocentrum i <strong>Landstinget</strong><br />
i <strong>Östergötland</strong>.<br />
Vi vill ge en säker <strong>för</strong>lossningsvård så att<br />
kvinnorna känner sig så trygga att<br />
de vill föda genom en naturlig <strong>för</strong>lossning,<br />
säger Marie.<br />
Kvinnor som är rädda <strong>för</strong> <strong>för</strong>lossningen kan få<br />
hjälp hos Mödravårdscentralen.<br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> hjälper<br />
de som ska bli <strong>för</strong>äldrar på olika sätt.<br />
Föräldrarna kan lyssna på <strong>för</strong>eläsningar<br />
och fråga sådant de undrar på<br />
Universitetssjukhuset i Linköping.<br />
8 HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
Det finns olika <strong>för</strong>äldrautbildningar på<br />
Vrinnevisjukhuset i Norrköping.<br />
Där finns det också särskilda utbildningar <strong>för</strong><br />
par som väntar tvillingar och <strong>för</strong><br />
kvinnor som pratar arabiska.
Hälsocoacherna svarar på frågor<br />
Hélène Ottosson och Margareta Smedberg<br />
är hälsocoacher.<br />
Här svarar de på frågor<br />
om hälsa och livsstil.<br />
Fråga 1<br />
Jag är yr ibland och undrar om<br />
det beror på mitt blodtryck.<br />
Hur vet man om man har<br />
högt eller lågt blodtryck?<br />
Svar på fråga 1<br />
Blodtrycket stiger ofta då man blir äldre.<br />
Du kan kontrollera ditt blodtryck hos<br />
din distriktssköterska.<br />
Man kan bli yr och få huvudvärk av<br />
både högt och lågt blodtryck.<br />
Du kan få hjälp av vården med<br />
ditt blodtryck.<br />
Det är bra <strong>för</strong> blodtrycket att<br />
du rör på dig varje dag.<br />
Det är också bra om du inte väger<br />
<strong>för</strong> mycket.<br />
Fråga 2<br />
Vad är glutenintolerans och hur<br />
vet jag om jag har det?<br />
Svar på fråga 2<br />
När man har glutenintolerans tål man<br />
inte gluten.<br />
Gluten finns i vete, råg och korn.<br />
Det kan vara svårt att upptäcka att<br />
en person inte tål gluten.<br />
Det är vanligt att en person som<br />
inte tål gluten blir trött och får<br />
diarré, gaser i magen och olika problem i<br />
magen och tarmen.<br />
Personen kan också gå ned i vikt,<br />
få utslag på huden och blåsor i munnen.<br />
Om du tror att du inte tål gluten ska<br />
du ringa till din vårdcentral.<br />
Fråga 3<br />
Jag är mamma till två barn.<br />
Barnen vill bara äta frukost om<br />
de får äta söta flingor.<br />
Är det bättre att jag ger barnen söta flingor än<br />
att de inte äter alls?<br />
Svar på fråga 3<br />
Du ska inte köpa söta flingor.<br />
Barnen kommer att börja<br />
äta annan mat till frukost om<br />
det inte finns söta flingor hemma.<br />
Till frukost är det bra att äta gröt och<br />
bröd med leverpastej, ägg, ost eller skinka på.<br />
Det är också bra att<br />
äta frukt, bär och grönsaker.<br />
Du får gärna skicka frågor till hälsocoacherna<br />
Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, <strong>Landstinget</strong><br />
i <strong>Östergötland</strong>, 581 91 Linköping. Skicka<br />
e-post till:halsotecken@lio.se.<br />
Skicka frågan via landstingets webbplats<br />
www.lio.se.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
9
Färre kvinnor behöver ta om cellprov<br />
Kvinnor får med jämna mellanrum ta<br />
ett cellprov i underlivet.<br />
<strong>Landstinget</strong> gör det <strong>för</strong> att<br />
se om det finns några cell<strong>för</strong>ändringar.<br />
Cell<strong>för</strong>ändringar kan vara början till cancer.<br />
Det är där<strong>för</strong> viktigt att<br />
cell<strong>för</strong>ändringar upptäcks tidigt.<br />
Ibland har det varit svårt att<br />
bedöma de prover som har<br />
tagits på kvinnorna.<br />
Kvinnorna har då fått ta om provet.<br />
Nu behöver de inte längre göra det så ofta.<br />
Det beror på att en ny metod används.<br />
Provet tas på en borste.<br />
Borsten läggs i en burk med<br />
en särskild vätska.<br />
Burken skickas till laboratoriet på<br />
patologiska kliniken vid<br />
Universitetssjukhuset i Linköping.<br />
Kiss renas från läkemedelsrester<br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> gör<br />
en undersökning.<br />
Undersökningen handlar om att<br />
prova hur man bäst kan rena<br />
kiss från rester av läkemedel.<br />
När människor äter mediciner kommer<br />
en del av läkemedel ut i kisset.<br />
Kiss kan användas som gödsel.<br />
Det går inte om det finns<br />
läkemedel i kisset.<br />
Det är där<strong>för</strong> som<br />
landstinget gör undersökningen.<br />
10 HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
Forskning vid ny äldremottagning<br />
En äldremottagning har invigts vid<br />
Vrinnevisjukhuset i Norrköping.<br />
Mottagningen ska drivas som<br />
ett forskningsprojekt.<br />
Äldre personer med flera sjukdomar får<br />
hjälp på mottagningen.<br />
450 patienter ska vara med i projektet.<br />
Hälften av patienterna ska få<br />
vanlig sjukvård.<br />
Den andra hälften av patienterna<br />
ska få en annan vård.<br />
Den vården ska vara speciellt anpassad<br />
enligt en metod <strong>för</strong> äldre med flera sjukdomar.<br />
Patienterna i de olika grupperna ska jäm<strong>för</strong>as.<br />
<strong>Landstinget</strong> vill se vad det blir<br />
<strong>för</strong> skillnad om de får olika vård.
Hälsotecken på webben<br />
Hälsotecken finns också på<br />
landstingets webbplats www.lio.se.<br />
Här får du några exempel på<br />
vad som finns på<br />
Hälsoteckens webbplats.<br />
Lättläst tidning<br />
Nu finns hela Hälsotecken på<br />
lättläst svenska.<br />
Den lättlästa tidningen finns bara<br />
på landstingets webbplats.<br />
Vi skickar gärna den lättlästa tidningen till dig<br />
men då måste du beställa den.<br />
Du beställer tidningen genom att ringa 010-<br />
103 71 21<br />
eller skicka e-post till halsotecken@lio.se.<br />
Lösa korsord<br />
Det finns alltid ett korsord<br />
i Hälsotecken.<br />
Nu kan du också lösa korsordet<br />
på webben.<br />
Fråga hälsocoacher<br />
Margareta Smedberg och Hèléne Ottosson<br />
är hälsocoacher.<br />
De svarar på frågor om<br />
hälsa och livsstil<br />
i Hälsotecken.<br />
Du får gärna skicka frågor till hälsocoacherna.<br />
Skicka frågan via webbplatsen.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
11
TEMA PATIENTSÄKERHET<br />
Inga patienter ska bli skadade i vården.<br />
Den nya patientsäkerhetslagen kom 1 januari<br />
i år och ska se till att vården gör färre fel.<br />
Det blir också lättare <strong>för</strong> patienter<br />
att göra anmälningar.<br />
För att din vård ska bli mer säker<br />
kan du tänka på att våga fråga mer<br />
och även berätta mer om dig själv<br />
när du träffar en läkare.<br />
Nu vet ortopeden<br />
vilka patienter som kan f<strong>alla</strong><br />
Många äldre personer har lätt att f<strong>alla</strong>.<br />
De kan ha nedsatt syn,<br />
eller lågt blodtryck.<br />
När de kommer till sjukhus<br />
och får starka mediciner<br />
faller de ännu lättare.<br />
En 88-årig man föll från en sjukhussäng<br />
och fick en hjärnblödning.<br />
Efter det började personalen<br />
att arbeta med säkerhetsarbete<br />
på ortopediska kliniken<br />
vid Vrinnevisjukhuset.<br />
Kliniken anmälde sig själv också,<br />
enligt lex Maria.<br />
Eftersom fallolyckor är vanliga<br />
på ortopediska kliniker,<br />
bestämde de sig <strong>för</strong><br />
att ta reda på var<strong>för</strong> det händer.<br />
12 HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
Vi har frågor som vi ställer till patienten<br />
eller familjen när patienten kommer till oss.<br />
Svaren hjälper oss att <strong>för</strong>stå<br />
vem som kan f<strong>alla</strong>,<br />
säger Gordana Kamceva,<br />
sjuksköterska och analysledare.<br />
Sedan kan vi till exempel sänka sängen<br />
så nära golvet som möjligt<br />
eller låta patienten ligga nära dörren<br />
så personalen lättare kan se patienten, säger<br />
hon.<br />
Så här säger Marie Morell<br />
från moderaterna:<br />
Det är mycket viktigt<br />
att vi arbetar <strong>för</strong> att stoppa patientskador.<br />
Fram<strong>för</strong> allt ska vi se till<br />
att skadorna inte uppstår igen<br />
hos någon annan patient.<br />
En person som har blivit skadad<br />
ska bli väl omhändertagen.<br />
Det är viktigt att både patienter, deras familjer<br />
och personal anmäler skador<br />
så att vi kan göra vården bättre.<br />
Vi ska inte straffa personal i vården<br />
utan hitta det som är fel i sättet att arbeta på.<br />
<strong>Östergötland</strong> är mycket bra på<br />
att arbeta med patientsäkerhet,<br />
men självklart kan vi bli bättre.<br />
Du kan läsa mer om patientsäkerhet på<br />
nästa sida i tidningen.
Lättare att anmäla vården<br />
Den nya patientsäkerhetslagen<br />
gör det enklare <strong>för</strong> patienter<br />
att anmäla fel i vården.<br />
Tidigare anmälde man alltid en person.<br />
I den nya patientsäkerhetslagen<br />
anmäler man händelsen.<br />
Det blir säkrare <strong>för</strong> patienterna<br />
när vi nu kan undersöka hela händelsen.<br />
Ofta beror inte ett fel på bara en person<br />
utan på att något i sättet att arbeta<br />
behöver <strong>för</strong>ändras, säger AnnSofie Sommer.<br />
Oftast är det personal i vården<br />
som anmäler sig själv,<br />
<strong>för</strong> att få veta vad som har hänt.<br />
När patienter anmäler<br />
klagar de oftast på att personal i vården<br />
inte har lyssnat på dem,<br />
säger AnnSofie Sommer.<br />
Så anmäler du fel i vården<br />
Den nya patientsäkerhetslagen<br />
gör det lättare <strong>för</strong> patienter<br />
att anmäla fel i vården.<br />
Du ska <strong>för</strong>st tala med kliniken.<br />
Ring landstingets växel på telefonnummer 010-<br />
103 00 00.<br />
Där kan du också få tala med chefläkaren.<br />
Du kan också skriva<br />
på landstingets webbplats www.lio.se<br />
under Frågor och synpunkter/Synpunkter och<br />
klagomål.<br />
Du kan också anmäla till Socialstyrelsen,<br />
enheten <strong>för</strong> enskildas klagomål.<br />
Patientnämnden tar också emot klagomål<br />
på vården, på telefonnummer 010-103 71 62<br />
AnnSofie Sommer.<br />
Du kan läsa mer om patientsäkerhet på<br />
nästa sida i tidningen.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
13
Våga fråga din läkare<br />
När du träffar din läkare<br />
är det viktigt att du vågar fråga<br />
när du inte <strong>för</strong>står.<br />
Fundera också innan besöket<br />
vad du vill veta mer om.<br />
Du kan skriva ned dina frågor på en lapp<br />
och ta med.<br />
Du kan också fundera på<br />
vilka behandlingar<br />
som du har fått tidigare,<br />
och om du har fått biverkningar<br />
av någon medicin.<br />
Ibland kan det vara bra<br />
att ha med någon<br />
som du känner och litar på<br />
när du ska träffa läkare.<br />
Det är särskilt viktigt om du är orolig.<br />
Glöm inte att fråga om det här:<br />
Glöm inte att fråga<br />
hur vården ska fortsätta hemma.<br />
Fråga hur du ska ta din medicin<br />
och vem du kan ringa till.<br />
Ta reda på vad din medicin heter,<br />
hur länge du ska ta den,<br />
och hur den fungerar.<br />
Fråga om medicinen kan ge biverkningar<br />
och om något som du gör i ditt liv<br />
kan <strong>för</strong>ändra hur medicinen verkar.<br />
14 HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
Berätta till exempel <strong>för</strong> din läkare<br />
om du röker, dricker mycket alkohol<br />
eller tar andra mediciner.<br />
Det är också bra om du berättar om<br />
du har allergi eller äter speciell mat.
<strong>Vård</strong>en på <strong>Vård</strong>centralen Hageby<br />
<strong>Vård</strong>centralen Hageby finns i Norrköping.<br />
Det är en av de<br />
största vårdcentralerna i <strong>Östergötland</strong>.<br />
Där finns många olika sorters<br />
hälso- och sjukvård.<br />
60 personer jobbar på<br />
<strong>Vård</strong>centralen Hageby.<br />
<strong>Vård</strong>centralen har 17 500 patienter.<br />
Åsa Maxeby är vårdenhetschef vid<br />
<strong>Vård</strong>centralen Hageby.<br />
Patienterna behöver många olika sorters vård.<br />
Där<strong>för</strong> har vi flera specialistmottagningar,<br />
säger Åsa Maxeby.<br />
Patienter kan till exempel få<br />
hjälp med olika allergier på en mottagning.<br />
Patienterna kan också få hjälp med<br />
att sluta röka.<br />
Det finns också en mottagning där personalen<br />
kan prata flera olika språk.<br />
En <strong>för</strong>middag på <strong>Vård</strong>centralen Hageby<br />
Hälsoteckens skribenter har varit på<br />
<strong>Vård</strong>centralen Hageby under en <strong>för</strong>middag.<br />
Här berättar de vad som hände på<br />
vårdcentralen då.<br />
Klockan 9:<br />
Bengt Hellman är distriktsläkare.<br />
Han tar bort tre födelsemärken på<br />
en patient.<br />
Klockan 9.15:<br />
Många patienter ringer till vårdcentralen.<br />
Helena Hjertqvist är sjuksköterska.<br />
Hon hjälper en man så att han får<br />
en tid hos en läkare samma dag.<br />
Klockan 9.20:<br />
Natalia Nyrén är specialistläkare.<br />
Hon träffar patienten Hananfoud Hanna.<br />
Han blev påkörd <strong>för</strong> flera år sedan.<br />
Han blev skadad och fick ont i nacken.<br />
Han har fått medicin och sjukgymnastik.<br />
Det har inte hjälpt honom.<br />
Han har fortfarande ont i nacken och<br />
mår sämre.<br />
Natalia Nyrén tycker att<br />
Hananfoud Hanna ska röntgas igen.<br />
Hananfoud Hanna träffar<br />
läkaren Natalia Nyrén.<br />
Du kan läsa mer om <strong>Vård</strong>centralen Hageby<br />
på nästa sida i tidningen.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
15
Klockan 9.40:<br />
Annika Andersson och Marie Jarlberger är<br />
läkarsekreterare.<br />
De sorterar post och remisser som<br />
har kommit till vårdcentralen.<br />
Klockan 10:<br />
Det är en träff i familjecentralen.<br />
personal från barnavårdscentralen,<br />
kommunens <strong>för</strong>skola och socialkontoret är<br />
med. Barn och <strong>för</strong>äldrar sjunger och spelar<br />
instrument.<br />
Klockan 10.05:<br />
Många patienter väntar hos<br />
mottagningen hos Rehab Öst.<br />
Patienterna behöver inte boka<br />
en tid <strong>för</strong> att komma dit.<br />
På mottagningen kan patienter som<br />
har svårt att röra sig få hjälp.<br />
Klockan 10.15:<br />
Malin Hortlund är kurator.<br />
Hon ska prata med en patient.<br />
Nu planerar hon samtalet som<br />
hon ska ha med patienten.<br />
Samtalet är en behandling.<br />
Patienter som är deprimerade kan<br />
till exempel få hjälp av Malin.<br />
Klockan 10.20:<br />
Mirjana Lauseger är distriktsläkare.<br />
Hon går och hämtar en pojke som<br />
ska till den flyktingmedicinska mottagningen.<br />
Pojken har kommit ensam som<br />
flykting från Afghanistan till Sverige.<br />
Nu ska han på en hälsoundersökning.<br />
16 HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
Klockan 10.35:<br />
Susanne Bergius är barnsjuksköterska.<br />
Hon träffar en pojke som heter Benjamin.<br />
Han är åtta månader.<br />
Susanne ska väga och mäta Benjamin.<br />
Benjamin har kommit till barnavårdscentralen<br />
med sina <strong>för</strong>äldrar.<br />
Du kan läsa mer om <strong>Vård</strong>centralen Hageby<br />
på nästa sida i tidningen.
Klockan 10.55:<br />
Kasema Plecic jobbar<br />
på distriktssköterskemottagningen.<br />
Hon träffar en kvinna som har<br />
hudbesvär och ont i ena handen.<br />
Klockan 11:<br />
Gun Kåkneryd jobbar på<br />
astma- och allergimottagningen.<br />
Hon träffar en patient som har<br />
sjukdomen KOL.<br />
KOL är en sjukdom som gör att man får<br />
problem med lungor och luftvägar.<br />
Gun ska bland annat hjälpa patienten med<br />
att sluta röka.<br />
Klockan 11.05:<br />
Många patienter kommer till<br />
laboratoriet <strong>för</strong> att ta prover.<br />
Klockan 11.15:<br />
Erik Johansson är psykolog.<br />
Han ska träffa en patient.<br />
Erik hjälper till exempel patienter<br />
som har drabbats av stress och oro.<br />
Klockan 11.30:<br />
Hélène Ottosson är hälsosamordnare.<br />
Hon bokar i en träff med läkare.<br />
Hon och läkarna ska prata om<br />
patienter som är sjukskrivna under en lång tid.<br />
Klockan 11.35:<br />
En patient kommer till diabetesmottagningen.<br />
Patienten får hjälp med hur han ska<br />
använda sin nya injektionspenna.<br />
Klockan 11.45:<br />
Rosita Persic jobbar på fotvårdsmottagningen.<br />
Hon hjälper en patient som har diabetes.<br />
Patienten har ont i sina fötter.<br />
Rosita hjälper patienten med fötterna.<br />
Rosita Persic arbetar på<br />
fotvårdsmottagningen.<br />
Här hjälper hon patienten Lars Andersson.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
17
Forskning om ledgångsreumatism<br />
Många människor har<br />
sjukdomen reumatism.<br />
Personer som har sjukdomen reumatism kan<br />
till exempel få ont i leder, muskler och skelett.<br />
Personer som har reumatism får<br />
ofta svårt att röra sig.<br />
Det finns ungefär 100 olika sorter<br />
av reumatism.<br />
Ledgångsreumatism är en av<br />
de vanligaste sorterna av reumatism.<br />
Det är mest kvinnor som<br />
har ledgångsreumatism.<br />
Forskare vid Universitetssjukhuset i Linköping<br />
vill veta mer om ledgångsreumatism.<br />
Forskarna vill veta mer <strong>för</strong> att<br />
personer med ledgångsreumatism ska<br />
få bättre vård.<br />
Forskarna följer 850 patienter som<br />
har ledgångsreumatism.<br />
Forskarna har upptäckt att<br />
det är viktigt att sjukvården så fort som möjligt<br />
upptäcker att en person<br />
har ledgångsreumatism.<br />
Om sjukdomen upptäcks tidigt kan<br />
personen få bättre vård snabbare.<br />
Personer med ledgångsreumatism som får<br />
vård snabbare mår inte lika dåligt<br />
av sjukdomen.<br />
Forskarna fortsätter nu att<br />
ta reda på mer om ledgångsreumatism.<br />
18 HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
Thomas Skogh är överläkare och professor vid<br />
Universitetssjukhuset i Linköping.<br />
Vi vill forska mer så att personer som har<br />
ledgångsreumatism ska kunna<br />
leva som vanlig och känna sig friska,<br />
säger Thomas Skogh.<br />
Thomas Skogh forskar om<br />
ledgångsreumatism.
Laboratorier <strong>för</strong> forskning<br />
Universitetssjukhuset i Linköping har<br />
tre nya laboratorier.<br />
Laboratorierna ska användas till<br />
medicinsk forskning.<br />
Forskningen handlar bland annat<br />
om hornhinnor.<br />
Hornhinnan finns i ögat.<br />
Hornhinnan skyddar ögat.<br />
Personer som har skadat hornhinnan<br />
kan få en ny konstgjord hornhinna.<br />
Forskningen har gjort att<br />
forskarna vet hur man gör<br />
en konstgjord hornhinna.<br />
De konstgjorda hornhinnorna görs i<br />
de nya laboratorierna.<br />
Forskningen gör att fler patienter kan få<br />
en ny konstgjord hornhinna.<br />
Per Fagerholm är professor och överläkare på<br />
ögonkliniken vid Universitetssjukhuset<br />
i Linköping.<br />
De nya laboratorierna gör att vi kommer att<br />
ha fler konstgjorda hornhinnor,<br />
säger Per Fagerholm.<br />
Nästan hälften av de personer som<br />
behöver en ny hornhinna kan<br />
använda det material som forskarna har tagit<br />
fram. Laboratorierna ska användas till<br />
flera sorters forskning i framtiden.<br />
Tre nya laboratorier finns på<br />
Universitetssjukhuset i Linköping.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
19
Mottagning <strong>för</strong> personer med sår<br />
Vissa personer har sår på kroppen.<br />
Såren kan ta lång tid att läka.<br />
Personer med sår kan få hjälp på<br />
en sårvårdsmottagning.<br />
Det finns en sårvårdsmottagning på<br />
<strong>Vård</strong>centralen Vadstena.<br />
På sårvårdsmottagningen läker sår snabbare.<br />
Många personer <strong>för</strong>söker själva att<br />
få såren att läka.<br />
Det är svårt att få såren att läka.<br />
När en person själv byter ett bandage är<br />
det lätt att få bakterier i såret.<br />
På sårvårdsmottagningen får<br />
personer med sår hjälp med<br />
att lägga om såren.<br />
Såren duschas också.<br />
Det finns flera sårvårdsmottagningar i<br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>.<br />
Du kan söka vård på din vårdcentral om<br />
du har ett sår.<br />
Läkaren på vårdcentralen kan<br />
skriva en remiss så att du får<br />
komma till en sårvårdsmottagning.<br />
Mer information om sårvård<br />
Håll ett sår rent med tvål och vatten.<br />
Lägg helst inte om såret varje dag.<br />
När såret läggs om ofta är<br />
det lätt att få bakterier i det.<br />
Du ska ringa till din vårdcentral om<br />
ditt sår vätskar, gör ont eller blir större.<br />
20 HÄLSOTECKEN NR 1 2011
KORSORDET #1 2011<br />
HAR<br />
IDOL<br />
YTA<br />
GALT<br />
KÖR<br />
08:OR<br />
MAG-<br />
PLÅGA<br />
SLUTA<br />
VATTEN-<br />
DRAGEN<br />
SKRIVS<br />
ETT HÄR<br />
Skicka in din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast<br />
15 juni 2011 till: Hälsotecken, <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>, 581 91 Linköping.<br />
Namn:<br />
Adress:<br />
Postadress:<br />
REM<br />
LAPPAD<br />
RUNDA<br />
SÄNKER<br />
PRISET<br />
DE STÅR<br />
UT<br />
DEN<br />
MULLRAR<br />
URSÄKTAR SIG<br />
KVINNA NÄR<br />
HON GÅR TILL<br />
AVSER<br />
STRÖM-<br />
STYRKA<br />
GREPP<br />
LIGGER<br />
BERGEN I<br />
LÄR<br />
LÅNG<br />
FÄ SOM<br />
GUD<br />
KAN MAN<br />
EGET<br />
BISTÅR<br />
MODELL<br />
HASSE I<br />
RUTAN<br />
NYTTIG<br />
RÖRELSE<br />
Du kan också lösa korsordet på landstingets webbplats www.lio.se.<br />
SVIT<br />
KNÄ<br />
LÄR LAT<br />
BAGARE<br />
BRÖD-<br />
BULLEN<br />
BIT<br />
ETT GOTT<br />
SÅDANT<br />
ÄR BRA!<br />
HÄNDA<br />
VÄDRAT<br />
TRÄD<br />
SOM<br />
FISKAR<br />
KAN<br />
VÄRMA<br />
SYD-<br />
AFRIKA<br />
ALSING<br />
ÄR KUF<br />
KAN<br />
FÖLA<br />
LJUS<br />
RN I<br />
KEMIN<br />
OM-<br />
RÅDEN<br />
SOBO<br />
FINARE<br />
ÄN<br />
MAMMA<br />
GAMLA<br />
LEDARE<br />
ÖKAR<br />
FARTEN<br />
SONDEN<br />
MARK-<br />
HYRA<br />
LUSÄGG<br />
BILDAR<br />
BERG<br />
KAN<br />
ÖGON<br />
SIG<br />
VÅRDAT<br />
SIGNA-<br />
LERA<br />
LYDIG<br />
BOCK?<br />
LIVS-<br />
KRAFTIGT<br />
RETAR<br />
NÄSA<br />
SKRIVER<br />
LÄKARE<br />
ENG-<br />
BERG<br />
RUSAR<br />
DE SYNS<br />
I ALMA-<br />
NACKA<br />
REGI-<br />
POLLAK<br />
BETA<br />
BLIR 79-<br />
ÅRING<br />
HYLLAR<br />
ANGER<br />
TIDEN<br />
REST<br />
NOBBA<br />
FÅNGAS<br />
DJUR I<br />
FRÄT-<br />
SKADA<br />
GÖR<br />
BAD<br />
BESKED<br />
ÄR<br />
KRAFT-<br />
FULLT<br />
HÄLSO-<br />
SAMT<br />
20<br />
SLÅR<br />
SMÅ<br />
KNAPP<br />
ATT<br />
SPELA<br />
IN MED<br />
GRANN<br />
PIPPI<br />
VRÅLA<br />
ALTAR-<br />
PLATS<br />
KVICK<br />
PUTT<br />
ORKA<br />
DRICKS<br />
TA<br />
EXTRA-<br />
ORDI-<br />
NARIE<br />
KORA<br />
AVSLAG<br />
TILL VAR-<br />
DAGS<br />
GRATTIS VINNARNA I KORSORDET #2 2010<br />
SEOUL-<br />
BO<br />
HÅLLER<br />
LÅDA<br />
SYNDIG<br />
KÄRL<br />
1:A PRIS – STÅLTERMOS Gun Karlsson, Finspång<br />
2:A PRIS – BADLAKAN Sol-Britt Magnusson, Linköping<br />
3 – 4:E PRIS – RYGGSÄCK<br />
Svea Qwarfordt, Finspång, Pierre Bågenklint, Linghem<br />
5:E – 8:E PRIS – PARAPLY<br />
Rolf T. Bohman, Norrköping, Bo Petersson, Kolmården<br />
Kerstin Römert, Norrköping, Ingvar Johansson, Ljusfallshammar<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
TALL-<br />
FÅGEL<br />
ÅSTAD-<br />
KOMMER<br />
OFLAX<br />
FINNS<br />
© Bulls<br />
21
Råd från topp till tå<br />
Här får du råd om vad du själv kan göra<br />
<strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga, lindra och bota<br />
lättare besvär.<br />
Allergi mot pollen<br />
Många människor tål inte pollen.<br />
De har pollenallergi.<br />
Pollen finns i luften.<br />
Det är ofta mycket pollen<br />
när det är varmt ute<br />
och när det blåser.<br />
Det är vanligt att bli snorig, täppt i näsan<br />
eller nysa när man har pollenallergi.<br />
Ögonen blir ofta röda<br />
och rinner och kliar.<br />
Man kan också bli trött<br />
och få hosta.<br />
Råd om du har pollenallergi<br />
*Stäng fönstren på dagen<br />
när det är mycket pollen i luften.<br />
*Byt kläder när du<br />
har varit utomhus.<br />
* Stäng av friskluftintaget<br />
i bilen.<br />
Du kan köpa mediciner<br />
mot pollenallergi på apoteket.<br />
Det finns tabletter, ögondroppar och nässpray.<br />
Sök vård hos vårdcentralen<br />
om medicinen inte hjälper.<br />
22<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
Du ska också söka vård<br />
om du har svårt att andas.<br />
Om du enbart har problem<br />
i ett öga eller i ena näsborren<br />
ska du också söka vård.<br />
Ta det lugnt med träning när du är <strong>för</strong>kyld<br />
Det är viktigt att du tar det lugnt med<br />
träning när du är <strong>för</strong>kyld.<br />
Om du tränar <strong>för</strong> hårt när du är <strong>för</strong>kyld kan<br />
du bli väldigt sjuk.<br />
Du kan få en hjärtmuskelinflammation.<br />
En hjärtmuskelinflammation kan<br />
vara farlig och det kan ta<br />
lång tid att bli frisk igen.<br />
Du ska aldrig träna om<br />
du har feber, är magsjuk eller har<br />
ont i halsen.<br />
Om du är <strong>för</strong>kyld ska du<br />
vänta i tre dagar <strong>för</strong> att se<br />
hur sjuk du blir.<br />
Om du bara är snorig efter tre dagar kan du<br />
börja träna litegrann.<br />
Du ska inte träna så hårt så att<br />
du blir väldigt andfådd.<br />
Du kan läsa fler råd på nästa sida i<br />
tidningen.
Stress<br />
Många människor blir stressade ibland.<br />
Det är inte bra att vara<br />
stressad ofta och länge.<br />
Om du är stressad ofta och länge är<br />
det viktigt att du<br />
tar det mer lugnt och vilar.<br />
Många människor sover dåligt när<br />
de är stressade.<br />
Det är också vanligt att få<br />
ont i huvudet eller ont i magen.<br />
Du kan göra flera saker själv <strong>för</strong> att<br />
inte bli stressad.<br />
Då är det viktigt att du <strong>för</strong>st tar reda på<br />
vad det är som stressar dig.<br />
Det är viktigt att du inte gör<br />
<strong>för</strong> många olika saker.<br />
Din tid räcker inte till att<br />
göra <strong>för</strong> många olika saker.<br />
Du blir inte lika lätt stressad om<br />
du motionerar, sover ordentligt och<br />
äter bra mat.<br />
Du ska söka vård om du ofta är stressad och<br />
sover dåligt, har ångest eller<br />
har hjärtklappning.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
23
Här berättar några personer om<br />
Vad de gör om de känner sig stressade.<br />
Helena Andersson svarar<br />
Jag stannar upp,<br />
andas djupt och räknar till<br />
tio.<br />
24 HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
Lenny Engberg svarar<br />
När det blir <strong>för</strong> mycket<br />
saker på en gång <strong>för</strong>söker<br />
jag att<br />
tänka igenom vad det är<br />
jag ska göra.<br />
Jag känner mig lugnare<br />
när jag vet<br />
vad som ska göras.<br />
Inger Söderholtz svarar<br />
Jag andas djupt och<br />
<strong>för</strong>söker att slappna av.<br />
Madeleine Gillheimer svarar<br />
För att kunna koppla bort<br />
stressen tror<br />
jag det är viktigt att ha ett<br />
fritidsintresse.<br />
Jag kopplar av genom att<br />
rida och ta hand om min<br />
häst.
Hallå där Anita Jernberger<br />
Anita Jernberger är<br />
politiker i landstinget.<br />
Hon är folkpartist.<br />
Anita tycker att det är viktigt att<br />
landstinget jobbar <strong>för</strong> att<br />
människor inte ska bli sjuka.<br />
<strong>Landstinget</strong> ska göra<br />
människors hälsa bättre.<br />
Här svarar Anita på frågor<br />
om landstingets arbete <strong>för</strong> att<br />
främja hälsan.<br />
Fråga 1<br />
Var<strong>för</strong> arbetar landstinget allt mer med att<br />
främja hälsan?<br />
Svar på fråga 1<br />
Vi vet att <strong>alla</strong> sjukdomar påverkas av<br />
hur en människa lever.<br />
En människa som inte tänker på sin hälsa kan<br />
lättare bli sjuk.<br />
En människa som inte tänker på sin hälsa kan<br />
få svårare att leva med en sjukdom.<br />
<strong>Landstinget</strong> vill att människor ska ha<br />
en så bra livskvalitet som möjligt.<br />
Människor har inte lika bra hälsa<br />
i hela <strong>Östergötland</strong>.<br />
Vi måste bry oss om hälsan hos<br />
<strong>alla</strong> människor i <strong>Östergötland</strong>.<br />
Fråga 2<br />
Vilket ansvar har landstinget <strong>för</strong> att<br />
främja hälsan?<br />
Svar på fråga 2<br />
<strong>Landstinget</strong> har ett väldigt stort ansvar.<br />
Det finns väldigt mycket kunskap<br />
inom vården.<br />
<strong>Landstinget</strong> ska jobba <strong>för</strong> att<br />
patienter och medarbetare ska<br />
tänka mer på att främja hälsan.<br />
<strong>Vård</strong>en ska inte bara<br />
bota och lindra sjukdomar.<br />
<strong>Vård</strong>en ska också jobba <strong>för</strong> att<br />
människor inte ska bli sjuka.<br />
Fråga 3<br />
Vad kan landstinget göra <strong>för</strong> att<br />
främja hälsan?<br />
Svar på fråga 3<br />
<strong>Landstinget</strong> kan skapa sjukhus som<br />
främjar hälsan.<br />
<strong>Landstinget</strong> ska ge en bra vård men också<br />
ge annat som kan främja hälsan.<br />
Det kan vara att ge människor möjlighet att<br />
röra på sig.<br />
Det kan också vara att ge patienterna<br />
mat som smakar bra och främjar hälsan.<br />
Du kan läsa mer om Anita Jernberger på<br />
nästa sida i tidningen.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
25
Fråga 4<br />
Hur kan vården hjälpa människor att ändra<br />
det sätt som de lever på så att<br />
deras hälsa ska bli bättre?<br />
Svar på fråga 4<br />
Det allra viktigaste är att<br />
vi bemöter människor på ett bra sätt.<br />
Anita Jernberger är<br />
politiker i landstinget.<br />
26 HÄLSOTECKEN NR 1 2011
Ta reda på vilka mediciner som finns i din<br />
journal<br />
För <strong>alla</strong> patienter som får vård<br />
skriver landstinget en journal.<br />
I journalen står det bland annat<br />
vilka mediciner du äter.<br />
Det är viktigt <strong>för</strong> läkaren att<br />
veta vilka mediciner du äter.<br />
Läkaren behöver veta det när<br />
annan medicin ska skrivas ut till dig eller<br />
när du ska få vård.<br />
Det är <strong>för</strong> att du inte kan<br />
äta vissa mediciner samtidigt.<br />
Du kan också behöva en särskild<br />
behandling om du äter en särskild medicin.<br />
I journalen kan det ibland finnas mediciner som<br />
du inte längre äter.<br />
Du kan fråga din läkare om<br />
vilka mediciner som finns i din journal.<br />
Du kan få en lista på<br />
den medicin som finns i din journal.<br />
Ring eller fråga på<br />
vårdcentralen eller på kliniken så får du listan.<br />
Du kan också få<br />
en lista från apoteket.<br />
Jens Aagaard är läkare på<br />
<strong>Vård</strong>centralen Mantorp.<br />
Han tycker att det är bra om patienten<br />
tar med listan på medicin till läkarbesöket.<br />
Då kan läkaren och patienten ändra<br />
sådant som inte stämmer i journalen,<br />
säger Jens.<br />
HÄLSOTECKEN NR 1 2011<br />
27
Yrkesporträttet<br />
Hon hjälper barn som har ont<br />
Karin Berg jobbar vid<br />
Universitetssjukhuset i Linköping.<br />
Hon är sjuksköterska.<br />
Karin jobbar med<br />
barn som har ont.<br />
Karin jobbar tillsammans med<br />
några andra sjuksköterskor och läkare.<br />
De här sjuksköterskorna och läkarna kan<br />
extra mycket om<br />
barn som har ont.<br />
Barn får ibland ont av<br />
vården de måste få när<br />
de är sjuka.<br />
Barnen är ibland rädda <strong>för</strong><br />
vården de måste få.<br />
Barnen får då hjälp av<br />
Karin och de personer som hon<br />
jobbar ihop med.<br />
Barnen får hjälp på<br />
olika sätt.<br />
Barnen får medicin mot<br />
det som gör ont.<br />
Barnen får hjälp med att<br />
träna på att slappna av.<br />
Barnen får också leka.<br />
Det är <strong>för</strong> att barnen inte ska bli så oroliga.<br />
Karin lyssnar på barnen.<br />
Hon tycker att det är viktigt<br />
att barnen litar på henne.<br />
Karin och de hon och jobbar ihop med<br />
28<br />
HÄLSOTECKEN NR1 2011<br />
hjälper också barnens <strong>för</strong>äldrar.<br />
Föräldrarna får hjälp <strong>för</strong> att<br />
kunna stötta sina barn som har ont.<br />
Karin tycker om att<br />
jobba med barnen.<br />
Det är fantastiskt att få<br />
barnens <strong>för</strong>troende,<br />
säger hon.<br />
När Karin inte jobbar är<br />
hon ofta utomhus och<br />
gör saker.<br />
Hon tycker om att<br />
åka långfärdsskridskor och slalom.<br />
Hon tycker också om att<br />
vandra, segla och paddla kanot.<br />
Karin Berg är sjuksköterska.