Sammanställning av länens rapportering om ... - och Telestyrelsen

Tina Stukan
Teresia Widigs Ahlin
Anna Rappe
PROMEMORIA
Datum Vår referens
2013-04-30 Dnr: 12-9571
(13-1726)
Slutlig sammanställning av länens
rapportering avseende utveckling inom
it-infrastrukturområdet för år 2012
1.1 Uppdrag
Denna promemoria utgör rapporteringen av PTS regeringsuppdrag att samla in
och sammanställa länsstyrelsernas, landstingen i Hallands, Skåne och Västra
Götalands län samt Gotlands kommuns och samverkansorganet i Kalmar läns 1
utveckling inom it-infrastrukturområdet.
Ovanstående aktörer har sedan den 20 juni 2012 i sina respektive regleringsbrev
eller villkorsbrev, uppdraget att: ”verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för
Sverige nås.” Dessa ska även: ”redovisa och kommentera utvecklingen i länet inom ITinfrastrukturområdet,
med särskild inriktning på mindre tätorter, småorter och glesbygd,
samt hur man har bistått Post- och telestyrelsen (PTS) i dess uppdrag att följa tillgången på
IT-infrastruktur”.
Detta är bakgrunden till PTS regeringsuppdrag.
1 Hädanefter benämns dessa som länsstyrelser och regioner i promemorian.
Post- och telestyrelsen
Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00
Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: 08-678 55 05
102 49 Stockholm www.pts.se pts@pts.se
Sida
1(10)

PTS redovisade en preliminär sammanställning enligt uppdraget ovan den
28 februari 2013 i vilken svar som sammanställs i denna rapport återfinns 2 . Den
slutliga sammanställningen redovisas härmed till Regeringskansliet
(Näringsdepartementet).
1.2 Metod
Metoden för uppdragets genomförande är en webbenkät, som PTS
genomförde vid årsskiftet 2012/2013. Enkäten ställdes till berörda aktörer
enligt ovan.
PTS hade ett motsvarande regeringsuppdrag år 2011, och även då genomfördes
en enkät. Till följd av ändring i reglerings- och villkorsbreven omfattas även i
enkäten för 2012 Hallands, Skåne, Västra Götalands samt Gotlands och Kalmar
län av ovan nämnda uppdrag. I vardera av dessa län har länsstyrelserna och i
förekommande fall landstingen, samverkansorganet eller kommunen lämnat
gemensamma svar till PTS. Enkäten har även genomgått ett visst
utvecklingsarbete, då vissa frågor har fördjupats eller ändrats i annat avseende,
varför jämförelser mellan de båda åren inte genomgående kan göras.
1.3 Inledning
Förutsättningarna för de aktörer som undersökningen omfattar, skiljer sig åt när
det gäller utvecklingen inom it-infrastrukturområdet. Bland annat råder
demografiska, geografiska, socioekonomiska och strukturella skillnader. Även
organisation och fördelning av arbetsuppgifter mellan aktörerna inom den
geografiska regionala indelningen är olika. Exempelvis hanteras
kanalisationsstödet i fem fall av andra aktörer än länsstyrelsen
(samverkansorganet i Kalmar län, Gotlands kommun, Region Halland, Region
Skåne samt Västra Götalandsregionen). I vissa län ligger planeringen av
it-infrastrukturfrågorna på regionen, medan samtliga länsstyrelser hanterar
stödet inom landsbygdsprogrammet. Vid ett tudelat ansvar är det viktigt att
samarbetet mellan dessa två organ fungerar väl. PTS vill understryka behovet av
långsiktig planering och samverkan i it-infrastrukturfrågor.
Tillgängliga resurser och prioriteringar, jämte övriga förutsättningar, påverkar
incitament och möjligheter att arbeta aktivt med bredbandsfrågor på regional
nivå. En kärnfråga är samarbetet inom regionen, mellan – i förekommande fall
– region och länsstyrelse samt mellan kommuner och länsstyrelse. Frågan om
samarbete är grundläggande, bland annat för förankring av strategier samt
kompetens- och informationsutbyte. Till det senare hör spridningen av kunskap
om befintlig och planerad infrastruktur m.m.
2 Dnr: 13-1726 ”Preliminär sammanställning av länens rapportering avseende utveckling på itinfrastrukturområdet
för år 2012”
Post- och telestyrelsen 2
Sida
2(10)

PTS vill sammanfattningsvis lyfta fram följande:
Utvecklingen inom it-infrastrukturområdet är sett över hela landet
positiv. Allt fler län har tagit fram sina respektive regionala
bredbandsstrategier eller har dessa under beredning. Det finns dock ett
fåtal län som fortfarande inte har påbörjat arbetet.
Samverkan mellan olika aktörer inom länet är väsentlig för länets
utveckling avseende it-infrastruktur och en bredbandsstrategi är ett
viktigt instrument för att realisera/stärka denna.
Den regionala nivån är viktig för bland andra kommunerna, som är i
behov av stöd när det gäller samordning, kompetens och finansiella
medel till bredbandsutbyggnad.
Bredbandsstöd är ett viktigt instrument för att öka tillgången till
bredband i de områden där det saknas kommersiellt intresse, men även
för att upprätthålla kompetens och engagemang i bredbandsfrågor på
den regionala nivån.
Det finns en potential för ökat lärande mellan länen. Idag hanteras
bredbandfrågan på olika sätt. Medan regional hänsyn är positivt innebär
dagens modell och hantering transaktionskostnader för samtliga
involverade aktörer (marknad, myndigheter och civil samhälle).
1.4 Resultat
Nedan sammanfattas och tolkas enkätens resultat.
Bredbandsstrategi är ett viktigt instrument för samverkan
Hälften av länen har en bredbandsstrategi.
Den andra hälften som inte har en bredbandsstrategi avser i de flesta fall att
påbörja arbetet med en sådan under år 2013.
Åtta av tio bredbandsstrategier innehåller en genomförandeplan.
Samtliga bredbandsstrategier är kopplade till annan regional planering.
En bredbandsstrategi är ett viktigt instrument för flera olika kategorier av
aktörer. Den är ett verktyg för att formulera, förankra och samarbeta i frågor
som rör bredbandsutbyggnad, samt utgör en koppling till övrig planering inom
län, region och kommuner. Tio län hade vid ingången av år 2012 färdiga
bredbandsstrategier. Av dessa blev fyra färdigställda under år 2012. Ytterligare
tre län har sin bredbandsstrategi under beredning vilka beräknas färdigställas
under innevarande år. De flesta av de län som fortfarande saknar en regional
bredbandsstrategi, 8 län, uppger i undersökningen att de arbetar med eller
planerar att påbörja arbetet med en strategi under år 2013. Tre län anger dock
att de inte har planer på att påbörja arbetet med att ta fram en
bredbandsstrategi under 2013.
Post- och telestyrelsen 3
Sida
3(10)

En bredbandsstrategi kan ha olika innehåll och tillvägagångssättet att utveckla,
bereda, förankra och besluta bredbandsstrategin varierar mellan länen, bland
annat beroende av vem som har ansvaret för den och i vilket sammanhang den
tas fram. Strategin har i de flesta fall beslutats av länsstyrelse (länsledning),
regionstyrelse och regionfullmäktige.
Även om fokus och innehåll i somliga avseenden skiljer sig mellan
bredbandsstrategier, är vissa komponenter grundläggande, såsom
nulägesbeskrivning med kartläggning av it-infrastrukturen och en förteckning
över åtgärder för att nå strategins mål (genomförandeplan).
På frågan om det finns en genomförandeplan, som visar hur den regionala
bredbandsstrategin ska implementeras svarar åtta av de tio län som har en
bredbandsstrategi att en sådan plan finns, eller att implementeringen är klar.
”Ja, i form av en förteckning av åtgärder. Vi bedömer att denna håller god kvalitet och utgör
ett bra avstamp inför de kommande aktiviteterna.”
”Till Bredbandsstrategin fanns ett handlingsprogram som är länets
bredbandssamordningsgrupps verksamhetsplan. Avrapportering av genomförda åtgärder och
aktiviteter sker årligen.”
”Denna omfattar aktiviteter, ansvariga och tider. Till planen är också kopplade resultat- och
effektmål.”
”Under rubriken Visioner och Mål finns ett stycke om vägar mot målen:
Utarbeta/uppdatera kommunala bredbandsstrategier/handlingsprogram, samförläggning,
kommunikation av nyttan, samverkan som beskriver detta.”
Några lyfter i genomförandeplanen fram samverkan med andra aktörer, bl.a.
kommuner:
”Under 2012 genomfördes ett projekt med bredbandssamordnare i länet. Varje kommun ska
ta fram en bredbandsstrategi.”
”En genomförandeplan finns beskriven i bredbandsstrategin. Planen håller på att förankras
bland berörda aktörer i regionen och arbetet med ett genomförandeprojekt, med sikte på de
uppsatta målen till 2020, kommer troligtvis att starta under 2013.”
Ett fåtal län har svarat att de inte kommer att påbörja arbete med en regional
bredbandsstrategi. Länsstyrelser/regioner som inte avser att ta fram en
bredbandsstrategi, kan ha valt att utnyttja annan regional planering, exempelvis
Post- och telestyrelsen 4
Sida
4(10)

RUP (regional utvecklingsplan) eller RUS (regional utvecklingsstrategi), för att
där integrera innehållet motsvarande en bredbandsstrategi.
”Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ligger till grund där främjandet av utbyggnad av
en välutvecklad och länstäckande IT-infrastruktur av hög, konkurrenskraftig kvalité.”
Emellertid uppger samtliga län som har en bredbandsstrategi, att denna är
kopplad till annan regional planering. Förutom ovan nämnda RUS och RUP,
nämns tillväxtstrategier, klimat- och energistrategi samt digital agenda.
”Bredbandsstrategin är ett sektorsprogram, vilket innebär att det tydliggör hur sektorn ITinfrastruktur
kan verka få att uppnå de mål som finns uppsatta i det regionala
utvecklingsprogrammet.”
Verktyg för att prioritera bredband
Två tredjedelar av länen har personella resurser för att arbeta med
bredbandsfrågor, utöver ren stödhantering. Det varierar emellertid hur
mycket arbetstid denna resurs har till förfogande för dessa frågor samt
vilken slags tjänst personen har (som strateg, projektledare,
bredbandscoach etc.).
Ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnad är en viktig faktor för att
uppnå engagemang kring bredband.
Det finns behov av enhetlig metod och gemensam databas för att mäta
bredbandsstödens utfall.
Endast hälften av länen har en rutin för att sammanställa
bredbandsstödens utfall.
Användning av stödmedel till bredbandsutbyggnad
Stöd till bredbandsutbyggnad är en kompletterande åtgärd från statens sida för
att säkerställa ökad tillgång till bredband i glesbygd. Syftet med bredbandsstöd
är att komplettera marknadsmässig utbyggnad där konstruktionen på stödet är
uppbyggd för att säkerställa att varje investerad krona ska räcka så långt som
möjligt. Sistnämnda åsyftar byalagsmodellen och att stöden ger ett smörjmedel
men det är de boende själva måste engagera sig och lägga in tid, kraft och
pengar.
För att skildra hur länen använt stödmedel, visar tabellen nedan hur mycket
stöd som har beviljats till bredbandsprojekt under år 2012 inom ramen för
landsbygdsprogrammet (LBP). Tabellen avspeglar vilka andelar medel som har
använts som projektstöd (dvs. medel som hämtas ur LBP), PTS
medfinansieringsmedel, kommunala medfinansieringsmedel samt privata
insatser.
Post- och telestyrelsen 5
Sida
5(10)

Uppföljning av stödens utfall
Möjligheten att mäta bredbandsstödens utfall är viktig vid uppföljnings- och
analysarbete både på den regionala och nationella nivån. Detta förutsätter att de
stödgivande myndigheterna på regional nivå, dvs. länsstyrelser och i
förekommande fall regioner, gör regelbundna uppföljningar både under
projektens gång och efter deras slutförande. Det saknas idag en enhetlig
insamlingsmetod för att mäta bredbandsstödens utfall i dessa två faser.
Dessutom krävs olika uppgifter i projektansökningar till olika stödkällor, t.ex.
landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet, vilket gör uppföljningar mer
krävande, än om det hade rått enhetlighet. Detta kan vara en orsak till att endast
hälften av länen anger att de har någon form av rutin för att sammanställa
bredbandsstödens utfall. Bland de län som samlar in uppgifter i syfte att följa
upp och utvärdera bredbandsstöd, varierar rutinerna och under vilken fas av ett
projekt som uppgifterna samlas in.
Detta tyder på att det finns ett behov av en enhetlig insamlingsmetod för de
befintliga stödordningarna.
Post- och telestyrelsen 6
Sida
6(10)
Län
Total projektinvestering
Varav projektstöd
(LBP)
Varav PTS
medfinansiering
Varav kommunal
medfinansiering
Varav privat
medfinansiering
Skåne län 87 365 597 kr 48 151 799 kr 6 224 254 kr 4 434 374 kr 28 555 170 kr
Västra Götalands län 125 728 057 kr 49 730 000 kr 15 020 057 kr 0 kr 60 978 000 kr
Gotlands län 19 573 162 kr 7 034 535 kr 0 kr 1 758 615 kr 10 780 012 kr
Hallands län 9 208 355 kr 5 929 297 kr 1 450 058 kr 0 kr 1 829 000 kr
Kalmar län 23 961 461 kr 10 593 241 kr 2 113 493 kr 996 337 kr 10 258 390 kr
Norrbottens län 26 679 965 kr 21 177 370 kr 2 500 000 kr 737 595 kr 2 265 000 kr
Västernorrlands län 23 427 814 kr 18 477 814 kr 4 950 000 kr 0 kr 0 kr
Västmanlands län 3 101 242 kr 2 283 150 kr 320 000 kr 443 572 kr 54 520 kr
Stockholms län 17 668 358 kr 13 912 012 kr 2 180 657 kr 1 575 689 kr 0 kr
Kronobergs län 24 249 148 kr 7 807 000 kr 6 837 148 kr 2 037 000 kr 7 568 000 kr
Dalarnas län 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr
Gävleborgs län 44 107 395 kr 25 772 375 kr 7 366 874 kr 8 077 500 kr 2 890 646 kr
Örebro län 2 300 000 kr 2 300 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr
Blekinge län 12 764 050 kr 10 728 050 kr 2 036 000 kr 0 kr 0 kr
Jönköpings län 19 908 228 kr 10 290 191 kr 4 259 780 kr 0 kr 5 358 257 kr
Jämtlands län 30 598 659 kr 18 765 744 kr 0 kr 0 kr 9 179 598 kr
Södermanlands län 16 356 070 kr 4 967 750 kr 1 668 000 kr 9 505 500 kr 214 820 kr
Västerbottens län 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr
Östergötlands län 59 188 791 kr 18 198 972 kr 13 390 477 kr 16 262 506 kr 11 336 836 kr
Uppsala län 3 401 888 kr 2 254 278 kr 171 040 kr 680 445 kr 296 125 kr
Värmlands län 35 093 778 kr 14 910 427 kr 2 636 462 kr 0 kr 17 546 889 kr
Total 584 682 018 kr 293 284 005 kr 73 124 300 kr 46 509 133 kr 169 111 263 kr

Personella bredbandsresurser
Av länen har en majoritet (14 av 21 län) svarat att personella resurser avsatts för
arbete med bredbandsfrågor på regional nivå. Med detta avses arbete utöver
hantering av stödmedel. Några län som uppger att man inte har en sådan resurs
idag, menar att det kan bli aktuellt framöver, att behovet lyfts eller att man
tidigare haft en projektanställd för framtagande av bredbandsstrategi.
Hur mycket och vilken typ av resurser som länsstyrelser/regioner allokerar till
bredbandsfrågor, varierar kraftigt, liksom länens förutsättningar i övrigt.
Regionalt engagemang i bredband kan innefatta en mängd aktiviteter och
åtgärder. Trots det arbetar vissa län uteslutande med stödhandläggning,
eventuellt med fördelning över flera handläggare, så att varje handläggare
arbetar med bredband en liten andel av sin arbetstid. I detta avseende är
bredbandsstöden viktiga, utöver det faktum att de bidrar till
bredbandsutbyggnad – de garanterar ett visst engagemang i bredbandsfrågor.
En effektiv stödhantering kräver emellertid involvering i hela den process som
generar bredbandsprojekt. Denna process innefattar samordning av resurser,
tillhandahållande av underlag för marknadsanalyser, arbetet med
bredbandsstrategi m.m.
Andra län har hel- eller halvtidshandläggare för bredbandsstöd och andra
bredbandsrelaterade frågor. Övriga resurser som nämns i enkäten är
projektledare, bredbandskoordinator, bredbandssamordnare, it-strateg,
infrastrukturstrateg och bredbandscoach.
Tjänstemän som besitter kunskap och kompetens inom bredbandsområdet, och
har möjlighet att använda hela eller delar av sin arbetstid till att driva
bredbandsfrågor, är en viktig faktor i det regionala engagemanget i
bredbandsutbyggnaden. Enkäten visar samvariation mellan att ha en
bredbandsresurs (exempelvis i form av bredbandscoach, it-strateg eller
bredbandskoordinator) och en bredbandsstrategi.
Samarbete för enhetlighet samt ökad kunskap och överblick
I tre fjärdedelar av länen samarbetar länsstyrelse och regioner kring
bredbandsstrategiska frågor.
De flesta har genomfört aktiviteter riktade mot kommuner och lokala
utvecklingsgrupper för att främja bredbandsutbyggnaden.
Länsstyrelserna/regionerna är en viktig resurs för kommuner i
bredbandsfrågor.
Ett ökat informationsutbyte mellan lokal och regional nivå skulle kunna
skapa en förbättrad överblick över befintlig och planerad it-infrastruktur
inom länet.
Post- och telestyrelsen 7
Sida
7(10)

Samarbete mellan länsstyrelser/regioner i olika delar av landet
På frågan om hur man bedriver länsöverskridande samarbete, anges samarbete
med omkringliggande län, bl.a. i konkreta projekt, såsom rörande
bredbandsutbyggnad över länsgränser och skapandet av redundans i näten,
samt samverkan via Bredbandsforum och samverkansgruppen för arbetet med
it-infrastruktur (Länssamverkan bredband 2.0).
Samarbete mellan länsstyrelse och region inom det egna länet
I 15 av de 19 län som har både länsstyrelse och regionförbund 3 har samarbete
skett mellan de båda när det gäller strategifrågor. I fem av de 15 länen sker
hantering av stödmedel på såväl länsstyrelsen som regionförbundet och
samarbete finns kring stödfrågor och strategifrågor. I de 10 län där
stödhantering enbart sker hos länsstyrelsen finns ändå ”frivilligt” samarbete
med regionförbundet i strategifrågor.
I tre län samarbetar man när det gäller stödfrågor, men inte i strategifrågor.
Ytterligare tre länsstyrelser har inget samarbete överhuvudtaget med
regionförbundet i frågor som rör it-infrastruktur.
Samarbete/utbyte mellan länsstyrelse/region och kommunerna
Enkäten visar att i princip samtliga respondenter (länsstyrelsen, regionen, eller
samverkansorganet) med enstaka undantag under 2012 har genomfört
aktiviteter riktade mot kommuner och lokala utvecklingsgrupper, för att främja
bredbandsutbyggnaden i mindre tätorter, småorter och glesbygd.
Respondenterna uppger att kommunerna önskar flera olika typer av stöd från
länsstyrelserna/regionerna. Främst efterfrågas finansiella resurser, men även
hjälp vid ansökan om bredbandsstöd, då man uppfattar dessa projekt som tids-
och kompetenskrävande. Övriga önskemål om insatser från den regionala nivån
kan röra information till byalag, praktisk vägledning och rådgivning, hjälp vid
samordning mellan kommuner samt stöd vid framtagande av kommunala
bredbandsstrategier. Sammanfattningsvis och jämfört med tidigare enkät, finns
alltjämt ett behov av stöd från kommunernas sida gentemot den regionala
nivån.
”Eftersom det idag är bråttom för flera av kommunerna då kopparledningarna håller på att tas ner
upplever kommunerna att de har ett stort behov att lära sig och att sätta sig in i frågor om bredband.
Alla kommuner efterlyser stöd och finansiellt stöd de ser gärna att det finns en samordnande resurs på
länsnivå för att se helheten för länet när det gäller bredbandsutbyggnaden - så att ingen missar något.”
”Samråd kring strategiarbetet.”
3 Alla län förutom Västernorrland och Norrbotten.
Post- och telestyrelsen 8
Sida
8(10)

”Finansiellt stöd, en resurs som känner till regelverken kring alla olika stöd som finns till bredband
och som kan administrera kommungemensamma projekt.”
”Önskan om information, att vi ska informera byalag, praktisk vägledning, rådgivning.”
”Finansiellt stöd, samordnande resurs (person), kompetens.”
”Ja, många kommuner efterfrågar stöd till att ta fram kommunala bredbandsstrategier och vill gärna
vara aktivt deltagande i genomförandet av den regionala bredbandsstrategin.”
Överblick över befintlig och planerad it-infrastruktur
Vid utbyggnad av bredband är det av vikt att ha en god bild av såväl befintlig
som planerad infrastruktur. Detta är en förutsättning för att kunna göra
heltäckande marknadsanalyser och det underlättar vid samförläggningsarbeten
samt andra regionala och lokala samarbeten kring it-infrastrukturprojekt. En
majoritet av länen uppger att det finns befintlig kartläggning i olika former över
it-infrastrukturen i länet (16 av 21 möjliga). Om man ser till antalet län som har
en översikt av planerad it-infrastruktur är denna siffra betydligt lägre. Endast
fyra av 17 län har svarat att man har översikt över planerad utbyggnad. Några
län uppger dock att arbete pågår med att ta fram kartläggning även över
planerad it-infrastruktur. När det gäller den egna kartläggningen omnämns bl.a.
PTS statistik (bredbandskartläggningen) som en källa till denna.
När det gäller regional kartläggning av it-infrastruktur kan det konstateras att
det ser mycket olika ut vilken typ av kartläggning man gjort och på vilken nivå
denna gjorts. Kartläggning som begrepp kan tolkas på olika sätt vilket framgår
av svaren på enkäten. Som exempel refereras bl.a. till att kartläggning gjorts på
ett övergripande plan i form av hur mycket som är utbyggt, men omfattar inte
var all utbyggnad skett. Kartläggning kan ha gjorts på lokal nivå av vissa
kommuner men inte på regional nivå.
En förbättrad samverkan och ökat informationsutbyte mellan lokal och regional
nivå skulle kunna skapa en förbättrad överblick över befintlig och planerad itinfrastruktur
inom länet/regionen.
Post- och telestyrelsen 9
Sida
9(10)

1.5 Ökade krav på den regionala nivån
Länsstyrelserna och regionerna har sedan 2009 haft uppdraget att följa
utvecklingen i länet inom IT-infrastrukturområdet, med särskild inriktning mot
mindre tätorter, småorter och glesbygd. Uppdraget har sedermera utvecklats till
att år 2012 inkludera att samma aktörer ska verka för att målen i regeringens
bredbandsstrategi för Sverige nås med tilläget att utvecklingen inom detta område
även ska redovisas. För innevarande år, år 2013, lyder formuleringen i uppdraget
som följer: (aktörerna ska):
– Redovisa hur de verkat för att målen i regeringens bredbandsstrategi ska nås.
Redovisning ska göras i enlighet med Post- och telestyrelsens (PTS) anvisningar senast den 1
februari 2014.
– Redovisa och kommentera utvecklingen i länet inom it-infrastrukturområdet, med
särskild inriktning på mindre tätorter, småorter och glesbygd, samt hur man har bistått PTS
i dess uppdrag att följa tillgången på it-infrastruktur. Redovisningen ska göras i enlighet med
PTS anvisningar senast den 1 februari 2014.
Ovan illustrerar ökade krav på den regionala nivån när det gäller att bidra till att
målen i regeringens bredbandsstrategi nås, vilket förutsätter ett fortsatt och i
vissa fall intensifierat arbete på it-infrastrukturområdet.
Post- och telestyrelsen 10
Sida
10(10)