1990_Mölndals kommun_Årsredovisning.pdf

“ANSLAGSTAVLAN” 

Varje plats i familjedaghem 

kostade 36 596:- 

Statsbidrag, avgifter 15 662:- Varje elev i musikskolan 


Avgift 130:- 

Kommunens kostnad fir 20 931:- 

Varje timme som Åby ishall 

lr öppen 


Avgifter 206:- 

Kommunalskatten 1991 

Mölndals kommun 14:70 

Bohuslandstinget 14:00 

Kyrklig kommun 0:80 

Stiftsamlllllighet 0:03 

Totalt 2953 

Kommunens kostnad fir 2 372- 

Kommunens kostnad 926:- Varje pensionlir mcd KB’I’ 


Statsbidrag 2 496:- 

Varje taxiresa med hjllp 

av ftlrdtjllnst 

kostade 99:03 

Avgifter, statsbidrag 53:48 

Kommunens kostnad 45:55 

Varje daghemsplats 


Statsbidrag, avgifter 38 328:- 

Kommunens kostnad 31 047:- 

Varje museibesök 

kostade 186:54 

InUlkter 13:17 

Kommunens kostnad 173:37 

Kommunens kostnad 11 234:- 

Vatten och Avlopp 

kostade 97Z4i? 

Den fasta avgiften var 390 kr 1990. 

Omslagsbilden visar Gunnebo Slott, ett omtyckt 

utflyktsmål året om. Foto: Boel Ferm.

ÅRSREDOVISNING 1990 

Mölndals kommun

2 

Vår kommun 

Mölndals kommun med tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome är en av 

de folkrikaste kommunerna runt Göteborg. Vid årsskiftet 1990-1991 var 

invånarantalet drygt 52 000. 

Kommunen har en mycket omväxlande karaktär med stadsbebyggelse, 

lantbruksbygd och vidsträckta naturområden. Här finns många vackert 

belägna bostadsområden, en väl utbyggd samhälisservice och goda möjligheter 

till varierande fritidssysselsättning. 

Trots närheten till storstaden har Mölndal lyckats bevara en självständig 

profil, mycket tack vare ett mångsidigt näringsliv som gett god utdelning i 

form av arbetstillfällen. Den intensiva genomfartstrafik som utmärker 

storstadsområdet har dock ökat riskerna för negativ miljöpåverkan i 

kommunen och miljöfrågorna kommer därför att ha hög prioritet i kom 

munens planering. 

Kommunledningens ambition är att den kommunala verksamheten skall 

karakteriseras av framsynt planering och god hushållning samt att den skall 

resultera i en samhällsservice som väl överensstämmer med kommun 

invånarnas behov.

Motiv från Gunnebo slouspark 

Innehåll 

Vår kommun 2 

Förutsättningar och utvecklingslinjer 4 

Förvaltningsberättelse 

Ekonomisk översikt 7 

Personal 10 

Stadsbyggnad och fastighetsförvaltning 12 

Teknisk försörjning 15 

Miljövård och skydd 20 

Socialtjänst 22 

Utbildning 26 

Kultur och fritid 28 

Central förvaltning 31 

Ekonomisk redovisning 

Resultaträkning 34 

Finansieringsanalys 34 

Balansräkning 35 

Redovisningsprinciper och Noter 36 

Femårsöversikt 39 

Budgetavräkning 40 

Revisionsberättelse 43 

Bolagsengagemang 44 

Kommunledning 

Kommunstyrelsen 45 

Förvaltningschefsgruppen 46 

Organisationspian 47 

3

Förutsättningar och utvecklingslinjer 

Melker Strand 

kommunstyrelsens ordförande: 

1990 var ett år med stor aktivitet ute i samhället. 

Investeringar, finansiella transaktioner, sysselsättning 

och byggande låg på hög nivå. Löner och vinster steg 

kraftigt som en följd av den högkonjunktur vi haft. 

1 den kommunala budgeten för 1990 underskattades 

den faktiska löneutvecklingen och prisstegringarna 

inom bl a byggsektorn. 

Hur gick det då med våra ambitioner beträffande 

bostäder, barnomsorg, äldreomsorg, skola, fritid och 

kultur och miljöåtgärder? 

Under året färdigställdes 384 lägenheter, påbörjades 

284 och förmedlades 571 lägenheter. Överklaganden 

gjorde att en del av den planerade byggnationen inte 

kom igång, vilket är att beklaga, eftersom bostadskön 

fortfarande är lång. Under de kommande åren 

planeras i snitt för 500 nya lägenheter per år. 

Omsorgerna 

Inom barnomsorgen tillkom 168 nya förskoleplatser 

och ett 20-tal skolbarnsplatser. Det råder fortfarande 

brist på barnomsorgsplatser och under 1991 bör 

ytterligare ett 100-tal platser kunna tas i anspråk. 

Försöksverksamhet med skolbarnsomsorg startar 

redan kommande hösttermin. 

Inom skolans område togs riksdagsbeslut om kom 

munalisering av lärarna och fr o m höstterminen 

1991 ges statsbidragen som klumpanslag, vilket ökar 

möjligheterna att disponera om anslag utifrån lokala 

bedömningar. Skolstart för 6-åringar i begränsad 

omfattning kan komma igång till höstterminen. 

4 

Äldreomsorgen har byggts ut under 1990 och för 

1991 har anslaget höjts med 25% för pensionärs- och 

handikappomsorgen. Det behövs eftersom våra äldre 

blir fler. Exempelvis ökar antalet äldre över 85 år 

med 40% mellan 1989 och 1995. Kommunalt bo 

stadstilägg “utan tak” ger de äldre en extra trygghet 

i tider med snabba hyresstegringar. 

Miljöfrågorna 

Under 1990 har bl a arbetet med pendeltågsut 

byggnaden pågått för att på sikt bättre kunna kom 

ma tillrätta med trafiksituationen i kommunen. 

Avtalet om trafik och miljö i göteborgsregionen i 

början av 1991 ska ge oss ännu bättre möjligheter att 

motverka trafikökningar i Mölndal. Ett omfattande 

miljövårdsprogram för kommunen har tagits fram. 

Inom fritid har en friidrottsanläggning påbörjats och 

under 1991 ställs lokaler för en konsthall i ordning i 

Folkets hus. 

Ekonomin 

Att klara den kommunala ekonomin utan alltför stor 

upplåning är självfallet inte lätt så länge skattestopp 

råder samtidigt som stora behov och önskemål finns 

om ytterligare kommunala insatser på en rad om 

råden. Bokslutet för 1990 pekar på ett överskott på 

ca 17 miljoner kronor. Nettolåneskulden i slutet av 

1990 - exklusive upplåningen till energiverkets el och 

fjärrvärme - har samtidigt blivit mindre än beräknat 

och uppgick till cirka 12 miljoner kronor. 

De här plusposterna behövs verkligen för 1991 och 

framåt. Dels har viss senareläggning av driftutgifter 

och investeringar skett jämfört med budget, dels 

medför 1991 en del negativa överraskningar - t ex att 

avräkning av statens bidrag till lärarlöner förmod 

ligen fryser inne. 1992 och 1993 blir också kom 

munalekonomiskt kämpigare år än vi haft anledning 

att räkna med. 

Ett är dock säkert. Det finns all anledning att vi även 

i fortsättningen anstränger oss för att på ett så 

effektivt sätt som möjligt ge våra kommuninvånare - 

både unga och gamla - den goda kommunala service 

de förtjänar och förväntar sig. Mölndal har fort 

farande en god ekonomi och partier som slår vakt 

om höga sociala målsättningar.

Marita Aronson 

kommunstyrelsens vice ordförande: 

Vad har hänt och vad ligger framför? 

År 1990 blev en vändpunkt från högkonjunktur till 

nedgång och kris både i Sverige och ute i världen. 

Detta påverkar även oss i Mölndal. Den kommunala 

ekonomin har ansträngts med ständigt nya pålagor 

och uppgifter från staten. Trots detta visar denna 

årsredovisning på + 17 Mkr, pengar som kan be 

hövas då framtiden ser mindre ljus ut. 

Fortfarande är bostadskön lång och har blivit än 

längre under året. Löften om ökat bostadsbyggande 

har tyvärr ej infriats. Några bostadsprojekt har fått 

tas bort på grund av höga kostnader. Bostäder för 

äldre har påbörjats under året, men behovet är stort 

och varierande boendeformer (gruppboende, ålder 

domshem, servicehus m m) önskas. 

Fortsatt utbyggnad av barnomsorgen har skett. Nya 

välplanerade daghem har tillkommit bl a i östra 

Mölndal och i Lindome, där barn tillsammans med 

personal kan få utlopp för leklusta och kunskapsin 

hämtande. Tyvärr har platser i familjedaghem ej 

kunnat ordnas i den omfattning som önskats. För 

bättrade arbetsförhållande för dagbarnvårdarna 

behövs. Fler alternativa omsorgsformer är önskvärda. 

Äldreomsorgens kostnader har ökat och förändringar 

är på gång med överflyttning av verksamhet från 

landstinget. Mångfald och försöksverksamhet bör 

finnas för att klara uppgiften. 

Även skolan har under året planerat för kommande 

förändringar med kommunalisering från hösten -91. 

Kommunens kostnader framöver tycks öka på grund 

av minskade bidrag från staten. 

Trafik- och miljöfrågor har diskuterats mycket under 

året, både vad gäller pendeltåg och regionala sats 

ningar. Vår framtida miljövård har skisserats i ett 

miljövårdsprogram. 

Effektiviseringar och rationaliseringar kommer att 

behövas. Samordnad fastighetsförvaltning, som ska 

införas i kommunen, kommer att kunna ge möjlig 

heter till besparingar och bättre utnyttjande av 

lokaler. 

Förnyelse behövs 

Flera av gårdagens lösningar framstår idag inte 

längre som möjliga. Nu behövs nytänkande och en 

anpassning till en ny verklighet inom den offentliga 

sektorn. 

Intresset för marknadsekonomiska lösningar ökar, 

inte bara i Europas kommuniststyrda stater utan 

även i tredje världen. Också i vårt land har central 

planeringens brister visat sig, inte minst i de offent 

liga servicemonopolen. Människors värderingar 

förändras i riktning mot en ökad individualism, 

särskilt bland de yngre. 

Här finns behov och plats för förnyelse. Personalen 

bör släppas loss i ett förändringsarbete. Eftersom 

den offentliga sektorns andel av de totala ekono 

miska resurserna inte kan fortsätta att bli större, 

ökar effektiviteiskraven och behoven av kompetent 

och initiativrik personal. Det har vi i kommunen, 

men låt den få chansen att visa vad den kan genom 

decentralisering och delegering. Alternativa verksam 

hetsformer bör också undersökas. 

Delegerat ansvar och därmed ökade befogenheter, 

vilket under året beslutats om för nämnder och 

styrelser, bör vara en bra språngbräda för nya 

ansatser framöver. 

5

Jan Rösman, kanslichef: 

Den ovanligt långa högkonjunktureni Sverige under 

större delen av 1980-talet vek under 1989. Under 

1990 har nedgången mot en allvarlig lågkonjunktur 

accelererat. 

Kostnadsutvecklingen i näringslivet har de senaste 

åren varit sådan att man inte förmått uppnå be 

stående fördelar av Sveriges stora devalvering 1982. 

De avregleringar av finansmarknaderna som gjorts 

har inte åtföljts av en åtstramningspolitik utan istället 

spätt på konsumtion och spekulation. 

Stora utlandsskulder och den internationaliserade 

kapitalmarknaden gör den svenska ekonomin allt 

mer beroende av utlandet. Brister i dess förtroende 

har under året framtvingat höga räntetoppar och 

varit ett skäl till ett påskyndande av anslutnings 

arbetet till EG. 

Det kommunala dilemmat 

Den offentliga sektorn har tidigare i nedgångsskeden 

tillåtits att expandera. Men eftersom den offentliga 

sektorn inklusive transfereringssystemen anses vara 

en grundsäggande orsak till vårt höga kostnadsläge 

begränsar staten allt hårdare det ekonomiska utrym 

met för den kommunala verksamheten. 

Samtidigt kommunaliseras skolan och äldrevården 

övertas från landstingen. Efterfrågan på kommunala 

tjänster som enligt lag måste tillgodoses, såsom 

äldreomsorg och bistånd till svaga grupper ökar. 1 

Mölndal ökar antalet äldre än 80 år med 6% per år 

för närvarande och under planperioden. 

Av Mölndals totala nettokostnader 1990 på 721 Mkr 

avser 239 Mkr eller 33% socialnämndens tjänster, 40 

Mkr eller 6% kommunala bostadstillägg och bostadsbidrag, 

26 Mkr eller 3% kollektiv trafik och 184 

Mkr eller 26% är kostnaden för skolan. Sammanlagt 

utgör dessa kostnader således 68% av kommunens 

verksamhet. Återstående del av verksamheten måste 

således få vidkännas avsevärt minskade resurser. 

6 

Resultat 

Mölndals kommuns verksamhet 1990 har präglats av 

de påtvingade kraven på besparingar inom alla 

områden. En mängd rationaliseringar har gjorts och 

idéer har prövats i vår strävan att ändå kunna 

tillgodose kommuninvånarna. Också skattereformen 

har givit anledning att skjuta på inköp och investe 

ringar till 1991. Upplåningen har därför blivit av 

sevärt lägre än budgeterat behov. 

Årets resultat är + 17 Mkr, vilket är 20 Mkr bättre 

än budgeterat. De extraordinära intäkterna är 15 

Mkr större och förklarar tillsammans med bespa 

ringar och förskjutningar av verksamhet den positiva 

differensen. Årets resultat tillsammans med gjorda 

avskrivningar ger en rimlig andel egenfinansiering av 

1991 års investeringar. Vi kan konstatera i en jäm 

förelse med landets övriga kommuner att Mölndal 

fortfarande har en god ekonomisk ställning. 

1991 

Under 1991 är ambitionen att, i en allt svårare 

ekonomisk situation, ändå behålla den kommunala 

tjänsteproduktionens volym och kvalitet. Förnyade 

sparkrav , en förändring av skolbarnsomsorgen, 

samordnad fastighetsförvaftning, höjningar av kom 

munala taxor och anställningsstopp för vissa tjänster 

är vägar som prövas för att uppfylla nämnda am 

bitioner. 

Inom ekonomiska ramar utökas möjligheterna för 

nämnderna att själva bestämma resursanvändningen. 

Genom att lägga ut ansvar och befogenheter så nära 

kommuninvånarna som möjligt förväntas verksam 

heten kunna effektiviseras. 

Regionen 

Under 1990 har storstädernas problem fokuserats. 1 

storstadsutredningen har pekats på riskerna för 

framförallt Göteborgs- och Malmöregionerna att 

reduceras från nationella industriella centra till 

regionala servicecentra. 1 en allt tydligare konkur 

renssituation med andra regioner i Europa föreslås 

en utbyggnad av infrastrukturen i Göteborgs re 

gionen för att ge förutsättningar för en industriell 

förnyelse. En arbetsgrupp i kommunalförbundetsregi 

har under hösten haft överläggningar med statens 

representant för att nå en överenskommelse om 

regionala trafikinvesteringar. Planeringen komp 

liceras av länsindelningen och kommunalförbundets 

ringa befogenheter.

EKONOMISK ÖVERSIKT 

Förvaltningsberättelse 

Kommunstyrelsen och kanslichefen för Mölndals kommun avger härmed 

årsredovisning för verksamheten 1990. 

Kommunen är huvudman för Stiftelsen Mölndalsbostäder, och är ensam 

ägare av Mölndals Parkerings AB, Mölndalshälsan AB och t o m dec -90 

Mölndalsbuss AB samt är dessutom delägare i ett antal regionala bolag: 

Förorternas Bostads AB, Göteborgsregionens Ryaverks AB, Göteborgs 

regionens Avfalls AB, Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, Göteborgs 

och Bohusläns Trafik AB, West Ou AB. Bolagsengagemanget redovisas 

på sidan 44. 

Hög soliditet, tilfredställande resultat och god 

betalningsberedskap är kännetecken som under 80 

talet gällde för Mölndals kommun. Sedan något år 

sviktar resultaten, likviditeten är slut och upp 

låningen har påbörjats. Soliditeten är fortfarande hög 

men har börjat sjunka. Dessa förhållanden visar att 

kommunen snabbt behöver vidta åtgärder som 

vänder ekonomin tillbaks till den goda cirkeln. 

Skatteuttaget är i förhållande till övriga kommuner 

förhållandevis mycket lågt. 

Resultatutveckling 

Resultaträkningen visar att intäkterna överstigit 

kostnaderna med ca 17 Mkr. 1989 var resultatet 

20 Mkr. Jämfört med budgeterat resultat för 1990 

visar utfallet en differens på 20 Mkr eftersom resul 

tatet i budgeten beräknats till -3 Mkr. Resultat- 

förbättringen jämfört med budget beror till stor del 

på ett förmånligare finansnetto än budgeterat. Detta 

har sin grund i att upplåningen kunnat göras senare 

och till lägre belopp är budgeterat beroende på 

eftersläpning i investeringsverksamheten. Resterande 

resultatförbättring sammanhänger i huvudsak med 

större försäljningsvinsterpå mark än vad som beräk 

nats. 

Beroende på bytet av ekonomisystem (Horisonten 

fr o m 910101) ställdes krav på att fakturor för 

bokföring på år 1990 skulle lämnas till kassan senast 

den 14 december. Det är några dagar tidigare än 

brukligt och det har sannolikt inneburit att det 

redovisade resultatet är något missvisande. 

Ekonomisk översikt 

Årets resultat har också belastats med bidrag till 

Västsvensk Musikteater och förlusttäckning för 

MölndalsbussAB totalt ca 16 Mkr. Ett motsvarande 

belopp var budgeterat. 

Följande diagram illusterar hur kommunens resultat 

har försämrats under de senaste fem åren. 

Mkr 

00 

80 - 

EC 

RESULTATUTVECKLING 

1986——1990 

Nämndernas resultat är plus 17 Mkr. Nämndresul 

tatet erhålls genom att dra nettokostnaderna från det 

s k kommunbidraget. Nämnderna har då fått kom 

pensation för löneavtal-90 exkl 1 procent som 

kommunledningen krävt att respektive nämnd själv 

skulle stå för. 

Resultatet hos de olika nämnderna varierar starkt 

och kommenteras inom respektive verksamhets 

område i förvaltningsberättelsen samt i den ekono 

miska redovisningen under rubriken budgetavräk 

ning. 

187 186 169 idoo 

ÅR 

7

1987 

1988 

1989 

1990 

NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV 

SKATTEINTÄKTERNA 

60 70 80 

Diagrammet visar hur nettokostnaderna tagit en allt 

större andel av skatteintäkterna. En allt mindre del 

blir över för investeringar. Detta är ur ekonomisk 

synvinkel besvärande. Utsikterna för den närmaste 

framtiden kommer dessutom att förstärka pro 

blemen. 

Budgeten för 1991 innehåller ett resultat på minus 

16 Mkr och genom statliga åtgärder försämras läget 

ytterligare inför år 1992. Detta trots att nämnderna 

fått besparingsbeting och rationaliseringskrav. 

Soliditet 

Soliditeten anger den procentandel av totala till 

gångar som motsvaras av eget kapital. Utvecklingen 

framgår av följande diagram. Åren 1989 och 1990 

sjunker sollditeten. 

80 

ANDEL AVTILLGÅNGARNA SOM BESTÅR 

AV EGET KAPITAL. (SOLIDITETEN) 

Förändringen av eget kapital år 1990 består dels av 

årets resultat + 17 Mkr dels av uppbokad pen 

sionskuld på ca 195 Mkr. Härigenom sjunker solidi 

teten till ca 63 %. 

Kommunens soliditet är emellertid fortfarande 

väsentligt högre än genomsnittet för landets kom 

muner. Detta genomsnitt låg för 1989 på drygt 60 

procent men då hade få kommuner låtit sin pen 

sionsskuld påverka balansräkning och soliditet. 

8 

1 

Procent 

81 

85 

86 

90 


90 100 

PROCENT 

Rörelsekapital - likviditet 

Rörelsekapitalet, definitionsmässigt skillnaden 

mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, 

har minskat under året från ca 83 Mkr till ca 67 

Mkr. Främst är det de likvida medeln som fortsatt 

minska även 1989. Minskningen är som framgår av 

finansieringsanalysensid 34,11 Mkr. Från 29 Mkr vid 

årets början till 18 Mkr vid årets slut. Likviditets 

minskningen sammanhänger med en fortsatt hög 

investeringsvolym ca 90 Mkr netto kombinerat med 

ett sjunkande resultat. Lån på drygt 60 Mkr har upp 

tagits under året. 

Den likviditetsprognos som stadskontoret presente 

rat för år 1991 visar att upplåning behöver göras 

med drygt 200 Mkr under året. Den uppkomna 

ekonomiska situationen kan förväntas föranleda 

tidsförskjutningar av ett antal investeringar och 

därmed kan lånebehovet kanske begränsas. 

Den likviditet som kommunen haft under 1990 har 

varit något större än budgeterat och har delvis 

kunnat placeras med hög ränteavkastning varför 

intäktsräntorna blev 5 Mkr bättre än budgeterat. 

Diagrammet visar utvecklingen för rörelsekapital, 

likviditet och kapitalbindning. Det visar samtidigt 

också kapitalbindningens samband med rörelsekapital 

och likviditet. 

RÖRELSEKAPITALETS, LIK VIDITETENS 

KAPITALBINDNINGENS UTVECKLING 

Mkr 

Kapitalbindning 

1986——1990 

KAP BINDN 

LIKV 

— RORKAP 

Den del av tillgångarna som finns i form av ford 

ringar och lagar ökar kapitalbindningen medan 

kortfristiga skulder minskar den. Under 1990 min 

skade kapitalbindningen med ca 4 Mkr och detta är 

positivt eftersom räntebelastningen för det kapital 

som är bundet i verksamheten härigenom blir lägre. 

Den förbättrade kapitalbindningen beror på flera 

faktorer; ändrade kundfordringar, högre kortfristiga 

skulder, bl a beräknad förlust i Mölndalsbuss AB och 

uppbokad skuld till Göteborg för bidrag till Väst 

svensk Musikteater.

Arbete med att förbättra betalningsströmmarna 

cash-management” pågår och ytterligare åtgärder 

genomförs 1991. Dessa åtgärder för att minska 

kapital som binds i verksamheten är mycket ange 

lägna. 

Investeringsverksamhet 

Nettoinvesteringarna 1990 blev 134 Mkr och minskat 

med årets fastighetsförsäljning uppgår summan till 90 

Mkr. Dett är en klart lägre investeringsnivå än de två 

tidigare åren. Stora investeringsprojekt är färdig 

ställande av nytt gymnasium i Kållered, ombyggnad 

av stadshuset, investeringar för bostadsförsörjning 

och barnstugebyggande.Utvecklingen av bruttoinves 

teringarna framgår av femårsöversikten på sidan 39. 

MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN 

OCH NETTOINVESTERINGAR 


Medel frin 

verksamhet 

Nettojn— 

vmtering 

1 detta diagram har investeringsbeloppet justerats 

med markförsäljning och överensstämmer med 

finansieringsanalysens nettoinvesteringsbelopp. 

Investeringsvolymen 1990 blev begränsad dels be 

roende på beslut om senareläggning av vissa projekt 

dels p g a att avdragsrätt för moms infördes fr o rn 

91-01-01 vilket gjorde det förmånhigt att vänta med 

större projekt. 

1991 års budget innehåller en fortsatt hög investe 

ringstakt. Nytt förråd och kontor för energiverket, ny 

friidrottsanläggning och påbörjande av åtgärder för 

en tryggad dricksvattenförsörjning samtidigt som 

investeringar för nya bostadsområden och barnstuge 

byggnationer fortsätter. 

Långfristiga skulder 

Från 1986 till 1989 har kommunens långfristiga 

skulder minskat med ca 55 Mkr. Under 1990 har 

emellertid upplåningen varit hela 63 Mkr. Den över 

vägande delen av upplåningen har skett i utländsk 

valuta. 

Amorteringar har skett enligt budget plus att vissa 

återbetalningar av lån gjorts då detta bedömts som 

fördelaktigt. Av följande diagram framgår hur 

låneskulden utvecklats sedan 1986. 

LÅNGFRISTIGA SKULDER 1986——1990 

(Mkr) 

Som framgått kommer det att behöva lånas stora 

belopp redan 1991 beroende på fortsatt hög investe 

ringsnivå men också beroende på den negativa 

resultatutvecklingen. Budgeten 1991 förutsätter en 

upplåning på 145 Mkr men bl a beroende på om 

budgeteringar från 1990 blir lånebehovet sannolikt 

avsevärt högre även om viss investeringsvolym kan 

förskjutas till kommande år. 

Den tidigare omnämnda likviditetsprognosen för 

1991 anger lånebehovet till drygt 200 Mkr för inne 

varande år. 

9

Kommunens verksamhet blir så bra som kommunens 

anställda gör den till. Det är personalens engage 

mang, kompetens och förhållningssätt som är av 

görande för en effektiv och kvalitativt högtstående 

verksamhet. Personalpolitiken skall vara sådan att 

den är ett stöd för förvaltningarna för att anställa, 

utveckia och behålla medarbetare. Tre strategier har 

fastställts av kommunfullmäktige i syfte att spegla 

kommunens personalpolitiska inställning: verksam 

heten i fokus, decentralisering och personalutveck 

ling/personaiplanering. 

Personalpolitiskt program skall utarbetas, medan 

lönepolitiskt program har framtagits som stöd i 

arbetet att upp1’lla intentionerna i dessa strategier. 

Personalvolym 

Svårigheter vid presentation av personalstatistik är 

att förändringar inom organisationen i form av 

befattningsgruppbyten, ändrade avtalstillhörighet, 

byte av anställning m m slår igenom i statistiken om 

man vill göra jämförelser över längre tidsperioder. 

För att motverka dessa effekter har vi nöjt oss med 

att visa förhållandena vid två olika tillfällen med ett 

års intervall. 

Tillsvidareanstalld personal uppdelad på olika 

yrkesgrupper(månadsansttllldavikarierinom paren 

tes) 

Antal 

1989 1990 

Administrativ personal 

inkl kontorspersonal 272 (50) 266 (55) 

Teknisk personal 

inkl anlaggningspersonal 315 (14) 308 (12) 

Vård- och omsorgspersonal 1 534 (358) 1 507 (384) 

Ekonomipersonal 320 (61) 322 (74) 

Vaktmtstarpersonal 51(4) 

Undervisningspersonal 791 (71) 807 (11) 

Övrig personal ex kultur,fritid, 

miljö och raddningstjanst 159 (26) 161 (25) 

Totalt 3 442 (584) 3427 (564) 

lo 

PERSONAL 

Personal 

56 (3) 

Personalomsättning 

Omsättningssiffrorna som redovisas avser tillsvidareanställda 

som slutat under året. Observera att den 

interna rörligheten (byte av befattning inom kom 

munen) är inräknad i omsättningssiffran. 

Administrativ personal 9% 

Kontorspersonal 24 % 

Tekniker 

12 % 

Anläggningspersonal 8% 

Socialvårdspersonal 12 % 

Förskolepersonal 16 % 

Dagbarnvårdare 

14 % 

Vård- och omsorgspers 14 % 

Skolmåltidspersonal 12 % 

Städpersonal 

23 % 

Ekonomipersonal 17 % 

Vaktmästarpersonal 5% 

Lärare 

1% 

Övrig personal (räddnings 

tjänst, kultur, miljö 

och fritid) 

8% 

Den totala omsättningen uppgår till 11 % vilket 

innebär att 380 tilisvidareanställda har lämnat sina 

befattningar under perioden 900201-910131. Antalet 

anställda som slutat på grund av att ha uppnått 

pensionsåldern uppgår till 40 personer. 

Löne- och Jörhandlingsverksamhet 

Den totala lönekostnaden för kommunen uppgick 

1990 till 512 Mkr (exkl personalomkostnadstillägg). 

Motsvarande siffra för 1989 var 425 Mkr. 

Kommunen har under 1990 antagit ett lönepolitiskt 

program. Programmet innehåller målen för kom 

munens lönepolitik konkretiserat i ett antal ställ 

ningstaganden. 1 programmet fastställs även ansvars 

fördelningen för lönebildningen. De förändringar 

som det lönepolitiska programmet medför är främst 

möjligheter som nu skapas för en friare och till 

respektive verksamhet avhängig lönebildning. 

Decentralisering av lönebearbetningen har fortsatt 

under 1990. Således övertog skolkontoret bearbet 

ningen av sina löner 1 juli 1990. Rutinen för ut 

betalning av de förtroendevaldas arvoden flyttades 

årsskiftet 1990/1991 från stadskontoret till respektive 

löneförättare.

Förberedelsearbete inför lärarnas övergång till 

kommunala anställningsvillkor 1990/1991 har pågått 

framförallt under senare delen av 1990. 

1990 har inneburit både centrala och lokala för 

handlingar. De lokala förhandlingarna genomfördes 

före sommaren. Förhandlingarna omfattade alla 

anställda med kommunala anställningsvillkor således 

både de med beloppslön och de med löneplans 

baserad lön. 

Försöken med resultatlön vid gatukontoret har 

fortsatt och även utvidgats under året. Energiverket 

har också startat motsvarande försök med resultatlön 

under 1990 inom 3 olika områden. 

Inom räddningstjänsten har försök med särskild 

kompensation för en annan förläggning av semester 

ledigheten genomförts. 

Personalutveckling m m 

Personalutbildning har bedrivits i huvudsak i samma 

omfattning som föregående år. Dessutom har under 

året 8 chefstjänstemän deltagit i GFF:s ledarutveck 

lingsprogram. Ytterligare två chefer har deltagit i 

andra chefsutvecklingsprogram. 

En ny organisation för arbetsmiljöverksamheten har 

arbetats fram liksom nya regler och ny organisation 

för förslagsverksamheten. 

Individuell träning eller motion i grupp - 

den 

PERSONAL 

nya motionslokalen i stadshuset ger många möjligheter. 

ALNA-verksamheten fortsätter sitt tysta och trägna 

arbete. Genom kommunens medlemsskap i Alefors 

rådet har några anställda under året fått behandling 

och rehabilitering - 

lönsam investering om det sker i tid. 

en 

angelägen åtgärd och en 

Jämställdhetsfrågor. En konferens om jämställd 

hetskommittns framtida arbetsformer och arbets 

inriktning har genomförts. 

Jämställdhetskommittén har anordnat temadagar om 

jämställdhet för allmänhet och anställda. 

Förebyggande hälsovård. Personalen inom kom 

munen har haft service av såväl förebyggande som 

sjukvårdande slag genom Mölndalshälsan. Kostnaden 

för företagsvårdsservicen har för 1990 varit ca 700 

kronor per anställd. 

En motionslokal har under hösten iordningställts i 

stadshusets källare. Personalkontoret och motions 

föreningen har aktivt medverkat med olika program 

för verksamheten och genom att arrangera olika 

former av 1isisk träning för kommunens anställda. 

En ny personalstadga för Mölndals kommun, ändrad 

delegationsordning för kommunstyrelsen med ökad 

delegation av befogenheter och ansvar till styrelser/ 

nämnder är viktiga steg inför en mer decentraliserad 

organisation. 

11

STADSBYGGNAD OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING 

Stadsbyggnad och fastighetsförvaltning 

Uppgift och organisation 

Stadsbyggnad och fastighetsförvaltningen omfattar 

den specialreglerade byggnadsnämndens och fastig 

hetsutskottets ansvarsområden. Verkställigheten ar 

uppdelad på tre förvalningar: stadsarkitekt-, 

stadsingensjörs- och fastighetskontor. 

Stadsarkitektkontorets verksamhet omfattar fysisk 

planering i form av översiktsplaner, områdesbestäm 

melser och detaljplaner. Kontoret sköter också 

ärenden om bygglov, marklov och rivningslov. Vidare 

utför kontoret inspektioner av byggnader, energi, 

vatten och avlopp m fl installationer. Även energipla 

nering och skyddsrumsplanering sker på stadsarki 

tektkontoret. 

Verksamhetsutveckling 

RESULTATRÄKNING 

Inttlkter (tkr) 

Byggnadsnämnden 

varav - stadsarkitektkontor 

- stadsingenjörskontor 

Fastighetsutskottet 

varav - fastighetskontoret 

Kostnader (tkr) 


varav - stadsarkitektkontor 

- stadsingenjörskontor 


varav - fastighetskontoret 

38 190 

15 011 

8 162 

6 849 

23 179 

5 157 

Stadsingenjörskontoret är kommunens organ för 

fastighetsbildning och därmed sammanhängande 

rådgivning samt för mätningar, beräkningar och 

kartframställning (MBK). Dessutom svarar kontoret 

för utbyggnad och underhåll av stomnät, tolkning av 

detaljplaner, fastighetsutredningar, utsättning och 

kontroller av byggnader m m. 

Fastighetskontoret köper och säljer mark och bygg 

nader i samband med exploateringen av nya bostadsoch 

verksamhetsområden. Kontoret förvaltar kom 

munens mark, skog och byggnader. Kontoret an 

svarar för bostadsförsörjningsprogrammet samt 

förmedling av bostäder, tomter och statliga lån. 

1989 1990 1989 1990 

34 678 

5 830 

2 977 

2 853 

28 848 

4 455 

67 711 

17 673 

10 237 

7 436 

50 038 

10 178 

Nettokostnad (tkr) 33 033 

Kommunbklrag 


varav - stadsarkjtektkontoret 

- stadsingenjörskontoret 


Resultat (tkr) 

40 805 

6 165 

3 902 

2 263 

34 640 

5 433 

INVESTERINGAR (tkr) 

Bruttoinvesteringar 

Nettoinvesteringar 

Budgeterad nettoinvestering 

PRESTATIONER (antal) 

Lov-, tillstånds-, och tillsyns 

79 288 ärenden varav 

19 725 bygglov för nya bostäder, antal lgh 

10 359 Förhandsbesked 

9 366 Antagna detaljplaner, omr bestäm 

59 563 melser och översiktsplaner 

11 956 Nybildade fastigheter 

Nybyggnadskartor 

38 483 Grundkartor och fastighetsförteckn 

44 378 Sökande i lägenhetskön 

17 358 Påbörjade lägenheter 

8 618 Förmedlade lägenheter 

8 288 Bostadbidrag, antal behandi ärenden 

27 020 Bostadsbidrag, antal hushåll 

Bostadsanpassningsbidrag, antal 

5 895 Sålda industritomter, 1 000 kvm 

- 3 

29 982 

779 

24 374 

972 720 

180 220 

70 56 

20 

94 

50 

120 

9 019 

338 

440 

1 900 

1 390 

187 

55 

- 16 

- 15 

32 229 

713 

590 

11 

125 

130 

55 

10 400 

284 

571 

1 988 

1 507 

188 

81 

.1

Dessutom är kontoret projektör och byggare inom 

olika kommunala verksamheter som skola, barn- och 

äldreomsorg, fritid m fl. Fastighetskontoret ger även 

service till företag inom kommunen. 

Kontoret ansvarar för bostadsförsörjningsprogram 

met, ett av de viktigaste planeringsinstrumenten i 

den kommunala verksamheten. Upphandling av 

gruppbyggda småhus görs också av fastighetskonto 

ret. 

Antalet årsarbetare på stadsarkitektkontoret var 

under 1990 26 st och på stadsingenjörskontoret27 st. 

Fastighetskontoret hade 154 årsarbetare. 

Ekonomiskt resultat + 5,9 Mkr 

Intäkterna från bygglovgranskning uppgick till 2 683 

1kr och planavgifter till 433 tkr, dvs 1 606 tkr mer 

än budgeterat. Stadsarkitektkontorets resultat visar 

på ett överskott med 2 512 tkr, b 1 a beroende på att 

budgeterade medel för planarbeten inte helt tagits i 

anspråk 

Lantmäteriförrättningarna debiteras enligt den av 

staten fastställda lantmäteritaxan, medan MBK 

verksamheten debiteras enligt den kommunala 

mätningstaxan. Under 1990 uppnåddes sammanlagt 

ett gott resultat på intäktssidan, innebärande att 2 

075 tkr kunde tas in mot budgeterade 1 652 tkr - 

alltså ett överskott med 423 tkr. Stadsingenjörskon 

torets kostnader var ca 400 tkr lägre än budget. 

Fastighetsutskottets resultat är ett överskott på ca 2,1 

Mkr. Överskottet avser i huvudsak drift och under 

håll på bostadsfastigheterna. 

Kvalitet i tjänster och produkter 

Egen personal med speciell kännedom om kom 

munen och förhållandena i kommunen är mångt och 

mycket en kvalitetsfråga. Bygglovverksamheten 

bedrivs helt av egen personal. Planarbetena har till 

ca 45 % utförts av konsulter mot 65 % för år 1989. 

Alla mätlagen vid stadsingenjörskontoret är utrus 

tade med totalstationer och fältdatorer som an 

passats till kontorets digitala karthanteringssystem, 

vilket vid årsskiftet 90/91 omfattade ca 3 200 ha 

(motsvarande f d Mölndals stad). 

Under året har man på fastighetskontoret arbetat 

fram en strategisk plan - 

verksamhetsinriktning. 

ett 

instrument för kontorets 

Krokslätts Torg har genoingått en rejäl ansikislyfining. Ett 

nytt hus, som bl a innehåller bibliotel, skärmar av torgetfrån 

Göteboigsvägen. 

Viktiga händelser 

Planarbetet för centrala Eklanda med 900 lägneheter 

har framskridit till utställning. Av de elva detaljplaner 

som har antagits, kan nämnas detaljplanerna 

för lokaltågstationer till pendeltågtrafiken m m vid 

Sagsjön, Lindome och Kållered. 

Vid stadsingenjörskontoret fortsätter arbetet med 

övergången till digital karta. Detta innebär att kart 

objekt lagras på datamedium i stället för kartplast. 

Den nya formen för lagring är mer beständig och ger 

möjlighet att ta fram kartor i olika skalor. Ajour 

föringen underlättas genom att ändringar endast 

behöver ske en gång, oberoende av skala. Flygfoto 

grafering används för framställningen. 

Fastighetskontoret har administrerat flera stora 

byggprojekt under året: byggande av yrkestekniskt 

gymnasium i Kållered, till- och ombyggnad av stads 

huset, ombyggnad av Brogårdens ålderdomshem, ett 

större daghem vid Lackarebäck m fl. 

Näringslivets intresse för etablering inom kom 

munens verksamhetsområden har varit betydande 

om än något reducerat p g a den, för Göteborgs 

regionen, tillfälliga lagen om investeringsskatt för 

vissa byggnadsarbeten, som utfärdades av regeringen 

med ikraftträdande och upphörande under det 

gångna året. 

13

STADSBYGGNAD OCH 1 

Bostadsförsörjningsprogrammets ambition att på 

börja ca 500 lägenheter per år, har dessvärre inte 

kunnat uppnås. Oftast har svårigheterna att starta 

projekten hängt samman med förseningar i plan- 

arbetet eller höga byggkostnader som inte godkänts 

för statlig belånmg. Start har skett av 284 lägenheter. 

De större projekten är Uddängen och Ekriskan i 

Balltorp. 384 lägenheter har färdigställts för inflytt 

ning, bl a i kv Havskatten och Silverskatten i centrala 

Mölndal samt i kv Grönriskan i Balltorp, som är en 

boförening. 

1 Lindome har hälften av de ca 70 små husen i Höga 

näsområdet färdigställts under året. 

Planeringför kommande år 

Planarbetet för centrala Eklanda med 900 lägenheter 

i en första etapp kommer att slutföras 1991. För 

kommande utbyggnadsetapp med 450 lägenheter 

kommer planarbetet att påbörjas i år. Översikts 

planen för Mölndals centrum beräknas att avslutas 

1991. En fördjupad översiktsplan för Hällesåker och 

västra Kållered skall tas fram. Detaljplan för område 

norr om Stensjön med 49 lägenheter är ett annat 

projekt som beräknas bli avslutat. 

En omfattande utbyggnad av Hässle förväntas ske. 1 

övrigt kan en viss nedgång förväntas när det gäller 

företagens utbyggnadsplaner. 

Inom stadsingenjörskontoret avser man att ägna sig 

åt en fortsatt uppdatering av kartdatabasen. Konto 

ret fortsätter att komplettera det datorierade fastig 

hetsinformationssystemet. 

På sikt räknar kontoret med att få överta funktionen 

som fastighetsregistermyndighet från länsstyrelsen. 1 

en första etapp har stadsingenjörskontoret under 

1990 övertagit adressregistret. 

14 

1 Nonu Häganäs nära 

Kyrki2ngen har ,nan uppJrt 

68 gntppbyggda småhus 

med äganderätt. 

Större byggprojekt som fastighetskontoret kommer 

att administrera under 1991 är kontors- och förråds 

byggnad vid Riskulla, friidrottsarena vid Åby, omoch 

tillbyggnad av Lackarebäcksskolan och Almås 

skolan, ombyggnad av Fässbergsskolan (Terrakotta 

gatan) samt ett flertal daghem. Ombyggnad av 

Fässbergsgymnasiet och Sörgårdsskolan planeras. 

Projektering av skola i Kikås startade 1990. 

Kommunens lokalförsörjning är föremål för en 

särskild översyn (SAMFAST - samordnad 

förvaltning). Kostnader, utnyttjande,förvaltningsform 

och möjlighet till effektivisering skall utredas. 

fastighets 

Antalet bostadsbidrag ökar under 1991 p g a de 

högre boendekostnader som orsakas av skatteom 

läggningen. Kontoret kommer att datorisera bidrags 

hanteringen för att klara av den ökade ärende mäng 

den med oförändrad personalstyrka, datoriseringen 

ger också allmänheten bättre service. 

Markavdelningen kommer att engageras hårt för 

marklösenfrågor för SJ:s dubbeispår Göteborg - 

Kungsbacka. 

Försäljningsvolymen av verksamhetsmark avsedd för 

bl a industri- och kontorsändamål kommer auto 

matiskt att anpassas till den rådande konjunkturav 

mattning som marknaden uppvisar och som för 

väntas bestå under 1991. Detta medför att man 

under det kommande året inte kan förvänta sig 

samma starka intresse från näringslivet vad gäller 

t ex nyetableringar inom kommunen. 

Byggstart för bostäder planeras till augusti 1991 i 

Centrala Eklanda (totalt ca 1 350 lägenheter). 

Fastighetskontoretgör en översyn av vilka fastigheter 

som inte behövs i kommunens verksamhet. Ett antal 

fastigheter bl a bostadsfastigheter kommer att säljas.

Årsredovisning 1990 

Mölndals kommun 

RÄTTELSE 

1 förvaltningsberättelsen, teknisk försörjning finns tyvärr två fel: 

1. På sidan 15 inom rutan Utveckling skattefinansierad verksamhet står under 

rubriken kommunbidrag 1990 för offentlig belysning beloppet 7 282 tkr skall 

vara 7 208 tkr. 

2. På sidan 19 står som rubrik El, resultat - 

4,3 

Mkr skall vara El, resultat + 4,1 Mkr. 

x 

c.


Teknisk försörjning innefattar gatunämndens, trafik- 

nämndens och energiverksstyrelsens verksamheter. 

Gatukontoret är kommunens väghållare med ansvar 

för gator och statskommunalavägar. 1 Kållered och 

Lindome är vägföreningar väghållare på delar av 

vägnätet. Gatukontoret har ansvaret för vatten och 

avlopp, för renhållning, avfallsinsamling och återvinning 

samt för parkförvaltning och kollektivtrafik 

planering. 

Energiverket svarar för eldistribution och offentlig 

belysning inom Mölndals tätort samt inom Pixbo i 

l-{ärryda kommun. 

Energiverket producerar och distribuerar fjärrvärme 

inom Mölndals tätort samt i Kållered och Lindome. 

TEKNISK FÖRSORJNING 

Teknisk försörjning 

Utveckling skattefinansierad verksamhet 


Intlikter (tkr) 

Gatuntimnden 

varav - 

Energiverksstyrelsen 

varav - 

gator 

offentlig 

o vägar 

kollektivtrafik 

parker 


Gatunämnden 

varav - 

gator 

o vägar 

kollektivtrafik 

parker 

belysning 

Nettokostnader (tkr) 

Nybyggnation samt drift och underhåll av kom 

munens trafiksignalanläggningar utförs av energiver 

ket på gatukontorets uppdrag. 

1 driften och utvecklingen av alla de här nämnda 

uppgifterna ligger ett stort ansvar för vår miljö. 

Miljöhänsyn påverkar vägnätets utformning, kollek 

tivtrafikens utveckling och servicegrad, trafikreglering 

i övrigt, vattenförsörjning, avloppsrening, sophante 

ring, återvinning, val av bränslen och rening av 

rökavgaser vid värmeproduktion. Men även energi- 

användningen är viktig för miljön. Genom att hus- 

hålla med energin blir produktionen lägre. 

Antalet årsarbetare är på gatukontoret 205 st och på 

energiverket 83 st. 

För att tydligare redovisa resultatet för den avgifts 

finansieradeverksamheten redovisas här skattefinan 

sierad verksamhet separerad från avgiftsfinansierad. 


27 879 33 283 

27 879 

21 540 

506 

5 833 

33 283 

20 013 

345 

5 712 

107 578 117 448 

101 060 

58 022 

22 599 

20 439 

6 518 

6 518 

79 699 

110 709 

51 579 

26 738 

21 200 

6 739 

6 739 

84 165 

Kommunbidrag 

varav - 

Offentlig belsyning 


PRESTATIONER 

Offentlig belysning 

- Antal 

gator 

o vägar 

kollekiivtrafik 

parker 

ljuspunkter 

Bruttokostnader per ljuspunkt 




Budgeterad netto 

investering 

79 867 91 782 

38 015 

21 658 

13 783 

38 766 

25 193 

15 847 

7 

6411 7282( 72s 

168 7 617 

12 140 12 145 

537:- 551:- 

96 313 

59 017 

119 942 

65 523 

37 833 

98 642 

15

Energiverket svarar för huvuddelen av el- och JJäm’änne 

distributionen i kommunen. 

Offentlig belysning, resultat + 0,5 Mkr 

Sparbetinget för offentlig belysning har inneburit att 

beslut fattats om nattsläckning inom vissa delar av 

kommunen. Många kommuninvånare har haft 

synpunkter på detta, men efter vissa justeringar tycks 

de flesta ha accepterat nattsläckning som nödvändigt 

för att reducera kostnaderna för belysningen. 

Gator och vägar, resultat + 7,2 Mkr 

Resultatet beror i huvudsak på lägre vinterväghåll 

ningskostnader än budgeterat (2,2 Mkr), samt 

inbetalade ersättningar för lagning av skador på 5,0 

Mkr. Beloppet avser främst framtida ersättnings 

skador och skall reserveras för arbeten som kommer 

att utföras under de kommande åren. 

Oron på oljemarknaden med höjda bensinpriser har 

påverkat trafiken. Totalt sett har trafiken inte ökat 

under 1990. Framkomllghetsproblem kvarstår och 

gäller främst på motorvägen E6 och vid dess av- och 

påfartsramper. En utredning om infrastrukturen 

inom regionen har påbörjats som bl a tar upp frågan 

om framtida investeringar i trafiksystemet. 

Kommunens investeringar i gator och vägar har 

under 1990 uppgått till 31 Mkr. För bostadsbe 

byggelse öppnades områdena Hålsten och Espås för 

exploatering. För verksamhetsområdet Kongegården 

påbörjades utbyggnaden av allmänna anläggningar. 

En åtgärdsplan avseende biltrafikens miljöstörningar 

antogs av kommunfullmäktige i oktober. Den före 

slår åtgärder på bostadsfastigheter med bullernivå 

över 65 dBA och beräknas kunna genomföras inom 

en femårsperiod. 

TEKNISK FÖRSÖRJNING 

Stadsdelen Krokslätt erhöll en välbehövlig upp 

rustning av miljön när arbetena med Krokslätts Torg 

avslutades på senhösten. 1 anslutning till en nyupp 

förd byggnad för affärer, bibliotek och kontor och 

avskärmad från Göteborgsvägen anlades ett attrak 

tivt torg innehållande även lek- och planteringsytor. 

Under året genomfördes ombyggnad av Rådavägen 

som innebar utbyggnad av en separat GC-väg på 

delen John Halls väg - 

Heleneviksbacken, 

och 

ombyggnad av korsningen Gunnebogatan/Enerbacks 

gatan. 

Trafiksignaler sattes upp i korsningen Ekenleden/La 

slutfördes 

backavägen. På delen Valås - 

delutbyggnader av en framtida GC-förbindelse 

mellan Lindome och Kållered. Samtliga nämnda 

investeringar är exempel på kommunens satsning på 

att öka trafiksäkerheten. 

En inventering och kartläggning av tillståndet hos 

kommunens broar utfördes under året. Ca hälften av 

broarna är i behov av omedelbara åtgärder av 

varierande omfattning. Inventeringen kommer att 

följas av en åtgärdsplan. 

Förseningar i detaljplanläggningen av bostads 

områden har begränsat utbyggnaden av gator och va- 

ledningar. 

Kollektivtrafik, resultat - 1,2 Mkr 

Höjningen av bensinpriset har gjort att kollektiv- 

resorna ökade under hösten 1990. Dubbelspårsut 

byggnaden på Västkustbanan har fortgått planenligt. 

Därmed skall pendeltågtrafik till Kungsbacka kunna 

starta vid halvårsskiftet 1992. 

Provet med servicelinjer med små bussar, som 

infördes 1989, mottogs mycket positivt av allmän 

heten och har bl a därför efter utvärdering perman 

terats. 

Sandåsvägen

Parker, resultat + 0,4 Mkr 

Arbetet med att få ett grönare Mölndal har fortsatt 

inom ramen för anslagen till parkförnyelse och 

trädpiantering. Större planteringsarbeten har utförts 

längs med Bangårdsvägen, Bifrostgatan, Söderleden - 

Åbro och Rävekärr centrum. 

Stadshusparken har fått en tillfällig scenanläggning 

vilket ökat aktiviteterna i parken. 

Större arbeten som påbörjats under året är ny 

parkanläggning i Hålsten, upprustning av Abykullen 

TEKNISK FÖRSÖRJNING 

Utveckling avgiftsfinansierad verksamhet 

och Slättenområdet, nytt ridspår i Ånggårdsbergen, 

korsningsfria överfarter med järnvägen vid Gunnebo 

mm. 

Avdelningen medverkade vid 0-ringens arrangemang 

i Lindome. 

Försöket med premielön kommer att fortsätta. 

Arbetet med Centrala Eklanda kallat Trädgårds- 

staden intensifieras, fortsatt trädplanering utefter 

trafikleder och järnväg kommer att utföras. Ett 

program för skötsel av åar och bäckar kommer att 

tas fram. 


RESULTATRÄKNING PRESTATIONER 


Gatunämnden 

varav - 

vatten 

o avlopp 

- renhållning 

Energiverkstyrelsen 

varav - 


Gatunämnden 

varav - 

vatten 

o avlopp 



varav - fjärrvärme 

- el 


Kommunbidrag 

Gatunämnden 

o avlopp 

varav - 

vatten 



varav - 

fjärrvärme 

- el 

fjärrvärme 

el 

229 231 252 060 

71 563 

52 030 

19 533 

157 668 

64 441 

93 227 

74 433 

49 522 

24 911 

177 627 

70 056 

107 571 

238 121 257 289 

80 140 

58 340 

22 070 

157 711 

65 311 

92 400 

81 379 

56 463 

24 916 

175 910 

71 712 

104 192 

8890 5229 

13307 9089 

8 992 

8 032 

960 

4 315 

4 118 

197 

5 553 

4 914 

639 

3 536 

2 806 

730 

Resultat (tkr) 4417 3860 

Vattenlbrsörjning 

Producerad vattenmängd i 

tusental m3 

renvatten 

varav - 

inköpt 

- egen 

produktion 

Avloppshantering 

Avlett avloppsvatten i 

tusental m3 till GRYYAB 

Avfalishantering sophämtning 

Antal lämnat ton avfall 

Bruttokostn per hämtat ton 

Återvinning 

Antal ton papper 

Antal ton glas 

Elförsörjning 

rå kraft MWh 

Bruttokostnad per mottagen 

- Mottagen 

kWh, öre 

- Ant 

- Försåld 

lågspänningsabonnenter 

kraft MWh 

Fjlirrvtirmeförsörjning 

- Produktion 

- Kostnad 

- Olja, 

- Intäkt 

och inköp av 

värme MWh 

per MWh inköpt 

kol, kr 

kr 

per MWh försåld 

värme, kr 

5 460 

1 086 

4 374 

12 104 11 541 

18 800 18 600 

728 879 

2528 2586 

318 351 

336 300 345 900 

19:45 

18 200 

5 283 

961 

4 322 

21:51 

18 507 

320 167 328 276 

188 900 188 045 

101:- 

183:-J 167:- 

381:50 423:- 

17

TEKNISK FORSÖRJNING — 

En ny återvinningsstation har tagits bruk i vid Kikås avfallsanläggning. Där kon allmänheten 

lämna återvinningsbart avfall utan kostnader. 

Vatten och avlopp, resultat - 2,0 Mkr 

Kostnadstäckningsgraden för vatten- och avloppsför 

sörjning blev 88 %. Arets intäkter blev 0,9 Mkr lägre 

än budgeterat på grund av minskad vattenförsäljning. 

Kostnaderna ökade med 1,1 Mkr främst på grund av 

större antal vattenläckor än beräknat. 

Den utpumpade dricksvattenmängden på vatten 

ledningsnätet minskade med 3 % till 5,3 miljoner m’ 

jämfört med 1989. Den egna produktionenvid Norra 

verket minskade med 1 %. Försåld mängd var 72 % 

av utpumpad mängd. 

VA-verksamheten kännetecknas av hög drift- och 

leveranssäkerhet. Satsning på förnyelse av lednings 

nätet med förbättring av vattenkvaliteten och ökad 

leveranssäkerhet har hittills kunnat hållas på till 

fredställande nivå. 

Kommunfullmäktige har tagit beslut om den fram 

tida vattenförsörjningen i Mölndal. Projektering av 

ny ledning och pumpstation från Rådasjön till Norra 

Verket samt ombyggnad av verket skall påbörjas 

under 1991. 

Ett åtgärdsförslag för upprustning av Ågatans pump 

station och för att minska bräddning till Mölndalsån 

har tagits. 

18 

Förslaget innebär omfattande satsningar på renove 

ring av avloppsledningar i Göteborgsvägen samt 

utbyggnad av utjämningsmagasin och bortkoppling av 

ovidkommande vatten i Mölndals tätort. 

Renha°llning och teknisk service, 

resultat + 0,6 Mkr 

Kostnadstäckningsgraden för renhållningen blev: 

96,5 % 

62 % 

- sophämtning 

- latrinhämtning 

• avstjälpningsplatser 121 % 

- slamhämtning 

111 % 

Renhållningsverksamheten har haft en ogynnsam 

kostnadsutveckling och- samtidigt låga taxor för 

sophämtningen. Höga bränslekostnader och en 

kraftigt fallande marknad för återvunnet material har 

varit signifikativt för året. Exempelvis sjönk ersätt 

ningen för insamlat papper från 330 kr till 100 kr/ton 

och för glaset har inte betalats någon ersättning alls, 

under större delen av året. För år 1991 beräknas 

återvinningsmarknaden försämras ytterligare. 

Koncessionsnämnden för miljöskydd har givit Möln 

dals kommun tillstånd att även fortsättningsvis få 

deponera industri- och byggavfall på Kikås avfalls 

anläggning fram till år 1999. En ny infariskontroll till 

tippverksamheten med en modern vågutrustning har 

färdigställts under december. Intill denna har också 

en stor återvinningsstation uppförts där allmänheten 

kostnadsfritt kan avlämna sitt återvinningsbara avfall.

RenhållfliflgSfrågOrfla har fått ett allt större utrymme 

i dagens miljödebatt och trots de vikande avsätt 

ningsmöjligheterna för återvunnet material som nu 

råder, måste ändå en ökning av källsortering ske för 

att man skall kunna prova ut och finna lämpliga 

system som uppfyller kraven efter år 1993, då för 

bränning och deponering av osorterat avfall i allt 

väsentligt skall ha upphört. 

Tekniska serviceverksamheten (verkstad, förråd, 

transporter) redovisar ett överskott på 0,7 Mkr. 

Detta hänför sig till att flyttningskostnader i samband 

med planerade ombyggnadsarbeten kunnat senare- 

läggas. 

Fjärrviirme, resultat + 1,1 Mkr 

Fjärrvärmeproduktionen har under året fungerat till 

freclsställande.Tillgänglighetenför fastbränslepannan 

har under året varit hög. Under året har kontinuerlig 

svavelreducering ned till ett utsläpp av 0,05 g/MJ 

provats. Beslut har också tagits om att byta huvud- 

bränsle från kol till trä- och torvbränsle från årsskif 

tet 1990/91. Förberedelserna för byte har påbörjats 

under 1990. 

Distributionsnätet har under året byggts ut bland 

annat i Flöjelbergsgatan där provisoriska anlägg 

ningar anslutits till det centrala nätet. Inom Johanne 

freds och Eklanda industriområden har också ut 

byggnad skett. Totalt har 17 nya fastigheter anslutfts 

under året med en sammanlagd effekt av 4 432 kW 

motsvarande ca 4 %. 

Utbyggnaden av fjärrvärme bidrar till att förbättra 

miljön eftersom den ersätter eldning i egna mindre 

panncentraler. Under året 1991 kommer utbygg 

naden att fortsätta. 

El, resultat 4-43--4’Ikr 

Distributionsnätethar utökats bland annat i samband 

med exploatering inom Balltorp, Hålsten och Johan 

nefreds industriområde. Förstärkningar av nätet har 

bland annat skett inom Åbro och Lackarebäcks 

industriområde. Leveranssäkerheten har under året 

varit god för eldistributionen. 

Från 1 mars sänktes energiskatten på el med 

2 öre/KWh samtidigt som mervärdesskatt infördes 

för samtliga elavgifter. 

Utredningen om kombinerad el- och värmeproduk 

tion vid Riskulla har fortsatt, under året tillsammans 

med Göteborg Energi AB. 

Planering och projektering av nytt kontor, förråds 

och personallokaler vid Riskulla har fortsatt under 

året med beräknad inflyttning under år 1992. 

Naturgas 

Under året har kommunen tagit ställning till omfatt 

ningen av samverkan med övriga kommuner i 

regionen beträffande naturgas. Detta har inneburit 

att förhandlingar med Swedegas upptagits avseende 

leverans av naturgas till Mölndals kommun. För 

handlingarna beräknas bli avslutade under år 1991. 

19


Miljö- och hälsoskyddsnämnden samt räddnings-och 

civilförsvarsnämnden ansvarar för verksamhet och 

åtgärder inom området miljövård och skydd. För 

verkställighet förfogar nämnderna över miljö- och 

hälsoskyddskontoret och räddningstjänsten. 

Miljö- och hälsoskyddsverksamheten är en obliga 

torisk uppgift för kommunen och kontorets verksam 

het regleras av en mängd lagar och förordningar. 

Arbetet innebär kontroll, inspektioner, tillsyn samt 

att vara remiss- och serviceinstans, allt i syfte att 

medverka till en god miljö och god hälsa för kom 

muninvånarna. 

Räddningstjansten skall ingripa med akuta insatser 

för att förhindra skador på människor, djur, egen 

dom och miljö vid bränder, kemikalieutflöden, ras 

översvämmningar eller andra nödsituationer. För 

utom de direkta räddningsinsatserna utförs ett 

förebyggande arbete i form av remissutlåtanden vid 

bygglov, brandsyner, utbildning av personal vid 

industrier och skolor samt åtgärder för att begränsa 

riskerna vid hantering av brandfarliga vätskor. 



Intlikter (tkr) 10 554 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 32 

Räddnings- och civilförsvarsn 10 522 

Kostnader (tkr) 29 756 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2 858 

Räddnings- och civilförsvar 26 898 

Nettokostnad (tkr) 

Kommunbidrag 

varav Miljö- och hälsoskycids 

Räddn- och civilförs 


20 

MILJOVÅRD OCH SKYDD 

Miljövård och skydd 

1989 1990 V 

13 224 

420 

12 804 

34 133 

3 136 

30 997 

19 202 20 909 

18 817 

2 832 

15 985 

-385 

21 746 

3 561 

18 185 

837 

Räddnings- och civilförsvarsnämnden har dessutom 

ansvar för lokal civilförsvarsverksamhet och för all 

brandförebyggande sotning. 

Genom avtal med Bohuslandstinget ansvarar rädd 

ningstjänsten helt eller delvis för ambulansverksam 

heten i Mölndal, Härryda och Partille kommuner. 

Dygnet runt finns tre bemannade ambulanser med 

placering i Mölndal, Härryda och Lindome. Dess 

utom finns under dagtid ytterligare en ambulans i 

Mölndal. 

Miljö- och hälsoskyddskontoret omfattar åtta års 

arbetare. Räddningstjänsten omfattar ca 70 årsarbetare 

plus 12 deltidsbrandmäni Lindome. Ambu 

lansverksamheten omfattar 34 årsarbetare. 


Räddningstjänstens resultat för 1990 överens 

stämmer med budget. 

Miljö- och hälsoskyddskontoret visar ett positivt 

resultat på drygt 0,8 Mkr vilket framförallt beror på 

ökade intäkter för tillsyn, samt sjukfrånvaro. 

1989 





PRESTATIONER 

Räddningstjönst 

Antal utryckningar: 

brandsläckning 

övrig räddningstjänst 

akuta ambulanstransporter 

icke akuta ambulanstransporter 

Miljö- och hälsoskyddsn 

Antal ärenden som behand 

lats i nämnden 

1990 

1 609 

1 609 

1 950 

126 

372 

2 760 

1 583 

1 583 

2 022 

114 

421 

1 6S5 

4034 5191 

426 482


Tendensen med relativt få olyckor har under 1990 

hållit i sig. Såväl bränder i byggnader och skog som 

trafikolyckor har både till antalet och storlek hållt sig 

på en positiv nivå. 

Den långa regnperioden i kombination med blåsigt 

väder förorsakade under senhösten ett större antal 

svårare översvämningar. 

Ett kontinuerligt arbete pågår med att minska 

luftföroreningar och buller inom kommunen. Arbetet 

med att införa miljövänligare kemikalier i produk 

tionen pågår. Miljö- och hä].soskyddskontorets 

målsättning är att sprida kunskap om miljöfakta och 

behandla inkomna ärenden inom en månad. Detta 

sker på bekostnad av andra väl så viktiga, men mera 

långsiktiga arbetsuppgifter. Utökade arbetsuppgifter 

inom miljöområdet har lett till att kontorets personal 

har en hög arbetsbelastning. 

Bra reningsanläggningar inom industrin minskar 

luftföroreningarna i kommunen. 


Under året har de segslitna diskussionerna om perso 

nalens löner löst sig på ett positivt sätt. 

Det uppsagda avtalet med Bohuslandstinget angå 

ende ambulanssjukvården förlängdes ytterligare ett 

år. Under 1991 skall detta avtal regleras på ett mer 

permanent sätt än tidigare. 

Räddningstjänstens brandsyneverksamhet har under 

året belagts med avgift. 

MJLJÖVÅRI) OCH SKYDD 

Vidare har ett datorstöd införts vilket innebär att det 

skadeförebyggande arbetet kan drivas på ett effekti 

vare sätt. 

Miljöfrågornas betydelse ökar bland allmänhet och 

företag. Olika grupper agerar allt mer i lokala miljö- 

frågor. Ett miljövårdsprogram har framtagits under 

året. 

Miljömedvetenheten kommer förhoppningsvis att än 

mer höjas i det dagliga arbetet genom nu framtaget 

program. 

Planering for kommande år 

En större organisationsöversyn kommer att genom 

föras under året. Räddningstjänstens utrycknings 

numerär och dess lokalisering måste finna sin lös 

ning. 

Även resurser för administration och planering bör 

ses över. Ett vidgat regionalt samarbete kommer att 

övervägas. 

Antalet trafikolyckor har visserligen minskat 

men de föranleder fortfarande en stor del av 

räddningstjänstens insatser. 

Ambulansorganisationens framtida utformning 

kommer att avgöras under juli månad enligt avtalet 

med Bohuslandstinget. 

Genom införandet av avgifter på miljöverksamheter 

och livsmedelslokaler kommer tillsynsverksamheten 

att erfordra större insatser kommande år. Vattenför 

sörjningen för kommunens invånare prioriteras. 

Informationsbehovet till allmänheten om miljöfakta 

skall intensifieras. 

21


Socialtjänstens övergripande mål är att ge ekonomisk 

och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och 

aktivt deltagande i samhällslivet. För att fullgöra 

kommunens uppgifter inom socialtjänsten skall det 

finnas en sociahiämnd. 1 Mölndal finns dessutom två 

distrjktsnämnder. De har ansvar för individoch 

familjeomsorgsärendensom t ex socialbidrag, vård av 

missbrukare, omhändertagande av barn m m. Verk 

stäuigheten sköts av socialförvaltningen. 

Genom att deltaga i samhällsplaneringen bidrar 

socialförvaltningen till att skapa goda miljöer i 

kommunen. Denna påverkan utövas bl a genom 

remissyttranden och genom deltagande i olika 

projektgrupper. 

Verksamhetsutveckli ng 



Intikter (tkr) 149 668 177 773 

varav gemensam adm 1 277 1 587 

barnomsorg 81 844 95 493 

individ- o familjeoms 10 686 11 640 

Pens- o handikappoms 55 861 69 053 

Kostnader (tkr) 354 541 417 204 


barnomsorg 162 110 188 448 


pens- o handikappoms 131 580 156 074 

Nettokostnad (1kr) 204 873 239 431 

Kommunbidrag 184 266 230 713 


barnomsorg 77 703 91 041 


pens- 0 handikappoms 64 741 87 662 

Resultat (1kr) -20 607 -8 718 

22 

SOCIALTJANST 

Socialtjänst 

Socialtjänstlagen är i stor utsträckning en ramlag. 

Verksamheten konkretiseras bl a i olika verksam 

hetsplaner såsom barnomsorgsplan, äldreomsorgs 

och handikapplan. Inom individoch familjeom 

sorgen finns speciell lagstiftning. 

Personakedovisning: 

Antalet anställda i december var 2 013 personer, 

vilket motsvarade 1 744 årsarbetare. 

Fördelade per avdelning inkl socialkontoret hade 

barnomsorgenca 1100 anställda, äldreomsorgen 850 

anställda och individoch familjeomsorgen ca 60talet 

anställda. 

Personalomsättningen var 17%. Siffran innefattar 

både intern och extern omsättning. 

INVESTERINGAR (11cr) 




investering 

PRESTATIONER 

Antalet Öppna förskolor 10 

Antal platser i deltidsförskola 616 

Antal platser i daghem 1 513 

Antal platser i fritidshem 336 

Antal förskoleplatser i förhållande 

till antal barn 0-6 år, i procent 

Antal placerade barn i familje- 

daghem i genomsnitt 1 249 

Antal platser i servicehus för 

helinackordering 119 

Antal platser i boendekollektiv 51 

Antal lägenheter i servicehus 198 

Antal hjälptimmar, hemtjänst 631 814 

Antal färdtjänstresor 113 416 


22 135 37 779 

22 135 37 779 

25 943 49 815 

10 

556 

1 662 

356 

27 29 

1 236 

119 

51 

198 

658 593 

123 979

På Svejserdalens förskola, som öppnades 

under året, prövar man nya grepp för att 

integrera skapande aktiviteter i verk 

sainheten. 

Medelåldern i förvaltningen var 41 år och fördel 

ningeni åldergruppervar följande: 20-29 år var 18%, 

30-49 år var 57%, 50-59 år var 19% och över 60 var 

6%. 

Korttidssjukfrånvaro (högst sju sjukdagar) var 7 

dagar per anställd. Sjukfrånvaron inklusive långtids 

sjukfrånvaro var 37 dagar per anställd. 

Ekonomiskt resultat, - 8,7 Mkr 

Det ekonomiska resultatet för socialnämndens 

verksamhet blev ett underskott om 8,7 Mkr. De 

största posterna är institutionspiaceringar med 

5,3 Mkr och socialbidrag med 1,0 Mkr. Dessutom 

avser 0,5 Mkr byggnadsarbeten som skall belasta 

1991. 

Det bör noteras att underskottet till största delen är 

hänförligt till institutionsplaceringar och socialbidrag 

som är de svåraste verksamheterna att balansera mot 

budget. Lagstiftning styr i stor utsträckning kostnads 

utvecklingen. 

När det gäller institutionspiaceringar kan särskilt 

påpekas att trots stora kostnadsökningar har antalet 

placeringar minskat. 


1 efterföljande text anges kortfattat viktiga händelser 

under året, kvalitetsfrågor och planering för näst- 

kommande år. Redovisningen lämnas per avdelning 

och förvaltningsövergripande. 

SOCIALTJÄNST 

Individ- och familjeomsorgen har tillförts två nya 

socialsekreterartjänster, vilka skall belasta social 

bidragskontot. En ny arbetsgrupp har bildats med 

målsättningen: Arbete istället för bidrag. Arbets 

insatserna inriktas i första hand mot den stora 

gruppen ensamstående, som har sin väsentliga 

försörjning genom socialbidrag. 

Arbetet med att få ungdomar, som varit social 

bidragsberoende, ut i arbetsliver har fortsatt. Under 

året har 46 ungdomar varit aktuella, av vilka 36 

kommit igång med arbete eller annan verksamhet. 

Kostnaderna för institutionsplaceringar såväl för 

barn/unga som för alkoholmissbrukare har fortsatt 

att öka. Detta trots minskat antal placeringar. Med 

bl a detta som bakgrund r inriktningen att i större 

utsträckning bereda vård på hemmaplan för i vart 

fall alkoholmissbrukare. 

Utöver Alkoholrådgivningen(Krokslätts vårdcentral) 

finns tillgång till behandlingsenheten Kastanjen 

(tidigare Fässbergs prästgård) och basstationen för 

skyddat boende Soltorp. 

Alkoholrådgivningen har fått ändrad inriktning för 

att nå målgruppen högkonsumenter och missbrukare 

som har kvar arbete och familj. 

Den medicinska verksamheten fullgöres numera på 

de vanliga vårdcentralerna och Alkoholrådgivningen 

arbetar enbart kurativt och informationsmässigt. 

23

- .. 

SOCIALTJANST 

Barnomsorgen har under året fortsatt att expandera. 

Genom nybyggnation har tillkommit 128 förskole 

platser. Genom omorganisationer och effektivare 

utnyttjade av befintliga lokaler i kommunen har 

ytterligare 40 förskoleplatser och 21 skolbarnsplatser 

tillskapats. 

Genom dessa omorganisationer har barnomsorgs 

platser kunnat tillhandahållas till låg kostnad. Detta 

visar sig också genom en låg genomsnittlig nettokost 

nad för en daghemsplats som 1989 var 28 378 och 

1990 31 047, en ökning med 9,4%. 

Inom familjedaghemsverksamheten har däremot en 

minskning skett av antalet platser från planerade 

1 400 barn till i genomsnitt 1 236 barn. Detta bero 

ende dels på att en famlljedaghemsplats i genomsnitt 

kostat mer än vad som varit budgeterat. 

På familjedaghemskontot uppstår ett underskott på 

1,4 Mkr p g a uteblivna statsbidrag och avgifter för 

de icke fullgjorda prestationerna. 

Trots den utökning som skett med 168 förskole 

platser i daghem fanns i december 1990 ca 425 

förskolebarn i aktuell kö till barnomsorg. 

Bristen på utbildade förskollärare och fritidspeda 

goger är fortfarande stor. Kraftfulla insatser behövs 

för att underlätta rekrytering. 

24 

God vardagsseivice och t,ygga kontakter med hemijänstens personal gör att många äldre klarar av att 

bo kvar i sitt eget bostadsområde. 

Projekt om skolbarnsomsorgen har startats tillsam 

mans med skolförvaltningen. Det långsiktiga målet är 

att integrera skolbarnomsorgeni skolans verksamhet 

(innehåll, lokaler, huvudmannaskap). 

Under åtskilliga år har det skett en mycket omfat 

tande utbyggnad av barnomsorgen. Trots detta 

beräknas inte full behovtäckning, med planerad 

utbyggnadstakt, föreligga förrän år 1994 enligt 

barnomsorgsplanen. 

Detta skulle kunna gå att uppnå tidigare 

- om 

- om 

- om 

ett antal sexåringar får börja skolan 

en snabb överflyttning sker av skolbarnom 

sorgen till skolan och 

därigenom lediga platser får användas för 

förskolebarn. 

Hemtjänsten, vari ingår bl a vård i eget boende, 

servicehus, ålderdomshem och stöd till handikappade 

har också under det gångna året haft ett stort tryck 

för att möta det ökande vårdbehovet. 

Färdigvårdad patienter på sjukhus har medfört 

ökade krav på hemtjänsten, bl a utökning av kvälls 

och nattpatruller.

Decentraliserat budget- och kostnadsansvar för varje 

hemtjänstassistent har ökat trycket på handläggande 

personal att driva verksamheten inom angivna ramar. 

Många av insatserna är dock bistånd enligt social 

tjänstlagens begrepp, där skyldighet föreligger att ge 

hjälp oavsett budgetkrav. 

1 dagcentraler och grupplokaler arbetar hemtjänstens 

personal intensivt med att underlätta pensionärers 

kontakter med samhällslivet, skapa sociala nätverk, 

ordna matlag och andra tjänster som kan ges i 

kollektiv form. 

Beslut har under året fattats om att utveckla system 

med datateknik för inköp av livsmedel. Ett generellt 

beslut om matdistribution istället för att vårdbiträdet 

lagar middagsmålet hos pensionären fick dock 

återtagas av socialnämnden efter mycket starka 

protester. 

Ombyggnaden av ålderdomshemmet Brogården har 

avslutats under året. Av tidigare 48 platser finns nu 

dels 25 smålägenheter i två avdelningar för vanligt 

ålderdomshemsboende och dels två gruppbostäder 

för senildementa om vardera sex platser. 

Den ökade vårdtyngden inom ålderdomshemmen, ca 

30 % av de boende har en vårdtyngd som motsvarar 

sjukhemsboende, har inneburit svårigheter att bed 

riva verksamheten inom angivna ramar. Social 

nämnden har under året beslutat om personalför 

stärkning nattetid för att ge de boende adekvat 

omvårdnad och personalen drägliga arbetsvillkor. 

Under året har ett omfattande projekteringsarbete 

pågått för ytterligare servicelägenheter och grupp 

bostäder. Gruppbostäder i Brage blir färdiga första 

kvartalet 1991, servicelägenheter och gruppbostäder 

i Uddängen fjärde kvartalet 1991, Torallaplan 

gruppbostäder andra kvartalet 1992, Östra Mölndal 

gruppbostäder och servicelägenheter under år 1993. 

Tillgången på personal har varit god under året och 

personalomsättningenförhållandevislåg. Detta gäller 

dock inte utbildad personal. Där är bristen fort 

farande stor. Under året har 30 vårdbiträden genom 

gått förkortad serviceutbildning. 

Planering nästkommande år 

Under år 1990 har riksdagen fattat beslut om ändrat 

huvudmannaskap för äldreomsorgen. Enligt beslutet 

blir kommunerna skyldiga att fr o m 1/1 1992: 

1. Inrätta särskilda boendeformer för service och 

omvårdnad. 

SOCIALTJÄNST 

2. Bli huvudmän för lokala sjukhem. 

3. Ha ansvar för viss hälso- och sjukvård inom 

särskilda boendeformer. 

4. Bli betalningsansvariga för färdigbehandlade 

patienter. 

Principbeslut har även fattats om överförande till 

kommunerna av ansvaret för psykiskt utvecklings 

störda vid samma tidpunkt. 

För överförandet till kommunen med Ädel och Om 

sorgerna har bildats en särskild projektorganisation 

(PROMS). Ett omfattande arbete är på gång för att 

klara alla praktiska frågor kring reformerna. 

Genom överförandet tillföres socialförvaltningen ett 

betydligt ökat ansvarområde, vilket främst berör 

individoch familjeomsorgsavdelningen och hem 

tjänstavdelningen. Även kamerala avdelningen blir 

dock berörd i stor omfattning. 

Övertagandet av flera stora, nya arbetsuppgifter 

accentuerar behovet av en .översyn av organisationen 

inom socialförvaltningen, vilket kommer att ske 

under året. 

Att uppnå full behovstäckning inom barnomsorgen 

tillhör alltjämt en av de viktigaste frågorna. Den 

utveckling som är på gång vad gäller skolbarnom 

sorgens överförande till skolan bör därför fortsätta. 

Slutord 

Trots betydande sparkrav, omprioriteringar, m m har 

verksamheten inom socialförvaltningen även under 

år 1990 haft en starkt expansiv inriktining. Nämnas 

kan t ex en stark ökning av insatserna inom barnom 

sorgen, den nya inriktningen av skolbarnsomsorgen 

m m. 

Nämnas kan också stora insatser inom äldre- och 

handikappomsorgen med en betydande utbyggnad av 

servicehus och gruppboende,vlket ger kommunen en 

god grund för att kunna ta ett totalt ansvar för hela 

äldrevården i enlighet med Ädelbeslutet. 

Nämnas kan också en offensiv satsning inom individoch 

familjeomsorgen med stark satsning på före 

byggande åtgärder och aktivt arbete för att minska 

socialbidragsberoendet. 

Under året har förberetts övergång till nytt ekonomi 

system. Arbetet med datorisering både inom individ 

och familjeomsorg samt barnomsorg har slutförts 

under året. För barnomsorgen har det bl a medfört 

en mer rationell hantering av t ex administration av 

familjedaghemsverksamheten och avgifterna. 

25


Skolstyrelsen med sin förvaltning svarar för att 

kommunens skyldigheter fullgörs i fråga om 

- skoiplikt och rätt till utbildning i grundskolan för 

- att 

- att 

barn mellan 7-16 år 

följa upp de ungdomar som lämnat grund 

skolan men ej 1rllt 18 år 

anordna grundutbildning för vuxna och grund 

läggande svenskundervisning för invandrare (Sfi) 

Under skolstyrelsen sorterar även kommunens 

frivilliga åtaganden med gymnasieskola, kommunal 

vuxenutbildning, uppdragsutbildning samt musik- 

skola. 

Grundskolan är organiserad i sju rektorsområden 

med sex högstadieskolor. 

Verksamhetsutveckiing 

. 1989 



varav grundskola 

gymnasieskola 

vuxenutbildning 


varav grundskola 


Kommunbidrag 





Budgeterade nettoinvest 

26 

gymnasieskola 


musikskola 

UTBILDNING 

Utbildning 

- 

— 

Gymnasieskolan omfattar sju teoretiska linjer, fyra 

yrkesinriktade linjer och tre specialkurser.Vuxen 

utbildningenomfattar ca 20000 undervisningstimmar 

fördelade på grundvux, grundskole- och gymnasie 

inriktade (teoretiska) samt yrkesinriktade kurser. 

Vuxenutbildningen administrerar även undervisning 

av invandrare i svenska språket (Sfi) samt upp 

dragsutbildningen som är självfinansierad. 

1 Musikskolan ges undervisning i form av förbe 

redande utbildning, ämneskurser, körsång och 

orkester/ensemble. 

Ekonomiskt resultat ÷ 3 Mkr 

Skolstyrelsen redovisar ett totalt överskott på 3 Mkr 

trots kraftigt ökade kostnader till följd av föränd 

ringar inom löneområdet. 

Större delen av överskridandena på lönesidan täcks 

dock av motsvarande höjningar av statsbidragen och 

extra kommunbidrag. 

1990 1989 1990 

139 514 

89 410 

26 427 

7 139 

309 806 

129 420 

42 519 

9 191 

6 562 

178 090 

118 597 

30 820 

8 191 

361 749 

159 542 

51 029 

10 354 

7 105 

170 292 183 659 

171 726 186 808 

1434 3149 

45 756 

45 527 

49 010 

27 287 

27 100 

34 270 

PRESTATIONER 

Elevantal grundskola 

gymnasieskola 


(kursdeltagare) 

musikskola 

(kursdeltagare) 

Undervisningsmedel 

kr/elev för 

grundskolan 

gymnasieskolan 

Skolmåltiderna: 

råvarukostnad 

i kr/lunchportion 

Skollokaler: 

2 

nettokostnad/m 

5352 5280 

1318 1292 

3275 3418 

3965 4053 

1411 1560 

2709 2961 

7,01 6,97 

466:- 510:-

j överskottet framgår dessutom inte att över 4 mkr 

skall föras över till 1991. Dessa medel består dels av 

erhållna förskott för uppdragsbildning och lokal 

skolutVeckling, dels av ej förbrukade medel tifi följd 

av bl a nya momsregler och nytt ekonomisystem. 

Detta innebär i realiteten att skolstyrelsen bär med 

sig en stor del av 1990 års sparbeting till kommande 

år. 

1 övrigt kan noteras större underskott för underhållet 

av våra skolfastigheter, för skolskjutsar, hemspråks 

träning och interkommunala skolersättningar. Ung 

domskontorets verksamhet ger ett överskott. 

Vid höstterininens start öppnades Kålleredsgy,nnasietinedeu 

antal yrkesinriktade linjer. 


Ytterligare en förberedelseklass för invandrarelever 

på grundskolans låg- och mellanstadium har inrättats 

i Bosgårdsskolan. Kålleredsgymnasiet startade höst 

terminen med yrkesinriktad utbildning för bygg- och 

anläggningsteknik,fordonsteknikochverkstadsteknik. 

Ett samarbete har startat mellan ungdomskontoret, 

arbetsförmedlingen, Komvux och flyktingmottag 

ningen med målet att snabbare få ut in 

vandrare/flyktningar i arbetslivet. 

Psykologorganisationen har utökats från tidigare 

1 780 grundskoleelever och 2700 gymnasieelever per 

hel tjänst till 1 490 respektive 2 620 elever per tjänst, 

vilket får betraktas som en insats för den psyko 

sociala miljön. - 

Projekteringsarbeten för ombyggnationer av Lind 

hagaskolan för särskoleundervisning har påbörjats. 

1 utredningenav skolbarnsomsorgens överförande till 

skolan planeras försöksverksamhet i form av pilot 

projekt i fyra skolenheter. Dessutom planeras för 

övertagande av särskoleundervisningen. 

- 

UTBILDNiNG 

Planeringsarbete Mr en förändrad skolledarorganisa 

tion har inletts med målsättningen att motsvara de 

krav som ställs i den nya skollagen. 1 anslutning 

härtill planeras en ökad decentralisering av ansvar 

och befogenheter. 

Utökade arbetsuppgifter har lagts på skoladministra 

tionen genom tillkomsten av organiserande av ferie 

tjänstgöring för lärarna i enlighet med det nya lärar 

avtalet. 


Arbetssituationen synes alltmer pressande för skolledarna 

och lärarpersonalen. Behovet av anpass 

nings- och rehabiliteringsinsatser ökar och mot 

svarande kostnader utgör en växande andel av 

budgeterade medel. Projekt pågår för att söka 

förbättra den psykosociala miljön. 

Arbetsmiljön för personal och elever är god tagbar på 

de flesta enheter. Underhållsanslagen är dock för 

knappa, varför en “snöbollseffekt’ uppstår. Några 

skolanläggningar håller emellertid inte acceptabel 

standard. Bl a måste genomgripande renoveringar 

vidtas i FässbergsgymnasietTerrakottag, vilket hittills 

kostat ca 1 mkr. Ytterligare ca 4,5 mkr måste anslås 

för fortsatt renovering av denna byggnad. För Fäss 

bergsgymnasiet (Fiskargatan) och Sörgårdsskolan 

kommer stora investeringar att erfordras. 

Anslagen för reinvesteringar av inventarier i skolorna 

når inte upp till behovsnivån. För anskaffningar 

under 1960-70-talen har endast generell ramuppräk 

ning skett i anslagstildelningen. Verksamhets 

ansvariga har därför svårt att hålla inventariebe 

ståndet intakt. För att hålla utrustningen hjälpligt i 

skick måste stora summor läggas på reparationer. 

Framtida konsekvenser 

Än mer uppgifter kommer att läggas på kommunen 

som en konsekvens av regeringens förslag om indrag 

ning av länsskolnämnden och SÖ, icke minst vad det 

gäller fördelning och uppföljning av det nya stats- 

bidraget. Vidare kommer de interkommunala ersätt 

ningarna att kräva omfattande arbete, bl a med 

upprättande av avtal, kostnadsberäkningar och 

uppföljning. 

Den ekonomiska utvecklingen visar en negativ trend 

dels p g a befarad lägre statsbidragstäckning genom 

det nya s k sektorsbidraget för skolan fr o m 1991- 

/92, dels väsentligt ökade kostnader i samband med 

interkommunala ersättningar. Propositionens förslag 

angående flexibel skolstart torde medföra ökade 

kostnader för skolan. 

27


Kulturnämnden och fritidsnämnden ansvarar för 

kommunens verksamhet inom kultursektorn och 

fritidssektorn. Verkställigheten ligger på kulturför 

valtningen och fritidsförvaltningen. 

Kulturförvaltningen har ambitionen att förverkliga 

de kulturpolitiska mål, som har fastställts av kom 

munfullmäktige. Kulturförvaltningen bedriver verk 

samhet i egen regi och förmedlar stöd och stimulans 

till annan kulturell verksamhet i kommunen. 

1 ett nybildat samrådsorgan samverkar kulturnämn 

den med kommunstyrelsen och byggnadsnämnden 

för uppföljning av kommunens kulturminnesvårds 

program. 



Intäkter (tkr) 

varav Kulturnämnden 

Fritidsnämnden 




Nettokostnad (tkr) 

Kommunbidrag 








investering 

KULTUR OCH FRITID 

Kultur och fritid 

-- 

Kulturnämnden samarbetar vidare med socialnämn 

den (KULF), skolstyrelsen (skolkulturrådet) och 

fritidsnämnden (ungdomskulturprojekt). 

De verksamheter som resursmässigt väger tyngst är 

verksamheten vid biblioteken och Mölndals museum 

samt stödet till studieförbund och andra organisa 

tioner. 

Biblioteken är lokala kulturcentra där kommuninvånare 

och andra ges tillgång till information, 

kunskap,förströelseochkulturstimulans. Verksamhet 

bedrivs vid huvudbiblioteket och sex filialer och en 

bokbuss. Uppsökande verksamhet bedrivs bland 

annat genom ‘Boken kommer” och arbetsplatsut 

låning vid sex företag. 


13 753 

2 115 

11 638 

85 116 

27 142 

57 974 

15 459 

2 733 

12 726 

90 357 

29 438 

60 919 

71 363 74 898 

69 621 

24 367 

45 254 

76 324 

27 152 

49 172 

-1 742 1 426 

3 882 

3 882 

13 205 

13 192 

19 038 13 984 

PRESTATIONER 

Antal besök på huvudbiblioteket 

Mediebestånd (böcker, 

skivor m m) 

Antal medielån 

Antal Öppettimmar per 

vecka 

Gunnebo slott: 

Antal besökare 

Antal besökare på museet 

Antal registerade föremål 

Antal uthyrn av Möllan 

Antal bollplaner och idrotts 

platser 

Aktivitetsbidrag, antal 

föreningar 

Åby simhall, badande 

Programverksamheten, delt 

AV-central, utlånade hjälp 

medel 

Idrottshuset, ant besökare 

Åby fritidscentrum (exkl 

simhall) ant besökare 

149 100 175 000 

264 730 264 350 

404 133 389 719 

259 240 

12 260 

21 590 

4 500 

287 

80 

290 400 

22 000 

11 400 

18 100 

4 765 

265 

56 56 

83 

256 488 

27 772 

4500 4500 

760 000 550 000 

310 000 399 900

Gunnebo slott, Mölndals museum samt bio- och 

teaterlokalen Möllan är institutioner av stor bety 

delse. Kulturförvaltningen försöker även att till 

godose lokalbehovet för övriga delar av kommunens 

mångfasetterade kulturliv. 

Fritidsförvaltningen har till uppgift att främja och 

samordna kommunens aktiviteter för idrott, bad, 

gymnastik, friluftsliv, ungdomsverksamhet, vandrar 

hemsverksamhet, lek m m. Förvaltningen skall 

särskilt ta hänsyn till pensionärers och handikap 

pades behov av fritidsaktiviteter. Fritidsanläggningar 

samt fältgrupps-, och fritidsgårdsverksamhet är de 

delar av fritidsförvaltningen som tar störst resurser i 

anspråk. 

Bland fritidsanläggningarna märks särskilt Åby 

frftidscentrum med 12 fotbollsplaner, 4 tennisbanor, 

tennis- och badmintonhall, ishall, bandybana, simhall 

och fyra klubbstugor. En campingplats finns också 

inom området. Den ägs av DomänTurist. Bland 

övriga fritidsanläggningar märks iclrottshuset och 

Kållereds ishall. 

Områdesverksamheten är indelad i tre distrikt och 

bedrivs dels som gårdsverksamhet, dels som upp- 

sökande verksamhet. Den riktar sig till alla åldrar 

dock med prioritering av tonåringar. 

Ekonomiskt resulta4 + 1,4 Mkr 

Kulturförvaltningen redovisar ett överskott på cirka 

0,4 Mkr. Resultatet förklaras till stor del med att 

såväl biblioteksverksamheten som den gemensamma 

administrationen lämnat betydande överskott. Över 

skott redovisas även för invändig renovering av 

Gunnebo slott. Biblioteksverksamhetens positiva 

resultat beror främst på försenad fakturering för 

levererade varor. 

Fritidsförvaltningen uppvisar ett positivt resultat på 

ca 1 Mkr. Det sparbeting som ålagts fritidsnämnden, 

och de ökade energikostnaderna, samt en minskad 

badfrekvens på 34 000 bad m m utgjorde cirka 3,3 

Mkr. För att i någon mån klara ett så stort sparande 

krävdes bl a anställningsstopp, inköpsstopp, 2½ 

vakantsatta tjänster, samt ytterligare ett antal åt 

gärder. 

Vad som också har bidragit till fritidsförvaltningens 

positiva resultat är de ökade intäkterna på våra 

idrottsanläggningar, som åstadkommits genom en 

framgångsrik marknadsföring och ett framgångsrikt 

arbete utav all personal och ett mycket gott sam 

arbete med de fackliga organisationerna. 



1 samarbete med eller med stöd av kulturnämnden 

har många teaterföreställningar och konserter av hög 

kvalitet genomförts. Den stora efterfrågan på kultur- 

aktiviteter i skolor och förskolor har i stor utsträck 

ning tillgodosetts i samarbete med skolstyrelsen 

(skolkulturrådet) och socialnämnden (KULF). 

Museet har en mycket ambitiös pedagogisk verksam 

het. Avsikten är att varje elev på grundskolan skall 

ges tillfälle till minst ett museibesök per stadium. 

Studiedagar anordnas dessutom för lärare, fritids 

pedagoger och dagbarnvårdare. 

Bibliotekens utställningar och de program m m, som 

anordnas för att stimulera läsintresset är av god 

kvalitet och mycket uppskattade. Även visningar, 

studiebesök, bokprat, författarbesök och sagostund er 

efterfrågas i en omfattning som är svår att tillgodose. 

Reducerat öppethållande och minskade mediainköp 

har tyvärr påverkat utlåningsstatistiken negativt. 

Åby fritidscentrums omfattande utbud av aktiviteter 

innebär att på ett år motionerar där 650 000 per 

soner. 

Fritidskontorets daglägeiverk.s’arnhet ger många 

barn chansen till nära natuntpplevelser 

Skillnaden mellan prisutveckling och ramtilldelning 

för fritidsverksamheten har inneburit svårigheter för 

vissa verksamheter att upprätthålla önskvärd kvalitet. 

Svårast drabbat är underhållet av förvaltningens 

anläggningar. 

Fritidsnämnden lämnade 1990 bidrag till ett 100-tal 

föreningars ungdomsverksamhet med 7,3 Mkr, vilket 

är ca 15 % av fritidsnämndens nettobudget. 1 detta 

bidrag ligger tillhandahållandet av fria lokaler till 

ungdomsverksamhet. 

29


Under 1990 var utbudet av kultur stort. Folkmusik 

och dans var under hela året viktiga inslag i kultur- 

förvaltningens programverksamhet. Av speciella 

evenemang kan nämnas en tredagars folkmusik 

festival, sommarprogrammen på Gunnebo och 

utställningen “Från näckens polska till rockens roll” 

på Mölndals museum. 

Andra arrangemang var Konstensvecka, Bokens dag 

och Barnkulturveckan. Museet visade bland mycket 

annat “Är du inte riktigt klok?” - 

en 

utställning om 

utveckllngsstörda medmänniskor. 1 samband härmed 

anordnades ett antal program med utvecklingsstörda. 

Dessutom visades tre olika bildspel. Utställningen är 

turnélagd till flera kommuner i Bohuslän. 

Biblioteksfilialen i Toltorp stängdes vid månadsskiftet 

mars/april och ersattes med en bokbusshållplats. 

Krokslätts bibliotek flyttade i augusti till större lokal 

vid Krokslätts Torg. Utlåningen och besöksfrekven 

sen har därefter mer än fördubblats. Pågående 

datorisering av mediabestånciet och anslutningen till 

tre databaser har medfört en avsevärd förbättring av 

bibliotekens informationsservice. På grund av erhållet 

sparbeting var de mindre biblioteksfilialerna stängda 

och bokbussturerna inställda under två sommarmå 

nader. Från och med augusti har öppethållnings 

tiderna minskats med 1 timme/dag vid huvudbibliote 

ket samt vid Kållereds och Lindome biblioteket. 

Den inre renoveringen av Gunnebo slott är i stort 

sett klar. Modellen över Gunnebo och dess träd 

gårdar var under sommaren utlånad till utställningen 

‘Människans lustgårdar på Lackö slott. En ökad 

besöksfrekvens har märkts till Gunnebos park och 

servering, vilket jordbruksarrendatorns utökade 

djurhållning anses ha medverkat till. Sommarens 

inomhusprogram på Gunnebo uppmärksammade 

jubilarerna Carl Michael Bellman och Evert Taube. 

Representanter för fritid och kultur besökte under 

våren kommunens danska vänort Arbertsiund, varvid 

många värdefulla kontakter skapades. 

Solberga fritidslantgård togs i bruk och blev snabbt 

den succé som vi hoppats på. Ungdomar ges tillfälle 

att komma ut på landet och ta del av de sysslor och 

lära känna de djur som hör ett lantbruk till. 

23-27 juli genomfördes 0-ringen på 5 tävlingsplatser 

i regionen. För Mölndals del gick tävlingen den 24 

juli i Lindome. Ca 20 000 tävlande ställde upp i 123 

klasser. För arrangemangets genomförande med- 

verkade ett flertal av kommunens förvaltningar där 

fritidsförvaltningen var samordnare. 

30 


För första gången i tävlingens historia tilläts arran 

gören av Gothia Cup förlägga en del av arrange 

manget i Möindal. 2 000 ungdomar spelade fotboll, 

utspisades och övernattade i en vecka i kommunen. 

Torts att planeringstiden blev begränsad genomför 

des arrangemanget väl. 

1 mitten av oktober firade fritidsnämnden 30-årsju- 

bileum tillsammans med 400 gäster från 120 före 

ningar och 80 svenska mästare som hade vunnit 133 

mästerskap. Representanter från våra vänorter 

Albertslund och Onsöy fanns också på plats liksom 

kommunfullmäktiges ordförande och vice ordföran 

de. 

Den 22 oktober 1990 togs första spadtaget för en fri 

idrottsarena på Åby fritidscentrum. Mölndals AIK en 

av landets främsta friidrottsklubbar har i årtionde 

väntat på arenan för att kunna samla alla sina 

medlemmar på samma ställe. En modern friidrotts 

anläggning väntas stå klar hösten 1991. Anläggningen 

kommer då att komplettera ett idrottsområde som är 

unikt i Sverige. 


Kulturens lokalbehov har diskuterats ingående under 

senare år. Under 1991 kommer lokaler för en 

konsthall m m att färdigställas i Mölndals Folkets 

Hus. Dessutom ser det ut som att det gamla önske 

målet om repetitionslokaler för kommunens teater- 

föreningar kommer att tillgodoses i f d verkstads- 

skolan vid Terrakottagatan. 

Under våren 1991 kommer förvaltningen att genom 

föra ett projekt om “kundorienterat arbetssätt” och 

ändrade driftformer inom biblioteksverksamheten. 

Stora personalinsatser erfordras för det fortsatta 

arbetet med datoriseringen av mediabeståndet och 

upprättande av register, så att utlåning via terminal 

kan starta vid samtliga bibliotek under 1991. 

Från och med 1991 erhåller alla barn som föds i 

Mölndal en bok i gåva från sitt bibliotek och land 

stinget. Härmed vill man markera vikten av att 

språkstimulansen påbörjas tidigt. 

1 början av 1991 görs en mindre omorganisation på 

kulturförvaltningen. Härvid överförs alla kulturmin 

nesvårdsfrågor (inklusive Gunnebo slott) till Möln 

dals museum, samtidigt som konstverksamheten förs 

till en särskild avdelning. 

Under 1991 kommer museet att fortsätta med 

visningen av utställningen “Från Näckens polska till 

rockens roll”.

Kommunstyrelsenleder förvaltningen av kommunens 

angelägenheter och har ett övergripande ansvar över 

övriga nämnders verksamhet. Styrelsen bereder alla 

ärenden till kommunfullmäktige. 

Stadskontorets och personalkontorets roll är dels att 

skapa bästa förutsättningar för kommunstyreLsens 

ledningsfunktioner, dels att vara ett instrument för 

förverkligande av dess intentioner. Här samordnas 

också förvaltningsledningarna och kommunens 

verksamhetsplanering. 

För att fylla dessa uppgifter har kontoren resurser 

för ekonomisk styrning och kontroll, förhandlingar, 

organisationsutveckling och personaladministration, 

juridisk granskning och rådgivning, information, 

centralt inköp och kansli. 



Intakter (tkr) 

varav - 

Stadskontor 

- KBT 

- Personalkontor 

Kostnader (1kr) 

varav - 

Stadskontor 

- KBT 


CENTRAL FÖRVALTNING 

Central förvaltning 


Resultat (tkr) 481 2 904 





11 201 

4 777 

5 975 

74 627 

26 458 

33 613 

14 105 

5 971 

7 036 

1 092 

88 054 

18 916 

38 699 

12 303 

Nettokostnader (1kr) 63 426 73 959 

Kommunbidrag (tkr) 

varav - 

Stadskontor 

- KBT 


63 907 

20 809 

27 100 

2 557 

2 457 

3 117 

- 1 

76 863 

14 263 

29 800 

12 586 

2 696 

804 

7 606 

Parallellt med ledningsuppgifterna svarar kontoren 

för finansförvaltningen och delar av kommunens 

löpande ekonomi och lönehantering. De stödfunk 

tioner som krävs för att den politiska demokratin 

skall fungera, hanteras också här, exempelvis genom 

förandet av allmänna val, partistöd och revision. 

För samordningenav kommunensverksamhetsplane 

ring ansvarar planeringsvadelningensom har resurser 

att kontinuerligt arbeta med prognoser och statistik, 

planer och program, samordnings- och urvecklings 

frågor samt projekt av olika slag. 

Antalet årsarbetare på stadskontoret är 58 st och på 

personalkontoret 17 st. 


Intäkterna ger ett överskott på 2,5 Mkr jämfört med 

budget. De största posterna finns på flyktingverk 

samheten, 1,4 Mkr och på kommunalt bostadsbidrag 

till pensionärer (KBT), 0,6 Mkr. Båda dessa verk 

samheter överskrider dock budgeten på kostnads 

sidan också med 0,5 Mkr för flyktingverksamheten 

respektive 2,5 Mkr för KBT. Totalt blev kommunens 

nettokostnad för KBT 31,7 Mkr 1990. Flyktingverk 

samhetens överskott beror bl a på att barnomsorgen 

för flyktingbarn inte byggdes ut som planerat, då 

antalet flyktingbarn i förskoleåldern inte var så 

många. 

Personalkontorets verksamhet ger ett överskott på 

ca 1,4 Mkr. Detta beror till stor del på verksamhet 

som inte har blivit genomförd ännu; personal- och 

rekryteringsbefrämjande åtgärder ca 0,4 Mkr, 

chefsutvecklings- och kompetensutvecklingsprogram 

dlygt 0,6 Mkr. Dessa medel måste föras över till 

1991 för att verksamheterna ska kunna genomföras. 

En stor del av överskottet på kommunstyrelsen beror 

på beslutade, men ej utlämnade lån till olika före 

ningar. Lånen kommer troligen att betalas ut under 

1991. 


Under året har projekt för ökad resultatorientering 

och decentralisering av ansvar och befogenheter 

pågått. För att kunna klara av detta krävs tekniska 

hjälpmedel, som svarar upp till de krav på snabbhet 

och exakthet, som ställs av de verksamhetsansvariga 

och politiker.

Därför har kommunstyrelsen beslutat att ett nytt 

ekonomisystem ska införas från 1 januari 1991. 

Arbetet med att förbereda detta har sysselsatt 

personalen på ekonomiavdelningenoch ekonomiper 

sonal på övriga förvaltningar under stor del av året. 

Det gamla redovisningssystemet byts ut mot ett nytt, 

“Horisonten”, och en ny kontoplan; BAS-planen, 

införs. 

Inom ADB-området har service och stöd till kom 

munens olika ADB-användare dominerat versam 

heten. Utöver dessa mer “driftbetonade” uppgifter 

har även olika strategiska och övergripande ADBfrågor 

bearbetats. Mycket tid har ägnats åt nätverks 

och kommunikationsfrågor. En heltäckande strategi 

har framtagits vilket varit nödvändigti samband med 

införandet av det nya ekonomisystemet. Under året 

har dessutom förvaltningarnas ADB-rutiner analyse 

rats ur säkerhets- och sårbarhetssynpunkt. 

Kommunens flyktingverksamhet tog 1990 emot 115 

flyktingar, varav 12 var asylsökande vid ankomsten 

till kommunen. Överenskommelsen med Statens 

Invandrarverk var 125 flyktingar. Flertalet av dessa 

har erhållit tillstånd och därmed har schablonersätt 

ningarna från staten blivit högre än beräknat. 

Planeringsavdelningen har under 1990 bl a arbetat 

med samordnad fastighetsförvaltning (SAMFAST) 

och en strategisk plan för fastighetskontoret. Ett 

miljövårdsprogram har tagits fram och pendeltågsut 

byggnaden förbereds. Planeringsavdelningen an 

svarar även för folk- och bostadsräkningen vilken 

fortsätter t o m juni 1991. 

32 

CENTRAL FÖRVALTNING 

Den nya cafeterian har blivit uppskattad samlingspunkt i stadshuset. 

Informationscentralen med kommunal information, 

konsumentväglednmg och invandrarbyrå hade under 

året 10 334 besökare och 7 784 telefonförfrågningar. 

Motsvarande siffror för 1989 var 7 125 respektive 

5 352. En stor del av ökningen hänför sig till som 

marens turistbyråverksamhet. 


Arbetet med det nya ekonomisystemet fortsätter, då 

mycket fortfarande återstår för att systemet skall 

kunna ge den förbättrade ekonomistyrning som 

eftersträvats. Målet är att få ett redovisningssystem 

som underlättar för de verksamhetsansvariga i deras 

resultatuppföljning. Det fortsatta arbetet avser dels 

framtagande av lämpliga rapporter dels ett mer 

övergripande arbete med genomförande av målstyr 

ning på produkter inom de olika förvaltningarna. 

Planeringsfunktionen fortsätter arbetet med att lotsa 

SAMFAST i hamn, samt kommer att medverka i 

ytterligare strategiska planer. Ett projekt med ekolo 

giskt boende där ett flertal förvaltningar blir in 

blandade påbörjas. En översyn av hela den kom 

munala planeringsprocessen, samt en översyn av 

civil- och beredskapsplaner ska genomföras.

Ekonomisk redovisning 

• Resultaträkning 

• FinansieringsaflalyS 

Balansräkning 

RedovisningSpriflCiPer 

Femårsöversikt 

Budgetavräkfliflg 

RevisonsberättelSe 

Bolagsengagemang 

33

EKONOMISK REDOVISNING — 

Resultaträkning 

Belopp 1 Mkr 1988 1989 1990 

Nämndernas intkter, not 1 527,9 571,9 678,8 

Nämndernas kostnader, not 2 -971,5 -1 062,9 -1 230,7 

VERKSAMHETENS NETJOKOSTNADER -443,6 -491,0 -551,9 

Skatteirnäkter, not 3 524,1 559,6 615,8 

Finansiella intkter, not 4 23,0 12,8 8,6 

Finansiella kostnader, not 5 -32,4 -22,3 -23,0 

RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH 

FINANSNEflO (Medel från verksamheten) 71,1 59,1 49,5 

Avskrivningar -47,6 -49,3 -54,0 

Extraordinära intäkter, not 6 12,9 37,4 45,9 

Extraordinära kostnader, not 7 - -27,2 -24,6 

ÅRETS RESULTAT (Förändring av eget kapital) 36,4 20,0 16,8 

Finansieringsanalys 

Belopp 1 Mkr 1988 1989 1990 

TILLFÖRDA MEDEL 

Medel från verksamheten 71,1 59,1 49,5 

Kapitalbindning, not 8 12,6 21,8 4,3 

SUMMA INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 83,7 80,9 53,8 

Amortering av utlämnade lån 0,5 0,5 0,4 

Nya lån - 0,2 63,3 

Försäljning av anläggningstillgångar 18,2 30,6 43,7 

Övrigt - 12,8 0,8 

SUMMA EXTERNT TILLFÖRDA MEDEL 18,7 44,1 108,2 

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 102,4 125,0 162,0 

ANVÄNDA MEDEL 

Nettoinvesteringar, not 8 och sid 42 125,0 161,5 133,9 

Amorteringar 34,1 8,4 9,7 

Ovrigt 0,1 27,2 29,6 

SUMMA ANVÄNDA MEDEL 159,2 197,1 173,2 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -56,8 -72,1 -11,2

EKONOMISK RED_ING 

Balansräkning 

Belopp i Mkr 1988 1989 1990 

TILLGÅNGAR 

0MSÄTrNINGSTILLGÅNGAR 

Likvida medel, not 9 

Kortfristig utlåning 

Kundfordringar, not 10 

Statsbidragsfordringar, not 11 

Övriga fordringar, not 12 

Lager och förråd, not 13 

SUMMA 0MSÄTrNINGSTILLGÅNGAR 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Aktier och andelar, not 14 

Långfristig utlåning, not 15 

Inventarier, not 16 

Fastigheter och anläggningar, not 16 

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

SUMMA TILLGÅNGAR 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

KORTFRISTIGA SKULDER 

Personalskatter 

Leverantörsskulder, not 17 

Semesterlöneskuld 

Övriga kortfristiga skulder, not 18 

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 

LÅNGFRISTIGA SKULDER 

Reverslån 

Pensionsskuld, not 19 

SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 

EGET KAPITAL 

Anläggningskapital 

Rörelsekapital 

SUMMA EGET KAPITAL 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Ställda panter och ansvarsförbindelse, not 20 

101,1 28,9 17,7 

3,5 3,0 - 

53,6 49,6 37,4 

46,1 54,8 82,7 

48,0 54,1 60,1 

7,8 11,4 8,3 

260,1 201,8 206,2 

14,6 16,4 13,5 

2,7 2,3 7,4 

60,3 66,3 81,3 

925,0 1 023,4 1 092,1 

1 002,6 1 108,4 1 194,3 

1 262,7 1 310,2 1 400,5 

11,6 11,2 14,3 

59,3 73,8 70,0 

- 25,4 30,8 

12,6 8,8 24,0 

83,5 119,2 139,1 

145,5 137,3 190,9 

- 

- 195,0 

145,5 137,3 385,9 

857,1 971,0 808,4 

176,6 82,7 67,1 

1 033,7 1 053,7 875,5 

1 262,7 1 310,2 1 400,5 

35

EKONOMISK REDO 

Redovisningsprinciper och Noter 

Redovisningen har skett i överensstämmelse med 

kommunförb undetsrekommendationer och i tillämpliga 

delar enligt bokföringslagens bestämmelser. Beslut om 

redovisningsreglemente kommer att fattas under 1991. 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR har i balansräk 

ningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för 

verkställda avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika 

med utgiften minus eventuella investeringsbidrag. 

KAPITALKOSTNADER. Planenhiga anskrivningar 

har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Linjär 

avskrivning används i huvudsak enligt de livslängdstider 

som kommunförbundet rekommenderar. Dessutom har 

verksamheten i budgetavräkningen belastats med en 

intern ränta på 11,2 procent beräknat på bokfört värde. 

Elverket har också påförts meravskrivning (avskrivning 

på återanskaffningsvärde). 

LÖNER, har redovisats enligt kontantmetoden. In 

tjänad men ej uttagen semester har redovisats. 

Sociala avgifter har bokförts genom procentuella perso 

nalomkostnadspålägg. Arbetsgivaravgifterna och preli 

minär skatt betals i efterskott med en månads efter 

släpning. Redovisnigen omfattar avgifter betalda fr o m 

februari 1990 t o m januari 1991. De interna påläggen 

för sociala avgifter har 1990 varit 39,0 % för lärare, 

uppdragstagare och för- troendevalda och 42,2 % för 

anställda med kommunal pension. 

Fr o m 1990 redovisas kommunens pensionsskuld i 

balansräkningen. 

FAKTURAFORDRINGAR har redovisats till de 

belopp som beräknas inflyta. Äldre fordringar än ett år 

har avskrivits. 

LEVERANTÖRSFAKTUROR har redovisats enligt 

kontantmetoden. Biytdagen för fakturor var den 14 

december 1990. Därefter har undantag endast gjorts för 

fakturor av väsentlig betydelse för förvaltningens 

resultat. 

UTSTÄLLDA FAKTUROR, i huvudsak debitering 

av konsumtionsavgifterdär förbrukningenvarit hänförlig 

till redovisningsåret, har fordringsbokförts och tagits upp 

som intäkter år 1990. 

STATSBIDRAG som hänför sig till redovisningsåret 

men ännu inte influtit har fordringsbokförts, (undantaget 

statsbidrag för lärarlöner som betraktas som osäker och 

bokförts som extraordinär kostnad). 

36 

Not 1 Verksamhetens intakter 

Mkr 1988 1989 1990 

Driftredovisning 

.1. Interna poster 

Verksamhetens intäkter 527,9 571,9 678,8 

Med verksamhetens inttlkter avses samtliga intäkter utom 

skatteintäkter och finansiella intäkter. Kommuninterna poster 

är exkluderade. 

Not 2 Verksamhetens kostnader 


Driftredovisning 1171,1 

÷ Ökad semesterlöneskuld 

.1. Kapitalkostnader 154,3 

.1. Interna personalförsäkr.avg 152,3 

.1. Övriga interna poster 43,7 

+ Faktisk personalförsäkr.avgl4S,8 

÷ Faktisk pensionskostnad 4,9 

Verksamhetens kostnader 971,5 1 062,9 1 230,7 

Har redovisas kommunens driftkostnader samt faktiska kost. 

nader för pensioner och personalförslikringar. Kapitalko.s. 

naderna som är en internkostnad, mellan kommunens finansförvaltning 

och verksamheterna, i form av avskrivningar och 

intern ränta exkluderas. Likaså räknas har bort övriga 

kommuninterna mellanhavanden. 

Not 3 Skatteintäkter 


Kommunalskatt 524,1 572,7 640,8 

+ Sjömansskatt * 2,1 2,4 

+ Hundskatt * 0,2 0,3 

- Generell skatteutjämn avg ** 15,4 25,0 

- Särskild skatteutjämn avg - - 2,7 

Skatteintäkter 524,1 559,6 615,8 

Skatteintäkterna består av kommunalskatt, sjömansskatt och 

hundskatt. Här redovisas också den statliga skatteutjllm. 

ningsavgiften som beroende på kommunens goda skatteunderlag 

utgör en betydande utgiftspost. 

* redovisas under finansiella intäkter 

** redovisas under finansiella kostnader 

571,6 616,5 724,8 1 

43,7 44,6 46,0 J. 

1 267,3 

155,1 

173,8 

44,6 

163,8 

5,3 

1 445,5 

5,4 

167,0 

209,8 

46,0 

196,9 

5,7

TFinanSieIla inttkter 

Ränt, 

1988 1989 1990 

medelsplacering 14,8 9,2 7,1 

RänK, utlämnade lån 0,7 0,5 0,6 

Intern 

ränta under byggn.tid 4,9 2,9 0,5 

pröismålsräntor 0,3 0,2 0,3 

inansie1la intäkter 23,0 12,8 8,6 

EKONOMISK 1 

De finansiella intäkterna består av ranteintäkter på likvida medel, 

utlånade medel samt erhållna dröjsmälsräntor. 

Nr3T[nansIella kostnader 


Räntor, långfristig upplåning 

Räntor, förvaltade medel 

Skatteutjämningsavgift 13,8 

Finansiella kostnader 32,4 22,3 23,0 

Räntekostnader avser räntor på ränteblirande kortfristiga och 

långfristiga lån. 

Skatteutjämningsavgift redovisas fr 0 m 1989 under rubriken 

skatteintäkter. 

Not 6 Extraordinära intäkter 


Försäljning av mark 

1. Köp av mark 

Övrigt 

Återbetalda arbetsgivaravg 

Extraordinära intäkter 12,9 37,4 45,9 

Här redovisas bl a realisationsvinster vid försäljning av 

3fllggningstillgångar samt uppskrivningar i samband med 

fastighetsförsäljaing. 

T4f7 Extraordinära kostnader 

Mkt 1988 1989 1990 

Bidrag Västsvensk Musikteater - - 12,9 

Förlusttäckn Mölndalsbuss AB - - 3,5 

Wskrivn fordran lärarlöner - - 7,5 

ÖVrigt bl a nedskrivning - 27,2 0,7 

Extraordinära kostnader - 27,2 24,6 

Varav semesterlöneskuld 25,4 Mkr 

18,0 21,6 

0,6 0,7 

22,4 

0,6 

18,2 30,6 43,7 

5,2 4,3 0,7 

- 0,1 -1,7 2,9 

- 12,8 - 

Not 8 Iinansieringsanalysen 



Fordringar och förråd 

.1. Kortfristiga skulder 


Förändring från föreg år 

Kommunen redovisar kapitalbindningen, dvs kortfristiga fordringar 

och förråd minus kortfristiga skulder, som en separat post för att 

direkt i finansieringsanalysen få fram förändring av likvida medel. 

En minskad kapitalbindning frigör resurser och är en positiv post 

i finansieringsanalysen. 

Nettoinvestering skall justeras med rörsaijning av anliigg 

ningstillgångar. 

Not 9 Likvida medel 


Kassa 0,1 0,1 0,1 

Postgiro 4,6 0,3 4,6 

Checkkonto 5,7 8,9 12,8 

Obligationer 17,5 17,5 

Övriga placeringar 73,2 2,1 0,2 

Likvida medel 101,1 28,9 17,7 

Not 10 Kundlordringar 


Fakturafordringar 

Diverse debitorer 

Förutbetalda kostnader och 

upplupna intäkter 

Kundfordringar 53,6 49,6 37,4 

Här redovisas kortfristiga kundfordringar som har en förfallolid pl 

ett år eller mindre från balansdagen räknat. 

Not 11 Statsbidragsfordringar 

159,0 172,9 188,5 

83,5 119,2 139,1 

75,5 53,7 49,4 

-12,6 -21,8 - 4,3 


Social omsorg 

Familjebidrag 

Bostadsbidrag 

Övriga statsbidrag 

17,2 15,1 

6,5 3,4 

29,9 31,1 

16,9 

0,2 

20,3 

38,4 45,1 63,0 

0,3 0,1 - 

7,4 9,6 10,0 

- 

- 9,7 

Statsbidragsfordringar 46,1 54,8 82,7 

1 

37

Not 12 Ovriga fordringar 


Fordringar, konsumtionsavg 

Skattefordran, prel skatt 

Fordran, mervärdeskatt 

Andra fordringar 

Övriga fordringar 

44,4 50,4 56,9 

1,1 - 

0,3 0,3 2,3 

2,2 3,4 0,9 

48,0 54,1 60,1 

EKONOMISKRE 

1 samband med 1990 års bokslut avskrivs fordringar äldre än ett 

år på sammanlagt 460 067 kronor. 

Not 13 Lager och förråd 


Vid utgången av resp år fanns 

följande lager och förråd: 

- drivmedel 0,1 0,3 0,5 

- olja 2,0 3,9 3,0 

- kol 2,7 5,0 3,2 

Summa lager 4,8 9,2 6,7 

Siadskontoret (gåvor) - - 0,1 

Gatukontorets förråd 0,7 0,4 0,1 

Ene rgiverkets förråd 2,3 1,8 1,4 

Summa förråd 3,0 2,2 1,6 

Not 14 Aktier och andelar 


Aktier 9,7 9,7 6,8 

Grundfondskapital 4,8 6,6 6,6 

Bostadsrätter 0,1 0,1 0,1 

Summa 14,6 16,4 13,5 

Aktierna 1 Möndalsbuss AB har sålts per 901231. 

Not 15 Långfristig utlåning 


Kommunkredit AB 

Kommunlåneinstitutet 

Gatubyggnadslån 

Mölndalsbuss AB 

Summa långfristig utlåning 

1,3 1,0 0,9 

0,1 0,2 0,2 

1,3 1,1 1,9 

- 

- 4,4 

2,7 2,3 7,4 

Här redovisas långfristiga lån som har en förfallotid som överstiger 

ett år från batansdagen räknat. 

Not 16 Fastigheter, anlaggningar och inventarier 


Fastigheter och anläggningar 464,8 540,2 583,1 

Anlaggn för industriell verks 305,2 312,4 303,9 

Övriga fastigheter och anläggn 155,0 170,8 205,1 

Inventarier 60,3 66,3 81,3 

Summa 985,3 1 089,7 1173,4 


Bokfört värde 1 jan 

Fastighetsförvärv 

Fastighetsförsäljningar 


Investeringsbidrag 

Avskrivningar 

Uppskrivningar 

Nedskrivning 

Värde 31 december 

913,2 

+5,2 

-18,2 

+ 158,1 

-38,3 

-47,6 

+12,9 

985,3 

+4,3 

-30,6 

+197,9 

-42,5 

-49,3 

+24,6 

1 089,7 

÷ 0,7 

- 43,7 

+ 178,7 

- 42,6 

- 54,0 

+ 45,2 

- 0,6 

985,3 1 089,7 1173,4 

Med inventarier avses maskiner och inventarier m m som har en 

ekonomisk livslängd som överstiger tre år. 

Not 17 Leverantörsskulder 


Ej remitterade fakturor 27,8 34,3 20,8 

Diverse kreditorer 13,3 18,1 0,1 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 18,2 21,4 49,1 

Summa leverantörsskulder 59,3 73,8 70,0 

Leverantörsskulder med en förfallotid inom ett år eller mindre från 

balansdagen redovisas här. 

Not 18 Ovriga kortfristiga skulder 


Mervärdeskatteskuld 0,1 0,1 0,2 

Energiskatteskuld 4,1 1,1 - 

Andra kortfristiga skulder 8,4 7,6 23,8 — 

Summa 12,6 8,8 24,0 

Not 19 Pensionsskulder 

Mkr 1988 1989 1990 — 

Pensionsskuld - - 195,0 

Kommunens pensionsskuld är fr o m 1990 redovisade i balans 

räkningen. Tidigare redovisad som ansvarsförbindelse. Beräkningen 

grundas på uppgifter från KPA. 

riot £0 stallda panter och ansvarstorbinaelser 

Mkr 

Borgensförbindelser 943,4 

Förvaltade fonder 0,7 

Avtal om checkkredit med Nordbanken på 80 Mkr.

Femårsöversikt 

1986 1987 1988 1989 1990 

Folkmängd 31 dec 50 164 50 549 51 106 51 767 52 028 

Kommunalskatt, utdebitering 14:70 14:70 14:70 14:70 14:70 

Kommunens skattekraft 1 procent 

av medelskattekraften 105 106 108 108 109 

Kommunalskatteintäkt, Mkr 433 485 524 559 616 

Externa utgifter, Mkr 959 1 033 1 195 1 323 1 524 

Resultat, Mkr 51,0 50,3 36,4 20,0 16,8 

Bruttoinvesteringar, Mkr 107 95 163 202 181 

Tillgångar, Mkr 1 209 1 263 1 263 1 310 1 400 

Eget kapital, Mkr 947 997 1 034 1 054 876 

Soliditet, procent 78 79 82 80 63 

Likvida medel, Mkr 139 158 101 29 18 

Kapitalbindning, Mkr 90,7 85,6 75,5 53,7 49,4 

Antal årsarbetare 3 150 3 221 3 235 3 402 3 400 

Personalkostnad, Mkr 450 494 529 590 714 

39

Med syfte att redovisa nämndernas resultat i för 

hållande till vad som budgeterats redovisas här 

avräkningar för driftverksamheten och investerings 

verksamheten. 

Drifiverksamhet 

Nämndernas driftverksamhet visar som framgår av 

tabellen ett resultat på plus 16,9 Mkr. Detta resultat 

har framkommit sedan nämnderna kompenserats 

med 26,1 Mkr för ökade lönekostnader till följd av 

avtal -90. 

Budgefavrilkning driftverksamhet (Mkr) 

Nämnderna har endast behövt täcka 1 procent av 

löneökningen inom eget ramutrymme. Resultatet tas 

med till år 1991. Dock exkluderas avvikelser för 

KBT, bostadsbidrag och kollektivtrafik vid denna 

resultatöverföring. 

Byggnadsnämndens stora plusresultat (+3,8 Mkr) 

sammanhänger i huvudsak med att intäkterna blivit 

högre än budgeterat samt att de budgeterade medlen 

för konsultiiisatser inte förbrukats i den budgeterade 

omfattningen. 

Verksamhetsområde Nettokostnader Budget= Resultat Rests 1 tat som 

Kommunbidrag överröres 

1989 1990 1990 till 1991 

Stadsbyggnad o fastighetstbrv 33,0 38,5 44,4 5,9 5,9 

varav Byggnadsnämnden 11,8 13,6 17,4 3,8 3,8 

Fastighetsutskott 21,2 24,9 27,0 2,1 2,1 

Teknisk försörjning * 88,5 89,4 100,9 11,5 12,7 

varav Gatunämnd 82,0 84,4 90,1 5,7 6,9 

Energiverksstyrelse 6,5 5,0 10,8 5,8 5,8 

Miljövård och skydd 19,2 20,9 21,7 0,8 0,8 

varav Miljö- o hälsoskyddsnämnd 2,8 2,7 3,5 0,8 0,8 

Räddnings- o civilförsvarsn 16,4 18,2 18,2 - - 

Socialtjänst 204,9 239,4 230,7 - 8,7 - 8,7 

Utbildning 170,3 183,7 186,8 3,1 3,1 

Kultur och fritid 71,3 74,9 76,3 1,4 1,4 

varav Kulturnämnd 25,0 26,7 27,1 0,4 0,4 

Fritidsnämnd 46,3 48,2 49,2 1,0 1,0 

Central förvaltning 63,4 74,0 76,9 2,9 3,6 

SUMMA 650,6 720,8 737,7 16,9 18,8 

* Uppdelning i skatte- och avgiftsfinansierat: 

Skattefinansierat 

Avgiftsfinansierat 

tjJ 

EKONOMISK REIOVISNING 

Budgetavräkning 

79,7 84,2 91,8 7,6 

8,9 5,2 9,1 3,9

FastighetsutskOttets plusresultat (+2,1 Mkr) berorpå 

ett bättre utfall än budgeterat för hyres- och arrende 

intäkter 1,1 Mkr, lägre bidrag till kv Hajen 1,1 Mkr 

samt bl a viten, drift- och underhåll med ett sam 

manlagt överskott på ca 1 Mkr. Sedan avgår emeller 

tid ca 1 mkr i underskott för bostadsbidrag. Detta 

underskottbehöveremellertid inte fastighetsutskottet 

ta med till 1991. Inte heller överskottet för kv Hajen 

fås tas med till 1991. 

Gatunämnclens resultat (+5,7 Mkr) sammanhänger 

med förmånligt lite vinterväghållning (2,2 Mkr) samt 

inbet.alda ersättningar för lagning av skador. Dessa 

medel reserveras för insatser under kommande år 

(5,0 Mkr). 

Överskott redovisas också inom området renhållning 

teknisk service på 0,9 Mkr. Kollektivtrafik och 

vatten- och avloppsverket redovisar motsvarande 

underskott på tillsammans ca 3 Mkr. 

Energiverksstyrelsens resultat (+5,8 Mkr) hänför sig 

till både el- och fjärrvärmedriften. För fjärrvärme 

beror överskottet främst på högre intäkter. På såväl 

el- som fjärrvärmesidan har den milda vintern haft 

en positiv effekt för resultaten. 

Socialnämndens stora underskott (-8,7 Mkr) beror 

främst på högre kostnader än budgeterat för institu 

tionspiaceringar, högre socialbidrag samt ett smärre 

underskottför familjedaghemsverksamheten. Genom 

intensiva åtgärder har socialnämndens underskott 

kunnat begränsas till väsentligt lägre belopp än vad 

som befarades i nämndens ekonomirapporter under 

året 1990. 

Skolstyrelsens resultat (+3,1 Mkr) beror delvis på att 

ungdomskontoret lämnar överskott p g a det gynn 

samma sysselsättningsläget. Vidare har också skolan 

ett överskott tifi följd av vakanser inom den personal 

som är anställd på kommunala avtal. 

Underskott har uppstått såväl inom skolfastigheter 

(främst städkostnader och underhåll) samt för 

interkommunala ersättningar. 

EKONOMISK REDOVISNING 

Den av skolstyrelsen uppbokade fordran på staten 

för lärarlöner har av försiktighetsskäl bokats bort 

mot extraordinära kostnader. Detta har emellertid 

inte påverkat skolstyrelsens resultat. 

Kulturnämndens resultat (+0,4Mkr) sammanhänger 

med att såväl biblioteksverksamheten som gemen 

sam administration visar smärre överskott. 

Fritidsnämndens resultat (+1,0 Mkr) beror på 

omfattande åtgärder i samband med det besparings 

och effektiviseringsbeting som ålades nämnden inför 

1990. Även ökade intäkter till följd av framgångsrik 

marknadsföring. 

Miljö- och Hälsoskyddskontorets resultat (+0,8 Mkr) 

beror till största delen på ökade intäkter för tillsyn, 

samt sjukfrånvaro. 

Räddnings- och Civilförsvarsnämndens verksamhet 

ger ett resultat som överensstämmer med budget 

Kommunstyrelsens resultat (+2,9 Mkr) byggs upp av 

smärre överskott inom såväl stadskontoret som 

personalkontoret samt att det blev ett större belopp 

(1,3 Mkr) över i samband med utbetalning av hyres 

förlustersättningtill stiftelsen Mölndalsbostäder.KBT 

ger ett motverkande underskott på ca 1,8 Mkr. 

Investeringsverksamhet 

Nämndernas investeringsverksamhet visar en netto 

avvikelse på ca 137 Mkr. Nettoinvesteringarna är ca 

90 Mkr jämfört med ca 151 Mkr år 1989. Investe 

ringsvolymen ligger på en fortsatt hög nivå dock 

väsentligt lägre än budgeterat. 

Budgetbeloppet för investeringsverksamheten är 

uppbyggt enligt följande: 

- Budget 

- Ombudgetering 

för år 1990 

från 1989 

- Tilläggsanslag år 1990 

SUMMA BUDGETERADE 

NETfOINVESTERINGAR 227,5 

183,8 Mkr 

39,2 Mkr 

4,5 Mkr 

41

Budgetavrtikning Investeringsverksamhet (Mkr) 

EKONOMISK RDOVISNING 

Investeringsprojekt Budget 1990 Redovisat 1990 Avvikelse Ombudgetering 

Projekt Bud2et 1990 > 3 Mkr: 

Aktier och grundfondskapital 4,8 1,7 3,1 3,1 

Kållereds gymnasium 20,3 21,0 - 0,7 1,6 

Barnstuga, Glasberget II 3,9 4,0 - 0,1 - 

Barnstuga, Svejserdalen 10,0 8,6 1,4 0,8 

Barnstuga, Klockaregården 11,6 7,7 3,9 1,3 

Barnstuga, Kållereclsgårderi 5,8 5,6 0,2 0,2 

Barnstuga, HÖgans 4,5 1,2 3,3 2,8 

Brogården block A ÷ C 5,0 2,9 2,1 - 

Brogården block B 4,8 4,5 0,3 0,3 

Kroksltts Torg, park 1,0 0,9 0,1 0,1 

Ombyggnad stadshus 10,9 12,8 - 1,9 - 

Friidrottsanhllggning 4,0 1,6 2,4 2,4 

Idrottshuset renovering - 3,8 - 

Förnyelse av ledningsnlt 4,3 - 0,1 - 

Nya serviceledningar 3,6 1,1 0,7 

Almåsskolan centralkapprum 4,4 4,1 0,2 

Bostadsprojekt Budget 1990 > 3 Mkr: 

Östra Balltorp 5,2 4,9 

Hålsten 6,2 - 0,5 

Bruns Backe 3,1 3,0 

Eklanda 7,0 6,7 

Espås 7,1 3,3 

Verksamhetsområde Budaet 1990 > 3 Mkr: 

Lackareblick 

Södra Eklanda 

Vhstra Eklanda 

Kongegården 

Kållered 

Inkomster 

Engångsavgifter, fjrrvärmeförsörjning 4,6 

Gatukonstnadsbidrag 

Markförs1jning verksamhetsområden 

VA-anläggningsavgifter 

Linjebuss 

Fastighetsförsäljning, markförsörjning (netto) 

Fastighetsförsäljning, bostadsområden 

Övriaa Projekt (nettoutgift) 

SUMMA (nettoinvesteringar) 196,6 90,2 106,4 

Fastighetsförstlljning, markförsorjning 30,9 43,7 - 12,8 

3,6 

16,0 

4,1 

9,8 

4,0 

3,6 

8,2 

9,5 

15,5 

30,9 

6,8 

106,1 

3,8 

4,4 

2,5 

0,3 

0,3 

6,7 

0,1 

0,3 

3,8 

3,7 

1,0 

1,4 

1,5 

1,8 

1,4 

8,1 

9,6 

4,5 

43,7 

4,9 

- 0,1 

15,0 

2,7 

8,3 

2,2 

1,0 

- 6,8 

- 1,4 

- 5,9 

4,5 

12,8 

- 1,9 

62,9 43,2 32,4 

SUMMA (exklusive markförsörjning) 227,5 133,9 93,6 

42 

60,1 

2,2 

0,8 

6,7 

2,1 

(1,1 

1,2 

0,9 

0,2 

—

MÖLNDALS KOMMUN 

Kommunala revisorer 

Kommunfulimäktige 

T7ISIS 8 Ö L 990 

Vi har granskat verksamheten och räkenskaperna för år 

1990. 

Vi har inte funnit skäl, till anmärkning. 

Vi tillstyrker 

att ansvarsfrihet beviljas koinmunstyrelsen och övriga 

nämnder 

Mölndal 1991—04—09 

Dan Sandblom Kenneth Wallin 

Knud Winther Beng Bengts on 

Stiga Blom Iréne Brodd 

Å 

— 1. 

An er Dahlgren Thore Eli n 

6a 

n r s on Bent Pedersen 

f Rödholm 

En kortfattad redogörelse för 1990 års granskning har 

överlämnats till kommunfullmäktige. 

43

— EKONOMISK 

Mölndals kommun är huvudman för Stiftelsen 

Mölndalsbostllder och utövar också ett bestäm 

mande inflytande över fyra aktiebolag: 

- Mölndalsbuss AB som till sin helhet såldes den 

31/12. 

- Mölndals Parkerings AB som under året bytt 

namn. 

- Flissberg Bostads AB vars verksamhet är vilande. 

- Mölndalshälsan AB har under 1990 blivit helägt 

då kommunen har köpt resterande ägarandel av 

Papyrus AB, Yngeredsfors Kraft AB och SOAB. 

Bolaget har dessutom under året bytt namn. 

Bolagsengagemang 

Kommunen är även delägare i följande regionala 

bolag; Förorternas Bostads AB (FÖRBO), Göte 

borgs Regionens Avfalls AB (GRAAB), Göteborgs 

RegionensFritidshamnarAB (GREFAB), Göteborgs 

Regionens Ryaverks AB (GRYAB), Göteborgs och 

Bohusläns Trafik AB och West Ou AB. 

1 följande tabell lämnas en kort översikt av bolagens 

senaste resultat och ställning samt anges också 

kommunens ägarandel. 

Firmanamn Ägar- Rörelsens Årets Totala Eget Soli- Ant 

andel inttikter resultat tillgilngar kapital ditet onst 

% Mkr Mkr Mkr Mkr % 

1990 1990 1990 1990 1990 1990 1990 

(1989) (1989) (1989) (1989) (1989) (1989) (1989) 

Stiftelsen Möindalsbostäder *) 100 83,4 0 799,2 34,5 4 0 

(100) (71,7) (0) (622,6) (25,8) (4) (0) 

Mölndalsbuss AB *4) 100 24,7 0 15,3 0,6 4 67 

(100) (23,0) (-0,7) (17,8) (0,8) (4) (67) 

Mölndals Parkerings AB 100 2,9 0 1,7 0,7 40 0 

(100) (2,7) (0) (1,5) (0,6) (40) (0) 

Fässbergs Bostads AB 100 0,1 0 0,1 0,1 100 0 

(100) (0,1) (0) (0,1) (0,1) (100) (0) 

Mölndalshälsan AB 100 3,7 0 0,7 0,05 7 13 

(60) (4,3) (0) (2,1) (0,05) (2) (13) 

Förorternas Bostads AB 36 164,3 0,8 1 242,7 13,4 1 79 

(31) (136,5) (0) (1 136,8) (9,1) (1) (76) 

Göteborgs Regionens 8 16,2 0 29,9 2,3 8 19 

Fritidshamnar AB (8) (15,5) (0,1) (29,5) (2,3) (8) (21) 

Göteborgs Regionens 7,9 147,4 0 555,9 9,2 2 42 

Ryaverksaktiebolag (7,9) (137,2) (0) (461,0) (9,2) (2) (42) 

West Ou AB 7,5 5,7 0 0,4 0,2 46 0 

(7,5) (16,2) (0) (0,6) (0,2) (31) (0) 

Göteborgs Regionens 6,8 143,0 0 286,0 16,5 6 119 

Avfallsaktiebolag (6,8) (108,3) (0) (302,7) (16,5) (5) (1 15) 

Göteborgs och Bohusläns 4 179,0 0 90,7 1,5 2 6 

Trafik AB (4) (130,4) (0) (68,9) (1,5) (2) (5) 

*) Rtlkenskapsår fr 89-09-01 t o m 90-08-31 

44 

Eget kapital inkluderar reserveringar för fastighetsunderhåll 

**) Har avyttrats 1990-12-31

Kommunstyrelsens ledamöter 

Melker Strand (s), ordförande 

Marita Aronson (fp), vice ordförande 

Bengt Odlöw (s), Mabel Hagman (s), 

Vivian Andersson (s), Carl-Johan 

Sernestrand (fp), Thor Mattisson (m), 

Hans Bergfelt (m), Leif Flatow (c), 

Bo Eriksson (mp), Jan Jonsson (vpk). 

Suppleanter 

Harry Wiberg (s), Mona Berglund (s), 

Kaj Johansson (s), Åke Ryberg (s), 

Berit Ozolins (fp), Bengt-Olof 

Neison (fp), Åke Nordström (m), 

Bengt Hedberg (m), Sven Olof Olsson (c), 

Jan-Erik Ström (mp), Ivar Gustavsson (kds). 

Arbetsutskott 

KOMMUNLEDNENG 

Kommunstyrelsen 1990 

Koinmunstyreisen 

Från vänster: 7hor Mattisson, Vivian Andersson, Leif Flatow, Mabel Hagman, 

Bo Eriksson, Melker Strand, Marita Aronson, Jan Rösman (kanslichef), Hans 

Beigfelt, Jan Jonsson, Carl-Johan Semestrand, Betgt Odlöw. Foto:Claes Forsberg. 

Melker Strand, ordförande 

Marita Aronson, vice ordförande 

Bengt Odlöw, Mabel Hagman, Thor Mattisson 

Fastighetsutskott 

Mabel Hagman, ordförande 

Leif Flatow, vice ordförande 

Åke Ryberg, Melker Strand, Carl-Johan 

Sernestrand. 

Personal- och organisationsutskott 

Bengt Odlöw, ordförande 

Thor Mattisson, vice ordförande 

Harry Wiberg, Mona Berglund, Marita Aronson. 

Planeringsutskott 

Melker Strand, ordförande 

Marita Aronson, vice ordförande 

Bengt Odlöw, Mabel Hagman, Thor Mattisson. 

45

46 

1 

- — 

*k1MUNLEDNING 

Förvaltningschefsgruppen 

Stående från vänster: Siegfried Huber, lonie Oskarsson, Olle Niste, 

Göran Sammeli Gunnar Broberg Rolf Johansson, Nils Andréasson, 

Thure Larsson, Ingemar Ekström, Lilian Söder, Hjalmar Lindqvist. 

Sittande: Bengt Alvekrans, Jan Rösman, Tore Rimstedt. 

Fön’altningschefer 

Bengt Alvekrans, socialchef 

Nils Andréasson, räddningschef 

Gunnar Broberg, stadsingenjör 

Ingemar Ekström, skoldirektör 

Siegfried Huber, stadsarkitekt 

Rolf Johansson, energiverkschef 

Thure Larsson, fritidschef 

Hjalmar Lindqvist, kulturchef 

Olle Niste, gatuchef 

lonie Oskarsson, socialchef 

Tore Rimstedt, fastighetschef 

Jan Rösman, kanslichef 

Göran Sammeli, miljö- och hälsoskyddschef 

Lilian Söder, personalchef

Kommunstyrelse 

Arbetsutskott 

Personal- och organsiationsutskott 

Planeringsutskott 

Fastighetsutskott 

KOMMUNLEDNING 

Organisationspian 

Socialntimnd 

Social distriktsnmnd 1 

Social distriktsnamnd 2 

Stadsarkitektkontor 

Stadsingenjorskontor 

Ga tu kontor 

47

1990_Mölndals kommun_Årsredovisning.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?