Konstruktionen af dansk narkotikakontrolpolitik siden 1965
Konstruktionen af dansk narkotikakontrolpolitik siden 1965
Konstruktionen af dansk narkotikakontrolpolitik siden 1965
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
RECENSIONER<br />
Grundligt om <strong>dansk</strong><br />
narkotikapolitisk diskurs<br />
Lau Laursen Storgaard: <strong>Konstruktionen</strong> <strong>af</strong> <strong>dansk</strong> <strong>narkotikakontrolpolitik</strong><br />
<strong>siden</strong> <strong>1965</strong>. København: Jurist- og Økonomforbundets Forlag 2000,<br />
454 s.<br />
Lau Laursen Storgaard är<br />
lektor och forskare på Center<br />
for Rusmiddelforskning ved<br />
Aarhus Universitet, och disputerade<br />
nyligen i juridik<br />
vid samma universitet. Boken<br />
är en omarbetad upplaga<br />
av doktorsavhandlingen, och<br />
tar itu med sitt tema med<br />
den grundlighet som ett sådant<br />
arbete tillkommer. Det<br />
är alltså inte fråga om en läsning<br />
som man väntar sig finna<br />
på ett nattduksbord; däremot<br />
kunde boken nog finnas<br />
på bokhyllan hos den som<br />
intresserar sig för narkotikapolitikens<br />
förändringar i ett<br />
längre perspektiv och speciellt<br />
för tidningspressens roll i<br />
den.<br />
Laursen utgår från en konstruktivistisk<br />
(eller konstruktionistisk)<br />
frågeställning: kan<br />
narkotikapolitikens utform-<br />
ning förklaras utifrån begreppet<br />
moralisk panik? Frågeställningen<br />
förutsätter en<br />
bedömning av huruvida diskussionen<br />
och kontrollåtgärderna<br />
står i rimlig proportion<br />
till narkotikaproblemets<br />
faktiska omfång och utveckling.<br />
Utöver en analys av<br />
kontrollpolitiken och den<br />
narkotikapolitiska diskursen<br />
behöver man besvara frågor<br />
om den reella situationen<br />
som den uttrycks bl.a. i statistiken.<br />
Forskningsprojektet<br />
anknyter sig alltså till den<br />
s.k. kontextuella konstruktionismens<br />
tradition, snarare<br />
än till det smalare perspektiv<br />
som representeras av den s.k.<br />
strikta konstruktionismen.<br />
Som bekant avvisar den sistnämnda<br />
traditionen dylika<br />
frågor som i princip omöjliga<br />
att besvara. Perspektivvalet<br />
300 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 1 )<br />
verkar fruktbart och förnuftigt.<br />
Uppgifter om narkotikarelaterade<br />
dödsfall, beslagtaganden<br />
av förbjudna berusningsmedel<br />
m.m. bildar således<br />
en bakgrund för Laursens<br />
analys av den parlamentariska<br />
och journalistiska diskursen.<br />
Det analyserade materialet<br />
består av folketingsdebatter<br />
och tidningsmaterial<br />
– debattartiklar och nyhetsmaterial<br />
– från den nästan<br />
trettio år långa perioden<br />
från sent 1960-tal till mitten<br />
av 1990-talet. Laursen indelar<br />
utvecklingen utgående<br />
från tre brytningspunkter i<br />
den narkotikapolitiska debatten,<br />
och de mellan dem<br />
förekommande perioderna<br />
av relativt lugn.<br />
Den första brytningspunkten<br />
kommer till uttryck i en
häftig och principiell diskussion<br />
kring decennieskiftet<br />
1970. Det är själva förekomsten<br />
av narkotika som då<br />
uppfattades som ett nytt fenomen;<br />
man förknippade<br />
uppkomsten av nya narkotikarelaterade<br />
subkulturer med<br />
en allmän protest mot samhället.<br />
Under denna period<br />
skapade man grunderna för<br />
den fortsatta utvecklingen av<br />
lagstiftningen och behandlingen<br />
av missbrukare. Senare<br />
på 1970-talet professionaliserades<br />
vården, och missbruket<br />
började uppfattas<br />
som ett bestående socialt<br />
problem snarare än ett generationsfenomen.<br />
Efter nästa decennieskifte<br />
inträffade den andra brytningspunkten.<br />
Diskursen,<br />
som dittills präglats av behandlingsaktörernasståndpunkter,<br />
blev i tilltagande<br />
grad dominerad av kontrollinstanserna.<br />
Den minskande<br />
tilltron till behandlingens<br />
möjligheter motsvarades av<br />
en kontrolloptimism. Man<br />
krävde en förstärkning av polisens<br />
resurser och en åtstramning<br />
av str<strong>af</strong>fen för narkotikabrott.<br />
Från och med<br />
början av 1990-talet har en<br />
ny kris framkallats av en ökning<br />
i antalet dödsfall samt<br />
en ökad tillgång till droger.<br />
Man har ifrågasatt genomförbarheten<br />
av den tidigare<br />
målsättningen – ett narkotik<strong>af</strong>ritt<br />
samhälle – och i stället<br />
börjat koncentrera sig på försöken<br />
att minska de skador<br />
som narkotikabruket åstadkommer<br />
(s.k. ”harm-reduction”).<br />
I boken analyseras tidningarnas<br />
debattartiklar och parlamentariskadiskussionsinlägg<br />
utgående från deras ”integrativa<br />
komplexitet”: författaren<br />
gör en kvantitativ<br />
bedömning av deras förmåga<br />
att beakta och integrera olika,<br />
sinsemellan rivaliserande<br />
ståndpunkter. En onyanserad<br />
enögdhet präglar framför<br />
allt de ställningstaganden<br />
som framförs av politikerna.<br />
Diskussionen har också en<br />
tendens att gång på gång<br />
återkomma till samma frågeställningar,<br />
bland dem evighetsfrågan<br />
om legaliseringen<br />
av cannabisprodukter. Också<br />
nyhetsartiklarna är av intresse,<br />
emedan det främst är genom<br />
dem som pressen fungerar<br />
som ”agenda-setter”.<br />
Med andra ord är det i mångt<br />
och mycket genom val och<br />
presentation av nyhetsmaterialet<br />
som man är i stånd att<br />
definiera narkotikaproblemets<br />
kontext och karaktär. I<br />
sin analys av två dagstidningars<br />
nyhetsmaterial från ”brytningsåren”<br />
1968, 1982 och<br />
1996 presenterar Laursen de<br />
teman, aktörer och rubriceringstendenser<br />
som tillsammans<br />
är med om att skapa<br />
dessa definitioner.<br />
Sammanfattningsvis domineras<br />
nyhetsmaterialet av<br />
kontrolltematiken, med polisen<br />
som huvudaktör, dock<br />
med vissa mindre skiftningar<br />
i dominansens styrka. Under<br />
1990-talet får behandlingsaktörerna<br />
mer utrymme än<br />
tidigare för att presentera<br />
sina synpunkter. Utvecklingen<br />
tycks sammanhänga med<br />
den kritik mot ensidig fokusering<br />
på kontrollåtgärder<br />
som samtidigt har gjort sig<br />
gällande på det politiska planet.<br />
Som sagt är boken inte särskilt<br />
lättläst. Författaren ger<br />
mycket utrymme åt en presentation<br />
av analysmaterialet<br />
i form av referat och tabeller.<br />
Noggrant noteras indikatorerna<br />
för statistisk signifikans.<br />
Som sociolog skulle jag<br />
dock invända mot det i boken<br />
förekommande bruket<br />
av begreppet ”kvalitativ analys”.<br />
Med denna term beskriver<br />
Laursen sin analys av nyhetsrubrikerna,<br />
och tycks<br />
syfta på en holistisk, på intuition<br />
baserad bedömning.<br />
Men resultaten av sådana bedömningar<br />
använder han<br />
ändå kvantitativt: de analyseras<br />
statistiskt.<br />
För min del skulle jag poängtera,<br />
för det första, att en<br />
kvalitativ analys i lika hög<br />
grad som den kvantitativa<br />
måste vara verifierbar och baserad<br />
på explicita bedömningskriterier.<br />
För det andra<br />
använder man i kvalitativ<br />
forskning inte resultaten av<br />
en statistisk analys som argument<br />
– och det är just detta<br />
som är särdraget i denna<br />
forskningsmetod. Denna invändning<br />
fråntar inte Laur-<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 1 ) 301
sens ”kvalitativa” resultat deras<br />
värde: han redogör utförligt<br />
för sin analysmetod, och<br />
man kan gott lita på de resultat<br />
han kommit fram till genom<br />
en väl utförd – kvantitativ<br />
analys. Inte heller en<br />
kvantitativ innehållsanalys<br />
behöver ju vara mekanisk<br />
och icke-reflekterande.<br />
Referaten och tabellerna<br />
ger en noggrann bild av analysmaterialet.<br />
Läsaren skulle<br />
emellertid önska sig en mer<br />
djupgående diskussion av de<br />
enskilda forskningsresultaten.<br />
Då författaren äntligen<br />
når fram till sina slutsatser<br />
undrar man om vägen från<br />
den empiriska till den generaliserande<br />
nivån inte kunde<br />
ha förberetts av en större<br />
samling förmedlande steg.<br />
Enligt Laursen kunde man<br />
bekräfta utgångshypotesen:<br />
en moralisk panik ligger faktiskt<br />
till grund för den <strong>dansk</strong>a<br />
narkotikapolitiska diskussionen.<br />
Paniken har dock varit<br />
av en särskild, <strong>dansk</strong> tapp-<br />
302 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 1 )<br />
ning som modererats av den<br />
politiska kulturens nationella<br />
särdrag. Om dessa särdrag<br />
skulle man gärna läsa mera –<br />
förmodligen är de av intresse<br />
inte bara för den <strong>dansk</strong>a,<br />
utan också för den nordiska<br />
läsaren. Laursens bok öppnar<br />
intressanta perspektiv för<br />
fortsatt forskning, som till<br />
exempel kunde innebära en<br />
jämförande nordisk undersökning<br />
i just denna fråga.<br />
Mikko Lagerspetz
Change language