Systemperspektiv på fordon och drivmedel – Hur långt räcker det?
Systemperspektiv på fordon och drivmedel – Hur långt räcker det?
Systemperspektiv på fordon och drivmedel – Hur långt räcker det?
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
<strong>Systemperspektiv</strong> <strong>på</strong> <strong>fordon</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>drivmedel</strong> <strong>–</strong> <strong>Hur</strong> <strong>långt</strong> <strong>räcker</strong> <strong>det</strong>?<br />
(Klimatforum 2013)<br />
Jonas Åkerman<br />
Avdelningen för miljöstrategisk analys <strong>–</strong> fms /KTH<br />
E-post: jonas.akerman@abe.kth.se
Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år<br />
2005 (CO 2-ekvivalenter)<br />
Inrikes, direkta utsläpp<br />
(20 miljoner ton)<br />
Bil,<br />
kortväga<br />
Bil,<br />
långv.<br />
Flyg, inrikes Övrigt<br />
Lastbil
Koldioxidutsläpp för nya personbilar<br />
• 25% minskning av utsläpp för nya personbilar mellan<br />
2007 <strong>och</strong> 2012, enligt körcykeldata<br />
• Bra utveckling! Men inte riktigt så bra som <strong>det</strong> ser ut<br />
pga:<br />
- Biltillverkare blir allt bättre <strong>på</strong> att utnyttja kryphål i<br />
körcykelregler<br />
- Nya bilar förses med alltmer utrustning som drar el, men<br />
i den standardiserade körcykeln är all elutrustning<br />
avslagen...<br />
Källor: TNO m fl, 2012; Burgdorf, 2011
Internationellt,<br />
direkta utsläpp<br />
(10.5 miljoner ton)<br />
Flyg,<br />
internationellt<br />
Sjötransport,<br />
internationellt<br />
Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år<br />
2005 (CO 2-ekvivalenter)<br />
Inrikes, direkta utsläpp<br />
(20 miljoner ton)<br />
Bil,<br />
kortväga<br />
Bil,<br />
långv.<br />
Flyg, inrikes Övrigt<br />
Lastbil<br />
Källa: Åkerman, J., 2011. Transport systems meeting climate targets <strong>–</strong> A backcasting approach including international aviation. Doctoral<br />
Thesis in Infrastructure. Environmental strategies research <strong>–</strong> fms. KTH, Stockholm.
Internationellt,<br />
direkta utsläpp<br />
(10.5 miljoner ton)<br />
Flyg,<br />
internationellt<br />
Sjötransport,<br />
internationellt<br />
Trend för utsläpp av växthusgaser från ”svenska”<br />
transporter år 2005 (CO 2-ekvivalenter)<br />
Inrikes, direkta utsläpp<br />
(20 miljoner ton)<br />
Bil,<br />
kortväga<br />
Bil,<br />
långv.<br />
Flyg, inrikes Övrigt<br />
Lastbil<br />
Källa: Åkerman, J., 2011. Transport systems meeting climate targets <strong>–</strong> A backcasting approach including international aviation. Doctoral<br />
Thesis in Infrastructure. Environmental strategies research <strong>–</strong> fms. KTH, Stockholm.
Det är internationella transporter som<br />
ökar snabbast, men betalar minst för<br />
sina utsläpp...<br />
(SEK/kg CO 2-eq.)<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
Sjötransporter Flyg Elprod./Industri Bensinbil
Internationellt,<br />
direkta utsläpp<br />
(10,5 miljoner ton)<br />
Flyg,<br />
internationellt<br />
Sjötransport,<br />
internationellt<br />
Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år<br />
2005 (CO 2-ekvivalenter)<br />
Inrikes, direkta utsläpp<br />
(20 miljoner ton)<br />
Bil,<br />
kortväga<br />
Bil,<br />
långv.<br />
Flyg, inrikes<br />
Övrigt<br />
Lastbil<br />
Källa: Åkerman, J., 2011. Transport systems meeting climate targets <strong>–</strong> A backcasting approach including international aviation. Doctoral<br />
Thesis in Infrastructure. Environmental strategies research <strong>–</strong> fms. KTH, Stockholm.<br />
Indirekta utsläpp<br />
(4-10 miljoner ton)<br />
Bränsleproduktion<br />
Fordon, tillverkning & uh<br />
Infrastruktur
Bränsleceller eller etanol eller laddhybrider<br />
<strong>–</strong> Uppfattningen om vilken teknik som ska lösa<br />
klimatproblemet skiftar snabbt...
Direkta utsläpp vid körning för tre<br />
biltyper 2020<br />
(g CO2/km)<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil<br />
Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny <strong>fordon</strong>steknik <strong>och</strong> förnybara <strong>drivmedel</strong> inom vägtransportsektorn. Bilaga<br />
3 till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering <strong>–</strong> <strong>på</strong> väg mot klimatmålen? RIR 2012:7
Livscykelutsläpp av CO 2 från tre<br />
biltyper ca 2020 (vid 160 g CO2/kWh)<br />
(g CO2/km)<br />
200<br />
180<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil<br />
Tillverkning & UH<br />
Bränsleproduktion<br />
Körning<br />
Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny <strong>fordon</strong>steknik <strong>och</strong> förnybara <strong>drivmedel</strong> inom vägtransportsektorn.<br />
Bilaga 3 till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering <strong>–</strong> <strong>på</strong> väg mot klimatmålen? RIR 2012:7
Typisk bilkund kräver max 3-5 års<br />
återbetalningstid av ett högre inköpspris.<br />
Vilket bränslepris krävs för att en<br />
laddhybrid ska väljas?<br />
• Merkostnad laddhybrid år 2020: ca 80 000 kr<br />
44 kr per liter krävs för 5 års återbetalningstid<br />
• Merkostnad laddhybrid med ”supermiljöbilspremie” år<br />
2020: ca 40 000 kr<br />
25 kr per liter krävs för 5 års återbetalningstid<br />
38 kr per liter krävs för 3 års återbetalningstid<br />
Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny <strong>fordon</strong>steknik <strong>och</strong> förnybara <strong>drivmedel</strong> inom vägtransportsektorn. Bilaga 3 till<br />
Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering <strong>–</strong> <strong>på</strong> väg mot klimatmålen? RIR 2012:7
Möjlig minskning av personbilstrafikens<br />
koldioxidutsläpp genom introduktion av<br />
elbilar (inkl. laddhybrider)<br />
Till 2020: 0-1%<br />
Till 2030: 8-18%<br />
Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny <strong>fordon</strong>steknik <strong>och</strong> förnybara <strong>drivmedel</strong> inom vägtransportsektorn. Bilaga 3<br />
till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering <strong>–</strong> <strong>på</strong> väg mot klimatmålen? RIR 2012:7
Internationellt,<br />
direkta utsläpp<br />
Flyg,<br />
internationellt<br />
Sjötransport,<br />
internationellt<br />
Möjlig utsläppsminskning av elbilar till<br />
2030 - <strong>Systemperspektiv</strong><br />
Inrikes, direkta utsläpp<br />
Bil,<br />
kortväga<br />
Bil,<br />
långv.<br />
Flyg, inrikes<br />
Övrigt<br />
Lastbil<br />
Indirekta utsläpp<br />
Bränsleproduktion<br />
Fordon, tillverkning & uh<br />
Infrastruktur
Bio<strong>drivmedel</strong><br />
1. <strong>Hur</strong> mycket bioenergi kan produceras globalt <strong>och</strong> i<br />
Sverige?<br />
• Hård konkurrens om produktiv mark som behövs för<br />
produktion av mat, fiber, byggnadsmaterial <strong>och</strong><br />
ekosystemtjänster.<br />
2. Var i samhället ger bioenergi störst klimatnytta?<br />
• Nästan dubbla klimatnyttan om man använder bioenergi till<br />
att ersätta kol i kraftverk istället för att producera <strong>drivmedel</strong><br />
för transportsektorn. (Men olika beskattning...)<br />
• Sverige bör kunna bli nettoexportör av bioenergi. Bra för<br />
klimatet <strong>och</strong> Sveriges ekonomi!<br />
3. Vilka <strong>drivmedel</strong> ska väljas?<br />
Slutsats: Rimligt ersätta en begränsad del av de<br />
svenska transporternas bränslen med biobränsle.
Räcker <strong>det</strong> med effektivisering <strong>på</strong><br />
<strong>fordon</strong>snivå <strong>och</strong> alternativa <strong>drivmedel</strong><br />
för att nå tvågradersmålet?
Potential för minskad specifik<br />
bränsleförbrukning till 2050<br />
Personbil -60-85 % (kWh/person-km)<br />
Flyg -50 % (kWh/person-km)<br />
Godstransporter -30-50 % (kWh/ton-km)
Två scenarier för 2050<br />
Reslängd/person <strong>och</strong> dag<br />
80 km<br />
40 km<br />
Färja<br />
S<strong>på</strong>r,<br />
2010<br />
Cykel & Gång<br />
Buss<br />
Bil, långväga<br />
Flyg<br />
S<strong>på</strong>r,<br />
Bil, kortväga<br />
Färja<br />
Cykel & Gång<br />
Buss<br />
Bil, långväga<br />
Flyg<br />
Bil, eldrift<br />
Bil, kortväga<br />
Ref. scenario 2050 med kraftig<br />
teknikeffektivisering<br />
kWh/pkm<br />
Cykel & Gång<br />
S<strong>på</strong>r,<br />
Buss<br />
Bil, långväga<br />
Flyg<br />
Bil, eldrift<br />
Bil, kortväga<br />
Färja<br />
Tvågradersmålet 2050
Några slutsatser om tvågradersmålet<br />
ska nås<br />
• Livscykelperspektiv, global utblick <strong>och</strong><br />
tvärsektoriellt perspektiv krävs för att undvika<br />
suboptimeringar<br />
• Biobränslen <strong>räcker</strong> inte till alla sektorers önskemål...<br />
• Effektivare teknik <strong>och</strong> förnybara <strong>drivmedel</strong> är<br />
viktigt, men <strong>räcker</strong> inte<br />
• De tre gökungarna kan inte fortsätta sin snabba växt<br />
(flyget, sjöfarten <strong>och</strong> lastbilstransporterna)<br />
• Viktigt uppmärksamma positiva ”bieffekter” av minskat<br />
bilresande i städer attraktiv stadsmiljö, bättre<br />
hälsa, bättre privatekonomi mm<br />
• Mångfald av styrmedel krävs (paket)<br />
• Låt inte <strong>det</strong> bästa bli <strong>det</strong> godas fiende <strong>–</strong> Våga införa<br />
”provisoriska” styrmedel.
Tack!
Change language