Hankeiten012006 - ShsWeb

01/2006 Svenska Handelshögskolans Studentkår 

Hankeiten

Beställ ditt exemplar av 

Ladbrokes Pokerskola på DVD 

GRATIS på www.ladbrokespokerskola.com 

“Detta är pokerskolan jag alltid saknat.” 

- The Voice of Poker, Jesse May 

2 HANKEITEN 0106

Ett 

förslag, ett test, en idé 

I handen har du nu äntligen det första 

numret av nya Hankeiten. Varsågod! 

Det är en tidning med nytt papper, ny 

layout och nytt innehåll. 

En kommentar jag hört fler än en gång är 

att studentkårsarbete alltid har varit ideellt. 

Det är inget argument för att det ska 

fortsätta vara så. Vi som jobbar med Hankeiten 

har skurit ner på andra kostnader 

för att ha råd med arvoden. Det är ingen 

hemlighet och jag motiverar gärna beslutet 

mera i detalj för de som är intresserade. 

Arvoden är ett sätt att höja kvaliteten på 

innehållet. Jag är övertygad om att ni som 

läsare vinner på att Hankeitens resurser 

omfördelas. Slutsumman är alltså den 

samma eftersom vi ger ut ett nummer 

mindre. 

Det är fritt fram också för andra kårorgan 

att se över sina arbetssätt. Hankens studentkår 

beskriver ju sig själv som en studentkår 

som ”ständigt söker nya lösningar och inte 

är rädd för att ta risker”. Se shsweb.fi. 

Att Hankeiten engagerar bevisar vår 

läsarundersökning, som över 140 personer 

deltog i. Majoriteten av er vill se fler 

reportage och personintervjuer med hankeiter 

i tidningen. Det har vi beaktat. I det 

här numret kan ni läsa ett reportage om 

årsfestkommittén och en intervju med en 

hankeit som fått skivkontrakt. Bland annat. 

Det finns bara en tidning i hela världen som 

är tillägnad hankeiter. Det är vår främsta 

konkurrensfördel. Och det vore idiotiskt av 

oss att inte utnyttja det maximalt. Försöker 

vi erbjuda samma innehåll som andra tidningar 

förlorar vi. En modig profilering är 

alltså vad som behövs. Egna ämnen, egna 

intervjupersoner, egna infallsvinklar. 

Det här året blir ett experiment. Inte mitt 

personliga utan vårt gemensamma. Hankeiten 

kan göras på många olika sätt och 

det här är ingen fastspikad patentlösning 

Fler Kometfabriker önskas! 

Det finlandssvenska bandet Kometfabriken 

(se sidorna 8-10) bildade ett aktiebolag 

för att finansiera inspelningen av sin första 

skiva. Bandmedlemmarna representerar 

nog en minoritet i Finland – den världsomspännande 

undersökningen GEM 

(Global Entrepreneurship Monitor) visar 

att Finland ligger i botten i nyföretagande. 

Endast var 67:e finländare lockas av tanken 

att bli företagare när motsvarande siffra för 

amerikanerna är tolv. 

Varför då detta? Enligt forskare på London 

Business School har vi folkhemmet att 

skylla. De tycker att fördelningspolitiken 

passiverar oss finländare. Kan det alltså vara 

så att det inte bara är Svenskfinland utan 

hela det finländska samhället som plaskar 

fram i den grunda ankdammen? 

Finland rankas världsbäst i innovationsförmåga 

och konkurrenskraft. Ingredienserna 

till framgångsrikt företagande finns alltså 

tillgängliga men viljan att göra dem till 

något saknas. Finländare förknippar inte 

entreprenörskap med goda vinstutsikter, 

och de tycker att det dessutom innehåller 

en onödig och obehaglig riskfaktor. 

Kårföretag 

2006 

I the Land of a Thousand Dreams tycker 

man nog inte likadant. The American 

Dream förverkligas ständigt på andra sidan 

jordklotet – de 50 rikaste amerikanernas 

förmögenhet har visat sig vara ett resultat 

av framgångsrikt entreprenörskap. De 50 

rikaste européerna har å sin sida ärvt sina 

tillgångar. 

Finland kan inte i det oändliga klänga sig fast 

vid Nokia som för tillfället håller landet i 

gång. Det är ju redan i sig konstigt att bruttonationalprodukten 

är beroende av ett 

enda företag. Vi skulle behöva fler småföretagare 

som dessutom vågar satsa på internationalisering. 

En släktgren av ankorna i den finländska 

dammen verkar nog inte tycka om att flyta 

på den vindstilla vattenytan. Dessa är de 

konstindustriellt utbildade, som traditionellt 

varit entusiastiska företagare. De är aktiva 

med att förverkliga sina visioner och sin 

kreativitet fast detta skulle innehålla en viss 

riskfaktor. De ekonomiskt-merkantilt utbildade 

finländarna verkar däremot trivas 

särdeles bra i det grunda vattnet – bara 1,1 

procent av dem verkar som företagare. 

utan ett förslag, ett test, en idé. Gå in på 

ShsWeb och diskutera med oss! Berätta 

vad ni tycker om nya tidningen. Ni är alla 

med i redaktionen – om ni vill. Vi bemöter 

och beaktar all konstruktiv respons. Det 

lovar jag. 

Anna Weijola 

chefredaktör 

Hoppas att flera Kometfabriker dyker upp 

ur det stora gänget hankeiter. Entreprenörskap 

kvarstår ju som det enda sättet att 

fullständigt förverkliga sina drömmar och 

passioner och jag ser ingen anledning till att 

hankeiter skulle vara mindre idérika än de 

konstindustriellt utbildade. 

Matilda Heikkilä 

redaktionssekreterare 

Förresten – fast Finland fick bottenplacering 

i undersökningen, går det lyckligtvis inte 

bättre för den kära grannen på andra sidan 

Bottniska viken. 

INTRO 

» 

HANKEITEN 0106 3

Innehåll 

» 

» 

» 

» 

» 

ÅSIKTER 

5 • Sommarjobbsdrömmar 

• Burberryklubben 

AKTUELLT 

6 • Läsarundersökning 2006 

HANKEIT 

8 • Musiken som drivkraft 

12 • Förhöret 

• Hellre Hanken än Feken 

14 • ÅFK uncovered 

18 • Årsfestspecial 

KARRIÄR 

28 • Tonys karriärtips 

29 • Förhandla dig fram 

till rätt lön 

30 • EU-praktik är inget 

nio-till-fem-jobb 

32 • VD:n rekommenderar 

debattklubbar 

KÅREN 

35 • Festvåren på Casa 

38 • Styrelsens mål för året 

42 • Kårordförande tycker 

till 

4 HANKEITEN 0106 

20 

30 

01 / 2006 

32 

14

? 

CHEFREDAKTÖR 

Anna Weijola 

chefred@shs.fi 

050-3393020 

REDAKTIONSSEKRETERARE 

Matilda Heikkilä 

VASAREDAKTÖR 

Malin Klemets 

REPORTRAR 

Elin Bergqvist 

Magnus Blomkvist 

Annika Roitto 

Oscar Taimitarha 

GALLUPGALLUPGALLUPGALLUPGALLUP 

Var vill du sommarjobba? 

? ? 

Kristian ”Kribe” Ahlers, 21 år, 33 studiepoäng, inte 

valt huvudämne, Helsingfors 

Jag skulle vilja jobba som badvakt på någon strand, helst 

utomlands. Det verkar vara ett roligt jobb med trevliga 

arbetskompisar. Jag tycker dessutom om att rädda liv. Jag 

är van vid att uppträda lättklädd – jag var exempelvis 

playboypupun i EAG-spexet. Och inte skulle det vara helt 

fel att vara med i Baywatch heller. 

? ? 

Janne Smeds, 26 år, 110 studieveckor, redovisning, 

Vasa 

Jag jobbar på en sportaffär och det är så kul där. Om 

man var klok skulle man ju välja att sommarjobba på ett 

större företag med något som motsvarar ens utbildning. 

Men jag har ändå inte tänkt söka något annat jobb. Jag får 

nämligen tre veckor betald semester. 

? ? 

Catharina Sundman, 21 år, 36 studiepoäng, inte valt 

huvudämne, Helsingfors 

Jag ska jobba på ett företags kundtjänst där jag har jobbat 

redan under tidigare år. Men om jag fick välja så skulle jag 

vilja jobba med misskötta övergivna djur såsom hundar, 

katter och speciellt hästar. Jag skulle vilja arbeta för någon 

organisation och helst i något u-land. 

Text: Elin Bergqvist och Malin Klemets. Foto: Erika Hyttilä och Malin Klemets. 

I serien Burberryklubben 

analyseras, utvärderas och 

förtalas hankeiterna. 

FOTOGRAFER 

Erika Hyttilä 

Hannu Sääskilahti 

Mikael Ylinen 

LAYOUT 

Niklas Nousiainen 

Maria Sandberg 

Filip Sannholm 

ANNONSCHEF 

Emil Korhonen 

040-7754586 

annons@shs.fi 

Niclas Andersson, 22 år, 41,5 studieveckor, marknadsföring, 

Vasa 

Jag skulle vilja jobba med marknadsföring på något 

intressant företag. I det allra bästa fallet skulle detta företag 

syssla med någonting som har med min kära hobby, 

motorcyklar att göra. 

Linus Nyman, 32 år, 45 studieveckor, företagsledning 

och organisation, Helsingfors 

Jag skulle vilja jobba med innovationsledning för jag tycker 

att det är fascinerande och intressant – det händer alltid 

något nytt i branschen och arbetet är mycket omväxlande. 

Att få starta ett eget företag inom branschen är 

förstås mitt stora mål. 

Yannyik Vereerstraeten, 21 år, 120 studieveckor, 

marknadsföring, Helsingfors 

Jag skulle helst vilja jobba inom marknadsföring på något 

internationellt företag i Helsingfors. Jag är från Bryssel och 

anser därmed att erfarenhet från Helsingfors skulle vara 

en värdefull merit. Ett företag där jag skulle vilja arbeta är 

Unilever eftersom det har många intressanta brands. 

ANSVARIG UTGIVARE 

Svenska 

Handelshögskolans 

Studentkår 

Sanduddsgatan 7 A II vån. 

00100 Helsingfors 

UPPLAGA 

2 300 

TRYCKERI 

Ekenäs Tryckeri 

Johanna Minkkinen dricker rödvin, 

jobbar som radiojournalist 

och är snart färdig från Soc & kom» 

Redaktionen förbehåller 

sig rätten att redigera 

insänt material. 

PÄRMFOTO 

Ari Talusén 

ÅSIKTER 

» 

Burberry 

klubben 

Eksem av Hanken 

Bror min började studera på Hanken 

i slutet av 90-talet. Ganska vilsen var 

han, speciellt efter inträdesprovet, 

där hans Valintatalo-påse väckte klart 

mer uppmärksamhet än Grankullabornas 

attachéväskor. 

Nå, studierna kom igång och attachéväskorna 

fick snällt svälja det 

faktum att de tvingades trängas i 

samma korridorer som en plastpåse. 

Ganska snabbt blev det klart för 

brorsan att Arkadiagatan 22 under 

de följande fyra åren endast skulle 

symbolisera hårda studier. 

Brorsan är ändå ingen omöjlig typ 

och kan till och med få för sig att 

svälja fördomar och ge nya saker en 

chans. Så för första gången sedan 

studentdimissonen två år tidigare 

drog han på sig pressvecksbyxor och 

kragskjorta och lufsade iväg på sitz. 

Det blev väl en och annan snaps och 

ett otal falska sånger på brorsans 

första och sista sitz (alltid är det inte 

så lyckat att ge nya saker en chans). 

Följande morgon var både rygg och 

armhålor täckta av de otäckaste 

eksem! Bror visste varken ut eller 

in och konsulterade mamma, och 

tillsammans kunde de inte annat än 

konstatera att brorsan är allergisk! Så 

klart. Han är helt enkelt allergisk mot 

vita kragskjortor och därmed allergisk 

mot Hanken. 

Ganska länge förpestade brorsans 

allergi också min syn på Arkadiagatan 

22. Att tyskundervisningen jag 

senare deltog i var utmärkt hjälpte 

inte speciellt mycket när det framför 

mig satt två söta Esbotjejer och 

borstade sina glansiga hår. Några 

besök på ShsWeb gjorde heller inte 

saken bättre (ja, jag vet vad ni säger 

nu: de flesta som skriver på ShsWeb 

är faktiskt inte hankeiter! Men tyvärr 

hjälper det inte särskilt mycket.). 

Sen började en vän till mig studera 

på Hanken. Hon är snäll, omtänksam 

och trevlig – och från Östnyland. 

Senare började också en bekant till 

mig studera där. Hon är snäll, 

omtänksam och trevlig – och från 

Östnyland, också hon. Nu är de båda 

fem före färdiga från Arkadiagatan 22 

-och fortfarande snälla och trevliga! 

Tyskkursen på Hanken har hjälpt mig 

mycket i diskussionskursen på unis 

språkcenter. Och förresten så visade 

sig brorsans eksem vara bältros. 

HANKEITEN 0106 5

» 

AKTUELLT 

1. Kön 

Kvinna 

Man 

2. Årskurs 

1:a 

2:a 

3:a 


Läsarundersökning 

2006 

För första gången någonsin har Hankeiten genomfört en läsarundersökning 

för att få reda på vad ni läsare tycker om tidningen och vad ni 

vill att den ska innehålla. Drygt 140 personer fyllde i frågeformuläret på 

ShsWeb. Tack till alla som deltog! 

Resultaten visar att det är personintervjuer med hankeiter som är 

populärast. Nästan 80 procent brukar läsa sådana. 56 procent vill läsa 

ännu fler personintervjuer med hankeiter och över hälften vill också läsa 

fler reportage. 35 procent tycker att kårinformation är helt onödigt att 

ha med i tidningen. 

4:a 

n:te 

3. Hur mycket läser du i Hankeiten? 

Ingenting 

ca 25 % 

ca 50 % 

ca 75% 

Allt 

4. Ge ett vitsord för följande egenskaper. 1= det sämsta, 5= det bästa. Personer som har svarat på frågan: 142 

1 2 3 4 5 

51% (73) 

49% (70) 

14.1% (20) 

13.4% (19) 

19.7% (28) 

28.9% (41) 

23.9% (34) 

2,8% (4) 

35,7% (51) 

23,8% (34) 

30,8% (44) 

7% (10) 

Språk (Medelvärde: 3.303) 1,4% (2) 7,7% (11) 53,5% (76) 33,8% (48) 3,5% (5) 

Layout (Medelvärde: 3.423) 2,8% (4) 14.1% (20) 30,3% (43) 43,7% (62) 9,2% (13) 

Papperskvalitet (Medelvärde: 3,838) 1.4% (2) 9,9% (14) 16,2% (23) 48,6% (69) 23,9% (34)

5. Vad brukar du läsa i Hankeiten? Du kan välja flera alternativ. Personer som har svarat på frågan: 140 

Ledare 

Reportage 

Korta aktualiteter 

Kolumner 

Personintervjuer (hankeiter) 

Personintervjuer (övriga) 

Kårinformation 

6. Vad vill du se mera av i Hankeiten? Du kan välja flera alternativ. Personer som har svarat på frågan: 132 

Ledare 

Reportage 


Kolumner 




7. Vad är onödigt i Hankeiten? Du kan välja flera alternativ. Personer som har svarat på frågan: 62 

Ledare 

Reportage 


Kolumner 




8. Hurudan tycker du att Hankeitens linje skall vara? Personer som har svarat på frågan: 144 

1 2 3 4 5 

AKTUELLT 

52,9% (74) 

66,4% (93) 

65,7% (92) 

50,7% (71) 

78,6% (110) 

57,1% (80) 

44,3% (62) 

6,8% (9) 

55,3% (73) 

45,5% (60) 

45,5% (60) 

56,1% (74) 

42,4% (56) 

19,7% (26) 

14.5% (9) 

14,5% (9) 

24,2% (15) 

22,6% (14) 

16,1% (10) 

16,1% (10) 

35,5% (22) 

Seriös 6,3% (9) 20,8% (30) 34,0% (49) 33,3% (48) 5,6% (8) Studentikos Medelvärde: 3.111 

Allvarlig 4,2% (6) 6,9% (10) 33,3% (48) 45,8% (66) 9,7% (14) Humoristisk Medelvärde: 3.5 

» 

HANKEITEN 0106 7

» 

HANKEIT 


 

Hankeit, företagare och 

blivande popstjärna 

Det finlandssvenska pop-rockbandet Kometfabriken gav ut sin första skiva i slutet av januari. 

- Vi är seriösa tänkare när det gäller marknadsföring. Nu måste vi synas och höras så mycket som möjligt, 

säger bandets gitarrist, hankeiten Björn Höglund.

Att få ett skivkontrakt är inte lätt. Det visste 

medlemmarna i Kometfabriken och spelade 

därför själva in sin skiva. 

– Vi visste hur vi ville låta och vi ville ha ett 

färdigt paket att presentera för skivbolagen, 

så att de skulle få se vad vi verkligen kan, 

berättar Björn. 

Nu har då bandet ett skivkontrakt, vilket i 

deras fall betyder att de har sålt sin skiva 

till EMI Finland. Fördelarna med att ha ett 

skivkontrakt, och inte ge ut skivan själv, är 

de kontakter och den försäljningsorganisation 

skivbolaget har. 

– De har distributionskanalerna, alltså kontakterna 

till radio, tv och affärer, men det är 

ändå vi själva som måste sälja skivan. Det är 

vi som måste synas och höras, säger Björn. 

Delägare i KWH-koncernen 

Förutom Björn består bandet av hans 

storebror Anders, Jimmy Westerlund och 

Fredrik Furu. 

För att finansiera skivinspelningen bildade 

bandmedlemmarna aktiebolaget Kometfabriken 

Ab tillsammans med bröderna 

Höglunds kusin Christian Höglund. Skivan 

spelades till största delen in i Midas Studios, 

ett öppet bolag bestående av bland andra 

Björn och Anders. Midas Studios verksamhet 

består bland annat av ljudinspelningar 

och utveckling av ljudteknologi. 

Att spela i samma band som sin storebror 

och att dessutom jobba tillsammans med 

honom ser inte Björn som något problem. 

Han anser att det fungerar bra. 

– Det är ganska behändigt egentligen. Vi 

behöver inte försöka vara schyssta utan 

vi kan säga vad vi tycker åt varandra. Vi 

behöver inte snöra in det i något fint band 

med rosett, utan det är bara att säga vad 

man har på hjärtat, säger Björn. 

Familjen Höglund är en av ägarfamiljerna 

i KWH-koncernen. Björns farfar var en av 

grundarna till företaget. KWH producerar 

bland annat plastprodukter och slipmaterial 

i tre världsdelar. Ett arbete inom koncernen 

lockar inte Björn. Han nöjer sig med att 

bara vara delägare utan aktiv operativ roll, i 

varje fall än så länge. 

– Det skulle nog säkert vara möjligt för mig 

att jobba inom koncernen om jag skulle 

vilja, men då krävs det förstås att jag bevisar 

att jag kan. Det ska ju vara kompetent folk 

på alla poster. 

Får idéer på föreläsningar 

Både Björn och storebror Anders är 

inskrivna på Hanken i Vasa. Men eftersom 

de har egen företagsverksamhet sedan 

flera år tillbaka har studierna fått vika åt 

sidan. 

HANKEIT 

– Matrikelnumret säger att jag är inskriven 

sedan 1998, så det börjar väl snart bli dags 

för jubileum, skrattar Björn. 

Orsaken till att han valde att börja studera 

på Hanken var att han tyckte att det var en 

bra och intressant utbildning. Den åsikten 

har han ännu, även om inte allt har varit så 

intressant. 

– Jag borde ha haft bättre förstånd att 

göra undan studierna innan jag fick så här 

mycket annat på sidan om. Men så är det 

väl för många andra också, man har mest 

bara roligt de första åren. 

Björn har läst företagande och företagsledning 

som huvudämne och marknadsföring 

som biämne. Tanken är att ta ut någon 

examen inom snar framtid, bara han hittar 

tid för det. 

– Egentligen borde jag ju se till att få det 

gjort så fort som möjligt. Det är väl nog 

kandidatexamen som ligger närmast till 

hands. Jag vill få ”låst” det som jag har 

åstadkommit under de här åren. Det skulle 

inte vara så kul om kurserna förfaller, säger 

Björn. 

Studierna på Hanken har Björn nytta av 

såväl i företagsverksamheten som i bandet. 

Bland annat har han lärt sig att ta för sig 

i förhandlingar och att kontrollera med 

jurister innan han skriver under något avtal. 

Även om han har mindre tid att studera 

nuförtiden är han mer motiverad nu eftersom 

han lättare kan knyta ihop det som 

föreläsaren säger med verkligheten. 

– De här senaste åren, de få gånger jag har 

varit i skolan vill säga, har jag fått mycket 

idéer när jag har suttit på föreläsningar. 

Egentligen så finns det mycket information 

att hämta i skolan. 

– Jag kommer på saker som är aktuella för 

Kometfabriken eller för vårt företag, sådant 

som vi borde göra, något jag ska kolla upp 

eller något som jag ska komma ihåg. Det 

kan vara direkt relaterat till vad föreläsaren 

pratar om eller så något helt annat. Man 

kan ju fråga sig om det är tack vare att jag 

sitter på en föreläsning på Hanken, eller om 

det är för att jag gör något annat än det jag 

brukar, säger Björn. 

”All publicitet är bra publicitet” 

Marknadsföring och hur kontakterna med 

media sköts är viktigt för Björn och bandet. 

Han tror att han själv tänker på ett annat 

sätt när det gäller marknadsföringen av 

bandet än vad han skulle ha gjort om han 

inte hade studerat marknadsföring. 

– Vi är seriösa tänkare när det gäller 

marknadsföringsgrejer. Man måste tänka på 

sådant om man ska komma långt. I samband 

med intervjuer försöker vi undvika 

missförstånd och göra allting så bra som 

möjligt. 

» 

HANKEITEN 0106 9

» 

HANKEIT 

– Vi har märkt att ett litet missförstånd kan 

bli ett stort missförstånd. Men å andra sidan 

är all publicitet bra publicitet, säger Björn. 

– Vi försöker dubbelkolla allt vi gör, så att vi 

inte gör fel eller missar något. I musikbranschen 

tror jag att man har sin chans – sin 

möjlighet att ge det där första intrycket. 

Om inte det håller måttet så är det svårt 

att förbättra det. 

– Marknadsföring har ju med image och stil 

att göra och vi har försökt skapa vår image 

efter något slags mönster. Det har vi gjort 

enligt vad vi tycker funkar, hurudana vi vill 

vara och hurudana vi är. Vi vill att vår image 

överensstämmer med verkligheten. 

Inget behov av att bli kändis 

Marknaden för Kometfabrikens musik är 

i det här skedet hela Finland, alltså även 

finska Finland. Några egentliga konkurrenter 

anser Björn inte att bandet har. Han tycker 

att Kometfabriken har sin egen musikstil. 

– Vi är ett energiskt liveband som spelar 

pop-rock på svenska. Vi får influenser mest 

från den svenska popen, men den finska 

depressionen kanske kommer in ibland. 

Att de sjunger på svenska ser han inte 

heller som något större problem. 

– Eros Ramazotti är ju populär i Finland 

fastän det inte är många finländare som 

förstår vad han sjunger. Men det är klart, 

nog kan det väl vara lite uppförsbacke när 

man sjunger på svenska i Finland, säger 

Björn. 

Förhoppningen för skivan är att den säljer 

bra så att de får göra flera skivor. Björn 

hoppas att de når ut till marknaden så att 

han får fortsätta spela. Att få stå på scenen 

är det som han tycker är roligast. Han har 

inget behov av att bli kändis, bara han får 

vara med och spela är han nöjd. Om fem år 

drömmer han om att ha fått göra minst två 

skivor till och att Kometfabriken är populära 

i hela Norden. 

– Det värsta som kunde hända om fem 

år är att ingen tycker att Kometfabriken är 

 

bra, att ingen är intresserad av det vi gör 

på Midas Studios och att jag inte har blivit 

färdig från Hanken. 

Text: Malin Klemets 

Foto: Christian Höglund, 

Midas Studios 

10 HANKEITEN 0106

NORDISKA INVESTERINGSBANKEN 

www.nib.int 

HANKEITEN 0106 11

» 

HANKEIT 


Förhöret 

Varför kommer tentresultaten inte i tid? 

Enligt Hankens egna regler ska tentresultat 

offentliggöras och införas i registret 

inom två veckor. Men i verkligheten kan 

det dröja betydligt längre. Vi ställde prorektor 

HC Blomqvist mot väggen för att 

fråga om de synnerligen klara reglerna 

ändå är oklara. 

HC Blomqvist är första prorektor med 

ansvar för studier, och ordförande i Hankens 

undervisnings- och forskningsråd, 

UFR. 

Är tvåveckorsregeln rimlig enligt dig? 

– Den är nog rimlig och om jag förstått 

saken rätt gäller den allmänt vid finländska 

universitet. Jag förstår att det kan finnas 

undantag, om det blir något plötsligt sjukdomsfall 

eller någon utlandsresa. Men då 

borde man ju göra som det står i instruktionen 

också. Det är prefekten som ska ge 

lov och beslutet ska offentliggöras direkt. 

Tar prefekterna sitt ansvar? 

– Nog tar de väl sitt ansvar, men i praktiken 

ligger hela ansvaret på de enskilda examinatorerna 

eftersom de inte övervakas. 

Prefekterna borde kanske titta lite mera 

på det här och följa upp. Jag tror också att 

problemen koncentrerar sig ganska mycket 

till enstaka fall. 

Vad ska man som studerande göra om 

resultaten trots allt dröjer? 

– Om man har någon väldigt viktig anled- 

ning till att man måste få resultatet – till 

exempel att man blir färdig – så lönar det 

sig ofta att vara lite pragmatisk. Det är bäst 

att prata med examinatorn och fråga om 

man skulle kunna få resultatet lite tidigare. 

Men i de fall då det inte hjälper att kontakta 

examinatorn? 

– Den korrekta vägen formellt är att gå via 

prefekten som ju har ansvar för det här, och 

hjälper inte det så är det ju rektor som är 

följande instans. 

I de flesta fall går ju studerande först till 

Studiebyråns servicepunkt när något inte 

fungerar. Studiebyrån säger oftast att de 

kan föra saken vidare, trots att det inte är 

så det fungerar. Borde man inte få dem att 

ge direktiv för korrekt handlande istället? 

– Jag ska diskutera med Tove Ahlskog, studiebyråns 

chef. Studiebyrån gör ju sitt bästa 

nog, men jag tror inte att examinatorerna 

lyssnar till dem. 

I instruktionen står också att tentresultat 

ska offentliggöras med endast matrikelnummer. 

När jag söker med mitt namn 

på Google hittas mina resultat från redovisningens 

grunder 2002. När jag på måfå 

tittar på kursers hemsidor hittar jag färska 

resultat med namn. Dessutom finns i studerandes 

webmail en funktion där man 

kan para ihop namn och matrikelnummer. 

Är den här anonymitetsregeln en regel 

man inte behöver följa? 

– Nog är det väl i princip klart hur man 

skall göra, men det är någon form av 

civil olydnad. Examinatorerna tycker att 

”jag har nu alltid gjort så här” och så 

fortsätter de att göra det. 

Vad gör högskolan för att förbättra situationen? 

– Ändringen existerar redan, det är bara 

fråga om att få folk att följa den. Det är lite 

svårt att peka ut polisen, men det är klart 

att man skulle kunna påpeka det i UFR. 

Är det att man bryter mot anonymitetsregeln 

enligt dig ett problem ur rättsskyddsperspektiv? 

– Min personliga åsikt är att det här problemet. 

kanske inte är så jättestort. Om man 

ser varandras resultat, så so what? Men 

regler är till för att följas. 

Oscar Taimitarha 

»Kvalitetsstämpeln lockade 

David till Hanken 

I höstas förlorade Företagsekonomiska 

institutionen vid Stockholms universitet 

sin EQUIS-stämpel. Då fick David Mirlas 

nog. 

Hanken fick sin EQUIS-ackreditering år 

2000. Under reackrediteringsprocessen 

ifjol fick Hanken fortsatt förtroende av 

European Forum for Management Development 

(EFMD) att inneha kvalitetsstämpeln. 

I kontrast till Hanken förlorade 

Företagsekonomiska institutionen vid 

Stockholms universitet (”Feken”) i höstas 

sin EQUIS-ackreditering till följd av ekonomiska 

problem. Detta har inneburit problem 

för institutionens dragningskraft. Två av 

Fekens studenter har nu lämnat högskolan 

till förmån för studier vid Hanken. 

”Föga lockande att återvända” 

En av dem, David Mirlas har snart två utbytesterminer 

bakom sig på Hanken. 

Han säger att det kändes föga lockande 

att återvända när Feken tappade sin 

ackreditering. Därför valde han istället att 

förlänga sina utbytesstudier vid Hanken 

från en termin till ett helt läsår. 

– Redan 2004 började man ana åt vilket 

håll det gick. Det började pratas om ekonomiska 

problem. Våra hemklassrum försvann 

och antalet lärarledda timmar minskade. 

– Tidigare utgjorde Feken tillsammans med 

Handelshögskolan i Stockholm och Ekonomihögskolan 

vid Lunds universitet de tre 

svenska lärosäten som innehade EQUISackrediteringen. 

Det kändes tryggt att veta 

att man studerade vid en av de tre bästa 

ekonomutbildningarna i landet. 

”Hanken känns bättre” 

David trivs jättebra i Helsingfors och hoppas 

kunna stanna på Hanken även nästa läsår i 

avsikt att skriva sin gradu i marknadsföring. 

– Hanken känns på alla punkter som 

en bättre handelshögskola än Feken. Jag 

uppfattar de finlandssvenska studenterna 

som mer motiverade än sina svenska motsvarigheter. 

Jag upplever även interaktionen 

mellan lärare och studenter som högre 

här än vad den är hemma. Kopplingen 

mellan studentkåren, högskolan och dess

2.2 Avläggande och registrering 

av studieprestationer: 

Studieprestationer skall föras in i studieregistret 

inom en vecka från det att 

resultatet offentliggjorts. 

4.7 Resultatens offentlighet: 

Tentamensresultaten är offentliga, 

men offentliggörs enbart med den 

studerandes matrikelnummer. 

Resultaten skall offentliggöras och tillställas 

förvaltningen senast två veckor, 

undantaget helger, efter examinationstillfället 

och senast två veckor före följande 

tentamenstillfälle. Prefekten kan 

av särskilda skäl besluta om förlängning 

av tiden, vilket omedelbart skall 

meddelas på anslagstavla och kursens 

hemsida. 

§ 

Vad är du arg på? Vem vill du att Hankeiten 

ska ställa mot väggen? Mejla 

oss på adressen hankeiten@shs.fi ! 

studenter är också mer påtaglig här. Detta 

leder till att stämningen på Hanken i mitt 

tycke är bättre än hemma på Feken. Där 

lyser allt vad studentliv och vi-känsla heter 

med sin frånvaro. 

30 kurser drogs in 

Företagsekonomiska institutionen vid 

Stockholms universitet är Sveriges största 

handelshögskola med cirka 5 000 studenter. 

Institutionen erhöll EQUIS-stämpeln år 

2002 och man var vid tidpunkten mycket 

stolta över ackrediteringen. Förra året drabbades 

Feken av stora ekonomiska problem 

vilket ledde till att institutionen sattes under 

tvångsförvaltning. Några månader senare 

inleddes EQUIS reackrediteringsprocessen. 

Tidpunkten var den sämsta tänkbara. 

Enligt Harry Flam, prefekt på Feken brast 

man på flertalet punkter. Feken saknade 

styrelse, det ekonomiska underskottet var 

för stort och graden av internationalisering 

var för låg för att stämpeln skulle kunna 

förnyas. De ekonomiska problemen hade 

bland annat lett till att 30 kurser på fördjupad 

nivå dragits in samt att personal avskedats. 

Harry Flam är noga med att påpeka 

att ekonomin nu är på rätt köl, styrelse 

numera finns och att ett ekonomiskt överskott 

är att vänta 2006. 

Magnus Blomkvist 

studentbostäderna vid 

HANKEIT 

Tentläsning på 

, 

traditioner och fester 

med olika sorters 

människor från alla 

världens hörn, studier, 

studentliv, livet. 

Nu har du chans 

att uppleva allt i 

Helsingfors! 

Ansök via 

www.majstranden.fi 

EQUIS-stämpeln 

Ackrediteringen ges ut av EFMD vars 

huvudkontor är beläget i Bryssel. 

Syftet är att höja standarden på företagsekonomiska 

utbildningar världen över. 

För närvarande är 86 högskolor i 28 

länder ackrediterade varav nio är belägna 

i Norden. 

De kvalitetsstämplade högskolorna 

måste inte enbart uppvisa hög kvalitet i alla 

dimensioner av sina aktiviteter utan även 

en hög grad av internationalisering. 

» 

HANKEITEN 0106 13

– Sen december har jag inte gjort något 

annat. Det är skönare så. När årsfesten 

närmar sig och man ser målet är det på 

sätt och vis trevligt. Samtidigt är det enormt 

många detaljer som ska fixas. Allt från 

bordsplacering till gravering av medaljer. En 

sak jag lärt mig i år är att det inte går att 

dubbelchecka saker för många gånger! 

Lagerträd och specialdrinkar 

Budgeten för årsfesten är 40 000 euro, 

varav hälften är biljettintäkter. En av de 

största utgifterna är dekorerandet av Casa 

för efterfesten. 

– Årsfesten är ett heltäckande paket och 

det satsas mycket också på efterfesten. 

Temat hålls hemligt på förhand och det blir 

specialdrinkar. Det roliga med vår årsfest 

är just det att den innehåller små överraskningsmoment. 

Folk undrar alltid vem 

som ska hålla tal, vad som är temat för 

efterfesten och var sillisen äger rum. 

Blomsterarrangemangen är en annan stor 

utgift. 

– Vi satsar knappt 1 000 euro på blommor. 

Det är sådant som man kanske inte tänker 

på men om blommorna saknades skulle 

folk märka det. På solenna akten ska det 

vara lagerträd. 

Biljettpriset, 55 euro, är närmast en symbolisk 

summa, menar Annika. Skulle biljettpriset 

reflektera de verkliga kostnaderna 

skulle det vara 80-90 euro. 

Måste vara beredda på hjärtattacker 

Tisdag, tio dagar före årsfesten. 

ÅFK har möte på Casa. Det är vändag och 

en av värdinnorna, Johanna Lindell, hade 

födelsedag dagen innan så mötet börjar 

med marsipantårta. 

HANKEIT 

– Så här är det nog inte på alla våra möten, 

fnissar de. 

I dag har dessutom en låda med produktsponsorer 

från L´oréal anlänt, och alla i 

ÅFK får varsin egen flaska sponsorparfym. 

Värdinnorna tjuter högt av lycka när marskalken 

Jesper von Hertzen kastar parfymflaskor 

över rummet. 

– Jag känner en typ på L´oréal. Det är han 

som har fixat allt det här, förklarar han för 

mig. 

Det är tänkt att det ska placeras ut några 

parfymflaskor på restaurangen. En på damtoaletten 

och en på herrtoaletten. 

– Men hur gör vi? De kommer ju helt säkert 

att försvinna. Kan man kedja fast dem? 

Jeanette Åkerberg förklarar för Emma 

Lehtovaara vad damernas ”survivalkit” ska 

innehålla. 

» 

HANKEITEN 0106 15

» 

HANKEIT 


– Sytråd, nål, strumpbyxor, nagellack, tamponger, 

plåster, värkmedicin. 

– Men gör det billigt. Sådant här sätter man 

lätt hundra euro på, säger Annika. 

ÅFK:arna har fått order om att absolut inte 

springa eller se stressade ut under festkvällen. 

– Vi måste vara beredda på allt. Någon kan 

få ett allergianfall eller en hjärtattack. Så vi 

måste checka med personalen hur vi ska 

göra då. Fast det är ju väldigt osannolikt att 

något sådant skulle hända. 

Det är tradition att ÅFK badar bastu på 

morgonen efter årsfesten. Tobias Niemi 

har hyrt en företagsbastu via kontakter. De 

andra är något skeptiska till att han ska ansvara 

för bastuarrangemangen. 

– Haha, så du fixar bastun…på något sätt 

har jag lite svårt att tro att du skulle fara 

och sätta på bastun efter festen, säger 

Emma med glimten i ögat. 

Inget snobbgäng 

Tidtabellen för årsfestveckan spikas: På 

måndag ska bordsplaceringskorten vara 

färdiga. På tisdag kommer nattmaten. På 

onsdag och torsdag är det Casadekorering. 

Tobias planerar baren och ljudtekniken. 

– Jag skulle beställa medaljerna från guld- 

smedsaffären men de sa att de inte har 

samma modell mera, säger Daniela Niemimäki. 

Annika antecknar febrilt i en stor rosa 

planeringsbok. 

– Vi träffas på måndag klockan ett. Hur är 

det förresten med tillståndet från brandkåren? 

Annika är medveten om att många har en 

lite glamourös bild av ÅFK, men säger att 

det är en missuppfattning. 

– Det är på årsfesten folk ser oss och det 

är klart, då är vi pyntade och fina. Årsfesten 

är ju glamourös i sig och vi måste vara representativa 

då – det är ju en jobbdag för 

oss. 

– Sen påstås det ju allmänt att hankeiter är 

utseendefixerade. Men vi hoppas att vi inte 

utstrålar något sådant! Vi är nog som vem 

som helst. 

Det sägs att man måste känna rätt människor 

för att komma med i ÅFK. Stämmer 

det? 

– Det är också en myt. De flesta av oss 

känner varandra från förut men det är bara 

naturligt. Man känner någon i ÅFK, följer med 

deras jobb på nära håll och blir intresserad 

av att vara med själv. Kanske det är därifrån 

ryktet kommer. Men alla är välkomna med 

sina ansökningar! Vi söker olika slags människor, 

både yngre och äldre. 

– Dessutom är valet en offentlig process. 

Det kan jag också säga som svar till dem 

som tror att vi på något sätt smusslar sins- 

emellan. Det ligger nog i varje kårvärdinnas 

intresse att få med folk som är engagerade 

på riktigt. Inte kan man då bara välja sina 

kompisar. 

Marskalkmiddag med ljusröda 

rosor 

I april börjar rekryteringsprocessen för 

att hitta en ny årsfestkommitté, och i maj 

sker valet. Först väljs kårvärdinnan av 

delegationen. Sedan väljs de nio övriga 

medlemmarna – två äldre marskalker, två 

vicemarskalker och fem värdinnor. Marskalkerna 

stannar i ÅFK i två år medan 

värdinnorna i regel är med i ett år. Skiftet 

firas med en festlig middag som de nya 

ÅFK:arna ordnar för de gamla. 

ÅFK har också andra interna traditioner. 

Värdinnemiddagen ordnar värdinnorna för 

marskalkerna i november. Marskalkerna 

ordnar i sin tur en middag för värdinnorna 

dagen före årsfestbiljettsläppet. 

Årets marskalkmiddag var enligt Annika 

”alldeles lysande”. 

– Vi fick ljusröda rosor, det var riktigt 

rörande. 

Förutom att ordna årsfesten ställer ÅFK 

upp och serverar på andra tillställningar 

under året, bland annat på magisterbrevsutdelningen 

i november. 

Proffsfotograf fångar stämningen 

Måndag kväll, fyra dagar före årsfesten. Träff 

med fotografen. ÅFK har anställt en professionell 

fotograf från en reklambyrå för att 

fotografera årsfesten. Det är Tobias som 

har fixat det. 

– Sen är det viktigt att du fotar närbilder på 

dukningen så att vi kan skicka bilder till våra 

sponsorer. Och så lite bilder på dansande 

par och så här. Det är viktigt med ”schtimmung” 

på bilderna. Men jag litar på dig. Du 

fotar säkert allt som rör sig va? 

– Jag skickar dig ett minutschema för kvällen. 

Vad är det roligaste med att ordna en 

årsfest? 

– Det är nog att ha ett konkret mål att 

jobba för. Vi får vår belöning på årsfesten. 

Det är en sådan erfarenhet att ordna en 

fest för 450 personer. Det är en kliché men 

det är något man inte glömmer. Och vi i 

ÅFK är som en liten familj, säger Annika. 

Tisdag morgon, Restaurang Bank. ÅFK har 

samlats till möte med restaurangchefen 

Terhi Siitonen och kollegan Petri Lintunen. 

Mappar och listor ligger utbredda över 

bordet och de diskuterar laktosintolerans 

och bordsnumrering. 

– Vi kommer igen på torsdag vid niotiden, 

säger Jeanette. 

– Ja, då tittar vi på borden och chokladen 

och grejerna. 

Tobias ber restaurangproffsen om tips på 

var man kan hyra cosmopolitan-glas. Svaret 

blir: Ingenstans. Man måste köpa dem. 

– Nog har ni väl skaffat snaps i överflöd, 

säger Tobias till restaurangchefen, innan han 

fortsätter sin jakt på cosmopolitan-glas. 

Tre dagar kvar. 

Text: Anna Weijola 

Foto: Erika Hyttilä 

Bland alla som ställde en fråga till 

ÅFK på ShsWeb lottade vi ut en 

biobiljett. Vinnaren heter Maja Sundgren. 

Biljetten kommer på posten!

Njut av studietiden 

– koncentrera försäkringarna 

till If! 

Som SEFE:s studerandemedlem är du berättigad till utmärkta försäkringsförmåner. 

Välj Ifs praktiska och ekonomiska skadeförsäkringar för resor, hemmet och bilen samt 

i händelse av olycksfall under fritiden. Du kan redan med två försäkringar få 6 –30 % 

rabatt beroende på försäkringen. 

tilläggsinfo 

www.if.fi /sefe 

tfn 010 515 205 (må–fr kl. 8–20) 

eller på Ifs kontor Lugn, vi hjälper dig. 

HANKEITEN 0106 17

» 

HANKEIT 


Dyr eller billig fest? 

För deltagare i årsfesten är förberedelserna ingalunda slut 

efter att supé-kortet är köpt. 

Det gäller att hitta den passliga klädseln, vilket kan medföra 

problem ifall man vill hålla sig inom ramarna för en studerandebudget. 

Emelie Löthner 

klänning: från gammeldansen 

sjal: lånad av syster 

skor och väska: från tidigare 

frisyr: presentkort till frisör 

Elina Luhtasela 

klänning: 150 euro 

skor: lånade av kompis 

hårklippning: 100 euro 

frisyr: gjord hemma 

0 euro250 euro 

www.if.fi 

Men är man faktiskt tvungen att betala mycket för den perfekta 

utstyrseln? Hankeiten bad fyra deltagare berätta vad de 

satsat på årsfestsklädseln. Det visade sig att det går att komma 

billigt undan, speciellt om man har en användbar klänning i 

garderoben och en kompis som är bra på att göra frisyrer. 

Otto Soini 

frack: lånad av kompis 

skor: från tidigare 

hårklippning: 20 euro 

Text: Annika Roitto 

Foto: Erika Hyttilä 

20 euro

HANKEIT 

Årsfestspecial 

Foto: Valtteri Kantanen, Hannu Sääskilahti 

» 

HANKEITEN 0106 19

22 HANKEITEN 0106

24 HANKEITEN 0106

Årsfestkommittén vill rikta ett varmt tack till följande företag, 

instanser och personer, vars stöd möjliggjorde studentkårens 96:e årsfest 

Andritz 

Anne Järvelä 

Axel F. Lindberg 

BAT 

Cabassi 

Chips 

Citibank 

City-lehti 

CloettaFazer 

DMP 

Elixia 

Fortum 

Forum för ekonomi och teknik 

Frakkipalvelu NAM 

Gyllenbergs Stiftelse 

Hartwall 

HIFK 

Hufvudstadsbladet 

IF Skadeförsäkringar 

Iittala 

Intressebyrån 

Johnson & Johnson 

Karl Fazer 

KONE 

Ladbrokes 

L’Oréal 

Mandatum Privatbanken 

Maritim 

Mercedes-Benz 

Metro 

Mixtec-Krogab 

MTV3 

Myllykoski 

NIB 

Nordprint 

Pernod Ricard 

Mandatum 

Privatbanken 

Den bästa finska 

privatbanken 

Euromoney survey january 2006 

Personalen på Nachspiel 

Pointer Group 

Restaurant Aurinko 

Restaurant BANK 

Roll-Yhtiöt 

Roschier Holmberg 

Saarioinen 

SEFE 

SHS Understödsförening 

Stockholm Diskotek 

Stora Enso 

Sååsi Catering 

urban a 

Valtteri Kantanen 

Veikko Laine 

Volvo Finland 

Wärtsilä 

YTHS 

ESBO • HELSINGFORS • JYVÄSKYLÄ • KOUVOLA • KUOPIO 

• LAHTIS • ULEÅBORG • TAMMERFORS • VASA • ÅBO p r i v a t b a n k e n 

info.mandatum@mandatum.fi • växel 010 236 10 • www.mandatum.fi 

Sampo Bank Abp 

HANKEITEN 0106 25

26 HANKEITEN 0106

Alla kända äldre fi nländska konstnärer och den största privata permanenta Helene Schjerfbeck- 

samlingen visas. Mästerverk från 1500- och 1600-talen av Tizian, Tintoretto, Tiarini och di Cosimo. 

www.gyllenberg-foundation.fi 

Gyllenbergs konstmuseum på Granö i Helsingfors 

är ett av de förnämsta privata museerna i Finland. 

I den gamla delen av byggnaden har familjen 

Gyllenbergs hem med möbler och tavlor bevarats i 

ursprungligt skick; i det nya galleriet fi nns inhemsk 

konst till 1970. I övre våningen visas specialutställningar, 

för närvarande “Helene Schjerfbeck 

och hennes modeller”, ett unikt Schjerfbeck-skåp 

samt 48 av hennes rotogravyrer. 

VILLA GYLLENBERG 

Granöstigen 11, Helsingfors 

Öppet ons 16-20, sön 12-16. Juli stängt 

Tel: (09) 481 333. Inträde: 5 € vuxna, 3 € pens., stud., barn 

Grupper tidsbest. (09) 647 390 mån-fre kl 9-16, fax (09) 607 119 

Maahantuoja, myyjä ja markkinoija Suomessa: 

www.mixtec.fi 

HANKEITEN 0106 27

» KARRIÄR 

» 


Du som inte ännu fått sommarjobb 

behöver inte kasta in handduken. Men 

senast nu måste du nog börja söka, säger 

Tony Eichholz. 

Håll ögonen öppna. 

– Kolla fortsättningsvis Ekonomforums 

anslagstavla som finns innanför huvudingången 

på Hanken. Kolla också vår webbplats, 

www.hanken.fi/ekonomforum. Där 

finns alla jobbannonser vi fått in. Kolla också 

www.aarresaari.net. Där finns jobbannonser 

för högskolestuderande i allmänhet. 

Koncentrera dig på små och 

medelstora företag. 

– De stora företagen har standardiserade 

rekryteringssystem och väljer sina sommarjobbare 

tidigt. Därför lönar det sig i det 

här skedet att satsa på lite mindre företag 

– kanske ett företag där någon släkting eller 

bekant jobbar? 

Var aktiv. 

– Fundera på hurudana uppgifter du vill 

jobba med. Ta sen kontakt direkt med den 

avdelningen och hör dig för om de alls tar 

emot sommarjobbare, så att du inte skickar 

en ansökan i onödan. 

En stor del av alla sommarjobb annonseras 

aldrig ut, men företagen kan ändå ha ett 

behov av sommarvikarier. De har kanske 

inte hunnit ta itu med det och känner sig 

därför lättade över att någon tar kontakt. 

Om man hör av sig vid rätt tidpunkt kan 

det gå ganska lätt att få jobb! 

Sök jobb inom redovisning. 

– Jag kan tänka mig att det är lättare att 

hitta jobb med redovisningsuppgifter. Det 

finns ett kontinuerligt behov av redovisare. 

Det är inte heller någon skada fast 

man inte har det som huvudämne. Att 

jobba inom ekonomiförvaltning är en bra 

erfarenhet oberoende av vad man har för 

huvudämne. 

Nedvärdera inte kassajobb. 

– All arbetserfarenhet är värdefull, och man 

ska nog ta ett jobb hellre än att fira som- 

Tonys karriärtips 

 

Tony Eichholz är karriärplanerare på Hankens karriär-och rekryteringsservice 

Ekonomforum. Han delar med sig av sina karriärtips i varje nummer 

av Hankeiten. 

Sommarjobb 

i sista minuten 

marlov. Det är viktigt att bygga upp sin cv 

och man ska inte nedvärdera något jobb. 

Fast ett kassajobb kan kännas oglamouröst 

lär man sig ändå kundservice och får handskas 

med pengar, vilket kan vara till nytta på 

nästa arbetsplats. Man ska inte heller lämna 

bort sådana jobb ur cv:n – man vet inte 

vad den som läser cv:n tycker är relevant. 

Dessutom kan man framhäva olika sidor av 

alla jobb. 

– Om man klarar sig ekonomiskt så ska 

man ändå hellre ta ett studierelaterat jobb 

än ett okvalificerat som är bättre betalt. 

Det lönar sig med tanke på framtida jobb. 

Vi hjälper gärna! 

– Känner man sig osäker och vill gå igenom 

sin situation och få tips och hjälp med 

ansökan och cv är det bara att ta kontakt 

med oss här på Ekonomforum så hjälper vi! 

Det ska inte bero på ansökan att man inte 

får jobb. Jag delar inte ut några färdiga jobb 

men jag hjälper gärna och berättar vem 

man kan kontakta. 

– Jag rekommenderar också att de som 

redan fått sommarjobbserbjudanden inte 

väntar alltför länge med att ge besked. 

Jobbakuten 

Vi hjälper dig med dina jobb-och karriärfunderingar! 

SEFE 

Niclas Hanstén 

Niclas är SEFE-kontaktperson vid Hanken 

i Helsingfors och fungerar som din länk till 

SEFE., Finlands Ekonomförbund. Hans uppgift 

är att informera dig om SEFE:s tjänster 

och förmåner samt aktuella saker gällande 

arbetslivet. 

tfn: 050 3601446 

e-post: niclas.hansten@sefe.fi 

 

EKONOMFORUM 

Helsingfors 

Hanken, tredje våningen, mottagning 10-15 

Tony Eichholz/ karriärplanerare 

tfn: 09-43133539 

e-post: tony.e.eichholz@hanken.fi 

Tony hjälper dig med allt som har med 

jobbsökande och karriär att göra. Behöver 

du hjälp med arbetsansökningar, cv eller vill 

diskutera karriärplaner i största allmänhet 

är det bara att kontakta Tony! 

Magdalena Lönnroth 

rekryteringsassistent (vikarie) 

tfn: 09-43133541 

e-post: magdalena.l.lonnroth@hanken.fi 

Magdalena sköter om arbetsplatsannonser 

och Ekonomforums cv-databas. Hon 

svarar också på allmänna frågor om cv och 

ansökan. 

 

Vasa 

Hanken, första våningen, mottagning 9-15 

Ann-Christine Hemming/ karriärplanerare 

tfn: 06-3533 731 

e-post: ann-christine.hemming@hanken.fi 

Ann-Christine hjälper Vasastuderande med 

karriärfrågor.

Erfarenheten viktigare än lönen 

Hälften av landets ekonomistuderande 

tycker att det är svårt att hitta sommarjobb. 

90 procent hittade i fjol sommarjobb 

inom den privata sektorn. 

Finlands ekonomförbund, SEFE, undersöker 

varje år hur mycket ekonomistuderande 

tjänar på sina sommarjobb, vilka arbetsuppgifterna 

är och hur de fick jobbet. På basis 

av resultaten uppgörs sedan lönerekommendationerna 

för följande sommar. Att 

hitta sommarjobb är som bekant inte det 

lättaste. År 2005 tog hela 14 procent av 

landets ekonomistuderande kontakt med 

minst 20 arbetsgivare. Å andra sidan räckte 

det för 46 procent att ta kontakt med högst 

4 arbetsgivare, vilket åtminstone delvis 

förklaras av att 45 procent hade jobbat för 

samma arbetsgivare tidigare. Drygt hälften 

av alla svarande ansåg att det var svårt att 

få ett sommarjobb. Nästan 90 procent av 

de som jobbade heltid inledde sökandet 

senast i februari. De vanligaste sätten att 

hitta jobb var att ta kontakt med en bekant 

arbetsgivare eller utnyttja kontakter. 

Motsvarar inte alltid studierna 

De viktigaste kriterierna för valet av som- 

marjobb var nyttig erfarenhet, möjlighet att 

jobba för samma arbetsgivare i framtiden, 

intresse för branschen och möjlighet att 

jobba på studieorten. Däremot var lönen 

mindre viktig. Endast 13 procent uppgav att 

lönen hade stor inverkan på valet av arbetsplats. 

Den privata sektorn anställde knappt 

90 procent av studenterna och företaget 

hade oftast 100-250 anställda. Arbetsuppgifterna 

var väldigt varierande, men 

uppgifter inom ekonomisk admini-stration 

sysselsatte en femtedel och en tiondel 

jobbade med finansiering. Frågan om 

arbetsuppgifterna motsvarade utbildningen 

delade åsikterna. Mest missnöjda 

var de med företagsledning som 

huvudämne medan redovisarna 

var nöjdast. 

Industrin betalar bäst 

En heltidsanställd ekonomistuderande 

tjänade sommaren 2005 i 

genomsnitt 1606 euro i månaden. 

Trots att skillnaden var mindre 

än året innan, tjänade männen 

i medeltal hela 94 euro mera i 

månaden än kvinnorna. I Helsingforsregionen 

var dock medellönen 

 

 

 

 

 

1653 euro och skillnaden endast 8 euro till 

männens fördel. Överlag betalade stora 

företag bättre än små och industrisektorn 

var den mest generösa löneutbetalaren. 71 

procent var åtminstone rätt nöjda med sin 

lön, oberoende av kön. Nedan finns lönerekommendationerna 

för år 2006. Det är 

skäl att komma ihåg att rekommendationerna 

gäller för arbetsuppgifter som motsvarar 

studierna. Om ni klipper grannens 

gräsmatta får ni vara beredda att pruta lite, 

men kanske få en fin solbränna istället. 

Studieveckor / Stud- 

KARRIÄR 

Niclas Hanstén 

 

 

iepoäng 

Årskurs Helsing- 

forsre- 

gionen 

Övriga 

landet 

< 70 sv / < 120 sp 1-2 1650 1550 

70-100 sv / 120 sp - 2-3 1750 1600 

101-125 sv / 170 sp - 3-4 1850 1650 

>125 sv / > 220 sp 4 - 1950 1750 

» 

HANKEITEN 0106 29

KARRIÄR 

» 

Namn: Ib Löfgrén 

Praktikant vid Europaparlamentet i MEP Henrik 

Lax byrå, Bryssel 23.1.-14.7.2006. 

Henrik Lax har också två fastanställda politiska 

medarbetare , Rurik Ahlberg och Malin Berglund. 

Uppgifter: bevaka det regionala utskottet vid EP, 

förbereda texter, sköta ett stort antal rapporteringsuppgifter 

av olika slag, koordinera besöksgrupper 

och ansvara över en del av kontorets 

administration. 

Tidigare uppdrag: 


På jobbet 

09/05 - 12/05 Kundrådgivare, Handelsbanken AB 

01/05 - 12/05 Styrelseordförande, Svenska 

Handelshögskolans Studentkår 

06/05 - 08/05 Finansieringsassistent,Paroc Oy Ab 

04/05 - 05/05 Föreläsare, Svecasa Ab 

06/03 - 05/05 Marknadsföringsassistent, Oy 

Grundfos Ab 

I serien “På jobbet” skriver intressanta gäster 

dagbok om en vanlig arbetsvecka. 

Måndag 08:55 

Just perfekt! Måndagsmorgon klockan nio 

och jag har trampat i hundskit, en optimal 

start på veckan. Trots denna välkomnande 

gest av en stad som just vaknat denna 

gråregniga morgon fortsätter jag min färd till 

Europaparlamentet. Vid ytterdörren möter 

säkerhetsvakten mig med sitt bestämda 

”Bonjour” och viftar med händerna i ett 

desperat försök att signalera sin önskan 

om att jag lägger min väska på röntgenbandet. 

Då min väska blivit genomlyst tar jag 

mig till andra ändan av byggnaden där våra 

kontorsrum ligger placerade. Som belöning 

för att man kommit först till jobbet får 

man åta sig det onekliga hedersuppdraget 

att koka kaffe. Snart har Rurik redan dykt 

upp och önskat god morgon med sin sedvanliga 

hälsningsfras; ”är sumppin färdig?” 

Efter att inboxen för e-posten exploderat 

över hela ansiktet, eller så känns det åtminstone, 

ögnar jag snabbt igenom innehållet. 

Rurik konstaterade efter några avancerade 

matematiska kalkyler att ifall vi spenderade 

fyra minuter på varje mottaget e-postmeddelande 

skulle detta uppta åtta timmar av 

vår arbetstid, dagligen. 

Arbetsdagen fortsätter med komponerandet 

av några pressmeddelanden 

om yttrandefrihet i Kina och den obligatoriska 

franskaövningen som utgörs av 

lunchbeställningen. Med orden ”bonjour”, 

”oui”, ”no” och ”parmesan s’il vous plaît” 

fixar sig allting. Man klarar sig hur bra som 

Passion för 

pressmeddelanden 

EU-praktikanten fixar allt från cocktailkvällar 

till Moldavien-rapporter 

helst utan franska på jobbet men så fort 

man lämnar kontoret skulle det vara trevligt 

att tala det lokala språket. Den mest 

intressanta diskussionen som jag hittills 

fört med lokalbefolkningen ägde rum 

då jag skulle köpa ett mobilabonnemang 

av en tant vars kunskaper i engelska var 

lika omfattande som mina i franska. Efter 

otaliga ”oui”, ”no” och ”yes” lyckades jag få 

tag på ett vettigt abonnemang. 

Tisdag 08:33 

Russinsmörgås, banan och te ackompanjerat 

med morgonens Financial Times. Nu 

råkar det finnas en intressant artikel om 

utländska examensstuderandes möjlighet 

att få arbetstillstånd i USA. Idag regnar det 

i den grad att promenaden till parlamentet 

utan större tvivel byts mot en metrofärd 

från Madou till Trone. Efter två koppar kaffe 

har jag brett ut alla mina papper runt halva 

kontoret. Uppgiften som jag fått går ut på 

att skriva en artikel om Moldaviens ställning 

i Europa. Måste medges att jag först av 

allt tog en titt på kartan för att säkerställa 

mig om var landet överhuvudtaget ligger 

utan att ha en aning om hur intressant projekt 

det är frågan om. Det känns som om 

man kunde skriva en pro gradu-avhandling 

om de socioekonomiska och realpolitiska 

förhållandena i Moldavien! Kan inte låta bli 

att medge att jag faktiskt brinner för mitt 

jobb. För vetenskapens bästa nöjer jag mig 

dock med att låta arbetet endast omfatta 

den beställda artikeln. 

Onsdag 11:15 

Det är bråttom på kontoret just nu. Henrik 

är i Helsingfors och vi i Bryssel försöker formulera 

en skriftlig fråga till kommissionen 

om dess vargpolitik. Som hjälpmedel funktionerar 

fax, telefon och e-post. Dessutom 

borde vi före klockan 13:00 få ut ett längre 

pressmeddelande på fyra olika språk med 

möjligast bred geografisk spridning. Snart 

hittar vi vargen på FNB:s hemsida. Dagen 

fortsätter med att plocka in några offerter 

på mat för en besöksgrupps cocktailkväll. 

Onsdag 20:26 

Tar på mig rocken för att gå en promenad. 

Resemålet är den lokala krogen ”Wild 

geese” och ressällskapet bildas av några 

tyska killar, två bulgariska flickor, ett par 

från Holland, en italienare och några finnar. 

Efter att ha varit här i dryga två veckor är 

det redan dags att gå på det första ”farewell 

partyt”. Institutet, där jag valt att hyra 

ett rum, inhyser 46 praktikanter från alla 

delar av världen. Vissa stannar bara några 

månader och därmed är omsättningen på 

folket ganska stor. Det positiva är att det 

alltid finns sällskap, oberoende vad man vill 

företa sig. 

Rummet är långt ifrån Sheratonstandard 

men här finns allting en kille på 23 år kan 

tänka sig behöva. Dessutom serveras det 

frukost och middag varje dag nere i lobbyn, 

så butiksbesök vars målsättning inte är 

att fylla barskåpet är ett fullständigt okänt

egrepp. Till saken hör att man dock ibland 

hjälper till med saker och ting och fyller/ 

tömmer diskmaskinen då och då. 

Torsdag 12:47 

Lunchen avnjuten i form av en grillad hönsfilé 

med ris och sås. Moldavienprojektet 

är klart och artikeln som egentligen blev 

en kolumn har fått sin slutliga skepnad. 

Som tur hade jag tillgång till verkligt bra 

bakgrundsmaterial och några intressanta 

rapporter. Utan dem skulle det ha varit 

snäppet mera utmanande. Nästa projekt 

blir att skriva ett spörsmål till kommissionen 

om finska lastbilschaufförers problem 

i Tyskland. En tekniskt utmanande grej 

så jag tror att jag börjar med att ringa upp 

några tjänstemän på kommunikationsministeriet 

i Helsingfors. 

Europaparlamentariker Lax tillhör den 

Liberala gruppen vid parlamentet och är 

medlem av utskottet för mänskliga rättigheter 

och suppleant i utskottet för miljöfrågor. 

Arbetet i parlamentet är väldigt tydligt 

indelat i fyra delar. Man har utskotts-, grupp- 

, sammanträdes- och valkretsveckor. Det 

säger sig självt ganska långt vad det handlar 

om. Under valkretsveckan är medlemmarna 

av parlamentet på hemmafronten. 

Under sammanträdesveckan flyttar hela 

cirkusen till Strasbourg för storplenum 

med röstning och under grupp- och uts- 

kottsveckor har man möten i respektive 

kategori. Denna vecka är utskottsvecka. 

Torsdag 19:51 

Moldavientexten fick bra respons. Blev så 

glad för det så jag beslutar mig för att avsluta 

dagen och gå hem. Medan jag låser dörren 

till kontoret träffar jag några assistenter som 

jobbar för en italiensk parlamentariker i vår 

grupp. De är ingalunda på väg hem, utan 

har hämtat lite dricka från tredje våningens 

café för att orka jobba lite till. Det är 

vanligt att folk jobbar mycket långa dagar 

på EP. Inget typiskt ”åtta till fyra” jobbande 

utan snarare ”åtta till tio”. Överlag verkar 

det som om det finns en hel del verkligen 

skickliga och flitiga tjänstemän i huset. Ifall 

jag förstod rätt så är många av posterna 

ganska eftertraktade och välbetalda (det 

senare kanske inte direkt gäller min praktikplats). 

Många tjänstemän kan här upprätthålla 

en levnadsstandard som de inte kan 

drömma om i Finland och därmed finns 

det också ett bra utbud av välkvalificerad 

personal. Det förekommer dock stora skillnader 

i t.ex. lönen beroende på vilken klass 

och avdelning tjänstemannen tillhör. T.ex. 

gäller det helt olika spelregler beroende på 

om man är anställd för parlamentet eller 

för dess enskilda medlem. 

Fredag 12:37 

Rurik berättar om sina resor i Sibirien 

medan jag skickar ut pressmeddelanden 

och kollar igenom nästa veckas kalender. 

Rurik är säkert universums smartaste kille 

efter Albert Einstein och på alla sätt en 

strålande typ att jobba med. Överlag så 

kan jag nog inte hitta på ett enda negativt 

ord om mina chefer här. Under förmiddagen 

har vi funderat på vad för fanstyg 

vi skall hitta på som nästa projekt och 

alldeles osökt fastnat för en gammal god 

slogan; ”Syns man int, så finns man int”. 

Därmed blir nästa projekt att skapa material 

till ett EU-infoblad som förhoppningsvis 

distribueras ut till Svenskfinland som en 

bilaga i HBL. 

Fredag 19:12 

Ikväll skall vi ut och festa på stan med 

ett stort gäng. Planen är att gå till Club 

Havanna som är ett jävligt tufft ställe här 

i Bryssel. Fullpackat av människor, hett, bra 

musik, strålande feststämning och stora 

drinkar. Nu har vi just ätit och det sitter 

några holländare, tyskar och italienare i 

tv-rummet och väntar på oss andra. Jag 

öppnar min öl innan jag stiger in och hälsar 

med ett högljutt ”Skål” och blir besvarad 

med ett hav av ölglas som flyger upp med 

hjälp av ett unisont ”Kippis”. Veckoslutet 

har börjat. Just perfekt! 

Ib Löfgrén 

ib.lofgren@hanken.fi 

ibibryssel.blogspot.com 

Foto: Malin Berglund och Henrik 

KARRIÄR 

» 

HANKEITEN 0106 31

» 

KARRIÄR 


Kommunikation leder till framgång 

VD Johnny Åkerholm tycker att SHS borde satsa på debattklubbar 

Nordiska Investeringsbankens VD Johnny 

Åkerholm råder nuvarande hankeiter att 

ta sina studier på allvar. Man ska ändå göra 

det enligt dagens krav och därmed inte 

specialisera sig på en för smal nisch. 

– Världen förändras ju hela tiden, vilket 

innebär att det inte går att förutse vilket 

slags kunnande som det kommer att efterfrågas 

i framtiden. Man måste vara beredd 

på att göra många olika saker under karriärens 

lopp. Det lönar sig att skaffa sig en 

bred kunskapsbas för att kunna anpassa sin 

inriktning under karriären. En för smal specialisering 

i början av karriären är däremot 

ett stort risktagande – man vet ju inte hur 

länge det kommer att finnas en efterfrågan 

på detta slags kunnande. Det är högst 

sannolikt att den nuvarande Hanken-generationen 

blir tvungen att företa sådana 

här anpassningar, inte en utan flera gånger 

under karriären, funderar Åkerholm. 

Via dubbelexamen till internationella 

förtroendeuppdrag 

Rådgivningen baserar sig på egen erfarenhet 

– Johnny Åkerholm är själv både 

politices kandidat från Helsingfors universitet 

(1971) och ekonomie magister från 

Hanken (1972). Han är dessutom politices 

licentiat från universitetet med nationalekonomi 

som huvudämne och marknadsekonomi 

(kallas numera marknadsföring) som 

biämne. Studierna på marknadsekonomi 

avlades på Hanken med Alf-Erik Lerviks 

som professor. 

– Jag tror att även dagens hankeiter väl kan 

känna igen det namnet, småler Åkerholm. 

Johnny Åkerholm började jobba genast 

efter examen från Universitetet på Finlands 

Bank. Vägen fortsatte därifrån till Paris 

där han arbetade på OECD-sekretariatet 

(Organisation for Economic Co-operation 

and Development) åren 1975-1978. 

– OECD är en internationell “think tank” 

som på den tiden sysslade mest med landanalyser 

och gjorde prognoser samt presenterade 

policyrekommendationer åt sina 

medlemsländer. Jag jobbade mest med de 

nordiska länderna och Kanada. 

Åren 1982-1995 fortsatte Åkerholm att 

arbeta på Finlands Bank där han innehade 

olika chefsposter; senast verkade han som 

chef för ekonomiska avdelningen. Under 

åren 1995-2003 arbetade Åkerholm som 

understatssekreterare vid finansministeriet. 

– Jag sysslade på Finansministeriet mest 

med makroekonomiska grejer, ekonomisk

analys samt struktur- och finansfrågor på 

såväl nationell som internationell nivå. 

Åren 2003-2005 verkade Johnny Åkerholm 

som generalsekreterare på EBRD 

(European Bank for Reconstruction and 

Development). 

– Jag arbetade mest med policydialog med 

tidigare socialistländer; EBRD:s uppgift är 

att hjälpa tidigare kommunistiska länder 

till marknadsekonomi. Banken finansierar 

framförallt ekonomiskt och politiskt riskfyllda 

projekt som privata investerare inte 

vågar sig på, förklarar Åkerholm. 

Johnny Åkerholm har också varit ordförande 

för EU:s ekonomiska och finansiella 

kommitté (Economic and Financial 

Committee) samt ordförande för Nordiskbaltiska 

monetära och finansiella kommittén 

(Nordic-Baltic Monetary and Financial 

Committee). 

Verkställande direktör i en dynamisk 

omgivning 

Från och med den första april 2005 har 

Johnny Åkerholm fungerat som verkställande 

direktör för Nordiska Investeringsbanken 

NIB, utsedd av styrelsen. 

– Jag blev tillfrågad och kunde inte motstå 

frestelsen. Banken är internationell till sin 

natur med tanke på dess ägarskap och 

verksamhet. NIB utgör en mycket lämplig 

utvidgning på min tidigare verksamhet som 

under de senaste åren mycket kretsat kring 

internationella finansfrågor, förklarar Åkerholm. 

NIB är en multilateral finansinstitution som 

ägs av de fem nordiska länderna samt Estland, 

Lettland och Litauen. NIB inledde sin 

verksamhet 1976 och har sedan dess finansierat 

mer än 1 000 projekt i ett trettiotal 

länder utöver de åtta medlemsländerna. 

NIB har också den högsta möjliga kreditvärdigheten, 

AAA/Aaa, hos de ledande kreditvärderingsinstituten 

Standard & Poor’s och 

Moody’s. 

Banken finansierar investeringsprojekt 

av ömsesidigt intresse för låntagaren och 

medlemsländerna. Investeringar som främjar 

det ekonomiska samarbetet mellan 

medlemsländerna, speciellt sådana som 

tryggar energiförsörjning, förbättrar infrastruktur 

eller stöder forskning och utveckling, 

prioriteras. Banken har en speciell 

status som internationellt finansieringsinstitut; 

målsättningen är att inte konkurrera 

med den privata finansieringssektorn utan 

att komplettera den. 

– Detta skapar en mycket dynamisk 

omgivning som gör att jobbet är mycket 

intressant och givande, funderar Åkerholm. 

– Den största utmaningen i mitt jobb som 

verkställande direktör är att man å ena 

sidan måste styra skutan i önskad riktning 

men att man å andra sidan ska se till att 

man inte låser in medarbetarnas initiativförmåga 

och går miste om deras driv- och 

utvecklingskrafter. Mitt jobb går i praktiken 

ut på att ange riktningen för arbetet och 

för de ramar inom vilka medarbetarna kan 

uppfylla målsättningarna. 

– Det faktum att NIB är en offentligt ägd 

internationell institution medför ändå att 

inre förändringsprocesser tar tid. För en 

person med erfarenhet av snabba omställningar 

i den privata sektorn kunde detta 

utgöra ett problem, men för en som är van 

vid internationellt samarbete så är detta 

inte något oväntat. 

Finländare ligger efter 

Enligt Johnny Åkerholm är det omöjligt att 

överbetona viktigheten av goda kommunikationsfärdigheter 

i dagens värld. 

– Företagsledare fungerar i mångt och 

mycket som ett slags galjonsfigurer för sina 

företag och måste därför kunna kommunicera 

med sina kunder, samarbetspartners 

och övriga stakeholders. En verkställande 

direktör förväntas även kunna uppträda 

på presskonferenser samt i diverse andra 

mediatillställningar. Man ska inte heller 

KARRIÄR 

glömma kommunikationen med den egna 

personalen – ett välfungerande informationsflöde 

är dessutom en viktig trivselfaktor 

för de anställda. 

Johnny Åkerholm anser därför att det saknas 

ett viktigt inslag från SHS kårverksamhet: 

– Ni borde ha debattklubbar på kåren! 

– Jag har märkt att finländare ligger internationellt 

märkbart efter i kommunikationsfärdigheterna 

jämfört med till exempel 

engelsmän och amerikanerna. Det kalla faktumet 

är emellertid att den som kan kommunicera, 

speciellt interkulturellt, har det 

betydigt lättare att nå framgång och högre 

positioner i i arbetslivet. 

– Framgång på den internationella arenan 

förutsätter att man förstår sig på främmande 

kulturer och lär sig främmande 

språk. 

Johnny Åkerholm uppmuntrar hankeiter 

att utnyttja den erbjudna möjligheten att 

fara på utbyte utomlands. 

– Res omkring och lär känna världen 

och dess kulturer – jag garanterar att ni 

kommer att ha dessa erfarenheter till nytta 

i framtiden! 

Text: Matilda Heikkilä 

Foto: Valtteri Kantanen 

» 

HANKEITEN 0106 33

» 

KÅREN 

34 HANKEITEN 0106

Nya vindar på Casa 

Hej alla! 

Även om första numret av Hankeiten 

kommer ut lite senare i år och många av 

er redan varit på en eller två CN fester kan 

ni nu läsa lite mer om årets CN, Cacoethes 

Nativus, ”medfödd dålig vana”. Våren och 

sommaren närmar sig och ännu finns det 

en hel del fester kvar att ordna. På agendan 

står både klassiker som Herr- och 

dammiddagen. Nya påhitt har också redan 

”brainstormats”. Ideér tar vi dock alltid 

gärna emot! CN kommer att köra hårt för 

att festerna 2006 blir de bästa på det nya 

Casa. 

CN 2006 består av 22 suveräna festfixare 

som tycker om att fixa fester och speciellt 

att festa själv. För att göra arbetet 

effektivt har CN olika grupper med olika 

ansvarsområden. Vi har CN:s värdinnor 

– världens tuffaste kvinnor – som lagar fantastiska 

rätter och ser till att alla är mätta 

och nöjda. Vi har proggisar som hittar på 

program och dekorationer. Ett gäng spri- 

tisar ser till att ingen blir törstig och PR: 

iterna tillverkar stiliga planscher på löpande 

band. Vi har också en musikansvarig som 

lär CN:iterna att snurra skivor, en skattmästare 

med ansvar för ekonomin, en vice 

ordförande som fixar lite med allting och 

en ordförande som i bästa fall har koll på 

vad alla gör. 

Alla hankeiter är hjärtligt välkomna till Casa 

och festa! För att göra procedurerna vid 

dörren snabbare och roligare för alla, vill jag 

ännu påminna om några praktiska grejer: 

Det är bra att skaffa biljetten på förhand. En 

hankeit får också ta med sig en avec (flick-, 

pojkvän, bra kompis, någon som man skall 

festa med). Avecen kan också gärna skaffa 

biljetten i förväg, men i annat fall kan man 

göra det vid dörren. Eftersom avecen är 

personlig och för eget bruk (jämför med 

din tandborste) måste hankeiten och 

avecen komma samtidigt in till Casa. Hankeiter 

skall ha studiekortet med och avecer 

skall vara över 18 år. Kom ihåg att man som 

hankeit ansvarar för sin avec. 

Biljetterna till festerna säljs i café Niord på 

Casa så som vi redan blivit vana vid. 

Det nya Casa sätter nya krav på CN och 

vi jobbar alla för att festerna ska bli så bra 

som möjligt och för att ni ska trivas med 

oss. CN ser fram emot ett fint festår 2006! 

Saara Söderholm 

Ordförande, Casa Nostra 

Så här ser festkalendern ut för våren: 

18.3 ”Fest 3”-jatkon 

1.4 Herr- och dammiddag + jatkon 

1.5 Första maj-jatkon 

20.5 Avslutande sitz + jatkon 

KÅREN 

» 

HANKEITEN 0106 35

Roschier Holmberg, as a leading law firm in Northern Europe operates in the international 

marketplace. The firm’s clients include leading domestic and international corporations, 

financial service and insurance institutions, investors, growth and other private companies 

with international operations, governments and municipalities. 

Reflecting the focal areas of its practice, the firm is divided into three practice groups: 


• Corporate Advisory and Disputes 

• Technology, Media and Communications 

• Transactions and Finance 

As a member of RoschierRaidla, a cross-border operation of approximately 190 lawyers in 

five jurisdictions including Roschier Holmberg in Finland and in Sweden, Raidla & Partners 

in Estonia, Lejins, Torgans & Partners in Latvia and Norcous & Partners in Lithuania, the 

firm offers cross-border solutions based on uniform quality and best practices of international 

standard by premier law firms in each jurisdiction. 

Please visit www.roschier.com and www.roschierraidla.com for more information. 

ROSCHIER HOLMBERG, ATTORNEYS LTD. . KESKUSKATU 7 A . 00100 HELSINKI 

TEL. +358 (0)20 506 6000 . FAX +358 (0)20 506 6100 . WWW.ROSCHIER.COM

Vi behöver alla energi. 

Fortum är ett nordiskt energibolag, vilket betyder säkerhet och trygghet både nu och i 

framtiden. Vår kärnverksamhet är produktion, försäljning och distribution av el och värme, 

drift och underhåll av kraftverk samt energirelaterade tjänster. 

HANKEITEN 0106 37

» KÅREN 

Styrelsens mål för år 2006 


Alexander Wörlund – ordförande 

Till ordförandes uppgift hör att koordinera och hjälpa resten av styrelsen när de behöver 

hjälp, fördela uppgifter till rätt person och sist och slutligen följa upp att allt sköts på ett 

bra sätt. 

Det är viktigt att få Casa Academica att fungera ändamålsenligt. Det skall vara en flexibel 

och fungerande arbetsmiljö, på samma gång som det studentikosa livet skall blomstra. 

Ut-skott och klubbar skall också få hålla på med sin verksamhet och utveckla den. Även 

studiepolitiskt kommer det att hända mycket. Bolognaprocessen implementeras ännu på 

högskolan, och på en nationell nivå kommer studerandeväsendet att arbeta för att få in sina 

förslag till regeringsförslaget 2007. 

Maria Berglund –internationella ärenden 

Jag är 21 år gammal och studerar tredje året på Hanken. Eftersom mitt ansvarsområde är 

internationella ärenden bevakar jag hankeiternas intressen i samband med utbytesstudier. 

Jag skall försöka marknadsföra aktivt utbytesmöjligheterna till hankeiterna eftersom Hanken 

har jättefina möjligheter till utbyte. Jag kommer fortsättningsvis att arbeta för att utbyteskraven 

för hankeiter ska bli flexiblare. 

Jag skall också försöka integrera utbytesstuderandena som kommer till Hanken med oss 

hankeiter. Jag kommer tillsammans med mitt utskott, XU, att ordna temakvällar där utbytesstuderande 

och hankeiter har möjlighet att träffa varandra och umgås. Har du frågor 

gällande mitt ansvarsområde eller annars bara vill tala, tag gärna kontakt! 

Jan Brantberg – studieärenden och rekrytering 

Jag är 22 år gammal och studerar för tredje året på Hanken. Om ni vill veta mer om mig kan 

ni gärna ringa, men i väntan på det kan jag berätta vad i %¤#&=\$ jag gör i styrelsen! 

Min uppgift är att bevaka alla dina intressen i alla studierelaterade ärenden, främst på högskolan, 

men också externt vid behov. Jag sitter själv med i en hel del förvaltningsorgan och 

ser till att studerandes åsikter blir hörda i allt beslutsfattande på skolan. Om du alltså tycker 

att skolan inte uppfyller de höga krav vi ställer honom kan du lugnt kontakta mig när som 

helst (läs: inte nätter eller myskvällar) och låta mig påverka. Ansvarar även för rekryteringen 

av nya studerande i samarbete med skolan. 

Hör av er! 

Lotta Brännäs – socialpolitik och idrott 

Den största och även mest debatterade frågan inom socialpolitik i år är en eventuell höjning 

av studiepenningen. Detta mål är något Finlands studentkårers förbund (FSF) prioriterar 

högt och som FSF kommer att arbeta med en hel del under årets lopp. 

Tillsammans med välmåendearbetsgruppen kommer jag också att omorganisera 

välmåendepunkten för att effektivera servicen, eventuellt så att 

studiepsykologens mottagning för hankeiter skulle flyttas till Hankens 

utrymmen. Inom sport kommer jag tillsammans med Idrottsutskottet och klubbar 

att ordna så många olika evenemang för hankeiter som möjligt. Jag kommer också 

att samarbeta med KY gällande sportprojekt. Det skall förhoppningsvis ordnas en 

ishockeymatch, roddtävling, danskurs och en hel del mer! 

Alexander Kajanti - information & PR 

Efter att ha varit med och utvecklat ShsWeb 2.0 är det dags för mig att ta itu med andra 

utmaningar och fundera på förbättringar på annat håll inom informationsflödet på studentkåren. 

I år kommer jag att – förutom att fortsätta med Nötte- bland annat fundera tillsammans 

med andra på Hankeitens utvecklingsmöjligheter samt komma på nya möjligheter för 

annonsering av studentikosa händelser. Eventuellt kommer jag att fundera på anskaffandet 

av en ny anslagstavla till skolan, eftersom affischeringsutrymmet på högskolan har blivit så 

begränsat. 

Om du har förslag, idéer eller övrigt, tveka inte att kontakta mig! Nya idéer tas alltid emot!

Linda Sandbacka – näringslivskontakter 

I år är det jag och Tom som samsas om att sköta studentkårens näringslivskontakter. 

Medan Tom ansvarar för alla eventuella näringslivsprojekt hör det till min uppgift att, nu 

efter att renoveringen av våra kårutrymmen har slutförts, satsa på den vardagliga verksamheten 

som kåren kan erbjuda sina medlemmar. D.v.s. söka spons för vår verksamhet samt 

även att skapa och upprätthålla kontakter till företag samtidigt som jag skall se över att det 

som överenskommits med företag också sker. 

Vi kommer under vårens lopp också att grunda ett utskott så ifall du brinner av intresse att 

vara i kontakt med olika företag och bygga samarbete mellan studentkåren och näringslivet 

så får du gärna ta kontakt med oss! 

Otso Solhagen - förvaltning och ekonomi 

I år har jag tagit över som studentkårens förvaltningsansvarige. Denna post kräver en man 

som kan fixa saker och ting, hålla i en hammare och inte är rädd för tungt arbete. I år skall 

jag se till att vi får ett ordentligt förråd för studentkårens organ och att verksamheten rullar 

bra framåt, både utrymmes- och ekonomimässigt. 

Ett förvaltningsutskott skall grundas och det skall fungera som en kontaktlänk till olika organ 

inom studentkåren. Det finns många idéer till förbättring och utveckling av studentkårens 

utrymmen och ekonomi, och vi får se hur mycket jag hinner med i år! 

Tuija Suo – högskolepolitik 

Mina mål för 2006: Att tillsammans med studieärendeansvariga Jan bilda ett utbildningsutskott 

som har som uppgift att diskutera och funktionera inom aktuella ärenden för båda 

sektorerna. 

Utbildningsutskottet ska också få några intressanta projekt att sköta. Jag vill förbättra informationsflödet 

mellan studeranderepresentanter och styrelsen och speciellt mellan gemene 

hankeit och studeranderepresentanter. 

På min agenda står det också att jag ska utveckla samarbete med KYL (Kauppakorkeakoulujen 

Ylioppilaskuntien Liitto) som är ett informellt samarbetsorgan med Hesa- och 

Åbokauppis. Har du frågor kan du alltid skicka e-post till hogskolepolitik@shs.fi eller slå in 

050-537 9571 på din telefon! Svar garanteras! 

Carla Westersund – kultur 

Min uppgift i styrelsen är att se till att det kulturella utbudet är så vitt och så brett som 

möjligt, och genom det väcka intresse hos så många som möjligt att delta. 

Under året kommer jag, i samråd med kulturutskottet, att arrangera de traditionella evenemang 

som årligen ordnas av studentkåren, varav det största är Skojrejs. Därutöver vill 

jag öka programutbudet med evenemang också utanför Casa och i samråd med andra 

studerandeorganisationer. 

Jag kommer också att arbeta för att erbjuda hankeiter möjlighet att delta i huvudstadens 

existerande kulturutbud till rabatterade priser. På min agenda finns dessutom att ordna 

åtminstone ett alkoholfritt kulturrelaterat evenemang. 

Tom Åkerberg – näringslivsprojekt och kårproffs 

Jag är 24 år gammal och det är jag som ansvarar för näringslivsprojekt och våra kårproffskontakter. 

Kårproffs är gamla hankeiter som har ett varmt hjärta för studentkåren. I år är vi 

alltså två styrelsemedlemmar som har med näringslivet att göra. 

Kårproffskontakterna skall jag fortsättningsvis försöka förbättra och jag tänker samarbeta 

handlingskraftigt med Linda för att nå våra mål inom näringslivet. 

Förutom den så kallade ”newslettern” som skickas till våra kårproffs, kommer det i år att 

ordnas ett studentikost tillfälle där kårproffsen kan träffa varandra och bekanta sig med de 

nyrenoverade utrymmena på Casa. Om du har frågor eller idéer gällande mitt ansvarsområde, 

ta gärna kontakt! 

 

KÅREN 

» 

HANKEITEN 0106 39


Energy, 

Excellence and 

Excitement 

Wärtsilä enhances the business of its customers by providing 

them with complete lifecycle power solutions. When creating 

better and environmentally compatible technologies, Wärtsilä 

focuses on providing engines, related products and solutions as 

well as services for the shipping and power generation markets. 

Through innovative products and services, Wärtsilä sets out to 

be the most valued business partner of every customer. This will 

be achieved by the dedication of more than 12,000 professionals 

manning 130 Wärtsilä offices in more than 60 countries around 

the world. www.wartsila.com 

WÄRTSILÄ ® is a registered trademark.

02/2006 Svenska Handelshögskolans Studentkår 

Hankeiten 

 

I NÄSTA NUMMER: 

TRADENOMSPECIAL! 

CASA BY NIGHT 

Suki - allas favorit 

Nästa nummer dyker upp i maj... 

HANKEITEN 0106 41

» 

KÅREN 


Bråda tider för högskoleväsendet 

Det är inte alltid lätt att studera i Finland. 

Vi har ett av världens bästa utbildningssystem 

som täcker alla utbildningar, är 

fördelat över hela landet och bäst av allt, 

det är helt gratis. 

Med dessa förutsättningar utbildar Finland 

en otroligt stor mängd personer som har 

en högre högskole- eller yrkeshögskoleexamen. 

Dessa personer skall arbeta för 

Finland, utveckla den finländska industrin 

och servicestrukturen, och se till att den 

finländska välfärdsstaten rullar vidare. 

Det finländska undervisningsministeriet 

(UvM) har en omfattande och mycket 

krävande uppgift att koordinera och hålla 

detta mångsidiga skepp flytande. Det handlar 

ju ändå om Finlands framtid, att ge de 

unga studerande så bra premisser som 

möjligt för att klara sig i livet. 

Inom undervisningsministeriet finns det för 

tillfället ett flertal arbetsgrupper som arbetar 

med en utredning för en omstrukturering 

av universitets- och yrkeshögskoleväsendet 

i Finland. Dessa grupper kommer med 

rapporter under våren, och det spekuleras 

redan på många håll vad dessa kommer att 

innehålla. Alternativen är många. På vissa 

håll fasas det för att hela universitet skall 

sammanslås, detta för att stärka forskningen 

och utbildningen. En annan vision är att 

man sammanför envetenskapliga universitet 

såsom Hanken med tvärvetenskapliga 

universitet såsom Helsingfors universitet 

för att spara resurser och ge möjlighet för 

bekvämare och mångsidigare studier. 

Det som UvM egentligen vill är att skapa 

balans. Balans både på det finansiella och 

administrativa planet och balans i de 

mängder som utbildas från olika universitet. 

Undersökningar visar att en del av 

de resurser som används för utbildning på 

universitets- och yrkeshögskolenivå riktas 

fel och därmed går en del till spillo. Det 

utbildas till exempel för många teknologer 

och på för många orter. 

Personligen ser jag det som så att undervisningsministeriet, 

och övriga statliga väsen 

som handhar utbildningen i Finland, inte 

helt vet vad de håller på med för tillfället. 

Att börja omstrukturera hela Finlands 

högskoleväsen på en gång, och detta på en 

10-15 års period är mycket trångsynt. De 

förändringar som UvM eftersträvar – en 

effektivering av administrationen, en snabbare 

genomströmning av studerande och 

en mera rationell användning av resurserna 

– kommer inte genom en tvångsändring. 

Det är naivt att tro att ett ministerium 

ensamt skall kunna köra igenom så stora 

förändringar. 

Det som behövs är en stark växelverkan 

och ömsesidig diskussion mellan ministeriet 

och högskolorna. Denna växelverkan 

existerar delvis redan genom 

resultatförhandlingar, verksamhetsplaner 

och examinationsmål, men borde absolut 

förstärkas genom intensivare förhandlingar 

mellan UvM och universiteten. För att 

verkligen kunna förändra krävs ju först att 

man vet vad som är fel! 

Det som är allmänt känt är att det finns för 

många universitet och yrkeshögskolor i Finland. 

Det knepiga är att komma på vad som 

egentligen skall göras, och framförallt hur. 

Personligen skulle jag se att storleken på 

multivetenskapliga universitet skulle växa 

betydligt. Detta behövs för att skapa skolor 

som klarar sig i ett internationellt perspektiv, 

såväl utbildnings- som forskningsmässigt. 

Det är bara att se på de skolor som 

i dagens läge är världens främsta. De som 

skiljer sig ur mängden är de spetsenheter 

som specialiserat sig på en viss vetenskap, 

t.ex. ekonomi eller medicin, och därmed 

kunnat framhäva sig själva. I dessa fall är det 

inte storleken som avgör, utan satsningen 

på kvalitet. 

Detta vill jag se att Hanken satsar på. Att 

profilera sig som något verkligen extra, 

något som absolut är värt att spara. Kostnadseffektivt, 

internationellt, framgångsrikt 

och kvalitativt. Svenska Handelshögskolan 

skall vara den främsta enheten inom den 

finländska ekonomisk-merkantila utbildningen! 

Med dessa ord, och vetskapen att 

jag studerar vid ett ypperligt läroverk ser 

jag ljust på framtiden. 

Alexander Wörlund 

Studentkårens styrelseordförande 

Foto: Ted Urho

HANKEITEN 0106 43

www.mercedes-benz.fi 

_S_Hanken 13.2.2006 13:11 Page 1 

www.mercedes-benz.fi 


Världen behöver förebilder. 

Världen behöver förebilder.

Hankeiten012006 - ShsWeb

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?