Kvalitetssäkring av MTP.pdf - Skara kommun

KVALITETSSÄKRING AV 

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER 

Äldre och handikappomsorgen 

Skara kommun 

ÅR 2010 

Reviderad år 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FLIK 

ALLMÄNT 

När behov uppstår av medicinteknisk produkt 

Rutin för hämtning eller återlämnande av hjälpmedel 

Telefonlista 

MTP-ombud inom äldre- och handikappomsorgen 

Begreppsdefinitioner 

REGELVERK 

Lagar och föreskrifter som styr medicintekniska produkter 

Medicintekniska produkter 

Ansvar vid användning enligt SOSFS 2008:1 

Kvalitetssäkring 

ANSVARSFÖRDELNING FÖR MEDICINTEKNISKA 

PRODUKTER 

Ordinatörens/förskrivarens ansvar 

Arbetsledaransvar 

Omvårdnadspersonalens ansvar 

MTP-ombudets ansvar 

Hälso- och sjukvårdspersonal - yrkesansvar 

Patienten/brukarens ansvar 

ANSKAFFNING 

Leverans och hämtning 

Ankomstkontroll 

Montering och installation av hyrhjälpmedel 

UNDERHÅLL – KONTROLL, SERVICE OCH BESIKTNING 

Förebyggande underhåll 

Funktionskontroll 

Besiktning 

Köphjälpmedel 

Hyrhjälpmedel 

Lathund för underhåll och kontroll 

GRUNDUTRUSTNING I BOENDEN/DAGCENTRAL 

Hjälpmedel i särskilt boende och dagcentral 

Enklare hjälpmedel 

Grundutrustning i särskilt boende 

Individuellt utprovade hjälpmedel 

Omdisponering av grundutrustning 

Utrusning i nattpersonalens bilar 

Rutiner för grundutrustning 

Lathund för kontroll av grundutrustning 

1 

2 

3 

4 

5 

6

SPECIALANPASSNING OCH ANPASSNING 

Specialanpassning av medicinteknisk produkt 

Anpassning av medicinteknisk produkt 

TILLBUD OCH OLYCKOR - RAPPORTERING 

Orsak till tillbud och olyckor 

Vid tillbud eller risk för tillbud 

Händelseanalys 

Handläggning av tillbud 

ORDINATION/UTPROVNING AV PERSONLIGA 

HJÄLPMEDEL 

Kompetens 

Förskrivningsprocessen 

Dokumentation av medicintekniska produkter 

Lathund för förskrivning av förflyttningshjälpmedel 

FÖRSKRIVARE/ORDINATÖRER 

Behörighet att förskriva förbrukningsartiklar 

Förskrivare av personliga hjälpmedel 

Förskrivare av EP-larm 

Förskrivare av Antidecubitusmadrasser 

TRYCKAVLASTANDE PRODUKTER 

Att tänka på vid användning av madrass/dyna 

Tryckavlastning för hälar 

Förskrivning av höftskyddsbyxa 

Förskrivning av Antidecubitusmadrass 

Vägledning vid val av madrass 

FÖRFLYTTNINGSHJÄLPMEDEL 

ANVÄNDNING AV STÅLYFT/UPPRESNINGSLYFT 

ANVÄNDNING AV PERSONLYFTAR OCH LYFTSELAR 

Utprovning, förskrivning, uppföljning 

Handhavande av lyft och sele 

Checklista för användning av personlyft 

ANVÄNDNING AV TIPPBRÄDA 15 

ANVÄNDNING AV SÄNGGRINDAR OCH SÄNGSKYDD 16 

ANVÄNDNING AV BLADDERSCAN 

KONTROLL OCH SKÖTSEL AV NÄRINGSPUMPAR 

KONTROLL AV BLODTRYCKSMANCHETT 

Blankett för arbetsorder 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

17 

18 

19

KONTROLL OCH SKÖTSEL AV SLEMSUG 20 

KONTROLL OCH SKÖTSEL AV SPOL- OCH 

DISKDESINFEKTOR 

Olika desinfektorer 

Loggbok/dokumentation 

Rengörings och temperaturkontroll 

Daglig kontroll och underhåll 

Årlig service 

Blankett för kontroller 

LATHUND FÖR RENGÖRING AV HJÄLPMEDEL 

Användarens ansvar 

Rengöring av hjälpmedel vid smitta 

Skötsel av rullstol 

Skötsel av gåbord 

Skötsel av käppar/kryckkäpp 

Skötsel av rollator 

Skötsel av hygienstol/duschstol 

Skötsel av sängar 

REGLER OCH ANVISNING VID LÅN AV HJÄLPMEDEL 

Anvisning till ordinatör 

Anvisning till låntagare 

Blankett Låneförbindelse 

REGLER FÖR RULLSTOL MED HJÄLPMOTOR SOM 

ANHÖRIGSTÖD 

Blankett Låneförbindelse 

REGLER FÖR TRAPPKLÄTTARE 25 

26 

27 

28 

29 

30 

31 

21 

22 

23 

24

ALLMÄNT 

När behov uppstår av medicinteknisk produkt 

När ett behov av en medicinteknisk produkt uppstår kan Du vända dig till din 

arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska. 

Till arbetsterapeuten vänder Du dig vid: 

Bedömning, utprovning och förskrivning av individuellt utprovade 

hjälpmedel som underlättar det dagliga livets aktiviteter. 

Bostadsanpassningar 

För att få instruktioner och råd i vardagliga situationer, ges till 

omvårdnadspersonal och anhöriga. 

Rådgivning angående patientförflyttningar m. m 

Utprovning och förskrivning av förflyttningshjälpmedel 

Till sjukgymnasten vänder Du dig vid: 

Utprovning och förskrivning av förflyttningshjälpmedel m. m 

Träning och rådgivning vid funktionsnedsättningar, smärta m. m 

Rådgivning angående patientförflyttningar m. m 

Till sjuksköterskan vänder Du dig vid: 

När behov av medicinteknisk utrustning uppstår kan Du vända dig till Din 

sjuksköterska. 

Ansvarig sjuksköterska inom arbetsenheten bedömer behov av 

medicinteknisk utrustning och beslutar tillsammans med enhetschefen vad 

som behövs för verksamheten. Vid större inköp kontaktas medicinskt 

ansvarig sjuksköterska för rådgivning. 

Vid akuta behov på helger, kvällar/nätter 

Vid behov av Antidecubitusmadrass kontakta tjänstgörande sjuksköterska 

(nyckel finns på Korttidsenheten för kommunens hjälpmedelsförråd).

Vid akut behov av personlyft så finns det tre mobila hopfällbara personlyftar att 

tillgå. De finns att tillgå på följande platser: Receptionen på Frejan, 

hjälpmedelsförrådet på Ardalagården samt i träningsrummet på Husaren.

Rutin för hämtning och återlämnande av hjälpmedel 

Hyreshjälpmedel 

Förskrivare (arbetsterapeut, sjuksköterska eller sjukgymnast) ska vid 

återlämning av hjälpmedel avregistrera hjälpmedlet i webSesam snarast samt 

lägga en arbetsorder om hämtning i webSesam. Leverantören ska efter 

registrering av återlämnat hjälpmedel hämta hjälpmedel från angiven plats. 

Om den enskilde har hjälpmedel på två platser t.ex. Korttiden och egna hemmet 

så måste order för hämtning läggas på två order, en om hämtning på Korttiden 

och en för hämtning i det egna hemmet. 

Hjälpmedel som ägs av Skara kommun 

Dessa ska transporteras till hjälpmedelsförrådet Skara kommun. 

Funktionshyrda hjälpmedel 

Icke skrymmande hjälpmedel 

Transport av 

1. anhöriga 

2. personal (oavsett yrkeskategori) 

Skrymmande hjälpmedel 

Transport beställs av hjälpmedelsreparatör Skara kommun 

Rutin då enskild inte är i behov av hjälpmedel 

Sjuksköterska tar kontakt med arbetsterapeut/sjukgymnast om att den 

enskilde är avliden, ska flytta eller liknande. Man kommer överens om 

vem som gör vad. 

Förskrivare faxar/lämnar en hjälpmedelslista till omvårdnadspersonalen, 

så att de kan göra en inventering av hjälpmedel hos den enskilde. 

Omvårdnadspersonal kontaktar handläggande förskrivare och gör en 

återkoppling. 

Förskrivare skriver en hämtorder i webSesam. 

Hämtordern lämnas/faxas till ansvarig omvårdnadspersonal.

Ansvarig förskrivare ska dagen efter att Område hjälpmedel har hämtat 

hjälpmedlen, ”städa” i webSesam dvs. se över att det inte finns några 

förskrivna hjälpmedel kvar på den personen. Alla hjälpmedel som har 

hämtats ska vara borta i webSesam. 

De hjälpmedel som man inte ”hittar” ska sökas efter och sen ev. anmälas 

som försvunna.

Telefonlista 

Arbetsterapeuter 328 29 

32828 

32826 

32393 

32668 

32667 

32657 

Sjukgymnast 32823 

Hjälpmedelstekniker 32776, 070-696 87 07 

Område hjälpmedel 010-4738080 

Sjuksköterska Se telefonlista på resp. enhet 

MAS/verksamhetschef 32589, 070-696 90 26 

Enhetschef Äldrecentrum 32651

MTP –OMBUD INOM HANDIKAPPOMSORGEN 

Arbetsplats Namn Telefonnummer Pärm 

Bumerangen Anna Johansson 32798 14 

Sara Gustafsson 

Fontänen Birgitta Eriksson 32657 27 

Tråden Lena Larsson 32569 21 

Åkerstigen 86 Björn Sandberg 32802 42 

Stenåsgatan Lillemor Johansson 32796 40 

Pia Gustavsson 

Ängsstigen Barbro Henriksson 32797 19 

Nikolai Gränd Elly Borg 32795 18 

Åsbrinksgatan Martin Johansson Saknas 

Personliga assistenter Lotta Svantesson 32597, 32957 17 

Anneli Persson 070-2597503 

Zabrije Zahiri 32597, 32957 

Socialpsykiatrin Anja Dahlin 32745 Saknas

MTP-OMBUD INOM ÄLDREOMSORGEN 

Arbetsplats Namn Telefonnum 

mer 

Frejan Ann-Christin Ohlsson 

Ewa Lundgren 

Djäkne hemvård Camilla Bergqvist 

Maria Krantz 

Ann-Charlotte Andersson 

Brogår´n hemvård Annika Holst 

Lotta Svensson 

Valle hemvård Camilla Hermansson 

Gunilla Friberg Larsson 

Ardala hemvård Susanne Molin 

Christina Andersson 

Midgård 

Ann-Christine Johansson 

Christina (Tina) Strömberg 

Viktoria hemvård Sandra Andersson 

Kristin Nordström 

Vallehemmet Monika Nylander 

Eva Johansson 

Ardalagården Kristina Edin 

Marie Svensson 

Skarahemmet Carina Svensson 

Malmgården Lisbeth Heimar 

Julanta Svensson 

Viktoriagården Maria-Sofia Brunberg 

Birgitta Johansson 

Susanne Lindström-Banjac 

Korttiden A Martina Åkervall 

Korttiden B 

Dagverksamhet Else-Karin Karlsson 

Maria Lagergren 

32405 8 

32404 22 

32124 ? 

32923 10 

32891 15 

32394 12 

32408 13 

32907 16 

46 

32896 33 

32895 30 

32867 7 

32408 

2402 

32507 

32504 

32575 

32853 

32863 

2492 Frejan 

2892 Ardala 

Pärmnr 

4, 20 

11 

47 

43 

9 

5

Begreppsdefinitioner 

Begrepp Förklaring 

Handbok för förskrivning av personliga 

hjälpmedel 

Dokument som finns på 

www.vgregion.se/hjalmedelshandbok 

Består av politisk antagna riktlinjer och 

produktanvisningar avseende förskrivning av 

hjälpmedel i Västra Götaland. 

Produktanvisningarna reglerar bl.a. kriterier 

för att ett hjälpmedel förskrivet och 

vem/vilka som är behöriga förskrivare. 

Förskrivare Förskrivare skall vara godkänd av medicinskt 

verksamhetsansvarig, utsedd att förskriva 

hjälpmedel i tjänsten och vara registrerad i 

vårdgivarens register över förskrivare. 

Förskrivaren är en person som innehar den 

yrkesutbildning och kompetens som krävs 

för att förskriva hjälpmedel. 

Förskrivning Innebär: 

- Bedöma behov av insats 

- Välja lämplig produkt, 

prova ut, anpassa 

- Ev. specialanpassa 

- Instruera, träna och 

informera 

- Följa upp och utvärdera 

Medicinskt underlag Handling som skall innehålla tillräcklig 

medicinsk information för ställningstagande 

till val av behandling 

Rekonditionering Innebär att hjälpmedlet återställs till fullgott 

skick inom ramen för det av tillverkaren 

avsedda ändamål 

Utrangering Avses när ett hjälpmedel permanent tas ur 

drift 

Anpassning Avses de åtgärder som krävs för att det ska 

passa vårdtagaren. Anpassningen sker inom 

tillverkarens ramar 

Specialanpassning Hjälpmedlet och/eller tillbehör kombineras 

på annat sätt än vad tillverkaren avsett

REGELVERK FÖR MEDICINTEKNISKA 

PRODUKTER 

Sedan den 1 september 2001 utövar Läkemedelsverket, med stöd av 

förordningen (1993:876) om medicintekniska produkter ändrad genom 

förordningen (2001:552) tillsyn över medicintekniska produkter och deras 

tillverkare. Läkemedelsverket svarar vidare för de föreskrifter som behövs för 

att klargöra de krav som anges i 6 § lagen (1993:584) om medicintekniska 

produkter. Socialstyrelsen utövar tillsyn över hur medicintekniska produkter 

används inom hälso- och sjukvården samt över de produkter som tillverkas inom 

vården och som endast skall användas i den egna verksamheten (SOSFS 

2008:1). Även andra myndigheter ansvarar för verksamhetsområden som berör 

medicintekniska produkter: Elsäkerhetsverket, Statens Strålskyddsinstitut, 

Arbetsmiljöverket m fl. 

Lagar och föreskrifter som ligger till grund för riktlinjer för MTP: 

SFS 1993:584 Svensk författningssamling. Lag om medicintekniska produkter 

SFS 1993:876 Svensk författningssamling. Förordning om medicintekniska 

produkter 

SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska 

produkter i hälso- och sjukvården 

SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsplikt 

enligt Lex Maria 

SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och 

patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 

SFS 1982:763 Svensk författningssamling. Hälso- och sjukvårdslag 

SFS 1998:531 Svensk författningssamling. Lag om yrkesverksamhet på hälso- 

och sjukvårdens område (gäller t.o.m. 20101231) 

SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag (gäller from 20110101) 

SFS 1993:1068 Svensk författningssamling. Förordning om elektrisk material 

Samtliga ovannämnda lagar och föreskrifter bör vara kända av all personal 

som har ansvar för medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter 

Innehållet i denna pärm är en praktisk tillämpning av de riktlinjer som 

Socialstyrelsen har utfärdat samt ett komplement till vad som finns i handboken 

för personligt förskrivna hjälpmedel. 

Regelverk - medicintekniska produkter 

Med medicintekniska produkter (MTP) avses enligt ”Lag om medicintekniska 

produkter – SFS 1993 :584” en produkt som skall användas, separat eller i 

kombination med annat, för att hos människor: 

1. Påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom. 

2. Påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett 

funktionshinder. 

3. Undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process. 

4. Kontrollera befruktning 

Sjukvårdshuvudmännens skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel fastläggs i 

Hälso- och sjukvårdslagen enligt HSL 19982:763. Av 2 e § i hälso- och 

sjukvårdslagen (HSL) framgår att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det 

finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård 

skall kunna ges. 

Socialstyrelsen har utarbetat föreskrifter SOSFS 2 008:1 om användning av 

medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Ansvarsfördelning mellan 

vårdgivare, verksamhetschef respektive hälso- och sjukvårdspersonal har 

förtydligats och nya bestämmelser om ledningssystem och rutiner har tagits 

fram. Det möjliggör en säker användning och hantering av medicintekniska 

produkter och främjar det riskförebyggande arbetet för en god vård. 

Medicinteknisk produkt - CE-märkning 

I och med att Sverige ingår i EU, får endast CE-märkta medicintekniska 

produkter marknadsföras. 

Även tillbehör till CE-märkt produkt skall vara CE-märkta och för att kunna 

användas tillsammans måste de inte bara passa ihop rent praktiskt utan även vara 

verifierade i syfte att användas i kombination. Det är tillverkaren som ansvarar 

för märkningen, vars mått och utformning m m finns fastställt i lag. 

Alla hjälpmedel betraktas som medicintekniska produkter. De ska vara CEmärkta 

och regleras enligt lagen om medicintekniska produkter. Med CE-

märkningen visar tillverkaren att produkten uppfyller kraven, är säker och att 

man tar ansvar för produkten. Tillverkarens ansvar gäller bara då produkten 

används och underhålls på det sätt som anges i information som medföljer 

produkten. 

All teknisk utrustning kräver information, instruktion och handböcker för att bli 

rätt använda och fungera väl. 

Vid nyanskaffning av medicintekniska produkter krävs utförlig information 

till den personal som ska använda utrustningen vad gäller underhåll och hur 

man hanterar utrustningen. Ingen utrustning är komplett förrän denna 

information har utförts. 

Medicintekniska produkter omfattar en mängd olika produkter från enkla 

förbrukningsartiklar som katetrar och sterila förbrukningsartiklar till 

komplicerade högteknologiska utrustningar. De omfattar hjälpmedel vid 

rörelsehinder, hjälpmedel för kognitivt stöd och kommunikation och hjälpmedel 

vid medicinsk behandling. 

Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar liksom arbetstekniska 

hjälpmedel hanteras som medicintekniska produkter. 

Handbok 

En digital handbok finns tillgänglig i Västra Götaland och uppdateras 

kontinuerligt. Handboken består av tre delar – policy, riktlinjer och 

produktanvisningar. Varje användare ansvarar själv för att använda den aktuella 

versionen. Länk till Handboken är www.vgregion.se/hmf 

Handboken är indelad i sex olika huvudgrupper där personliga hjälpmedel finns 

för: 

Kognitivt stöd och kommunikation 

Hörselskada 

Medicinsk behandling 

Rörelsehinder 

Synskada 

Ortoser, Proteser och skor 

På varje produktanvisningsblad framkommer bl.a. vem som är förskrivare, 

kriterier, mål för hjälpmedlet samt vem som har kostnadsansvar (region eller 

kommun)

Hjälpmedel i olika situationer 

Grundprincipen är att en person med funktionshinder skall få sina behov av 

hjälpmedel tillgodosedda oavsett var hon eller han vistas. Regionen eller 

kommunen ansvarar för förskrivning av personliga hjälpmedel i det dagliga 

livet. Personliga hjälpmedel förskrivs ej till fritidsboende. I åtagandet ingår 

heller inte förskrivning av produkter för sport, hobby eller motion. 

Personligt hjälpmedel som behövs i det dagliga livet 

Individuellt utprovade hjälpmedel är t.ex. rullstolar, gånghjälpmedel och 

lyftselar. 

Hjälpmedel som fordras för att en person med funktionshinder själv eller 

med hjälp av någon annan skall kunna tillgodose sina grundläggande 

personliga behov 

Hjälpmedel som är relaterade till den funktionshindrades individuella 

behov och som samtidigt möjliggör vård och behandling i hemmet 

Hjälpmedel för vård och behandling som kompenserar förlust av 

kroppsdel, kroppsfunktion eller som kan behövas efter en medicinsk 

behandlingsinsats för att personen skall fungera i hemmet och närmiljö 

Medicinteknisk utrustning/förbrukningsartiklar 

Utrustning som behövs i samband med vård och behandling. 

Exempel: Blodsockermätare, blodtrycksmätare, stetoskop, termometer, 

injektionssprutor, kanyler, oxygenutrustning med tillbehör, Tens-stimulator, 

diskdesinfektor/spol, slemsug, infusionspumpar, droppställning, otoskop etc. 

Katetrar för olika ändamål t.ex. urinkateter, inkontinensprodukter 

Personalens arbetsmiljö 

Arbetsgivaren ansvarar för att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö, vilket 

innefattar olika former av individuella anpassningar. Arbetsgivaren skall enligt 

Arbetsmiljölagen ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för 

arbete. 

Arbetsgivaren har därmed ansvar för att vidta åtgärder och anskaffa/underhålla 

hjälpmedel för att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall bland 

personal/arbetstagare. Detta omfattar lokaler, redskap, skyddsutrustning och 

andra tekniska anordningar.

Det går vanligen inte att mot den boendes vilja genomföra förändringar i 

hemmet för att förbättra personalens arbetsmiljö t e x installation av en 

personlyft och/eller en ny säng. Arbetsmiljölagen är dock överordnad 

socialtjänstlagen i vissa fall. Detta innebär att vid långvarigt eller ofta 

förekommande arbete med vissa kroppsställningar så har arbetsmiljölagen 

företräde. Oftast går det att komma överens och lösa problemet om syftet med 

förändringen kan klarläggas.

Användning av medicintekniska produkter i hälso- och 

sjukvården enligt SOSFS 2008:1 

Vårdgivarens ansvar 

4 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det i ledningssystemet finns 

rutiner för hur verksamheten ska organiseras för att möjliggöra en säker 

användning och hantering av medicintekniska produkter. De uppgifter som en 

vårdgivare har tilldelat en verksamhetschef ska dokumenteras. 

Verksamhetschefens ansvar 

6 § Verksamhetschefen ska efter uppdrag, ansvara för att: 

1. endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter 

och, till dessa, anslutna informationssystem används på patienter 

2. endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter 

förskrivs, utlämnas respektive tillförs till patienter 

3. de medicintekniska produkterna och de, till dessa, anslutna 

informationssystem är kontrollerade och korrekt installerade innan de 

används på patienter 

4. information från tillverkare och myndigheter om de medicintekniska 

produkterna finns tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen och 

annan berörd personal 

5. rutinerna inom ramen för ledningssystemet finns tillgängliga för hälso- 

och sjukvårdspersonalen samt för annan berörd personal 

6. medicintekniska produkter som förskrivits, utlämnats eller tillförts till 

patienter kan spåras 

7 § Verksamhetschefen ska, efter uppdrag, göra en bedömning av hälso- och 

sjukvårdspersonalens och annan berörd personals utbildningar är adekvata mot 

bakgrund av den kompetens som krävs för att: 

1. vara utbildningsansvarig 

2. förskriva och utlämna medicintekniska produkter till patienter 

3. ta fram skriftliga anvisningar för specialanpassade produkter 

4. vara anmälningsansvarig, vilket innebär att göra anmälningar enligt 6 kap. 

avseende negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter

Verksamhetschef 

Har det samlade ledningsansvaret för att omsätta vårdgivarens mål i rutiner 

för verksamheten 

Ansvarar för att god vård ges och resurser finns 

Ska se till att personalen har kompetens för de arbetsuppgifter de tilldelats 

Ta fram och fastställa kvalitetssystem 

Att rutiner finns för hantering av produkter 

Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och ansvar 

All hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar och lyder under lagen 

om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Vem som är hälso- och 

sjukvårdspersonal regleras i LYHS. 

8 § Den hälso- och sjukvårdspersonal som ska använda och hantera 

medicintekniska produkter och till dessa anslutna informationssystem ska ha 

kunskap om: 

1. produkternas funktion 

2. riskerna vid användning och hantering 

3. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas 

omfattning när en negativ händelse har inträffat 

4. funktionskontroll innan användning enligt de av tillverkaren givna 

instruktionerna om sådan finns 

Hälso- och sjukvårdspersonal ska kontrollera de medicintekniska produkterna 

innan de används på patienter. Kontrollen ska göras enligt de av tillverkaren 

givna instruktioner om sådana finns 

Hälso- och sjukvårdspersonal 

Ansvara för att arbetsuppgifterna fullgörs i överenskommelse med vetenskap 

och beprövad erfarenhet 

Rapportera avvikelser 

Skall föra journal 

Medverka i kvalitetsutvecklingsarbete 

Inhämta kunskap om lagar inom sitt verksamhetsområde

Förskrivarens ansvar 

9 § Den som förskriver, utlämnar eller tillför en medicinteknisk produkt till en 

patient ska identifiera dennes behov och ansvara för att produkten motsvarar 

behoven. I denna uppgift ska ingå att: 

1. prova ut och anpassa produkten till patienten 

2. samordna produkten med eventuellt tidigare till patienten förskrivna, 

utlämnade eller tillförda produkter 

3. bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna 

ska kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt 

4. ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om 

det behövs 

5. informera användaren om hur produkten ska användas och de åtgärder 

som ska vidtas i enligt med tillverkarens säkerhetsföreskrifter 

6. instruera och träna användaren 

7. se till att produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll och 

8. följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till 

patienten fram till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har 

tagits över av någon annan

Kvalitetssäkring 

Inventering 

Att aktuell förteckning över MTP finns. 

Förteckningen skall innehålla information om inventarienummer, apparatslag, 

typ, placering, inköpsår, pris, garantitid, förebyggande underhåll och vem/vilken 

firma som skall utföra det. Vid kassering skall orsak, datum och signatur på den 

som beslutat om kassation. 

Utbildning/Användning 

Att personal som skall använda produkten är utbildad och att bruksanvisningar 

finns tillgängliga. All personal skall känna till produktens funktion, risker vid 

användning och hantering. 

Underhåll 

Att personal kontinuerligt funktionskontrollerar och rengör 

produkter/hjälpmedel. Att förebyggande underhåll och kontroller genomförs av 

behörig person 


Funktionskontroll innan användning enligt de av tillverkaren givna instruktioner 

om sådan finns 

Utrangeringar/omdisponeringar/återlämning 

Att produkter som av olika anledningar inte används återlämnas. 

Förskrivning 

Den som förskriver, utlämnar eller tillför MTP ska identifiera patientens behov 

och ansvara för att produkten motsvarar behoven 

Rapport om avvikelser 

Skriftlig rapportering ska göras enligt riktlinjer för avvikelsehantering. Samtliga 

negativa händelser och tillbud med MTP skall rapportera

Utbildning och kompetens 

Ansvarig enhetschef svarar för att all personal genomgår en grundläggande 

utbildning i hur olika MTP ska användas. Utbildningen ska vara återkommande 

och följas upp regelbundet. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att 

informera, instruera och handleda omvårdnadspersonal avseende användandet 

av MTP hos vårdtagare på individnivå vid utprovningstillfället. 

Utbildning för MTP-ombud 

Utbildning för MTP-ombud bör genomföras en gång per år. Utbildningen skall 

innehålla både teori och praktik. Utbildningen genomförs av arbetsterapeuter, 

sjukgymnaster m fl.

ANSVARSFÖRDELNING FÖR MEDICINTEKNISKA 

PRODUKTER 

Vårdgivaren är skyldig att dokumentera uppgift om ansvarig person och 

gällande rutiner – SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i 

hälso- och sjukvården. Befogenheter och ansvar skall preciseras och fördelas så 

att all personal vet sitt ansvar för medicintekniska produkter. 

Ordinatörens/förskrivarens ansvar 

Ordinatören ansvarar för att arbetsuppgifterna utförs i överensstämmelse med 

vetenskap och beprövad erfarenhet. Patientjournal skall föras under hela 

processen enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) och i enligt med 

Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- 

och sjukvården (SOSFS 2008:14) 

Förskrivaren skall: 

Följa de lagar, förordningar samt regiongemensamma och lokala riktlinjer 

som gäller inom hjälpmedelsområdet 

I samråd med patienten och i förekommande fall med dennes närstående: 

1. Bedöma behov ur medicinsk synvinkel med hänsyn tagen till 

sociala pedagogiska, psykologiska och tekniska aspekter 

2. Utreda det totala hjälpmedelsbehovet och relatera det till andra 

åtgärder 

Prova ut produkt 

Välja specifik produkt 

Ansvara för att hjälpmedlets funktion kontrolleras innan det tas i bruk 

Instruera och träna med patienten 

Informera patienten muntligt och skriftligt och vid behov utforma 

individanpassad information om hjälpmedelsanvändningen 

Informera patienten om vart han eller hon vänder sig när det handlar om 

frågor, reparation, underhåll, återlämning av hjälpmedel och förändrade 

hjälpmedelsbehov 

Överföra information om fortsatt behov av åtgärder till den som övertar 

behandlingsansvaret 

Följa upp och utvärdera effekten och nyttan av förskrivningen mot 

uppsatta mål

Arbetsledaransvar 

Enhetschefen ansvarar för att de medicintekniska produkterna används på 

ett säkert sätt utifrån de regler som finns fastställda inom enheten. 

Enhetschefen/arbetsledaren ansvarar för att omvårdnadspersonalen har 

tillräckliga kunskaper för att kunna hantera hjälpmedel de använder i sitt 

dagliga arbete 

Enhetschefen ansvarar för att personalen får kontinuerlig utbildning och 

kunskap i användandet av medicintekniska produkter 

Att förskrivaren meddelas när ny personal är i behov av utbildning 

Har ansvar för att det upprättas lokala rutiner för skötsel enligt 

tillverkarens anvisningar och kunskap om hantering av produkterna enligt 

nedan. 


Kontroll av produktens funktion innan den används i enlighet med 

tillverkarens givna instruktioner 

Att följa ordinatörens instruktion vid användandet av produkten 

Se till att produkten underhålls och rengörs regelbundet 

Se till att ingen personlig förskriven produkt används till någon annan än 

till den vilken produkten är ordinerad till 

Anmäla brister och fel eller misstanke om brister i funktion till 

förskrivaren 

Kontakta förskrivaren då vårdtagarens vikt, funktionsnivå eller behov har 

förändrats på ett sådant sätt att det påverkar användandet avlyft eller sele 

Återlämna hjälpmedel som inte längre används av vårdtagare 

Vid återlämning ska hjälpmedlet vara väl rengjort 

MTP ombudens ansvar 

Att ansvara för MTP-pärmen och hålla den aktuell. Skall sätta in nya 

instruktioner och plocka bort inaktuella papper 

Upprätta inventarieförteckning för grundutrustningen och hålla den 

aktuell 

Att vara informerad om nyheter om MTP 

Att kvalitetssäkring tas upp som en punkt på APT. Detta för att samtliga 

personal skall kunna känna sitt ansvar och få den information som behövs 

Informera såväl nyanställd personal som vikarie om vad kvalitetssäkring 

av MTP innebär

Upprätta rutiner för rengöring samt funktionskontroll av hjälpmedel 

tillsammans med enhetschefen 

All personal ansvarar för att kontinuerlig kontroll utföres på medicintekniska 

produkter. Detta för att brister, fel och slitage ska upptäckas innan 

tillbud/skada sker. 

Hälso- och sjukvårdspersonal – yrkesansvar 

Den hälso- och sjukvårdspersonal som är formellt kompetent eller är delegerad 

att använda de medicintekniska produkterna har ett självständigt yrkesansvar för 

sitt handlande inom sitt kompetensområde. Det innebär att man: 

Får endast använda sådan utrustning som man har kompetens för 

Göra funktions- och säkerhetskontroll innan utrustningen tas i drift 

Meddela sin arbetsledare eller den som delegerar viss uppgift om man 

saknar nödvändig kompetens 

Rapportera till medicinskt ansvarig sjuksköterska vid tillbud och olyckor 

eller risk för sådan 

Patientens/brukarens ansvar 

Vanligtvis ansvarar antingen den person som har en funktionsnedsättning eller 

den som assisterar, det vill säga personal och i vissa fall närstående för allmänt 

underhåll, rengöring och förvaring av individuellt förskrivna hjälpmedel. 

När en patient får ett hjälpmedel förskrivet är detta ett lån och hjälpmedlet 

skall återlämnas då behovet upphört 

Hjälpmedlet ska skötas och underhållas enligt hjälpmedlets 

bruksanvisning 

Ta kontakt med ordinatör eller hjälpmedelsenheten om problem med 

hjälpmedlet uppstår 

Ersätta skadat eller förekommet hjälpmedel

ANSKAFFNING 

Hjälpmedelsförvaltningen ansvarar för försörjning av hjälpmedel till region och 

kommuner inom Västra Götaland. Inom Hjälpmedel finns fem 

verksamhetsområden där Hjälpmedelscentral (HMC) i Skövde ingår samt 

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Hjälpmedelsförvaltningen arbetar med 

egna upphandlingar av hjälpmedelsartiklar. Inkontinenscentrum ansvarar för 

upphandling av produkter och distributör gällande inkontinenshjälpmedel. 

Nya rutiner för hjälpmedel angående nytt avtal 

Skara kommun har tidigare haft ett köp och säljsystem med 

Hälpmedelscentralen (HMC) i Skövde. Ett avtal för hjälpmedelsförsörjningen i 

Västra Götaland har nu tecknats som innebär en del förändringar. Det nya 

avtalet innebär att Skara kommun tillsammans med 48 kommuner och VGregionen 

hanterar både köpta hjälpmedel och hyrda. Ett mindre buffertförråd 

finns att tillgå vid akuta ärenden. I detta förråd finns idag både hyrhjälpmedel 

samt köphjälpmedel. Hjälpmedlen finns uppdelade och märkta i förrådet. 

Automatisk lagerpåfyllnad i buffertförråd 

Förrådet fylls på en gång per vecka med antal artiklar som är uttagna via 

webSesam enl. fastställd lista. En lagerränta betalas för artiklarna i 

buffertförrådet. Buffertförrådet skall betraktas mer som ett akutförråd. De 

artiklar som inte är akuta utan kan planeras bör beställas från ”Område 

Hjälpmedel” och levereras via vanlig leverans. 

Leverans och hämtning 

Vid beställning av hjälpmedel skall leveransadress anges, ”Område hjälpmedel” 

levererar då hjälpmedlet direkt till patientens vistelseadress eller till beställande 

enhet. 

Hjälpmedlet får inte tas i bruk innan patienten fått instruktioner av förskrivaren 

om hur hjälpmedlet fungerar och ska användas.

Ankomstkontroll 

Ny utrustning eller nya produkter måste alltid kontrolleras vid ankomsten. 

Vid varumottagning kontrolleras att utrustningen, tillhörande dokumentation och 

tjänster levereras enligt avtal. 

Medicintekniska produkter skall ankomstkontrolleras av utsedd person som är 

väl förtrogen med konstruktion, användning och skötsel av utrustningen. 

Personförskrivna produkter får inte tas i bruk innan denne fått instruktion av 

förskrivare om hu hjälpmedlet ska användas och hur det fungerar. 

Checklista vid ankomst av medicinteknisk produkt 

Vid ankomst: Har rätt vara levererats? 

Finns skador på emballaget? 

Vid uppackning: Något som ser skadat ut? 

Finns alla delar med? 

Lösa delar som skall monteras? 

Behöver någon del skruvas fast? 

Finns produktbeskrivning? 

Finns bruksanvisning? 

Finns skötselråd? 

Montering: Följ bruksanvisning/manual 

Kontrollera att: Hjul och bromsar är ok 

Säker utrustning, säker installation, säkert underhåll, säker användning 

Montering och installation av hyrhjälpmedel 

Leverantören av hyrhjälpmedel ansvarar för hela processen från beställning till 

montering/installation i patientens bostad. Med montering/installation avses 

montering, uppsättning, installation av hjälpmedel i patientens bostad som 

kräver teknisk kompetens. Leverantören skall utföra funktionskontroll enligt 

tillverkarens anvisningar av hjälpmedlet vid montering/installation.

UNDERHÅLL - KONTROLL, SERVICE OCH 

BESIKTNING 

Förebyggande underhåll 

Förebyggande underhåll är åtgärder för att förebygga uppkomst av fel och för att 

säkerställa patientsäkerheten. Förebyggande underhåll ska utföras på hjälpmedel 

med den periodicitet och efter de kontrollscheman/motsvarande som anges i 

tillverkarens anvisning eller enligt gällande krav från myndigheter. 


Funktionskontroll utförs regelbundet av ansvarig personal/användare efter 

tillverkarens anvisningar. Vid kontroll bedöms produktens status och eventuella 

behov av service. Det är viktigt att hjälpmedlet kontrolleras regelbundet. 

Omfattningen av funktionskontrollen beror på hjälpmedlets komplexitet och typ. 

Funktionskontroll innebär: 

Hjälpmedlet provas i den situation som det är tänkt att användas i 

Alla funktioner kontrolleras och provas utifrån de krav som finns angivna i 

kravspecifikation 

Man bedömer om produkten är säker att använda. 

Besiktning 

Besiktning utförs av en person med för ändamålet adekvat teknisk utbildning. 

Vid besiktning skall ett besiktningsprotokoll upprättas av vilket skall framgå 

produktens kondition med eventuella brister som skall åtgärdas. 

Lyfthjälpmedel har särskilda krav på kontroll och underhåll. Detta görs 

fortlöpande i nuläget av ”Guldman AB” en gång per år på kommunens ägda 

lyftar. Vid besiktning av personlyftar skall provbelastning genomföras. Protokoll 

från besiktning lämnas till hjälpmedelsteknikern på hjälpmedelsverksamheten. 

Om besiktning inte har utförts enligt rutiner skall MAS/verksamhetschef 

informeras. 

Kontroll, service och besiktning skall utföras med de intervaller som 

tillverkaren föreskriver. Lyfthjälpmedel skall kontrolleras årligen.

Köphjälpmedel 

Löpande underhåll sköts av hjälpmedelstekniker på de hjälpmedel som är köpta 

hjälpmedel. Detta sker i samband med att hjälpmedel återlämnas efter 

användning, då en genomgång av produkten görs innan den lämnas ut till ny 

användare. Dessutom görs underhåll och reparation löpande när personal påtalar 

behov. Det kan innebära att för ett hjälpmedel skall kunna återställas i fullgott 

skick behöver vissa delar som slits mycket bytas som t.ex. hjul. Vissa 

hjälpmedel kontrolleras årligen som sängar, lyftar etc. 

Hyrhjälpmedel 

Reparation/rekonditionering av hyrhjälpmedel sköts inte längre av kommunens 

hjälpmedelstekniker. Dessa tjänster ingår i den funktionstjänst som vi köper och 

utförs av leverantörens personal . Återtag och transporter ingår i funktionshyran 

och ska ske så snabbt som möjligt efter avrop, d v s när registrering av 

återlämnat hjälpmedel gjorts i webSesam. Lagning kan utföras i hemmet eller 

också hämtar man det. Överenskommelse görs med leverantör. 

Tjänster vid hyrhjälpmedel är logistik, montering/installation, 

ankomst/leveranskontroll, förebyggande och avhjälpande underhåll, 

rekonditionering, försäkring, biträde vid utredning av medicinteknisk avvikelse, 

återtag och utrangering. 

Rekonditionering 

Rekonditionering är de åtgärder som utförs på ett hjälpmedel som är återlämnat 

från en patient innan det kan förskrivas till annan patient. Rekonditionering 

innebär att hjälpmedlet återställs till fullgott skick inom ramen för det av 

tillverkaren avsedda ändamål. Endast funktionsdugliga hjälpmedel får användas. 

Vid fara för säkerheten ska hjälpmedlet tas ur bruk omedelbart. Sjuksköterska, 

arbetsterapeut eller sjukgymnast avgör när en medicinteknisk 

produkt/hjälpmedel ej är funktionsdugligt. 

Utrangering 

Utrangering är när ett hjälpmedel permanent tas ur drift. Utrustning som av ett 

verksamhetsområde bedöms uttjänt skall utrangeras. Inventariet plockas då bort 

från inventarieförteckning. Det är den medicintekniska funktionen som bedömer 

om medicinteknisk utrustning skall utrangeras. Beslut om utrangering fattas av 

ekonomiansvarig enhetschef för köpta hjälpmedel. För hyrhjälpmedel skall 

samtliga återlämnas till leverantören. Leverantören ansvarar för bedömning av 

när utrangering ska ske och att utrangerade hjälpmedel kasseras på ett 

miljövänligt sätt.

LATHUND FÖR UNDERHÅLL OCH KONTROLL 

Produkt Att kontrollera Vem 

gör/ansvarar 

för 

El-sug Funktion, slangar, 

materialskada 

TENS-apparat Funktion, elektroder, 

kablar, batterier 

Värmevantar Funktion, 

materialskada, kablar 

Blodtrycksmätare Funktion, 

Behandlingsbrits/ 

Tippbräda 

materialskada 

Lås- och 

höjfunktion, 

materialskada, 

fixeringsband 

Träningsutrustning Materialskada, 

skruvar åtdragna, ev. 

kedjor och vajrar 

Antidecubitusmadrass Luftmängd, 

Dynor 

materialskada 

Pump/aggregat till Funktion, slangar 

Antidecubitusmadrass 

och kontakt 

El-säng Materialskada, hjul, 

höj- och låsfunktion, 

nödsänkning 

Personlyft-mobil Batterier, 

nödfunktioner. 

benskänklar, bygel, 

urkrokningsskydd, 

hjul 

Personlyft – tak/båge Nödfunktioner, 

bygel och 

urkrokningsskydd 

Lyftsele Materialskador, 

slitage 

Rollator Hjul, broms- och 

låsfunktion, handtag 

sitter fast 

Gåbord Hjul, broms- och 

låsfunktion, broms, 

höjfunktion, ev. 

batteri laddat 

Vid fel 

kontakta 

Kontroll/ 

datum 

SSK Fackman Var 4:e vecka 

SG Fackman Var 4:e vecka 

AT Fackman Var 4:e vecka 

SSK Kasseras Var 4:e vecka 

SG Fackman Var 3:e vecka 

AT/SG Fackman Var 3:e vecka 

MTP-ombud, 

vårdpersonal 


vårdpersonal 


vårdpersonal 


vårdpersonal 


vårdpersonal 

SSK, 

AT, SG 

Dagligen 

SSK Dagligen 

Enhetschef 

AT 

Vårdpersonal Kasseras 

AT 

MTP-ombud 

vårdpersonal 


vårdpersonal 

Var 4:e vecka 

AT, SG Var 4:e vecka 

AT, SG Var 4:e vecka 

Var 4:e 

vecka/efter 

varje tvätt 

SG Var 4:e vecka 

SG Var 4:e vecka

Produkt Att kontrollera Vem 

gör/ansvarar 

Rullstol Tippskydd, 

låsfunktion, luft 

i däck, 

Vårdaggregat till 

rullstol 

materialskada 

Kontakt, 

låsskruvar, 

funktion 

Vårdarbälte Materialskada, 

slitage, 

Toalettförhöjning, 

fast och 

fristående 

fixlockspänne 

Stabilitet, 

materialskada 

Mobil duschstol Hjul, lås- och 

höjfunktion, 

tippfunktion, 

materialskada 

för 


vårdpersonal 

Vid fel 

kontakta 

AT Fackman 


vårdpersonal 


vårdpersonal 


vårdpersonal 

Kontroll/ 

datum 

AT, SG Var 4 :e vecka 

SG Var 4:e vecka 

AT Var 4:e vecka 

AT Var 4 :e vecka 

Förutsättningar för att omvårdnadspersonal ska göra kontroller är att de har 

reell kompetens för uppgiften.

GRUNDUTRUSTNING I SÄRSKILDA BOENDEN OCH 

DAGCENTRALER 

Hjälpmedel i särskilt boende och dagverksamhet 

Varje enhet skall vara grundutrustad enligt beslut på den grundutrustning som 

skall finnas i Skara kommun. Görs det en bedömning att vårdtagaren har behov 

av ett individuellt utprovat och anpassat hjälpmedel förskrivs det som personligt 

hjälpmedel och ingår inte i grundutrustningen. Kravet på grundutrustning skall 

vara uppfyllt innan ett personligt hjälpmedel förskrivs. 

Personliga hjälpmedel är individuellt utprovade till namngivna personer enligt 

förskrivningsprocessen 

Grundutrustning är hjälpmedel som behövs och skall finnas generellt inom en 

verksamhet för att kunna utföra en god och säker vård. 

Utöver det sortiment som det lokala hjälpmedelsförrådet tillhandahåller finns 

s.k. grundutrustning på kommunens särskilda boenden inom äldreomsorgen. 

Dessa produkter används mer generellt, men ska enligt instruktioner föregås av 

en individuell bedömning av lämplighet för varje vårdtagare innan de används. 

Dessa närförråd skall vara enhetliga i vad som skall finnas i förråden. Förråden 

ska ha en inventarieförteckning. 

Ansvarig MTP-ombud ska ansvara för att det finns aktuell förteckning på 

grundutrustning i det särskilda boendet. Ansvariga skall minst en gång per år 

kontrollera och följa upp denna förteckning. De har även det yttersta ansvaret 

för att ej funktionsdugliga medicintekniska produkter återsänds till 

hjälpmedelsförrådet. Om möjligt skall samtliga medicintekniska produkter 

registreras med undantag för förbrukningsartiklar. Uppgifter som skall 

registreras är följande: Produkttyp, placering samt periodicitet på besiktning och 

service. 

Enklare hjälpmedel 

Särskilt boende, dagcenter och dagverksamheter skall vara inredda och utrustade 

så att miljön motsvarar normala behov för den vård som skall bedrivas. 

Till de hjälpmedel som inräknas hör anpassade glas, bägare, muggar, pet-emotkanter, 

tallrikar, bestick, antihalkunderlägg samt olika modeller av fotpallar, 

stollyft. Vissa av dessa hjälpmedels kan beställas från hjälpmedelsförrådet.

Grundutrustning i särskilt boende 

Sängar, inkl tillbehör till sängen som dävert och grindar, 

hålfibermadrasser, glidlakan 

Personlyft, vårdbälten, Vendela 

Gåbord 

Fristående toalettförhöjningar, dusch/toastolar på hjul, duschpallar 

Transportrullstol, standardutrustad som kan användas av flera brukare 

Se rutin av grundutrustning i Skara kommun. 

Individuellt utprovade hjälpmedel 

Lyftselar 

Gånghjälpmedel 

Turner 

Rullstolar med variationsmöjlighet av sittställning 

Andra hjälpmedel för specifika individuella behov 

Omdisponering av grundutrustning 

När medicintekniska produkter av säkerhets- eller användningsmässiga orsaker 

inte passar verksamhetens behov skall de omdisponeras. Utrustning som inte 

uppfyller säkerhetskrav tas ur bruk. Varje förskrivare har ansvar för att endast 

säkra och för vårdtagaren medicinskt ändamålsenliga produkter används. Alla 

hjälpmedel som eventuellt skall omdisponeras skall till hjälpmedelsförrådet för 

översyn av hjälpmedelstekniker. 

Detta kan innebära att utrustningen: 

Omplaceras, d v s placeras på en annan enhet 

Utrustningen placeras i förråd 

Utrustningen kasseras 

Utrustning i nattpersonalens bilar 

Vendela 

Gåbälte 

Bltr-manchett 

B-glucosapparat

Hjälpmedlen är sorterade utifrån följande: 

A. Grundutrustning i särskilt boende 

B. Individuellt utprovat/förskrivning av hjälpmedel 

C. Utrustning i bil 

Produkt Nivå A Nivå B Nivå C 

Sängar X 

Tillbehör till säng 

dävert, grindar 

X 

Glidlakan X 

Hålfibermadrass X 

Lyft mobil X 

Vårdbälten X 

Vendela 

Gåbord 

X 

Fristående toalettförhöjning X 

Dusch/toastolar på hjul X 

Duschpallar X 

Transportrullstol X 

Lyftselar X 

Gånghjälpmedel X 

Turner X 

Rullstolar m ställningsbar 

sittställn. 

X 

Vendela X 

Gåbälte X 

Blodtrycksmanchett X 

Blodsockermätare X

Rutiner för grundutrustning i Skara kommun 

Service och avhjälpande underhåll ansvaras av Skara kommuns hjälpmedels 

reparatör. Service och kontroll av vissa hjälpmedel som t.ex. säng, 

transportrullstol, duschvagn/-stol/-pall görs regelbundet och registreras på en 

lista. 

När ett hjälpmedel som ingår i Grundutrustningen behöver åtgärdas 

(lagas, rekonditioneras) 

Kontakta/maila Skara kommuns hjälpmedelsreparatör och anmäl felet. 

Hjälpmedelsreparatören planerar in åtgärd och informerar enhetschefen för 

enheten, när det kommer att göras. 

Enhetschefen informeras av hjälpmedelsreparatören när åtgärden är slutförd 

samt resultat. 

Då hjälpmedelsreparatören inte är i tjänst 

1. Försök att lösa det på plats, ibland finns det reservhjälpmedel eller 

hjälpmedel som inte används på i det särskilda boendet 

2. Kontakta tjänstgörande arbetsterapeut/sjukgymnast som då kan: 

Beställa rekonditionering av det kundägda hjälpmedlet av 

leverantören 

Tillfällig förskrivning av hyreshjälpmedel 

När ny Grundutrustning behöver beställas 

1. Ansvarig enhetschef för enheten samt berörd arbetsterapeut ansvarar för 

att tillsammans se över behovet och göra en bedömning. 

2. Arbetsterapeuten utformar ett förslag som grundas på en kvalitets- och 

kostnads bedömning. 

3. Förslaget lämnas till ansvarig enhetschef för hjälpmedel, förslaget 

diskuteras. Enhetschefen fattar ett beslut. 

4. Arbetsterapeuten informerar hjälpmedelsreparatör om beslutet och som i 

sin tur, beställer hjälpmedlet/hjälpmedlen i WebSesam. 

Rengöring och funktionskontroll av hjälpmedel görs av omvårdnadspersonal 

enligt de rutiner som är upprättade av enhetschef och MTP-ombud i boendet. 

Alla Hjälpmedel ska kunna spåras/sökas fram i systemet, så därför är det viktigt 

att alla förändringar meddelas till ansvarig EC för hjälpmedel samt 

hjälpmedelsreparatör! 

Anette Svensson Nordlander 

Enhetschef

SPECIALANPASSNING OCH ANPASSNING 

Specialanpassning av medicinteknisk produkt 

Kan man inte tillgodose det individuella behovet genom att anpassa hjälpmedlet 

finns möjligheten att gå vidare och ta fram en produkt som specialanpassas. 

En medicinteknisk produkt är specialanpassad om den har tillverkats efter en 

behörig yrkesmans, skriftliga anvisning för att användas endast av viss angiven 

patient och att den behörige på sitt ansvar har givit produkten speciella 

konstruktionsegenskaper. Vem som får utfärda anvisning för specialanpassning 

fastställs av vårdgivaren. En specialanpassad produkt får inte CE-märkas. 

Eventuellt tidigare CE-märkning skall plockas bort. För att utföra 

specialanpassning måste verksamheten vara registrerad hos Läkemedelsverket. 

En specialanpassad medicinteknisk produkt får användas av viss angiven 

patient. Bruksanvisning skall finnas på svenska 

Specialanpassning kan ske genom att man: 

Kombinerar produkter på ett sätt som tillverkaren inte avsett 

Gör konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg på en färdig produkt 

Konstruerar och tillverkar en ny produkt 

Använder produkten på ett nytt sätt eller inom ett nytt 

användningsområde 

Dokumentation av specialanpassningen skall kunna återfinnas via 

patientjournalen och vi den märkning som finns på produkten. 

En specialanpassad medicinteknisk produkt skall innehålla en s.k. förklaring 

med: 

Uppgifter som gör det möjligt att identifiera produkten, 

identifikationsnummer 

En bekräftelse på att produkten är avsedd endast för en viss patient samt 

patientens namn 

Namnen på den behörige som har utfärdat skriftlig anvisning och i 

förekommande fall namnet på vårdenhet 

Produktens speciella egenskaper såsom de anges i aktuell medicinsk 

förskrivning 

En bekräftelse på att produkten överensstämmer med de väsentliga kraven 

för medicintekniska produkter och i förekommande fall, angivande av 

vilka väsentliga krav som inte helt har uppfyllts och skälen för detta.

Anpassning av medicinteknisk produkt 

Med anpassning menas att ett hjälpmedel justeras för att anpassa den enskilde 

patienten och att det sker inom ramen för vad tillverkaren medger. En 

anpassning kan uppnås genom att hjälpmedlet förses med tillbehör som anvisas 

av tillverkaren och/eller genom justering av inställbara funktioner. Man kan 

också anpassa ett hjälpmedel genom att kombinera det med befintliga produkter 

på marknaden om tillverkarna har godkänt kombinationen. 

Skillnaden anpassning – specialanpassning av ett hjälpmedel 

Rullstolar tillverkas och säljs som regel i ett basutförande. Med hjälp av 

tillbehör som armstöd, fotstöd sits m m kan rullstolen anpassas till olika behov. 

Tillverkarens intention är att rullstolen med tillbehör skall kunna anpassas till 

användarens individuella behov trots att tillverkaren inte vet vem som kommer 

att använda stolen. I sådana fall CE-märks rullstolen med tillbehör. Anpassaren 

är då inte tillverkare av en specialanpassad produkt. Skulle stolen däremot på 

uppdrag av förskrivaren behöva ändras i sin konstruktion, t ex genom att någon 

del av grundkonstruktionen tas bort eller ett stag svetsas på, blir situationen en 

annan. I dessa fall är hjälpmedelsteknikern sannolikt tillverkare av en 

specialanpassad produkt. Gränsen är definitivt inte kristallklar mellan anpassade 

produkter och produkter som specialanpassas efter behov.

TILLBUD OCH OLYCKOR – RAPPORTERING 

All personal ska omgående anmäla fel eller brister av MTP till tjänstgörande 

sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast/arbetsgivare. Vid alla incidenter skall 

alltid medicinskt ansvarig sjuksköterska kontaktas och incidenten skall skrivas 

på avvikelseblankett och/eller dokumenteras i avvikelsemodulen. 

Sjuksköterskan kan nås dagtid på sin enhet/område genom kommunens växel 

32000 eller via sin mobiltelefon. Kväll/natt/helg via mobiltelefon 070/6 969 022. 

Arbetsterapeut/sjukgymnast kan nås via Äldrecentrum, kommunens växel eller 

via sin mobiltelefon. 

Orsak till tillbud och olyckor 

Tillbud och olyckor kan bero på: 

Konstruktions- och tillverkningssvagheter 

Brister i kunskaper och färdigheter hos personal 

Brister i rutiner och samordning 

Utrustning som används i fel situation 

Ofullständig eller felaktig information 

Felaktigheter och brister i märkningen eller bruksanvisning 

Vid tillbud eller risk för tillbud 

Produkter som misstänks vara felaktiga bör inte undersökas eller repareras av 

personal utan att hjälpmedelstekniker eller annan behörig har haft möjlighet att 

göra en bedömning av produkten och det som inträffat. 

De produkter som är inblandade ska tydligt märkas upp med att det är trasigt och 

tillsammans med bruksanvisningar och förpackningar tas till vara för att 

möjliggöra en utredning. Produkten/materialet som har rapporterats defekt eller 

felaktigt bör förvaras så att det inte oavsiktligt används och så att det senare blir 

möjligt att göra en utförlig och meningsfull utredning. För hyrhjälpmedel 

ansvarar ”Område hjälpmedel” och skall kontaktas, övriga köphjälpmedel skall 

lämnas till det lokala hjälpmedelsförrådet. 

Vid fel på medicinteknisk produkt: 

Avbryt undersökningen/behandlingen/användandet 

Tag utrustningen omedelbart ur bruk 

Gör inga försök att ”reparera”

Kasta inte bort något 

Rapportera snarast till närmaste arbetsledare 

Skriv ner händelseförloppet i en avvikelserapport som översändes till 

MAS 

Genom avvikelserapportering finns det möjlighet att spåra och varna för 

bristfälligt material och att uppmärksamma och avhjälpa felaktiga 

hanteringsrutiner. Vid olyckor är det viktigt att snabbt starta en utredning för 

att fördela ansvaret korrekt så att incidenten eller olyckan inte upprepas. 

Incidenter och olyckor kan förebyggas. 

Händelseanalys 

Då en händelse inträffat, som medfört att en vårdtagare kommit till allvarlig 

skada eller kunde ha skadats allvarligt bör en händelseanalys utföras. Analysen 

ger kunskap om hur och varför händelsen inträffade. Den ger även information 

om vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande händelser 

upprepas. 

Händelseanalysen ger svar på följande frågor: 

Vad har hänt? 

Varför har det hänt? 

Hur förhindras en upprepning av händelsen? 

Hade det genomförts regelbundna kontroller av den involverade 

utrustningen och var kontrollerna dokumenterade? 

Fanns det lämplig utrustning för att utfärda arbetsprocesserna? 

Följde enheten föreskrifter, specifikationer och bruksanvisningar gällande 

aktuell utrustning/apparatur? 

Hade denna typ av utrustning fungerat korrekt och använts på lämpligt 

sätt tidigare? 

Uppfyllde den involverade utrustningen gällande specifikationer och 

föreskrifter? 

Fanns bruksanvisning och andra nödvändiga instruktioner i direkt 

anslutning till utrustningen? 

Var personalen utbildade på rätt sätt för att sköta den utrustning som var 

inblandad i den negativa händelsen/tillbudet?

Handläggning av tillbud 

Myndighetsansvaret för produkter inom medicinteknik delas mellan 

Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Läkemedelsverket utövar tillsyn över 

medicintekniska tillverkare och deras produkter. Myndigheten övervakar bland 

annat tillverkarens utredningar och åtgärder samt följer upp effekten av vidtagna 

åtgärder. Socialstyrelsen utövar tillsyn av den yrkesmässiga användningen av 

produkterna. 

Anmälan görs av medicinsk ansvarig sjuksköterska 

Medicinskt ansvarig sjuksköterska utreder, analyserar, sammanställer och följer 

upp tillbudet. Rapporterar till såväl tillverkaren/leverantören och 

Läkemedelsverket. Rapport sker även till ”Område hjälpmedel”. Vid Lex Maria 

anmälan sker anmälan även till Socialstyrelsen. Blankett ifylls av ansvarig 

ordinatör/förskrivare eller den leg personal som tagit emot avvikelsen. 

Blanketten skickas efter kontakt till medicinskt ansvarig sjuksköterska. 

Blankett finns att hämta 

http://www.lakemedelsverket.se/upload/foretag/medicinteknik/blanketter/HS_-avvikelseblankett.doc 

Egentillverkade medicintekniska produkter 

Anmälan om negativa händelser och tillbud med egentillverkade 

medicintekniska produkter ska alltid göras till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen 

skall ges möjlighet att undersöka den inblandade produkten. 

Rapportering till Yrkesinspektionen 

Enligt arbetsförordningen ska arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta 

yrkesinspektionen vid olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet som har 

föranlett dödsfall eller svårare personskada eller som har drabbat flera 

arbetstagare samtidigt. Detta gäller också vid tillbud som har inneburit allvarlig 

fara för liv eller hälsa. Denna anmälan sköts av arbetsledare/enhetschef.

ORDINATION/UTPROVNING AV PERSONLIGA 

HJÄLPMEDEL 

Kompetens 

Ett grundkrav för all hjälpmedelsordination är den yrkeskompetens som anges i 

respektive produktanvisning. Hjälpmedelskunskap skall ingå i ordinatörens 

utbildning i aktuellt yrke/profession. Vårdgivaren har ansvar för att säkerställa 

att de utsedda ordinatörerna har rätt kompetens, att de har de kunskaper som 

krävs för arbetsuppgiften och att ordinationskompetensen upprätthålls. Den som 

är nyutbildad eller ny som ordinatör och saknar erfarenhet på 

hjälpmedelsområdet skall ha tillgång till handledning av erfaren ordinatör. 

Enhetschefen ansvarar för att ny personal i samband med introduktion har/får 

den kompetens som krävs. 

Förskrivningsrätten utgår från om man har den yrkesutbildning och kompetens 

som krävs för att förskriva hjälpmedel. I den kommunala hälso- och sjukvården 

kan personliga hjälpmedel ordineras av legitimerad personal såsom 

arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska. Vad varje yrkesgrupp ordinerar 

styrs av produktgrupp och ordinationskompetens. Ordinationsrätt kan ej 

delegeras. 

Förskrivningsrätt kan ej delegeras. Ett register över samtliga förskrivare skall 

finnas i verksamheten och vara godkänd av verksamhetschef. 


Att förskriva ett hjälpmedel är en del i behandling och rehabilitering. 

Förskrivaren ansvarar för att: 

Att bedöma behov av insatser 

Prova ut, anpassa och välja lämplig hjälpmedelsprodukt 

Instruera, träna och informera 

Följa upp och utvärdera funktion och nytta 

Dokumentera föreskrivet hjälpmedel i journal 

Förskrivaren ska instruera användare, närstående och personal både teoretiskt 

och praktiskt hur ett förskrivet hjälpmedel ska användas och skötas. 

Förskrivaren skall även informera om vilken service som finns och vem man 

vänder sig till om frågor uppstår.

Behovsbedömningen sker utifrån en helhetsbedömning och skall planeras och 

genomföras i samverkan med vårdtagaren.


Bedöma 

behov av 

insatser 

Prova ut, 

anpassa 

och välja 

specifik 

produkt 

Specialanpassa, 

initiera och 

utfärda 

anvisning 

vid behov 

Instruera, 

träna och 

informera 

Följa upp 

och 

utvärdera 

funktion 

och nytta 

Förskrivaren har ansvaret för uppföljningen så länge uppföljningsansvaret 

inte är överfört till någon annan eller att förskrivaren gjort en noggrann 

utvärdering och avslutat ärendet samt gjort en dokumentation angående detta 

i journalen.

Dokumentation av medicintekniska produkter 

Dokumentation av de medicintekniska produkterna är mycket viktig. Den ska 

innehålla all information som behövs för att en produkt ska kunna användas på 

ett sätt som är säkert för patienten, närstående och personal. 

Dokumentationen av produkten: 

Bruksanvisning som lämnas med produkten, en kopia behålls av 

förskrivaren 

Instruktioner för handhavande 

Skötselinstruktioner 

Fullständig teknisk dokumentation 

En journalhandling skall alltid innehålla: 

Uppgift om patientens identitet 

Väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården/insats (anamnes) 

Uppgifter om ställd diagnos och anledning till mer betydande åtgärder 

Väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder 

Uppgift om den information som har lämnats till patienten och om de 

ställningstaganden som gjorts om val av behandlingsalternativ och om 

möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning 

Av journalen skall framgå: 

Vem som är förskrivare 

Målsättning med förskriven produkt 

Typ av produkt 

Riskfaktorer 

Riskanalys 

Skriftlig/muntlig instruktion/information ev. ordination till patient 

Skriftlig/muntlig ordination/instruktion till annan personal 

Överlåtelse av delar i förskrivningsprocessen 

Om flera befattningshavare ansvarar för förskrivningsprocessens olika 

delar skall det klart framgå av dokumentationen i vilka delar de ansvarat 

Dokumentation i förhållande till förskrivningsprocessens olika delar

Lathund för förskrivning av förflyttningshjälpmedel 

Hjälpmedel Kriterier Mål med 

hjälpmedlet 

Glidlakan 

Glidmatta 

Mini-move 

Person med 

funktionsnedsättning 

som behöver stöd 

och hjälp vid 

förflyttning 

Person med 


som har svårighet att 

förflytta sig i säng, 

från säng till stol 

Glidskiva Person med 


som ej klarar 

förflyttning från t ex 

säng – rullstol, 

rullstol – bil 

Lyftband 

Typ Fleximove 

Person med 


som har svårt att 

medverka vid 

förflyttning 

Att brukare 

själv eller med 

vårdares hjälp 

kan ändra läge 

i sängen 

Att brukare 

med 

hjälpmedlet, 

självständigt 

eller med 


klarar 

förflyttning 

Att brukare 

med 

hjälpmedlet 

självständigt 

eller med 


klarar 

förflyttning 

Att underlätta 

förflyttning 

för både 

brukare och 

vårdare 

Utprovningsrutiner 

Utprovas i den situation 

där hjälpmedlet skall 

användas, vid behov 

tillsammans med 

vårdare 



användas 



användas 



användas tillsammans 

med vårdare


hjälpmedlet 

Vårdbälte 

Ingår som 

grundutrustning 

I SÄBO 

Vendelamatta 

Ingår som 


I SÄBO 

Vridplatta 

Ingår som 


I SÄBO 

Vridplatta med 

handtag, 

Överflyttningsplattform 

m 

hjul 

Person med 


som behöver stöd 

och hjälp vid 

förflyttning 

Person med 



medverka vid 

förflyttning 

Person med 



medverka vid 

förflyttning 

Person som kan stå 

men inte själv flytta 

sina fötter och 

upplever att det 

känns tryggare vid 

förflyttningar om de 

har något att hålla 

sig i 

Att brukare 

med vårdares 

hjälp får en 

säker och 

samtidigt så 

aktiv 

förflyttning 

som möjligt 


för både 

förflyttning 

för både 

brukare och 

vårdare 


förflyttning 

för både 

brukare och 

vårdare 

Att brukare 

med vårdares 


säker och 

samtidigt så 

aktiv 

förflyttning 

som möjligt 





med vårdare 



användas, tillsammans 

med vårdare 




med vårdare 




med vårdare


hjälpmedlet 

Taklyft 

Uppresningslyft, 

mobil personlyft 

Person med 


som har betydande 

svårigheter vid 

förflyttning och där 

mobil lyft ej 

fungerar 

Person med 


som har betydande 

svårigheter vid 

förflyttning 

Lyft sele Person som efter 

bedömning skall 

förflyttas med lyft 

skall ha en 

personligt utprovad 

sele 


och 

möjliggöra 

förflyttningar 

på ett för 

brukare och 

vårdare 

skonsamt och 

säkert sätt 

Att brukare 

med vårdares 


säker och 

samtidigt så 

aktiv 

förflyttning 

som möjligt 


möjliggöra 

förflyttning på 

ett för 

brukaren 

skonsamt och 

säkert sätt 


Alternativa 

förflyttningssätt och 

mobil lyft skall ha 

provats och uteslutits. 

Efter installation görs 

utprovning av lyft och 

lyftsele av förskrivaren. 

Återkommande 

bedömning av 

uppresningsförmåga 

fordras. Lyften skall 

alltid provas ut i den 

miljö där den skall 

användas 

Välj sele utifrån 

brukarens individuella 

behov. Prova ut rätt 

storlek och märk ut 

lämplig ögla. Selen 

skall utprovas ihop med 

aktuell lyft/lyftbygel 

och kombinationen ska 

vara godkänd enligt 

aktuell 

kombinationslista

FÖRSKRIVARE/ORDINATÖRER 

Behörighet att förskriva förbrukningsartiklar 

Sjuksköterskor har behörighet att förskriva förbrukningsartiklar som används 

vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens efter särskild utbildning. 

Verksamhetschefens ansvar 

Verksamhetschefen ska ansvara för att: 

1. utse vem eller vilka av den behöriga hälso- och sjukvårdspersonalen som 

ska få förskrivningsrätt 

2. göra bedömningar, i enligt med 3 kap.7 §, av behörig personals 

utbildningar och kompetens 

3. förteckna vilka förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånerna som var 

och en av dem som har förskrivningsrätt får förskriva utifrån vars och ens 

kompetens

Förskrivare av förbrukningsartiklar vid urin och 

tarminkontinens 

Vallehemmet Distriktssköterska Marie Johansson 

Tel: 0511-329 24, 070-271 18 79 

marie.johansson@skara.se 

Midgård Distriktssköterska Johanna Snögren 

Tel: 0511-325 13, 070-371 02 06 

johanna.snogren@skara.se 

Sjuksköterska Claesson Christina 

Tel: 0511-323 97, 070-218 77 93 

christina.claesson@skara.se 

Frejan 

Distriktssköterska Erika Ek 

Tel: 0511-326 69, 070-265 43 14 

erika.ek@skara.se 

Sjuksköterska Karin Almersved 

Tel: 324 88, 070-357 55 60 

karin.almersved@skara.se 

Ardalagården Sjuksköterska Elisabeth Alfredsson 

Tel: 0511-328 99, 070-355 61 46 

elisabeth.alfredsson@skara.se 

Ardala hemvård Distriktssköterska Pelle Wallgren 

Tel: 0511-328 97, 070-696 90 23 

pelle.wallgren@skara.se 

Korttiden 

Viktoriagården 

Sjuksköterska Annika Ståhl 

Tel: 0511-32855 

annika.ståhl@skara.se 

Sjuksköterska Belkes Arzoomand 

Tel: 0511-325 05, 070-268 32 20 

belkes.arzoomand@skara.se 

Viktoria hemvård 

Sjuksköterska Ann Karlsson 

Tel: 0511-325 09 

ann.karlsson@skara.se 

Valle hemvård Sjuksköterska Helena Wallin 

Tel:0511-329 19, 070-697 80 06 

helena.wallin@skara.se 

Sjuksköterska Sara Ek 

Tel: 0511-329 17, 070-215 44 80 

sara.ek@skara.se 

Brogårn Distrikssköterska Anette Sandberg 

Tel: 0511-32675, 070-2480978 

anette.sandberg@skara.se

Djäkne hemvård 

Malmgården 

Skarahemmet 

Sjuksköterska Ek Malena 

Tel 0511-32412 

malena.ek@skara.se 

Sjuksköterska Helena Bergmansson 

Tel: 0511-32105 

helena.bergmanson@skara.se 

Sjuksköterska Holmberg Åsa 

Tel: 0511-324 68, 070-208 14 34 

asa.holmberg@skara.se 

Sjuksköterska Margareta Hellström 

Tel: 0511-328 44, 076-134 39 55 

margareta.hellstrom@skara.se 

Sjuksköterska Marita Winkvist 

Tel: 0511-32875, 076-1454125 

marita.winkvist@skara.se 

Sjuksköterska Else-Britt Sävhammar 

Tel: 0511-327 77, 070-376 50 73 

elsebritt.savhammar@skara.se 

Handikappomsorgen Sjuksköterska Anna Swahn-Ekelund 

Tel: 0511-32563, 070-2130326 

anna.swahn-ekelund@skara.se

Förskrivare av personliga hjälpmedel 

Titel Namn Arbetsplats E-mailadress Telefonnr 

Arbetsterapeut 






(vik för Annelie 

Hellberg) 



Sjukgymnast 

Sjukgymnast 

Sjukgymnast 

Eva 

Eriksson 

Annika 

Karlsson 

Annika 

Månsson 

Marcus 

Karlsson 

Annelie 

Hellberg 

Alida 

Johansson 

Johanna 

Bohrén 

Birgitta 

Eriksson 

Ulrica 

Ericsson 

Anna 

Krantz 

Malena 

Eklund 

Förskrivare av EP-larm 

Äldrecentrum 


Äldrecentrum 


Äldrecentrum 


Äldrecentrum 


Äldrecentrum 


Äldrecentrum 


Äldrecentrum 


Handikappomsorgen 

Fontänen 

Äldrecentrum 


Äldrecentrum 


Äldrecentrum 


eva.eriksson@skara.se 

annika.karlsson@skara.se 

annika.mansson@skara.se 

marcus.karlsson@skarase 

annelie.hellberg@skara.se 

alida.johansson@skara.se 

0511- 

32829 

0511- 

32393 

0511- 

32667 

0511- 

32828 

0511- 

32668 

0511- 

32668 

johanna.bohren@skara.se 0511- 

32826 

birgitta.eriksson@skara.se 

0511- 

32657 

ulrica.ericsson@skara.se 0511- 

32823 

Anna.kranttz@skara.se 

0511- 

32823 

malena.eklund@skara.se 0511- 

32823 

Handikappomsorgen Sjuksköterska Anna Swahn-Ekelund 

Tel: 32563 

anna.swahn-ekelund@skara.se

Förskrivare av antidecubitusmadrasser 

Vallehemmet Distriktssköterska Marie Johansson 

Tel: 0511-32924, 070-2711879 

marie.johansson@skara.se 

Midgård Distriktssköterska Johanna Snögren 

Tel: 0511-32513, 070-3710206 

johanna.snogren@skara.se 

Sjuksköterska Claesson Christina 

Tel: 0511-32397, 070-2187793 

christina.claesson@skara.se 

Frejan 

Distriktssköterska Erika Ek 

Tel: 0511-32669, 070-2654314 

erika.ek@skara.se 

Ardalagården Sjuksköterska Elisabeth Alfredsson 

Tel: 0511-32899, 070-3556146 

elisabeth.alfredsson@skara.se 

Ardala hemvård Distriktssköterska Pelle Wallgren 

Tel: 0511-32897, 070-6969023 

Korttiden 

Skarahemmet 

pelle.wallgren@skara.se 

Sjuksköterska Annika Ståhl 

Tel: 0511-32855 

annika.ståhl@skara.se 

Viktoriagården/Viktoria hemvård 

Sjuksköterska Ann Karlsson 

Tel: 0511-32509 

ann.karlsson@skara.se 

Valle hemvård Sjuksköterska Helena Wallin 

Tel:0511-329 19, 070-6978006 

helena.wallin@skara.se 

Djäkne hemvård 

Sjuksköterska Malena Ek 

Tel: 0511-324 12, 070-697 80 03 

malena.ek@skara.se 

Sjuksköterska Helena Bergmansson 

Tel: 0511-321 05 

helena.bergmansson@skara.se 

Brogårn Distriktssköterska Anette Sandberg 

Tel: 0511-32675, 070-2480978 

anette.sandberg@skara.se 

Malmgården 

Sjuksköterska Holmberg Åsa 

Tel: 0511-32468, 070-2081434 

asa.holmberg@skara.se 

Natt Distriktssköterska Susanne Nolkrantz 

Tel: 0511-321 05, 0706978005 

susanne.nolkrantz@skara.se

TRYCKAVLASTANDE PRODUKTER 

Att tänka på vid användning av madrass/dyna 

Vid användande av tryckavlastande madrass/dyna skall det finnas så lite som 

möjligt (överkast, filtar, dubbla inkontinensöverdrag etc.) mellan användaren 

och produkten. Detta för att få bästa möjliga effekt av den tryckavlastande 

funktionen. 

Det är viktigt att man inte bäddar fast om madrassen/dynan utan låter lakan, 

inkontinensskydd etc. hänga löst kring dynan. 

Dynor skall vara 

rätt monterade efter tvätt 

rätt placerade i rullstolen 

Se BRUKSANVISNING!

Tryckavlastning för hälar 

Tryckavlastning av hälar kan ske med Ligasanoplattor 

Hälavlastning Heelift 

Heelift Original Heelift Mjuk Heelift Sträck Elbowlift 

Hälar kan avlastas m kilkudde Hälar kan avlastas enkelt med en vanlig 

huvudkudde

Förskrivning av höftskyddsbyxa 

Förskrivare: I Skara kommun förskriver sjukgymnast 

Personer i verksamheten som har riskbedömts och befunnits ha en stor risk för 

fall vid fallriskbedömning får erbjudande om att få höftskyddsbyxor. 

Målgrupp: 

Personer med: 

Diagnostiserad osteoporos eller stark misstanke om detta 

Tidigare höftfraktur 

Lågt BMI 

Ökad fallrisk och där man har utfört fallpreventiva åtgärder 

Nedsatt kognitiv förmåga 

Före förskrivning 

Riskbedömning enligt Downtons Fall Risk Index 

För personer med 3 poäng eller mer genomförs åtgärder för fallprevention 

Om fallrisken kvarstår trots åtgärder bedöms personens behov av 

höftskyddsbyxa 

Information till person, anhörig och/eller vårdpersonal är grundläggande för att 

höftskyddsbyxa ska användas och få avsedd effekt 

Utprovning 

Prova ut lämplig storlek efter mått. Höftmåttet ska tas över stussen på bredaste 

stället i centimeter. 

Två par höftskyddsbyxor erbjuds gratis till målgruppen och tillhandahålls på 

Äldrecentrum. 

Uppföljning 

Tre månader efter utskrivning bör personens situation och användning av 

höftskyddsbyxa följas upp

Förskrivning av Antidecubitusmadrasser 

Sjuksköterskor som har gått förskrivningskursen är ansvariga och äger rätt att 

skriva ut antidecubitusmadrasser för verksamheten. Samråd skall ske med 

arbetsterapeut eller sjukgymnast när kombination sker med personligt förskriven 

säng, när sängens funktion påverkas av madrassen och om förflyttningssituationen 

i eller till och från sängen påverkas. 

Patienter med risk för att utveckla trycksår ska så tidigt som möjligt få en 

tryckavlastande madrass. Patientens bedömda risk att få trycksår eller graden på 

ett redan utvecklat trycksår avgör vilken typ av madrass som skall väljas. 

Madrassen måste väljas efter patientens behov, kroppsbyggnad och vikt. Även 

ett mycket lågt tryck kan stänga blodflödet i hudens minsta blodkärl. 

Madrass väljs utifrån: 

Riskbedömning enl. Modifierad Nortonskala 

Sårgrad 

Patientkomfort 

Patientens rörelse./förflyttningsförmåga 

Vikt och kroppsbyggnad 

Tillgänglighet 

Tradition 

Preventiv behandling 

Tänk på att varje lager ovanpå madrassen försämrar den tryckavlastande 

effekten. 

Nedanstående madrasser finns i lager i förrådet och skall i första hand tas 

därifrån. 

Fibermadrass 

Carebed 

Sof Care 

Optimal 5zon 

Optimal 5zon BM (bäddmadrass 7 cm) 

Dokumentera i Websesam från lager 910 eller 1310 

Samtliga luftmadrasser ordineras från lager 1310 (hyrhjälpmedel) 

Madrass Optimal 5 zon 15 cm är hyrhjälpmedel, övriga madrasser av skum 

(optimal 5 zon, 7 cm) från lager 910 (inköpta hjälpmedel)

Utvärdering och uppföljning 

Funktion och nytta av hjälpmedlet skall alltid följas upp och utvärderas. Det 

ligger på förskrivaren att bedöma om hjälpmedelsbehovet kvarstår och ta 

ställning till nya och/eller kompletterande åtgärder. 

Annan befattningshavare kan dock överta behandlings- och därmed 

uppföljningsansvaret. Detta kan bli aktuellt när förskrivaren skriver ut i något 

annat område än vad han/hon själv har ansvaret för. Det är dock viktigt att en 

ordentlig överrapportering sker till den sjuksköterska som tar över ansvaret. Det 

är viktigt att en instruktion/rapport om skötsel, inställning, pumpning m.m. ges 

inte bara till den ansvariga sjuksköterskan utan även till berörd personal skall ha 

denna information. 

Överflyttning av baskod i webSESAM 

Blankett för hjälpmedelsorder finns i webSESAM. Du hittar den när du går in i 

web/sesam/blanketter&rutiner/hjälpmedelsorder. För att kunna förskriva 

behöver du registrera dig i webSESAM. Glöm inte att byta baskod vid 

förskrivning. Vid all inskrivning av patienter i kommunens hälso- och sjukvård 

skall en baskodsändring göras i webSESAM. Det vill säga de patientgrupper 

som ingår i kommunens hälso- och sjukvårdsansvar enligt HSL § 18. Byte av 

baskod innebär ett ändrat betalningsansvar för brukarens hjälpmedel. Vid ev. 

utskrivning från kommunens hälso- och sjukvård skall primärvården meddelas 

som då gör en baskodsändring och kostnaden går då tillbaka. Ansvariga på 

Kontaktpunkten skall meddelas i kommunen när det är aktuellt med byte av 

baskod som sedan vidarebefordrar det till primärvården. 

Kontroll och uppföljning av decubitusmadrasser 

Förebyggande och behandlande antidecubitusmadrasser utlämnas av 

förskrivande sjuksköterska efter säkerställande att produkten är funktionsduglig 

och lämplig. 

Förskrivaren ansvarar för att kontinuerligt underhåll och funktionskontroll sker 

dagligen. Detta kan utföras av annan sjuksköterska eller omvårdnadspersonal 

efter instruktion från förskrivande sjuksköterska. 

Bruksanvisning skall alltid finnas tillgänglig. 

Rengöring 

Se bruksanvisning för aktuell madrass.

Dagliga kontroller 

För fullgod effekt av utprovad antidecubitusmadrass är det viktigt att dagligen 

kontrollera att: 

Det finns luft i madrassen 

Eventuella slangar och sladdar ej är klämda 

Madrassen är hel och ren 

Brukaren inte upplever/uttrycker något obehag av madrassen 

Se även bruksanvisning.

VÄGLEDNING VID VAL AV MADRASS 

Låg risk för 

trycksår 

Hög risk för 

trycksår/ trycksår 

grad 1-2 

Mycket hög risk 

för trycksår/ 

trycksår grad 3-4 

Välj en statisk madrass med luft eller skum: Optimal 5-Zon, Optimal 

Solett, Pentaflex Elegance, Soft Euroflex Hygien, TT, Sof Care, Blue 

Air 

Bild. Beskriver madrassval efter trycksårsrisk 

Välj en luftväxlande madrass med eller utan sensorer. Plexus Overlay, 

Air Express Overlay, Profi Care, Auto Sure Float, Nimbus Professionl 

Välj en ”low air loss-madrass”: Auto Aire Select eller i komplicerade 

fall Clinitronsäng. 

Upphandlade madrasser i Västra Götalandsregionen 

Optimal 5-Zon 

Pentaflex Elegance 

OBS! Sortimentet kan komma att ändras 

Optimal Solett 

Soft Euroflex Hygien

TT 

Blue Air 

Air Express Overlay 

Sof Care 

Plexus Overlay 

Profi Care

Auto Sure Float 

Auto Aire Select 

Nimbus Professional 

Clinitron

FÖRFLYTTNINGSHJÄLPMEDEL 

Glidmatta Glidskiva 

Flexibälte Vendela 

Turner vridplatta Turner vridplatta

ANVÄNDNING AV STÅLYFT/UPPRESNINGSLYFT 

En mobil stålyft/uppresningslyft kan förskrivas till person med förmåga att 

stödja på benen men som behöver hjälp med uppresning. 

Stålyft/uppresningslyft skall alltid användas tillsammans med lyftväst från 

samma leverantör och utprovad av arbetsterapeut/sjukgymnast. 

Stålyft/uppresningslyft får aldrig användas utan ordination/förskrivning av 

arbetsterapeut/sjukgymnast. 

Användning enligt tillverkarens bruksanvisning. Ansvarig 

arbetsterapeut/sjukgymnast instruerar i samband med utprovning och bedömer 

om man bör vara två vid uppresningslyftet.

ANVÄNDNING AV PERSONLYFTAR OCH 

LYFTSELAR 

Att använda personlyft och lyftsele vid överflyttning av vårdtagare är ett 

riskmoment. Den vanligaste orsaken till att skada eller risk för skada uppstår vid 

personlyftsanvändning är handhavandefel. Varje enhet skall följa de rutiner som 

finns upprättade för personlyft och som beskriver ansvar och tillvägagångssätt 

vid tekniska problem, hur och när besiktning och underhåll sker, var 

bruksanvisningar förvaras, hur utbildning organiseras samt kontaktvägar vid 

förändrat behov, oklarheter samt avvikelsehantering. 

Lyftar är ett förflyttningshjälpmedel som inte får användas som ett 

transportmedel. Detta innebär att lyftmomentet skall vara kort och säkert för 

vårdtagaren. 

Lyft med personlyft ska alltid utföras med minst två personal som har 

utbildning i användning av personlyft 

Kompetens 

För att kunna använda personlyft på ett för vårdtagaren säkert sätt skall 

omvårdnadspersonalen ha fått utbildning av arbetsterapeut eller sjukgymnast. 

Denna utbildning skall fortlöpande repeteras. Lokala rutiner angående

dokumentation och vilken utbildning som personalen har fått skall finnas på 

enheten. Det är enhetschefens ansvar att omvårdnadspersonalen har tillräcklig 

kompetens och förutsättningar att hantera en personlyft på ett betryggande sätt. 

Utprovning, förskrivning och uppföljning 

Det är arbetsterapeut och sjukgymnast som bedömer behov av personlyft samt 

förskriver vilken lyft och lyftsele som skall användas. Förskrivningar följer 

samma rutiner/regler som vid förskrivning av personliga hjälpmedel. 

I bedömningen ingår: 

Undersökning av vårdtagarens aktuella förflyttningsförmåga 

Undersökning av vårdtagarens kognitiva förmåga 

Diskussion kring lämplig typ av lyft/lyftsele 

På enheten kan det finnas personlyftar som använts av flera vårdtagare, men 

lyftselen skall alltid vara individuellt förskriven. Lyftselen skall vara märkt 

antingen med vårdtagarens namn eller på annat sätt så att den går att identifiera 

efter till exempel tvätt. 

Det är ej tillåtet att använda en individuellt förskriven lyftsele för en annan 

vårdtagare. 

Individuell instruktion 

För varje vårdtagare skall det finnas en skriftlig individuell instruktion som 

beskriver den individuella överflyttningen, hur lyftselen skall placeras mm. 

Personalen skall följa denna skriftliga instruktion. Denna skriftliga instruktion 

skall förvaras så att den finns lättillgänglig för personalen enligt lokal rutin. 

Bruksanvisning 

Omvårdnadspersonal eller motsvarande skall vara väl förtrogna med innehållet 

och följa anvisningarna i den bruksanvisning som skall förvaras lättillgängligt 

för varje personlyft och lyftsele. 

Förskrivarens ansvar 

Behovsbedömning 

Riskbedömning, val av produkter, utprovning, anpassning till miljö och 

vårdtagare 

Skriftlig och muntlig information till vårdtagare, omvårdnadspersonal 

eller eventuellt anhörig/närstående 

Aktuell information/bruksanvisningar från tillverkaren följer hjälpmedlet 

Instruktion, träning till berörda som skall hantera hjälpmedlet

Uppföljning av säkerhet, funktion och nytta efter behov. Detta bör ske 

halvårsvis. 

Dokumentation av förskrivning och utbildning/information 

Dokumentationen 

Alla insatser avseende personlyftar och lyftselar skall dokumenteras av 

arbetsterapeut/sjukgymnast i journalen. 

Av dokumentationen skall framgå: 

Vem som ansvarar för utprovningen 

Vilken lyft och lyftsele som skall användas 

Vilken instruktion som har lämnats till vårdpersonalen 

När uppföljning skall ske 

När uppföljning har genomförts och resultat 

Utbildning/information 

Information (muntlig och skriftlig) till berörda som skall tillämpa hjälpmedlet 

skall omfatta: 

Dess funktion, användningsområde, tillämpning 

Skötsel, underhåll samt säkerhetsaspekter 


Följa de instruktioner (muntliga och skriftliga) om användande och 

skötsel som delgivits av förskrivaren 

Känna till risker med personlyft och lyftsele och hur dessa risker kan 

förebyggas 

Utföra daglig funktionskontroll av lyft och selens funktionsduglighet 

Kontakta förskrivaren vid misstanke om brister i funktion eller säkerhet 

Informera vidare i personalgruppen 

Enhetschefens ansvar 

Att rutinerna är kända på enheten. 

Att personalen har tillräcklig kompetens genom att regelbundet ordna 

utbildning för nyanställda och repetitionsutbildning för övrig personal. 

Att det finns system för att kontakta ansvarig arbetsterapeut och 

sjukgymnast 

Att det finns rutiner för besiktning, underhåll, reparation och utrangering 

och tillgång till bruksanvisning om personlyften tillhör grundutrustningen

Handhavande av lyft och sele 

Varje lyft och sele skall levereras med en noggrann skriftlig instruktion för dess 

handhavande. Om möjligt skall original informationen för leverantören fylla 

denna funktion. 

Användande 

För användning av lyft gäller: 

Kontrollera lyft och selens funktion 

Använd ej lyft eller sele vid misstanke om brister i funktion – informera 

förskrivaren 

Kontakta förskrivaren då vårdtagarens vikt, funktionsnivå eller behov har 

förändrats på ett sådant sätt att det påverkar användandet av lyft eller sele 

Vid användande av lyft gäller: 

Lyftet skall ske lugnt, tryggt och säkert för vårdtagaren 

Var alltid två personer vid lyft – en sköter lyften medan den andra 

personalen tar hand om vårdtagaren och selen. 

Placera lyftselen enligt individuell anvisning och observera under lyftet så 

att lyftet inte skapar obehag eller smärta för vådtagaren 

Kontrollera att lyftselen är fäst i lyften på ett korrekt sätt 

Lyft aldrig vårdtagare högre från underlaget än vad som är nödvändigt 

Vid överflyttning ska hjulen på rullstol/säng vara låsta 

Vårdtagare får inte transporteras i lyften – endast för kortare överflyttning 

Informera vårdtagaren när lyftet skall genomföras

Checklista för användning av personlyft 

Arbeta inte ensam, ni skall alltid vara två vid alla förflyttningar 

Kontrollera vid varje tillfälle, att lyftselen är hel. OBS, sömmar och 

fästpunkter. Gör extra inspektion efter varje tvätt. Laga aldrig en trasig 

lyftsele, den ska kasseras. 

Planera lyftet, finns allt material framme? Är allt rätt placerat? Finns 

tillräckligt utrymme? 

Kontrollera att lyftöglorna är ordentligt i lyftkrokarna innan lyft sker. Om 

lyften ej är försedd med urkrokningsskydd, håll en hand över kroken tills 

lyftbanden är sträckta. 

Efter det att vårdtagaren lyfts upp, kontrollera en extra gång att 

lyftöglorna är i lyftkrokarna innan förflyttning sker. 

Lyft aldrig högre än nödvändigt, sänk t ex sängen istället 

Undvik att köra lyften med vårdtagaren i, flytta rullstol, säng etc. istället 

Lämna aldrig vårdtagaren hängande eller kopplad i lyften 

Lyftselen ska tas bort mellan lyften. Om selen är svårapplicerad kontakta 

arbetsteraput. 

Rekommendera vårdtagaren att inte använda ”glatt” material i kläder 

Du får aldrig förändra lyftens egenskaper genom att ta loss tillbehör eller 

sätta dit tillbehör som inte hör till den aktuella lyftmodellen 

Följ tillverkarens anvisningar

ANVÄNDNING AV TIPPBRÄDA 

Behandling med tippbräda utförs av sjukgymnast men kan utföras av 

vårdpersonal efter skriftlig delegation av sjukgymnast. 

Vid varje behandlingstillfälle skall följande kontrolleras att: 

Tippbrädan är hel 

Banden inte är skadade 

Tippbrädans hjul är låsta 

Banden sitter ordentligt fast 

Patienten informeras 

Upphöjningen sker stegvis och med ansiktskontakt med patienten 

OBS ! Patienten får aldrig lämnas ensam under behandlingen på tippbrädan

ANVÄNDNING AV SÄNGGRINDAR OCH 

SÄNGSKYDD 

Sänggrindar ska aldrig användas slentrianmässigt, även om grindar redan sitter 

på sängen. Beslut om sänggrind skall alltid utvärderas och omprövas. En 

sänggrind är aldrig ett alternativ till tillsyn av en riskpatient. En låg säng kan 

vara ett alternativ till sänggrind. Om det föreligger risk för fall från säng skall en 

noggrann analys och avvägning göras mellan nyttan kontra risken med 

användandet av sänggrind. 

En låg säng kan vara ett bättre alternativ än grindar om risken för att 

patienten kliver över sänggrindarna är stor 

Beslut om sänggrindar tas av sjuksköterska med omvårdnadsansvar, som också 

är ansvarig för uppföljning samt dokumentation av underlag och beslut. Beslutet 

skall om möjligt fattas i samråd med patienten och/eller dennes närstående. För 

förskrivning av sänggrindar ansvarar arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. 

OBS! Beslut om sänggrindar kan endast fattas med den enskildes samtycke 

Målgrupp 

Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt uppresnings- och 

förflyttningsförmåga till/från säng. Personer med funktionsnedsättning som 

innebär desorientering till rum och person, nedsatt minnesfunktion, nedsatt 

emotionell funktion eller motorisk oro. 

Beakta att sänggrindar inte få monteras i syfte att hålla kvar en person i 

sängen som tvångsåtgärd 

Utprovning 

Vid lösa grindar skall mellanrummet vara max 6 cm eller mer än 30 cm 

från gavlarna på sängen 

Avståndet från madrass till sänggrindens överkant skall vara 22 cm 

Var observant på klättring över grind samt klämrisk 

Är grind en risk för personen, övervägs lägre säng 

Om sängen är utrustad med integrerade grindar skall dessa plomberas om 

personen ej ordinerats grind 

Bedöm behovet av grindskydd

KONTROLL OCH SKÖTSEL AV NÄRINGSPUMPAR 

Näringspumpen är en medicinteknisk produkt och ett behandlingshjälpmedel 

som förskrivs av läkare alternativt av behörig sjuksköterska. Hjälpmedel och 

förbrukningsmaterial till enteral nutrition är ett regionalt ansvar och bekostas av 

SkaS. 

Hjälpmedelscentralen i Skövde tillhandahåller pump, stativ som tillbehör och 

ombesörjer service samt återtar pump och tillbehör då behovet upphört. Alla 

näringspumpar är märkta med ett individnummer. Förbrukningsmaterial till 

pumpen, aggregat, sonder beställs utifrån den förskrivning som har gjorts av 

regionsjuksköterskan. 

Instruktion 

Förskrivaren ansvarar för att instruktionen ges till användaren hur pumpen 

handhas och att bruksanvisningens instruktioner och skötselanvisningar gås 

igenom med användaren. Bruksanvisningen skall medfölja pumpen. Information 

skall ges, om vem som kontaktas om det uppstår problem med pumpen eller 

matsituationen, samt att pumpen skall återlämnas när behovet upphör och vilka 

återlämningsrutiner som gäller. 

Service 

Hjälpmedelscentralen ansvarar för reparationer, förebyggande underhåll och 

rekonditionering av pumpar. 

Produkt som skall reklameras 

Ibland kan fel uppstå som att pumparna doserar felaktiga mängder eller att 

larmsystem inte fungerar som det ska. Vid felaktigheter skall 

hjälpmedelsförvaltningen kontaktas tfn: 0500-49 91 00 för utbyte av pump. 

Trasig pump byts ut, varvid ny pump förskrivs och den trasiga pumpen 

returneras komplett med alla ingående delar till Hjälpmedelscentralen. Orsak till 

återlämning skall fyllas i på särskild blankett som medföljer pumpen. Tänk på 

att individnummer på pumpen alltid skall anges. 

I samband med detta skall alltid en medicinteknisk avvikelse skrivas och 

skickas till MAS.

Transportskada 

Om en patient får hem skadad vara skall hon/han ringa till Kundtjänst 026-18 33 

25. Kundtjänst gör en ersättningsorder på det som är skadat och skickar ut 

omgående. Förskrivaren blir då inte kontaktad. Kundtjänst gör reklamation till 

posten. 

Återlämning 

När behovet upphör returneras förskriven pump i sin kartong och ev. tillbehör 

till Hjälpmedelscentralen varvid innehavet avregistreras. 

Dysfagienheten 

För att komma i kontakt med dysfagisjuksköterskan Roland Wanner kan man 

ringa tfn: 0500-43 16 12, mobil 0702-10 11 92.

KONTROLL AV BLODTRYCKSMANCHETT 

Kontroll och kalibrering av blodtrycksmanschetten bör göras minst en gång per 

år. Har manometern varit utsatt för någon stöt till exempel fall i golvet eller om 

visaren på manometern inte står på 0 ska manometern kalibreras före ny 

användning.

Medicintekniska produkter – arbetsorder för Blodtrycksmanchett 

Leveransadress 

Medicintekniska avdelningen KSS 

541 85 Skövde 

Telefon 0500-431551 

Beskrivning/produkt 

Beställare 

Omsorgsförvaltningen, Skara kommun 

Namn 

Adress 

Postnr och postort 

Telefon 

Mobil 

E-post 

Telefax 

Kontaktperson

Önskad åtgärd 

Utförd åtgärd 

Betalningsadress 

KONTROLL OCH SKÖTSEL AV SLEMSUG 

Sugkraft 

Vid sugning av de övre luftvägarna ska sugkraften vara 10 kPa (=0, 10 bar). 

Vid sugning av de nedre luftvägarna ska sugkraften vara 25 kPa (=0, 25 bar). 

Vid lättblödande slemhinnor ska sugkraften vara lägre. Kontrollera slemsugens 

sugkraft. 

Sugslangar med sugreglage, kopplingsstycke till sugslang 

Hantera sugslangen aseptiskt. Sugslangen ska ha ett reglerbart sugreglage. 

Byt sugslang 1-2 gånger/dygn. 

Sugflaska 

Byt sugflaska 1-2 gånger/dygn och vid behov. Rengör och desinfektera flaskan 

och suglocket i disk- eller spoldesinfektor. 

Filtret i suglocket byts enligt tillverkarens anvisning.

Sugkateter 

Använd en ny sugkateter vid varje sugtillfälle. Använd kort sugkateter till 

sugning via trakeostomi. Använd bägare eller sugkopp med kranvatten för att 

spola igenom sugslangen efter avslutad sugning. Använd alltid handskar. 

KONTROLL OCH SKÖTSEL AV SPOL– OCH 

DISKDESINFEKTORER 

Diskdesinfektorer – kirurgiska instrument, instrument för höggradigt rent osv. 

Spoldesinfektorer – bäcken, urinflaskor, handfat etc. 

Poröst material så som disktrasor, städmaterial får inte köras i disk- eller 

spoldesinfektorer. 

Rostigt material får aldrig lastas i maskinen eftersom rost kan smitta mellan 

instrument och maskin 

Desinfektorer 

Spoldesinfektor 

Har en utslagsback och är avsedd för rengöring och desinfektion av bäcken och 

urinflaskor. På äldre spoldesinfektorer saknas ofta möjlighet att använda 

diskmedel men har ändå en tillräcklig funktion för att rengöra och desinfektera 

bäcken och urinflaskor. 

Diskdesinfektor

Liknar en hushållsmaskin men har även funktionen att smittrena. 

Diskdesinfektorer har en längre arbetstid som är nödvändig för det gods som 

skall rengöras och desinfekteras. 

Det är viktigt att dagliga kontroller och underhåll fungerar för att uppnå 

avsedd renhetsgrad, dvs. höggradigt rent. 

Loggbok/Dokumentation 

Vid varje desinfektor skall det finnas en pärm (loggbok) märkt ”Kvalitetssäkring 

av desinfektor”. 

I pärmen skall det finnas: 

Alla apparathandlingar t.ex. bruksanvisning och skötselanvisning på 

svenska 

Dokument om service och reparation 

Eventuella temp- och tidmätningsprotokoll 

Checklista för daglig tillsyn 

Blad för avvikelserapportering 

Information om vilket disk- och sköljmedel som används 

Namn på huvudansvarig och medansvarig för att dagligt underhåll utförs 

Namn på personer som fått utbildning i handhavande av maskinerna 

Telefonnummer till ansvarig tekniker och maskinleverantör 

Rengöringskontroll/temperaturkontroll 

Kontrollera alltid efter varje körning att godset är rent. Godset skall vara synligt 

rent och inte kännas kladdigt eller skrovligt. Kontakta tekniker för felsökning 

om inte godset blir rent trots att dagliga kontroller har utförts. 

Kontrollera efter varje körning på displayen att rätt temperatur uppnåtts eller att 

indikeringslampa (spol) visar grönt ljus. Vid störd funktion avbryts körning och 

panelen felindikerar. Kontakta tekniker – maskinen får inte användas förrän felet 

har åtgärdats. 

Äldre spoldesinfektorer har inte markör (lampa) som visar att temperaturen inte 

har gått upp till desinfektionstemperatur. Diskmedel ska användas om så är 

möjligt samt kontroll av diskmedelsåtgång bör göras en gång i månaden. 

I moderna diskdesinfektioner sköts kontrollen med elektroniska program vilka 

registrerar vattenpåfyllnad, filter, diskmedelsdosering och desinfektionsfas/tid.

Vid fel i funktionen avbryts körningen och felindikation visas. I dessa maskiner 

behöver inte personalen mäta temperaturen. 

Äldre maskiner som inte har elektroniskt kontrollprogram ska temperaturen 

mätas en gång i kvartalet med en trådtermometer. 

Daglig kontroll och underhåll 

Diskdesinfektorer 

Kontrollera att diskarmarna snurrar 

Kontrollera att dysorna är rena på över och undersida 

Kontrollera att rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på 

diskmedelsdunken och kontrollera nivån) 

Kammaren rengörs vid behov 

Silen tas ut och rensas 

Datera och signera på checklista! Spara i pärmen. 

Spoldesinfektorer 

Kontrollera att dysornas hål är rena och öppna 

Kontroller att rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på 

diskmedelsdunken och kontrollera nivån) 

Kontrollera att avloppet är fritt och gör rent eventuellt galler/nät 

Kontrollera på displayen att maskinen har gått upp i rätt temperatur eller 

indikeringslampan visar grönt 

Datera och signera på checklista! Spara i pärmen. 

Årlig service 

Funktionskontroll och service sker årligen av anlitad person med kompetens och 

behörighet för uppgiften. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ombesörjer 

servicen när det är dags och kontaktar behörig tekniker.

Dagligt underhåll av diskdesinfektor 

Diskdesinfektorns ID…………………Enhet……………………………………. 

Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Avvikelse

Dagligt underhåll av Spoldesinfektor 

Diskdesinfektorns ID…………………Enhet……………………………………. 

Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Avvikelse

LATHUND FÖR RENGÖRING AV HJÄLPMEDEL 

Användarens ansvar 

Vanligtvis ansvarar antingen den person som har en 

funktionsnedsättning eller den som assisterar, det vill säga personal 

och i vissa fall närstående. Den personen har då ansvar för allmänt 

underhåll, rengöring och förvaring av individuellt förskrivna 

hjälpmedel. 

Rengöring av hjälpmedel 

Samtliga hjälpmedel ska skötas och underhållas enligt 

bruksanvisningen. 

Det är viktigt att alla hjälpmedel som gång-, hygien- och 

lyfthjälpmedel regelbundet sköts och rengörs 

Vid återlämning av hjälpmedel hos vårdtagare med smitta

Vid någon form av smitta hos vårdtagaren ska hjälpmedel rengöras 

med lämpligt rengöringsmedel innan det lämnar dennes bostad vid 

återlämning. 

Använd ett alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt när ett 

hjälpmedel är nedsmutsat med kroppsvätskor 

Vid rengöring av hjälpmedel som har används av en person med 

någon form av smitta skall man alltid använda plasthandskar och 

engångsförkläde. 

Skötsel av rullstol 

Rutin för rengöring 

Rullstolar ska rengöras en gång per månad. Använd fuktad trasa 

på alla rör och hjul, däck och ekrar. 

Klipp bort hår och damm från hjulnaven 

Dammsug sits och rygg 

Rutin för funktionskontroll 

Kontrollera varje vecka att: 

Däcken är pumpade 

Bromsarna fungerar 

Körhandtagen sitter fast 

Armstöden sitter rätt 

Spärren som håller fast benstöden i ramen fungerar 

Känn efter så att skruvar är åtdragna

Skötsel av Gåbord 


Gåbord rengöres vid behov eller minst en gång per månad. 

Tvätta med fuktad trasa och rengöringsmedel på armdyna och 

alla rör. 

Klipp bort hår och damm från hjulnaven. 



Hjulen rullar jämnt och lätt 

Bromsar fungerar 

Höjdinställningen fungerar 

Skruvar är åtdragna

Skötsel av käppar, kryckkäppar, betastöd 


Utföres vid behov 

Gör ren hjälpmedlet med trasa/borste, vanligt 

rengöringsmedel och varmt vatten. Torka torrt efteråt. 


Kontrollera att: 

Höjdinställningen fungerar och har hakat i ordentligt 

(ställbara käppar, kryckor mm) 

Doppskorna är hela och ej för slitna. Mönstret skall synas bra. 

Om käpp eller kryckkäpp används utomhus vintertid bör den vara 

försedd med en isdubb. Kontrollera att isdubbens spets/spetsar 

fortfarande är vassa.

Skötsel av Rollatorer 

En rollator ska alltid vara utprovad, anpassad och förskriven för en 

individuell persons behov. 


Rollatorn rengörs vid behov eller minst en gång per månad. 

Tvätta med trasa eller borste, rengöringsmedel och varmt vatten. 

Torka torrt efteråt. 

Rengör även bordet och korgen om det finns. 

Klipp bort hår och damm från hjulnaven. 



Hjulen rullar jämnt och lätt, att framhjul snurrar så att man 

kan svänga 

Bromsarna fungerar, färd- och parkeringsbroms 

Känn efter så att skruvar är åtdragna och att hjälpmedlet är 

stadigt 

Hopfällningsmekanism är ok, att uppfällningsspärren har 

hakat i 

Körhandtagen sitter fast. Höjden på handtagen skall justeras 

av sjukgymnast eller arbetsterapeut.

Skötsel av hygienstolar/duschstol 


Använd vanligt förekommande rengöringsmedel utan slipmedel 

Använd borste och duscha av stolen överallt, glöm inte under 

sitsen 

Klipp bort hår och damm från hjulnaven 

Duschstol som används av olika boende skall ytdesinficeras efter 

varje användning. Rengörs även under sitsen på stolen. 


Utförs inför varje användningstillfälle. 

Kontrollera alltid att: 

Fotplattor, armstöd, nackstöd och tvärslå är rätt monterade, i de 

fall dessa används 

Hjulen är bromsade inför förflyttning till och från duschstol 

Tippfunktionen fungerar och låser om sådan skall användas

Skötsel av sängar 

Vårdsängar tillhör grundutrustning i särskilt boende. Produkten skall 

kontrolleras innan den tas i bruk. Bruksanvisning ska alltid finnas 

tillgänglig. 

Rengöring 

Rengör och kontrollera hjälpmedlet vid behov och minst en 

gång/månad. 

Kontroller 

Höj och sänkningsfunktion 

Nedsänkning 

Bromsar 

Se även bruksanvisning! 

Service/kontroll/underhåll 

Service av sängar ska göras enligt de tidsintervall som tillverkaren 

angivit, dock minst en gång per år. Enhetschef ansvarar för att detta 

sker.

Anvisning till ordinatör för tillfällig utlåning av hjälpmedel 

Utprovningsansvaret 

Ordinatören/Förskrivaren i hemkommunen har utprovningsansvaret. Dokumentera väl på 

Låneförbindelsen alla uppgifter samt be att få en skriftlig ordination. 

Hyr hjälpmedel 

För kommunerna i Västra Götaland gäller följande, att den vårdgivande kommunen, efter 

överenskommelse med hemkommunen, debiterar folkbokföringskommunen för de antal 

timmar som man överenskommit sig emellan när det gäller insatsen. I beräkningsunderlaget 

ingår service, utprovning och anpassning av hjälpmedlet samt ev. restid. 

Ersättningsnivån för 2012 är 550 kr/timma, gäller för behandling som beslutats av 

sjukgymnast alt. arbetsterapeut. 

Varje påbörjad halvtimma räknas som 30 min. 

Detta gäller enbart för de vårdtagare som har hemsjukvård. 

Övriga hänvisas till primärvården. 

Vid debitering så ska följande uppgifter lämnas till ansvarig enhetschef samt Skara 

kommuns Controller; 

- Låneförbindelsen, en kopia. Räkna ner summan, dvs. antalet timmar x550 kr. 

- Följande information: 

Folkbokföringskommunens adress_________________________________________ 

_________________________________________ 

_________________________________________ 

Namngiven person, samt titel som är faktura mottagare i ovan kommun 

__________________________________________ 

Kommunens id nummer, (om de har det).__________________________________________ 

Skara kommuns köpta hjälpmedel 

Vid lån av hjälpmedel < 4 veckor, en låneförbindelse skrivs och ingen kostad för låntagaren. 

Vid lån av hjälpmedel > 4 veckor, vårdtagaren får köpa hjälpmedlet. 

2009-06-23 


Anette Nordlander Anna-Lill Karlsson 

Enhetschef MAS

Anvisning för dig som erhållit hjälpmedlen 

Ska lämnas till låntagaren, tillsammans med Låneförbindelsen. 

Lån av hjälpmedel 

Angivna hjälpmedel är ett lån under en tidsbegränsad period, se 

Låneförbindelse. Egna ingrepp eller åverkan på hjälpmedlet får inte ske. 

Hjälpmedlen får inte utlånas eller avyttras till någon annan person, än den som 

hjälpmedlet är utprovad till. 

Återlämning. 

När behovet har upphört skall hjälpmedlet, utan dröjsmål och väl rengjort, 

återlämnas till Hjälpmedelsförrådet Skara kommun. Om återlämnings datum är 

överenskommen, så gäller den. Kontakta alltid Hjälpmedelsförrådet Skara 

kommun, om det är några problem. 

Ersättningsskyldighet 

I de fall hjälpmedlet skadas utöver normal förslitning eller till följd av 

oaktsamhet, är du ersättnings skyldig. 

Återlämnas inte hjälpmedlen till Hjälpmedelsförrådet så blir du ersättnings 

skyldig. 

Bruksanvisning. 

Bruksanvisning/instruktion medföljer hjälpmedlet. Ta del av dessa och följ 

instruktionerna. 

Om något är oklart vänd dig till din angivna kontakt. 

Skötsel 

För att hjälpmedlet ska fungera på rätt sätt är det viktigt att det underhålls och 

sköts samt rengörs enligt de anvisningar som du fått eller som återfinns i 

bruksanvisning. 

Reparation. 

Om något fel uppstår med ditt hjälpmedel, vänd dig till din angivna kontakt alt 

Hjälpmedelsförrådet Skara kommun. Vid minsta misstanke om att felet kan påverka 

säkerheten vid användandet av hjälpmedlet, använd det inte förrän felet är åtgärdat.

Äldrecentrum 

Låneförbindelse, tillfälligt lån av hjälpmedel. 

Hjälpmedlet utlånas av: 

Namn…………………………………………. Titel…………………………….. 

Tel nr……………………………. 

Låntagarens uppgifter: 

Namn…………………………………………. Pers nr…………………………... 

Adress………………………………………… 

Tel nr……………………………... 

Ansvarig förskrivare. 

Namn…………………………………………. Titel…………………………….. 

Kommun……………………………………… Tel nr…………………………… 

Antal Artikel/Individnr. Hjälpmedel Antal arbets 

timmar 

Låneperiod 

Utlåningsdatum………………………….. 

Återlämningsdatum……………………… 

Låneförbindelsen ska skrivas i två ex. Utlånaren och låntagaren ska ha var sitt. 

Kostnad

Rutin rullstol med hjälpmotor, som Anhörigstöd inom Skara 

kommuns äldreomsorg. 

Anhöriga står för en mycket stor del av vården av både yngre och äldre 

människor som har funktionsnedsättningar. Att vårda en närstående person kan 

ge mycket glädje, men det kan också vara ansträngande. Därför kan man ibland 

behöva stöd och hjälp från samhället som underlättar. Alla som vårdar en 

anhörig kan ha rätt till någon form av stöd. Med anhörig menas en person i 

familjen, en partner eller nära släkting. Anhöriga kan också vara grannar 

eller nära vänner. 

Att vara sjuk men ändå kunna bo i sitt hem och få hjälp av anhörig med t.ex. att 

komma ut i sin rullstol med påmonterad hjälpmotor är bra för många äldre. Då 

kan paret fortfarande gå den vanliga rundan och följa naturens skiftningar i sin 

hemmiljö, vara tillsammans och uppleva saker. Vidare ska det finnas 

anledningar till att det är svårt för anhörig att köra en manuell rullstol, som t.ex. 

svår terräng, brukarens vikt, anhörigas styrka. 

• hjälpmotorn ska avlasta anhöriga 

För att hjälpmedel ska fungera maximalt är det viktigt att utprovningsprocessen 

utförs så grundligt som möjligt av förskrivaren. Nedan beskrivs hur en 

förskrivare hanterar en ordination av ett förflyttningshjälpmedel. 

Följande huvudprocesser ska genomföras: 

• Bedöma behovet av förflyttning i hem och närmiljö för brukaren. 

• Prova ut och eventuellt anpassa miljön för hjälpmedlet. 

• Instruera, träna in och ge information till enskild och dennes anhörige eller 

personal. 

• Göra en uppföljning av det utlämnade tekniska hjälpmedlet för att se dess 

funktion och nytta. 

Uppföljning av hjälpmedlet ska göras regelbundet, minst 1 gång/år, av 

förskrivaren. I Skara kommun, ÄO, finns Transit rullstol med drivaggregat, 10 

stycken inköpta som anhörigstöd. 

Service och avhjälpande underhåll ansvaras av Västra Götalandsregionen, 

Hjälpmedelscentralen. 

Anette Svensson-Nordlander 

Enhetschef Äldrecentrum

Äldrecentrum 

Låneförbindelse, tillfälligt lån av Rullstol med hjälpmotor 

Hjälpmedels nr;……………… 

Hjälpmedlet utlånas av/Ansvarig förskrivare: 

Namn………………………………………………………………. 

Titel………………………………………………………………... 

Tel nr………………………………………………………………. 

Låntagarens uppgifter: 

Namn……………………………………………………………... 

Pers nr…………………………………………………………….. 

Adress…………………………………………………………….. 

Tel nr…………………………………………………………….... 

Låneperiod 

Utlåningsdatum………………………….. 

Återlämningsdatum……………………… 

Låneförbindelsen ska skrivas i två ex. Utlånaren och låntagaren ska ha var sitt.

Trappklättrare i Skara kommun från 2010 04 12 

Syfte: 

För att möjliggöra för kommuninvånare som inte kan gå i trappor och inte har hiss i sin bostad 

att förflytta sig i trappor. 

Användningsområde: 

Trappklättraren kan användas för att komma till utemiljö utan resa eller i samband med 

färdtjänstresor och andra resor. Vid användandet av trappklättraren skall trapporna vara 

utprovade enligt nedan. 

Brukare: 

Kommuninnevånare med behov av trappklättrare. Behovet är utrett och bedömt av 

kommunens arbetsterapeuter. 

Utprovning: 

Bedömning av den enskildes förmåga till användandet av trappklättrare, rullstolens lämplighet 

till trappklättrare samt trappans lämplighet för användandet av trappklättrare, görs av 

arbetsterapeut. 

Vid utprovning träffas arbetsterapeut, brukare och utbildad förare vid aktuell adress där 

trappklättraren skall användas. Utprovningsprotokoll upprättas av arbetsterapeut i 3 exemplar 

och förvaras hos brukare, arbetsterapeut resp. Taxi. 

Dokumentera i Procapita och skriv journalanteckning under sökordet ”Medicintekniska 

hjälpmedel”. Spara originalet i rutinpärm för trappklättrare, kopia lämnas till den enskilde. 

Förare av trappklättrare kan även använda trappklättrare i enklare trappor, 

såsom rak yttertrappa om 5-6 steg när utprovning av trappklättrare har skett 

utan ny utprovning. Förare av trappklättrare avgör och ansvarar för 

trappklättrare vid trappor som inte är utprovade. 

Följ noga tillverkarens föreskrifter samt bruksanvisning. De rutiner som gäller för Skara 

kommun finns i MTP pärmen. 

Uppföljning bör ske efter ett år. 

Utbildning: 

Under våren 2010 har arbetsterapeuterna samt två omvårdnadspersonal inom kommunen 

utbildats till förare, varav två arbetsterapeuter även har utbildats till instruktör. 

Utbildning av förare skall ske kontinuerligt.

Instruktörer: 

Instruktörerna har en fördjupad kunskap och övertar utbildningsansvaret av trappklättrar 

förare. Instruktörerna ansvarar för att vidareutbildning av förare görs. Förteckning över 

utbildade förare av trappklättrare görs av instruktörerna. 

Förare av trappklättrare: 

Utbildad förare inom kommun eller taxibolag erhåller utbildningsintyg. Förare av 

trappklättraren är ansvarig för att trappklättraren används i lämpliga trappor. 

Förare inom kommun är lämpligen anställd inom omsorgsförvaltningen, förslagsvis anställda 

inom hemvårdsområden samt arbetsterapeuter. 

För att ge större trygghet och ökad säkerhet bör det vara 2 förare vid trappklättring. När 

föraren känner sig trygg med trappklättring i specifik situation kan trappklättring göras 

ensamt. 

Fordon: 

Transport av trappklättrare kan göras i vanlig bil, specialfordon hos taxi eller i buss. 

Ägare av trappklättrare 


Ansvar för service och Placering 

Skara Taxi 

Bokningsrutiner; 

Beställning av transport inkl trappklättrare. 

Beställning av utprovning av trappklättrare 

Telefon; 020-91 90 90 

Beställning/Bokning av trappklättrare (utan transport), personal hämtar och kör tillbaka 

trappklättraren till taxi. 

Telefon; 0511- 107 00 

2010-06-05 

Anette Nordlander 

Enhetschef 

Äldrecentrum

Kvalitetssäkring av MTP.pdf - Skara kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?