Hankeiten032007 - ShsWeb

Hankeiten 

03/2007 

Svenska Handelshögskolans Studentkår 

MAGISTERPROGRAM 

�� 

HÅLLBAR 

UTVECKLING 

�� 

UNDERSTÖDSFÖRENING

» INTRO 

3 Ledaren 

4 Ordförande har ordet 

5 Gallup 

» HANKEIT 

» KÅREN 

» 

INNEHÅLL 

6 Hankendagen 2007 

11 I djungeln av 

magisterprogram 

14 HankGolfs mästerskap 

15 Kårens understöds- 

förening presenterar sig 

KARRIÄR 

18 Johanna Brotherus, miljö- 

medveten ekonom 

21 Ekonomforum 

22 SEFE:s sida 

Kårföretag 2007: 

2 HANKEITEN 03/07 

Hankeiten 

s.6 Livlig debatt på 

Hankendagen 

03/2007

Ledaren 

Klokast är den som vet vad han 

inte vet 

Vi som jobbar med journalistiskt arbete känner 

nästan ständigt ett behov av att motarbeta ovetskap. 

Därför har redaktionen i det här numret 

valt att behandla ämnen som vi vågar påstå att 

är för en stor del av Hankeiterna obekanta. I 

det här numret får vi därför bland annat läsa 

om vår studentkårs understödsförening SHSU 

och dess verksamhet i en intervju med SHSU:s 

ordförande Paul Taimitarha. Dessutom ingår en 

presentation av de separata magisterprogrammen 

som Hanken erbjuder, och som för många 

Hankeiter åtminstone enligt en snabbgallup i 

lunchbordet varit hittills tämligen okända. Rubrikens 

text är en av mina favoritvisdomar, levererad 

av gamle Sokrates, och är enligt min åsikt 

en ganska sann en: Den som är medveten om 

var luckorna i den egna bildningen befinner sig 

kommer aldrig att behöva framstå som en idiot 

pga. det. 

Redaktionsarbetet för hösten har alltså småningom kommit igång och speciellt vi äldre i redaktionen 

gläds åt det nya blodet och de nya krafterna som anslutit sig truppen. Resultatet av 

en debut får vi redan ta del av i det här numret i form av ett referat av alumnievenemanget 

Hankendagen (bläddra fram till s.10!) och resten av de nya fräscha talangerna gör sin entré i 

tryckformat senare på året. 

En stor händelse på Hanken i höst var åter ovannämnda alumnievenemanget Hankendagen 

som tyvärr ganska få studeranden får chans att delta i. Förutom referatet av dagen träffade 

Hankeiten Johanna Brotherus för en intervju om hennes syn på företagsansvar som vi kan läsa 

på s.18. 

För min del vill jag dessutom uttrycka mitt nöje över att vår läsarskara vuxit betydligt i och med 

att kårens understödsförenings medlemmar fr.o.m. detta nummer kommer att få ett exemplar 

av Hankeiten hemburet. Hjärtligt välkomna tillbaka som läsare för tidningen! 

Ha en skön fortsättning på hösten! 

Pia Tennilä 

Cferedaktör 

Nya förmågor 

Lauri Peltonen 

Lauri är 21 år gammal och studerar andra året på 

Hanken. Han studerar också, om än sporadiskt, historia 

på Uni. Han gillar att resa vida omkring i gott sällskap, 

och spela riktigt utmattande badmintonmatcher. Han 

ser också gärna på House M.D. 

INTRO 

CHEFREDAKTÖR 

Pia Tennilä 

chefred@shs.fi 

040 756 1316 

REPORTRAR 

Lauri Peltonen 

Linn Sandbacka 

FOTOGRAFER 

Erika Hyttilä 

Hannu Sääskilahti 

LAYOUT 

Max Edin 

Maria Sandberg 

ÖVRIGA MEDVERKARE 

Casper Almqvist 

Paula Majuri 

Bettina Mandelin 

Astrid Mangs 

ANSVARIG UTGIVARE 

Svenska 

Handelshögskolans 

Studentkår 

Sanduddsgatan 7 A II vån. 

00100 Helsingfors 

UPPLAGA 

2 200 

TRYCKERI 

IB Bokhandel 

Redaktionen förbehåller 

sig rätten att redigera 

insänt material. 

HANKEITEN 03/07 3 

»

» INTRO 

Ordförande har ordet 


Det bubblar under ytan 

Hösten är på alla sätt en spännande tid. 

Med laddade batterier kommer alla tillbaka 

till skolan, efter en kanske inte alltid fullt så 

avslappnande chillig sommar, men från en 

annan miljö och med nya krafter. På hösten 

känns också studentkåren varje år annorlunda 

och det främst p.g.a. alla nya entusiastiska 

medlemmar vi fått. 

Det finns en oändlig mängd rapporter, 

uttalanden och strukturella reformer som 

bidrar till den aktuella diskussionen och 

det arbete som görs som bäst. Personligen 

upplever jag att för tillfället bubblar det 

våldsamt under ytan men att det bara är 

en tidsfråga innan den riktigt stora debatten 

brakar loss. Framförallt kommer också 

Hanken att involveras allt mer aktivt i de 

diskussioner som förs. Det finns en tendens 

i vårt land att uppleva svenskspråkiga 

oöverkomligt svåra, inte bara svåra 

att kommunicera med utan även svåra att 

tala om. I flesta fall är det riktigt skönt att 

sköta sig själv men ibland måste vi också 

inse att rationella lösningarna inte bara kan 

uppfinnas i vår egen ankdamm. Hittills har 

strukturreformer på finskt håll diskuterats 

inom olika kretsar. Den diskussion vi står 

inför är endast i startgroparna. Kari Neilimo 

gjorde ett tappert försök att också omfatta 

den svenskspråkiga ekonomutbildningen i 

sin rapport om den ekonomisk-merkantila 

utbildningens framtid inom högskoleväsendet 

i Finland. Det förvånar mig tyvärr inte 

det minsta att rapportens resultat väckte 

aggressioner på flera håll i Svenskfinland. 

Kan man verkligen skjuta ner de åsikter en 

man anlitad av ministeriet presenterar i en 

rapport han blivit ombedd att göra p.g.a. 

att hans modersmål är fel? Jag vägrar tro 

att våra svenskspråkiga skolors existens 

i dagens läge endast motiveras med vår 

språkliga särställning. Jag är mer än övertygad 

om att vi har nationellt och internationellt 

konkurrenskraftiga utbildnings 

enheter vilkas framgång i dag inte baserar 

sig på en språklig minoritetsförmån, jag vet 

att Hanken är en sådan. Finns det överhuvudtaget 

någon som helst en poäng 

att spara på skolor eller utbildningar vars 

existens inte kan motiveras genom att de 

är viktiga för mångfalden eller genom kvalitativt 

resultat. 

Studentkortet Lyyra lanserades med en 

kampanj synlig i gatubilden nationellt. Temat 

för kampanjen var saker man borde göra 

förrän man studerat färdigt. Invid Nya Studenthuset 

på en reklampelare fanns en 

Lyyra reklam med ett modigt ställningstagande 

som verkligen börjar överensstämma 

med verkligheten. Översatt stod 

det i bildtexten som representerade följande 

sak man borde verkställa innan man 

utexamineras; Delta i diskussion om innovationsuniversitet. 

Förhoppningsvis ligger 

jag inte i riskzonen för att gå ett likadant 

öde till mötes genom att vara med och 

diskutera den finlandssvenska högskoleutbildningens 

framtid. På bilden fanns en studerande 

med blåtira. 

Carla Westersund 

Studentkårens styrelseordförande

GALLUP: 

Har du hört om de olika magisterprogrammen på 

Hanken? 

Susanna Kiiskinen, 2.a årets 

studerande, Helsingfors, Finansiell 

Ekonomi 

Jo, men jag har ingen aning om 

vad det handlar om. Jag kunde nog 

kanske söka till ett. Just nu tar jag ett 

år i taget. 

Casimir Tuomi, n:te årets studerande, 

Helsingfors, Marknadsföring 

Har nog hört i stort sett vad det 

handlar om, jag har gått en kurs som 

var gemensam med studerandena i 

magisterprogrammet. Jag ser egentligen 

inte fördelen med programmet, 

det består av samma kurser som 

andra också kan välja. Fast kurserna 

brukar bli så fulla att vanliga studerande 

inte ryms med. Man måste 

anmäla sig redan på sommaren till 

kurserna och det blir svårt för andra 

studeranden. 

Jonathan Aalto, 3:e årets studerande, 

Vasa, finansiell ekonomi 

Ja, jag hart hört om dem. I Vasa har 

vi åtminstone programmen Computational 

finance och Strategisk 

marknadsföringsledning. Jag skulle 

bra kunna tänka mig att söka till ett 

av dem ifall jag skulle vilja specialisera 

mig inom ett område. Jag tror 

det finns helt tillräckligt av utbud på 

program, det möter efterfrågan så 

att säga. 

Maximilian Långstedt, 1:a årets 

studerande, Helsingfors 

Jo, jag har hört om dem. De flesta 

huvudämnen har väl ett program. Jag 

kunde nog tänka mig att söka till ett, 

men jag har inte hittat något speciellt 

ännu. 

Text: Pia Tennilä, Foto: Hannu Sääskilahti 

Nina Calonius, 3.e årets studerande, 


Jag har hört om dem, en kompis ska 

söka till ett av Hankens program hit 

efter sin tradenomexamen. Jag har 

själv också på allvar funderat att söka 

in, kanske till marknadsföringens 

magisterprogram. 

Maria Nyberg, 2:a årets studerande, 


Jag har hört att de finns men är inte 

så bekant med dem. Jag kunde nog 

kunna tänka mig att studera inom 

ett sådant program, man kanske inte 

behöver fundera så mycket själv på 

att planera sitt schema då. Säkert bra 

för lata människor. 

INTRO 

» 

HANKEITEN 03/07 5

» 

HANKEIT 


Hankendagen 2007 

För de flesta 

av oss är varje dag 

en hankendag, men så är 

det inte för alumner. För att 

råda bot på detta ordnar alumnrådet 

i samråd med högskolan 

en seminarie- och societetsdag 

första fredagen i oktober vartannat 

år i Helsingfors och vartannat 

i Vasa. I år var tredje 

gången evenemanget 

ordnades. 

– en grönskiftad 

alumndag

HANKEIT 

Hanken var ovanligt grön fredagen den 5 oktober; inte grön med tanke 

på kunskapsnivån – den var skyhög för omväxlingens skull – utan 

temamässigt. Dagen var Hankendagen: ”en hel dag för kunskap 

och nätverk” alumner emellan, och det huvudsakliga 

temat var hållbar utveckling. Vi på Hankeiten 

bevakade paneldebatten, kikade in på ett par 

vetenskapssmedjor och intervjuade 

en av föreläsarna. 

Dagen påbörjades med hälsningsord av 

Sixten Nyman, VD på KPMG, och ett inledningsanförande 

av Jorma Halonen, vice 

VD och ställföreträdande koncernchef på 

Volvo group. Halonen målade upp vilka 

utmaningar framtiden har i beredskap för 

oss och vilka hårda tider vi står inför (våra 

äldre generationer måtte betrakta oss som 

mesar). Hans perspektiv var i mångt och 

mycket den av bilindustrin, men analysen 

inbegrep även flera samhällsrelaterade 

fenomen och globala utvecklingsmönster. 

För Finlands del var hans råd som följande: 

”Åk hem och skaffa mera barn”, till vilket 

konferencier Lotta Backlund menade 

att alla tillika skall släcka lampan. Summa 

summarum var det ett analytiskt och välbegrundat 

föredrag, som man även i den 

påföljande debatten träget hänvisade till. 

Efter en översikt över Hankens alumntjänster 

och tillbörlig kaffepaus var det dags för 

dagens glansnummer, nämligen paneldebatten. 

Debattens tema var ”Hållbar utveckling 

- hot eller möjlighet för affärslivet”. Debattens 

deltagare var: 

Riksdagsledamot Heidi Hautala, Riksdagen 

Verkställande direktör och koncernchef, 

Ole Johansson, Wärtsilä Oyj Abp 

Verkställande direktör Mikael Lilius, Fortum 

Oyj Abp 

Professor Karl-Erik Sveiby, Hanken 

Som moderator fungerade ekonomijournalist 

Björn Sundell, Hufvudstadsbladet. 

Grön ivran och ekonomisk utilitarism 

Vid uppmaning att presentera sina personliga 

syner på temat var riksdagsledamot 

Hautala, i särpräglad grön anda, av åsikten 

att man i första hand borde anpassa ekonomier 

till ekologiska begränsningar. Professor 

Sveiby, inspirerad av aboriginers asketiska 

livsstil, ansåg att man bör utgå från samhällens 

villkor. Bergsråd Johanssons ståndpunkt 

var att man bör driva lönsam ekonomisk 

verksamhet för att frambringa resurser för 

utveckling av teknologier för att lösa pro- 

» 

HANKEITEN 03/07 7

» 

HANKEIT 


blemen. VD Lilius betonade klimatförändringen 

som utmaning och affärsmöjlighet 

och vände sig fromt till indianvisdomar: 

”Indianstammens äldre råd hade som princip 

att man inte fick fatta beslut som negativt 

kunde påverka sju generationer fram 

i tiden.” Utgångspunkterna till att bemöta 

utmaningarna var, som moderator Sundell 

insiktsfullt anmärkte, i skarp kontrast. 

Paneldeltagarna ville dock, den ena efter 

den andra, spela ned de uppenbara motsättningarna 

och plikttroget betona möjligheterna 

till 

sam- 

Heidi Hautala 

arbete . 

Lilius kommenterade: 

”Vi behöver en växelverkan mellan 

lagstiftare, mellan den upplysta individen 

[…], den akademiska världen […], och vi 

i näringslivet.” Sveiby talade vidare varmt, 

i nitiskt svensk samstämmighetsanda, om 

hur samhällets olika aktörer tillsammans är 

basen till en förändring. 

Beträffande individers offervilja å miljöns 

vägnar förkunnade Heidi Hautala om den 

enskildes ansvar och påstod, kanske något 

högmodigt, att hennes egna tankesätt idag 

präglar samhället allt mera. Dock jämrade 

hon sig över politikers tröghet och institutioners 

felaktiga struktur för att bemöta 

de utmaningar som idag är allra mest 

akuta. Lilius insikt var att lagstiftare borde 

bistå med kraftigare incitament för att 

frambringa mera miljövänliga preferenser 

bland konsumenter. Han passade även 

på att ivrigt beskylla ungdomen för 

lättvindighet angående temat: ”Vem 

har de snabbaste bilarna, de största 

lägenheterna, den mesta elektroniken, 

och vem flyger mest omkring i 

världen idag – det är ungdomarna, 

inte vi.” Johansson framhävde Finlands 

något utsatta läge i logistiskt 

avseende som periferisk stat och 

inskränkte följaktligen om vi på ett 

ekonomiskt hållbart sätt kan t.ex. 

sänka på svavelhalten i bränsle i 

transporter på Östersjön. 

Sveiby kom med en inspirerande 

inblick då han 

drog in historisk kontinuitet 

och poängterade 

att rovdrift 

och socialt stratifierat 

överflöd 

typiskt varit 

järtecken för 

civilisationers 

undergång. 

U t t a l e t : 

” L e d a r n a 

i de [förs 

v u n n a ] 

samhällena 

levde allt flottare 

och flottare 

ju närmare 

katastrofen det 

kom”, bemöttes 

av stor munterhet 

bland åskådarna, som 

antagligen kände sig rätt 

träffade av parallellen. 

Sundell ställde frågan 

om debattörerna 

ser s.k. ”quantum 

leaps” dvs. hopp 

över besvärliga 

stadier i 

utvecklingen, 

som trov 

ä r d i g a 

lösningar 

för utvecklingsländer 

i framtiden. 

H a u t a l a 

ansåg, något 

förbi frågan, 

att vi i de 

rika länderna 

måste leda med 

vårt exempel för 

a t t 

få till 

stånd ett 

globalt regelverk 

för utsläpp av alla de 

slag. Lilius, med insyn i energiförsörjningen, 

ansåg att dylika efterlysta teknologiska 

hopp inte på kort sikt är förestående för 

energibranschen, och att ett globalt regelverk 

är nödvändigt. Han passade även på 

att hylla kärnkraftens meriter, då Johansson 

instämde att endast små förbättringar är 

att vänta. Sveiby utgick från den enskilda 

individen och hänvisade till, den vid debattidpunkten 

inte ännu utnämnda Nobelprismottagaren, 

Al Gore i att man bör se den 

obekväma sanningen i vitögat och agera. 

Karl-Erik Sveiby

Ole Johansson 

Finland – föregångare 

eller eftersläntrare? 

Ekonomiejournalist Sundell 

hänvisade vid sin inledning till 

en global jämförelse där Finland 

var på 36 plats beträffande 

förmåga att uppnå 

klimatmål. Sverige var på 

första plats och Danmark 

på tredje. Han återkom till 

tematiken senare för att 

dryfta kring hur regelverk 

inverkar på ekonomiers 

innovationsförmåga. I sammanhanget 

passade han 

också på att hänvisa till den 

för var hankeit bekante Michael 

Porter som i sin bok ”Competitive 

Advantage of Nations” skrev 

om ”selective disadvantage that 

leads to innovation”. 

I ljuset av detta ansåg Lilius att miljölagstiftning 

bör vara realistiskt: ”Man får inte 

sätta lagstiftning där som [det] ser bra ut 

i en konferens någonstans ute i världen.” 

Johansson lade tyngd vid att Finlands miljölagstiftning 

med avseende på Finlands 

teknologidominerade näringsstruktur inte 

har stor betydelse, eftersom de finländska 

företagen primärt exporterar teknologi till 

utlandet. Följaktligen menade han att det 

viktiga är att skapa ett gynnsamt näringslivsklimat 

för att skapa globalt avsevärd miljövänlig 

teknologi. Hautala verkade, om än 

politikeraktigt kryptiskt, i mångt och mycket 

instämma med Johanssons ställningstagande. 

Sveiby var likaså inne på samma linje, 

men framhävde i stället EU:s meriter som 

social innovation och fördelaktiga inverkan 

med konvergerande miljöstandarder. 

Att staten, i enlighet med svenska statens 

energibeskattning, skulle transferera medel 

till företag för utveckling av miljövänlig 

teknologi var en angenäm tanke bland 

deltagarna. Dock inskränkte Lilius klipskt 

att Sverige för tillfället just i själva verket 

beskattar utsläppsfria produktionsformer. 

Johansson, som vid det här laget började 

lossa sin tungas band, passade på att hacka 

ned på den offentliga sektorns stöd för 

forskning och utveckling, som ligger under 

både EU- och OECD-medeltalen. Hautala 

skyllde det hela på vad hon uppfattar som 

ett konservativt finansministerium, men var 

ändå angelägen om att hylla regeringskamraterna 

Katainens och Vanhanens tal om 

nya styrmedel. Hon efterlyste vidare ”en 

liten revolution” på finansministeriet, som 

publiken och hon själv hade roligt åt. Sveiby 

efterlyste däremot krävande och miljömedvetna 

kunder: företag och enskilda 

Programmet 

HANKEIT 

9.00 Öppning av Hankendagen 

Alumnrådets ordförande Sixten Nyman, verkställande direktör, KPMG Oy Ab 

9.15 Att vara en del av en hållbar framtid 

Vice verkställande direktör och ställföreträdande koncernchef Jorma Halonen, 

Volvo Group 

10.00 Hanken - din partner 

Marknadsförings- och kommunikationschef Nina Olin, Hanken, direktör Christina 

Dahlblom, Hanken & IFL, MBA-direktör Patrick Furu, Hanken 

11.00 Paneldebatt: Hållbar utveckling - hot eller möjlighet för affärslivet 

Moderator: ekonomijournalist Björn Sundell, Hufvudstadsbladet 

Riksdagsledamot Heidi Hautala, Riksdagen 

Verkställande direktör och koncernchef, Ole Johansson, Wärtsilä Oyj Abp 

Verkställande direktör Mikael Lilius, Fortum Oyj Abp 

Professor Karl-Erik Sveiby, Hanken 

12.00 Lunch - Auditorium Maximum 

13.00 Vetenskapssmedjor I 

Nya trender inom kapitalförvaltning - hot och möjligheter 

Professor Anders Löflund, Hanken 

Styrelseordförande Anders Ekholm, Eufex 

Female leadership 

Forskare Minna Hiillos, Hanken 

HR direktör Johanna Saarinen, Microsoft 

Moderator: professor Jeff Hearn, Hanken 

Familjeföretag och skattereform 

Professor emeritus Edward Andersson, Helsingfors universitet 

Moderator: professor Matti Kukkonen, Hanken 

Alla tiders Stockmann – 1900-talets tidningsannonser 

Professor Marika Tandefelt, Hanken 

Doktorand Tomas Lehecka, Helsingfors universitet 

Egenföretagare Marina Ljungqvist, Marketing Service 

Moderator: doktorand Maria Suokannas, Hanken 

Corporate and Social Responsibility Workshop: The future role of business 

- accountable, responsible or profitable? 

Doktorand Nikodemus Solitander, Hanken 

Corporate Responsibility Coordinator Johanna Brotherus, Metso 

Miljöchef Johan Ljungberg, Nordiska Investeringsbanken 

Moderator: överassistent Gyöngyi Kovács, Hanken 

15.00 Vetenskapssmedjor II 

Ledningsgruppens och styrelsens sammansättning i växande företag 

Doktorand Henrik Tötterman, Hanken 

Verkställande direktör Carl-Magnus Westermarck, Mercuri Urval 

Verkställande direktör Tom Palmberg, CVBoard 

Moderator: professor Martin Lindell, Hanken 

Influencing the business relationship in order to strengthen or weaken it 

Forskare Robert Wendelin, Hanken 

Styrelseordförande Robert G. Lindberg, Ab Ekström Oy 

Moderator: doktorand Pekka Helle, Hanken 

Konkurrensen och konkurrenspolitikens utmaningar i framtidens Europa 

Professor Rune Stenbacka, Hanken 

Överdirektör Juhani Jokinen, Konkurrensverket 

Direktör Petri Kuoppamäki, Nokia 

Moderator: forskningsdirektör Rita Asplund, Näringslivets Forskningsinstitut 

(ETLA) 

The changing role of the controller 

Professor Anders Tallberg, Hanken 

Professor James T. Mackey, California State University Sacramento 

16.30 Avslutning av Hankendagen med cocktails i foajén 

19.00 Middag med dans på Restaurang Börs 

Efterfest på Casa med början klockan 00.00 

» 

HANKEITEN 03/07 9

» 

HANKEIT 

individer, vilket både Lilius, Johansson och 

Hautala fromt nog höll med om. 

Den Gröna Vågen 

Sundell anmärkte tidsenligt att vi för tillfället 

lever i en tid av miljöhype och ställde 

frågan om det hela är övergående, alltså 

om Al Gore är in idag och ut imorgon. 

Johansson ifrågasatte fenomenets 

kortvarighet och reflekterade kring 

hur miljöteknik allt mer är inbäddat i 

annan teknologi och hur effektivitet 

och verkningsgrader nu betraktas på ett 

helt annat sätt än tidigare. Lilius ville sig 

se hur medel allt mer kanaliseras till s.k. 

”clean tech” (miljövänliga energilösningar); 

bara för att till publikens stora förtjusning 

bli nedslagen av Sundells sinne för statistik 

då denne poängterade att bara 0,5 % 

av de totala investeringarna i aktiekapital i 

Sverige investerades i ”clean tech”. Hautala 

vältrade sig åter i samhällets gröna dilemma 

och uppmanade företagsledarna att ”sätta 

tryck” på ovilliga politiker och ”hålla med”, 

till vilket Lilius utbrast: ”Vilketdera vill du 

att vi ska göra: sätta tryck eller hålla med?” 

Publiken, överväldigade av glädje, jublade. 

Jublet var dock kortlivat, då Sveiby med sin 

monotona stämma åter allvarsamt talade 

om aboriginernas livssyn: ”keep all alive”, 

och givna roll i samhället. Detta relaterade 

han till vår roll som konsumenter och 

ansvarsbärande individer. 

Avslutningsvis berättade Hautala, i sin särpräglat 

pigga stil, en anekdot om hur hon i 

sin närbutik kämpat mot lockelsen av billiga 

rödbetor och köpt dyra, ekologiska rödbetor 


iställ 

e t . 

Johansson 

betonade betydelsen 

av små steg 

och hur finska skogsindustrins 

utveckling från det skamfläckade 60-talet är 

ett positivt järtecken. Lilius, som den stora 

lyriker han är, fortsatte på Jorma Halonens 

uppmaning om att släcka lampan och 

skaffa barn och föreslog att alla tillika skall 

se till att stänga av alla stand-by knappar 

på all sin elektronik, eftersom de motsvarar 

kapaciteten av fem kärnkraftverk i hela 

Europa. Sundells avslutande lånade ord var 

så rörande och europeiskt sinnade att jag 

återger de här: ”Västerlandets styrka är i 

frågan att ständigt ifrågasätta sin egen existens 

och sina framgångar. Styrkan i västerlandet 

ligger i en kontinuerlig självkritik 

och en ständig jakt efter nya förbättringar 

och nya sanningar.” 

Björn Sundell 

Text: Lauri Peltonen 

Foto: Erika Hyttilä 

Mikael Lilius

I 

djungeln 

av 

HANKEIT 

magisterprogram 

» 

HANKEITEN 03/07 11

» 

HANKEIT 


Enligt Sandra Eriksson, planerare på Studiebyrån, 

är det svårt att säga varför programmen 

plötsligt blivit så populära. En 

orsak kunde kanske vara att programmen 

har ett gott rykte. En annan orsak är att 

man satsat på marknadsföringen av programmen, 

vilket man även i fortsättningen 

kommer att göra. 

En tredje naturlig förklaring är antalet 

magisterprogram ökat och att antalet 

sökande i och med detta ökat. 

Även om Hanken gått in för marknadsföring 

av magisterprogrammen är programmen 

i sig inget nytt. 

- Utveckling av de engelskspråkiga magisterprogrammen 

började utvecklas redan i 

slutet av 1990-talet, säger Sandra Eriksson. 

År 2005 fanns det fyra magisterprogram 

och år 2006 sex magisterprogram. Hanken 

har numera 8 engelskspråkiga magisterprogram, 

två svenskspråkiga i Vasa, plus 

möjlighet att studera nationalekonomi på 

engelska. 

Krav för att kunna ansöka 

Kraven för att kunna söka till ett magisterprogram 

är att man har avlagt lägre högskoleexamen, 

yrkeshögskoleexamen eller 

motsvarande examen utomlands. Detta 

betyder alltså att man skall ha 180 studiepoäng 

avklarade. Minst 60 av de 180 studiepoängen 

skall vara inom ekonomiska 

vetenskaper, varav 30 studiepoäng skall 

vara inom det ämne magisterprogrammet 

är. Det är med andra ord inte nödvändigt 

att ha en examen inom ekonomi, bara man 

läst de 60 studiepoäng som krävs. 

– Trots det har de flesta sökanden nog läst 

ekonomi, konstaterar Sandra Eriksson. 

Studerar man redan vid Hanken och vill 

gå ett separat magisterprogram måste 

man söka skilt till dessa program. Studerar 

man enligt examensstadgan från 1995 

måste man ta ut sina kandidatpapper för 

att kunna söka. Detta gör det kanske något 

lättare för den som studerar enligt examensstadga 

2005, som oberoende först 

måste ta kandidatexamen. 

Vad är då skillnaden mellan att gå ett 

separat magisterprogram och att studera 

på ”vanlig” magisternivå? 

Inga andra skillnader än språket, menar 

Sandra Eriksson. Titeln man får är den 

samma, ekonomie magister. Att de separata 

magisterprogrammen attraherar 

den ”vanliga” Hankeiten kan bero just på 

språket, tror Sandra Eriksson. Ifall man till 

exempel vill jobba internationellt är det 

alltid en fördel att ha studerat på engelska. 

De separata programmen erbjuder även 

vissa helheter som inte annars erbjuds på 

högskolan. Dock är vissa av de separata 

kurserna sådana som vilken magisterstuderande 

som helst kan ta. I övrigt har 

de separata magisterprogrammen helt 

samma struktur som de vanliga studierna 

på magisternivå, och har därför inte i första 

hand marknadsförts för sådana som redan 

studerar på Hanken. Att Hanken valt att 

satsa på många engelskspråkiga magisterprogram 

är främst för att locka utländska 

studeranden. 

– Även många finskspråkiga har visat 

intresse för magisterprogrammen och att 

studera på Hanken, säger Sandra Eriksson. 

Generellt antar högskolan ca femton till 

tjugo studerande per program per år. Till 

de svenskspråkiga magisterprogrammen 

antas ca tio studerande per år. Antalet som 

antas fastställs av högskolans styrelse och 

varierar något från år till år. 

Konkurrensen hård 

Att studera enligt ett separat magisterprogram 

är något striktare än annars. Man kan 

till exempel inte byta program, utan man 

söker till ett visst program och studerar 

enligt det programmet om man blir antagen. 

Vill man av någon anledning byta program 

blir man tvungen att söka på nytt. Detta för 

att konkurrensen mellan de olika programmen 

är hård. Dessutom är programmen så 

pass olika varandra att det inte är möjligt 

att hoppa mellan dem. Sandra Eriksson 

berättar att programmet Master’s degree 

programme in international management 

har varit speciellt populärt i år. 

Hanken kommer även nästa år att gå in för 

8 + 1 magisterprogram. De 8 programmen 

är de engelskspråkiga magisterprogrammen. 

Med +1 avses magisterstudier i nationalekonomi 

på engelska. För att söka direkt 

till denna studiehelhet måste man gå tillväga 

på samma sätt som när man söker till 

de övriga programmen, skillnaden är att det 

inte finns något separat magisterprogram, 

utan alla som studerar nationalekonomi på 

magisternivå går de samma kurserna. 

Linn Sandbacka

HANKEIT 

År 2007 hade Hanken rekordmånga sökanden till sina magisterprogram. 

772 sökanden från 56 olika länder var intresserade av de engelskspråkiga 

magisterprogrammen, varav 137 blev antagna. Med andra ord var intresset i 

år dubbelt så stort som år 2006, då antalet sökande var just under 400. 

8 + 1 engelskspråkiga och 

2 svenskspråkiga magisterprogram 

Helsingfors 

Master’s degree programme in advanced financial theory 

Master’s degree programme in corporate governance 

Master’s degree programme in marketing 

Master’s degree programme in real estate investment and 

finance 

Ordnas i samarbete med TKK 

Master’s degree programme in intellectual property law 

Master’s degree programme in international management 

Direkt antagning till studier i nationalekonomi på magisternivå 

(engelska) 

Vasa 

Master’s degree programme in computational finance 

Master’s degree programme in strategic entrepreneurship 

Består av ett nordiskt studieprogram, där den första terminen 

avklaras vid Handelshögskolan vid Umeå Universitet, den andra 

terminen vid Hanken i Vasa, den tredje terminen vid Syddansk universitetet 

i Kolding, Danmark och den fjärde och sista terminen vid 

sitt hemuniversitet (Hanken). 

Magisterutbildning i strategisk marknadsföringsledning 

Magisterutbildning I redovisning och affärsjuridik 

Mera information om magisterprogrammen finns i studiehandboken samt på skolans hemsidor www.hanken.fi 

» 

HANKEITEN 03/07 13

» 

KÅREN 

HankGolfs Mästerskap 14.9.2007 

Årets mästerskap, som spelades på Kurk 

Golf, lockade ett fyrtiotal ivriga hankeiter på 

plats. Spelarna hälsades välkomna av Olli- 

Pekka Nissinen, vd för Kurk Golf, och Riku 

Aaltonen, representant för Mumm. Enligt 

tradition bjöd Mumm Champagne alla spelare 

på ett glas pärlande champagne. 

Sedan körde årets roligaste tävling igång. 

Vädret var än en gång på vår sida och hankeiterna 

fick spela i solsken. Caius Collin 

som vann mästerskapet ifjol och år 2004 

var förhandsfavorit, men i år gick segern, 

för första gången i HankGolfs historia, åt 

en damspelare. Kristiina Lehto, som spelade 

rundan på fina 79 slag vann, även poängbogey 

serien för damer. Som god tvåa i 

scratch serien kom Mathias Bussman med 

83 slag och på tredje plats Caius Collin med 

85 slag. I poängbogey serien som spelades 

med ¾ hcp, togs segern av Mikael Blomqvist 

med 31 poäng och på andra plats 

kom HankGolfs före detta ordförande, 

Robin Seege. På en tredje plats placerade 

sig Mathias Bussman. I damernas poängbogey 

placerade sig Annika Syrjänen med 26 

poäng på andra plats och Katariina Ahtela 

med 25 poäng på tredje plats. 

Sedan hade vi också några tävlingar där 

vinnarna, förutom äran, blev tilldelade fina 

priser. Srixon Longest Drive-tävlingen besegrades 

av Caius Collin med en helt suverän 

drive, medan Mumm Closest To Pin-tävlingen 

vanns av Erik ”Ega” Malmström med 

ett avstånd på 5,49 m från flaggan. Wille 

Järvelä som var klädd i kilt på äkta skotskt 

vis vann The Shirt Factory priset för bästa 

klädsel. Efter bastu och prisutdelning styrde 

bussen tillbaka mot Helsingfors. 

RESULTAT 


Å HankGolfs vägnar vill jag tacka våra sponsorer 

Giorgio Armani Parfumes, Mumm 

Champagne, Ogio, Diswest Golf, The Shirt 

Factory, Cloettafazer och Hartwall som 

tillsammans möjliggjort tävlingen med sitt 

stöd. Mumm Champagne som i år var med 

sjätte gången i rad har redan blivit en tradition 

i mästerskapet, och vi hoppas att alla 

våra sponsorer kan vara med och göra 

detta till årets roligaste tävling även i framtiden. 

Tack också till Olli-Pekka Nissinen som 

så varmhjärtat har tagit emot oss hankeiter 

såväl på Kotojärvi som på Kurk Golf. 

För min egen del och å HankGolfs vägnar 

vill jag även tacka Robin Seege och Erik 

Malmström, som under flera års tid varit 

aktivt med i HankGolfs verksamhet. De 

kommer att lämna styrelsen och jag hoppas 

att vi skall kunna driva verksamheten vidare 

lika fint och smidigt som de hittills gjort. 

Tack Robin och Ega! Samtidigt vill jag tacka 

Casa Nostra:s Carl Harald, Ulrika Backman 

och Elina Luhtasela som hjälpte till med det 

allmänna arrangemanget under tävlingen. 

HankGolf tackar alla som igen i år var med 

och gjorde tävlingen till årets roligaste tävling. 

Vi hoppas ni trivdes och att ni alla är 

med igen nästa år. 

Bettina Mandelin 

ps. Alla som är intresserade av att vara med 

i HankGolf:s verksamhet kan kontakta mig 

på: hankgolf@shs.fi 

Mera bilder från mästerkapen hittas i 

Shsweb bildarkiv. 

HankGolf tackar: 

Cloettafazer -Kismet, Diswest Golf, Giorgio Armani Parfumes, Hartwall, Mumm Champange, Ogio, The Shirt Factory 

Scratch 

1. Kristiina Lehto 79 

2. Mathias Bussman 83 

3. Caius Collin 85 

Poängbogey herrar 

1. Mikael Blomqvist 31p 

2. Robin Seege 30p 

3. Mathias Bussman 29p 

Poängbogey damer 

1. Kristiina Lehto 32p 

2. Annika Syrjänen 26p 

3. Katariina Ahtela 25p 

Srixon Longest Drive 

1. Caius Collin, långt på fairwayn... 

Mumm Closest To Pin 

1. Erik Malmström 5,49 m

SHSU 

I sin nuvarande form startade understödsföreningens 

verksamhet i december 1961 

då Göran Åhman sammankallade ett möte 

för att sparka igång ett kårhusprojekt för 

Studentkåren. Fram till dess hade studentkåren 

haft egna utrymmen endast i samband 

med högskolan. 14 Hankeiter ställde 

upp på mötet och formellt startade verksamheten 

i februari 1962. I sammanhanget 

konstaterades att det redan existerade en 

understödsförening vilken fört en tynande 

tillvaro sedan 1933. Den gamla föreningen 

togs i användning och väcktes till ett nytt 

liv. Idag består understödsföreningen av en 

grupp forna Hankeiter vars hjärtan fortfarande 

bultar varmt för vår studentkår. 

Medlem i föreningen blir man genom att 

bli kallad till det. 

– Understödsföreningen har en enda uppgift: 

att understöda Svenska Handelshögskolans 

Studentkår säger Paul Taimitarha, 

ordförande för SHSU sedan 2006. 

– Vid ett strategiarbete som gjordes i understödsföreningen 

preciserades dessutom att 

Kårens livlina 

Har du någonsin funderat på hur det kommer sig att vår studentkår har tillgång till de 

utrymmen vi har, centralt belägna och nyrenoverade som de är? Bakom allt detta ligger 

SHSU, dvs. Svenska Handelshögskolans Studentkårs Understödsförening. 

vårt stöd ska fokuseras på Studentkåren 

som organisation och på funktionärerna 

varifrån det rinner vidare till studentkårens 

medlemmar. 

Paul Taimitarha är själv gammal studentkårsaktiv 

som bland annat varit medlem i 

Casa Nostra år 1978 och suttit i studentkårens 

styrelse 1978-1979. Han utexaminerades 

som ekonomie magister från 

Hanken år 1981 med företagsadministration 

som huvudämne. Just nu verkar han 

som partner och konsult i konsultföretaget 

KÅREN 

» 

HANKEITEN 03/07 15

» 

KÅREN 

Mirror Learning, är privatföretagare och är 

dessutom doktorand i företagsledning och 

organisation på Hanken. 

Det absolut största stödet som understödsföreningen 

ger åt studentkåren är 

att gratis tillhandahålla de utrymmen som 

kåren verkar i. Kåren betalar alltså inte ett 

enda cent för att få ha Casa. 

– Om man tänker på kvadratmetrarna 

som kåren har till förfogande och ser på 

dem i förhållande till kvadratmeterpriset på 

marknaden så är stödet rejält. Därutöver är 

understödsföreningens ambition att bidra 

med även andra stödformer. 

Som andra stödformer nämner Taimitarha 

bl.a. stipendier för kårens funktionärer och 

understöd för specifika evenemang och 

investeringar. Det största projektet på 

länge var den stora renoveringen av festsalen 

och kontorsutrymmena år 2005 som 

studentkåren till största delen har understödsföreningen 

att tacka för. 

Något som få Hankeiter tycks vara medvetna 

om är att det för Hanken-studerande 

faktiskt finns tillgängligt 21 st helt egna studentbostäder. 

Dessa ligger på en innergård 

på Lappviksgatan i Kampen och ägs 

av understödsföreningen tillsammans med 

Stiftelsen för Svenska Handelshögskolan. 

- Idén med bostäderna är att de i första 


hand hyrs ut åt Hankens studeranden, 

tyvärr har intresset för bostäderna inte 

varit så väldigt stort även om läget både 

i förhållande till centrum och Hanken är 

strålande. Hyran är i förhållande till marknadspriset 

förmånlig. 

Nu har man dock kommit överens om att 

varje gång en bostad blir ledig annonseras 

det på ShsWeb i första hand och därefter 

först på övriga ställen. Det lär finnas hur 

många andra som helst som är intresserade 

av dem. Taimitarha berättar också att 

bostäderna så småningom ska renoveras. 

Kommande projekt 

Understödsföreningens verksamhet kretsar 

till största delen kring Casa som också var 

grundorsaken till att föreningen grundades. 

Föreningens övriga tillgångar är enligt 

Taimitarha försvinnande små i jämförelse 

med ägandet i Casa. Större och mindre 

reparationer och hanteringen av hyresgäster 

är det som kräver mest resurser av 

föreningen. 

- Ryggraden i det hela är att vi får intäkter 

från hyresgästerna i huset. De här intäkterna 

skall betala för två saker: för att hålla 

huset i bra skick och för att stödja studentkåren. 

Det faktum att en stor del av huset 

används av studentkåren orsakar naturligt- 

vis ett hyresbortfall för föreningen. Därutöver 

blir det alltså inte så mycket kvar. 

I framtiden önskar Understödsföreningen 

att kunna utöka stödformerna för studentkåren. 

Där har dock kåren själv ansvaret i 

att arbeta fram projekten som understödsföreningen 

sen kan stöda enligt bästa förmåga. 

- För ögonblicket har vi inget projekt på 

gång med kåren. De nyligaste var renoveringen 

av SSHV:s utrymmen i Vasa som vi 

deltog i och styrelsens projekt på våren att 

återuppliva kontakten med handelshögskolan 

i Bergen. 

- Initiativet måste komma från studentkåren, 

vi kan inte hitta på projekt för er. Det 

är bara att komma med idéer! 

På kåren har redan länge diskuterats 

behovet av en paketbil. Hur skulle Understödsföreningen 

förhålla sig till ett sådant 

projekt? 

- Det där är ett utmärkt exempel på ett 

roligt och bra projekt där understödsföreningen 

med sina kontakter kunde vara till 

stor hjälp för kårmedlemmar. 

Kåraktivitet – en investering i 

socialt kapital 

På kåren har länge diskuterats en viss recession 

i kåraktiviteten. Den här frågan oroar

också understödsföreningen. 

- Vi anser att det är väldigt viktigt med 

kåraktivitet, det är viktigt för Hanken, för 

studentkåren och inte minst för understödsföreningen. 

Någonting som vi begrundat 

mycket är hur den nya examensmodellen 

skall påverka kåraktiviteten i och med att 

studietiden blivit uppdelad i tre plus två år. 

Skall man fokusera sig endast på grundexamensstuderandena 

eller kan man lyckas 

aktivera även magisterstuderandena? Hur 

ska man beakta den växande mängden 

utländska studeranden? De här är viktiga 

frågor för oss. Egentligen kan man säga att 

det som är viktiga frågor för Studentkåren 

är även viktiga för oss i understödsföreningen. 

Kaféet på Casa har varit ett av problemför 

kåren, behovet av ett fungerande kafé 

finns men det verkar vara närmast omöjligt 

att få folk engagerade i att upprätthålla 

verksamheten. Vad anser du om det att 

Café Niord stått tomt i praktiken sedan 

januari i år? 

- Vad kan man annat säga än att det är 

beklagligt. Naturligtvis önskar vi i Understödsföreningen 

att utrymmena ska utnyttjas 

maximalt men vi kan inte styra och 

bestämma om verksamheten utan det är 

uttryckligen studentkåren som skall se till 

det. Visst är det på sätt och vis att hassa om 

ett utrymme inte används. Visserligen skall 

utrymmena och behovet för dem leva över 

åren. Skulle man se en film i ultrarapid av 

det som på 30 år hänt i det utrymme som 

nu är café så skulle man se att det sett ut 

på väldigt många olika sätt och det är så 

det ska vara. Mest synd är det om det inte 

händer något. 

- Studentkårsaktivitet är en ödesfråga för 

kåren och för understödsföreningen och vi 

vill stöda det att medlemmarna är aktiva på 

alla vis. Jag tror personligen att det är otroligt 

viktigt med kåraktivitet, kalla det fast en 

investering i socialt kapital, det är någonting 

du bär med dig alltid. Det är beklagligt om 

man inte ger sig tid att satsa på det, för den 

skadan kan man aldrig reparera. 

Tror du att det kunde gå att hitta ett samband 

mellan kåraktivitet och ekonomiska 

konjunkturer så att om det går sämre för 

landet är kåraktiviteten livligare? 

- Det är en intressant fråga. Det kan väl 

tänkas att det finns en brygga mellan levnadskostnaderna 

och möjligheterna att 

jobba på sidan om. Det är klart att om 

det är en högkonjunktur finns det mycket 

lediga arbetsplatser och det är lättare för 

studerande att sugas med i att jobba vid 

sidan om och därmed kan man uppleva att 

man inte hinner med studentkårsarbete. 

Jag har aldrig egentligen följt med det ur 

den synvinkeln att jag skulle kunna göra 

en bedömning. Det går antagligen i någon 

sorts cykler. 

- Jag tror också att det knepiga för kåren 

kommer att vara att erbjuda sådan verksamhet 

som är attraktiv och engagerar 

medlemmarna så att så många som möjligt 

i ett så tidigt skede som möjligt sugs med. 

Själv är jag orolig för den inverkan som den 

nya examensmodellen har. Jag har i tiderna 

i olika sammanhang anställt Hankeiter och 

ser det om man använt ett eller två år åt 

att ägna sig åt studentkårsaktivitet som ett 

större plus än om man blivit färdig under 

normtid. 

Text: Pia Tennilä 

Foto: Hannu Sääskilahti 

KÅREN 

» 

HANKEITEN 03/07 17

» KARRIÄR 

18 HANKEITEN 03/07

KARRIÄR 

Miljömedveten ekonom och 

idealist 

Trots att hon är en av de yngsta föreläsarna på Hankendagen och nyligen blivit 

utexaminerad har hon redan hunnit åstadkomma en hel del, Johanna Brotherus. 

Hankeiten träffade henne för att prata om företagsansvar samt om hennes nya jobb 

på Golla. 

- Temat för Hankendagen i år är väldigt 

intressant, säger Johanna glatt som just varit 

med och hållit vetenskapssmedjan: ”Corporate 

responsibility workshop: The future 

role of business- accountable, responsible 

or profitable?”. 

Miljöfrågor råkar intressera Johanna, som 

dessutom skrivit sin magistersavhandlig om 

företagsansvar, miljö- och socialredovisning. 

Sysslar med marknadsföring 

Före vi går in på ämnet miljö är Hankeiten 

nyfiken på Johannas nya jobb. Sport 

key account manager står det på hennes 

namnbricka. Vad innebär det? Johanna 

berättar att Golla som hittills främst sålt 

sina designprodukter i elektronikaffärer 

nu tänker få in dem i sportaffärer (därav 

namnet sport key account manager) och 

att det till hennes uppgift hör att försöka 

hitta nya försäljningskanaler och skapa 

distributionsnätverk. Eftersom denna post 

är helt ny har Johanna fått börja helt från 

noll och bygga upp verksamheten och får 

sedan börja ta hand om kunder. För tillfället 

gör Johanna en marknadsundersökning om 

Gollas brand i sportvärlden. 

- Google har blivit min bästa vän, säger 

Johanna med ett skratt, och menar att det 

blir mycket sökande efter sportkedjor i 

Europa och även övriga delar av världen. 

Varför företaget vill få in sina produkter i 

sportvärlden är för att göra sina produkter 

mera lättillgängliga för sina kunder, som ofta 

är trendmedvetna kvinnor. 

- Hur ofta tror ni att sådana kvinnor går 

in i elektronikaffärer för att leta efter t.ex. 

designväskor, påpekar Johanna. 

Även om Johanna för tillfället jobbar med 

marknadsföring är det redovisning som 

varit hennes huvudämne vid Hanken. Själv 

upplever hon inte att det är någon större 

skillnad mellan de olika huvudämnena, utan 

det är mera en teknisk detalj. 

- Det är kanske mera om man tänkt sikta 

Johanna Brotherus - miljömedveten ekonom och idealist 

» 

HANKEITEN 03/07 19

Johanna Brotherus - miljömedveten ekonom och idealist 

» KARRIÄR 

“ Enskilda länder kan 

inte påverka miljön 

och världen i sig, men 

stora globala företag 

har de finansiella 

möjligheterna.” 


in sig på ett specifikt yrke, som t.ex. revisor, 

som huvudämnet spelar större roll, funderar 

hon. 

Sin magisteravhandling gjorde Johanna på 

Metso, där hon efteråt också jobbade en 

tid. Det hon gjorde var alltså en rapportering 

om företagsansvar, miljö- och socialredovisning. 

Johanna har alltid intresserat 

sig för miljöfrågor, det var emellertid först 

under tiden hon studerade i USA som hon 

insåg att det gick att knyta intresset för 

miljön till studierna på Hanken. 

- Jag har alltid varit grön, säger hon leende, 

men hade dittills inte sett länken mellan 

intresset och studierna. 

Grundare av Net Impact 

Hanken 

När Johanna kom hem från USA stod det 

klart för henne vad hon ville skriva om i 

sin magisteravhandling. Hur hon skulle gå 

till väga var dock ännu öppet. Hon hamnade 

till slut på Metso. Hon säger sig vara 

glad över att ha haft möjlighet att jobba på 

företaget och menar att jobbet på huvudkontoret 

gav ett helikopterperspektiv på 

verksamheten. 

- Tungindustribranschen är kanske inte den 

första man tänker sig en hankeitflicka i, säger 

Johanna skämtsamt, men tillägger i allvarligare 

ton att jobbet verkligen var intressant 

och att hon fortfarande noga följer med 

vad som händer i branschen. 

Det var även i USA som Johanna kom i 

kontakt med Net Impact. 

- Net Impact är ett stort globalt nätverk 

med ca 10 000 medlemmar på sex olika 

kontinenter. Varje skola har sin egen klubb, 

förklarar Johanna. 

Hon blev själv inspirerad av klubben och 

tänkte att detta även kunde intressera 

andra hankeiter. 

- Jag är på ett sätt en idealist, skrattar 

Johanna. 

Så fastän Johanna, vid hemkomsten från 

USA, var i slutskedet av sina studier var hon 

med och grundade Net Impact Hanken. 

Klubben har idag kring 70 – 80 medlemmar 

och dess mission är att göra hankeiter 

till ansvarsfulla framtida företagsledare. 

- Det handlar om att företag i sista hand 

måste ändra sig för en hållbar framtid. 

Enskilda länder kan inte påverka miljön 

och världen i sig, men stora globala företag 

har de finansiella möjligheterna, fastställer 

Johanna. 

Ett generations skifte har skett i Net Impact 

Hanken och Johanna är lycklig över att 

klubben lever vidare. Net Impact Hanken 

ordnar kontinuerligt programkvällar. Ibland 

träffas medlemmarna på någon restaurang 

och bara diskuterar. I höst kommer dess- 

utom sex stycken medlemmar att åka till 

USA på en årligen återkommande konferens. 

Johanna deltog själv i konferensen när 

den ordnades på Stanford University. Den 

gången föreläste bl.a. Al Gore. 

Socialt ansvar viktigt 

Johanna deltar för första gången i Hankendagen 

och har alltså tillika varit med och 

dragit en debatt. Lite nervös inför debatten 

medger hon att hon var. Mest för att 

publiken inte skulle ställa frågor. Som tur var 

publiken aktiv. 

- Corporate social responsibility (CSR) 

verkade vara ett ämne som alla har en åsikt 

om, säger Johanna. 

Själv kan Johanna direkt relatera CSR till sitt 

jobb på Metso. Hon berättar att Metso var 

i en spännande position. 

- I och med att företaget är verksamt i hela 

värden har det också enormt inflytande på 

miljö och lokala samhällen, man måste via 

CSR se till att inflytandet är positivt, säger 

Johanna. 

Johanna lyfter även fram att varje företag 

lämnar fotspår där de verkat. Hon säger 

att begreppet fotspår (footprints) blivit ett 

populärt begrepp bland företag, samtidigt 

som ordet är väldigt beskrivande. Som 

exempel på hur ett företag lämnar fotspår 

tar Johanna skogsindustribolagen. Dessa 

måste berätta vad de kommer att göra på 

orter de verkar, hur de påverkar lokalbefolkningen, 

redogöra för löner och skatter 

och huruvida de kommer att använda sig 

av lokala underleverantörer. Allt företaget 

gör lämnar spår i samhället helt enkelt. 

Hur medvetna är företag om 

miljöfrågor och socialt ansvar? 

Johanna säger att företagen blivit mycket 

mer medvetna om miljön än man var för 

ca 10 år sedan. Då talade ingen om företagens 

inverkan på miljön. Vidare säger hon 

att bolag på långsikt måste börja följa CSR 

för att kunna existera. Speciellt viktigt är 

detta för nersmutsande företag. Numera 

är det även en konkurrensfördel att ha en 

etiskt godtagbar verksamhet. 

- Här spelar konsumenten också en viktig 

roll, påpekar Johanna. 

Att företag skulle följa CSR är kritiskt, inte 

minst med tanke på hållbar utveckling i 

världen. När befolkningen i världen växer 

samtidigt som alla strävar efter bättre levnadsstandard 

belastas jorden ytterligare. 

- Det är självklart att ett företags verksamhet 

skall vara lönsam men samtidigt också 

ansvarsfull, avslutar Johanna. 

Text: Linn Sandbacka 

Foto: Erika Hyttilä

�� 

Vi hjälper dig med dina jobb- och karriärfunderingar! 

SEFE 

Astrid Mangs 

Astrid är SEFE-kontaktperson vid Hanken 

i Helsingfors och fungerar som din länk till 

SEFE, Finlands Ekonomförbund. Hennes 

uppgift är att informera 

dig om SEFE: 

s tjänster och förmåner 

samt aktuella 

saker gällande 

arbetslivet. 

tfn: 050 3756 866 

e-post: astrid. 

mangs@sefe.fi 

Heidi Reunanen 

Heidi är SEFE-kontaktperson i Vasa. 

e-post: heidi.reunanen@sefe.fi 

EKONOMFORUM 

Helsingfors 

Hanken, tredje våningen, mottagning 10-15 

Paula Majuri 

karriärplanerare 

tfn: 09-43133539 

e-post: paula. 

majuri@hanken.fi 

Paula hjälper dig 

med allt som har 

med jobbsökande 

och karriär att göra. 

Behöver du hjälp 

med arbetsansökningar, 

cv eller vill diskutera karriärplaner i 

största allmänhet är det bara att kontakta 

Paula! 

Nicolina Zilliacus 

rekryteringsassistent 

tfn: 09-43133541 

e-post: nicolina. 

zilliacus@hanken.fi 

Nicolina sköter om 

arbetsplatsannonser 

och Ekonomforums 

cv-databas. Hon 

svarar också på allmänna 

frågor om cv och ansökan. 

Vasa 

Hanken, första våningen, mottagning 9-15 

Ann-Christine 

Hemming 

karriärplanerare 

tfn: 06-3533 731 

e-post: ann-christine. 

hemming@hanken.fi 

Ann-Christine hjälper 

Vasastuderande 

med karriärfrågor. 

Jobbakuten 

Från Konstindustriella högskolan 

till Hanken 

Paula Majuri (PeM och FK psyk.) är sedan 

oktober Ekonomforums nya karriärplanerare. 

Karriärplaneraren svarar för 

Ekonomforums verksamhet. Till uppgifter 

hör bland annat att utveckla och planera 

verksamheten och de kontakter ekonomforum 

har. 

– I det dagliga jobbet sköter jag också Hankens 

internationella praktikprogram samt 

ger personlig karriärvägledning och information 

om olika karriäralternativ åt studerande, 

berättar Paula. 

– Vi vill hämta tjänsterna närmare studerande, 

göra tjänsterna mer värdefulla och 

förbättra samt skärpa marknadsföringen 

av dem. För att göra tjänsterna värdefulla 

och lockande bör de motsvara de krav det 

alltmer internationaliserade och dynamiska 

näringslivet ställer på studerande och högskolan. 

Dessa är de utmaningar vi på Ekonomforum 

kommer att jobba på. 

Förutom Paula har Ekonomforum även 

annan relativt ny förstärkning i teamet. 

Nicolina Zilliacus började i som rekryteringsassistent 

april. Hon studerar på 

Hanken för fjärde året med marknadsföring 

som huvudämne. Hennes uppgift på 

ekonomforum är att hantera inkommande 

jobbannonser, att arrangera företagspresentationer 

och att uppdatera CV-databasen 

och marknadsföringsmaterial. Tillsammans 

med Paula sköter hon även företagskontakterna. 

Före Hanken ansvarade Paula för karriärvägledningstjänsterna 

på Konstindustriella 

KARRIÄR 

Högskolan eller Taik. Sedan dess är hon van 

vid en arbetsmiljö där man handlar snabbt, 

måste vara kreativ och flexibel. 

– Det är en glädje att kunna utnyttja dessa 

förmågor också i mitt nuvarande arbete. 

På Taik koncentrerade jag mig på att bygga 

upp goda relationer till näringslivet och på 

att förbättra karriärvägledningstjänsterna. 

På Hanken kommer jag att fortsätta med 

samma mål. 

Vilka är dina intryck av Hanken som 

arbetsplats i det här skedet? 

– Hanken är uppbyggt av ett professionellt, 

positivt team. Jag trivs enormt bra med 

mina nya kolleger och arbetsuppgifter. 

Trots att jobbet på Hanken och Taik liknar 

varandra finns det skillnader. 

– Hanken har en lång tradition inom karriärplanering, 

och goda relationer med 

näringslivet. På Taik jobbade vi hårt för att 

uppnå en liknande ställning. 

– Arbetsmarknaderna har förändrats, allt 

oftare kan nyutexaminerade välja ett attraktivt 

jobb bland många alternativ. Det 

här har inverkat på arbetsgivarnas inställning 

till studerande. Hankeiter och studerande 

från Taik är båda högt ansedda hos 

arbetsgivarna, vilket naturligtvis underlättar 

vårt jobb. Det är och har varit en glädje att 

kunna jobba som en förespråkare för dessa 

kunniga studerande! 

Text: Casper Almqvist, Paula Majuri 

och Pia Tennilä 

Foto: Hannu Sääskilahti 

» 

HANKEITEN 03/07 21

» 

KARRIÄR 

Nya 

vindar 

på 

Sefe 

Hösten har gått snabbt och nu närmar sig 

vintern med stormsteg. Ett nytt läsår har 

medfört nya vindar också från SEFEs sida, 

i och med en ny kontaktperson. Jag heter 

Astrid Mangs och är en 22 årig fjärde årets 

studerande med marknadsföring som 

huvudämne. Jag började som SEFEs kontaktperson 

på Hanken den första augusti 

och ser fram emot de kommande åren 

tillsammans. 

Jag finns till för er och min uppgift är att 

hjälpa er då ni har frågor eller då det är 

något ni undrar över. Kom och säg hej 

och snacka en stund i skolan, på Casa eller 

någon annanstans, om ekonomförbundet 

eller om annat Du har på hjärtat. Naturligtvis 

kan du också slå en signal eller skicka 

e-post. 

Kom ihåg att Du som Hankeit automatiskt 

är medlem i SEFE och att Du därmed har 

rätt till en massa förmåner som SEFE erbjuder. 

Exempel på förmåner är försäkringar, 

juridisk rådgivning och IAET-kassan. 

Hösten medför också Kauppalehti och 

Presso som SEFE erbjuder åt alla Hankeiter 

under deras första sju år som studerande. 

Alla andra årets och äldre studerande har 


fått tidningen hemburen från och med 

den 1.10.2007. Gulnäbbarna får Kauppalehti 

från och med den 1.1.2008. Ifall Du 

är en äldre studerande, men inte ännu fått 

Kauppalehti, skall du gå in på SEFEs medlemssidor 

på www.sefe.fi, och kolla att dina 

adressuppgifter är rätt. Ifall de är fel, kan 

du ändra dem där, men då skall du också 

meddela Kauppalehti om adressbyte, www. 

kauppalehti.fi. Efter det tar det några dagar, 

och voilà, Kauppalehti dimper ner i din 

postlåda varje dag som den skall. Ta kontakt 

ifall det känns som om du prövat allt, men 

ändå inte sett skymten av tidningen. 

Bekanta dig gärna med SEFEs andra förmåner 

på www.sefe.fi. 

En trevlig fortsättning på hösten önskar 

Astrid Mangs 

SEFEs kontaktperson 

Astrid Mangs, eller Asse, som hon 

bättre reagerar på, är en glad tjej på 

22 år som studerar marknadsföring 

för fjärde året. För tillfället går mycket 

av hennes tid åt till studerande samt 

jobb, men då hon hinner med lite 

fritid, firar hon det i goda vänners 

sällskap. Nu, då vintern närmar sig, 

drömmer Asse om en lång utomlandsresa 

med sol, värme och sandstrand 

så långt ögat kan nå.

HANKEITEN 03/07 23

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 


Nikolai Svertchkov “Rävjakt”. Utropspris 10 000 € 

Alexei Bogoljuboff “Vy med vattendrag från Krim 

vid berget Al-Petri”. Utropspris 300 000 € 

Kejserliga 

Porslinsmanufakturen 

i St. Petersburg. 

Utrop 30 000 € 

Kejserliga 



Utrop 18 000 € 

Kejserlig gåvoslipsnål. 

Frederik Köchly. I rött 

marokängetui med 

kejserlig dubbelörn. 

Utrop 5 000 € 

Konstantin Korovin “Hamnvy från 

Medelhavet”. Utropspris 80 000 € 

Gardner 1778-1783. 

Från Sankt Andreas 

ordens-servis. 

Utrop 6 000 € 

Kejserliga 



Utrop 30 000 €

Hankeiten032007 - ShsWeb

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?