HÅLLOKALISERING - Örebro universitet
HÅLLOKALISERING - Örebro universitet
HÅLLOKALISERING - Örebro universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Atlas Copco Rock Drills AB<br />
ÖREBRO<br />
Dokument - Document<br />
Examensarbete - Hållokalisering<br />
Uppgjord tjst, namn, tfn - Prepered dept, name, telephone Kontr - Chk Rev Dokumentnummer - Document number<br />
UTSBP Bertil Planeskog, 5423 A<br />
kamera och TV-skärm finns inte tillgänglig så den kan inte testas och utvecklas vidare. Den<br />
tekniska lösningen med inkapsling mm påminner ganska mycket om den kamera som jag har hittat<br />
hos LaserOptronix. Jan Olsson hade svetsat fast kameran i ett järnrör och täppt igen hålet framåt<br />
med en glasskiva. Röret var fyllt med skumgummi för att tåla stötar mm.<br />
3.2.4 Stereobild<br />
Funderingar har förts fram om det inte är möjligt att skapa en 3D-bild mha enbart två kameror.<br />
Denna idé hade kommit fram vid seminarium i Finland då Fredrik Grahn (Atlas Copco) var där på<br />
besök. Där beskrevs möjligheten att skapa en 3D-modell av en grushög och beräkningar kan sedan<br />
göras för att skyffla bort denna hög på det smartaste sättet. Tekniken går ut på att mha två bilder<br />
sittande med ett visst avstånd från varandra fokusera på samma punkt. Dessa bilder visar då<br />
samma sak men med en liten vinkelskillnad mellan sig. Detta används för att skapa en 3D-bild då<br />
dessa sätts ihop. Tekniken verkar väldigt intressant och har säkert stor användning i andra projekt,<br />
men det hjälper inte till att i detta fall hitta hålet utan kan möjligtvis ge en bild av bergväggens<br />
struktur och på så sätt hindra kollision med vägg då man ska positionera. Detta spår kommer inte<br />
att utredas mer i detta läge.<br />
3.3 Användningsområde<br />
Det är två olika miljöer, eller användningsområden, som detta arbete riktar sig till. Det ena är ett<br />
helautomatiskt alternativ där systemet ska ange positionen för hålet och kamerasystemet ska ta en<br />
bild för att exakt kunna bestämma positionen på hålet. En avståndsmätare kopplas till kamerasystemet<br />
för att ge en kontroll på vilket avstånd man befinner sig från berget. Informationen kan<br />
även bestämma avstånd i bilden, då storleken på varje bildpunkt går att räkna ut med hjälp av<br />
avståndet. För att mäta avståndet kommer en ultraljudsgivare att användas, då dess egenskaper<br />
passar utmärkt i detta sammanhang. Ultraljud har bra säkerhet i djupled, men har ganska stor<br />
utbredning i höjd och sidled (lob). Detta gör att den på en meters håll kan detektera avståndet till<br />
väggen utan att påverkas av sprickor och små ojämnheter utan ger ett svar från ”hela” området.<br />
Ultraljudsgivare är även ganska opåverkad av yttre miljö som t ex smuts, fukt- och ljusförhållanden,<br />
vilket gör den bra att använda i gruvmiljö. Efter att en dator har beräknat positionen<br />
på hålet, skickas dess koordinater till styrsystemet och en förflyttning påbörjas. Under och efter<br />
förflyttning beräknas ytterligare bilder och avstånd för att kunna finjustera ytterligare eller<br />
godkänna aktuell position. I denna tillämpning är inte bilduppdateringen den kritiska delen i<br />
systemet utan det är själva lägesbeskrivningen och koordinatangivelserna som är det svåra.<br />
I det andra fallet handlar det om att ge en manuellt styrd rigg ett extra stöd. En redigerad och<br />
tydlig kamerabild ska visas på en enkel skärm som operatören ska kunna styra efter. Till skillnad<br />
från fallet med helautomatiskt system kräver detta en mycket snabbare bilduppdatering. För att<br />
inte få en för dålig och hackig bild ska ett antal bilder per sekund kunna visas. Den stora fördelen<br />
med detta system är att ingen avancerad kommunikation mellan styrsystemet och kamerasystemet<br />
behövs eftersom en operatör kör manuellt.<br />
12 (41)