IT-projektet Ortnamnslinjen [link] - KTH

TRITA-GEOFOTO 2000:7 

ISSN 1400-3155 

ISRN KTH/GEOFOTO/EX--00/7-SE 

IT-projektet Ortnamnslinjen 

Per Koldestam 

Examensarbete i geoinformatik 

Kungl Tekniska Högskolan 

Institutionen för geodesi och fotogrammetri 

Stockholm 

Mars 2000

Universitetsservice US AB 

Stockholm 2000 

08-790 7400

Innehåll 

Innehållsförteckning………………………………………………… 1 

Sammanfattning……………………………………………………... 3 

Abstract………………………………………………………………. 4 

1 Inledning……………………………………………….….. 5 

1.1 Bakgrund…………………………………..……..……………..... 5 

1.2 Målsättning…………………………………………………..……6 

1.3 Utgångsdata…………………………………………………..…... 7 

2 Teori…………………………………………………….…. 8 

2.1 Ortnamn……………………………………………………...……8 

2.2 Internet………………………………………………………...…..11 

2.3 HTML……………………………………………………..……… 13 

2.4 Hypertext……………………………………………………...….. 15 

2.4.1 Hypermedia…………………………………………………………………. 16 

2.4.2 Hyperkartor………………………………………………………………….20 

2.5 Bildformat……………………………………………………...….21 

2.5.1 GIF…………………………………………………………………………... 22 

2.5.2 JPEG………………………………………………………………………… 22 

2.5.3 Fraktalkomprimerade bilder……………………………………………….24 

1 

Sida 

3 Genomförande……………………………………….…….26 

4 Resultat………………………………………………….… 28 

5 Slutsatser…………………………………………………...46 

Litteraturförteckning……………………………………………..… 47 

Appendix…………………………………………………………..…..48

Sammanfattning 

Denna rapport redogör för ett examensarbete i geoinformatik i anslutning till ITprojektet 

Ortnamnslinjen. Arbetet har resulterat i en prototyp i hypertextformat av 

Ortnamnslinjen och innehåller förutom information om ortnamn även upplysningar 

om kulturminnen och kulturhistoria knuten till några av dessa ortnamn. Förutom 

kodning och utvecklingen av hypertextstrukturen har arbetet med prototypen 

koncentrerats kring framtagning och utveckling av de hyperkartor som ingår i 

prototypen. I hyperkartorna har olika typer av kartor används som det grafiska 

elementet och dessa kartors egenskaper har i detta avseende studerats och jämförts. 

Prototypen till Ortnamnslinjen finns tillgänglig via Internet på webbadressen: 

http://www.geomatics.kth.se/~perk/Xjobb/startframe.html och det utgångsdata som 

har används till prototypen har hämtats ifrån försöksområdet Valbo socken i 

Gästrikland. 

Examensarbetet har genomförts vid Institutionen för geodesi och fotogrammetri vid 

Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm under året 1999. Handledare för 

examensarbetet har varit Docent Hans Hauska, KTH. 

3

Abstract 

This Master of Science Thesis deals with the IT-project called ”The Placenames 

Information Line” (Ortnamnslinjen). This information line is intended to be a source 

on the Internet that provides various information about placenames. It will also 

include information about ancient monuments and social history connected to these 

places. 

A prototype of The Placenames Information Line has been constructed and coded in 

hypertext format. In this prototype hypermaps will be used as cartographic interface 

between the user and the hypermedia documents containing the information. Different 

kind of maps have been designed to be used as the graphical element of these 

hypermaps. 

The web-address to the prototype of The Name of Places Information Line is: 

http://www.geomatics.kth.se/~perk/Xjobb/startframe.html and the information that 

has been used within the prototype is gathered from the parish of Valbo in 

Gästrikland. 

4

1 Inledning 

Detta examensarbete handlar om IT-projektet Ortnamnslinjen. Arbetet har bedrivits 

genom litteraturstudier, hypertextstrukturering, kodning av webbsidor samt 

framtagning och utvärdering av de kartor som utgör det kartografiska gränssnittet hos 

hyperkartorna. 

Examensarbetet består av tre delar, en teoridel, en genomförandedel och en 

resultatdel. Teoridelen, som baseras på relevanta litteraturstudier, behandlar dels 

ämnet ortnamn där funktionen och den kulturella betydelsen av ortnamn studeras och 

dels ämnet webb-teknologi, vilket innefattar ämnesområdena Internet, HTML, 

hypertext, hypermedia, hyperkartor och bildformat. 

I genomförandedelen beskrivs hur uppbyggnaden av prototypen till Ortnamnslinjen 

genomfördes, dels vad gäller utvecklingen av den enkla hypertextstrukturen och dels 

vad gäller framtagningen av det kartmaterial som sedan användes som det 

kartografiska gränssnittet hos hyperkartorna. 

I resultatdelen redogörs för vad resultatet av arbetet slutligen blev, dels vad gäller 

innehållet av hypertextprototypen och dels vad gäller de olika typer av hyperkartor 

som togs fram för att användas som det grafiska gränssnittet. Avslutningsvis 

presenteras slutsatserna av det genomförda arbetet. 

1.1 Bakgrund 

IT-projektet Ortnamnslinjen har som syfte att med hjälp av Internet och geografisk 

informationsteknik (GIT) skapa ett kunskapsnät som ger stöd och råd åt kommunerna 

i deras ortnamnsverksamhet. Den ska även kunna användas i skolornas 

hembygdsundervisning och finnas tillgänglig för den kulturhistoriskt och ortnamnsintresserade 

allmänheten. 

Den hembygdsforskning som bedrivs av hembygdsföreningar eller av andra 

intresserade skall också kunna dra nytta av Ortnamnslinjen. Avsikten är att 

Ortnamnslinjen bland annat skall kunna ge upplysningar om olika ortnamns ursprung 

och betydelse samt information angående intressanta fornlämningar och kulturminnen 

i anknytning till dessa orter. Detta skall kunna erhållas via ett interaktivt länkande via 

texter och kartbilder. 

Ortnamnsverksamheten i kommunerna ställer stora krav på handläggare och 

beslutsfattare. Kommunerna sätter namn på kvarter och enligt praxis även namn på 

gator, torg, parker och kommundelar. Den mångskiftande användningen av ortnamn 

kan göra beslut i ortnamnsärenden svåra att fatta. Olika synpunkter och fakta måste 

beaktas. En bra kommunal ortnamnsverksamhet kräver därför kunskap och kompetens 

av såväl juridisk, teknisk, språklig och kulturhistorisk karaktär. Ortnamnslinjen ska 

därför innehålla de råd och regler som ger stöd och ökar kompetensen att hantera 

ortnamnsfrågor i kommunerna. 

5

Som en integrerad del av ortnamnslinjen kommer skriftserien ”Det Medeltida 

Sverige” från Riksantikvarieämbetet att vara. ”Det Medeltida Sverige” är ett historiskt 

forskningsprojekt som skall kartlägga den medeltida bebyggelsen i Sverige. Detta 

projekt försöker bland annat reda ut vilka byar och gårdar fanns i det medeltida 

Sverige, hur fördelningen mellan olika ägargrupper såg ut, hur stora var byarna under 

medeltiden och hur stor var den odlade jordens areal. Resultaten av forskningen utges 

i denna skriftserie landskapsvis. Hittills har tolv häften utkommit. 

Som försöksområde har Valbo socken i Gästrikland valts och de geografiska och 

kulturhistoriska data som ska utnyttjas under arbetets gång kommer att hämtas 

därifrån. 

Initiativtagare och intressenter till IT-projektet Ortnamnslinjen är bland andra 

Ortnamnsrådet vid Lantmäteriverket, Länsmuseet i Gävleborg, Ortnamnsarkivet i 

Uppsala och Riksantikvarieämbetet. 

1.2 Målsättning 

Syftet med examensarbetet är att utveckla en prototyp i hypertextformat för ITprojektet 

Ortnamnslinjen. Systemet skall vara tillgängligt via Internet och kodningen 

kommer därför att ske i HTML och JavaScript. Prototypen skall vara ett exempel på 

och visa hur Ortnamnslinjen kan se ut och fungera via Internet. 

Examensarbetet kommer att bestå dels av utveckling och kodning av prototypens 

hypertextstruktur och dels framtagning av de hyperkartor som kommer att utgöra 

Ortnamnslinjens kartografiska gränssnittet. Fyra olika typer av kartbilder kommer att 

användas för hyperkartorna. Dessa kommer att undersökas och utvärderas med 

avseende på deras egenskapers lämplighet för ändamålet. 

De olika kartbildstyperna kommer att utgöras av; a) en enkel handritad karta som 

även får symbolisera kartor framställda med hjälp av något kartritningsprogram för 

datorer (t. ex. AutoKa, Arc/Info och Microstation); b) ett ortofoto med överlagrade 

ikoner; c) kartbilder med den gröna kartan som bakgrund och med överlagrade 

ikoner; samt d) kartbilder med den gula kartan som bakgrund och med överlagrade 

ikoner. 

Ortnamnslinjen kommer att bestå av två huvudavdelningar. Dels en del som ger 

upplysningar om de råd och regler som omger namngivningen av orter och dels en 

kulturhistorisk del med information om ortnamn, fornlämningar och kulturhistoria. 

Den kulturhistoriska delen kommer att vara geografiskt indelad i socknar. Det 

kommer att vara möjligt att via val förflytta sig mellan olika socknar men dock 

kommer prototypen endast att innehålla information över försöksområdet Valbo 

socken i Gästrikland. Den historiska beskrivningen över Valbo sockens byar och 

gårdar som kommer att ingå i Ortnamnslinjens prototyp kommer att vara baserad på 

skriftserien ”Det Medeltida Sverige, Gästrikland” från Riksantikvarieämbetet 

(Ramqvist 1998). 

6

1.3 Utgångsdata 

Följande utgångsdata, textfiler och bildfiler, har funnits till förfogande för 

examensarbetets genomförande. 

Textfiler: 

– Brödtext ur ”Det Medeltida Sverige, Gästrikland” (Ramqvist 1998). 

– Text med översättning av runinskriptionerna på runstenarna GS11, GS12, GS13 

ifrån Valbo socken, Gästrikland. 

– Text med förklaringar till sju ortnamn i Valbo socken, Gästrikland. (Alborga, 

Allmänninge, Backa, Gavleån, Häcklinge, Hemlingby, Järvsta) 

Bildfiler: 

– Tre fotografier av runstenarna GS11, GS12, GS13 ifrån Valbo socken, Gästrikland. 

Scannade i GIF-format. 

– En handritad karta av Folke Hedblom, baserad på historisk information ur 

”Det Medeltida Sverige, Gästrikland” (Ramqvist 1998). Scannad i GIF-format. 

– Ett svart/vitt ortofoto över östra delen av Valbo socken. Scannad i JPEG-format. 

– Gröna kartan, kartblad 13H: (NV, NO, SV, SO), i TIFF-format. 

– Gula kartan, kartblad 13H: 43 – 46, 53 – 56, 64 – 66, i TIFF-format, dock har ej 

fastighetsskiktet medtagits. 

Bildfilerna med de Gröna och Gula kartbladen har hämtats ifrån GSD (Geografiska 

sverigedata) och har levererats av Lantmäteriet. Lantmäteriets originalkartor kommer 

i en snar framtid att få nya namn. Gröna kartan, som är i skala 1:50000, kommer 

framledes att kallas för Terrängkartan och Gula kartan, som är i skala 1:20000, 

kommer att kallas för Fastighetskartan. 

7

2 Teori 

Teoridelen, som baseras på litteraturstudier, behandlar dels ämnet ortnamn där 

funktionen och den kulturella betydelsen av ortnamn studeras och dels ämnet webbteknologi, 

vilket innefattar ämnesområdena Internet, HTML, hypertext, hypermedia, 

hyperkartor och bildformat. 

2.1 Ortnamn 

Ett ortnamn definieras som ”en under en viss tid och i en viss krets av människor 

entydig benämning på en viss geografisk lokalitet”, (ortnamnskommitténs betänkande 

SOU 1982:45 s.17). Ortnamnens huvudsyfte är att identifiera och individualisera 

lokaliteter som behövs för människans orientering och kommunikation. Behovet av 

sådana referenspunkter har funnits lika länge som människan har haft ett språk. Namn 

är en del av språket och en del av den mänskliga kulturen. Men namn lever inget eget 

liv utan endast genom dem som använder namnen. Om ett namn ej används så dör det 

slutligen bort. 

Begreppet ortnamn kan delas in i de två kategorierna naturnamn och kulturnamn. 

Med naturnamn menas namn på platser som är av naturen skapade, såsom sjöar, åar, 

uddar, näs, vattendrag, myrar, mossar, öar, berg, grottor, flyttblock och dylikt. Med 

kulturnamn menas namn på platser som skapats eller formats av människan. 

Kulturnamnen kan sedan med avseende på objekttypen delas in i fyra olika grupper; 

a) bebyggelsenamn; b) ägonamn; c) artefaktnamn; och d) administrativa namn. 

I gruppen bebyggelsenamn ingår namn på städer, byar, gårdar, torp och kyrkor, 

medan ägonamn är namn på ängar, åkrar, hagar och vretar. Till artefaktnamnen räknas 

namn på gator, torg, broar, monument, fornminnen, fyrar, hamnar och dammar. De 

administrativa namnen utgörs av namn på länder, landskap, län, härader, kommuner, 

kvarter, nationalparker, naturreservat, socknar och församlingar. Den schematiska 

uppdelningen av begreppet ortnamn åskådliggörs i figur 1 på sidan 9. 

Ortnamn är en viktig och levande del av kulturarvet. Dess viktigaste funktion, vid 

sidan av att fylla ett identifieringsbehov, är att ortnamn kan användas som historiskt 

källmaterial. Med hjälp att ett ortnamn, dess form och ändelse, kan man ofta sluta sig 

till vilken ålder orten har, när platsen först bebyggdes, vilket utseende, karaktär och 

topologi naturen som omger orten har samt vilken sorts verksamhet som bedrivits på 

denna plats en gång och eventuellt platsens status i forn tid. 

Ortnamn kan betraktas som komprimerade texter, som på ett eller annat sätt beskriver 

de benämnda lokaliteterna vid benämningstillfället. De allra flesta namn utgår från 

neutrala beskrivningar. Ibland sker beskrivningen genom jämförelser och 

likhetsassociationer och resulterar i så kallade likhetsnamn. Emellanåt kan namn vara 

emotionellt laddade. Namnens emotiva funktion kommer tydligast till uttryck i smekoch 

öknamn. Inte minst genom sin känsloladdning kan ortnamn spela en väsentlig roll 

i olika slags gruppspråk. 

8

Kulturnamn 

(platser skapade eller 

formade av människan) 

Bebyggelsenamn 

städer, byar, 

gårdar, torp, 

kyrkor 

Ägonamn 

ängar, 

åkrar, 

hagar, 

vretar 

Ortnamn 

Figur 1. Ortnamnens uppdelning i kategorierna naturnamn och kulturnamn. 

För en uttömmande ortnamnstolkning räcker det inte att kunna ange de ingående 

elementens betydelse, utan därtill måste deras inbördes relation och deras 

verklighetsbakgrund fastställas. Därvid spelar granskningen av de reala, särskilt de 

topografiska förhållandena, i den mån de ännu är åtkomliga, en grundläggande roll. 

Ortnamnsbildning är som alla kulturella företeelser mer eller mindre modebetingad. 

Olika namntypers olika spridning beror dels på att ord och suffix haft olika 

utbredning, dels och framför allt på att namnmodet har växlat från område till område. 

Under skilda tidsskeenden har exempelvis olika efterleder och suffix varit produktiva. 

Med kunskap om detta, tillsammans med annan språklig och historisk kunskap, kan 

ett försök till datering av ett ortnamn oftast göras. Ortnamn utgör i de flesta språk det 

äldsta språkliga materialet. Därför är ortnamn av betydande intresse för 

9 

Naturnamn 

(platser av 

naturen skapade) 

sjöar, åar, uddar, näs, vattendrag, myrar, 

mossar, öar, berg, grottor, flyttblock 

Artefaktnamn 

gator, torg, 

broar, fyrar, 

hamnar, 

dammar, 

monument 

Administrativa namn 

länder, landskap, län, 

härader, socknar, 

kommuner, kvarter, 

nationalparker, 

naturreservat, 

församlingar

språkhistorien. De äldsta ortnamnen är att söka bland gamla naturnamn, som Vättern, 

för att ta ett exempel från Sverige. 

Vidare kan ortnamnens geografiska spridningsmönster indikera olika rikens äldre 

territoriella gränser och kulturella influensområden samt samhällets struktur och 

organisation i gången tid. Det kan även indikera vilka kulturella och religiösa 

förhållanden som rådde när ortnamnet bildades. Ortnamnen betingas i hög grad av 

samhällsförhållandena och är därmed också en spegel av dessa, vilket innebär att de 

för förhistorisk tid utgör ett oersättligt källmaterial. Olika yrkesgrupper och 

samhällsklasser har utvecklat olika namnskick vilket till exempel kan indikera 

ägarförhållanden samt huruvida den huvudsakliga verksamheten som bedrivits på 

platsen varit jordbruk, fiske, bergsbruk eller varit av religiös eller militär art. 

Ortnamn nybildas ständigt, både i spontant språkbruk och i officiell namngivning. 

Namngivningsprocessen av en ort kan både vara ögonblicklig eller ha ett dynamiskt 

och tidsmässigt utdraget förlopp. När namngivningen väl är färdig, har ortnamnet 

blivit den språkliga symbolen för en viss plats (Ringstam 1991). Alla namn har dock 

en begränsad användning i både tid och rum. 

Officiellt bruk av ortnamn sker på kartor, vägskyltar, postadresser och i 

fastighetsregistret (Nyström 1992). Hävden av ett ortnamn bekräftas av person på 

orten, fastighetsägare, ortnamnsarkivet, RA, LMV, kommuner eller andra källor 

såsom telefonkatalog, postnummerkatalog, svensk ortförteckning eller kartor. 

Intresset för ortnamnsforskning är urgammalt och det har vuxit fram ur ett kombinerat 

historiskt, kulturellt och språkligt intresse. Utmärkande för ortnamnsforskningen är 

den starka tvärvetenskapliga anknytningen, särskilt till arkeologi, kulturgeografi, 

historia och religionsforskning samt den språkliga och etymologiska forskningen. 

Systematisk insamling och tolkning av ortnamn har i Sverige bedrivits sedan år 1630 

efter ett initiativ av kung Gustav II Adolf. Idag är det Ortnamnsarkiven som har till 

uppgift att samla in, bearbeta och publicera material om ortnamn. Ortnamnsarkiven är 

statliga arkiv- och forskningsinstitutioner som finns i Göteborg, Lund, Umeå och med 

huvudkontor i Uppsala. 

Ortnamnsmyndighet i Sverige, med ansvar för landets officiella ortnamn, är 

Lantmäteriverket (LMV). LMV har därmed till uppgift att fastställa ortnamn, att 

samordna den statliga ortnamnsverksamheten, att ge råd och rekommendationer på 

ortnamnsområdet samt bedriva ortnamnsvård. LMV fastställer ortnamn i 

fastighetsregistret och andra ortnamn, såvida fastställandet inte tillkommer annan 

myndighet. Av stor betydelse är därvid ansvaret för naturnamn på allmänna kartor. 

Den viktigaste inskränkningen av LMV:s befogenheter som ortnamnsmyndighet 

består i att det är kommunerna som fastställer namn på kvarter, gator och allmänna 

platser. 

Det finns i Sverige mer än en million nationella ortnamn presenterade i sina fastställda 

former på de allmänna kartorna. En ortnamnsdatabas, benämnd ortnamnsregistret, där 

alla svenska ortnamn är sammanställda är nu under utveckling. 

10

Redan idag finns en CDROM-skiva, kallad ”Svenska ortnamn”, som innehåller drygt 

410000 ortnamn. Ortnamnen som förekommer på CD-skivan är de som förekommer 

på Gröna kartan (i skala 1:50000) och på Fjällkartan (i skala 1:100000). 

Vid hantering av ortnamn skall man alltid iaktta god ortnamnsed, både vad gäller 

gamla ortnamn och vid skapandet av nya. Denna hänsynsregel är föreslagen, av 

Kulturarvsutredningen (SOU 1996:28), att finnas med i den lagstiftning som avser 

kulturmiljövården. LMV:s ortnamnsvårdande verksamhet syftar till att främja ett 

ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick. Ortnamnsvård innebär bland annat att 

ortnamn ges en entydighet genom att en ort får ett namn som är unikt inom sin 

namnbrukarkrets. Detta för att främja identifikationen av orten. Dessutom skall 

hänsyn tas, så långt det är möjligt, till språkriktighet och kulturhistoriska aspekter. 

Språkriktighet omfattar både stavning och form. 

I den ortnamnsvårdande verksamheten samarbetar LMV med språk- och 

folkminnesinstitutet och inom denna myndighet främst med Ortnamnsarkivet i 

Uppsala. Som Lantmäteriverkets stöd i det ortnamnsvårdande arbetet finns ett 

rådgivande samarbetsorgan, benämnt Ortnamnsrådet. Ortnamnsrådet är sammansatt 

av ortnamnsexperter och representanter från tio olika myndigheter och organisationer 

med intressen inom ortnamnsvården. Dessa myndigheter är Lantmäteriverket, 

Universiteten, Sveriges Hembygdsförbund, Svenska språknämnden, 

Riksantikvarieämbetet, Svenska Kommunförbundet, Posten AB, Språk- och 

folkminnesinstitutet, Sametinget samt Vägverket. Lantmäteriverket har 

ordförandeposten i rådet. För information om ortnamn och ortnamnsvård utger 

Lantmäteriverket sedan år 1992 skriftserien Ortnamn och namnvård. Hittills har fyra 

skrifter utkommit. 

2.2 Internet 

Internet är ett världsomspännande nät av datorer som använder ett gemensamt 

kommunikationsprotokoll TCP/IP. Internet handlar således om att koppla ihop datorer 

runt omkring i världen så att vem som helst som har en Internetuppkoppling kan 

komma åt all den information som gjorts tillgänglig på de olika datorerna. Internet är 

en modern teknologi som utvecklats mycket under de senaste åren. Nya sätt att 

använda hjälpmedlet introduceras kontinuerligt. Webb-teknologin har helt klar 

kommit för att stanna. 

Idéerna till ett ”Galactic Network” växte fram i USA i början av 1960-talet. Ur 

ARPA-Net, som var ett forskningsprojekt som bedrevs i USA 1967-1990 på uppdrag 

av amerikanska försvarsdepartementet, har med tiden Internet utvecklats. ARPA 

(Advanced Research Projects Agency) är namnet på det amerikanska 

försvarsdepartementets forskningsbyrå. 

World Wide Web, www eller webben kort och gott, är en del av Internet och kan 

kortfattat beskrivas som ett Client-Server hypertextsystem för informationsinhämtning 

via Internet. Med Client-Server-system menas ett 

11

samverkanssystem mellan användarens (klientens) dator (Client) och den serverdator 

(Server (tjänare)) där filerna till sökta webbsidor finns. World Wide Web utvecklades 

ursprungligen vid CERN-laboratoriet i Schweiz 1989. Den fortsatta utvecklingen 

övervakas sedan 1994 av arbetsgruppen ”The World Wide Web Consortium” (W3C), 

i vilken olika intressenter för World Wide Web ingår (W3C Homepage 1999). 

På webben är allting representerat som hypertext i HTML-format. Med hypertext 

menas ett icke-linjärt, icke-sekvensiellt sätt att presentera information. 

Hypertextstrukturen länkar ihop informationen på Internet till en sammansatt väv. De 

elektroniska hypertextdokumenten (webbsidorna) är relaterade och länkade till 

varandra via sina webb-adresser (URL). URL är en förkortning för Uniform Resource 

Locator och är som sagt Internets motsvarighet till adresser. 

Ta URL-adressen http://www.geomatics.kth.se/geoinfo/index.html som exempel. Där 

anger http:// först vilket överföringsprotokoll som webbläsaren ska använda. I detta 

fallet Hyper Text Transfer Protocol (http). Sedan följer www.geomatics.kth.se som 

anger domännamnet på den serverdatorn där det eftersökta elektroniska dokumentet 

finns. Därefter följer geoinf som anger sökvägen till den katalog där HTML-filen 

index.html finns. En HTML-fil är en vanliga textfil som innehåller informationen på 

webbsidan samt de HTML-koder som styr webbsidans utseende. Snedstrecken ( / ) i 

URL-adressen används för att skapa hierarkier i adressen. 

Istället för domännamnet kan datorns IP-adress anges. Varje dator som är ansluten till 

Internet har en egen unik 32-bits IP-adress, som består av en siffergrupp om fyra tal 

åtskilda av en punkt. Talen är 8-bits och kan därför variera mellan 0-255. Den första 

siffergruppen anger ett ”kontinentalt” A-nät, den andra ett ”nationellt” B-nät och de 

följande siffergrupperna anger ytterligare nät vidare ner i den näthierarki som utgör 

Internet. Exempelvis så är IP-adressen 130.237.64.219 detsamma som domännamnet 

www.geomatics.kth.se i exemplet ovan. Detta domännamn tillhör institutionen för 

geodesi och fotogrametri vid KTH. 

Förkortningen IP står för Internet Protocol och är det protokoll som sköter 

adresseringen av informationen över Internet och det är en del av 

kommunikationsprotokollet TCP/IP. TCP är en förkortning av Transmission Control 

Protocol och är det protokoll som reglerar hur informationen som skickas över 

Internet först delas upp i små datapaket hos avsändaren och sedan sätts ihop hos 

mottagaren. På vägen mellan avsändare och mottagare passerar informationspaketen 

olika vägledningsdatorer (routers), som med hjälp av protokollet IP, dirigerar dem till 

rätt adress. (The Computer Net Glossary 1999) 

Internet omfattas inte enbart av World Wide Webs eget protokoll HTTP, utan 

innefattar bland annat även protokoll för FTP, Telnet och SMTP (E-post). FTP (File 

Transfer Protocol) är en metod som används för överföring av datafiler mellan olika 

datorer. Telnet används när man, från den dator man själv sitter vid, vill logga in på 

någon annan dator på nätet. Med E-post kan man skicka elektroniska brev och 

meddelanden till någon som har tillgång till en E-post-adress. Protokollet som reglerar 

E-post-kommunikationen mellan mail-servrar kallas för SMTP och är en förkortning 

av Simple Mail Transfer Protocol (The Computer Net Glossary 1999). 

12

En webbläsare, även kallad browser, är det användargränssnitt som behövs för att 

webbsidorna som finns på World Wide Web ska kunna upplevas. Webbläsaren är ett 

datorprogram som tolkar hypertextkoden som finns på webbsidan och låter 

användaren uppleva webbsidans innehåll samt visuellt navigera och länka sig igenom 

Internets noder. Webbsidornas innehåll visas grafiskt i webbläsarens fönster. De 

webbläsarprogram som märks mest idag är främst Netscape Navigator och Microsoft 

Internet Explorer. Bland alla de övriga webbläsarna, som används i dagsläget, kan 

nämnas Opera och Mosaic. Mosaic utvecklades av NCSA (National Center for 

Supercomputing Applications vid University of Illinois, USA) och var den första 

webbläsaren som kunde visa grafiska bilder. 

För att koda och skapa en webbsida kan man använda språken HTML, JavaScript och 

Java. Med HTML skapar man enkla och statiska webbsidor. Vill man ha en webbsida 

som är mer dynamisk, omväxlande och interaktivt krävande kan man skriva små 

datorprogram i det kompilerade, plattformsoberoende och objektorienterade 

programmeringsspråket Java och inkludera dem som små Java-applets () i 

ett HTML-dokument. Java började utvecklas av företaget Sun Microsystems 1991 och 

fick 1996 sitt stora publika genombrott. 

JavaScript kan även det användas för att skapa dynamiska och interaktiva webbsidor. 

Det är ett enklare och mer begränsat språk än Java och har i första hand tagits fram 

som en enhetlig ersättare för alla olika CGI-språk. CGI (Common Gatewat Interface) 

är det vanliga programmeringsgränssnittet för Internet-servrar. Mycket av de tjänster 

som kan utföras på en webbsida, och därigenom bidrar till den interaktiva dynamiken, 

sker med hjälp av CGI-program som finns på serverdatorn. Bland annat hanteras 

formulärbeställningar, omröstningar och liknande databasutbyten av CGI-program 

(Ek 1996). 

JavaScript är ett skriptspråk, vilket innebär att programkoden kan köras direkt utan att 

först kompileras till en körbar kod. Detta språk har gemensamt utvecklats av företagen 

Sun Microsystems och Netscape. JavaScript-koden kan utan problem integreras i en 

HTML-sida och tillskillnad mot Java så ligger koden helt öppen i HTML-dokumentet. 

Fördelen med både Java och JavaScript är att många av de rutiner som styr det som 

sker på webbsidan kan åläggas klientdatorn att sköta och därmed avlastar man 

serverdatorns resurser. 

2.3 HTML 

HTML är en förkortning av Hyper Text Markup Language. Det är ett 

textformateringsspråk som består av en samling formateringskommandon och som 

används för att skapa elektroniska hypertextdokument, så kallade webbsidor. I HTML 

utförs kommandona i den ordning som de står i dokumentet (Ek & Hellstadius 1996). 

När man har navigerat sin webbläsare till en viss webbsidas URL så tolkar 

webbläsaren de HTML-kommandon som finns inbakade i webbsidans elektroniska 

hypertextdokument och använder dessa kommandon för att formatera webbsidans text 

13

och grafik och därmed generera webbsidans utseende. HTML utvecklades även det 

vid CERN-laboratoriet i Schweiz. Utveckling och underhåll av HTML-standarder 

koordineras även det numera av ”The World Wide Web Consortium”. 

Kommandona i HTML anges inom så kallade containrar som skrivs med hjälp av ett 

större-än- och ett mindre-än-tecken, exempelvis . Dessa containrar med sitt 

kommando kallas även för HTML-taggar. Ett HTML-kommando utgörs oftast av ett 

containerpar och består av en start-tagg och en slut-tagg. Slut-taggen har ett 

snedstreckstecken ( / ) framför kommandoordet. Start-taggen visar var kommandot 

börjar och slut-taggen visar var kommandot slutar, t.ex. … . 

Hypertexten som finns mellan start- och slut-taggen är det som kommandot verkar på. 

Till exempel kan textstorlek och fonter ändras, länkar anges och bilder visas. En del 

taggar kan ta ett eller flera attribut. Dessa attribut anger att vissa egenskaper hos 

kommandot är ändringsbara. Hos kommandot för hyperlänkar anger attributet (href) 

vilken webbsida som länken når till och hos kommandot som visar en namngiven bild 

kan man med olika attribut (width, height) ändra bildens storlek (Graham 

1996). I figur 2 här nedan följer några exempel på fyra vanliga HTML-kommandon. 

HTMLkommando 

 

Egenskap av 

HTML-kod 

Hyperlänk (till 

KTH:s 

hemsida) 

HTML-kod med eventuella attribut och 

mellanliggande texter 

14 

Hypertextens utseende 

i webbläsaren 

KTH KTH 

Fet stil Ortnamnslinjen Ortnamnslinjen 

Kursiv stil Ortnamnslinjen Ortnamnslinjen 

 

Visar en bild 

(construct.gif) 

Figur 2. Exempel på fyra vanliga HTML-kommandon. 

En HTML-fil inleds med ett och avslutas med ett och innehåller 

först ett huvud … och sedan en kropp … . I 

huvudet anges webbsidans titel och eventuella sökord och i kroppen som följer därpå 

finns webbsidans innehåll. Som attribut till -kommandot anges vilka färger 

som texter, länkar och bakgrund ska ha. Färger anges i RGB-färger (rött, grönt, blått) 

och uttrycks i det hexadecimala talsystemet (bas 16, (0-F)). Genom att kombinera 

olika andelar rött, grönt och blått kan över 16 millioner färgnyanser skapas. 

HTML 3.0 är en utvidgning av standard HTML och som ger möjlighet till bättre 

grafiska utföranden av webbsidorna samt även tillåter att man visar tabeller och ramar 

. Ramegenskapen innebär kan man dela upp webbläsarens fönster i olika 

rutor (ramar) som innehåller olika HTML-dokument. Med -kommandot 

kan man enkelt visa en meny eller innehållsförteckning i en ram och ett annat 

dokument i en annan ram. I december 1999 kommer den nya uppdaterade HTMLversionen 

HTML 4.0 att introduceras (W3C Homepage).

2.4 Hypertext 

Hypertext är ett icke-linjärt sätt att presentera information på och dess struktur 

består av noder, länkar och markörer. Noderna utgörs av texter och dessa är 

länkade till varandra i en sammansatt väv. Länkarna markeras i texterna av 

speciella markörer som anger var dessa länkar börjar och slutar. Detta gör att 

användaren av ett hypertextsystem kan utforska texten på ett icke-sekventiellt sätt 

och sålunda välja sin egen väg genom texten och informationen. World Wide Web 

är ett bra exempel på ett modernt hypertextsystem. Ordet hypertext myntades 1965 

av Ted Nelson 1 , men den bakomliggande idén lanserades redan 1945 av Vannevar 

Bush 2 . 

På hypertext passar beskrivningar som icke-rumsligt, icke-fysiskt, ibland 

dynamiskt och oftast icke-linjär in på. Hypertext kan ses som en kontrast till 

vanliga böcker vilka man kan beskriva som rumsliga, fysiska, statiska och har 

oftast en linjär struktur. Hypertext passar utmärkt att använda i undervisning och 

utbildningssammanhang. 

Bland de problem som nämns i samband med hypertext är vilsenhet, svårigheterna 

för användaren att veta var i ett komplext nätverk den aktuella texten är och vart 

olika länkar leder, samt att det inte finns något tydligt slut. Orienteringskartor som 

visar nätverkets struktur samt indikerar vilken nod som förtillfället används har 

visat sig fungera väl både för användaren och för dem som skapar hypertexterna. 

Den grundläggande fördelen med hypertext är att den tillåter ett individuellt 

sökande efter information. 

När informationen utgörs av andra kommunikationsformer än enbart text, till 

exempel grafik, animation, ljud, bild och video, bruka man kalla detta för 

multimedia. När multimedia ingår i ett hypertextsystem kallas detta för 

hypermedia. De kartbilder som finns i ett hypertextsystem och som har länkar 

utgående ifrån sig betecknas som hyperkartor. Hypermedia och hyperkartor 

kommer att beskrivas och diskuteras mer utförligt i var sitt underkapitel som följer 

strax härpå. 

1 Ted Nelson, f. 1930, amerikansk datoranvändningsvisionär och tidig förespråkare 

för hypertext. Upphovsman till ordet 1965. Pekade 1977 i boken The Home 

Computer Revolution på de möjligheter till global kommunikation och 

informationstillgång som den nya mikrodatortekniken kan erbjuda 

(Nationalencyklopedin 1989-1996). 

2 Vannevar Bush, 1890 - 1974, amerikansk ingenjör och forskningsadministratör 

som spelade en viktig roll för Manhattanprojektet och det amerikanska 

kärnvapenprogrammet. Publicerade i juli 1945 en inflytelserik artikel i Atlantic 

Monthly ”As We Think” som handlade om hur den nya datatekniken skulle kunna 

utnyttjas för informationssökning och med idéer som påminner om vad som 

numera kallas hypertext (Nationalencyklopedin 1989-1996). 

15

2.4.1 Hypermedia 

Hypermedia är en generalisering av begreppet hypertext och består av multimedia i ett 

icke-linjärt hypertextformat. Hypermedia innebär att förutom text även grafik, bilder, 

animationer, video och ljud med markörer länkas samman i ett hypertextsystem. 

Ytterst syftar hypermedia till att i digital form integrera alla de presentationsformer vi 

känner och väva dem samman för interaktiv utforskning. 

Den stora fördelen med hypermedia är som sagt att användaren av systemet kan på 

egen hand flexibelt utforska och inhämta kunskaper om ett sammansatt ämne genom 

att informationen presenteras med hjälp av olika media. Detta ställer dock högre 

kognitiva krav på användaren som härigenom erhåller ett större ansvar för sin egen 

inlärning. Vid navigation igenom ett hypermediesysyem ställs således stora krav på 

användarens korttidsminne. Risken finns att användaren känner sig vilsen bland all 

information om inte det finns någon logisk struktur i informationsflödet. 

När man skapar ett hypermediesystem bör man organisera informationen i en sådan 

struktur att den möjliggör för användaren att genomskåda strukturen och ta den till 

hjälp när det gäller att komma ihåg informationen. Ett sätt att påtala och upplysa om 

strukturens design är att använda sig av olika navigerings- och orienteringskartor som 

på ett pedagogiskt sätt visar systemets nodstruktur samt vilka noder som besökts. 

Ämnets naturliga struktur bör återspegla sig i hur man strukturerar och organiserar 

hypermedia (Stephens 1999). De olika organisatoriska grundformerna kan sägas vara 

linjär serie, trädstruktur, cyklisk struktur, rutnät, inflätad väv och stjärnformig 

struktur. De flesta hypermediesystem utgörs dock av olika konglomerat av dessa 

grundformer. Grundformerna beskrivs lite närmare i figurerna 3 - 8 här nedan. 

Figur 3. Linjär serie. 

Den linjära serien kännetecknas av att strukturen har en väl definierad början och ett 

väl definierat slut. Den ena hypertextdokumentet är länkat till nästa, där dokument 

följer på dokument. Denna struktur är analog med den struktur en vanlig bok har. 

16

Figur 4. Trädstruktur. 

Trädstrukturen består av hierarkiskt samlade hypertextdokument. Denna struktur 

lämpar sig väl för ämnen som kan delas upp i skilda kapitel utan större samröre med 

varandra och där varje kapitel i sin tur är uppdelade i skilda underkapitel. Dessa 

underkapitel kan sedan i sin tur kan vara uppdelade i skilda underkapitel och så 

vidare. 

17

Figur 5. Cyklisk struktur. 

I det cykliskt strukturerade systemet är hypertextdokumenten ordnade i en sluten 

kedja. Det finns ingen given början och inget givet slut. Denna struktur används med 

fördel när olika kretslopp i slutna system ska beskrivas. 

Figur 6. Rutnätstruktur. 

I strukturer som är uppbyggda som rutnät är det endast ämnen som är nära relaterade 

till varandra som är ihoplänkade och detta för att förtydliga eventuella samband 

mellan ämnen. Man kan i dessa system ej gå från ett hypertextdokument till ett annat 

utan att det finns ett tydligt samband mellan ämnesområderna. 

18

Figur 7. Stjärnformig struktur. 

Det stjärnformigt strukturerade systemet bygger få att det finns ett centralt 

hypertextdokument som innehåller huvudämnet. De andra hypertextdokumenten är 

endast länkade till huvuddokumentet och innehåller oftast utvikningar och 

fördjupningar till huvudämnet. 

19

Figur 8. Den inflätade vävstrukturen. 

En inflätat väv är en struktur som egentligen saknar skönjbar struktur. I denna struktur 

är alla hypertextdokumenten länkade kors och tvärs som en väl inflätat väv för att 

skapa möjlighet för användaren att byta ämnesområde helt efter eget önskemål och gå 

dit viljan tar en. 

2.4.2 Hyperkartor 

En hyperkarta definieras som ett georefererat multimedia system (Kraak & van Driel 

1997). En hyperkarta består dels av ett grafiskt element och dels av hyperlänkar. Det 

grafiska elementet utgörs av en digital kartbild av ändamålsenlig design och i 

kartbilden finns sedan hyperlänkszoner koordinatmässigt definierade. När man klickar 

på en av dessa zoner länkas man till det hypertextdokument som är knuten till zonen. 

Detta hypertextdokument innehåller oftast information som är geografiskt knuten till 

lokaliteten ifråga. Koordinaterna som används för att definiera hyperlänkszonerna 

anges i pixelkoordinater, där origo finns i bildens övre vänstra hörn. 

Hyper är ett grekiskt ord som betyder över eller förhöjd och används i den mening att 

det objekt som hyper betecknar innehåller något utöver vad det synes göra. En 

20

hyperkarta innehåller således inte enbart den information som finns återgiven på 

kartan utan även den information som är länkad till kartan. Begreppet hyperkarta 

introducerades av Laurini och Milleret - Raffort 1990. Idén bakom hyperkartor är att 

man vill på ett enkelt sätt relatera olika informationsdokument till en viss geografisk 

lokalitet och på så vis använda kartbilden som en visuell ingång i 

informationssökandet (Laurini & Milleret - Raffort 1990). 

Utökade och mer avancerade varianter av hyperkartor är de typerna som har en 

databas kopplad till sig eller där man kan göra rumsliga informationssökningar i 

kartbilden. Den rumsliga informationssökningen kan exempelvis göras genom att en 

sökruta definieras i bilden och alla dokument vars geo-tagg finns bland de koordinater 

som befinner sig inom sökarean tillkännages eller visas. 

Om en databas innehåller hypermediadata som är relaterade till koordinater, det vill 

säga att hypermediadokumenten i databasen har geo-taggar ansatta, skulle man mot 

denna databas via en hyperkarta kunna ställa SQL-frågor (queries) och via 

hyperkartan sedan få svaret på sökningen grafiskt presenterat i webbläsaren. 

För att få ett verktyg som kan göra rumsliga analyser skulle man sålunda i 

förlängningen kunna göra en koppling mellan hyperkartor på webben och ett 

geografiskt informations system (GIS). Med hyperkartor skulle man på så vis kunna 

göra rumsliga, tematiska och temporala navigationer och sökningar av ett 

hypertextsystem (Laurini & Thompson 1992). 

Slutligen kan här nämnas några viktiga aspekter på hyperkartor och det är de aspekter 

som är knutna till frågor om underhåll och uppdatering. Som för alla 

informationssystem bör det finnas sätt att enkelt underhålla och uppdatera 

hyperkartorna när så är påtalat av världsliga förändringar. En inaktuell hyperkarta 

fungerar endast som en principvisare och som kuriosa. 

2.5 Bildformat 

Det finns många olika bildformat som används för att lagra bilder i en dator. Ett av de 

vanligaste bildformaten är TIFF-formatet. TIFF, (Tagged Image File Format), är ett 

grafiskt filformat som utvecklades av Aldus Corporation på 1980-talet och var tänkt 

att fungera som ett universellt grafiskt filformat i den mening att bilder enkelt ska 

kunna flyttas mellan datorer (The Computer Net Glossary 1999). 

TIFF-formatet kan dock ej användas för att visa bilder på Internet. För att kunna visa 

en bild på Internet så måste bilden vara lagrad i ett format som stöds av de flesta 

webbläsare. På Internet är GIF och JPEG de två vanligaste bildformaten. Dessa 

bildformat utnyttjar olika komprimeringstekniker och därigenom upptar de 

förhållandevis lite lagringsutrymme i datorn. Bilder som komprimerats med hjälp av 

så kallad fraktalkomprimeringsteknik kan ännu ej användas på Internet, men 

utveckling av detta kompakta bildformat pågår dock. GIF, JPEG och 

fraktalkomprimering beskrivs lite närmare i de tre härpå följande underkapitlerna. 

21

2.5.1 GIF 

GIF (Graphics Interchange Format), är det vanligaste grafiska filformatet för 

färgbilder på webben. GIF är ett kompakt filformat som är idealiskt för bilder som 

endast innehåller få färger och har stora fält med samma färgnyans. GIF-bilder har en 

begränsning på 256 olika färger. För fotografier är dock JPEG ett bättre alternativ, då 

detta filformat kan innehålla upp till 16,7 millioner färger. GIF utvecklades av 

företaget CompuServe 1987 och kallades då för GIF87. Två år senare lades nya 

egenskaper till och detta nya filformat kallades för GIF89a. De nya egenskaperna som 

lades till var bland annat interlacering, transparens och animation (The Computer Net 

Glossary 1999). 

En vanlig GIF-bild överförs och visas i en webbläsare med full kvalitet med början 

från övre delen av bilden till den nedre. Är bilden stor eller nätverket långsamt kan det 

ta tid innan hela bilden visas och man kan se vad bilden föreställer. Ett sätt att 

snabbare få vetskap om bildens innehåll är att använda interlacerade bilder. En GIFbild 

som är sparad interlacerad kommer att först visas grovt pixelerad och suddig men 

man ser konturerna av bildens motiv. Därefter förbättras bildkvaliteten successivt 

flera gånger tills bilden är helt perfekt. Överföringstiden är lika lång i båda fallen. 

Motsvarigheten till interlacering hos JPEG kallas för progressiv JPEG. 

Egenskapen transparens innebär att man kan skapa bilder som till en viss del är 

transparenta. I dessa bilder har vissa områden gjorts genomskinliga så att bakgrunden 

kan lysa igenom bilden på dessa ställen. Denna egenskap används framför allt till för 

att skapa bilder som ej uppfattas som fyrkantiga. Animerade GIF-bilder framställs 

genom att en serie fristående bilder sätts ihop till en sekvens där den ena bilden visas 

efter den andra i den ordning och med det tidsintervall som önskas för att animationen 

skall bli effektfull. 

2.5.2 JPEG 

JPEG (Joint Photographic Experts Group), är ett filformat som bäst lämpar sig för 

bilder med stora färgvariationer, exempelvis fotografier. Standarden har utvecklats av 

”The Joint Photographic Expert Group Committee” (The JPEG Homepage 1999). 

JPEG-formatet komprimerar bilderna kraftigt och genom denna komprimering går det 

snabbare att ladda ner bilderna till datorn. Man kan välja vilken komprimeringsgrad 

man vill ha, men ju mer man komprimerar desto mer bildinformation kommer att gå 

förlorad. Kvaliteten försämras kraftigt vid hög komprimering. Till skillnad mot GIF så 

går visuell bildinformation permanent förlorad vid användning av JPEGkomprimeringsteknik. 

JPEG komprimerar bilder med fotografiskt färgdjup bättre än vad det oftare använda 

filformatet GIF klarar av. En högre grad av färgtrogenhet erhålls med JPEG för dessa 

färgrika bilder. JPEG komprimerar gråskalebilder och färgbilder lika bra. RGB-delen 

av en färgbild komprimeras som tre separata gråskalebilder, en för var färg och där 

var och en kan komprimeras olika mycket. 

22

Det finns två sorters JPEG. Vanlig JPEG och Progressiv JPEG. Vanliga JPEG-bilder 

visas på datorskärmen genom att bildernas pixel-linjer ritas ut en efter en med början 

uppifrån. Progressiv JPEG, som är en motsvarighet till interlacerade GIF-bilder, ritar 

däremot först ut alternerande pixel-linjer som sedan fylls ut vid den andra 

utritningspassagen. Den synliga effekten blir att bilden först verkar vara suddig, 

oskarp och grovt pixellerad men därefter blir den gradvist skarpare tills full kvalitet 

har erhållits. En bild som är av progressivt JPEG-format ger betraktaren en möjlighet 

att se bildens struktur tidigare och effekten blir den att det uppfattas som om bilden 

laddas ner snabbare i datorn än en bild i vanligt JPEG-format. Överföringstiderna är 

dock lika långa. 

8 x 8 

pixel 

block 

Diskret 

Cosinus 

Transform 

23 

11001001… 

Data output 

Figur 9. JPEG komprimering beskrivet med ett blockdiagram (Wolfgang 1999). 

Figur 9 beskriver schematiskt JPEG-processen med hjälp av ett blockdiagram 

innehållandes de olika stegen i JPEG-komprimeringstekniken (Wolfgang 1999). 

JPEG-tekniken delar först upp bilden som ska komprimeras i 8 x 8 pixel matris block. 

Därefter beräknas den diskreta cosinus transformen (DCT) för varje block. Med en 

kvantifieringsmatris avrundas DCT- koefficienterna till heltal. Det är i detta steg som 

bildinformation permanent går förlorad, men ger samtidigt möjligheter till stora 

komprimeringsnivåer. Efter en binär omkodning skrivs så slutligen det data som 

komprimerats ut till en outputfil (*.jpg). Vid dekomprimering återfinner JPEGtekniken 

de kvantifierade DCT-koefficienterna ur den komprimerade datan, använder 

den inversa transformen av DCT och visar så slutligen bilden. 

Med en ursprunglig bild A, erhålls DCT-koefficienterna för output-bilden B, enligt 

formeln i figur 10. 

N1−1N2−1 

⎡› 

⋅k 

⎢ 

⎣2⋅ 

N 

⎡› 

⋅k 

⎢ 

⎣2⋅ 

N 

B( 

k , k ) 4⋅ 

( i, j) 

⋅cos 

1 ⋅ ( 2⋅i 

+ 1) 

⋅cos 

2 

1 2 

A 

⋅ ( 2⋅j+ 

1) 

⎥⎦ 

= ∑ ∑ 

i= 

0 

j= 

0 

Kvantifierare 

Figur 10. Den diskreta cosinus transformen (DCT) (Wolfgang 1999). 

Indatabilden A, är N2 pixlar bred och N1 pixlar hög. A(i,j) är intensiteten hos pixeln i 

rad i och kolumn j. B(k1,k2) är DCT-matrisens koefficient i rad k1 och kolumn k2. 

Indata till DCT är en 8 x 8 matris med heltal, bestående av varje pixels gråskalevärde, 

från 0 till 255 (8 bit). Output-matrisen med DCT-koefficienterna innehåller heltal från 

–1024 till 1023. Låga bildfrekvenser hamnar i matrisens övre vänstra hörn och höga 

bildfrekvenser hamnar i matrisens nedre högra hörn. 

1 

Binär 

omkodare 

⎤ 

⎥ 

⎦ 

2 

⎤

Den diskreta cosinus transformen transformerar bildsignalerna från en rumslig domän 

till en frekvensdomän och gör så att bilden delas upp i delar som har skiftande grad av 

betydelse med avseende på bildkvaliteten. Det finns ett samband mellan bildkvalitet 

och grad av kvantifiering. Hög komprimeringsgrad fås av en grov kvantifiering av 

koefficienterna och leder till en sämre bildkvalitet. Det gäller att ändamål och 

bildstorlek får bestämma grad av komprimering. Vid komprimering av JPEG-bilder 

uppstår mer eller mindre tydliga skuggor efter skarpa kanter och linjer i motivet. 

Dessa skuggor kallas för Gibbs effekt. 

Kvantifieringsmatrisen är en 8 x 8 matris vars element kallas för ”quantums” och kan 

sägas motsvarar steglängder. Det finns ett element för varje DCT-koefficient. 

Steglängderna är små för låga frekvenser som därav påverkas lite och stora för höga 

frekvenser. I kvantifieraren divideras DCT-koefficienterna med sin motsvarande 

quantum och avrundas till närmaste heltal. Således blir de kvantifierade 

koefficienterna för höga frekvenser noll efter avrundningen, emedans de för de låga 

frekvenserna endast genomgår små förändringar. Det är de höga frekvenserna i 

bildinformationen som till stor del går förlorad och eftersom det mänskliga ögat 

uppfattar låga bildfrekvenser bättre än höga spelar bildstörningar i de höga 

bildfrekvenserna mindre roll för ögat och därför man kan göra en grövre kvantifiering 

för dessa högre frekvenser. Detta är förklaringen till den effektiva komprimeringen av 

färgrika bilder med JPEG-teknik. 

2.5.3 Fraktalkomprimerade bilder 

Ett intressant bildformat som ännu ej används på Internet, men som är under 

utveckling, är ett bildformat som utnyttjar fraktalkomprimering. Idén med 

fraktalkomprimering bygger på två grundfakta. Dels den att en bild byggs upp av 

många olika matematiska ekvationer och dels den att många ting i den verkliga 

världen byggs upp av naturliga fraktaler. De naturliga fraktalerna kan sedan beskrivas 

med hjälp av matematiska ekvationer och samband. 

En av fördelarna med fraktalkomprimering av fotografiska bilder är att dessa är 

representationer av den verkliga världen och att de ingående motiven ofta byggs upp 

av fraktaler som ju kan ersättas av matematiska samband. Bildfilerna kan därav bli 

mycket små. En annan fördel med fraktalkomprimerade bilder är att upplösningen inte 

behöver bli markant sämre när man förstorar bilden eftersom den ju är uppbyggd av 

de matematiska sambanden hos objekten i motivet. Fraktalkomprimerade bilder går 

även snabbare att packa upp och visa än både GIF och JPEG. Nackdelen med 

fraktalkomprimering är att det tar mycket lång tid att komprimera en bild, eftersom de 

komplicerade matematiska sambanden i bilden måste hittas (Ek & Hellstadius 1996). 

Fraktaler är inom matematiken en benämning på en bild eller en mängd som har en 

mycket komplex form och är starkt sönderbruten, i motsatts till räta linjer, cirklar, 

trianglar och andra figurer inom den euklidiska geometrin. Andra egenskaper hos 

fraktalerna är att de är självlikformiga vilket innebär att om man förstorar en del av 

fraktalen så återkommer samma form som fraktalen har i helhet. Vid uppförstoring 

24

återkommer samma grundmönster hela tiden oavsett skala. Fraktalmönstret har ett 

oändligt djup. Fraktaler uppkommer genom att man gör oändliga 

itererartionsberäkningar av vissa matematiska funktioner (Nationalencyklopedin 

1989-1996). 

I naturen är fraktaler, till skillnad mot de euklidiska formerna, mer regel än undantag. 

Man kan beskriva konturerna av moln, träd, löv, bergskedjor, kustlinjer, floder, 

eldslågor, rök, snöflingor och mycket mera med hjälp av fraktaler. Dessa fraktaler, 

som förekommer i naturen, har dock inte ett oändligt djup till skillnad mot de 

teoretiska fraktalerna. 

Fraktalbegreppet används inom olika vetenskaper för att beskriva delar av 

verkligheten. Inom fysiken används fraktaler för att försöka beskriva kaos, turbulens, 

virvelbildningar i vatten, massfördelningen i universum och små partiklars rörelse i 

luft. Inom biologin och kemin används fraktalerna i olika tillväxtmodeller. I geografin 

kan fraktaler användas till att beskriva olika landskapsformationer såsom kustlinjer, 

floder, bergskedjor och andra geologiska formationer. I tekniska sammanhang 

används fraktaler, förutom vid bildkomprimering, även vid utformning av antenner. 

Olika exempel på fraktaler redovisas i appendix F. 

25

3 Genomförande 

Examensarbetet har till sin konkreta del genomförts dels som utveckling och kodning 

av hypertextstrukturen för prototypen till Ortnamnslinjen och dels som framtagning 

och undersökning av olika karttyper som ska användas som grafiska element i de 

olika hyperkartorna som ingår i prototypen. Kodningen av hypertextstrukturen gjordes 

huvudsakligen i HTML och i behövliga fall även i JavaScript. Tanken var att 

strukturen skulle vara enkel, överskådlig samt indelad i kapitel. Enkelheten består i att 

strukturen ska vara enkel att sätta sig in i och att det ska vara enkelt att komplettera, 

uppdatera och bygga ut innehållet av Ortnamnslinjen utan att behöva ändra allt för 

mycket. 

Överskådligheten erhölls på flera sätt. Dels erhölls överskådligheten genom att ramar 

användes (med hjälp av -kommandot). Ramar användes för att kunna 

visa flera webbsidor i samma webbläsare samtidigt. Överskådlighet erhålls även 

genom att så kallade “pop-up”-fönster användes. Dessa “pop-up”-fönster användes 

vid de tillfällen då webbsidor med information om runstenar och ortnamn 

efterfrågades via hyperlänkning. Med “pop-up”-fönsterteknik aktiveras ett nytt, 

mindre fönster, med en efterfrågad webbsida, då man på den ursprungliga webbsidan 

klickar på en hyperlänk som har den efterfrågade webbsidan som länknod. Den 

ursprungliga webbsidan finns under tiden kvar i webbläsaren och visas i bakgrunden. 

Till överskådligheten bidrar också det att Ortnamnslinjens huvudkapitelindelning hela 

tiden är synlig och tillgänglig i ramen högst upp som en meny. På de webbsidor som 

har underkapitel så finns dessa underkapitel i en menylista i ramen längst ut till 

vänster. Även dessa menyer är synliga och tillgängliga under hela den tid som 

webbsidan är efterfrågad. På grund av kapitelindelningens art har Ortnamnslinjen 

huvudsakligen strukturerat i en trädstruktur. Innehållet i prototypen kan indelas i två 

huvudkapitel som behandlar var sitt ämne. De båda huvudkapitlerna består sedan av 

flera underkapitel som i sin tur eventuellt kan bestå av flera underkapitel. 

Det ena huvudkapitlet handlar om namngivingsregler och råd i namngivningsfrågor 

angående ortnamn. I underkapitlerna till detta huvudkapitel har i samtliga fall 

utrymme lämnats för att eventuellt senare ifyllas av brödtext som behandlar ämnena i 

fråga samt att då även undergå en adekvat webbsidesutformning och design. 

Det andra huvudkapitlet handlar huvudsakligen om kulturhistoria och vissa ortnamns 

betydelser samt återger till viss del innehållet i skriftserien ”Det Medeltida Sverige”. I 

detta huvudkapitel är man först tvungen att välja vilken socken man är intresserad av. 

Eftersom Valbo socken i Gästrikland utgjorde försöksområde och utgångsdata till 

prototypen endast inhämtats därifrån, länkas man oavsett vilket val man gjort 

obönhörligen till underkapitlet som handlar om Valbo socken. 

Anledningen till att socken valts som samlande geografisk enhet är att detta är en 

lagom stor och hanterlig enhet, både när det gäller geografisk yta och när det gäller 

ortnamnens antal. Dessutom är socken den gamla kulturella indelningen av Sveriges 

bygder på lokal och vardaglig nivå samt ett välkänt och väl förankrat begrepp i folks 

medvetande. 

26

Framtagningen och anpassningen av det kartmaterial som har används till de grafiska 

elementen i hyperkartorna, har åstadkommits med hjälp av bildediteringsprogrammet 

Paint Shop Pro 4. Detta program har även används för att skapa behövliga ikoner och 

GIF-bilder med text samt för att mäta fram pixelkoordinaterna för hyperlänkszonerna. 

En av prototypens hyperkartor har en scannad handritad karta som grafiskt gränssnitt. 

Denna karta har kompletterats med några små ikoner som visar var hyperlänkarna till 

dokumenten som handlar om runstenar finns. En annan av prototypens hyperkartor 

har ett ortofoto öven den östra delen av Valbo socken. Detta ortofoto har 

kompletterats med samma sorts runstensikoner som hos den handritade kartan samt 

några namnikoner. Ikonerna har överlagrats på de ursprungliga bilderna. 

Ytterligare en stor hyperkarta togs fram. Denna hade den Gröna kartan som grafiskt 

gränssnitt. Försöksområdet Valbo socken råkar nu befinna sig mitt vid kartskarvarna 

emellan fyra kartblad hos den Gröna kartan 13H:(NV, NO, SV, SO). För att få en 

kartbild som omfattar hela försöksområdet gjordes därför först fyra utsnitt, ett utsnitt 

från vart kartblad. Utsnitten konverterades därefter från TIFF-format till Progressivt 

JPEG-format med upplösningen 250 dpi (dots per inch) och med 80 som 

komprimeringsgrad. Konverteringen gjordes för att kartbilderna skulle lagras i ett 

bildformat som gör det möjligt att kunna se dem i en webbläsare. Komprimeringen 

gjordes för att minska på bildfilens storlek så att nedladdningen över Internet inte ska 

ta orimligt lång tid. En avvägning fick göras mellan bildfilens storlek och en 

acceptabel bildkvalitet. De fyra utsnitten sammanfogades sedan till en enda kartbild. 

Bild- och textikoner skapades och överlagrades kartbilden. Dessa ikoner fyller 

funktionen att åskådliggöra och förtydliga var vissa hyperlänkar var placerade i 

kartbilden. Utseendemässigt bestod ikonerna av en runstensbild eller en blåfärgad text 

mot en vit bakgrund och med en röd och svart ramkant runt om. Valet av denna typ av 

ikoner gjordes för att tydligt visa och markera var ikonerna placerats. 

Utöver detta gjordes även ett flertal små utsnitt ur kartbladen hos de Gula kartorna 

som täcker försöksområdet. Även dessa försågs med text- och bildikoner. Dessa 

utsnitt användes som små lokaliseringskartor och hyperkartor i de “pop-up” fönstrer 

som visade förklaringar och ursprung till ortnamn. Dessa kartor konverterades från 

TIFF-format till Progressivt JPEG-format med upplösningen 250 dpi (pixelpunkter 

per tum) och med 30 som komprimeringsgrad. Vissa av dessa små lokaliseringskartor 

genomgick smärre storleksförändringar och detta enkom av den anledningen att 

bilderna bättre skulle få plats i “pop-up”-fönstret. Kartan var endast tänkt som en 

orienteringshjälp och därför erfordrades inte att kartan presenterades i sin 

originalskala. I de fall där utsnitten ur de Gula kartorna inte blev heltäckande över 

området eller av annan anledning inte gav ett bra resultat användes i stället små utsnitt 

ur de Gröna kartorna som lokaliseringkartor. 

I HTML använder man kommandot för att beskriva utformningen av de 

hyperlänkszoner som finns i en hyperkarta. Formerna hos dessa zoner är oftast 

rektangulära, cirkelformade eller polygont månghörniga och deras utbredningen anges 

med hjälp av bildens pixelkoordinater. Genom att mäta fram pixelkoordinater för de 

aktuella zonerna med hyperlänkar i varje kartbild kunde så slutligen samtliga avsedda 

hyperkartor konstrueras. 

27

4 Resultat 

Examensarbetet resulterade i en prototyp till Ortnamnslinjen i hypertextformat. På 

webbadressen http://www.geomatics.kth.se/~perk/Xjobb/startframe.html kan denna 

prototyp i dagsläget återfinnas. Resultatet kommer här nedan att presenteras med hjälp 

av ett flertal skärmbilder som återger de flesta av prototypens webbsidor så som de 

visas i en Netscape Navigator webbläsare. 

Figur 11. Skärmbild 1. 

Den första skärmbilden visar överst en ram som innehåller en menyrad som består av 

hyperlänkar till huvudkapitlerna, en översikt av Ortnamnslinjens innehållet samt en 

webbsida med lite bakgrundsfakta om Ortnamnslinjen. Denna ram är alltid tillgänglig 

i alla ramsamlingar (). Under menyraden finns det en undre ram som 

här visar webbsidan med huvudkapitlet som handlar om namngivningsregler och råd i 

namngivningsfrågor angående ortnamn. Den webbsidan består av tre ramar. Den 

översta av dessa visar endast rubriken, den vänstra visar en menylista som innehåller 

de olika underkapitlerna. Om man väljer ett underkapitel så kommer innehållet i det 

kapitlet att visas den stora ramen till höger. Eftersom underkapitlerna i dagsläget ännu 

inte har någon text knuten till sig är denna sida helt vit. 

28


Den andra skärmbilden visar i den undre ramen den webbsida man först möter efter 

det att man valt hyperlänken (Socknar) som leder till det andra huvudkapitlet, vars 

innehåll i huvudsak behandlar och kombinerar ämnena kulturhistoria och ortnamnens 

betydelser. Dessutom återges i det här kapitlet till viss del även innehållet i 

skriftserien ”Det Medeltida Sverige”. På denna första webbsida ställs man inför 

möjligheten att välja vilket geografiskt område man är intresserad av. Informationen i 

Ortnamnslinjen är uppdelad på olika geografiska enheter och här är den geografiska 

indelningen gjord sockenvis. I listformuläret syns Valbo socken vara vald. 

29


Den tredje skärmbilden visar utseendet på den webbsida som presenteras efter det att 

man valt Valbo socken som geografiskt område. I den vänstra ramen finns en 

menylista med hyperlänkar till fyra olika underkapitel samt en femte hyperlänk (5. 

Val av ny socken) som leder tillbaka till sidan där val av en ny socken kan göras. Den 

första hyperlänken leder till ett inledande underkapitel (1. Om Valbo socken) som ger 

bakgrundsfakta om socknen och den webbsidan presenteras här i den stora ramen till 

höger. 

30


Den fjärde skärmbilden visar en del av innehållet i det andra underkapitlet (2. 

beskrivning av Valbo socken ur (DMS): Det Medeltida Sverige) som bland annat 

återger en beskrivning av Valbo socken ur ”Det Medeltida Sverige”. I brödtexten på 

webbsidan i den stora ramen finns en mängd hyperlänkar inlagda vid ställen där 

aktuella ortnamn, runstenar och byggnader nämns. När man väljer en hyperlänk som 

rör en av runstenarna visas en liten bild av runstenen i den smala ramen med svart 

bakgrund längst till höger. Om man vill se bilden med runstenen och runinskriptionen 

i ett större format eller läsa översättningen av runtexten kan man härifrån aktivera de 

“pop-up”-fönster som återger denna information. 

31


Den femte skärmbilden visar två av dessa “pop-up”-fönster. I det ena “pop-up”fönstret 

visas runstenen till vänster och till höger är det tänkt att stenens runinskription 

ska skrivas tydligt. Den exakta runtexten har tyvärr ej erhållits så till höger återfinns 

nu istället en GIF-bild med ett exempel på hur runtexten kan se ut. Runorna är skrivna 

med fonten Futhark_A och i exemplet visas den yngre 16-typiga nordiska runraden 

(futharken). Denna runtextbild visas även i det andra “pop-up”-fönstret som även 

visar översättningen av runtexten till svenska. Mellan de både “pop-up”-fönstrena 

finns ömsesidiga hyperlänkar. Poängen med att ha runstenen och runtexten i det ena 

”pop-up”-fönstret utan översättningen är att den runintresserade användaren själv först 

kan få möjlighet att försöka läsa, översätta och tolka runinskriptionen. Därefter har 

användaren möjligheten att själv aktivera det andra ”pop-up”-fönstret och få den 

officiella översättningen presenterad. 

32


Den sjätte skärmbilden visar ett “pop-up”-fönster som innehåller uppgifter och 

förklaringar till ett visst ortnamns betydelse. Dessutom visas även en liten 

orienteringskarta i “pop-up”-fönstret. Ibland kan denna orienteringskarta även vara en 

hyperkarta om det finns intressanta kulturminnen redovisade på orienteringskartan. 

Aktiveringen av dessa “pop-up”-fönster sker via hyperlänken som finns vid det 

aktuella ortnamnet i brödtexten som återger beskrivningen av Valbo socken ur ”Det 

Medeltida Sverige” (Ramqvist 1998). 

33


Den sjunde skärmbilden visar webbsidan som innehåller det tredje underkapitlet. (3. 

Läsanvisningar till Det Medeltida Sverige) Detta underkapitel innehåller 

läsanvisningar till ”Det Medeltida Sverige”. Dessa läsanvisningar består dels av 

förklaringar till de olika förkortningar som används i ”Det Medeltida Sverige” samt 

en beskrivning hur informationsstrukturen i texten är uppbyggd. 

34


Den åttonde skärmbilden visar det fjärde underkapitlet (4. Hyperkartor över Valbo 

socken) vars tema handlar om hyperkartor. Meningen är att detta underkapitel ska 

återge en trevlig hyperkarta över Valbo socken. En del av detta examensarbete var 

just att prova ut en lämplig sorts kartmaterial att använda som det grafiska elementet i 

hyperkartan. Därav har tre olika sorters hyperkartor tagits fram och undersökts. Denna 

webbsida innehåller länkar till dessa hyperkartor och hyperkartorna presenteras 

närmare på de nästföljande skärmbilderna. 

35


Den nionde skärmbilden visar en hyperkarta med den handritade kartan över Valbo 

socken som grafiskt element. Kartan är i svart och vitt och är enkel men effektiv. Den 

innehåller i stort sett endast karttecken för vattendrag, fornlämningar och orter. Dessa 

enkla karttecken markerar samtidigt läget för eventuella zoner med hyperlänkar. 

Hyperkartan går under beteckningen ”Historisk karta över Valbo socken” eftersom 

kartan är baserad på historisk information ur ”Det Medeltida Sverige, Gästrikland” 

(Ramqvist 1998). 

36


Den tionde skärmbilden visar hyperkartan som går under beteckningen ”Historisk 

karta över Valbo socken” och ett aktiverat “pop-up”-fönster innehållandes 

information om ett ortnamns betydelse samt en liten orienteringskarta. 

37


Den elfte skärmbilden visar en hyperkarta med ett ortofoto över östra delen av Valbo 

socken som grafiskt element. Fotot är svart/vitt och har försetts med text- och 

bildikoner för att markera var hyperlänkszonerna är belägna. Hyperkartan går under 

beteckningen ”Ortofoto över del av Valbo socken”. 

38


Den tolfte skärmbilden visar hyperkartan med ortofotot som grafiskt element och två 

aktiverade “pop-up”-fönster. Det ena “pop-up”-fönstret innehåller information om ett 

ortnamns betydelse och det andra visar en webbsida med bilder på dels en runsten och 

dels ett runtextexempel. 

39


Den trettonde skärmbilden visar en hyperkarta med den Gröna kartan som grafiskt 

element. Kartbilden är förhållandevis stor, 3410 x 2490 pixlar, och således visas 

endast en mindre del av kartbilden i webbläsarens fönster. Denna webbläsare är en 

nyaktiverad webbläsare som visas ovanför den första webbläsaren som fortfarande 

visar den bildskärmbild som presenterades som skärmbild åtta i figur 18 på sidan 35. 

Anledningen till att denna struktur har använts är dels den att den stora kartbilden 

emellanåt kan ta lång tid att ladda ned i datorn och om denna nedladdning och visning 

sker i en separat webbläsare kan användaren under tiden utnyttja den första 

webbläsaren där hela Ortnamnslinjen fortfarande är tillgänglig. Även efter det att 

kartan är nedladdad i den andra webbläsaren så kan användaren med fördel växelvis 

använda de båda aktiva webbläsarna i sin vidare utforskning av Ortnamnslinjen. 

Den andra anledningen är att genom att visa kartbilden i hela webbläsarens fönster 

istället för i en liten ram, så blir mer av kartbilden synlig på samma gång. Dessutom 

så hade man brutit den rådande ramstrukturen om man visat kartan i den första 

webbläsarens hela fönster och det hade blivit onödigt knöligt att med enkel HTMLkod 

återskapa den. 

40

Genom att använda scroll-listerna vid sidan om och i nedre kanten av fönstret kan 

man smidigt förflytta sig i runt i kartbilden. Kartbilden, som är i originalskala, 

innehåller överlagrade bild- och textikoner som markerar de zoner som har 

hyperlänkar knutna till sig. Hyperkartan går under beteckningen ”Modern karta över 

Valbo socken”. 


Den fjortonde skärmbilden visar hyperkartan som går under beteckningen ”Modern 

karta över Valbo socken” och ett aktiverat “pop-up”-fönster innehållandes 

information om ett ortnamns betydelse samt en liten orienteringskarta. 

41


Den fjortonde skärmbilden visar hyperkartan som går under beteckningen ”Modern 

karta över Valbo socken” och tre aktiverade “pop-up”-fönster. Ett “pop-up”-fönster 

innehåller information om ett ortnamns betydelse samt innerhåller en liten 

översiktskarta. Denna överiktskarta är samtidigt en hyperkarta och har i grunden ett 

utsnitt av den Gula kartan som sitt grafiska element. Ett annat visar en webbsida med 

bilder på dels en runsten och dels ett runtextexempel. Det tredje “pop-up”-fönstret 

visar översättningen av runstenen. 

42


Den sextonde skärmbilden visar så slutligen en webbsida som presenterar en översikt 

av innehållet i Ortnamnslinjen. Denna översikt är mycket rudimentär och 

hyperlänkarna leder endast till huvudkapitlernas förstasidor. 

Som en avslutande del av examensarbetet gjordes det en mindre jämförelse mellan de 

olika karttyperna som i prototypen användes som grafiska element hos hyperkartorna. 

Denna jämförelse gjordes för att utröna något om några av de egenskaper som dessa 

kartor har samt vilken typ av karta som kan tänkas passa bäst i olika 

hyperkartesammanhang. 

När man jämför de olika karttypernas egenskaper finner man att alla karttyperna har 

sina bra och mindre bra sidor. Den enkla handritade kartan, som även får symbolisera 

kartor framställda med hjälp av något kartritningsprogram, har den fördelen att 

konstruktören av kartan själv kan styra exakt vilka objekt som ska tas med i kartan 

och med vilka karttecken som dessa ska representeras. 

För betraktaren och användaren av den hyperkarta som innehåller den handritade 

kartan över Valbo socken hjälper det sparsamma användandet av karttecken och 

kartdetaljer i kartan till med att man snabbare kan orientera sig i kartbilden, lokalisera 

43

platser och identifiera de intressanta zoner där hyperlänkar finns. Detta gör att denna 

karta och den karttyp som den representerar utmärkt kommer att kunna fungerar som 

grafiskt element för hyperkartor. För att skapa en handritad karta krävs ett visst 

kartografiskt kunnande för att kartan ska bli användbar. Det erfordras dock ej någon 

hög lägesnoggrannhet hos objekten i kartan eftersom kartorna till Ortnamnslinjens 

hyperkartor oftast endast behöver visa den övergripande topologin mellan objekten 

och inte det exakta och precisa avståndet. 

Ett ortofoto är en trevlig bakgrund för en hyperkarta och har den fördelen att det är en 

naturlig representation av landområdet ifråga. Ett ortofoto är ett flygfoto som överallt 

i bilden är skalriktigt. Ett ortofoto framställs genom att den ursprungliga flygbildens 

centralprojektion omräknas till en ortogonal projektion vilket innebär att varje punkt i 

bilden har det läge den har om den skulle setts och fotograferats rakt ovanifrån. 

I en flygbild kommer vissa karaktäristiska kännetecken på marken att återges på ett 

sätt som en vanlig karta med sina begränsade karttecken ej kan återge lika bra som ett 

flygfoto. Dessa karaktäristiska kännetecken kan underlätta en hel del vid försök till 

orientering, identifiering och lokalisering av platser om betraktaren är någorlunda 

hemmastad i området. För en betraktare som ej är bekant med området kan dock 

orienteringen i ett ortofotot utan överlagrade karttecken och informativ text vara 

ganska svårt. Ett ortofotot som ska användas som grafiskt element i en hyperkarta 

behöver således kompletteras med både namn och symboler för att underlätta 

orienteringen i bilden och framhäva hyperlänkszonerna. När dessa kompletteringar är 

gjorda så kommer ortofotot mycket väl att kunna användas som grafiskt element i 

hyperkartor. Man måste dock vara noggrann och urskiljande när man placerar ut 

ikonerna eftersom de kommer att täcka över och skymma bort en del av informationen 

i ortofotot. Bildfiler till ortofoton brukar vara stora så dessa måste därför 

komprimeras. 

Den handritade kartan och har den fördelen att kartor av den typen ofta genererar små 

bildfiler som går snabbt att ladda ner i en webbläsare. Den Gröna kartan däremot 

genererar på grund av sin detaljrikedom och de många färgerna en bildfil som till sin 

storlek är mycket stor. Denna bildfil måste således komprimeras för att kunna laddas 

ned i en webbläsare under rimlig tid. Genom komprimeringen kommer en viss 

kvalitetsförsämring av bilden att uppstå. Bilden kan vid hög JPEG-komprimering 

upplevas som flammig och oskarp i kanten av detaljer i kartan (Gibbs effekt). 

Trots detta så upplevs den Gröna kartan som en proffsigt gjord karta med snygga 

färger och med mycket detaljer och sidoinformation. Dessa nyss nämnda fördelar, 

tillsammans med den att folk i allmänhet är bekanta med de karttecken som finns i 

kartan, gör den Gröna kartan mycket användbar som grafiskt element för hyperkartor. 

Dock lämpar sig den Gröna kartan bäst då kartbilden visas i sin originalskala eftersom 

en nackdel med den Gröna kartan är att teckenstorleken är fixerad i bilden. När man 

krymper bildens storlek så kommer texter och andra karttecken att bli alldeles för små 

och otydliga. En annan nackdel med den Gröna kartan är att de ikoner som man måste 

placera ut i kartbilden, för att markera läget på de zoner i kartan som har hyperlänkar 

knutna till sig, kommer att täcka över och skymma bort en hel del av informationen i 

kartan. 

44

När det gäller användningen av den Gula kartan som grafiskt element för hyperkartor 

hos Ortnamnslinjen så har den endast utnyttjats för de små orienteringskartorna som 

förekommer i vissa “pop-up”-fönster. Anledningen till att den Gula kartan inte 

användes som kartämne till en karta som täckte hela Valbo socken var en sådan bildfil 

hade blivit alldeles för stor. Kartans skala gjorde den Gula kartan bättre lämpad för de 

små orienteringskartorna som endast täcker ett litet område. 

I övrigt har den Gula kartan ungefär samma fördelar och nackdelar som den Gröna 

kartan. Färgerna hos den Gula kartan är visserligen andra, men även de är tilltalande, 

bra och informativa. På grund av den större skalan så finns följaktligen på samma 

markyta fler detaljer redovisade i den Gula kartan. Även den Gula kartan har den 

nackdelen att överlagrade textikoner täcker över och skymmer bort en hel del av 

informationen i kartbilden. 

Vilken karttyp som passar bäst som kartämne för det grafiska elementet hos en 

hyperkarta beror på flera olika omständigheter, så som vilken tillgång på kartmaterial 

man har, kartmaterialets kostnader, vilket ändamål hyperkartan har samt betraktarens 

preferenser, kunskap och smak vad gäller kartor. 

Hyperlänkstrukturen hos Ortnamnslinjens hypertextstruktur presenteras i appendix A 

och Ortnamnslinjens datafilstruktur presenteras i appendix B. HTML-koden återfinns 

i appendix C och i appendix D återfinns bilderna på runstenarna i Valbo socken 

tillsammans med översättningen av runinskriptionerna. I appendix E redovisas några 

exempel på de text- och bildikoner som har framtagits under arbetets gång. 

45

5 Slutsatser 

Det finns ett stort intresse i Sverige för ortnamn, dess betydelse, historia och funktion. 

Intresset finns både bland folk i allmänhet och bland folk som i sitt yrke har med 

ortnamnsfrågor att göra. Det finns således ett behov av ett samordnat kunskapsnät 

som tar upp ortnamnsfrågor och presenterar information om specifika ortnamn. 

Genom att skapa ett sådant kunskapsnät och publicera det på webben gör man 

kunskap och information om ortnamn tillgängliga för alla de som har intresse i ämnet. 

Ortnamnslinjen är ett sådant kunskapsnät. 

Ortnamnslinjen är också ett utmärkt tillfälle att kombinera ortnamn och kulturhistoria 

knuten till dessa orter. Genom ett hypertextsystem kan olika hypermedia länkas till 

varandra och ge användaren av systemet en möjlighet att på egen hand utforska 

innehållet och tillgodogöra sig informationen som presenteras via de olika 

medieformerna. 

Genom att införa ett kartografiskt gränssnitt mellan användaren och webbsidorna med 

den sökta informationen skapas en hyperkarta. Hyperkartan hjälpa till med den 

rumsliga orienteringen och är ett utmärkt sätt knyta ihop olika sorters information som 

hör ihop på det geografiska planet. Vilken karttyp som passar bäst då det ska 

användas som det grafiska elementet i en hyperkarta beror givetvis på flera olika 

omständigheter, som exempelvis vilken tillgång på kartmaterial man har, vilket 

ändamål hyperkartan har liksom betraktarens preferenser, kunskap och smak vad 

gäller kartor samt inte minst den ekonomiska aspekten. Kartor kostar att framställa 

och oavsett om man köper en karta eller ett ortofoto eller ritar en karta själv så är det 

en ekonomisk faktor att ta med i beräkningen innan man gör sitt val om vilken karttyp 

man tänker använda. 

Med en enkel handritad karta kan konstruktören själv styra kartans utseende och 

innehåll. Ett ortofoto ger en naturlig, fotografisk representation av landområdet ifråga. 

De Gröna och Gula kartorna är professionellt framställda och folk är bekanta med 

dem, men bildfilerna blir väldigt stora, även efter komprimering, då ett stort 

markområde ska återges. Kanske kommer en teknisk utveckling av mycket kompakta 

bildformat och effektiva bildöverföringsmetoder i framtiden att råda bot på detta 

problem. 

Detta examensarbete har med en enkel prototyp visat hur en hypertextstruktur, 

innehållandes hyperkartor, för Ortnamnslinjen kan se ut. Denna prototyp är lätt att 

vidareutveckla, komplettera eller ändra i. De hyperkartor som i framtiden kommer att 

ingå i Ortnamnslinjen är kanske av en mer avancerad och tekniskt utökad variant. 

Dessa hyperkartor kan då ha en databas kopplad till sig och mot vilken rumsliga 

informationssökningar aktivt och direkt kan göras via kartbilden. 

Förhoppningsvis kommer Ortnamnslinjen att få stor betydelse i försöken att förbättra 

informationen om ortnamnen, deras funktion, hantering och betydelse, så att deras 

ställning blir starkare. 

46

Litteraturförteckning 

Ek, J och Hellstadius, S (1996), Lättpocket om HTML, Pagina, Upplands-Väsby 

Ek, J (1996), Lättpocket om JavaScript / JScript, Pagina, Upplands-Väsby 

Graham, I. S (1996), HTML Sourcebook, 2 nd edition, A Complete Guide to 

HTML 3.0, John Wiley & Sons, NewYork, USA 

Kraak, M-J och van Driel, R (1997), Principles of Hypermaps, ITC, Nederländerna 

http://www.itc.nl/~kraak/hypermap/Hypermaps.html 

Aktualitetsdatum 1999-11-24 

Laurini, R och Milleret - Raffort, F (1990), Principles of Geomatic Hypermaps, 

Proceedings 4 th International Symposium on Spatial Data Handling, 23-27 juli 

Zürich, Schweiz, v.2, s.642-651 

Laurini, R och Thompson, D (1992), Fundamentals of Spatial Information Systems, 

Academic Press, London, Storbrittannien 

Nationalencyklopedin (1989-1996), Bra Böcker, Höganäs 

Nyström, S (1992), Ortnamn och namnvård 2 : Att uppteckna ortnamn (bakgrund 

och praktiska anvisningar), LMV-rapport 1992: 18, Lantmäteriverket, Gävle 

Rahmqvist, S (1998), Det Medeltida Sverige - (Band 11: Gästrikland), 

Riksantikvarieämbetet, Stockholm 

Ringstam, H (1991), Ortnamn och namnvård 1 : Ortnamn, fastighetsbildning 

och fastighetsregistrering, LMV-rapport 1991: 20, Lantmäteriverket, Gävle 

Stephens, M, Applying Cognitive Theory in Hypermedia Design, 

http://ouray.cudenver.edu/~mlstephe/cognition.html 


The Computer Net Glossary, (Definitioner av datorterminologi), 

http://www.cnet.com/Resources/Info/Glossary/ 


The JPEG Homepage, 

http://www.jpeg.org/public/jpeghomepage.htm 


Wolfgang, R, JPEG Tutorial, 

http://dynamo.ecn.purdue.edu/~ace/jpeg-tut/jpegtut1.html 


World Wide Web Consortium (W3C) Homepage, 

http://www.w3.org/ 


47

Appendix 

Appendixförteckning……………………………….……………………………… 48 

A - Ortnamnslinjens hyperlänkstruktur……………………...…………………..… 49 

B - Ortnamnslinjens datafilstruktur………………….………………………….….50 

C - HTML-kod………………………………………………………………...……51 

D - Bilder på runstenar i Valbo socken…………………………………….…….…81 

E - Exempel på bild- och textikoner……………………………………………….. 82 

F - Exempel på fraktaler…………………………………………………………… 83 

48 

Sida

Appendix A. 

Ortnamnslinjens hyperlänkstruktur 

Huvudkapitel 1. 

Namngivningsregler 

6 stycken länkar 

till olika 

underkapitel som 

handlar om de 

regler som omger 

namngivningen av 

ortnamn samt ger 

stöd och råd i 

namngivningsfrågor 

1. Om 

Valbo 

Socken 

Mellanlänk 

till en liten 

bild av en 

sökt runsten 

(av 3 stycken 

möjliga) 

Länkar till popupfönster 

nr 1 med 

bilder av den sökta 

runstenen 

VÄLKOMMEN TILL ORTNAMNSLINJEN 

Huvudkapitel 2. 

Socknar 

(Ortnamn och 

Kulturminnen) 

2. Beskrivning av 

Valbo Socken ur 

(DMS): Det 

Medeltida Sverige 

Val av Socken 

Valbo Socken 

(den enda valbara) 

1. Historisk 

karta över 

Valbo Socken 

49 

Om Ortnamnslinjen 

(Bakgrund och 

Länkar) 

3. Läsanvisningar 

till Det Medeltida 

Sverige 

Exempel 

(byn Ön i 

Valbo Socken) 


nr 2 med 

översättningen av den 

sökta runstenens runtext 

2. Ortofoto 

över del av 

Valbo Socken 

Översikt 

av 

Innehållet 

4. Hyperkartor 

över 

Valbo Socken 

3. Modern 

karta över 

Valbo Socken 


nr 3 med 

information om ett sökt 

ortnamn (av 7 stycken 

möjliga i Valbo Socken)

Appendix B. 

Ortnamnslinjens datafilstruktur (vid geomatics) 

../perk/public_html/Xjobb/ 

/Valbo/ 

/awelcomeregler.html 

/hittanamn.html 

/kommorg.html 

/kommprakt.html 

/namnprinc.html 

/om.html /Forn/ 

/orter.html /images1/ 

/orterlista.html /images2/ 

/ortfunk.html /Alborgatext.html 

/oversikt.html /Allmaetext.html /runa11.html 

/regler.html /Backatext.html /runa12.html 

/reglerframe.html /Gavleantext.html /runa13.html 

/reglermain.html /Haeckltext.html /runsten11.html 

/reglersprak.html /Hemlitext.html /runsten12.html 

/startframe.html /Jaervtext.html /runsten13.html 

/vitlenk.html /Kyrkantext.html /runtext11.html 

/welcome.html /Oen.html /runtext12.html 

/Valboframe.html /runtext13.html 

/Valbokarta1.html /svart.html 

/Valbomap.html 

/Valbonamn.html 

/Valboval.html 

/anvisningar.html /Alborga30g.jpg 

/beskrValbo.html /Allmenn30.jpg 

/beskrValboframe.html /Backa30.jpg 

/hyperkartor.html /Haeckl30.jpg 

/omValbo.html /Hemling30g.jpg 

/ortofoto1.html /Jaervsta30g.jpg 

/vitfront.html /Val80run.jpg 

/Valort.gif 

/ortval.JPG 

50 

/runa1red.GIF 

/runa2red.GIF 

/runa3red.GIF 

/runtest16.gif 



/runtest19.gif

Appendix C. 

HTML-kod - (Prototypen till Ortnamnslinjen) 

_____________________________________________________________________ 

../Xjobb/ 

_____________________________________________________________________ 

awelcomeregler.html 

 

PROTOTYP TILL IT-PROJEKTET ORTNAMNSLINJEN 

 

 Namngivning och namnskick i kommunen och i 

allmänhet. 

 

 

_____________________________________________________________________ 

hittanamn.html 

 


 

 

Hitta uppgifter om ortnamn. 

 

 

_____________________________________________________________________ 

kommorg.html 

 


 

Organisation och administration. 

 

 

_____________________________________________________________________ 

kommprakt.html 

 


 

 

Namngivningen i kommunens praktiska arbete. 

 

 

_____________________________________________________________________ 

51

namnprinc.html 

 


 

 

Principer för namngivning. 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

om.html 

 

OM IT-PROJEKTET ORTNAMNSLINJEN 

 

 

Om IT-projektet Ortnamnslinjen 

Här ska det finnas lite bakgrund, förklaringar och länkar .... 

RAÄ 

LMV 

Detta är ett examensarbete vid KTH 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

orter.html 

 


 

 

VÄLJ EN SOCKEN 

(Ortnamn och kulturminnen) 

 

Hedesunda socken 

Ovansjö socken 

Torsåker socken 

Valbo socken 

Årsunda socken 

 

Välj en av ovanstående länkar, eller pröva ett 

Listformulär 

 

 

_____________________________________________________________________ 

orterlista.html 

 


 

 

52

VÄLJ EN SOCKEN 

(Ortnamn och kulturminnen) 

 

 

 

 

Hamrånge socken 

 

Hedesunda socken 

 

Hille socken 

 

Ockelbo; socken 

 

Ovansjö socken 

 

Torsåker socken 

 

Valbo socken 

 

Årsunda socken 

 

Österfärnebo socken 

 

 

Sedan Du valt : 

 

 

 

Åter 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

ortfunk.html 

 


 

 

Ortnamnens olika funktioner. 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

oversikt.html 

 

OM IT-PROJEKTET ORTNAMNSLINJEN 

 

 Översikt av innehållet 

53


 

Namngivningen i kommunens praktiska arbete. 

Organisation och administration av ortnamnsverksamheten i kommunen. 

Var hittar vi uppgifter om ortnamnen och vem kan hjälpa oss att hitta dem? 

Ortnamnens olika funktioner 

Principer för namngivning 

Språkriktighet och skrivregler 

 

Socknar 

 

Om Socknen 

Beskrivning av Socknen ur Det Medeltida Sverige(DMS) 

( Inkluderar länkar om 

 

Socknens Runstenar och Kulturminnen 

Ursprung och Betydelse av Socknens Ortnamn ) 

 

Läsanvisningar till Det medeltida Sverige(DMS) 

Hyperkartor över Socknen 

 

Historisk hyperkarta över Socknen 

Ortofoto med hyperlänkar över Socknen 

Modern hyperkarta över Socknen 

( Hyperkartorna innehåller länkar om 

 

Socknens Runstenar och Kulturminnen 

Ursprung och Betydelse av Socknens Ortnamn ) 

 

 

Val av ny socken 

 


Översikt av 

innehållet 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

regler.html 

 


 

 

 

Namngivningen i 

kommunens praktiska arbete. 

Organisation och 

administration avortnamns-verksamheten i kommunen. 

Var hittar vi uppgifter 

om ortnamnen och vem kan hjälpa oss att hitta dem? 

Ortnamnens olika 

funktioner 

54

Principer för 

namngivning 

Språkriktighet och 

skrivregler 

 

 

_____________________________________________________________________ 

reglerframe.html 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

Viewing this page requires a browser capable of displaying frames. Sorry! 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

reglermain.html 

 


 

 

¤ 

 

 

_____________________________________________________________________ 

reglersprak.html 

 


 

 

Språkriktighet och skrivregler. 

 

 

_____________________________________________________________________ 

55

startframe.html 

 

 


 

 

 

 

 

 


 

 

 

_____________________________________________________________________ 

vitlenk.html 

 


 

 

[Pröva en av länkarna ovan] 

 

 

_____________________________________________________________________ 

welcome.html 

 


 

 

VÄLKOMMEN TILL ORTNAMNSLINJEN 


 

Socknar 

 


 

Översikt av innehållet 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

56

../Valbo/ 

_____________________________________________________________________ 

Alborgatext.html 

 


 

Alborga 

 

Alborga 

by, Valbo sn, Gästrikland. - Namnet, som skrivs (i) Alebærga 1319,(j) 

Aleborge 1541, innehåller al, 'helig, fredad plats' och ordet borg, som 

förutom 'befästningsanläggning' i svenska ortnamn även kan betyda 'brant, 

stupande höjd'. 

 

 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

Allmaetext.html 

 


 

Allmänninge 

 

Allmänninge 

by, Valbo sn, Gästrikland. Bynamnet, (j) Almening 1541, (j) Almendinge 

1542, är bildat till ordet allmänning, som i fornsvenskan betydde 'mark som 

inte var i någons ägo', 'obrukad ödemark'. 

 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

Backatext.html 

 


 

Backa 

 

57

Backaby, Valbo sn, Gästrikland. Namnet, som skrivs j Backan 1541 och (på) Backa 1542, 

innehåller ordet backe i en gammal betydelse 'upphöjning, kulle'. Byn ligger på en höjd. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

Gavleantext.html 

 


 

Gavleån 

 

Gavleånvattendrag, Valbo sn m.fl., Gästrikland. Ånamnet, Gafle, 1763, har i fornsvensk tid 

sannolikt varit Gavla och är bildat till ett ord gavel, 'brant bergvägg' med syftning på gavelliknande 

terrängformationer längs åns nedre lopp i Gävle, med vars namn det hänger 

samman. 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

Haeckltext.html 

 


 

Häcklinge 

 

Häcklingeby, Valbo sn, Gästrikland. - Bynamnet som skrivs i Äplinga by 1319, in Eglinga by 

1443 kan innehålla ett äldre namn på Valbobäcken, som rinner genom byn. Äglinga- är då en 

flertalsform av en inbyggarbeteckning äglingar, 'de som bor vid ån Agla'. Ånamnet kan i sin tur vara 

besläktat med ett gammalt ord som betyder 'besvärlig' och i så fall knytas till de forsar som funnits i 

vattendraget. 

 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

58

Hemlitext.html 

 


 

Hemlingby 

 

Hemlingby 

by, Valbo sn, Gästrikland. - Namnet, (ij) Hæmlingaby 1432, är bildat till 

en inbyggarbetckning hämling , som är avlett av terrängordet hammar 

'stenbacke'. Efterleden är by 'gård, by'. Namnet betyder alltså 'de på 

stenbacken boendes by'. På flera ställen i byn går urberget i dagen och 

bildar stenbackar. 

 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

Jaervtext.html 

 


 

Järvsta 

 

Järvsta 

by, Valbo sn, Gästrikland. - Bynamnet, (ij )Jærffstadhum 1432, innehåller i 

förleden sannolikt ett fornsv. *iærve 'sand, grus, sandbank', möjligen 

syftande på en strandremsa av sand nedanför byn. Efterleden är plur. av 

fornsv. stadher 'ställe'. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

Kyrkantext.html 

 


 

 Valbo Kyrka 

 

59

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

Oen.html 

 


 

Ön 1306 curiam meam in Gestringia. quæ dicitur 

insula (DS 1496, avskr), 

1307 predij seu curie que dicitur øø (DS 1539), 

 

1412 insulam Gaddö (BSH 2:77), 1461 i øna 

(VaSkA 5/6), 1541 Öne (GäH 

1541:1) - 13 H, 5 c. 

 

GäH 4 sk (järnskatt 1543: 314 osm ), 1544 1 sk (järnskatt 

1567: 401 osm; jsk erläggs 1543 av den bonde som fortsätter stå 

som skattebonde), 

+ 3 ky (saknas 1546-49), 1550 3 pb. 

Summa jt 3:4. 

 

1306 testamenterar Tyrgils Knutsson sin huvudgård i Ön till 

Uppsala domkyrka (DS 1496). 

1307 ger hertigarna Erik och Valdemar tillstånd för Uppsala 

domkapitel att ta egendomen Ön, som Tyrgils Knutsson givit till domkyrkan, 

i besittning (DS 1539). 

1412 uppmanar ärkebiskopen och fyra biskopar vid provinsialkonsilium 

i Arboga kronans fogdar att inom sex veckor till Uppsala domkapitel återlämna 

dess öar Ön och Oknö, Trögs hd. Ön har sedan 10 

år eller mer utan rätt innehafts av Björn Pedersson (björnram) 

och hans föregångare som fogdar över Gästrikland, 

men egendomen hade tillhört domkyrkan sedan urminnes tid (BSH 2:77). 

1432 håller häradshövdingen Johan Knutsson m fl landsting 

i Gävle i närvaro av Hans Kröpelin, hövitsman över 

Stockholm och Uppland, vilken då på kungens vägnar anammade 

Gästrikland. Vid tinget kärar ärkedjäknen Peder, på 

Uppsala domkyrkas och domkapitels vägnar, om 0:19:2 i Ön (Gadøø), 

vilken jord tillhört domkyrkan så länge 'att ingen kunde 

så långt åter minnas' men som fogdarna i Gästrikland 

haft i sin värjo ända sedan Gaddaborgh, som var byggd på 

Ön, blev nedbruten, vilket skedde omkring 31 år tidigare (1401). 

60

Häradshövdingen utser på Hans Kröpelins befallning 

en nämnd om tolv 'beskedliga och gamla män', vilken vittnar att 

jorden tillhört domkyrkan länge och ohindrat till dess att rikets 

fiender därpå byggde Gaddaborgh, 'vilket hus ej längre stod 

än i två år eller tre det högsta'. 

Vid samma ting vittnar nämnden att Jöns Jakobsson, som äger 

0:5:½, och Jakob i Mackmyra, som också äger 0:5:½ i Ön, 

att de blivit av med sin jord på samma sätt som domkyrkan. (RAp 

15/1) 

1440 förbjuder marsken och riksföreståndaren Karl Knutsson 

sina ämbetsmän att hindra Uppsala domkyrka att bruka godset Ön 

(Gaddø) (SMR 1227) 

1461 ingår Sven i Ön i synenämnd rörande Hemlingby 

(VaSkA 5/6). 

1544 förlänar Gustav I Enevald Hansson Öns by, som har 

fyra bönder, av vilka tre är kyrkolandbor, som räntar 7:0 

pn tillsammans, och en skattebonde (GäH 1544:2). 1549 återgår 

de tre kyrkohemmanen, som vardera räntar 2:2:2 pn, till kronan (GäH 

1549:2). 

1549 pantsätter Botild, änka efter Erik Svensson i Gävle, 

en gård i Ön, som räntar drygt 1 fat järn, och en gård 

i Tjust i Småland till kronan för ett lån av 2 läster 

järn. Kungen uppdrar åt sin fogde i Gävle att låna 

Botild järnet av det skattejärn som han uppbär i sitt fögderi. 

(GR 20 s 114) Item har kgl majt gunstligen unt och [för]länt 

hustru Bothild, borgerska i Gävle ett hemman benämnt Ön i 

Valbo socken på behaglig tid (GäH 1549:2). 

1552 har de fem (!) bönderna som bor på Ön ett laxkar 

under sitt land, dessutom har kgl majt ett laxkar på vardera sidan 

om Ön (WeAK s 55). 

...............Följande systematik är använd. 

 

 

1. Byns nuvarande namn i fetstil. 

2. Det äldsta skriftliga beläggen med årtal (1306, 1307, 

1412). Stavningen återges exakt enligt källan i kursiv. Om det 

äldsta belägget inte finns bevarat i original, anges detta med 

förkortningen avskr. I sådana fall (som t ex i detta exempel) 

anges alltid i omedelbar anslutning äldsta i original bevarade belägg. 

3. Beteckning inom parentes anger vilken källa det är frågan 

om (se förkortningslistan); 

4. Här redovisas en sammanfattning uppgifter gällande denna 

by från de landskapshandlingar som använts. GäH anger att 

det i detta fall är Gästriklands handlingar. Av sammanställningen 

framgår att byn under de aktuella åren bestod av 4 kamerala 

enheter (i fetstil); ursprungligen redovisade som skattehemman (4 sk); 

den fasta jordskatten utgår här i järn och i jordeboken 

redovisas antal osmundar. 

61

5. 1544 inträffar en förändring av jordeboksredovisningen, 

varefter endast 1 av de 4 gårdarna redovisa som skatte (1 sk). 

6. Från 1544 redovisas 3 gårdar som kyrkolandbohemman (3 

ky) och saknas i jordeböckerna 1546-49, när de återkommer 

1550 redovisas de som prebendehemman (3 pb). Jordeboksredovisningen 

avslutas med jordetalssumman för hela byn 3 mark och 4 öresland 

(3:4). 

7. Här börjar nästa del av redovisningen: medeltidsnotiser 

som bygger på de bevarade medeltida dokumenten eller avskrifter av 

dessa. Notiserna är starkt koncentrerade. Endast det som avser jordtransaktioner 

eller innehav av jord i denna by har tagits med här. 

 

Uppgifterna är hämtade ur 'Det medeltida Sverige : Gästrikland', 

Riksatikvarieämbetet 

 

 

_____________________________________________________________________ 

Valboframe.html 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

_____________________________________________________________________ 

Valbokarta1.html 

 


 

Karta Över Valbo 

(Denna karta innehåller länkar) 

 

( Credit: Folke Hedblom ) 

62

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

Valbomap.html 

 

HYPERKARTA ÖVER VALBO SOCKEN 

 

 

 

 

63

 

 Förflytta dig i kartan med 

hjälp av scroll-listerna vid sidorna. Kartan innehåller intressanta 

länkar. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

64

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

Valbonamn.html 

 


 

VALBO SOCKEN 

 

 

_____________________________________________________________________ 

65

Valboval.html 

 


 

 

 

Om Valbo socken 

 

Beskrivning av 

Valbo socken ur (DMS): Det Medeltida Sverige 

Läsanvisningar till 

Det medeltida Sverige 

Hyperkartor över 

Valbo socken 

Val av ny socken 

 

 

_____________________________________________________________________ 

anvisningar.html 

 


 

ORTNAMNSLINJEN : Läsanvisningar till Det medeltida Sverige 

(DMS) 

Förklaringar av använda förkortningar 

- Källor och citerad litteratur 

- 

AL == Almquist L A, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523 -1630. 1-4. Sthlm 

1917-1923 

 

Brocman == Brocmans Historiskt-topografiska samlingar M 10:1-12, KB 

 

BSH == Bidrag till Skandinaviens historia. Utg af C G Styffe. 1-5. sthlm 1859-84. 

 

DS == Biplomatarium Suecanum. Utg af J G Liljegren m fl. I-VIII, IX:1-2, X:1-2. Sthlm 

1828-. 

 

EcklBost == Redogörelse för de ecklesiastika boställena 1 

(Gävleborgs län. Sthlm 1904 

 

GR == Konung Gustaf I:s registratur. Utg genom V Granlund mfl. 1_29. Sthlm 1861-1916 

 

GäH == Gästriklands handlingar, KA. 

 

Kbr == Kungligt brev. 

 

Källström == Källström O, Medeltida kyrksilver från 

Sverige och Finland förlorat genom Gustav Vasas konfiskation. Up 1939. 

 

RAp == Riksarkivets pergamentbrev 

 

SvK == Sveriges kyrkor. Konsthistoriskt inventarium. Utg av Sigurd Curman m fl. 

WeAK == Westman K G, Aktsamling till kungs&aringdreinstitutets historia. Up 

1920. 

66

- Allmänna 

* betyder att namnet inte kunnat återfinnas i det officiella kartmaterialet 

avskr == avskrift 

f,ff == följande sida, sidor 

fo == folio 

hd == härad 

jsk == järnskatt 

jt == jordetal 

ky == kyrkohemman 

m fl == med flera 

osm == osmund 

pb == prebendehemman = (landbo) 

s == sida 

sk == skattehemman = (Bonde hemman) 

skt == skattetorp 

skuj == skatteutjord 

SHM == Statens Historiska Museum 

sn == socken 

snr == socknar 

Sthlm == Stockholm 

t ex == till exempel 

Up == Uppsala 

utg == utgiven 

v == verso,(folio) 

 

 

Studera byn 

Ön som exempel. Följande systematik 

är använd. 

1. Byns nuvarande namn i fetstil. 

2. Det äldsta skriftliga beläggen med årtal (1306, 1307, 

1412). Stavningen återges exakt enligt källan i kursiv. Om det 

äldsta belägget inte finns bevarat i original, anges detta med 

förkortningen avskr. I sådana fall (som t ex i detta exempel) 

anges alltid i omedelbar anslutning äldsta i original bevarade belägg. 

3. Beteckning inom parentes anger vilken källa det är frågan 

om (se förkortningslistan); 

4. Här redovisas en sammanfattning uppgifter gällande denna 

by från de landskaps-handlingar som använts. GäH anger att 

det i detta fall är Gästriklands handlingar. Av sammanställningen 

framgår att byn under de aktuella åren bestod av 4 kamerala 

enheter (i fetstil); ursprungligen redovisade som skattehemman (4 sk); 

den fasta jordskatten utgår här i järn och i jordeboken 

redovisas antal osmundar. 

5. 1544 inträffar en förändring av jordeboksredovisningen, 

varefter endast 1 av de 4 gårdarna redovisa som skatte (1 sk). 

6. Från 1544 redovisas 3 gårdar som kyrkolandbohemman (3 

ky) och saknas i jordeböckerna 1546-49, när de återkommer 

1550 redovisas de som prebendehemman (3 pb). Jordeboksredovisningen 

avslutas med jordetalssumman för hela byn 3 mark- och 4 öresland 

(3:4). 

7. Här börjar nästa del av redovisningen: medeltidsnotiser 

som bygger på de bevarade medeltida dokumenten eller avskrifter av 

dessa. Notiserna är starkt koncentrerade. Endast det som avser jordtransaktioner 

eller innehav av jord i denna by har tagits med här. 

 

 

_____________________________________________________________________ 

67

eskrValbo.html 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BESKRIVNING AV VALBO SOCKEN UR DMS 

 

1302 Deinde Valabo (DS 2218, avskr) 

1314 De Walabo (DS 1946, avskr) 

1344 parochiis Valabo... (DS 3835, s 305) 

 

Omfattning: 

Valbo socken omfattade under medeltiden och förra delen av 1500-talet förutom den 

nuvarande socknen (1950) byarna Hemlingby och Sörby. Dessa byar överfördes 

före 1542. Sörby lade 1602, tilsammans med Valbo prästgård, som 

ladugård under Gävleborg (AL 2 s 300). En mindre del av socknen (vid Fleräng) 

flyttades 1939 i alla avseenden till Älvkarleby socken i Uppland (Kbr 31/3). 

 

 

 

 

Kyrkan: 

Valbo kyrka, som är byggd av gråsten, består av ett rektangulärt långhus och ett 

smalare rakslutet kor. Den har daterats till omkr 1300. Vid 1400-talets mitt slogs stjärnvalv 

avtegel i långhus och kor, vilka försågs med kalkmålningar, av vilka endast 

fragment återstår; korvalvet skadades 1742 och ersattes av ett nytt. Vid 

utgrävningar på 1950-talet av kyrkans kor påträffades i dess södra del 

grundmurarna till ett romanskt kor med absid. Den romanska kyrkans sydmur ingår i den 

nuvarande kyrkans, där den äldsta sydportalen är framtagen i exteriören. 

Kyrkan förändrades väsentligt under 1700-talet, då långhuset 

förlängdes åt väster (1742) och tornet byggdes (1775); en ny sakristia ersatte 

den medeltida. I samband med kyrkans restaurering 1889 revs det senmedeltida vapenhuset; den gamla 

vapenhusdörren med medeltida beslagstyper förvaras på Länsmuseet 

Gävleborg. Av medeltida inventarier har endast bevarats ett medeltida r&ouml,kelsekar av malm 

(nu i länsmuseet) och en mässhake från omkr 1525. En dopfunt avröd 

sandsten från omkr 1200, som sedan länge finns i Heliga Trefaldighets kyrka i 

Gävle, har sannolikt ursprungligen tillhört Valbo. Kyrkans storklocka är gjuten 

1483 men senare omgjuten. Invändiga mått (långhuset) cirka 17 x 11 m (SvK 44, 

39). 

 

Klockskatten 1531 inbringar 5 lödiga mark, 5 lod och 1 kvintin silver till kronan. 1547 indras 

kyrksilver till kronan: förgyllt silver (11 lödiga mark, 7 lod, 1 kvintin) och oförgyllt 

(1 lödig mark, 7½ lod. (Källström s 285) 

 

 

68

1542 klagar kyrkohedern och några sockenbönder i Valbo hos kungen över att 

några av borgarna i Gävle, förutom de tre byarna (Hemlingby och Sörby och 

Sätra, Hille sn) som från Valbo lagts under Gävle prästbord, har några 

gårdar och utjordar i Valbo och Hille snr, för vilka de inte utgör tionde eller andra 

rättigheter till Valbo kyrka, så att prästbordet där blir försvagat. 

Kungen beordrar befallningsmän och borgmästare och råd i Gävle att se till 

att kyrkan och kyrkoherden får sina rättighet av de borgare som är jordägare i 

socknen, såsom bönderna där (GR 14 s 27) 

 

Kyrkby: Ingen. 

Runsten: Gs 

11 i Järvsta , Gs 12 från Lund , nu vid Valbo kyrka , 

Gs 13 från Söderby , nu i Heliga Trefaldighets kyrka, Gävle. 

 

 

Övrigt: 

1542 befaller kungen sina befallningsmän att tillse att bönderna i Valbo får 

obesvärat bruka sitt skattefiskeri. Bönderna har klagat hos kungen över att de inte 

kan bedriva sitt skattefiske, som de av ålder haft, pga att borgarna i Gävle täpper 

kungsådran, som bör vara 12 alnar mitt i ån, och bedriver annat olagligt fiskeri, 

som förhindrar laxen att ha sin fria uppgång. (WeAK s 34) 

 

1547 får gästrikefogden befallning att noga undersöka om man kan låta 

undersåtarna i Valbo ha ålfiske i en å som löper genom socknen 

( 

Gavleån ), vilket de genom sändebud hos kungen underdånligen begärt 

mot en 'måttlig avgäld'. Fogden skall tills vidare låta bönderna 'bruka deras 

bästa och gagn' i ån. Dessa har också underrättat kungen om att borgarna i 

Gävle brukar hugga skogen på skatteböndernas ägor i socknen 

'äganden oåtsport', varför fogden skall rannsaka detta och tillse att sådant 

måtte ske med ägarnas vetskap och vilja. (GR 16 s 532f) 

Byar och Gårdar inom socknen: 

 

 

Alborga 

1319 i Alebärga (EcklBost s 23, avskr), 1541 

Aleborge (GäH 1541:1) - 13 H, 5 d 

GäH 4 sk, 1546 3 sk, 1549 4 sk. Summa jt 5:0. 

 

Järnskatt 1543: 480 + 270 + 240 + 240 osm (1567: 456 + 300 + 270 

+ 90 osm). 

1319 har Hille kyrka 0:0:1:1½ (EcklBost s 23 avskr). 

 

 

Allmänninge 

1541 Almenning (GäH 1541:1), 1545 Almeninga 

(EcklBost s 11, avskr) - 13 H, 5 d 

 

69

GäH 3 sk, summa jt 4:0. 

 

Järnskatt 1543: 430 + 320 + 210 osm (1567: 430 + 320 + 210 osm). 

 

1545 har Valbo prästbol två laduland eller laduängar i A 

(Brocman M 10:11 f 115v, EcklBost s 11). 

 

 

 

Backa 

1541 Backan (GäH 1541:1) - 13 H, 5 d 

 

GäH 4 sk, 1549 3 sk, (1559 2 sk). 

1549 1 ky. 

Summa jt 4:0. 

 


 

Avrad för ky: 240 osmundar 

*Broforssen (nu ?Åbyfors) 1443 ingår allt fiske i 

Broforssen och 'sedan hela ån på södra 

sidan allt in till forshuvudet i Tolvfors' (Ecklbost s 10, 

avskr). 

Bäck 1541 Bäck (GäH 1541:1) - 13 H, 5 c. 

GäH 5 sk, 1549 4 sk, 1551 5 sk, 1556 4 sk + ½ 

sk, (1658 5 sk), 1564 5 sk; 1541-1543 skrivs en av bönderna 

som Gävleborgare. Summa jt 6:0. 

 

Järnskatt 1567: 593 + 423 + 308 + 362 + 264 osmundar. 

 

 

*Glasbo 1557 Glasbo. Upptas endast 1557, med bonde, men ej skattlagt, 

utom 

för 10 osm i jsk (GäH 1557:10). 

 

 

Grinduga 1541 Grindoge (GäH 1541:1) - 13 H, 5 g 

 

GäH 1541 4 sk, 1542 3 sk, 1544 4 sk + ½ sk, 1546 

4 sk. 

1541 (endast) 1 skuj. 

Summa jt 2:0. 

 

Järnskatt 1543: 120 + 120 + 84 + 58 + 48 + 30 + 24 osm (1567: 120 

+ 

120 + 120 + 120 osm). 

 

 

Harnäs 1552 Harnäs (GäH 1552:2) - 13 H, 

5 h 

GäH 1552 1 skt; betalar ingen fodring, skrivs som torpare 1564. 

 

Utflyttningen till H sker från Sörby. 

 

Järnskatt 1560: 120 osmundar. 

 

70

 

 

Hemlingby 

1432 i Hæmlingaby (RAp 15/1), 1473 i Himmelinge 

(WeAK s 21) 

- 13 H, 5 e. 

 

GäH 8 sk, 1542 7 sk + ½ sk, 1543 8 sk + 

½ sk, 

1544 9 sk, (1546 8 sk), 

(1548 8 sk ); 1541 är en av bönderna Gävleborgare, 1542 odlas 

1 sk + ½ sk av Gävleborgare, 1543 odlas 2 sk + 

½ sk av Gävleborgare, från 1544 

antecknas inte detta i fo. 1564 står en bonde som båtsman. 

Summa jt 8:0. 

 

Järnskatt 1543: 405 + 240 + 240 + 240 + 240 + 176 + 170 + 150 + 

120 

osm (1567: 360 + 240 + 240 + 240 + 240 + 184 + 120 + 93 + 85 osm). 

 

1432 är Magnus i H en av tolv beskedliga män som, vittnar vid 

ett 

landsting med allmogen i Gävle om bl a en tvist mellan Up domkyrka 

och 

kapitel och fogdarna i Gästrikland om Ön (RAp 15/1) 

 

1473 är Peder i H en av tolvmännen från Gästrikland 

som skall skilja i 

en träta som länge varit mellan allmogen i Färnebo och Hedesunda 

 

socknar i Gästrikland och Älvkarleby fors och kungsfiske (WeAK 

s 21, 

avskr av RAp 20/3). 

 

 

*Hven? 1443 har Valbo prästbol två "lada engh" 

och ett kvarnställe i 

Hven (Ecklbost s 10, avskr). Ett Hven finns också i Hille, med jord 

 

som ligger under Hille kyrka. Inte heller detta Hven finns på top 

kartan. 

 

 

 

Häcklinge 

1319 i Äplinga by (EcklBost s 23, avskr), 

1443 i Aglingeby, i 

Äglinge by (Brocman M 10:11 f 115, EcklBost s 10, avskr), 1473 

i 

71

Ægelingaby (RAp 14/3), 1541 Häklinge 

(GäH 1541:1) 

- 13 H, 5 d. 

 

GäH 3 sk; 1541 skattar en av bönderna för två 

hemman = 4 sk. 

Summa jt 2:5:1. 

 


 

 

1319 har Hille kyrka 0:0:10:½ (EcklBost s 23). 

 

1443 hör tre markland jord med 14 örtugar land i H till Valbo 

sockens 

prästbol (EcklBost s 10). 

 

1473 säljer Anders Päderson i H och Jon Svensson i Mackmyra en 

halv 

tomt i Västerås till Helga lekamens prebenda (RAp 14/3). 

 

1545 har prästbolet 0:0:20:1 (Brocman M 10:11 f 115, EcklBost s 11). 

 

 

 

Järvsta 

1432 Jaerffsadhum (RAp 15/1), 1541 Äärsta (GäH 

1541:1) - 13 H, 5 f 

 

GäH 6 sk, 1542 7 sk + ½ sk + ½ sk, 1544 7 sk + ½ 

sk, 1546 7 sk, (1548 6 sk + ½ sk); 1541 odlas 

2 sk av Gävleborgare, 1542 och 1543 odlas 2 sk + ½ sk + ½ sk av 

Gävleborgare; från 1544 antecknas ej längre 

Gävleborgare. 

Summa jt 6:0. 

 

1432 ingår Kark i J ien av häradshövdingen utsedd nämnd om 12 'beskedliga 

och gamla män' rörande Ön (RAp 15/1). 

 

1517 utf&auml,rdar häradshövdingen Per R&aring,lamb synebrev p&aring, 

rågång mellan Hemlingbys urfjäll och J 'bolstad' (byteritorium) DG s 131, regest). 

 

1560 har Per Larsson i J en sågkvarn, för vilken han ger 2 tolfter sågbräder i 

tull till kronan (1/10 av produktionen) GäH 1560:7). 

 

Kubbo 1541 Kugeboda (GäH 1541:1) - 13 H, 3 g. 

GäH 1 sk, 0:6 - järnskatt 240 osm (180). 

 

Lund 1473 i Lund (WeAK s 21), 1541 Lundh (GäH 1541:1)-13 H, 5 d. 

GäH 3 sk -järnskatt 617+473+425 osm. 

1560 har Erik Nilsson i L en sågkvarn, för vilken han ger 9 tolfter sågbräder i 

tull till kronan (1/10 av produktionen) GäH 1560:7). 

 

Lärkbo 1557 Lärkebo (GäH 1557:10) - 13 H, 4 f. 

1557 (endast) upptas L utan brukare och fodring men med järnskatt 15 osm (GäH 

1557:10).......... 

72

Ön 1306 curiam meam in Gestringia. quæ dicitur 

insula (DS 1496, avskr), 

1307 predij seu curie que dicitur øø (DS 1539), 

1412 insulam Gaddö (BSH 2:77), 1461 i øna 

(VaSkA 5/6), 1541 Öne (GäH 

1541:1) - 13 H, 5 c. 

 

GäH 4 sk (järnskatt 1543: 314 osm ), 1544 1 sk (järnskatt 

1567: 401 osm; jsk erläggs 1543 av den bonde som fortsätter stå 

som skattebonde), 

+ 3 ky (saknas 1546-49), 1550 3 pb. 

Summa jt 3:4. 

1306 testamenterar Tyrgils Knutsson sin huvudgård i Ön till 

Uppsala domkyrka (DS 1496). 

1307 ger hertigarna Erik och Valdemar tillstånd för Uppsala 

domkapitel att ta egendomen Ön, som Tyrgils Knutsson givit till domkyrkan, 

i besittning (DS 1539). 

1412 uppmanar ärkebiskopen och fyra biskopar vid provinsialkonsilium 

i Arboga kronans fogdar att inom sex veckor till Uppsala domkapitel återlämna 

dess öar Ön och Oknö, Trögs hd. Ön har sedan 10 

år eller mer utan rätt innehafts av Björn Pedersson (björnram) 

och hans föregångare som fogdar över Gästrikland, 

men egendomen hade tillhört domkyrkan sedan urminnes tid (BSH 2:77). 

1432 håller häradshövdingen Johan Knutsson m fl landsting 

i Gävle i närvaro av Hans Kröpelin, hövitsman över 

Stockholm och Uppland, vilken då på kungens vägnar anammade 

Gästrikland. Vid tinget kärar ärkedjäknen Peder, på 

Uppsala domkyrkas och domkapitels vägnar, om 0:19:2 i Ön (Gadøø), 

vilken jord tillhört domkyrkan så länge 'att ingen kunde 

så långt åter minnas' men som fogdarna i Gästrikland 

haft i sin värjo ända sedan Gaddaborgh, som var byggd på 

Ön, blev nedbruten, vilket skedde omkring 31 år tidigare (1401). 

Häradshövdingen utser på Hans Kröpelins befallning 

en nämnd om tolv 'beskedliga och gamla män', vilken vittnar att 

jorden tillhört domkyrkan länge och ohindrat till dess att rikets 

fiender därpå byggde Gaddaborgh, 'vilket hus ej längre stod 

än i två år eller tre det högsta'. 

Vid samma ting vittnar nämnden att Jöns Jakobsson, som äger 

0:5:½, och Jakob i Mackmyra, som också äger 0:5:½ i Ön, 

att de blivit av med sin jord på samma sätt som domkyrkan. (RAp 15/1) 

1440 förbjuder marsken och riksföreståndaren Karl Knutsson 

sina ämbetsmän att hindra Uppsala domkyrka att bruka godset Ön 

(Gaddø) (SMR 1227) 

1461 ingår Sven i Ön i synenämnd rörande Hemlingby 

(VaSkA 5/6). 

1544 förlänar Gustav I Enevald Hansson Öns by, som har 

fyra bönder, av vilka tre är kyrkolandbor, som räntar 7:0 

pn tillsammans, och en skattebonde (GäH 1544:2). 1549 återgår 

de tre kyrkohemmanen, som vardera räntar 2:2:2 pn, till kronan (GäH 

1549:2). 

1549 pantsätter Botild, änka efter Erik Svensson i Gävle, 

en gård i Ön, som räntar drygt 1 fat järn, och en gård 

i Tjust i Småland till kronan för ett lån av 2 läster 

järn. Kungen uppdrar åt sin fogde i Gävle att låna 

Botild järnet av det skattejärn som han uppbär i sitt fögderi. 

(GR 20 s 114) Item har kgl majt gunstligen unt och [för]länt 

hustru Bothild, borgerska i Gävle ett hemman benämnt Ön i 

Valbo socken på behaglig tid (GäH 1549:2). 

73

1552 har de fem (!) bönderna som bor på Ön ett laxkar 

under sitt land, dessutom har kgl majt ett laxkar på vardera sidan 

om Ön (WeAK s 55)................ 

* betyder att namnet inte kunnat återfinnas i det officiella kartmaterialet 

 

Uppgifterna är hämtade ur 'Det medeltida Sverige : Gästrikland', 

Riksatikvarieämbetet 

 

 

_____________________________________________________________________ 

beskrValboframe.html 

 

 


 

 

 

 

 


 

 

 

_____________________________________________________________________ 

hyperkartor.html 

 


 

UTPROVNING AV HYPERKARTOR 

 

Historisk karta 

över Valbo socken 

Ortofoto över del av 

Valbo 

Modern karta över 

Valbo socken 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

omValbo.html 

 


 

Valbo: 

74

Tätort och församling i Gävle kommun och ligger på pendelavstånd 

från Gävle och Sandviken. I tätorten finns 7 700 invånare. 

Ortnamnet innehåller ordet val(e) 'samling av ris, risvase' och ordet bo, möjligen i 

betydelsen 'bygd'. 

Valbo socken omfattar även landsbygden i nuvarande Staffans församling och 

består av en utpräglad dalbygd utmed Gavleån och en vidsträckt glesbebyggd 

skogsmark. Omkring 170 fornlämningar finns bevarade, varav några är 

stenåldersboplatser. Drygt 20 kuströsegravar från bronsåldern och omkring 130 

gravhögar från yngre järnålder är bevarade. Tre runstenar är kända, varav en 

är flyttad till Gävle. Den nuvarande kyrkan härör från omkring 1300, 

då den ersatte en äldre romansk kyrka från omkring 1200. Den välvdes vid 

1400-talets mitt, förlängdes mot väster vid 1700-talets mitt och fick sitt torn 1777. I 

kyrkan finns rester av kalkmålningar från 1400-talets mitt och i korfönstret 

glasmålningar av Harald Lindberg från 1950-talet.Tätorten Valbo 

är också välkänt för Valbo köpcentrum, Norrlands 

största. 

 

 

_____________________________________________________________________ 

ortofoto1.html 

 


 

Ortofoto Över Del Av Valbo 

(Detta foto innehåller länkar) 

 

 

 

 

 

 

 

 

75

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

vitfront.html 

 


 

¤ ¤ 

 

 

_____________________________________________________________________ 

../Forn/ 

_____________________________________________________________________ 

runa11.html 

 


 

Runsten GS11 i 

Järvsta 

 

 

 

Om du vill läsa översättningen på runtexten, klicka 

 

här 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

76

una12.html 

 


 

Runsten GS12 från Lund. Nu vid Valbo kyrka. 

 

 

 

 


här 

 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

runa13.html 

 


 

Runsten GS13 från Söderby. Nu i Heliga Trefaldighets kyrka, Gävle. 

 

 

 

 


här 

 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

runsten11.html 

 


 

77

Runsten GS11 i Järvsta 

 

Om du vill se runstenen och runtexten i ett 

större format, klicka på bilden. 

Om du vill läsa översättningen 

på runtexten, klicka 

här 

 

 

_____________________________________________________________________ 


 


 

Runsten GS12 från Lund, nu vid Valbo kyrka 

 

Om du vill se runstenen i ett större 

format, klicka på bilden. 


på runtexten, klicka här 

 

 

_____________________________________________________________________ 


 


 

Runsten GS13 från Söderby, nu i Heliga Trefaldighets kyrka 

 

Om du vill se runstenen i ett större 

format, klicka på bilden. 


på runtexten, klicka här 

 

 

_____________________________________________________________________ 

78

untext11.html 

 


 

Översättning av runsten GS11 i Järvsta 

 

Tjudger och Gudlev och Karl, alla dessa bröder lät resa denna sten till minne av Tjudmund, sin far. 

Gud och Guds moder hjälpe hans själ. Och Åsmund Kåresson ristade rätta runor. Då satt Emund. 

 

 

Om du vill se runstenen, klicka 

 

här 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

runtext12.html 

 


 

Översättning av runsten GS12 från Lund. Nu vid Valbo kyrka. 

 

i_al-ra lät resa denna sten till minne av Esbjörn, sin son. De var ... Sven och Arnfast och ... de ... Gud 

hjälpe hans själ och Guds moder. Rätta runor högg Åsmund. 

 

 

Om du vill se runstenen, klicka 

här 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

runtext13.html 

 


 

 

79

Översättning av runsten GS13 från Söderby. 

Nu i Heliga Trefaldighets kyrka, Gävle. 

Bruse lät uppresa denna sten till minne av Egil, sin bror. Och han blev död i Tavastland, då Bruse förde 

landskapets ledung efter sin broder. Han for med Fröger. Gud hjälpe hans själ och Guds moder. Sven 

och Åsmund de ristade. 

 

Om du vill se runstenen, klicka här 

 

 

 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

svart.html 

 


 

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

80

Appendix D. 

Bilder på Runstenar i Valbo socken, Gästrikland 

Runsten G11 i Järvsta Runsten G12 från Lund, nu vid Valbo kyrka 

Översättning av runsten GS11 i Järvsta Översättning av runsten GS12 från Lund. 

Tjudger och Gudlev och Karl, alla dessa bröder (Nu vid Valbo kyrka.) 

lät resa denna sten tillminne av Tjudmund, sin far i_al-ra lät resa denna sten till minne av Esbjörn, sin son. 

Gud och Guds moder hjälpe hans själ. Och De var ... Sven och Arnfast och ... de ... Gud hjälpe hans själ 

Åsmund Kåresson ristade rätta runor. Då satt Emund. och Guds moder. Rätta runor högg Åsmund. 

Runsten G13 från Sörby, nu i Heliga Trefaldighets kyrka, Gävle 

Översättning av runsten GS13 från Söderby. (Nu i Heliga Trefaldighets kyrka, Gävle.) 

Bruse lät uppresa denna sten till minne av Egil, sin bror. Och han blev död i Tavastland, 

då Bruse förde landskapets ledung efter sin broder. Han for med Fröger. 

Gud hjälpe hans själ och Guds moder. Sven och Åsmund de ristade. 

81

Appendix E. 

Exempel på bild- och textikoner 

a) Anger ortnamn b) Anger riktning mot Gävle c) Anger fornlämning 

d) Anger ortnamn och hyperlänk e) Visar exempel på runtext (futharken) 

f) Bildikon som visar runsten och markerar hyperlänk 

82

Appendix F. 

Exempel på fraktaler 

Bilden till vänster är en uppförstoring av den vita rutan i bilden till höger. 

Grundmönstret från den större bilden till höger går igen i den mindre bilden till 

vänster. 

Bilden ovan visar en fraktal som ser ut som ett ormbunksblad. Formen på bladet går 

igen i varje mindre delblad av bladet. 

Ytterligare ett exempel på en fraktal. Stjärnmönstret går igen i varje del av stjärnan. 

Detta exempel visar att genom iterationer av ett grundmönster uppstår en fraktal. 

83

TRITA-GEOFOTO serien utges av: 

Kungl Tekniska Högskolan 

Institutionen för Geodesi och Fotogrammetri 

100 44 STOCKHOLM 

Drottning Kristinas väg 30 

Telefon: 08-7907342 

Telefax: 08-7907343 

URL: http://www.geomatics.kth.se/ 

TRITA-GEOFOTO-serien 1999 - The TRITA-GEOFOTO series, 1999 

1999:1 Friborg, Klas. Differential GPS in A Tested Mobil Environment – An Accuracy Study. 

March 1999. (Examensarbete i geodesi nr 3061. Handledare: Horemuz) 

1999:2 Torlegård, Kennert. Analytisk fotogrammetri och dess felteori. (Kompendium) 

1999:3 Horemuz, Milan and Lars E Sjöberg. Quick GPS Ambiguity Resolution For Short 

And Long Baselines. March 1999. 

1999:4 Anna-Maria Dorfh och Maria Nilsson. Digitalt ortofoto för ajourhållning av 

baskarta. April 1999. (Examensarbete i fotogrammetri nr 112. Handledare: Anders 

Boberg) 

1999:5 Rose-Marie Kvål och Annica Larsson. Algal Bloom Monitoring and Detection in the 

Baltic Sea, the Usefulness of Marine Sensors Compared to a Meteorological Sensor. April 

1999. (Examensarbete i fotogrammetri. Handledare: Boberg, Lundén och Rud) 

1999:6 Krzysztof Gajdamowicz. Automated Processing of Georeferenced Colour Stereo Images 

for Road Inventory. April 1999. (Doctoral dissertation) 

1999:7 Daniel Öhman. Automatic Text Localisation on Traffic Signs from Colour Stereoscopic 

Image Sequences. April 1999. (Examensarbete i fotogrammetri nr 113. Handledare: Boberg, 

Gajdamowicz) 

1999:8 Stefan Wulcan. Samlingskarta - En förstudie avseende samordning av ledningar inom 

Solna. May 1999. (Examensarbete. Handledare: Hauska) 

1999:9 Magnus Johansson och Christer Bylund. Landhöjning i södra Sverige 

beräknad från tredje precisionsavvägningen och RH70 höjder. Juni 1999. (Examensarbete i 

geodesi nr 3062. Handledare: Fan) 

1999:10 Jan Danielsen. Determination of Land Uplift in areas not covered by repeated levellings. 

With application to South-Norway. Juni 1999. (Licentiate thesis) 

1999:11 Mattias Pettersson. Utvärdering av vektoriseringsprogram. Juni 1999. 

(Examensarbete i geoinformatik. Handledare: Hauska) 

1999:12 Anders Vidén. Semiautomatiserad fotogrammetrisk mätning av signalerade punkter, linjeoch 

ellipsobjekt i MIDOC, Multi Image Documentation.". Juni 1999. (Examensarbete i 

fotogrammetri nr 114. Handledare: Axelsson) 

1999:13 Albert Morales Pérez and Pere Carmona Ortega. Movements monitoring of a high 

building. Juni 1999. (Examensarbete i geodesi nr 3063. Handledare: Horemuz)

1999:14 Lina Nyberg och Andreas Prevodnik. A Pilot Study of Soil Erosion in the Close 

Environment of Idrija, Western Slovenia. An Application of Geographical Information 

Systems. December 1999. (Examensarbete i geoinformatik. Handledare: Henkel) 

1999:15 Sanna Sparr Olivier. Évaluation de la possibilité d'utiliser des images 

satellites à haute résolution et le GPS différentiel pour la cartographie en 

haute montagne - Avec réalisation d'un prototype. Augusti 1999. 

(Examensarbete i fotogrammetri nr 115. Handledare: Boberg) 

1999:16 Rannala, Marek. Surveying of road geometry with Real Time Kinematics GPS. Oktober 

1999. (Examensarbete i geodesi nr 3064. Handledare: Horemuz) 

1999:17 Klang, Dan. Reconstruction of Geometric Road Data Using Remotely Sensed Imagery. 

Oktober 1999. Photogrammetric Reports No 67. (Doctoral Dissertation) 

TRITA-GEOFOTO-serien 2000 - The TRITA-GEOFOTO series, 2000 

2000:1 Carballo, Gabriel. Statistically-based multiresolution network flow phase unwrapping in SAR 

interferometry. January 2000. Photogrammetric Reports No 68. (Doctoral Dissertation) 

2000:2 Jonas Andersson och Jens Hedlund. Geografiska analyser över Internet. Januari 2000. 

(Examensarbete i geoinformatik. Handledare: Roslund) 

2000:3 Thomas Rehders. Noggrannhetsstudier vid RTK-mätning och kvalitetsundersökning av GPSmottagare. 

Februari 2000. (Examensarbete i geodesi nr 3065. Handledare: Horemuz) 

2000:4 Åsa Hesson. Publicering av historiska kartor på Internet. Februari 2000. (Examensarbete i 

geoinformatik. Handledare: Hauska) 

2000:5 Malin Skagerström och Karin Wiklander. Extension of a control network in Dar es Salaam using 

GPS-technology. Februari 2000. (Examensarbete i geodesi nr 3066. Handledare: Stoimenov) 

2000:6 Maria Sjödin och Anna Strid. Automatisk generalisering med objektorienterad kartdatabas. Februari 

2000. (Examensarbete i geoinformatik. Handledare: Hauska) 

2000:7 Per Koldestam. IT-projektet Ortnamnslinjen. Mars 2000. (Examensarbete i geoinformatik. Handledare: 

Hauska).

IT-projektet Ortnamnslinjen [link] - KTH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?