Räddningstjänst vid olycka med gaser
Räddningstjänst vid olycka med gaser
Räddningstjänst vid olycka med gaser
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Butan, n-butan C4H10<br />
Butan är en färg- och luktlös brännbar gas som inte är vattenlöslig.<br />
Före försäljning till kund tillsätts ett luktämne som gör<br />
lukten tydlig och oangenäm. Den är den fjärde i ordningen<br />
av de mättade kolvätena (alkaner) och den sista som uppträder<br />
som en gas <strong>vid</strong> normal temperatur. Alkanserien fortsätter<br />
<strong>med</strong> pentan, hexan, heptan, oktan osv. Dessa är brandfarliga<br />
vätskor <strong>vid</strong> normal temperatur. Butan är den andra huvudbeståndsdelen<br />
i gasol tillsammans <strong>med</strong> propan. Butan utvinns<br />
ur råolja eller naturgas och har samma användningsområden<br />
som propan. Förutom n-butan fi nns även iso-butan som har<br />
liknande egenskaper som n-butan, men något lägre kokpunkt<br />
(-12 °C) och där<strong>med</strong> även ett högre ångtryck (300kPa). Använd-ningsområdet<br />
för iso-butan sammanfaller <strong>med</strong> användnings-området<br />
för n-butan och propan. Iso-butan används<br />
t.ex. som kyl<strong>med</strong>ium i kylskåp och som skumnings<strong>med</strong>el <strong>vid</strong><br />
fram-ställning av plastiska isolermaterial.<br />
Eten, etylen C2H4<br />
Eten är en brandfarlig, lukt- och färglös gas. Den är den<br />
första och minsta molekylen i kedjan av omättade kolväten<br />
(alkener). Eten består av två kol och fyra väteatomer, där<br />
kolatomerna är dubbelbundna till varandra. Kolväten som<br />
innehåller en eller fl era dubbelbindningar kallas <strong>med</strong> ett gemensamt<br />
namn för alkener och har alla namn som slutar<br />
på -en. Dubbelbindningen <strong>med</strong>för att eten blir något mer<br />
reaktivt än etan, p.g.a. att ett dubbelbundet kol inte är lika<br />
stabilt som ett enkelbundet.<br />
Reaktionen polymerisation sker under högt tryck, hög<br />
temperatur och i närvaro av en katalysator. Polyeten är en av<br />
de vanligaste plasterna i vårt samhälle. Den används t.ex. i påsar,<br />
kärl, fl askor, bildelar, hushållsartiklar och byggmaterial.<br />
Eten är en mycket viktig kemikalie i den petrokemiska<br />
industrin. Vid framställning av eten utgår man framförallt<br />
från råolja och naturgas. Eten används sedan för framställning<br />
av polyeten (plast), etanol (lösnings<strong>med</strong>el m m), tensider<br />
(tvätt<strong>med</strong>el), etenglykol (kylarvätska), polyvinylklorid<br />
(PVC-plast) och trikloreten (lösnings<strong>med</strong>el).<br />
14 räddningstjänst <strong>vid</strong> <strong>olycka</strong> <strong>med</strong> <strong>gaser</strong><br />
Butanmolekyl<br />
Kokpunkt: –1 °C<br />
Densitet (l): 579 kg/m 3<br />
Densitetstal(g): 2,04<br />
Ångtryck 0 °C: 105 kPa<br />
Ångtryck 20 °C: 220 kPa<br />
Molvikt: 58,12 g/mol<br />
Flampunkt: –60 °C<br />
Brännbarhetsområde:<br />
1,9–8,5 %<br />
Energivärde: 45,7 MJ/kg<br />
UN-nr: 1011 (1965)<br />
CAS-nr: 106-97-8<br />
EG-nr: 203-448-7<br />
Etenmolekyl<br />
Kokpunkt: –104 °C<br />
Densitet (l): 569 kg/m 3<br />
Densitetstal(g): 0,98<br />
Ångtryck 0 °C: 4 100 kPa<br />
Ångtryck 20 °C: 6 034 kPa<br />
Molvikt: 28,05 g/mol<br />
Flampunkt: –121 °C<br />
Brännbarhetsområde:<br />
2,7–34 %<br />
Energivärde: 47,2 MJ/kg<br />
UN-nr: 1038, 1962<br />
CAS-nr: 74-85-1<br />
EG-nr: 200-815-3
Change language