Vård för alla åldrar - Landstinget i Östergötland

Ett magasin från Landstinget i Östergötland Nummer 1 2011 

www.lio.se 

Vård för alla åldrar 

+ TEMA: PATIENTSÄKERHET 

Vad händer om det blir fel? 

+ NYA 1177.SE 

Råd på webben 

+ YRKESPORTRÄTTET 

Karin Berg hjälper barn som har ont

Redaktören 

På den avdelning där vi jobbar 

tränar fler och fler personer. 

De tränar styrka och kondition på olika sätt. 

Det finns många olika aktiviteter som är 

bra för hälsan. 

Alla vi människor kan hitta 

en aktivitet som passar just oss. 

Det ska vara roligt att röra på sig. 

Det är lättare att träna ofta om 

det är roligt. 

Ett enkelt sätt att röra på sig är 

att promenera. 

Vi vill gärna att ni tipsar oss om 

promenadslingor som finns i Östergötland. 

Vi kommer att skriva om tipsen på 

Hälsoteckens webbplats. 

Du kan tipsa oss genom att 

skicka e-post till halsotecken@lio.se. 

Maria Carlqvist och Bodil Knuthammar, 

vikarierande redaktörer 

Maria Carlqvist 

vikarierande redaktör 

maria.carlqvist@lio.se 

2 HÄLSOTECKEN NR 1 2011 

Innehåll 

Bodil Knuthammar 

vikarierande redaktör 

bodil.knuthammar@lio.se 

Råd om vård på webben 3 

Notiser 4–6 

Universitetssjukhuset byggs om 7 

Fler barn föds 8 

Hälsocoacherna svarar på frågor 9 

Notiser 10 

Hälsotecken på webben 11 

Säkerhet för patienter 12–14 

På Vårdcentralen Hageby 15–17 

Forskning om reumatism 18 

Laboratorier för forskning 19 

Mottagning för personer med sår 20 

Korsordet 21 

Råd från topp till tå 22–23 

Vad gör jag om jag känner mig stressad 24 

Hallå där Anita Jernberger 25–26 

Mediciner i min journal 27 

Karin Berg, sjuksköterska 28

Råd om vård och hälsa på webben 

På webbplatsen 1177.se får du 

information om hälsa och sjukvård. 

På webbplatsen finns 

flera tusen artiklar om 

hälsa och sjukvård. 

Du kan skriva frågor på webbplatsen. 

Sjuksköterskor och läkare svarar på 

dina frågor. 

Du måste inte tala om vem du är när 

du frågar. 

På webbplatsen 1177.se finns också 

olika temasidor. 

På temasidorna kan du bland annat läsa om 

cancer. 

Du kan få råd om vård när 

du ska resa. 

Gravida kvinnor kan läsa om 

hur fostret utvecklas. 

På webbplatsen finns det 

särskild information för 

Landstinget i Östergötland. 

Den informationen hittar du på 

1177.se/Ostergotland. 

Där finns det nyheter om 

hälso- och sjukvården i Östergötland 

varje vecka. 

På webbplatsen 1177.se ska du också kunna 

kontakta vården. 

Då måste du ha ett konto för 

e-tjänsten som heter Mina vårdkontakter. 

Med Mina vårdkontakter kan du 

beställa tid på en vårdcentral eller 

förnya ett recept. 

Henric Wilander är 

närsjukvårdsdirektör i Landstinget 

i Östergötland. 

Han tycker att det är viktigt att 

landstinget informerar på webben. 

Hälften av alla personer i Sverige söker 

information på webben. 

Då måste också landstinget informera där, 

säger Henric. 

Du kan få råd om hälsa och vård på 

webbplatsen 1177.se. 

HÄLSOTECKEN NR 1 2011 

3

Ny mottagning för barn och föräldrar 

En ny mottagning har öppnat i Linköping. 

Mottagningen är för familjer som 

har barn som är mellan sex och tolv år. 

Barnen får hjälp om de inte mår 

psykiskt bra. 

Familjerna kan prata om 

ängslan, oro och kriser hos barnet när 

de kommer till mottagningen. 

Mona Ahlberg är 

chef på mottagningen. 

Hon berättar att barn ofta har svårt att 

förklara när de inte mår psykiskt bra. 

Barnen kan få ont i magen eller i huvudet när 

de inte mår psykiskt bra, säger Mona Ahlberg. 

Familjerna ska få en tid på 

mottagningen inom en vecka. 

Landstinget i Östergötland och 

Linköpings kommun driver mottagningen tillsammans. 

Familjer i Linköping, Kisa och Åtvidaberg får 

komma till mottagningen. 

Nya Vretagymnasiet har invigts 

Det nya Vretagymnasiet har invigts. 

Gymnasiet ligger i Ljungsbro. 

Eskil Erlandsson invigde gymnasiet. 

Eskil Erlandsson är landsbygdsminister. 

Ett nytt skolhus har byggts. 

Ett boende för elever och ett stall har 

också byggts. 

Landstinget i Östergötland är 

ansvarig för gymnasiet. 


Webb om hälsa 

På landstingets webbplats finns 

nu den nya hälsowebben. 

Du hittar hälsowebben på 

adressen www.lio.se/halsowebben. 

Hälsowebben ska hjälpa oss alla att 

förstå vår hälsa. 

På hälsowebben finns tips och länkar. 

Det finns också olika tester som 

du kan göra. 

På hälsowebben kan du få 

tips om att gå ned i vikt eller 

om att sluta röka. 

På hälsowebben kan du få 

veta mer om hur det sätt som 

du lever på påverkar din hälsa. 

Du kan också få veta att 

din hälsa inte bara handlar om 

det sätt som du lever på. 

Om du inte mår psykiskt bra 

påverkar det hur du mår fysiskt. 

Om du till exempel motionerar och 

äter bra är det inte säkert att 

du mår bra i alla fall. 

Det kan vara för att du stressar eller 

för att du inte träffar andra människor.

Landstingskatalogen kommer i juni 

Landstingskatalogen kommer i juni. 

I katalogen finns bland annat 

patientinformation, öppettider, och 

kontaktinformation till 

landstingets verksamheter. 

Katalogen skickas hem till dig. 

Clowner på sjukhusen 

Barn som vårdas på sjukhusen i Östergötland 

kommer även i fortsättningen att få besök av 

clowner. 

Det har landstinget bestämt. 

Clownerna träffar barnen 

så att barnen inte ska tycka att 

det är så obehagligt med 

vissa saker som de måste vara 

med om på sjukhusen. 


5

Bra betyg av patienter 

Patienter på vårdcentralerna har 

fått svara på frågor om 

vad de tycker om vården. 

Patienterna tycker att vården är bra. 

Patienterna är mest nöjda med 

hur de blir bemötta på vårdcentralerna. 

De litar också på personalen och på 

den vård som de får. 

Patienterna är inte så nöjda med 

den information som de får. 

De känner sig inte heller delaktiga. 

Patienterna är mest nöjda med 

vårdcentralerna i Vadstena, Åby 

och Johannelund. 

Lagning av hjälpmedel på helgen 

Vissa personer måste använda 

hjälpmedel för att klara sig. 

Ett hjälpmedel kan till exempel vara 

en rullstol. 

Personerna får låna hjälpmedlet av landstinget. 

Ibland behöver hjälpmedlen lagas. 

Nu kan ett hjälpmedel även lagas 

på helgerna. 

På helgerna görs bara lagningar 

mellan klockan åtta och klockan tre. 

Du ska ringa om ditt hjälpmedel 

behöver lagas. 

Du ringer på telefonnummer 013-27 78 00. 


Vrinnevisjukhuset får akutläkare 

Verksamheten vid Vrinnevisjukhuset 

i Norrköping ska utvecklas. 

Akutkliniken ska få egna läkare. 

Läkarna ska vara 

experter på akutsjukvård. 

Marie Morell är politiker i landstinget. 

Hon är moderat. 

Målet är att patienterna ska 

tas omhand bättre, säger Marie Morell. 

Personalens arbetsmiljö ska 

också bli bättre. 

Hjärtsjukvården vid Vrinnevisjukhuset ska 

också utvecklas. 

Hjärtkliniken ska få flera läkare.

Universitetssjukhuset byggs om 

Universitetssjukhuset i Linköping ska 

byggas om. 

Byggarbetet kommer att ta flera år. 

Sjukhuset byggs om för att 

öka säkerheten för patienterna. 

Den görs också för att 

personalen ska få 

en bättre arbetsmiljö. 

Flera nya hus kommer att 

byggas vid sjukhuset. 

Det blir bland annat en ny akutmottagning 

med ambulansintag. 

Det kommer att byggas en ny ingång vid 

sjukhusets norra del. 

Alla rum kommer att bli enkelrum. 

Det ska bara vara en patient i 

varje rum. 

Det är för att minska risken för 

infektioner. 

Det är också för att det ska bli 

lättare att arbeta och vårda patienten. 

När sjukhuset byggs om kan det bli rörigt för 

alla människor som är där. 

Landstinget arbetar med att 

göra de problemen så små som möjligt. 


7

Fler barn föds i Östergötland 

Det föds fler barn i Östergötland. 

Det föddes mer än 5000 barn förra året 


Det är 20 år sedan som 

det föddes lika många barn. 

Ett barn kan födas på två olika sätt. 

Barnet kan födas genom 

en naturlig förlossning eller genom att 

ett snitt skärs i mammans mage. 

Fler och fler barn i Östergötland föds 

genom en naturlig förlossning. 

Landstinget tycker att det är bra. 

En naturlig förlossning är 

mer säker för mamman och barnet. 

Marie Blomberg är överläkare vid 

Barn- och kvinnocentrum i Landstinget 


Vi vill ge en säker förlossningsvård så att 

kvinnorna känner sig så trygga att 

de vill föda genom en naturlig förlossning, 

säger Marie. 

Kvinnor som är rädda för förlossningen kan få 

hjälp hos Mödravårdscentralen. 

Landstinget i Östergötland hjälper 

de som ska bli föräldrar på olika sätt. 

Föräldrarna kan lyssna på föreläsningar 

och fråga sådant de undrar på 

Universitetssjukhuset i Linköping. 


Det finns olika föräldrautbildningar på 

Vrinnevisjukhuset i Norrköping. 

Där finns det också särskilda utbildningar för 

par som väntar tvillingar och för 

kvinnor som pratar arabiska.

Hälsocoacherna svarar på frågor 

Hélène Ottosson och Margareta Smedberg 

är hälsocoacher. 

Här svarar de på frågor 

om hälsa och livsstil. 

Fråga 1 

Jag är yr ibland och undrar om 

det beror på mitt blodtryck. 

Hur vet man om man har 

högt eller lågt blodtryck? 

Svar på fråga 1 

Blodtrycket stiger ofta då man blir äldre. 

Du kan kontrollera ditt blodtryck hos 

din distriktssköterska. 

Man kan bli yr och få huvudvärk av 

både högt och lågt blodtryck. 

Du kan få hjälp av vården med 

ditt blodtryck. 

Det är bra för blodtrycket att 

du rör på dig varje dag. 

Det är också bra om du inte väger 

för mycket. 

Fråga 2 

Vad är glutenintolerans och hur 

vet jag om jag har det? 


När man har glutenintolerans tål man 

inte gluten. 

Gluten finns i vete, råg och korn. 

Det kan vara svårt att upptäcka att 

en person inte tål gluten. 

Det är vanligt att en person som 

inte tål gluten blir trött och får 

diarré, gaser i magen och olika problem i 

magen och tarmen. 

Personen kan också gå ned i vikt, 

få utslag på huden och blåsor i munnen. 

Om du tror att du inte tål gluten ska 

du ringa till din vårdcentral. 

Fråga 3 

Jag är mamma till två barn. 

Barnen vill bara äta frukost om 

de får äta söta flingor. 

Är det bättre att jag ger barnen söta flingor än 

att de inte äter alls? 


Du ska inte köpa söta flingor. 

Barnen kommer att börja 

äta annan mat till frukost om 

det inte finns söta flingor hemma. 

Till frukost är det bra att äta gröt och 

bröd med leverpastej, ägg, ost eller skinka på. 

Det är också bra att 

äta frukt, bär och grönsaker. 

Du får gärna skicka frågor till hälsocoacherna 

Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Landstinget 

i Östergötland, 581 91 Linköping. Skicka 

e-post till:halsotecken@lio.se. 

Skicka frågan via landstingets webbplats 

www.lio.se. 


9

Färre kvinnor behöver ta om cellprov 

Kvinnor får med jämna mellanrum ta 

ett cellprov i underlivet. 

Landstinget gör det för att 

se om det finns några cellförändringar. 

Cellförändringar kan vara början till cancer. 

Det är därför viktigt att 

cellförändringar upptäcks tidigt. 

Ibland har det varit svårt att 

bedöma de prover som har 

tagits på kvinnorna. 

Kvinnorna har då fått ta om provet. 

Nu behöver de inte längre göra det så ofta. 

Det beror på att en ny metod används. 

Provet tas på en borste. 

Borsten läggs i en burk med 

en särskild vätska. 

Burken skickas till laboratoriet på 

patologiska kliniken vid 


Kiss renas från läkemedelsrester 

Landstinget i Östergötland gör 

en undersökning. 

Undersökningen handlar om att 

prova hur man bäst kan rena 

kiss från rester av läkemedel. 

När människor äter mediciner kommer 

en del av läkemedel ut i kisset. 

Kiss kan användas som gödsel. 

Det går inte om det finns 

läkemedel i kisset. 

Det är därför som 

landstinget gör undersökningen. 


Forskning vid ny äldremottagning 

En äldremottagning har invigts vid 

Vrinnevisjukhuset i Norrköping. 

Mottagningen ska drivas som 

ett forskningsprojekt. 

Äldre personer med flera sjukdomar får 

hjälp på mottagningen. 

450 patienter ska vara med i projektet. 

Hälften av patienterna ska få 

vanlig sjukvård. 

Den andra hälften av patienterna 

ska få en annan vård. 

Den vården ska vara speciellt anpassad 

enligt en metod för äldre med flera sjukdomar. 

Patienterna i de olika grupperna ska jämföras. 

Landstinget vill se vad det blir 

för skillnad om de får olika vård.

Hälsotecken på webben 

Hälsotecken finns också på 

landstingets webbplats www.lio.se. 

Här får du några exempel på 

vad som finns på 

Hälsoteckens webbplats. 

Lättläst tidning 

Nu finns hela Hälsotecken på 

lättläst svenska. 

Den lättlästa tidningen finns bara 

på landstingets webbplats. 

Vi skickar gärna den lättlästa tidningen till dig 

men då måste du beställa den. 

Du beställer tidningen genom att ringa 010- 

103 71 21 

eller skicka e-post till halsotecken@lio.se. 

Lösa korsord 

Det finns alltid ett korsord 

i Hälsotecken. 

Nu kan du också lösa korsordet 

på webben. 

Fråga hälsocoacher 

Margareta Smedberg och Hèléne Ottosson 

är hälsocoacher. 

De svarar på frågor om 

hälsa och livsstil 

i Hälsotecken. 

Du får gärna skicka frågor till hälsocoacherna. 

Skicka frågan via webbplatsen. 


11

TEMA PATIENTSÄKERHET 

Inga patienter ska bli skadade i vården. 

Den nya patientsäkerhetslagen kom 1 januari 

i år och ska se till att vården gör färre fel. 

Det blir också lättare för patienter 

att göra anmälningar. 

För att din vård ska bli mer säker 

kan du tänka på att våga fråga mer 

och även berätta mer om dig själv 

när du träffar en läkare. 

Nu vet ortopeden 

vilka patienter som kan falla 

Många äldre personer har lätt att falla. 

De kan ha nedsatt syn, 

eller lågt blodtryck. 

När de kommer till sjukhus 

och får starka mediciner 

faller de ännu lättare. 

En 88-årig man föll från en sjukhussäng 

och fick en hjärnblödning. 

Efter det började personalen 

att arbeta med säkerhetsarbete 

på ortopediska kliniken 

vid Vrinnevisjukhuset. 

Kliniken anmälde sig själv också, 

enligt lex Maria. 

Eftersom fallolyckor är vanliga 

på ortopediska kliniker, 

bestämde de sig för 

att ta reda på varför det händer. 


Vi har frågor som vi ställer till patienten 

eller familjen när patienten kommer till oss. 

Svaren hjälper oss att förstå 

vem som kan falla, 

säger Gordana Kamceva, 

sjuksköterska och analysledare. 

Sedan kan vi till exempel sänka sängen 

så nära golvet som möjligt 

eller låta patienten ligga nära dörren 

så personalen lättare kan se patienten, säger 

hon. 

Så här säger Marie Morell 

från moderaterna: 

Det är mycket viktigt 

att vi arbetar för att stoppa patientskador. 

Framför allt ska vi se till 

att skadorna inte uppstår igen 

hos någon annan patient. 

En person som har blivit skadad 

ska bli väl omhändertagen. 

Det är viktigt att både patienter, deras familjer 

och personal anmäler skador 

så att vi kan göra vården bättre. 

Vi ska inte straffa personal i vården 

utan hitta det som är fel i sättet att arbeta på. 

Östergötland är mycket bra på 

att arbeta med patientsäkerhet, 

men självklart kan vi bli bättre. 

Du kan läsa mer om patientsäkerhet på 

nästa sida i tidningen.

Lättare att anmäla vården 

Den nya patientsäkerhetslagen 

gör det enklare för patienter 

att anmäla fel i vården. 

Tidigare anmälde man alltid en person. 

I den nya patientsäkerhetslagen 

anmäler man händelsen. 

Det blir säkrare för patienterna 

när vi nu kan undersöka hela händelsen. 

Ofta beror inte ett fel på bara en person 

utan på att något i sättet att arbeta 

behöver förändras, säger AnnSofie Sommer. 

Oftast är det personal i vården 

som anmäler sig själv, 

för att få veta vad som har hänt. 

När patienter anmäler 

klagar de oftast på att personal i vården 

inte har lyssnat på dem, 

säger AnnSofie Sommer. 

Så anmäler du fel i vården 

Den nya patientsäkerhetslagen 

gör det lättare för patienter 

att anmäla fel i vården. 

Du ska först tala med kliniken. 

Ring landstingets växel på telefonnummer 010- 

103 00 00. 

Där kan du också få tala med chefläkaren. 

Du kan också skriva 

på landstingets webbplats www.lio.se 

under Frågor och synpunkter/Synpunkter och 

klagomål. 

Du kan också anmäla till Socialstyrelsen, 

enheten för enskildas klagomål. 

Patientnämnden tar också emot klagomål 

på vården, på telefonnummer 010-103 71 62 

AnnSofie Sommer. 

Du kan läsa mer om patientsäkerhet på 

nästa sida i tidningen. 


13

Våga fråga din läkare 

När du träffar din läkare 

är det viktigt att du vågar fråga 

när du inte förstår. 

Fundera också innan besöket 

vad du vill veta mer om. 

Du kan skriva ned dina frågor på en lapp 

och ta med. 

Du kan också fundera på 

vilka behandlingar 

som du har fått tidigare, 

och om du har fått biverkningar 

av någon medicin. 

Ibland kan det vara bra 

att ha med någon 

som du känner och litar på 

när du ska träffa läkare. 

Det är särskilt viktigt om du är orolig. 

Glöm inte att fråga om det här: 

Glöm inte att fråga 

hur vården ska fortsätta hemma. 

Fråga hur du ska ta din medicin 

och vem du kan ringa till. 

Ta reda på vad din medicin heter, 

hur länge du ska ta den, 

och hur den fungerar. 

Fråga om medicinen kan ge biverkningar 

och om något som du gör i ditt liv 

kan förändra hur medicinen verkar. 


Berätta till exempel för din läkare 

om du röker, dricker mycket alkohol 

eller tar andra mediciner. 

Det är också bra om du berättar om 

du har allergi eller äter speciell mat.

Vården på Vårdcentralen Hageby 

Vårdcentralen Hageby finns i Norrköping. 

Det är en av de 

största vårdcentralerna i Östergötland. 

Där finns många olika sorters 

hälso- och sjukvård. 

60 personer jobbar på 

Vårdcentralen Hageby. 

Vårdcentralen har 17 500 patienter. 

Åsa Maxeby är vårdenhetschef vid 

Vårdcentralen Hageby. 

Patienterna behöver många olika sorters vård. 

Därför har vi flera specialistmottagningar, 

säger Åsa Maxeby. 

Patienter kan till exempel få 

hjälp med olika allergier på en mottagning. 

Patienterna kan också få hjälp med 

att sluta röka. 

Det finns också en mottagning där personalen 

kan prata flera olika språk. 

En förmiddag på Vårdcentralen Hageby 

Hälsoteckens skribenter har varit på 

Vårdcentralen Hageby under en förmiddag. 

Här berättar de vad som hände på 

vårdcentralen då. 

Klockan 9: 

Bengt Hellman är distriktsläkare. 

Han tar bort tre födelsemärken på 

en patient. 

Klockan 9.15: 

Många patienter ringer till vårdcentralen. 

Helena Hjertqvist är sjuksköterska. 

Hon hjälper en man så att han får 

en tid hos en läkare samma dag. 

Klockan 9.20: 

Natalia Nyrén är specialistläkare. 

Hon träffar patienten Hananfoud Hanna. 

Han blev påkörd för flera år sedan. 

Han blev skadad och fick ont i nacken. 

Han har fått medicin och sjukgymnastik. 

Det har inte hjälpt honom. 

Han har fortfarande ont i nacken och 

mår sämre. 

Natalia Nyrén tycker att 

Hananfoud Hanna ska röntgas igen. 

Hananfoud Hanna träffar 

läkaren Natalia Nyrén. 

Du kan läsa mer om Vårdcentralen Hageby 

på nästa sida i tidningen. 


15

Klockan 9.40: 

Annika Andersson och Marie Jarlberger är 

läkarsekreterare. 

De sorterar post och remisser som 

har kommit till vårdcentralen. 

Klockan 10: 

Det är en träff i familjecentralen. 

personal från barnavårdscentralen, 

kommunens förskola och socialkontoret är 

med. Barn och föräldrar sjunger och spelar 

instrument. 

Klockan 10.05: 

Många patienter väntar hos 

mottagningen hos Rehab Öst. 

Patienterna behöver inte boka 

en tid för att komma dit. 

På mottagningen kan patienter som 

har svårt att röra sig få hjälp. 


Malin Hortlund är kurator. 

Hon ska prata med en patient. 

Nu planerar hon samtalet som 

hon ska ha med patienten. 

Samtalet är en behandling. 

Patienter som är deprimerade kan 

till exempel få hjälp av Malin. 


Mirjana Lauseger är distriktsläkare. 

Hon går och hämtar en pojke som 

ska till den flyktingmedicinska mottagningen. 

Pojken har kommit ensam som 

flykting från Afghanistan till Sverige. 

Nu ska han på en hälsoundersökning. 



Susanne Bergius är barnsjuksköterska. 

Hon träffar en pojke som heter Benjamin. 

Han är åtta månader. 

Susanne ska väga och mäta Benjamin. 

Benjamin har kommit till barnavårdscentralen 

med sina föräldrar. 

Du kan läsa mer om Vårdcentralen Hageby 

på nästa sida i tidningen.


Kasema Plecic jobbar 

på distriktssköterskemottagningen. 

Hon träffar en kvinna som har 

hudbesvär och ont i ena handen. 

Klockan 11: 

Gun Kåkneryd jobbar på 

astma- och allergimottagningen. 

Hon träffar en patient som har 

sjukdomen KOL. 

KOL är en sjukdom som gör att man får 

problem med lungor och luftvägar. 

Gun ska bland annat hjälpa patienten med 

att sluta röka. 


Många patienter kommer till 

laboratoriet för att ta prover. 


Erik Johansson är psykolog. 

Han ska träffa en patient. 

Erik hjälper till exempel patienter 

som har drabbats av stress och oro. 


Hélène Ottosson är hälsosamordnare. 

Hon bokar i en träff med läkare. 

Hon och läkarna ska prata om 

patienter som är sjukskrivna under en lång tid. 


En patient kommer till diabetesmottagningen. 

Patienten får hjälp med hur han ska 

använda sin nya injektionspenna. 


Rosita Persic jobbar på fotvårdsmottagningen. 

Hon hjälper en patient som har diabetes. 

Patienten har ont i sina fötter. 

Rosita hjälper patienten med fötterna. 

Rosita Persic arbetar på 

fotvårdsmottagningen. 

Här hjälper hon patienten Lars Andersson. 


17

Forskning om ledgångsreumatism 

Många människor har 

sjukdomen reumatism. 

Personer som har sjukdomen reumatism kan 

till exempel få ont i leder, muskler och skelett. 

Personer som har reumatism får 

ofta svårt att röra sig. 

Det finns ungefär 100 olika sorter 

av reumatism. 

Ledgångsreumatism är en av 

de vanligaste sorterna av reumatism. 

Det är mest kvinnor som 

har ledgångsreumatism. 

Forskare vid Universitetssjukhuset i Linköping 

vill veta mer om ledgångsreumatism. 

Forskarna vill veta mer för att 

personer med ledgångsreumatism ska 

få bättre vård. 

Forskarna följer 850 patienter som 


Forskarna har upptäckt att 

det är viktigt att sjukvården så fort som möjligt 

upptäcker att en person 


Om sjukdomen upptäcks tidigt kan 

personen få bättre vård snabbare. 

Personer med ledgångsreumatism som får 

vård snabbare mår inte lika dåligt 

av sjukdomen. 

Forskarna fortsätter nu att 

ta reda på mer om ledgångsreumatism. 


Thomas Skogh är överläkare och professor vid 


Vi vill forska mer så att personer som har 

ledgångsreumatism ska kunna 

leva som vanlig och känna sig friska, 

säger Thomas Skogh. 

Thomas Skogh forskar om 

ledgångsreumatism.

Laboratorier för forskning 

Universitetssjukhuset i Linköping har 

tre nya laboratorier. 

Laboratorierna ska användas till 

medicinsk forskning. 

Forskningen handlar bland annat 

om hornhinnor. 

Hornhinnan finns i ögat. 

Hornhinnan skyddar ögat. 

Personer som har skadat hornhinnan 

kan få en ny konstgjord hornhinna. 

Forskningen har gjort att 

forskarna vet hur man gör 

en konstgjord hornhinna. 

De konstgjorda hornhinnorna görs i 

de nya laboratorierna. 

Forskningen gör att fler patienter kan få 

en ny konstgjord hornhinna. 

Per Fagerholm är professor och överläkare på 

ögonkliniken vid Universitetssjukhuset 

i Linköping. 

De nya laboratorierna gör att vi kommer att 

ha fler konstgjorda hornhinnor, 

säger Per Fagerholm. 

Nästan hälften av de personer som 

behöver en ny hornhinna kan 

använda det material som forskarna har tagit 

fram. Laboratorierna ska användas till 

flera sorters forskning i framtiden. 

Tre nya laboratorier finns på 



19

Mottagning för personer med sår 

Vissa personer har sår på kroppen. 

Såren kan ta lång tid att läka. 

Personer med sår kan få hjälp på 

en sårvårdsmottagning. 

Det finns en sårvårdsmottagning på 

Vårdcentralen Vadstena. 

På sårvårdsmottagningen läker sår snabbare. 

Många personer försöker själva att 

få såren att läka. 

Det är svårt att få såren att läka. 

När en person själv byter ett bandage är 

det lätt att få bakterier i såret. 

På sårvårdsmottagningen får 

personer med sår hjälp med 

att lägga om såren. 

Såren duschas också. 

Det finns flera sårvårdsmottagningar i 

Landstinget i Östergötland. 

Du kan söka vård på din vårdcentral om 

du har ett sår. 

Läkaren på vårdcentralen kan 

skriva en remiss så att du får 

komma till en sårvårdsmottagning. 

Mer information om sårvård 

Håll ett sår rent med tvål och vatten. 

Lägg helst inte om såret varje dag. 

När såret läggs om ofta är 

det lätt att få bakterier i det. 

Du ska ringa till din vårdcentral om 

ditt sår vätskar, gör ont eller blir större. 

20 HÄLSOTECKEN NR 1 2011

KORSORDET #1 2011 

HAR 

IDOL 

YTA 

GALT 

KÖR 

08:OR 

MAG- 

PLÅGA 

SLUTA 

VATTEN- 

DRAGEN 

SKRIVS 

ETT HÄR 

Skicka in din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast 

15 juni 2011 till: Hälsotecken, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping. 

Namn: 

Adress: 

Postadress: 

REM 

LAPPAD 

RUNDA 

SÄNKER 

PRISET 

DE STÅR 

UT 

DEN 

MULLRAR 

URSÄKTAR SIG 

KVINNA NÄR 

HON GÅR TILL 

AVSER 

STRÖM- 

STYRKA 

GREPP 

LIGGER 

BERGEN I 

LÄR 

LÅNG 

FÄ SOM 

GUD 

KAN MAN 

EGET 

BISTÅR 

MODELL 

HASSE I 

RUTAN 

NYTTIG 

RÖRELSE 

Du kan också lösa korsordet på landstingets webbplats www.lio.se. 

SVIT 

KNÄ 

LÄR LAT 

BAGARE 

BRÖD- 

BULLEN 

BIT 

ETT GOTT 

SÅDANT 

ÄR BRA! 

HÄNDA 

VÄDRAT 

TRÄD 

SOM 

FISKAR 

KAN 

VÄRMA 

SYD- 

AFRIKA 

ALSING 

ÄR KUF 

KAN 

FÖLA 

LJUS 

RN I 

KEMIN 

OM- 

RÅDEN 

SOBO 

FINARE 

ÄN 

MAMMA 

GAMLA 

LEDARE 

ÖKAR 

FARTEN 

SONDEN 

MARK- 

HYRA 

LUSÄGG 

BILDAR 

BERG 

KAN 

ÖGON 

SIG 

VÅRDAT 

SIGNA- 

LERA 

LYDIG 

BOCK? 

LIVS- 

KRAFTIGT 

RETAR 

NÄSA 

SKRIVER 

LÄKARE 

ENG- 

BERG 

RUSAR 

DE SYNS 

I ALMA- 

NACKA 

REGI- 

POLLAK 

BETA 

BLIR 79- 

ÅRING 

HYLLAR 

ANGER 

TIDEN 

REST 

NOBBA 

FÅNGAS 

DJUR I 

FRÄT- 

SKADA 

GÖR 

BAD 

BESKED 

ÄR 

KRAFT- 

FULLT 

HÄLSO- 

SAMT 

20 

SLÅR 

SMÅ 

KNAPP 

ATT 

SPELA 

IN MED 

GRANN 

PIPPI 

VRÅLA 

ALTAR- 

PLATS 

KVICK 

PUTT 

ORKA 

DRICKS 

TA 

EXTRA- 

ORDI- 

NARIE 

KORA 

AVSLAG 

TILL VAR- 

DAGS 

GRATTIS VINNARNA I KORSORDET #2 2010 

SEOUL- 

BO 

HÅLLER 

LÅDA 

SYNDIG 

KÄRL 

1:A PRIS – STÅLTERMOS Gun Karlsson, Finspång 

2:A PRIS – BADLAKAN Sol-Britt Magnusson, Linköping 

3 – 4:E PRIS – RYGGSÄCK 

Svea Qwarfordt, Finspång, Pierre Bågenklint, Linghem 

5:E – 8:E PRIS – PARAPLY 

Rolf T. Bohman, Norrköping, Bo Petersson, Kolmården 

Kerstin Römert, Norrköping, Ingvar Johansson, Ljusfallshammar 


TALL- 

FÅGEL 

ÅSTAD- 

KOMMER 

OFLAX 

FINNS 

© Bulls 

21

Råd från topp till tå 

Här får du råd om vad du själv kan göra 

för att förebygga, lindra och bota 

lättare besvär. 

Allergi mot pollen 

Många människor tål inte pollen. 

De har pollenallergi. 

Pollen finns i luften. 

Det är ofta mycket pollen 

när det är varmt ute 

och när det blåser. 

Det är vanligt att bli snorig, täppt i näsan 

eller nysa när man har pollenallergi. 

Ögonen blir ofta röda 

och rinner och kliar. 

Man kan också bli trött 

och få hosta. 

Råd om du har pollenallergi 

*Stäng fönstren på dagen 

när det är mycket pollen i luften. 

*Byt kläder när du 

har varit utomhus. 

* Stäng av friskluftintaget 

i bilen. 

Du kan köpa mediciner 

mot pollenallergi på apoteket. 

Det finns tabletter, ögondroppar och nässpray. 

Sök vård hos vårdcentralen 

om medicinen inte hjälper. 

22 


Du ska också söka vård 

om du har svårt att andas. 

Om du enbart har problem 

i ett öga eller i ena näsborren 

ska du också söka vård. 

Ta det lugnt med träning när du är förkyld 

Det är viktigt att du tar det lugnt med 

träning när du är förkyld. 

Om du tränar för hårt när du är förkyld kan 

du bli väldigt sjuk. 

Du kan få en hjärtmuskelinflammation. 

En hjärtmuskelinflammation kan 

vara farlig och det kan ta 

lång tid att bli frisk igen. 

Du ska aldrig träna om 

du har feber, är magsjuk eller har 

ont i halsen. 

Om du är förkyld ska du 

vänta i tre dagar för att se 

hur sjuk du blir. 

Om du bara är snorig efter tre dagar kan du 

börja träna litegrann. 

Du ska inte träna så hårt så att 

du blir väldigt andfådd. 

Du kan läsa fler råd på nästa sida i 

tidningen.

Stress 

Många människor blir stressade ibland. 

Det är inte bra att vara 

stressad ofta och länge. 

Om du är stressad ofta och länge är 

det viktigt att du 

tar det mer lugnt och vilar. 

Många människor sover dåligt när 

de är stressade. 

Det är också vanligt att få 

ont i huvudet eller ont i magen. 

Du kan göra flera saker själv för att 

inte bli stressad. 

Då är det viktigt att du först tar reda på 

vad det är som stressar dig. 

Det är viktigt att du inte gör 

för många olika saker. 

Din tid räcker inte till att 

göra för många olika saker. 

Du blir inte lika lätt stressad om 

du motionerar, sover ordentligt och 

äter bra mat. 

Du ska söka vård om du ofta är stressad och 

sover dåligt, har ångest eller 

har hjärtklappning. 


23

Här berättar några personer om 

Vad de gör om de känner sig stressade. 

Helena Andersson svarar 

Jag stannar upp, 

andas djupt och räknar till 

tio. 


Lenny Engberg svarar 

När det blir för mycket 

saker på en gång försöker 

jag att 

tänka igenom vad det är 

jag ska göra. 

Jag känner mig lugnare 

när jag vet 

vad som ska göras. 

Inger Söderholtz svarar 

Jag andas djupt och 

försöker att slappna av. 

Madeleine Gillheimer svarar 

För att kunna koppla bort 

stressen tror 

jag det är viktigt att ha ett 

fritidsintresse. 

Jag kopplar av genom att 

rida och ta hand om min 

häst.

Hallå där Anita Jernberger 

Anita Jernberger är 

politiker i landstinget. 

Hon är folkpartist. 

Anita tycker att det är viktigt att 

landstinget jobbar för att 

människor inte ska bli sjuka. 

Landstinget ska göra 

människors hälsa bättre. 

Här svarar Anita på frågor 

om landstingets arbete för att 

främja hälsan. 

Fråga 1 

Varför arbetar landstinget allt mer med att 

främja hälsan? 


Vi vet att alla sjukdomar påverkas av 

hur en människa lever. 

En människa som inte tänker på sin hälsa kan 

lättare bli sjuk. 

En människa som inte tänker på sin hälsa kan 

få svårare att leva med en sjukdom. 

Landstinget vill att människor ska ha 

en så bra livskvalitet som möjligt. 

Människor har inte lika bra hälsa 

i hela Östergötland. 

Vi måste bry oss om hälsan hos 

alla människor i Östergötland. 

Fråga 2 

Vilket ansvar har landstinget för att 



Landstinget har ett väldigt stort ansvar. 

Det finns väldigt mycket kunskap 

inom vården. 

Landstinget ska jobba för att 

patienter och medarbetare ska 

tänka mer på att främja hälsan. 

Vården ska inte bara 

bota och lindra sjukdomar. 

Vården ska också jobba för att 

människor inte ska bli sjuka. 

Fråga 3 

Vad kan landstinget göra för att 



Landstinget kan skapa sjukhus som 

främjar hälsan. 

Landstinget ska ge en bra vård men också 

ge annat som kan främja hälsan. 

Det kan vara att ge människor möjlighet att 

röra på sig. 

Det kan också vara att ge patienterna 

mat som smakar bra och främjar hälsan. 

Du kan läsa mer om Anita Jernberger på 

nästa sida i tidningen. 


25

Fråga 4 

Hur kan vården hjälpa människor att ändra 

det sätt som de lever på så att 

deras hälsa ska bli bättre? 


Det allra viktigaste är att 

vi bemöter människor på ett bra sätt. 

Anita Jernberger är 

politiker i landstinget. 

26 HÄLSOTECKEN NR 1 2011

Ta reda på vilka mediciner som finns i din 

journal 

För alla patienter som får vård 

skriver landstinget en journal. 

I journalen står det bland annat 

vilka mediciner du äter. 

Det är viktigt för läkaren att 

veta vilka mediciner du äter. 

Läkaren behöver veta det när 

annan medicin ska skrivas ut till dig eller 

när du ska få vård. 

Det är för att du inte kan 

äta vissa mediciner samtidigt. 

Du kan också behöva en särskild 

behandling om du äter en särskild medicin. 

I journalen kan det ibland finnas mediciner som 

du inte längre äter. 

Du kan fråga din läkare om 

vilka mediciner som finns i din journal. 

Du kan få en lista på 

den medicin som finns i din journal. 

Ring eller fråga på 

vårdcentralen eller på kliniken så får du listan. 

Du kan också få 

en lista från apoteket. 

Jens Aagaard är läkare på 

Vårdcentralen Mantorp. 

Han tycker att det är bra om patienten 

tar med listan på medicin till läkarbesöket. 

Då kan läkaren och patienten ändra 

sådant som inte stämmer i journalen, 

säger Jens. 


27

Yrkesporträttet 

Hon hjälper barn som har ont 

Karin Berg jobbar vid 


Hon är sjuksköterska. 

Karin jobbar med 

barn som har ont. 

Karin jobbar tillsammans med 

några andra sjuksköterskor och läkare. 

De här sjuksköterskorna och läkarna kan 

extra mycket om 

barn som har ont. 

Barn får ibland ont av 

vården de måste få när 

de är sjuka. 

Barnen är ibland rädda för 

vården de måste få. 

Barnen får då hjälp av 

Karin och de personer som hon 

jobbar ihop med. 

Barnen får hjälp på 

olika sätt. 

Barnen får medicin mot 

det som gör ont. 

Barnen får hjälp med att 

träna på att slappna av. 

Barnen får också leka. 

Det är för att barnen inte ska bli så oroliga. 

Karin lyssnar på barnen. 

Hon tycker att det är viktigt 

att barnen litar på henne. 

Karin och de hon och jobbar ihop med 

28 

HÄLSOTECKEN NR1 2011 

hjälper också barnens föräldrar. 

Föräldrarna får hjälp för att 

kunna stötta sina barn som har ont. 

Karin tycker om att 

jobba med barnen. 

Det är fantastiskt att få 

barnens förtroende, 

säger hon. 

När Karin inte jobbar är 

hon ofta utomhus och 

gör saker. 

Hon tycker om att 

åka långfärdsskridskor och slalom. 

Hon tycker också om att 

vandra, segla och paddla kanot. 

Karin Berg är sjuksköterska.

Vård för alla åldrar - Landstinget i Östergötland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?