Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen - Myndigheten ...

98
Anrikning: Separering av olika ämnen för att öka koncentrationen
av ett specifikt ämne. Till exempel anrikas uran­
235 från den naturliga halten 0,7 procent till 2,5–4,9 procent.
Atom: Den minsta delen av ett grundämne, som uppvisar
de för grundämnet karaktäristiska kemiska egenskaperna.
Innehåller protoner, neutroner och elektroner.
Atomnummer: Antalet protoner i ett ämnes atomkärna.
Atomvikt: Viktat medelvärde av atomernas massor i ett
grundämne, uttryckt i atommassenheten. Betecknas u.
Avklingning: Minskningen av ett radioaktivt ämnes aktivitet
med tiden. Kallas även halveringstid.
Avståndslagen: Innebär att doshastigheten avtar med kvadraten
på avståndet till strålkällan. Kallas även kvadratlagen.
Bakgrundsstrålning: Naturlig strålning från omgivningen,
till exempel den kosmiska strålningen och strålningen från
berggrunden.
Betapartikel: Elektriskt laddad partikel som slungas ut från
atomkärnan vid radioaktivt sönderfall.
Betastrålning: Joniserande strålning bestående av betapartiklar.
Betastrålning har kort räckvidd. Vid yttre bestrålning
av kroppen kommer endast huden och de närmaste millimetrarna
under denna att påverkas.
Becquerel (Bq): Antal sönderfall/sekund, enheten som anger
det radioaktiva ämnets aktivitet. Anges ofta i Bq/kg, Bq/l
eller Bq/m 3 (efter Henri Becquerel, 1852–1908, fransk fysiker
som upptäckte den naturliga radioaktiviteten år 1896).
Biologisk halveringstid: Avser den tid det tar för ett radioaktivt
ämne att utsöndras till sin halva mängd ur ett organ
eller en levande organism.
CBRN: Förkortning för kemiska, biologiska, radiologiska
och nukleära hot och risker.
Cesium (Cs): Metalliskt grundämne. Isotopen Cs-137 avger
beta- och gammastrålning, halveringstiden är 30 år. Cs-137
är mycket vanlig inom industri och medicin i formen cesiumklorid
(CsCl - ).