Torphagen, en del av Nationalstadsparken - Statens fastighetsverk
Torphagen, en del av Nationalstadsparken - Statens fastighetsverk
Torphagen, en del av Nationalstadsparken - Statens fastighetsverk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Roslagsväg<strong>en</strong> vid Ålkistan. På d<strong>en</strong> bortre norra sidan ses värdshuset Ålkistan och på d<strong>en</strong> södra «mölnarstugan».<br />
Teckning <strong>av</strong> A. F. Cederholm 1816. Uppsala Universitetsbibliotek.<br />
tätnat, m<strong>en</strong> det är oklart om äldre<br />
byggnader rivits för nybyggnad eller<br />
byggts om. Villa Fridhem vid Brunnsvik<strong>en</strong><br />
tillkom under 1870- eller 80-talet,<br />
och området skulle komma att förtätas<br />
än mer under 1890-talet och början<br />
<strong>av</strong> 1900-talet. En detaljerad karta<br />
från 1908 visar området fullt utbyggt, så<br />
när som på <strong>en</strong> villa vid Montebello<br />
som byggdes 1912 och <strong>en</strong> <strong>del</strong> växthus<br />
och andra ekonomibyggnader. Till fastigheterna<br />
hörde uthus, lusthus, bryggor<br />
och slingrande prom<strong>en</strong>adgångar.<br />
Frågan om området bebyggdes för<br />
sommarvistelse eller perman<strong>en</strong>t bo<strong>en</strong>de<br />
är inte all<strong>del</strong>es <strong>en</strong>kel att få klarhet i.<br />
Tid<strong>en</strong> för exploatering<strong>en</strong>, läget vid<br />
vattnet, trädgårdarna och typ<strong>en</strong> <strong>av</strong> hus<br />
med stora öppna verandor talar för att<br />
hus<strong>en</strong> i första hand byggdes som sommarnöj<strong>en</strong>.<br />
Detta bekräftas också <strong>av</strong> ett<br />
reportage från friherrinnan Märta Lilj<strong>en</strong>crantz<br />
hem i <strong>Torphag<strong>en</strong></strong> i tidskrift<strong>en</strong><br />
Sv<strong>en</strong>ska Hem i ord och bilder höst<strong>en</strong><br />
1953. Journalist<strong>en</strong> gick g<strong>en</strong>om två mag-<br />
nifika järngrindar och kom in i <strong>en</strong> park<br />
med stora ekar. Hon passerade d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a<br />
<strong>av</strong> de till det yttre id<strong>en</strong>tiska villorna<br />
och stod sedan framför friherrinnan<br />
Lilj<strong>en</strong>crantz villa. Blommorna tävlade<br />
i färgprakt med träd<strong>en</strong>s lövskrud. En<br />
stor veranda vette mot sjön. Dörr<strong>en</strong><br />
öppnades <strong>av</strong> <strong>en</strong> trotjänarinna ‘<strong>av</strong> d<strong>en</strong><br />
gamla sort<strong>en</strong>’, och husets fru visade<br />
journalist<strong>en</strong> runt i salongerna. Friherrinnan,<br />
som tidigare varit gift med arkitekt<strong>en</strong><br />
H<strong>en</strong>ning Möller, berättade att<br />
när de köpte huset 1934 var det <strong>en</strong><br />
sommarvilla som de lät bygga om och<br />
inreda med alla bekvämligheter.<br />
Områdets byggnader varierade i<br />
storlek och till de stora villorna hörde<br />
ofta små trädgårdsmästarbostäder. Bouppteckningar<br />
och andra dokum<strong>en</strong>t<br />
visar att några hus var perman<strong>en</strong>t bebodda<br />
redan på 1890-talet. På 1940-talet<br />
var alla byggnader bebodda året<br />
runt och hade indrag<strong>en</strong> elektricitet,<br />
m<strong>en</strong> några <strong>av</strong> de mindre hus<strong>en</strong> fick<br />
aldrig vatt<strong>en</strong> och <strong>av</strong>lopp.<br />
5<br />
Öster om Roslagsväg<strong>en</strong> står ett cirka<br />
fem meter högt torn murat i hugg<strong>en</strong><br />
sandst<strong>en</strong> och med ankarslutar och <strong>en</strong><br />
<strong>av</strong>slutande tegelmurad tandst<strong>en</strong>slist.<br />
Tornet är märkligt frånvarande i dokum<strong>en</strong>t<strong>en</strong>.<br />
Det ger associationer till det<br />
götiska tornet vid Drottningholm, och<br />
det har säkert funnits <strong>en</strong> sådan estetisk<br />
<strong>av</strong>sikt samtidigt som det har haft funktion<br />
som vatt<strong>en</strong>torn. Några inmurade<br />
stag visar att det har gått <strong>en</strong> trappa på<br />
utsidan, så det har upp<strong>en</strong>barlig<strong>en</strong> också<br />
varit ett utsiktstorn.<br />
Snickarglädje i lantlig idyll<br />
Ann Katrin Pihl Atmers bok Sommarnöjet<br />
i skärgård<strong>en</strong> (1987) redogör för<br />
1800-talets och det tidiga 1900-talets<br />
sommarbo<strong>en</strong>de. Det var under 1700talet<br />
som man fick ett nytt och lustfyllt<br />
förhållande till d<strong>en</strong> vilda natur<strong>en</strong> och<br />
aristokratin skaffade sina första sommarnöj<strong>en</strong>.<br />
Många sommarvillor byggdes<br />
på mark som Gust<strong>av</strong> iii upplät på<br />
Djurgård<strong>en</strong>. Me<strong>del</strong>klass<strong>en</strong> nöjde sig än
Change language