Hankeiten012010 - ShsWeb

Hankeiten 

01/2010 

Svenska handelshögskolans studentkår

Hankeiten 

01/2010 

Chefredaktör 

Isabell Mattsson 

chefred@shs.fi 

0457 074 50 83 

fotografer 

Max Edin 

Erik Stenberg 

Benedict Landtman 

Layout 

Sara Brännäs 

Maria Sandberg 

övriga medverkande 

Clarissa Salonen 

Mikko Toukkari 

Hankens Vinsällskap 

Robert Sällström 

Annika Oksanen 

ansvarig utgivare 

Svenska 

handelshögskolans 

studentkår 

Sanduddsgatan 7 A, II vån. 

00100 Helsingfors 

uppLaga 

2 100 

tryCkeri 

PAGROUP 

Redaktionen förbehåller 

sig rätten att redigera 

insänt material. 

Hankeiten 

Svenska handelshögskolans studentkår 

Kårföretag 2010: Kårsponsor: 

. . 

01/2010 

pärmfoto 

annika oksanen 

2 Hankeiten 01/2010 

Innehåll 

AKTUELLT 

3 Ledare 

4 Ordförande har ordet 

7 Gallup 

8 SHS styrelse 

10 SSHV styrelse 

13 Behövs Hanken i Vasa? 

Årsfesten 

17 Solenn akt 

22 Supébilder 

24 Tal 

27 Efterfest 

28 Zillis 

HANKEIT 

30 Årets föreläsare 

STUDIELIV 

32 Vinsällskapet 

KARRIÄR 

34 Intervju med Ole Johansson 

36 Create your own job! 

39 SEFE

Ledare 

Äntligen! Årets första nummer av Hankeiten låg förväntansfullt innanför 

dörren eller i din postlåda när du kom hem idag och den 

uppmanar dig nu att bläddra igenom dess färgglada sidor och läsa 

alla intressanta personporträtt som det innehåller denna gång. Luta 

dig tillbaka i soffan och njut! 

Nå skämt åsido, faktum är att ett nytt nummer av Hankeiten inte är 

det mest spännande en hankeit kan tänka sig. En läsarundersökning 

som gjordes för ungefär ett år sedan visade att hela 25 % av deltagande 

hankeiter INTE läser Hankeiten – och så ska det inte vara. 

Målet är att alla hankeiter ska hitta artiklar och annat innehåll som 

intresserar och gör att tidningen är efterlängtad och eftertraktad 

– trots allt är det en nyhetskanal av hankeiter, med hankeiter och 

för hankeiter. 

Att andelen som läser hela tidningen har gått ner är synd, men ett 

annat tecken på att något är fel med Hankeiten är det vaga intresset 

för att delta i det redaktionella arbetet. Förstås är detta något 

som jag som chefredaktör inte förstår – redaktionellt arbete är ju 

en fantastisk möjlighet att göra spännande saker och träffa intressanta 

personligheter, öva färdigheter som behövs i arbetslivet samt 

vara kåraktiv. Det är ett så enkelt sätt att aktivera sig på ett roligt 

sätt, så varför har vi inte en kö av sökande? 

Jag har en plan. Det finns tecken på att det nuvarande konceptet 

inte fungerar så därför måste en förändring ske. Redaktionen har 

redan börjat planera en ny struktur och en ny layout för tidningen 

som ska göra tidningen mer flexibel och mer mångsidig för att du 

Foto: Benedict Landtman 

Dags att göra nya hjulspår! 

ska ha en bättre upplevelse när du läser Hankeiten. 

AKTUELLT 

Det är en ganska allmän grej att i januari och september tala om 

”nya vindar” på kåren i och med att vi årligen byter ansvarspersoner, 

och dessa personer är alltid lika ivriga på att göra förbättringar 

och förändringar. Tittar man några år tillbaka inser man att hjulet 

uppfinns på nytt – och på nytt och på nytt om och om igen. I 

Hankeitens fall gjordes en ”renovering” senast år 2006, men det 

som då skulle vara en språngbräda till en ny och bättre tidning blev 

en haltande förvirring med avsaknad av eller byte av chefredaktör 

en gång i halvåret. I och med att jag nu officiellt leder arbetet med 

tidningen, men i princip har gjort det i skymundan i ett och ett halvt 

år, vill jag återuppta denna utvecklingsprocess. Jag lovar härmed att 

du från och med hösten kommer att uppleva något helt nytt när 

Hankeiten dimper ner i postlådan! 

Men, utvecklingsprocessen tar lite tid. Än så länge kör vi i gamla 

hjulspår och återanvänder mer eller mindre samma layout som 

tidningen haft sedan 2006. Detta nummer bjuder på en mängd 

intressanta artiklar och personporträtt, bland annat ifrågasätts Vasa- 

Hankens existens, och vi har träffat en före detta Master-studerande 

som tröttnat på att söka jobb och öppnat eget. Traditionsenligt har 

vi även samlat presentationer av nya styrelser samt material som 

hör samman med årsfesten. Men ärligt talat: det är förmodligen 

sista gången vi gör det. 


Chefredaktör 

Hankeiten 01/2010 3

AKTUELLT 


Foto: Max Edin 

IT’S A WILD WORLD! 

Ordförande har ordet 

Det skräller på det högskolepolitiska planet; i efterverkan av den nya universitetslagen, 

sammanslagningar och möjliggörandet av extern finansiering för högskolor, uppstår en 

ny universitetskarta. Hur påverkar detta oss Hankeiter? 

Men jämna mellanrum har Hankens framtid som en autonom aktör på det ekonomiskmerkantila 

utbildningsplanet debatterats. Hanken tillhör en av de vetenskapshögskolor 

som undervisningsministeriet ombett klargöra sin strategi 2010-2012 – vad innebär 

detta i praktiken? Mellan raderna kan behovet att profilera sig, koncentrera utbudet och 

minska antalet läroämnen avläsas. 

Vilken är Hankens roll som fanbärare av den svenskspråkiga ekonomisk-merkantila 

utbildningen i Finland? Hankens styrelseordförande Björn Wahlroos utesluter 

inte direkt möjligheten att Hanken i framtiden fungerar som en 

fakultet av Helsingfors Universitet, medan rektor Marianne Stenius 

inte ser fusionen som ett reellt alternativ. En intressant variabel i 

ekvationen är hur nyvalde rektor professor Eva Liljeblom, som 

tillträder posten som rektor i augusti, förhåller sig till de olika 

alternativen. 

Vad är då studerandes roll i det hela – hur kan vi påverka 

vår utbildning? Under hösten har studerande livligt tagit del 

av diverse diskussioner på studentkårens nätsida. Samtidigt 

väcks frågan: kanaliseras och på vilket sätt i så fall, studerandes 

feedback i högskolans undervisning och framtidsplaner? 

En betydande, men samtidigt mindre synlig komponent av 

studentkårens verksamhet, har att göra med intressebevakning; 

både inom högskolan som nationellt. Vi har representanter 

inom de flesta organ och arbetsgrupper inom 

högskolan. Studentkårens styrelse är regelbundet i kontakt 

med högskolans ledning och studerande ger kursfeedback 

regelbundet – anser dock studerande sin röst vara hörd? 

Utbildningen på Hanken har vittnat om ett klart skifte mot 

en ökad grad av internationalisering – inte minst i form av en 

utlandsvistelse som en integrerad del av utbildningen. Intagningsvolymen 

för studerande på kandidatnivå har minskat regelbundet i 

flera år, och behovet att klara studierna i planerad takt ökat. Om 

fundraisingkampanjen lyckas har Hanken alla förutsättningar att 

fortsätta utvecklingen som en internationellt ackrediterad topphandelshögskola. 

Vi lever på tröskeln till en ny tid, även internt inom 

Hanken. 

Jag uppmanar studerande att konstruktivt sträva till att få sin röst 

hörd, då Hanken fortsätter utvecklingen av sin 100-åriga historia! 

Vi på studentkåren, framför allt styrelsen, finns till för dig – 

utmana, ifrågasätt, kräv! 

Mikko Toukkari 

Studentkårens ordförande

AKTUELLT 

Hankeiten 01/2010 5

» 

6 Hankeiten 01/2010

MÅNADENS HANKEIT 

NOVEMBER 

Gallup: SHS 100:e årsfest 

Var du på årsfesten? 

Om Ja: 

1. Vad tyckte du om festen? 

2. Hur mycket pengar lade du ut och på vad (bortsett från biljetten)? 

Om Nej: 

1. Varför inte? 

2. Hur mycket pengar skulle du kunna tänka dig att lägga ut på en 

årsfest (bortsett från biljetten)? 

Alexandra Sevelius, 3:e 

årets studerande, FLO 

JA 

1. Jag tyckte om lokalen, den var 

nästan bättre än Finlandiahuset. 

Det var också bättre placering 

med runda bord. Och talen var 

bra! 

2. Jag fixade håret själv, och 

hade skorna och klänningen 

sedan tidigare. 

Jag tog taxi för 15 euro och 

drack några drinkar på Crown 

Plaza. 

Heidi Bergholm 

Heidi blev vald till novembers månadens 

hankeit för sitt goda arbete som institutionsrepresentant. 

Anna Löflund, 3:e årets studerande, 

Marknadsföring 

JA 

1. Jag hade väntat länge på 

festen, förra året hamnade jag 

att gå mitt i festen för att jag 

blev sjuk. Jag tycker om lokalen 

med dess stora fönster, det blir 

finare stämning än om man 

sitter i en helt stängd lokal. Allt 

löpte bra och jag var positivt 

överraskad. 

2. Min kompis lagade frisyren 

för 15 euro och det var det. 

DECEMBER 

Text & Foto: Isabell Mattsson 

Kasper Lindroos, 4:e årets 

studerande, Finansiell ekonomi 

NEJ 

1. Jag kom hem från resa i USA 

samma dag, landade klockan 

19. 

2. Det beror på vad jag får för 

pengarna. Kanske 50 euro. 

Matias Juslin, 4:e årets studerande, 

Finansiell ekonomi 

JA 

1. Den var bra, det var min 

första årsfest så jag kan inte 

vara annat än nöjd. Crown 

Plaza var jättebra. 

2. Jag hade egen frack redan, 

men kanske en 50 euro. 

Camilla Schwenson, 4:e 

årets studerande, Marknadsföring 

JA 

1. Det var en helt trevlig fest. 

Allt fungerade helt okej och 

jag har inget att anmärka på. 

Bordssällskapet var trevligt och 

jag hade roligt. 

2. Jag betalade 25 euro för taxi. 

Jag köpte egentligen inga nya 

kläder eller accessoarer. 

Johan Nyman 

Johan valdes till Månadens Hankeit på 

grund av sin stora vilja att hjälpa andra och 

sitt positiva sätt. Han är alltid den som hjälper 

till där det behövs, oberoende om det 

är hans nakki eller inte. Johan är alltid glad 

och på gott humör, surar aldrig och gör 

alltid det som skall göras genast. Dessutom 

går han aldrig över där ribban är som lägst. 

Han föregick med gott exempel för alla 

andra tutorer med sin positiva inställning 

och sitt engagemang. 

JANUARI 

AKTUELLT 

Wictoria Hallberg 

Wictoria valdes till Månadens Hankeit, för 

sitt arbete som ledare för EC:s reseteam. 

Denna uppgift har hon klarat genom att 

själv arbeta hårt och genom att på ett 

bra sätt delegerat ut uppgifter åt de andra 

medlemmarna i teamet. Dessutom har hon 

tagit eget initiativ då det t.ex. gäller att få 

andra tutorer med att festa med utbytesstuderandena. 

Hankeiten 01/2010 7

AKTUELLT 

Ordförande 

Årets kår- och styrelseordförande, 

som ser till att styrelsen 

gör ett utmärkt arbete och är 

studentkårens främsta ansikte 

utåt, är Mikko Toukkari. Mikko, 

som är uppvuxen i Kyrklätt, har 

studerat finansiell ekonomi i tre 

år och är på fritiden en stor vän 

av lagsporter. ”Det kommande 

året kommer garanterat att 

vara utmanande, men samtidigt 

ytterst givande”, konstaterar 

Mikko. 

Jag med tre ord: Ambitiös, 

ödmjuk, lagspelare 

Vad är du inte? En konstnärssjäl 

Vad brinner du för? Jobba 

tillsammans med folk jag trivs 

med samt känslan att lyckas 

med något utmanande 

Lustigaste intresse? Tenderar 

att köpa alla kursböcker 

Vad vill du göra när du växer 

upp? Jobba på ett internationellt, 

ledande konsultbolag eller 

en investeringsbank 

En förebild: På idrottssidan, 

Saku Koivu 

Jag mår bra om… Jag får göra 

det jag njuter av 

Vad är någonting mycket 

intressant som du gjort i livet? 

Under det gångna året (2009) 

studerade jag både i Singapore 

(Singapore Management 

University) och Köpenhamn 

(Copenhagen Business School) 


Foto: Max Edin 

Vice ordförande & 

socialpolitik, idrott och 

välmående 

Om Mikko har förhinder är 

det vice ordförande Marcus 

”Macce” Tähtinen som håller i 

trådarna. Macce är född 1985 

och hemma från Helsingfors. 

Macce började studera på 

Hanken 2005 och har Finansiell 

ekonomi som huvudämne. 

Macce ansvarar för socialpolitik, 

idrott och välmående. Detta 

betyder att Macce bevakar 

Hankeiternas intressen på 

den socialpolitiska sektorn gällande 

bland annat studiestöd, 

bostadstillägg och studenthälsan. 

Dessutom ordnar Macce 

tillsammans med idrottsutskottets 

medlemmar händelserika 

och roliga sportevenemang. 

Jag med tre ord: En finurlig 

man 

Vad är du inte? Alltför ’by the 

book’. Att kunna använda situationsanpassat 

spelöga är viktigare 

än vad de flesta tror 

Vad brinner du för? Sport 


upp? Påverka på flera olika sätt 

på flera olika fronter 

En förebild: Homer Simpson 

Jag mår bra om... Medmänniskorna 

mår bra och det egna 

livet fungerar minst normalt 



Åkt med lätt motorcykel och 

sommardäck genom Tyskland 

till italienska snöiga alperna 

Näringslivskontakt 

Christopher ”Criffe” Langinauer 

är studentkårens 

näringslivsansvariga. I praktiken 

innebär detta att han är i nära 

samarbete med kårföretagen 

samt utvecklar och skapar nya 

samarbetspartners åt studentkåren. 

Intäkterna från dessa 

bidrar till att det finns ”klirr” i 

studentkårens kassa. Ett konkret 

exempel av Criffes engagemang 

är Case-tävlingen som 

ordnas för andra gången. Criffe 

är född 1986 och hemma från 

Helsingfors. Criffe började studera 

på Hanken 2007 och har 

Företagsledning och organisation 

som huvudämne. 

Jag med tre ord: Humoristisk, 

hörs och syns 

Vad är du inte? En gubbe i 

stubben 

Vad brinner du för? Framtiden 

Lustigaste intresse? Flugfiske 


upp? Jobba utomlands, med 

HRM, bli politiker och/eller 

föreläsare 

En förebild: Mina föräldrar 

Jag mår bra om… Jag sportar 

samt när solen skiner, är med 

vänner 



Jag är dubbel finsk mästare i 

vattenpolo 2004 

Förvaltningsansvarig 

Om det går för vilt till på festerna 

på Casa, och salen skadas, 

så kommer förvaltningsansvarige 

Marcus ”Lippe” Nyman 

och fixar det. Lippe är född 

1988 och hemma från Vanda. 

Lippe började studera på 

Hanken 2007 och har Företagsledning 

och organisation 

som huvudämne. Lippe håller 

studentkårens utrymmen i gott 

skick samt ökar trivseln och 

användbarheten av våra utrymmen. 

Som ett fokusområde i år 

kommer Lippe att ha KPMGsalen, 

dock utan att glömma 

kårens övriga utrymmen. Lippe 

är även medlem i studentkårens 

ekonomiråd. 

Jag med tre ord: Pålitlig, effektiv 

och vänlig 

Vad är du inte? Äkkipikainen 

Vad brinner du för? Musik och 

sommaren 

Lustigaste intresse? Tycker 

om Inno 


upp? Designa ett hus/en lägenhet 

En förebild: Dave Grohl 

Jag mår bra om... Människor 

runt mig mår bra 



Gjort en musikdemo på 9:an i 

högstadiet

Kommunikation 

Fredrik ”Fredi” Teir ansvarar 

för studentkårens kommunikation. 

De största projekten inom 

hans område i år är att utveckla 

ShsWeb, och implementera 

den nya informationsstrategin. 

Det är Fredis uppgift att se till 

att informationen förmedlas ut 

på rätt sätt, i rätt form, till rätt 

personer och i rätt tid. ”Syns 

man inte, så finns man inte!” 

Fredi är född 1988 och hemma 

från Esbo/New York. Fredi började 

studera på Hanken 2008 

och har Entreprenörskap som 

huvudämne. 

Jag med tre ord: Energisk, 

omtänksam, glad 

Vad är du inte? Lat 

Vad brinner du för? Att hjälpa 

människor som har det svårare 

än jag 

Lustigaste intresse? Hälsodrycker 


upp? Jobba tillsammans med 

mina bästa vänner 

En förebild: Iron Man 

Jag mår bra om... Jag har åstadkommit 

mina mål 



Importerat varor från Kina 

SHS styrelse 2010 

Högskolepolitik 

Cecilia ”Cia” Gundersby är 

född 1988 och hemma från 

Hangö. Cia började studera på 

Hanken 2007 och har Företagsledning 

och organisation 

som huvudämne. Cia håller 

ögonen öppna för vad som 

händer inom det finska högskolesamhället 

och försöker 

se till att våra rättigheter som 

studerande (och speciellt som 

svenskspråkiga studerande) 

inte kränks, utan blir bättre. 

Jag med tre ord: Energisk, initiativrik, 

partydjur 

Vad är du inte? Morgonmänniska, 

urk 

Vad brinner du för? Studentkåren 

med allt vad det innebär. 

Jag vill förbättra det som kan 

förbättras och faktiskt påverka 

och göra en insats för studentkåren 

Lustigaste intresse? Zillisar... :) 


upp? Jobba på ett stort företag! 

En förebild: Min bästa kompis 

och företrädare inom styrelsen 

Jag mår bra... När jag åstadkommer 

något och ser att mitt 

arbete lyckas. Alternativt när jag 

är med vänner på stranden en 

vacker sommarkväll... 



Ridit på landslagsnivå 

Kultur 

Styrelsen tittar inte bara framåt 

utan ser också till att traditioner 

lever vidare. SHS har många 

traditionella evenemang, exempelvis 

talangjakten SkojRejs och 

Lärarkårsmiddagen, som kulturansvarige 

Carolina ”Carcci” 

Karvonen ser till att ordnas 

också i år. Carcci är född 1989 

och hemma från Lovisa. Carcci 

började studera på Hanken 

2009 och väljer troligtvis finansiell 

ekonomi som huvudämne. 

Hittills har Carcci ordnat årets 

första kårdag för alla kåraktiva 

på SHS. Sammanlagt deltog 

70 människor. Evenemanget 

bestod av informering, talko 

och en sitz. 

Jag med tre ord: Omtänksam, 

initiativrik och resultatinriktad 

Vad är du inte? Tekniskt begåvad 

Vad brinner du för? Musik 

Lustigaste intresse? Mangla 

lakan 


upp? Resa jorden runt 

En förebild: Mamma 

Jag mår bra om... Mina nära 

och kära mår bra 



Jag har friidrottat väldigt aktivt 

AKTUELLT 

Studieärenden 

Jannika Österberg är född 

1988 och hemma från Helsingfors. 

Hon började studera 

på Hanken 2008 och har 

Företagsledning och organisation 

som huvudämne. 

Jannikas ansvarsområde är studieärenden. 

Det betyder att 

hon bevakar Hankeiters intressen 

i studierelaterade frågor. 

I praktiken innebär detta att 

vara länken mellan studentkåren 

och högskolan. Det sker i 

huvudsak genom att hon sitter 

som studeranderepresentant 

i många arbetsgrupper och 

organ på Hanken och därmed 

får studerandes röst hörd. 

Jag med tre ord: Liten, högljudd, 

öppen 

Vad är du inte? Asocial, flygrädd 

eller fördomsfull 

Vad brinner du för? Sushi, att 

uppfylla mina drömmar (både 

stora och små) och att planera 

Lustigaste intresse? Brinner för 

ishockey, och vet överraskande 

mycket om HIFK (ca 10 år tillbaka) 


upp? Bli hotellchef (och senare 

möjligtvis hotellägare) 

En förebild: Är intresserad av 

film, så säger Natalie Portman. 

Hon är ung, vacker, framgångsrik 

och hon har någonting 

mellan öronen också. 

Jag mår bra om... Jag får äta 

gott i trevligt sällskap 



Har jobbat ganska mycket med 

barn; som aupair, barnvakt, 

dragit pysselklubb, varit hjälpledare 

och ledare på barnläger, 

lågstadievikarie och är storesyster 

Hankeiten 01/2010 9

» 

AKTUELLT SSHV:s styrelse 2010 

Studentföreningen vid Svenska handelshögskolan 

i Vasa, allmänt känd som SSHV, 

har inlett år 2010 med buller och bång. 

Styrelsen, som valdes i november förra 

året, har installerat sig i det nymöblerade 

styrelserummet och börjat smida planer 

för året. En hel del evenemang har redan 

gått av stapeln och många beslut har fattats, 

men ännu finns det mycket kvar att 

uppleva! 

2010 är ett speciellt år i SSHV:s historia, 

eftersom föreningen i år fyller 30 år. 1980 

var året då allt började och sedan dess har 

föreningen vuxit till sig och fått ett stadigt 

fotfäste i Vasa. SSHV har under sina 30 

verksamhetsår väckt mycket uppmärksamhet 

och är trots sin lilla storlek en livskraftig 

och aktiv förening. Nyckeln till aktiviteten 

är föreningens engagerade medlemmar 

som tillsammans ser till att allt fungerar. 

Föreningen kommer förhoppningsvis inte 

att behöva lida av en trettioårskris under 

2010, men jubileumsåret kommer ändå att 

synas i verksamheten under hela året och 

kulminera i jubileumsårsfesten, Årets Mesta 

Fest, som firas första helgen i december. 

Styrelsen, som drar i trådarna och leder 

verksamheten, består jubileumsåret till ära 

av ordförande och åtta ledamöter som 

tillsammans ser till att allt fungerar inom 

Övre raden från vänster: Viktor Hollsten, Camilla Lundell, Moritz Kåla och 

Sebastian Snickars. Nedre raden från vänster: Linda Moed, Clarissa Salonen, 

Jesper Rönnlund, Minna Westergård och Camilla Lagerroos. 


föreningen. Jesper Rönnlund, som är 22 år 

gammal och kommer från Kristinestad, är 

SSHV:s ordförande. Hans viktigaste uppgifter 

är att koordinera verksamheten och 

vara SSHV:s främsta ansikte utåt. Jesper är 

också viceordförande i studentkårens delegation. 

I år vill Jesper öka förståelsen mellan 

båda campus, men också öka föreningens 

samarbete med andra föreningar såväl 

nationellt som lokalt. 

SSHV:s viceordförande Camilla Lundell 

ansvarar för högskolepolitik och näringsliv. 

Hon är 21 år gammal och kommer från 

Kokkola. Camillas största projekt i år är att 

förnya föreningens samarbetsavtal och bära 

huvudansvaret över sponsoreringen till 

jubileumsårsfesten. Camilla kommer också 

att arbeta för fler och bättre studierabatter 

och eventuellt ordna en gemensam 

exkursion tillsammans med Warrantti ry 

(ämnesföreningen för ekonomistuderande 

vid Vasa universitet). Två av Camillas mål för 

året är att göra studerande mer medvetna 

om sina möjligheter att påverka kursers 

innehåll och utbud och att få studerande 

att aktivt ge feedback på kurserna som 

erbjuds vid högskolan. 

Föreningens skattmästare heter Sebastian 

Snickars. Han är 23 år gammal och 

kommer från Sibbo. Sebastians uppgifter är 

att ta hand om SSHV:s pengar och se till 

att föreningens lilla lån amorteras flitigt. I 

praktiken innebär detta att Sebastian fakturerar, 

betalar räkningar och sköter om bokföringen. 

Sebastians mål för året är att hålla 

SSHV:s ekonomi i balans. En uppgift som är 

ny för i år är att Sebastian också kommer 

att fungera som alla underorganisationers 

skattmästare då dessas egna bankkonton 

slopades i början av året. Detta möjliggör 

att föreningen får en bättre helhetsbild av 

sin ekonomi. 

21-åriga Minna Westergård från Kimito 

är programansvarig och ser således till att 

föreningens medlemmar får ha roligt mest 

hela tiden, hon ordar med andra ord program 

av olika slag. Många av evenemangen 

som Minna kommer att ordna är traditionella 

och återkommer varje år, men i 

planerna ligger också att införa nya traditioner. 

I samband med årsfesten kommer 

t.ex. hela veckan att fyllas med program. 

Minna kommer under året också att arbeta 

mycket tillsammans med de andra studentföreningarna 

och -kårerna i Vasa för att med 

gemensamma krafter kunna ordna lyckade 

evenemang för alla studerande i staden. Ett 

av Minnas mål för året är inte helt oväntat 

att förbättra gemenskapen inte bara bland 

hankeiterna utan också bland övriga studerande 

i Vasa. 

© Foto Airaksinen Oy

Minna samarbetar också mycket med 

Moritz Kåla, SSHV:s disponent. Moritz, som 

är 20 år gammal och kommer från Kokkola, 

tar hand om Cella Nova och sköter 

om uthyrningen av lokalen. Cella Nova, 

som är föreningens ögonsten, behöver 

konstant underhåll och som disponent är 

Moritz uppgift är att se till att allt är i skick. 

Detta betyder bl.a. att han regelbundet 

utför reparationer så att också kommande 

generationer kan festa loss i Cella Nova. 

Moritz kommer i år att satsa mycket på att 

marknadsföra lokalen bättre till företag i 

nejden. Eftersom Cella Nova för det mesta 

står tomt under dagtid kommer speciell 

vikt att läggas vid uthyrning under dagarna. 

Minnas och Moritz gemensamma mål för 

året kan sammanfattas till att utnyttja Cella 

Nova till max genom att å ena sidan ordna 

evenemang av många olika slag för SSHV:s 

medlemmar och att å andra sidan hyra ut 

lokalen så ofta som möjligt. 

Linda Moed, en 22 år gammal tjej från 

Ekenäs, bär titeln projektansvarig och årsfestvärdinna. 

Lindas styrelsepost är delvis 

ny; hon har axlat ansvaret över SSHV:s 

prepkurs, vilket tidigare har varit den studiesocialt 

ansvarigas uppgift och hon sköter 

också om årsfesten. Tidigare har årsfestvärdinnan 

inte suttit med i styrelsen utan varit 

en funktionärspost, men eftersom 2010 

är jubileumsår ansåg föreningen att det är 

nödvändigt att årsfestvärdinnan sitter med 

i styrelsen. Lindas uppgifter med tanke på 

prepkursen innefattar allt från praktiska 

arrangemang till marknadsföring och hon 

hoppas att kursen lockar många deltagare. 

Som årsfestvärdinna bär Linda huvudansvaret 

över allt som gäller jubileumsårsfesten 

i december. Årsfesten kommer i år 

att ordnas med lite mer pompa och ståt 

än tidigare år och antalet gäster förväntas 

också bli högre än vanligt, eftersom också 

alumner kommer att ha möjlighet att delta 

i festligheterna som dessutom utökas till 

en hel årsfestvecka. Lindas största mål för 

året är att ordna en minnesvärd och fin 

fest som avspeglar föreningens trettioåriga 

verksamhet. 

Camilla Lagerroos, en 20 år gammal 

lojotjej, fungerar som studiesocialt ansvarig. 

Hennes största uppgift är att koordinera 

gulisverksamheten, vilket betyder att hon 

planerar höstens program och utser tutorer 

för de små liven som bankar på Hankens 

dörr i september. Camilla är ändå inte 

bara gulismami, utan hon ansvarar också 

för alla utbytesstuderande i Vasa. Camilla 

vill öka aktiviteten bland såväl gulisar som 

utbytesstuderande och engagera dem i 

SSHV:s verksamhet. Nya projekt inom den 

studiesociala sektorn är t.ex. en hälsovecka 

som Camilla kommer att arrangera tillsammans 

med Åbo Akademis Studentkår och 

Novium under våren och en kostskola som 

hon kommer att delta i under hösten för 

att öka medvetenheten om nyttiga levnadsvanor 

bland hankeiterna i Vasa. 

Clarissa Salonen, styrelsens enda äkta 

vasabo, är 23 år gammal och chefredaktör 

och visuellt ansvarig. Hon ansvarar för 

och utvecklar tidningen Nötte såväl innehålls- 

som utseendemässigt. Under 2009 

fick Nötte ett ansiktslyft i samband med 

att formatet ändrades. Målet för i år är att 

fortsätta arbetet som påbörjades för ett 

år sedan och göra tidningen intressantare. 

Större projekt för året är att hitta ett fungerande 

och lättanvänt ombrytningsprogram 

och att engagera föreningens medlemmar i 

redaktionsarbetet som huvudsakligen görs 

via frilans. Utöver Nötte sköter Clarissa 

också om annat tryckt material, t.ex. affischer, 

broschyrer och mediekort. 

Clarissa samarbetar ofta med Viktor Hollsten, 

som är informations- och webbansvarig. 

Viktor är 20 år gammal och kommer 

från Björneborg. Som titeln avslöjar hör 

hemsidan sshv.org till Viktors ansvarsområde. 

Viktor kommer i år att vidareutveckla 

sidan och göra den mer användarvänlig 

och informativ. Viktor kommer speciellt att 

arbeta för ett förbättrat informationsflöde 

mellan studentföreningarna och -kårerna i 

Vasa. Ett annat projekt som Viktor kommer 

att lägga ner tid på under 2010 är att öka 

SSHV:s synlighet på ShsWeb. 

Hankeiten 01/2010 11

AKTUELLT 

Intervju: Clarissa Salonen & Jesper Rönnlund 

Text & Foto: Clarissa Salonen 


Rapport från Vasa

Behöver 

Hanken ett 

campus i 

Vasa? 

I år är det 30 år sedan Hanken etablerade 

sig i Vasa, men Hankens campus i Vasa har 

aldrig varit någon självklarhet. Den som flitigt 

följer med samhällsdebatten har antagligen 

noterat att Hanken i Vasa är ett ämne 

som då och då kommer upp till ytan och 

ofta leder till heta diskussioner med många 

starka åsikter inblandade. Hankeiten tog 

kontakt med prorektor Sören Kock, som 

fungerar som rektor för Vasa campus, för 

att diskutera hans karriär och arbetsuppgifter 

men också betydelsen av Hankens 

campus i Vasa. 

Studier och karriär 

Prorektor Sören Kock studerade själv vid 

Hanken i Vasa 1982–1986 och var under 

studietiden aktiv inom SSHV. Att han påbörjade 

sina studier vid Hanken var något av 

en slump; en vän hade planerat att söka 

in till Hanken och han hade i förbifarten 

bett kamraten att ta en ansökningsblankett 

också åt honom. 

På 1980-talet var Hanken i Vasa en 

ny och mycket liten enhet. Studielivet och 

det studentikosa var inte lika utvecklat 

som det är idag och kursutbudet var inte 

heller något att skryta med. Många av föreläsarna 

kom från Helsingfors, vilket ledde 

till att intensiva studiedagar blandades med 

många lediga dagar och luckor i läsordningen. 

Prorektorn utexaminerades själv på 

endast fyra år, något som var vanligt på den 

tiden. 

– Det var ett annat tryck på studerande 

än idag i och med att namnlistorna med 

tentresultat sattes upp på väggen och man 

kunde jämföra resultaten med varandra. Vi 

på Hanken i Vasa hade på den tiden den 

kortaste studietiden i hela Finland. Jag tror 

att listorna på väggen hade sin beskärda del 

av det hela, berättar han och ler. 

Sören doktorerade år 1991 vid marknadsföringsinstitutionen 

och spenderade 

största delen av sin doktorandtid utomlands 

vid Stanford University och Uppsala 

universitet. För snart 10 år sedan flyttade 

han över till institutionen för entreprenörskap 

och företagsledning och de senaste 

fem åren har han fungerat som prorektor. 

Arbetsuppgifter och ansvarsområden 

Även om tiden borde fördelas till 

hälften på arbete inom institutionen och 

till hälften på prorektorskapet, så stjäl 

prorektorskapet ibland tid från de andra 

ansvarsområdena. På grund av de splittrade 

arbetsuppgifterna blir det svårt att alltid ge 

100 %. 

– Ingen arbetsdag är den andra lik, 

berättar den ofta upptagna prorektorn, och 

förklarar att han brukar fördela sin tid så 

att han ägnar vissa dagar enbart åt möten 

medan andra dagar är forskningsdagar. 

Prorektorn menar att Vasa campus absolut 

behöver en egen rektor och att tjänsten 

inte kan skötas på distans eftersom miljöerna 

i Vasa och Helsingfors är så olika. 

AKTUELLT 

– Även om Hanken i Vasa är en liten 

aktör i en liten miljö så förväntas det att vi 

är aktiva. 

Denna aktivitet innebär många externa 

möten och tillställningar där Hanken förutsätts 

vara representerad. Prorektorn tar 

upp bl.a. högskolekonsortiet i Vasa, inom 

vilket han för tillfället är ordförande. 

På grund av situationen med den nya 

universitetslagen finns det i nuläget inga 

klara modeller för arbets- och ansvarsfördelningen 

mellan rektor och prorektorer. 

För tillfället har Hanken en rektor och två 

prorektorer varav prorektor Sören Kock 

ansvarar för Vasa campus och prorektor 

Eero Vaara i Helsingfors ansvarar för forskningen. 

Vem som skall ansvara för utbildningssidan 

är fortfarande oklart. Alternativt 

utses en tredje prorektor eller så fördelas 

ansvaret mellan de nuvarande prorektorerna. 

Rektorns nya roll påminner allt mer 

om en verkställande direktörs, med både 

större ansvar och fler möjligheter. Arbets- 

och ansvarsfördelningen inom hela högskolan 

är något som är under arbete och 

kommer att utkristalliseras med tiden. 

Ekonom i Österbotten = hankeit 

Hanken har goda förutsättningar för 

sin verksamhet i såväl Vasa som Helsingfors, 

eftersom Hankens målgrupp, de finlandssvenska 

ungdomarna, till stor del är bosatta 

i Nyland och Österbotten. Idag står Vasacampuset 

för 25 % av Hankens verksamhet. 

Österbotten är ett växande område med 

starkt näringsliv och prorektorn menar att 

speciellt Vasa är i konstant behov av ekonomer. 

– Vi börjar närma oss 1200 utexaminerade 

magistrar under våra 30 verksamhetsår 

och jag vågar påstå att det börjar 

bli svårt att hitta ett företag i Österbotten 

som inte har en hankeit anställd! Vi har en 

väldigt stor inverkan på näringslivet här. 

Det har blivit allt viktigare att högskolor 

klarar av att profilera sig internationellt, 

eftersom utbildning inte längre väljs endast 

på basis av hemorten. Hanken i Vasa kombinerar 

dock det bästa från två världar och 

erbjuder en högklassig internationell utbildning 

lokalt, vilket enligt prorektorn är viktigt 

för dem som vill studera på sin hemort och 

sedan stanna där och arbeta. Detta är också 

något som återspeglas inom både Hanken i 

Vasa och näringslivet i Österbotten. Många 

av dem som studerar vid Vasacampuset 

kommer från Österbotten och blir också 

kvar i regionen efter utexamineringen. 

– Träffar man på en ekonom i Österbotten 

så är det nästan alltid en hankeit! 

”Det trettioåriga kriget” 

30-årsjubileet har gett upphov till en 

gemensam positiv anda vid Vasacampuset, 


AKTUELLT 

som har varit hotat ett flertal gånger under 

sin verksamhetstid. Prorektorn berättar att 

det i själva verket har funnits meningsskiljaktigheter 

ända sedan etableringen år 1980 

och talar om ett ”trettioårigt krig”. Med 

detta syftar han på alla återkommande diskussioner 

och funderingar kring bl.a. ett finlandssvenskt 

universitet och fusioner med 

Vasa universitet och Åbo Akademi. Trots 

det kontinuerliga trycket har Hanken i Vasa 

ändå alltid klarat sig väl och haft näringslivets 

stöd. 

Det starka samarbetet med näringslivet 

är något som Hanken är känt för nationellt 

och prorektorns erfarenhet är att Hankens 

brand är mycket starkt också i Österbotten. 

– Ett tydligt tecken på detta är fortbildningens 

framgång efter att den flyttade in 

under Hankens tak. 

Företagen följer aktivt med och har 

åsikter om verksamheten och uppskattar 

att det finns såväl en ekonomutbildning 

som en fortbildning på svenska i Vasa. De 

obligatoriska utbytesstudierna är ett konkret 

exempel på något som fått mycket 

positiv feedback från näringslivet i Österbotten. 

Företagen anställer gärna hankeiter, 

som har fått ett gott rykte under Hankens 

30 framgångsrika verksamhetsår i Vasa. 

Skillnader och samarbete mellan Vasa och 

Helsingfors 

Sett ur regional synvinkel så är Vasa 

campus beläget vid det område som har 

den största industrialiseringsgraden och 

mest export i Finland, vilket innebär att 

industri och export är två nyckelord för 

Vasa campus. Nyland och speciellt Helsingfors 

präglas främst av tjänsteföretagens 

frammarsch. 

Prorektorn anser att det med tanke 

på profilering och regionernas särdrag är 

viktigt att det delvis finns skillnader mellan 

utbildningarna som ges i Vasa och Helsingfors, 

men att det är värt att tänka på att 

Hanken inte utbildar ekonomer för en viss 

region utan på en internationell nivå. Det 

är inte önskvärt att utbildningen blir allt för 

specialiserad, eftersom näringslivet efterfrågar 

ekonomer med bred kunskap. 

Till skillnad från förut har Hanken i Vasa 

idag egen kompetent personal och behöver 

därför inte rent praktiskt samarbeta 

med Helsingfors med tanke på föreläsare 

och expertis. Prorektorn lyfter fram att det 

är mer struktur och jämnare och högre kvalitet 

på verksamheten idag, något som blir 

allt viktigare inom högskolevärlden. Även 

om professorerna också i nuläget till viss 

del föreläser vid båda campus, ser han det 

inte som en omöjlighet att vidareutveckla 

detta eftersom det skulle ge såväl skalfördelar 

åt föreläsarna som expertkunskap åt 

de studerande i både Vasa och Helsingfors. 

Den praktiska verksamheten sköts alltså 


till största delen självständigt från båda 

campus, men det är ur ett kvalitetsperspektiv 

en klar fördel att det ändå finns ett 

integrerat system med samma beslutande 

organ oavsett campus. På det sättet bildar 

enheterna trots avståndet en fungerande 

helhet som stärker Hankens brand. 

Varför behövs Hanken i Vasa? 

Två av Hankens största fördelar är att 

högskolan för det första har en klar och 

tydlig nisch och för det andra verkar där 

det finns finlandssvenska studerande. Campusen 

klarar sig dock inte på egen hand och 

prorektorn väljer att likna Hankens situation 

vid fångens dilemma. Med det menar 

han att Hanken behöver båda campus för 

att överleva i en värld där en del utbildningar 

slås ihop medan andra avslutas eller 

flyttas. Ett fungerande samarbete mellan 

campusen blir därför i framtiden allt viktigare 

och utan Vasacampuset skulle antalet 

studerande och professorer minska markant. 

Hanken i Vasa har också en stor betydelse 

regionalt; med tanke på livet i Österbotten 

bär Vasacampuset ett samhälleligt 

ansvar. För att kunna leva i Österbotten 

Sören Kock är ständig medlem av 

studentföreningen. 

behövs företag och arbetsplatser medan 

företagen behöver kompetenta anställda. 

På grund av den nationellt viktiga exportmarknaden 

i Österbotten behövs det speciellt 

kompetenta ekonomer och eftersom 

studerande tenderar att rota sig vid sin 

studieort menar prorektorn att Hanken i 

Vasa är nyckeln till att det också i framtiden 

finns företag och kompetenta ekonomer 

också i Österbotten. Utan företag och 

entreprenörer finns risken att Österbotten 

utvecklas till en avfolkningsbygd eftersom 

regionen inte ligger så bra till geografiskt 

sett. 

– Vi vinner inget på att exportera våra 

ungdomar, konstaterar prorektorn. 

Vasacampuset är alltså otroligt viktigt 

för såväl det österbottniska näringslivet som 

för Hanken som helhet. Även om framtiden 

antagligen fortsättningsvis kommer 

att bjuda på många frågeställningar kring 

både arbetsfördelning och verksamheten i 

allmänhet, så går det inte att ignorera Vasacampusets 

betydelse. Campusets 30-åriga 

historia och alla debatter är bara två tecken 

på att Hanken behöver ett campus i Vasa 

också i framtiden.


16 Hankeiten 01/2010

Solenn akt STORA 

KÅRNÅLEN I 

SILVER 

Stora kårnålen i silver delas ut till följande 

personer: 

Cecilia Gundersby 

Cecilia Gundersby studerar först tredje 

året på Hanken, men har ändå hunnit med 

det mesta på studentkåren. Hon har varit 

medlem i Casa Nostra i två år, varit tutor 

och ordförande för Gullnäbbskommittén 

samt medlem i många mindre utskott. För 

tillfället är Cecilia medlem i studentkårens 

styrelse. 

Susanna Kiiskinen 

Susanna Kiiskinen har med beröm skött 

ordförandeskapet för studentkårens nya 

kommitté, Master Committe. Hon har 

även tidigare varit tutor och medlem i Casa 

Nostra. 

John Pettersson 

John Pettersson har varit aktiv både inom 

SSHV och SHS. Förutom sin stora insats 

för SSHV, har John även verkat förtjänstfullt 

som vice ordförande för SHS delegation. 

Anette Phillips 

Anette Phillips har utmärkt sig som ordförande 

för Exchange committee, vilket hon 

skötte på ett föredömligt sätt. 

Annina Salvén 

Annika Salvén har under två år på studentkåren 

hunnit med mycket. Hon har varit 

tutor och medlem i Casa Nostra i två år, 

varav de senare som ordförande, vilket hon 

skötte med beröm. 

Sami Vanhanen 

Sami Vanhanen var under år 2009 medlem 

av studentkårens styrelse med ansvar för 

näringsliv och underhåll. Han skötte sitt 

uppdrag med bravur och har även efter att 

styrelseåret tagit slut fortsatt sitt arbete på 

studentkåren som ordförande för ekonomirådet. 

Foto: Annika Oksanen 

Årsfesten 

Richard Varis 

Richard Varis har varit mycket aktiv i studentkårens 

klubbverksamhet. Han har gjort 

en stor insats för Netimpact Hanken och 

vinsällskapet. Förutom sin klubbverksamhet 

har Richard varit en aktiv IR-representant 

och delegat. 

Paul Wasastjerna 

Paul Wasastjerna har utmärkt sig genom 

sitt arbete för studentkårens jubileumsårsfest. 

Han gjorde en stor insats i årsfestkommittén 

på ett föredömligt sätt. 


Årsfesten 

KAMRATSKAPSMÄRKET 

Mika Bäckman 

Mika Bäckman blev styrelsemedlem under 

sitt första studieår. Som ansvarig för socialpolitik 

och idrott, var Mika verkligen den 

sociala och ständigt glada personen på 

kåren som alltid såg till att alla hade det 

bra. Mika ställde alltid upp om det behövdes 

och bemötte alla på kåren med samma 

vänlighet. 

HEDERSMEDLEMMAR 

Alexander Stubb 

”Jag vill bli adopterad av Hanken!” Så 

utbrast Alexander Stubb då han var festtalare 

på studentkårens 100-års jubileumsårsfest. 

Därför har studentkåren valt att 

kalla Alexander Stubb till hedersmedlem av 

studentkåren – och blir därmed studentkårens 

första adopterade hedersmedlem. 

Tyvärr kunde Alexander Stubb inte vara 

här med oss ikväll, men han tackar så hjärtligt 

för utmärkelsen. 

STIPENDIER 

VERKSAMHETSSTIPEN- 

DIER 

Benedict Landtman och Max Edin 

Benedict Landtman och Max Edin har 

utmärkt sig för att de alltid ställt upp som 

fotografer på studentkårens evenemang 

och fester. 

MICHAEL FORSSELL- 

STIPENDIET 

utdelas till minnet av en CN:it (medlem i 

Casa Nostra) som år 1992 mötte döden 

under tragiska omständigheter i Colombia. 

Familjen har instiftat stipendiet till hans 

minne och det går alltid till en medlem av 

CN. Stipendiet går i år till en person som 

ansvarsfullt skött sin uppgift och därmed 

fungerat som en förebild för de övriga: 

Mia Lindberg 

HANDELSGILLETS 

STIPENDIUM 

Stefanie Brandt 

Stefanie Brandt tilldelas Handelsgillets stipendium. 

Brandt har lyckats kombinera en 

aktiv karriär på studentkåren med utmärkta 

studieprestationer. 


Förtjänsttecken och -märken 

LILLA FÖRTJÄNSTMÄR- 

KET 


Isabell Mattsson har varit en enorm tillgång 

för studentkåren under hela sin karriär. Som 

andra årets studerande blev hon chefsredaktör 

för ShsWeb, vilket hon skötte med 

glans. Under förra året var hon informationsansvarig 

i studentkårens styrelse, och 

skötte samtidigt även om hela Hankeiten 

då tidningen saknade chafesredaktör. 

Pontus Westerback 

Pontus Westerback har gjort det mesta på 

studentkåren; Efter ett år som tutor blev 

Pontus ordförande för Gullnäbbskommittén, 

och fortsatte året därefter som 

näringslivsansvarig i studentkårens styrelse, 

där han gjorde ett stort arbete för att säkra 

finansieringen av studentkårens jubileumsår. 

År 2009 var Pontus styrelseordförande 

och fungerar för tillfället som ordförande 

för delegationen. 

SHS KÅRSTIPENDIUM 

Johannes Heikkilä 

Johannes Heikkilä tilldelas Kårstipendiet för 

sin gedigna verksamhet för både SSHV och 

SHS till fromma. Johannes har bland annat 

varit Skattmästare 2008, Ordförande 2009, 

Delegat 2009, studierepresentant i SEFE:s 

Työelämätoimikunta 2009 (återvald för 

2010) samt aktiv i flera av SSHVs underorganisationers 

styrelser. 

SÄLLSKAPET GÄDDOR- 

NAS STIPENDIUM 

"Akademiska Herrsällskapet Gäddorna har 

tilldelat ekonomiemagistersromkornet 

Fredrik Bäck sitt stipendium för år 2005. 

Stipendiet är instiftat för att uppmuntra 

till framtida arbete Finlands näringsliv till 

fromma. På detta sätt vill vi forna studerande 

vid Svenska handelshögskolan upprätthålla 

kontakten med vår skola.” 

URDA COMMERCIA 

Urda Commercia vill premiera en kåraktiv 

dam för genuint intresse och idogt arbete 

studentkåren till fromma. Damen i fråga i 

år är 

Pauliina Dravantti 

Pauliina Dravantti är en fjärde årets stude- 

STORA KÅRNÅLEN I GULD 

Björn Wahlroos 

tilldelas stora kårnålen i guld för sitt gedigna 

intresse studentkåren och Hanken till 

fromma. Wahlroos har under årens lopp 

alltid ställt upp för studentkårens bästa och 

deltagit i studentikosa evenemang, samt 

bidragit med sin yrkeskunskap alltid då det 

behövts. Som styrelseordförande i Hankens 

styrelse främjar Wahlroos aktivt också 

studerandes intressen och har gjort en stor 

insats för Hankens fundraising-kampanj. 

STUDENTKÅRENS 

STANDAR 

Studentkårens standar delas till KPMG. 

Studentkåren har under flera år haft ett 

nära och väl fungerande samarbete med 

KPMG. 

rande med redovisning som huvudämne. 

Pauliina har varit medlem i studentkårens 

styrelse år 2008, där hon ansvarade för studentkårens 

högskolepolitik. Hon har även 

varit medlem i Casa Nostra och är för 

tillfället styrelseordförande för Casa Securities. 

Pauliina har alltid skött sitt arbete på 

studentkåren på bästa möjliga sätt. 

AVHANDLINGS- 

STIPENDIER 

EVLI:s stipendium till bästa ekonomavhandlingen 

i finansiell ekonomi: 

Markus Broman 

för hans avhandling "Evaluating the Performance 

of Finnish Mutual Funds using 

a Conditional Asset Pricing Approach". 

Avhandlingen har bedömts med vitsordet 

U. 

KPMGs stipendium till bästa ekonomavhandlingen 

i redovisning: 

Sofia Lönnqvist 

för hennes avhandling " Informationskvalitet 

och värdering av anläggningstillgångar efter 

övergången till IFRS, bokslutsanvändarens 

erfarenheter och åsikter". Avhandlingen har 

bedömts med vitsordet U.

UNDERSTÖDSFÖRENIN- 

GENS KÅRYRARSTIPEN- 

DIUM 

KårYrarStipendiet tilldelas studerande för 

slutexamen på Hanken eller nyligen utexaminerad. 

Stipendiet utdelas till en person – 

med mångsidig kårverksamhet eller – som 

lett eller deltagit i ledningen av ett stort 

projekt inom kåren eller – med långvarigt 

engagemang inom studentkåren 

Stipendiet lediganslås vartannat år (första 

gången 2010). Beslut om tilldelande av 

stipendiet görs av SHS högsta beslutande 

organ, delegationen. Förslag till utdelning av 

stipendiet bereds av SHS stipendienämnd. 

SHSU:s styrelse remitterar förslaget jämte 

sitt utlåtande i saken till delegationen för 

slutligt beslut. Stipendiet kan ansökas av 

individen själv eller av annan person(er). 

Stipendienämnden kan självständigt välja 

en kandidat utan ansökan. 

Stipendiesumman är 2 000 EUR 

Mottagaren av stipendiet erhåller ett av 

SHSU:s styrelse utfärdat särskilt stipendiebrev. 

Hannu Sääskilahti 

Hannu Sääskilahti har förtjänstfullt verkat 

på studentkåren, speciellt med ShsWeb, 

MINNESPRISET JALLES HORN 

Jalles Horn utdelas vartannat år till studerande 

på Hanken. 

Mottagaren bör ha visat sig uppfylla något 

eller några av följande egenskaper inom 

ramen för SHS verksamhet: 

Främjat SHS:s akademiska och studentikosa 

traditioner. 

Bidragit till knytande och skötande av SHS:s 

internationella kontakter. 

Bistått i skötseln av Casa Academica. 

Bidragit till arrangemangen kring årsfesten. 

Beslut om tilldelande av minnespriset görs 

av SHS högsta beslutande organ, delegationen. 

Förslag till utdelning av minnespriset bereds 

av SHS stipendienämnds styrelse. 

SHSU:s styrelse remitterar förslaget jämte 

sitt utlåtande i saken till delegationen för 

slutligt beslut. 

Förslag till mottagare av priset kan göras av 

SHS styrelse, SHS stipendienämnds styrelse 

och av envar SHS kårmedlem. Minnespriset 

ända sedan början av sina studier. Som 

chefredaktör för ShsWeb utmärkte han sig 

med sin enorma insats för webportalen, 

och jobbade speciellt med att utveckla nya 

idéer, bl.a. ShsWeb podcast och en elektronisk 

snapssångbok. 

Även efter sin tid som chefredaktör har 

Hannu fortsättningsvis hjälpt till på studentkåren 

i all tystnad. Han kommer alltid då 

någon behöver hjälp med något tekniskt på 

kåren, oavsett tidpunkt. Under det senaste 

året har Hannu dessutom varit medlem i 

Master committee och sköter ännu också 

om studentkårens e-post adresser. Under 

jubileumsåret gjorde Hannu en fin insats, 

då han själv tog initiativet till och genomförde 

projektet med att filma en video 

under jubileumsårsfesten. 

Hannu Sääskilahti har ett långvarigt engagemang 

inom studentkåren, och har alltid 

ställt upp och arbetat för studentkårens 

bästa. Trots att han inte längre syns till på 

kåren lså ofta, känner dagens kåraktiva ändå 

till vem han är. Hannu Sääskilahti är en sann 

kåryrare. 

lediganslås för förslag om mottagare 

genom lämpligt funnet kungörande på 

försorg av SHS styrelse. 

Minnespriset består av ett ymnighetshorn 

vilket utdelas som ett evigt vandrande 

vandringspris. Mottagaren och 

årtalet graveras på en plakett på foten 

till hornet. Mottagaren av minnespriset 

erhåller ett av SHSU:s styrelse utfärdat 

särskilt minnesbrev. 

Minnespriset utdelas på SHS årsfest i 

samband med den solenna akten. 

SHS stipendienämnd har i år föreslagit 

för SHSUF styrelse att Jalles Horn tilldelas 

Ludvig Liljequist. SHSUF styrelse 

hade inga invändningar på förslaget. 

Ludvig Liljequist 

Ludvig Liljequist har förtjänstfullt verkat 

för studentkåren under många år. Casa 

Nostra har varit och är speciellt nära 

hans hjärta; år 2005 fungerade hans 

som huvudspritis och år 2006 som 

skattmästare för Casa Nostra. Ännu i 

dag visar Ludvig stort intresse för CN, 

Årsfesten 

UNDERSTÖDSFÖRENINGENS 

KÅRAKTIVITETSSTIPENDIUM 

Carl Harald 

Mika Bäckman 

Marcus Lindell 

Ulrika Backman 

Sami Vanhanen 

Annina Salvén 

Christoffer Karvonen 

Anette Phillips 

Jutta Landgren 

Susanna Kiiskinen 

Hanna Larsen 

Cecilia Gundersby 

Marcus Winter 

Corinne Lauritzon 

Joachim Dannberg 

Patrik Serén 

Erik Johansson 

Malin Gardberg 

och ställer alltid upp då det behövs med 

goda råd och stöd åt CNiter. Förutom CN 

har Ludvig varit med i källarrådet och var 

med i Casa Services styrelse då företaget 

grundades. 

Trots att Ludvig inte längre är aktiv på studentkåren, 

är han ännu också en ofta återkommande 

syn på kåren, alltid lika positiv 

och glad. Under år 2009 ställde Ludvig 

upp som sångledare på studentkårens 

jubileumsårsfest, och var dessutom med 

i sångbokskommittén som förnyade SHS 

sångbok med såväl gamla som nya sånger. 

Genom sitt goda humör och festglada 

lynne har han i högsta grad främjat SHS:s 

akademiska och studentikosa traditioner, 

samt genom sitt arbete i Casa Services styrelse 

bistått i skötseln av Casa Academica. 




Årsfesten 


Foto: Annika Oksanen

Årsfesten 


Årsfesten 

Joachim Dannberg 

Ärade Fru Inspektor, 

På kårens begäran 

Har jag fått den enorma äran 

Att framföra vårt varma tack 

I form av lite rimmande snack 

Lyssna nu därför när jag rimma 

Innan vi beger oss in i en tjock dimma 

Kåren har fått njuta av din visdom i åtta år 

Din insats är större än mången förmår 

Vår sak har varit dig angelägen 

Du har alltid hjälpt oss på vägen 

Efter att du varit vår inspektor nummer tjugotre 

anser du nu att de e lite passé 

Detta är samma nummer som Michael Jordan 

Men nu ska nån annan hålla lådan 

Glöm Eva ej när du nu forsätter din karriär 

Vi finns här 

Då du stöter på besvär 

Kan du alltid på Casa glömma din missär 

Våra dörrar för dig alltid öppna är 

Eftersom detta inte vidare bär 

Då detta rim inte så spektakulärt är 

Skall jag nu gå vidare till nya satsär 

Du oss lika fast, lika modigt lett 

Som Arnold i terminator ett 

Han är guvernör, du snart rektor 

Ja, numera är ni nästan inom samma sektor 

Förutom inspekterat 

Har du även studerandes hjärnor modellerat 

Volatilitet, avkastning och väldiversifierade portföljer 

Är allt sådant som du för oss avhöljer 

Efter att du oss nu så länge lett 

Föreslår jag att vi alla för Eva tar en skvätt 

Jag vill nu en sista gång tacka 

O hoppas att kåren inte efter dig börjar flacka 

Hasta la vista fru inspektor 

You’ll be back as fru rektor 


Foto: Annika Oksanen 

Talet till 

inspektorn 

Inspektorns svar 

Eva Liljeblom 

Tiden som inspektorator går mot sitt slut, 

men ännu har jag chans att med jubel och tut, 

fira 101-årige Hanken, som efter unireform, 

har en framtidspotential rent av enorm. 

Vår kära högskola ju som Arska nu tränar, 

att vara i form för ackrediteringar, 

och vår forskning och studentmobilitet, 

ger oss en stark internationell identitet, 

och magistrarna en examen så solid, 

ej som Arskas, ”chosen to lead, not read”. 

Tiden med kåren är full av händelser så fina, 

vappfester med Havis Amanda är i minnena mina, 

Skojrejs med Dekademen, skvatt galen och virtuos, 

med risk för en beroendeframkallande överdos 

av loppor, naturkatastrof, och den feta finansgrisen, 

som fått mig vakta orden vid föredrag om finanskrisen . 

I augusti blir det byte till ny jobbprofil, 

och att för en period från insten fara i exil, 

till kåren för inspektorsperioden, miljarder tack, 

och till professoraten, som Arska, I’ll be back, 

men ett är säkert, jag kommer inte att missa, 

att dessa årsfestrim med tandgissel skissa. 

Men mig oroar stort rummet det nya; 

finns det väggar såpass fria i den lya, 

att en professorator, inte så lite tok, 

finner där plats att fastspika en krok, 

eller måste hon rata bilden på en ex-kurator, 

för att få upp porträttbilden på sin Terminator? 

Men nu: Tusen tack för dikten den bästa, 

dags att den 100. årsfesten ”taste”, 

och skål för Universums bästa fest!

Talet till kvinnan 

Christopher Langinauer 

Mina Damer, 

Den käraste människan för oss alla, både 

för kvinnor och män är en kvinna. Hon har 

fött oss, tagit hand om oss, uppmuntrat och 

tröstat, uppfostrat och älskat oss. Kvinnan, 

vår moder, har gett oss den största gåvan 

av allt; hon har gett oss livet. Vi hedrar och 

älskar kvinnan, vår mor. 

Jag är sällsynt lyckligt lottad, jag har nämligen 

hela mitt liv varit omringad av kvinnor. 

Jag har 4 systrar, två äldre och två yngre 

med mig i mitten och förstås mamma plus 

en flickvän nu. Det var en intressant barndom 

och tack vare den har jag lärt mig att 

alltid stänga Wc locket. 

Trots detta anser jag mig själv vara en 

amatör när det gäller att förstå sig på kvinnor. 

Det heter att en man kan varken leva 

med eller utan en kvinna. Endast ni kvinnor 

har förmågan att både söndra en mans 

hjärta och fylla det med omätbar lycka. 

Detta stämmer såtillvida ur mitt eget perspektiv. 

Nämligen, Mitt livs bästa, men också värsta 

stunder har orsakats av just kvinnor. 

Exempel 1: En av mina livs värsta stunder 

var när min storesyster vann mig i armbrytning 

när vi var små, jag var totalt krossad, 

otroligt förnedrande att förlora mot en 

flicka! 

Exempel 2: När min flickvän säger "jag 

älskar dig" och hon verkligen menar det, 

vad mera kan man be om? 

När jag ser mig omkring på alla dessa 

underbart vackra och sköna damer ikväll 

vill jag tacka er för att ni finns. Ni piggar 

upp tillvaron, ger en njutning för ögat. Ja 

utan er skulle årsfesten vara tråkig. Utan er 

skulle "sausage fest" bordsdiskussionerna 

enbart handla om fotboll, ishockey och i 

allt tilltagande grad armén ju längre kvällen 

skulle skrida. 

Mina Damer, Ni på Hanken är ju vida kända 

för att vara sagolikt vackra. Ja, stackare från 

Kauppis kommer ju till Hanken för att äta 

endast för att få se en glimt av er. Så går det 

när man valt fel sida om Arkadiagatan. 

En sak som gör mig stolt som finländare 

är ni, bedårande kvinnor. Det är nämligen 

ett faktum att ni håller klass i internationell 

jämförelse. Blev inte de finska sportarna 

Kiira och Sanni valda till de skönaste i Vancouver? 

Killar, glöm lätkän och tandlösa 

kanadensare, och njut av mer "tittarvänliga" 

sportare! 

Men eftersom detta är talet till kvinnan och 

inte enbart den finska kvinnan så måste jag 

säga: det finns nog vackra flickor överallt i 

världen; min flickvän är portuges. 

Ja! var skulle vi män vara utan kvinnan, vår 

älskling. Vi skulle ju vara totalt i blåsten. I 

mångt och mycket är det nämligen kvinnan 

som bestämmer och styr. Förr sade man 

att mannen höll i tömmarna men att kvinnan 

talade om vart de skulle. Och alla har 

väl hört, att bakom varje framgångsrik man 

står en kvinna. 

Tänk er, utan kvinnan skulle vi nog aldrig 

hitta de rätta gardinerna eller en smaklig 

inredning. Våra "poikamiesboxin" skulle vara 

fulla med lavalampor och boxers på golvet. 

Mannen stoltserar med att vara familjens 

huvud. Men kvinnan är nacken. Hon 

kan styra huvudet i vilken riktning som 

helst. Män! Respektera kvinnorna, för det 

är egentigen de som har makten, annars 

kunde det gå riktigt illa! 

Jag vill avsluta med några passande ord av 

en "vis" man, James Brown, som sjöng: 

This is a man's world, 

But it wouldn't be nothing, nothing without 

a woman or a girl. 

Män! Låt oss nu stiga upp och skåla för alla 

dessa underbart vackra, intelligenta, kära 

damer här ikväll, 

Vi älskar er när ni är nära, vi saknar er när 

ni är borta, SKÅL! 

Årsfesten 


Assessing and developing leaders and leadership 

• Board Audits 

• Management Audits 

• Ownership Governance 

• Coaching 

Please contact us for further 

information and references! 

INTERPERSONA Established in 1988. More than1 500 assignments in 15 countries 


Kalevankatu 14 C 

00100 HELSINKI 

Phone: 020 741 9570 

Fax: 020 741 9571 

e-mail: interpersona@interpersona.fi 

www.interpersona.fi

Foto: Annika Oksanen m.fl. 

Årsfesten 


Årsfesten Foto: Erik Stenberg 


Zillis! 

Årsfesten 


HANKEIT Text & Foto: Isabell Mattsson 

Årets föreläsare 2009: Susanna Taimitarha 

Årets föreläsare 2009, Susanna Taimitarha, är den första som hela tre gånger blivit 

framröstad som studenternas favorit. 

Hur har din undervisningsteknik utvecklats 

sedan du senast fick utmärkelsen? 

- Den utvecklas hela tiden, varje gång funderar 

man på hur man kunde göra på ett 

annat sätt. Det är kanske inte någonting 

stort som förändras men hela tiden ändras 

små saker och viljan att pröva på nya sätt 

att undervisa har vuxit genom åren. 

Hur mycket tid lägger du ned på att förbereda 

kurser och föreläsningar? 

- Hemskt mycket. Jag har till exempel på 

FUM-kursen en ”to do”-lista med precis 

varje detalj om vad som ska göras och när. 

Det är enda sättet att hålla ihop allting. Ju 

mer du planerar in i en kurs, desto mer 

måste du hålla reda på precis var, när, hur, 


åt vem osv. Den listan skapar jag när jag 

planerar kursen och fastän det är samma 

kurser så måste man gå igenom dem: vilka 

delar fungerar och vilka fungerar inte, vilka 

delar ska bytas ut… 

Förbereder du dig mer än andra föreläsare 

på Hanken? 

- Jag vet inte om jag generellt förbereder 

mig mer än andra, men säkert mer än en 

del och jag skulle säga att det i huvudsak 

beror på att kurserna är så stora. Men nog 

får ju de som är i motsvarande situation 

planera på samma sätt. 

Du är känd för att alltid vara i tid med 

tentresultaten… Du måste ha en otroligt 

bra time management! 

- Nå, jag har min kalender och min lista! 

Men sen måste man ju planera in den där 

tenträttningen också när man sätter in 

tenter i schemat. Om det är en lördagstent 

så brukar jag komma hit klockan 1 och ta 

tenten och börja rätta redan på veckoslutet 

i lugn och ro, för på veckan är det igen fullt 

upp med undervisning.. 

Du sätter stor vikt på kursutvärderingarna. 

Hur stor del av deltagarna brukar 

utvärdera? 

- Om man tar alla som är anmälda till 

kursen så skulle jag säga att 40-50 procent 

utvärderar. Men en stor del av dem som 

är anmälda till kursen är äldre studerande

som bara kommer för att tentera. Kanske 

60-70 procent av dem som faktiskt deltagit 

i kursen deltar i utvärderingen. 

Har du sett en förändring genom åren i 

utvärderingarna? 

- Det har varit ganska stabilt, men det 

brukar synas att någon kurs något år fått 

en extra behandling eller satsning. 

Vad betyder ”extra behandling”? 

- Jag drar tre jättestora kurser: EMS, FUM 

och Multivariate Data Analysis. Man hinner 

inte varje läsår fundera riktigt lika mycket 

på förbättringar på alla. I år var det kanske 

EMS som det satsades resurser på. 

Varför togs FUM-kursen bort från vårterminen? 

(Den gick ännu läsåret 2006-2007 

två gånger, red. anm.) 

- Det var för att vi märkte att den i och 

med examensreformen blev mycket mer 

förankrad till hösten. De som anmälde sig 

till våren hade till största delen gått kursen 

redan på hösten, så det blev ett sätt att få 

extra tenttillfällen. Då beslöt vi att använda 

resurserna som så, att vi har själva kursen 

på hösten, men fem tenttillfällen. Då satte 

vi också in att delprestationerna skulle vara 

i kraft vid flera tenttillfällen. 

Du nämnde tidigare att det synts en stor 

skillnad i EMS-kursen i år? 

- Vi funderade på hela EMS-kursen, och det 

vi gjorde om i år var att vi satte övningar 

direkt efter föreläsningarna. Det har 

kommit kritik tidigare att de varit i otakt, 

att det ibland gått lång tid mellan det som 

behandlats på föreläsningen och det som 

behandlas på räkneövningen. I statistikdelen 

försökte jag se över föreläsningarna ännu 

mera och på varje föreläsning få in något 

moment där studerande gör något själva. 

Responsen var positiv, jag tyckte att man 

i kursutvärderingen såg en ökning i medeltalet. 

Tycker du att ”kvaliteten” på studerande 

också har ökat? 

- Man märker att det ibland är en jättepositiv 

årskurs och man får känslan att ”det 

här fungerar”! Och det märker man redan 

på upphämtningskursen. Och i år har det 

varit en bra årskurs, men inte kan jag sen 

peka på att någon årskurs skulle ha varit en 

sämre årskurs. Sen undrar jag om inträdesprovet 

korrelerar med detta… 

Tycker du att hankeiter får lära sig tillräckligt 

med statistik och ekonomisk 

matematik på Hanken? 

HANKEIT 

- Jag tror att våra studerande får en bra 

grund, eller åtminstone vet de vad statistik 

går ut på. I jämförelse med de andra 

handelshögskolorna skulle jag säga att hankeiterna 

har minst lika bra baskunskaper, 

men många skulle nog ha nytta av flera valbara 

kurser i matematik och statistik som 

stöd för sitt huvudämne. 

Hur mycket tänker du i statistiska termer 

också i vardagen? Skulle du kalla dig själv 

en statistiknörd? 

- Jo, nog kan man väl säga det, åtminstone 

som ett skämt. Jag måste alltid svara på alla 

gallupar och följer med hur man presenterar 

statistik i tidningarna och hurdana slutsatser 

man drar. 

Sista frågan: varför tycker du så mycket 

om Snobben? 

- Jag vet inte, det är en gammal favorit… 

Kanske för att Snobben är väldigt annorlunda 

än mig: jag är väldigt empatisk och jag 

tycker att Snobben är motsatsen. Det finns 

något jag beundrar i det att han kör sitt 

eget race, utan att ändå köra över någon. 

 


STUDIELIV Text & Foto: Hankens Vinsällskap 


¿Me puede 

poner un vaso 

de vino tinto por 

favor? 

Spanien är ett av Europas och den gamla världens finaste vinländer. 

Spanien har ett mångsidigt klimat, från torrt och kallt bergsklimat 

i norr till Medelhavsklimat längs kusterna och kontinentalklimat i 

mellersta delarna av landet. Klimatet gör att Spanien är ett mångsidigt 

vinland som producerar över 140 olika druvor på 50 olika 

vinområden. Av vinregionerna är t.ex. området Rioja mycket känt 

för sitt biffvin medan områden som är kända för sina vita viner så 

som Rueda och Valdeorras också blivit omtyckta för deras viner. Till 

Spaniens vinområden hör också Kanarieöarna och Mallorca. Den 

vanligaste druvan Spanien odlar är Garnacha och Tempranillo för 

röda viner och den vita Airén men druvor så som Cabernet Franc 

och Cabernet Sauvignon är också vanliga. Spanien tillverkar också 

sitt eget skumvin, Cava, som blivit mycket populärt också i Finland 

för att Cavan oftast är torr, syrlig och prisvärd. I Spanien liksom i Italien 

finns det en myndighet som godkänner vinernas säregenhet för 

området. Vinet får då en stämpel D.O. (Demominacion de Origen) 

som garanterar att vinet är representativt för sitt eget område. 

Det finns en del saker man behöver veta för att kunna välja och 

vraka ibland mängden spanska viner som finns. Det finns olika klasser 

för vin i Spanien, och för att uppnå de finaste klasserna finns 

det specifika krav på hur länge vinet skall lagras och åldras. I Finland 

stöter man sällan på vino de mesa som motsvarar Italiens vino da 

tavola, bordsvin. Vino de mesa saknar ofta myndigheternas stämpel 

och är ofta ett blandvin av olika druvor och representerar inte 

heller någon specifik region. Bordsvin brukar ofta serveras på lokala 

restauranger och kan vara överraskande goda, det lönar sig alltid att 

testa dem, även om de saknar kvalitetsstämpel. Vino Joven betyder 

ungt vin och kan vara ett D.O. accepterat vin, men som inte åldrats 

tillräckligt länge för att få titeln Crianza eller Roble. 

Roble innebär att vinet legat i ektunna och med Roble brukar vintillverkarna 

mena att vinet är lätt ekigt. Crianza, som är följande klass 

innebär att vinet legat i ektunna i minst sex månader och att vinet 

har åldrats allt som allt i över två år. Reserva och Gran Reserva är 

högklassiga spanska viner. För att få kalla vinet för en Reserva skall 

vinet ha åldrats allt som allt tre år, varav ett år i ektunna och två år 

i flaska. Gran Reserva innebär att vinet åldrats minst två år i tunna 

och tre år i flaska. Att hålla viner i ektunnor ger vinet en alldeles 

speciell smak och arom av vanilj som t.ex. viner från Rioja är mycket 

kända för. 

Vinsällskapet ordnade en spansk provsmakning i februari där vi dis-

kuterade Spanien som vinland och smakade på fem olika spanska 

skatter. Det första vinet var Montecillo Crianza från Rioja. Rioja är 

ett mycket gammalt vinområde där man har odlat vin sedan ca 

800 e.kr. Rioja ligger på en platå omringat av berg. Bergen skyddar 

vinodlingarna från hårda vindar vilket ger en jämnare skörd. Den 

mest använda druvan för tinto (rödvin) i området är tempranillo 

medan på den vita sidan, blanco, är Viura en vanlig druva. Montecillo 

Crianza är ett medelfylligt och smidigt vin som har en svag ton av 

vanilj. Vinsällskapets domare ansåg att vinet var lite för lätt för en 

stadig måltid men perfekt som sällskapsvin och till matlagning. 

Vina Albali Gran Reserva som var det andra vinet vi smakade på 

kommer från området Valdepeñas som ligger mitt i Spanien. Klimatet 

i området är kontinentalt, dvs. mycket varma somrar och 

ganska kalla vintrar. Området är ganska torrt och hårda vindar och 

hagel som kan förstöra skörden är vanliga, vilket gör vinodlingen 

mera utmanande. De vanligaste vinerna som produceras i området 

är olika sorter av Vino Joven, unga viner, men en del Reservan 

och Gran Reservan kan förekomma, så som Vina Albali Gran 

Reserva som nu stod framför oss. Vinet är mycket prisvärt för att 

vara en Gran Reserva som har rikligt med tanniner och bäraromer. 

Domarna ansåg att vinet var lätt att dricka och ett bra matvin som 

passar med det mesta. Vinets druva var densamma som det tidigare 

vinet, tempranillo, och då vi jämförde dessa två var Montecillon i 

smak en vinnare medan Gran Reservan ansågs mera prisvärd och 

mångsidig. 

Pétalos, som var det tredje vinet på bordet kommer från Bierzo, ett 

mindre känt och ganska litet område i Nordvästra Spanien. Bierzo 

har en blandning av två klimat, delvis har området tillräcklig luftfuktighet 

och regnmängd och delvis tillräckligt sol och värme för 

vinodling. Vanligaste druvan i området är Mencia som lämpar sig 

för unga, lätta men smakrika viner. Vi ansåg att Pétalos var ett välbalanserat 

och passligt kryddigt vin. Rökigheten kom fram ur vinet 

på ett bra sätt och vi tyckte att vinet skulle passa bra till nötkött 

eller lamm. 

Det sista rödvinet vi smakade på var Torres Gran Coronas från 

Penedés. Vinet är ett blandvin med ca 85 % cabernet sauvignon och 

15 % tempranillo. Penedés ligger vid Spaniens nordöstra kust vid 

Barcelona. Området har för det mesta Medelhavsklimat, men eftersom 

området är mycket bergigt finns det också risk för frost på de 

högre höjder och på vissa områden kan det regna mycket. Penedés 

uppdelas i tre olika produktionszoner, varav Penedés Central står 

för den största produktionen. Torres Gran Coronas är ett mycket 

fylligt och tanninrikt vin med smaker som påminner om plommon 

eller röda bär. Vinet är träigt på ett bra sätt och ett varmt vin som 

passar mycket bra till starkare rött kött eller grytor. Vinet var helt 

klart kvällens vinnare, även om en del domare ansåg att vinet var 

lite ”gubbigt”. 

Utöver dessa rödviner smakade vi också på ett mousserande vin, 

Cava Can Vendrell. Cava är ingen vinregion i sig själv så som Champagne 

i Frankrike, utan Cava får enligt myndigheternas bestämmelser 

tillverkas i sex olika regioner, där Penedés är en stor tillverkare av 

Cava. Det ekologiska skumvinet vi testade görs av tre olika druvor, 

Macabel, Xare.lo och Parellada. Can Vendrell är en brut, som betyder 

mycket torr, som är ganska syrlig och mineralig. Can Vendrell 

var tyvärr ingen favorit, den var lite för smaklös och vattnig. Vi tyckte 

att det finns många andra Cavan som är bättre men kunde inte 

jämföra dem under denna tasting, utan bestämde oss för att testa 

några på Vinsällskapets picknick på sommaren istället. 

Tastingnotes 

Montecillo Crianza, 2006, 11,49€, Rioja, 100 % Tempranillo 

Sällskapsvin, lätt och smidigt. 

*** 

Vina Albali Gran Reserva, 2002, 9,99€, Valdepenas, 100 % 

Tempranillo 

Matvin som passar med det mesta 

** 

Pétalos, 2008, 14,98€, Bierzo, 100 % Mencia 

Välbalanserat, kryddigt och rökigt 

*** 

Torres Gran Coronas, 2005; 13, 49€, Penedés, 85 % Cabernet 

Sauvignon, 15 % Tempranillo 

Kvällens vinnare, fylligt och tanninrikt vin med vanilj och träiga 

toner, lite gubbvin men mycket gott 

**** 

Cava Can Vendrell, ekologiskt skumvin, 12,79 €, druvor: 

Macabel, Xarelo och Parellada. 

Mycket torrt, syrligt och vattnigt 

* 

Vinordlista 

Añejo Åldrad 

Bodega Vingård 

Cepa Druva 

Blanco Vittvin 

Espumoso Mousserande vin 

Tinto Rödvin 

Rosado Rosévin 

Dulce Sött 

Seco Torr t 

Semi-seco Medeltorrt 

Brut Mycket torrt 

Vino de Mesa Bordsvin 

Vino Joven Ungt vin 

Roble Förvarats i ektunna, lätt ekighet 

STUDIELIV 


KARRIÄR 

Ole Johanssons årsfestföredrag tangerade företagande och vad 

som krävs av dagens studerande och arbetstagare. När Hankeiten 

träffar honom är det samma teman som diskuteras även om vi 

även är intresserade av framtiden för oss hankeiter. Han påpekar att 

dagens initiativtagande i Finland är inne på fel spår: 

- Mycket företagarenergi går idag åt till att fundera på olika typer 

av stöd från samhället istället för att fundera på nya affärsidéer. Jag 

vill varna dem som funderar på nya verksamheter att bygga sin idé 

på att man kan få EU-stöd osv. Ingen affärsidé kan någonsin leva 

på det. 

Årets festföredragare tror att hankeiters ovilja att starta egna företag 

inte är unik och beror på att finländarna generellt sett inte är 

risktagare: 

- Vi är ett folk vars grundtrygghet är ganska markerad och risktagande 

och risken att misslyckas anses för stort. Om man jämför 

med andra länder, exempelvis USA, så betyder ett misslyckande 

att man startar på nytt. Jag vet inte riktigt var man ska leta efter 

orsaken till detta. 

Vad är en ekonomexamen värd idag? 

- Den är värd det som alla examina är värda: den visar att personen 

i fråga har förmågan att absorbera kunskap och nå mål. Det 

är det viktigaste med en grundexamen, sen är det en annan sak 

om man går vidare med forskarstudier. Det mest värdefulla är den 

dokumenterade förmågan att kunna tänka själv. Om man ser till 

innehållet i en ekonomexamen så skall den ju ge färdigheter att 

förstå ekonomiska samband – till syvende och sist är det ju det som 

samhället bygger på. 

En blick in i kristallkulan 

I sitt festföredrag lyfte Ole Johansson även fram hankeiters fördelar 

vad gäller språk och de sociala förmågorna som fås genom Hanken 

och dess studentkår. Framtiden ser ljus ut för dig, Hankeit. 

Vilken är den framtida branschen i Finland? 

- Vi har många goda grundbranscher i Finland: skogsindustrin är 

inte död och begraven fastän en del tror det, men måste utvecklas 

mot nya produkter och serviceformer. Verkstäderna är ett exempel 

på hur tvång att utveckla utbudet har medfört en större fokus på 

tjänster. Man talar om tjänstesamhället och idén med det är att 


Text: Isabell Mattsson Foto: Annika Oksanen 

Fler hankeiter som företagare! 

- Hankeiter! Kunskap, företagaranda, risktagningsvilja och innovativitet kommer ni att 

behöva varhelst ni tänker placera er i framtiden. De egenskaperna behövs såväl på det 

privata planet som i arbetslivet, oberoende av om ni är självständiga företagare eller 

jobbar inom ett storföretag. 

Så talade årets festföredragare Ole Johansson, Wärtsiläs VD, på studentkårens 100:e 

årsfest. 

utveckla verksamheten runt hårdvaran eller maskinen som man 

tidigare levererat. 

Tror du att företagens syn på omvärlden förändras i och med 

finanskrisen? 

- Nej, inte generellt. Jag tror att finanskrisen kommer att synas som 

en vibration i kurvorna och sen går livet vidare. En annan sak är att 

det finns industrier och verksamheter som är stadda i förändring 

och att förändringen accelereras av krisen. Det finns säkert arbetsplatser 

som försvinner och aldrig kommer tillbaka, men jag tror att 

de ändå skulle ha försvunnit. 

Vilka är de största fördelarna och bristerna i Finlands näringsliv? 

- De största fördelarna är nog den otroligt välutbildade arbetskraften. 

Vi har en god grundutbildning och på den vägen kan den 

enskilda individen ta initiativ och självständigt driva frågor framåt 

och sköta sitt arbete. Man behöver inte ha invecklade hierarkier 

eller management system. Om man sen ser till nackdelarna så har vi 

invaggats i en underlig tro eller känsla av att samhället eller företaget 

sköter alla problem – initiativkraften har i viss mån avtrubbats. 

Ole Johansson påpekar att denna brist – för höga förväntningar på 

samhället och dess roll - syns redan hos studerande idag. 

- Dagens situation innebär gratis studieplatser, möjligheten att ta 

flera examina kostnadsfritt och studiepenning samtidigt som det 

finns höga förväntningar på levnadsstandard under studietiden. Jag 

tycker att kraven på prestationer och studietakt kunde vara högre. 

Men företagen vill ju att man ska ha arbetserfarenhet och inte 

bara studier bakom sig då man söker arbete. Hur går detta 

ihop? 

- Jag tycker att företagen borde se sitt ansvar. Vårt ansvar är att 

erbjuda sommarjobb men jag är inte speciellt intresserad av att 

erbjuda sidojobb. Man borde koncentrera sig på studierna mer 

effektivt medan man studerar men utnyttja somrarna till att skaffa 

sig erfarenheten. 

En del av dagens hankeiter är internationella studerande som vill 

stanna och jobba i Finland. Ole Johansson tycker att dessa studerande 

innebär potential som borde utnyttjas bättre. 

- Vi utbildar duktiga individer med samhällets stöd och sedan skickar 

vi hem dem eller låter dem åka, medan vi borde vara mer aktiva 

och erbjuda dem möjligheter. Det finns nog många företag här som

”Det ska vara vår målsättning 

att inte bara de finska företagen 

utan också internationella 

företag ska stå i kö för att värva 

hankeiter.” 

kan anställa dessa personer och det finns uppgifter som väl kan 

skötas utan att man kan finska. 

Vems ansvar är det att förbättra situationen för internationella 

studerande som utexamineras? 

- Det är nog företagens ansvar. Det borde ju rimligtvis vara i företagens 

intresse – vi talar ju om duktiga individer som kan tillföra 

något. 

Ole Johansson anser dock att Finland borde uppta terminsavgifter 

från internationella studerande: 

- Finland ska inte vara en plats dit studerande söker sig bara för att 

det är gratis att studera, utan för att här finns god utbildning. 

En provokativ fråga: Vad händer när Nokia försvinner från Finland? 

- Man ska inte underskatta dynamiken i samhället när det gäller att 

utveckla nya produkter och nya serviceformer – det händer hela 

tiden. Man ska inte gå omkring och förvänta sig att det med en 

gång ska växa fram ett nytt Nokia utan det är en lång evolution. 

När det gäller företagens storlek så har vi idag på beskattningens 

område sådana konstruktioner som egentligen verkar begränsande 

för företagens tillväxt. Man vill inte växa eftersom det betyder att 

man förlorar något skatteincitament som funnits tidigare – och det 

är ju galet. 

- Jag är optimistisk, vi är definitivt inte beroende av ett Nokia. Nokia 

har varit viktigt för Finland och det har dragit med sig mycket 

industri, men vi ska komma ihåg att det finns många företag som 

utvecklas i nya banor. Men det betyder också att företagen måste 

vara beredda att lägga ned sådant som inte mera hör våra tider till 

och utveckla något nytt istället. 

Vad skulle du i allmänhet ge för rekommendationer åt hankeiter? 

- Dra nytta av utlandsvistelsen – det är en bra sak. Det, i kombination 

med språket och sociala talanger som kommer via kårverksamheten 

utgör ett paket som gör en hankeit ganska oslagbar på 

arbetsmarknaden. Men jag vill betona att detta inte räcker till – man 

måste också ha en gedigen akademisk del. Skaffa er en ordentlig 

och högklassig utbildning. Det finns inga genvägar där och jag tror 

att Hanken ytterligare kan förbättras vad gäller att erbjuda toppklassig 

utbildning. 

”Vi har haft näringsfrihet i Finland 

faktiskt så länge att vi nästan 

glömt bort att vi har det!” 

KARRIÄR 

Ole Johansson 

VD, Wärtsilä 

Aktuell: Festtalare på Svenska handelshögskolans studentkårs 100:e 

årsfest 

Utbildning: Diplomekonom 1974 med företagsekonomi som 

huvudämne 

”Det bara räcker inte med att 

vara världens bästa finlandssvenska 

handelshögskola.” 


KARRIÄR 

Tired of waiting for the perfect job? 

On Mannerheimintie 124, you find a neat 

little jewelry store called Prinsessa Koruliike, 

decorated with hand-made lamps, 

furniture in black and white, and colorful 

paintings made by the shopkeeper herself, 

Rosy Canto. 

Rosy’s story in Finland began already in 

2002, when she spent a year as an exchange 

student at HELIA in Helsinki. After taking 

her bachelor’s degree in international business 

in Mexico City, she applied for the 

master program in Computational Finance 

in Vaasa. 

- Actually I wanted to study in Helsinki, but 

I didn’t realize that the program I applied 


Text and photo: Isabell Mattsson 

Create it yourself! 

Finding a job in Finland is not easy these days – especially 

if you do not know Finnish. Even international companies 

does in general have ”good knowledge” of Finnish 

as a criteria when hiring, which reduces the opportunities 

for Master students who want to work in Finland. Rosy 

Canto got tired of sending applications and started her 

own business. 

for was in Vaasa. But I moved there after 

receiving the acceptance letter. 

Even though the program was in another 

city than expected, Rosy did enjoy the time 

in Vaasa: 

- It’s a small city and people know each 

other there. It was very cozy, everything 

was very close. 

However, when the courses in the program 

ended Rosy moved down to Helsinki 

to write her thesis. 

- My brother lives in Helsinki. When writing 

your thesis, you need a lot of motivation 

and encouraging from people around you 

since it is sometimes very difficult. There- 

fore I wanted to be near my brother. 

She finished her studies at Hanken in October 

2008 and started looking for a job. 

- It was very difficult. I sent a lot of applications 

and I had some interviews, but I had 

the wrong idea about job searching because 

I thought that when I finish, there are going 

to be a lot of people that would like to 

have me in their companies. I remember 

my first interview: the job was perfect for 

me and the tasks were the ones I wanted, 

but I didn’t know about the process of job 

searching. They asked me if I considered it 

difficult to find a job and I told them “No, 

it is very easy”. Afterwards, I realized that

it is not easy because of the competition 

and because companies expect people to 

speak Finnish fluently. 

Rosy also says that a disadvantage for her 

was that she didn’t have as much work 

experience compared to local students. 

Is there a difference between Finland and 

Mexico, in that sense that it would be 

easier to get a job there? 

- It is also difficult in Mexico since there are 

so many people there and not that many 

positions. But the system is different and 

people have favorable conditions if they 

know someone in the company. Companies 

don’t really care about personal skills 

or background. 

Did you get any support or advice from 

Hanken in the job searching process? 

- Yes, I took a job-hunting course arranged 

by Ekonomforum and it was very helpful: 

they taught how to write the motivation 

letter and prepare for an interview. 

Many steps – but one leads to 

another 

Despite that it was difficult to find a job, 

Rosy was determined to stay in Finland,. 

- I like Finland because people are very 

honest and sincere. I also like the fact that 

it is safe, I can walk everywhere without a 

problem. 

For the summer, Rosy got a job at Eltel 

Networks where she was going to do a 

feasibility study of an electrification project 

in Central America. However, due to 

the political instability in that country, the 

project was postponed. Rosy left the company 

in August, and it was then she started 

thinking about realizing the idea of having a 

business of her own. 

- I have always wanted to have a jewelry 

store, since I like jewelry and to design my 

own on my free time. 

What are the steps you have to take when 

starting your own business? 

- It is very difficult to find the right place 

first of all. There are many applicants for 

the potential sites. You have to make a business 

plan and register your business. Then 

you need insurances for self-employment, 

accidents etc. There were also things I had 

not been aware about before, like alarm 

and radio license. 

Rosy noticed that after giving her contact 

details, she got many calls from different 

kinds of companies offering her their services. 

- These calls were helpful since they always 

knew someone who could help me with 

other things. 

The products were the easiest part since 

Rosy have always had the interest in 

jewelry and had looked up the suppliers 

before. With some other things, such as 

designing a logo, Rosy got some help from 

other students at Hanken. 

But other things are more difficult: 

- I have hired an accountant, because the 

taxes are very complicated and I don’t 

know have to do that. Now it is like I do 

one half and she does the other half. 

- There are so many things to think about 

and to take care of when opening your 

own business, also some unexpected costs 

like license for radio. 

Other customers than expected 

After all the paperwork and putting furniture 

and jewelry in place, the store was 

opened in December. 

- The sales were very good in the beginning, 

but in January it was quite low and a 

few times I felt a bit sad, but people were 

telling me that January is the worst month 

of the year because people come back 

from holiday and don’t buy anything. But it 

looks better now. 

Who are your customers in general? 

- Most of my customers are in the age 

50 to 70. In the beginning I thought that 

younger people and teenagers would also 

come and I had cheaper products also. 

Rosy use Finnish when serving her customers 

– she took intensive courses in the 

language already in her exchange period 

– since many customers don’t speak so 

much English. 

- I try to be attentive and concentrate and 

I usually understand the customers. Some 

people have recommended me to switch 

to English if I don’t understand, but I prefer 

to try to speak Finnish with my customers. 

What was the response from people you 

know, when you started your business? 

- They congratulated me and told me that 

it was a really good idea. 

What are the plans for the future? 

- I would like to have more variety and 

more products. Some people came for 

a specific item that I didn’t have, so that’s 

why. I would also like to advertise more. 

I also ask Rosy if she has other projects in 

mind, but right now the store consumes 

most of her time. 

What advice would you give to other 

Master students who want to stay in Finland? 

- I would say that you have to be dedicated 

in your studies and to be active and participate 

in the activities that the student union 

organizes. Be goal-oriented and respect 

the rules and ways of behavior. And try to 

understand and enjoy the Finnish culture! 

 

KARRIÄR 



SEFE informerar 

Robert Sällström, Sefe kontaktperson, Hanken: robert.sallstrom@sefe.fi, 050 440 9668, kylterit.net 

Resultaten från Sefes senaste löneundersökning har offentliggjorts 

och det kan också löna sig att bekanta sig med Sefes karriär och 

rekryteringstjänster före du skickar iväg dina sommarjobbsansökningar 

eller går på den där viktiga jobbintervjun. Dessutom har det 

skett små förändringar i IAET-kassans medlemsavgift sedan förra 

året som jag vill informera om. 

Lönerekommendationer för år 2010 

Lön för nyutexaminerade: 2 900 – 3 300 euro per månad. Den 

gäller ordinarie icke-förmans uppgifter på den privata sektorn, som 

motsvarar utbildningen när arbetspraktiken under studietiden inte 

varit långvarig. Variationsbredden beskriver inflytandet av hur krävande 

arbetet är och skillnader i de regionala arbetsmarknaderna. 

Lön för sommarjobb 

Rekommendationer för sommarjobbslöner för ekonomiestuderanden, 

om inte övriga tabellöner följs i tjänsten: 

Studiepoäng Årskurs 

Huvudstadsregionen 

Övriga 

Finland 

-120 I-II 1860 € 1680 € 

120-170 II-III 1920 € 1760 € 

170-220 III-IV 2000 € 1820 € 

220- IV- 2100 € 1900 € 

KARRIÄR 

Rekommendationerna baserar sig på resultaten från löneundersökningar 

gjorda hösten 2009 och en uppskattning av den allmänna 

löneutvecklingen. 

Hjälp med din CV och arbetsansökningar 

Sefe erbjuder även sina medlemmar gratis CV- och arbetssökningsgenomgång 

som det lönar sig att utnyttja för att få ett försprång i 

kampen om de populäraste sommarjobben. Du kan skicka in din 

CV eller arbetsansökan till ekonomirekrytointi@sefe.fi eller slå en 

signal till karriärtjänsten tel. 020 693 255 ifall du vill ha bra tips om 

hur du t.ex. kan förbättra din CV. En väl formulerad, kort och koncis 

CV är hemligheten bakom framgångsrik jobbsökning och det här är 

därför en tjänst som det verkligen lönar sig att bekanta sig med. 

Uppdaterad info om IAET-kassan 

På grund av att arbetslösheten även bland ekonomer steg en aning 

under år 2009 har det medfört små förändringar i IAET kassans 

medlemsavgift. Avgiften för att vara med i IAET-kassan har stigit till 

78 euro per år för år 2010. För att få rättigheten till inkomstrelaterad 

arbetslöshetsdagpenning skall du ha jobbat minst 34 veckor 

(jämfört med 43 tidigare) medan du har varit medlem i IAET-kassan. 

P.S. De av er som är 1-4 årets studerande och skulle vilja ha en 

gratis prenumeration på Kauppalehti till slutet av maj 2010 kan 

fortfarande gå in på adressen http://www.kauppalehti.fi/ilmo/kylteri_jalkitilaus/ 

och fylla i era uppgifter. Ifall du är äldre än fjärde 

årets studerande kan du trots allt prenumerera på Kauppalehti till 

halva priset som studerandemedlem i Sefe.

Hankeiten012010 - ShsWeb

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?