Torphagen, en del av Nationalstadsparken - Statens fastighetsverk
Torphagen, en del av Nationalstadsparken - Statens fastighetsverk
Torphagen, en del av Nationalstadsparken - Statens fastighetsverk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ångbåtskarta med turlista från 1886<br />
kunde man då åka med ångslup<strong>en</strong><br />
Brunnsvik<strong>en</strong> från Stallmästargård<strong>en</strong>s<br />
värdshus till 24 olika bryggor, bland<br />
annat Haga slott, Fridhem, Ålkistan<br />
och Ulriksdal. Båt<strong>en</strong> <strong>av</strong>gick vardagar<br />
klockan 8 och 10 förmiddag, och kl. 2,<br />
4, 6, 8 och 10 eftermiddag. Båtturerna<br />
var samordnade med <strong>en</strong> omnibuss som<br />
<strong>av</strong>gick från Wallingatan <strong>en</strong> kvarts timme<br />
före ångslup<strong>en</strong>s <strong>av</strong>gångstid. Båtresan<br />
till Ålkistan tog 20 minuter. Ångslupstrafik<strong>en</strong><br />
gjorde det möjligt för familjeförsörjar<strong>en</strong><br />
att åka fram och<br />
tillbaka under dag<strong>en</strong> till arbetet i stad<strong>en</strong>.<br />
Ann Katrin Pihl Atmer har i sin<br />
bok visat hur 1800-talets sommarnöj<strong>en</strong><br />
ofta placerades med tanke på båtförbin<strong>del</strong>ser<br />
med stad<strong>en</strong>. Livet på sommarnöjet<br />
styrdes <strong>av</strong> vissa fasta rutiner,<br />
bland annat husfaderns ankomst och<br />
<strong>av</strong>färd med båt<strong>en</strong>.<br />
År 1885 invigdes d<strong>en</strong> smalspåriga<br />
järnväg<strong>en</strong> mellan Stockholm och Rimbo.<br />
D<strong>en</strong> tillkom på initiativ <strong>av</strong> ett privat<br />
bolag, Stockholm-Rimbo Järnvägs<br />
ab, som bildades <strong>av</strong> godsägare och företagare<br />
som ville förbinda Roslag<strong>en</strong><br />
med Stockholm. Bolaget kom sedan<br />
också att trafikera järnväg<strong>en</strong> för Djursholmsbornas<br />
räkning. D<strong>en</strong> nya statio-<br />
Familj<strong>en</strong> Johansson utanför sitt sommarnöje vid Ålkistan,<br />
trolig<strong>en</strong> det hus som kallades Lilla Fridhem, runt sekelskiftet<br />
1900. Stockholms stadsmuseum.<br />
n<strong>en</strong> vid Bergianska trädgård<strong>en</strong> låg bra<br />
till för <strong>Torphag<strong>en</strong></strong>s nybyggare, m<strong>en</strong> det<br />
kostade! Man fick betala 30 öre för <strong>en</strong><br />
resa mellan Bergianska och stad<strong>en</strong>, att<br />
jämföra med 10 öre för <strong>en</strong> spårvagnsresa<br />
i innerstad<strong>en</strong>. S<strong>en</strong>are drogs spåret<br />
vidare till Engelbrektsplan och biljettpriset<br />
normaliserades, vilket var praktiskt<br />
för barn<strong>en</strong> i <strong>Torphag<strong>en</strong></strong> som kunde<br />
ta tåget till Engelbrektsskolan. I<br />
början <strong>av</strong> 1920-talet etablerades ett antal<br />
privata busslinjer, bland annat från<br />
Jarlaplan till Riksmuseet, Ålkistan och<br />
Danderyd. Vid <strong>Torphag<strong>en</strong></strong> låg hållplats<strong>en</strong><br />
Norra stadsgräns<strong>en</strong>, som nåddes<br />
via trappor.<br />
Skrinlagda stadsplaner<br />
År 1908 beslöt Kungl. Maj:t att <strong>Torphag<strong>en</strong></strong>,<br />
det vill säga Sved<strong>en</strong>s kronomark,<br />
skulle arr<strong>en</strong>derades ut efter löpande<br />
kontrakt på högst fem år i taget.<br />
Beslutet motiverades <strong>av</strong> det c<strong>en</strong>trala läget<br />
och <strong>en</strong> möjlig framtida exploatering.<br />
Av samma skäl nådde Kungl.<br />
Maj:t och greve Barck 1917 <strong>en</strong> uppgörelse<br />
som innebar att kronan förvärvade<br />
besittningsrätt<strong>en</strong> till Bergshamra<br />
mot <strong>en</strong> viss ersättning, och att fastigheterna<br />
Fridhem och Sofielund uppläts<br />
på femtio år till familj<strong>en</strong> Barck. Jord-<br />
8<br />
bruksdepartem<strong>en</strong>tet uppförde några <strong>av</strong><br />
sina forskningsinstitutioner norr om<br />
Ålkistan, och på 1950-talet byggdes bostadsområdet<br />
Bergshamra. Söder om<br />
Ålkistan hade ägar<strong>en</strong> till gård<strong>en</strong> Ekhag<strong>en</strong>,<br />
tidigare Stocksunds hage, <strong>av</strong>yttrat<br />
mark för bostadsområdet Ekhag<strong>en</strong><br />
som uppfördes 1934–39 efter arkitekt<strong>en</strong><br />
Björn Hedvalls ritningar. Området fick<br />
sin prägel <strong>av</strong> d<strong>en</strong> nya funktionalistiska<br />
stil<strong>en</strong>. Det fanns intress<strong>en</strong> som talade<br />
för <strong>en</strong> exploatering äv<strong>en</strong> <strong>av</strong> det angränsande<br />
området, m<strong>en</strong> eftersom Domänverket<br />
sålt fastigheterna som tomträtter<br />
var <strong>Torphag<strong>en</strong></strong> fredat ännu några år.<br />
Bostadsbrist<strong>en</strong> på 1960-talet väckte frågan<br />
på nytt och arkitekt<strong>en</strong> Åke Ahlström,<br />
Kell Åström Arkitektkontor ab,<br />
fick i uppdrag att göra ett förslag till<br />
stadsplan för <strong>Torphag<strong>en</strong></strong>. Byggnadsplanerna<br />
skrinlades m<strong>en</strong> några villor hade<br />
redan rivits. Övriga byggnader på d<strong>en</strong><br />
östra sidan <strong>av</strong> väg<strong>en</strong> revs på 1970-talet.<br />
Några år efter att familj<strong>en</strong> Barcks besittningsrätt<br />
upphört sålde Domänverket<br />
mark och villor väster om väg<strong>en</strong> till<br />
direktör Arnfinn Röste och man började<br />
planera för ett nytt huvudkontor öster<br />
om Roslagsväg<strong>en</strong>. För detta krävdes<br />
dock <strong>en</strong> ny stadsplan.<br />
Höst<strong>en</strong> 1989 pres<strong>en</strong>terade Kungl.<br />
Ur C. E. Löfv<strong>en</strong>skiölds manuskript Lantmannabyggnader<br />
1865–70, med påskrift Lanthus för ståndspersoner.<br />
Stadsbiblioteket, Mariestad.
Change language