GRUNDFORBÄTTRING - SLU

KUN GL. LANTBR UKSHÖGSKOLANS IN STITUT I O N
FÖR AGRONO M ISK HYDROTEKNI K
Föreståndare: ProFessor G U N N AR HAL LG R E N
GRUNDFORBÄTTRING
TIDSKRIFT FÖR JORDBRUKETS RATIONALISERING
1954
GENOM GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
Redaktör och ansvarig utgivare: HERMAN FLODKV I ST
Professor em. vid Kungl. Lantbrukshögskolan
NR 3
UPPSATSER
ÅRG. t
Professor HERMAN FLODKVIST: Hyllning till Christian Barthel av Lantbrukshögskolans
lärarkollegium.
Videnskabelig assistent K. J. KRISTENSEN : Gipsblokke til måling af jordfugtighed.
Lantbruksdirektör A. NORRGÅRD : Hydroteknik ooh marklära i Norrland.
Lantbrukskonsulent ERIK ALMLöF: Dikesavstånd och dikesdjup vid Skaraborgs
läns dräneringsverksamhet. Förrättningsmannens syn på
frågan.
Diskussionsinlägg av lantbr. THORSTEN JONSSON, riksdagsman ROLF ELIAS­
SON, lantbr. HARRY EKBLAD, lanthr. HELMER KARLSSON, förvalt.
HARRY KJELLANDER, agronom STIG JANSSON, rektor VALFRID LENG­
DEN, professor GUNNAR HALLGREN, agronom GÖSTA BERGLUND,
rektor S. J:SON PONTEN, direktör MARTIN HALLERFORS, agronom AUG.
HÅKANSSON, lantbrukskons. ERIK ALMLÖF, lantbrukskons. J. EDVARDSsON,jordbrukskons.
H. PERSSON, lanthrukskons. GUNNAR BERGSTRÖM.
Litteratur.
Summary.
LITTERATUR

Redaktionens av .Grundlörbältring . adress:
KUNGL. LANTBRUKSHÖGSSKOLAN, UPPSALA 7
TELEFON: UPPSALA 25125, 35885
ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI AB
I DISTRIBUTION
EXPEDITION: BOX 47, UPPSALA
POSTGIRO: 3R1 795
Förfaltarna äro själva ansvariga för sina uppsatsers innehåll
Vid återgivande av text torde källan och förfallaren angivas

'< 15
10
5
,-----_._--------
Min.
Fig.,1. Ser/iJl/fliJ i qi/Jsb!ukkl'I/Cs mods{l/fld efler Irykl/f!l/yniny,
er Yist i 4, hyoraf del frcwgår, al hlokkcnc iklu: når
Cl] kOlls tant Illo{jslalld f yl!' ener;) (j timers J'or1i5h. Da den jord, der
() med SUlllme In SOlll blo1, ..
kcn, og der ikl((; er III
lUll dcn ohsern:l'cdc
it'lld illJo(ls[,mdcll lilskriYcs «'
J'or!loldcne. Den efler
målte JllodsLand mlses for al ,.;pre den
er Yis t
i jorden ],an ycd hl'ug af
del' må anses for al ya're den fo)'
\'ic'celL ,\YLOn (lHflj) har således
:L :\Iod slanden
og sukl

!iiy. Ii. i{oi'/'ekUolIs(ukio/'ells rO,.9 ujlul'lIrJighed uj I (o/' lo I,j" orJ gir' c:.
Temperafur; °C
PirJ· ". Tempera/urens inäflydelse ved (orskelliye vundindllOld i rJipsblokke. A)la'sniny med
Bouyoucos jugligheäslluller.
1.6
193

"'" v Tilloppstunnel
"'''''--"" ',,,­' ....
Regleringsdamm-->
Kraftstationen?
Flottn i ngsränna/ 7
Angermanälvcn.->
Fig. JO, Skiss över Fjiillsjöälvens llllojl[l i Angermanillv8n samL dcn nya ),biJ'urkaLioncll»
gCllOltlKil[o)'SCllS krafLslation, Eftcr skiss av 1\OI1HG,\HD.
So Il] cn
!\ il forsens !, ra l'ts lation
lel har IJ'örLs
för de .0:o1'r1nnd kan
och
\-cl'kels sLiil'slu arbeten gCllOl11 tiderna Kill'ol'scn iiI' näst
stiirsta kral'Lilalion och syellskL
arhctc satt rekord, data fnll1 delta
Illå anföras,
iill är en hiflod till yen, Som de flesta norr,
landsiihar kix iiyen här fallhöjden fördelad flera forsar. Genom
"teknisl, kirurgi!> har hill' i ett enda kl'aftyerk samlats fallhöjderna
från inle mindre än 11 forsar ,- 9 nedanför dammen och genom upp"
dämning 2 oyanför dammen, Den totala fallhöjden blev då 99 m, Från
dammen i Fjällsjöälyen ledes vaUnet i en il 700 m lång tilloppsiunnel
till en liten regleringsdamm omedelbart oyanför kraftverket, och sedan
vattnet har gjort sin tjänst ledes det i en 2700 m lång avloppstunnel
212

till Ängermanälven. I tilloppstunneln flottas även timmer, oeh för att
kunna kontrollera flottningen i tunneln finnes en inspektionsvagn,
som går på räls i tunneltakeL Nedanför kraftyerket går timret i en
särskild flottningsränna ovan jord. (Fig. 10.)
Kilforsens kraftstation är de stora talens kraftstation. Tilloppstunneln
krävde sprängning oeh transport av 800 000 m' berg, avloppstun-,
neln 500 000 m 3 • Till arbetet åtgingo 2G HJO ton cement oeh 5 300 ton
armeringsjärn samt :I 125 ton sprängämne. Då arbetena kulminerade
ål' lD52 voro :I 200 människor anställda, därav 132 tjänstemän och
1 025 arbetare. l kraftstationen äro inmonterade i3 aggregat om totalt
285 000 kw. Strömmen ledes i en :380 000 volls kraftledning Kilforsen
-Stol'finnforsen -Enköping, en sträcka av 47 miL Kraftstationen och
vad därtill hörer kostade 14'j milL kl' oeh nyssnärnnda kraftlcdning
55 mill. kr.
KraftslaLionsbygguren tällker också socialvård och landskapsvård.
I ödemarken mellan de lvå älvarna, där kraftstationen har pJa,"
cerals på;,torl'H landeb, har växt upp ett välordnat samhälle med allt
vad därLiII hÖl'el', ett egnahemsområde, elt olHråde för familjehosläder
), elt för skolor, sj foll

ukat gården i många generationer, kanske t. o. m. odlat jorden och
byggt upp gården från grunden. Förut bärkraftiga familjejordbruk
kunna förlora så mycket mark alt de bli ekonomiskt och socialt deklasserade
till stödjordbruk. Vintervägar över älvar och sjöar kunna
bli helt obrukbara på grund av regleringen. GrundvaUenyfan kan stiga
så högt i marken genom uppdämning, att byggnader som förut stått
stadigt på torr j ord (t. ex, mo) få känning av t j älskj utning på grund
av att kapillariteten nu förmår lyfta upp vallen till den nivå, dit tjälcn
når ner, Laxfisket i älvarna kommer nog alt gå förlorat osv,
Man måste dock ge ett erkännande åt vattenkl'aftexploatörerna, aU
de göra [nyckel: för alt minska skadeverkningarna. Förutom relativt
goda ersättningar i penningar, så utföra de många värdefulla förbätt"
ringar, såsom invallningar med pumpanläggllingar föl' atl skydda åker
och hebyggelse, t. ex. vid TåsjÖll, (Se Gnmdföl'bältring, årg. Ul49/50: 2
SIGUIW EHlKSSON: Tvenne invallningar i samband med sjöreglering.)
Dc anlilgga vidare nya vägar eller höja och förhättra gamla vägar,
hygga broar, hus oeh reparera fördjupa brunnar osv.
onas!
land"
n!OTn kan··
dill' det lriiltkönla flödet från
som en
sehemalisl< hild av denna föriind . till det SäUll'e ur
tröst aH naturen oeJ

Vig. 12. Sludiegruppen studerar erosion virl Ti\sjön. FoLo: [\'oJ\l\c;:\lw.
,. De enstaka stora rasiirnm eller riiHare såren kan
(rasleffekt, de 11a1

hur norrlandsälvarna selt ut före exploateringen. Staten hal' redan köpl
in Tännforsen för att bevara elen oulbygg(l, Såsom förul nämnts samarbeta
numera yallenkraftbyggarna med naluryål'darna, för aU få det
nya att smälta in i landskapet så bra som möjligt. Man "ill uttala del
önskemålet aU vissa oersiitlliga nalul'\'ilrden måtte skonas.
217

APPLAND
ÅNGERMANLAND
Skala l: 1500000
AB KAHTOGRAF1SKA INSTITUTET
Hg. 2. K.arta över Angermanland. Arealen är 19888,9 kvkm. Längst i nordväst har landskapet genom människans gräns·dragning
slagiL en långsmal kil mellan Jämtland och Lappland. Det är Täsjöbygdcn, varifrån man blickar in i fjällvärlden,
en sensation som Angermanland är ensamt om bland svenska kustprovinser. Ange.rmanlands övriga griinser lÖpa mindre
nyckfullt och omrama väldiga skogar, i vilka bergåsar bukt.a lIpp och lled mellan höjdsiffror från 200 Lill 500 m. Stora
och mindre älvar ha skurit ned djupa dalgångar. Främst bland vattendragen är Angermanälven, ett av Sveriges mäk-­
Ligaste flöden. I dess magnifika ådal ha utbildats branLa väggar och nipor, vilka genom erosionen antagit egendomliga
och storslagna former. Kustlandet står inte den st.ora floddalen efter i fråga om naturskönhet. och imposant.a linjer.
Längst i norr ligger en vidsträckt slättbygd .---- Nordmaling mellan havet och skogen. Söder därom möter det ena
berget efter deL andra --- Högsvedjeberget (3,19 111), Skuleberget (293 m) och Dalsberget (333 m) i Nordingrå äro några
av dem. Sistnämnda område är något alldeles för sig självt. Nordingrå mecl sina djupt imkurna fjordar och sitt I)bergoch
dalbanelandskap,) med höga berg och djupa sjöar är något helt unikt i svensk natur. J fråga om monumentalitet och
storslagenhet torde inLe någon annan svensk kusL kunna överträffa Norclingrås. Angermanlands möte med havet förmedlas
av skärgården, som genom landhöjningen med ca en cm per år sLändigt växer till och ökar provinsens yta. Bunkfjället
och Tåsjöberget i nordväst äro landskapets högsta punkter med 7,10 resp. G31 m. (Ur Natur i Angermanland och Medel-pacl,
förlag Svensk Natur.)

HÖJD KARTA MEDELPAD
INCLAND
EarLt ii\'cr :l!cdl'.JpalL I'rOyillsens landareal lljljlgtlr lill '708:,,8 kVkJtL i\lcdeljlatl gCllomrillnes i hela sin bredd av
och frim nord\'iist kommer en annan Jlli\ldig flod, lnllalsiilveJL ])e iiro hygelens jluls:\droL P{! sill I'iird mol llavel
iliira dc med sig sl(ogarn;:s LitllllWr; deL,S forsar oeh fall alslra I,ran al industrier och hem i skilda lallclsclclaL lndaJs,
:'iiq'!lS d!11 iir nwn'!llle]s L nedskuren i del olllgivancle plaLill;llldska]Jel; Ljungans diiremol vidgar sig mt\ngcllsLiides
lill sjii"r och spakvalten, \'ilka ljusa, ii [ljlll

länge, att en hel del värdefulla resultat framkommit. Av agronom
Håkanssons redogörelse kanske lllall skulle lycka att det framgår, aU
en ytterligare förenkling av täckdikningens utförande skulle kunna
vidtagns. Då ett mycket stort antal av försöken }iro förlagda till Skarahorgs
län, horde vi måhända hos oss i förs la hand yidtaga de justeringar
1 utförandet, som försöksresultaten lämnat stöd för. Ankel-,
ningen till alt Yl i Skaraborgs hin tagit initiativ till detta sammanträde
med intresserade personer från olika delar av länet och dikningsexperter
från angränsande län är, att dels få diskutera detta spörsmål
och dels bereda ledningen för rörsöksverksamheten tillfälle, alt när·,
marc kommentera försöksresultaten, så atl ej förrättningsmännen
draga några förhastade slutsatser. Den efterföljande diskussiouen kanske
ntinnare kan klarEigga problemen .
• Jag skall nu yad nyser Skaraborgs hin redogöra föl' min syn på
frågan om lämpligt läckdikesayslånd och täekdikesdj up.
Först och främst får jag då fnllllhålla, att Yl Yid planernas upp"'
rättande ej tilläJnpa någon YlSS schablon, ulan vi ta hänsyn till alla
dc detaljer i terrängen, som kan inyerkapå planens utformning. )\yrn
om ct! åkerfält den i sjiily plana slätten km se jämnt
och ut, kan det Yisa eftcr en noggrann och
HYYiigning, att det förekommer flcra ojärnnheter, som hlyerl

vi t. ex. lagt gren dikena 4 a 5 meter föl' glest. Om det däremot skulle
visa sig, aU vi lagt grendikena någon eller några meter för tätt, är
della ej så farligt, eftersom någon skördenedsältning genom för hård
dikning ej inträffar på leran.
Under förutsättning att individualplaneringen av täckdikningen sker
enligt de grunder, som jag här anfört, anser jag, alt vi tills vidare böra
tillämpa följande dikesavslånd och dikesdj up för de olika jordarna i
Skaraborgs län.
Varaslättens medels/yva lera.
Aystånd 1820 meter.
Djup 0,80 meter.
Vadsbosliittens mycket stuva lem.
Aystånd 1518 meter.
Djup 0,70 meter,
Kåkindbygclens leriga mjälajord,
Ayslåml 14,--,j5rneler,
O,GO meter.
De bäl' och val' i liinel j'örekonmumde 1nojordarrw med högt gl'und,
vattenstånd under störTe delen cm vegetationsperiodelI.
jordar.)
""ystånd Hl :10 HIde]', allt efter mOll.
rnelcr, allt efter mon.
[i'ör j ordar räknar j ag uvs U\nd mellan
kenn ej bör fi\l'ckOJmna,På
ler förstu
de yn sänkor, som finnas i
aU cn jiimn
erhålles.
223

Diskussion vid SalTIlnankomst l Skara
(Diskussionsinläggen införda ordagrant enligt stenografiskt referat
ay de muntliga anförandena.)
Täekdikningsförsöksnällluden och lantbruksnämnden i Skaraborgs
län hade anordnat ett möte i Skara den 27 mars inne\'. ål' föl' diskussion
ay dräneringsproblem i I"ästra Syerige, speciellt Skarahorgs län.
Till sammankomsten hade infunnit sig ledamöter av täc1ulikllingsförsöksnämuden,
jordbrukare och fackmän till ett antal al' omkr. 50. Då
lanlhruksnämndens ord1'örande lal1dshöwling FmTIOF DOllIÖ yal' för··
hindrad niiryara, leddes förhandlingarna av dess vice ordförande, riks·
dagsman HOLl' ELIASSON, som hälsade deltagarna yälkonma. Selo'elerare
yar lantbruksdirektör TonsTE:'\ AlJOLFSSON.
Följande föredrag höllos.
Laboralor Sr

Lantbrukskonsulent EIUK ALIIlLÖF: Dikesavstånd och dikesdjup i
Skaraborgs läns dräneringsverksamhet. Förrättningsmannens syn på
frågan.
Hel'l'Almlöfs föredrag ingår i detla nummer av Grundförbiittring.
T. f. a. bristande utrymme kunna de övriga föredragen inflyta först i
följande nummer.
l den diskussion som följde framlades av försöksmän, fackmän och
jordbrukare många mycket betydelsefulla iakttagelser, erfal'cllheler
och försöksresultat.
Lanlbl'llkal'c Thol'slcTl Jonsson, Vrå Nolgål'dclI, 1110holm.
J ag för min del är belåten med försöken. De har gett god vägledning
för täelu:likningen av vår styva lera. Tidigare täckdikade Yl elj upare
men på sista tiden har vI börjat dika grundare. Jag har nu nästan
hela gården täckdikad Hl.cd ett dikesiwstånd av Iii il 1Gm. Under de
senare åren har vi allyänt ett dikesdjup av 75 cm och det tror jag är
bra på Yår jord. Där får man inte dika för djupt. Jag tror inte aH det
är så bra att ha för långa Hystånd på Yår styn, lera.
egendom,
,Jag har gjort samma erfarenhet SOUl 'fhol'slCll ,Jonsson. På lJuds/)()··
leron får man ill!:eha för avstånd mellan men man kan
gärna dika
LUll I hrukare
iiI'
vid plan
upp lill
],
(t il, a I
della
det upp gallslza 811ahht
Yåras hade kYDf ett 81drtc
sZHldc
he] del rall har riilmat fel
, Dej för
en del fall bar
aj IIll'l1 HUll] borde nog
I Har man föl' dimcilsiOlwral deL Yid
lTmnll yattud Hi'I'inncr. På min har
flysUmd Hyltl och jag har fUBllit
I7W{s[;o[cml/, prt del 8iiUe1 torkar
Yåren. Som kan jag niimwl alt Y j
och nii.1'
det skiftet ned 20 ,l 25 cm
fram obehindrat de Uickdil

noga med aU ta upp tillräckligt med y1Yattenfåror. Vi gör det inte
bara i de höstsådda grödorna utan också på plöjda åkrar. Strax jag
kom från Skåne var jag lite benägen att dra på munnen åt skaraborgarnas
alla ytvattenfåror, men det har jag lärt mig, att fårorna lnåste
man yara noga med här. Vi kör upp fåror med en vanlig potatisupptagare,
en kastmaskin. Då får man fårorna putsade och fina på en gång
och en van man hinner köra upp fåror på närmare 100 tnl. på en dag.
Vi har på Skllltorp elt skifte på ea 24 ha med ganska ogenomsläpplig
jord. Är 1\)51 dränerades halva del skiftet med 14 m mellan täck··
dikena. Hösten 1 \)52 lyckte jag, att det gick lika hra eller rättare sagt,
att det yar lika hesYärligt aU kOlluna fram på det dikadc SOlll på det
odikade. Större skillnad yar det alltså intc på härighelen, så jag tror,
all vi kan klara oss mcd cn glesare dikning, om Yi hara sörjer för en god
ytyaltenaYleclning med tillriieldigt många brunnar. Det måsle doe1,
yara brunnar för att HYleda ytvattnet. På Yill'cn gör igenfrusna grusfiltra
oeh stensilnl' ingen nytta.
AgZ'onom Slig ./rU/son, Byholms gods, Molwlm.
få]' lllan akta för att. i)YCrfi)I'H
[l1lwm c fall ('11 jordhrukare HOg klokt
inle !bira ut någonling. Det får bli dc högaliirdas sak. ,Jag hal' det in""
att Yår .i ord Hyholm iiI' en gles dilming lika effektiv
son] CIl tiil. dikade med stora diirl'ör aH det yar
:lI.tkolllllla river hel:) arealcll st] alL dell (iycrlnrnid l skulle
kunna brukas. Fiiremjn tid olm hade ]liill'[('11 ny dl pill' skiften
l.itckdikals Ulnl 1101'.l1w]a :l Sr, jag bar hal'! ('n \'iss Ii
all jiill1l'örclscl'. Yi bHr inle .kmllwl se skillnad Jlwlbll dCll
liila och den glcsn dik .. hg tror inle Ii il\' att dikn
en j som "i'l!', torr genom att liiekdikcn:l liiil. Del slmlk
erfordras sil slllå :lyslånd alt det skulk hli c!zol1oJl]isld ogcllowfiirharL
Oerhört. är all mUll kan få en cfl'ckli\' llcna\'ledning.
deL skall. .lösas våra shiftcn Ycl jag inte, Brullll;)r kan man
inle sätta hur Uitl SOUl belst. Hur lua11 skallkul1ua få yl\'aLtnd lilI
brunnarna det iiI' dl olöst problem. JUan kan kanske köra fåror med
Aashamal'splog. Ycl att del tillgår så p[l StcllsHdt, och Yl hal' också
prövat den mdoden, men Tunn får dem knappast heständiga.
Yi har försökt med tuhelering. [ höstas luhelerade Yl en ganska stor
areaL Del iiI' naturligtvis för hdigt atl ullala sig om lnbcleringcm:
yerkan, lllen jag kan tala om, alt före tubeleringen stod tiickdikesledningarna
tomma men hara några dagar efter tubcleringen började vattnet
rinna i ledningarna. En tuhelering är en relatiyt billig åtgiird. Det
kan tänkas att en tubelering, som upprepas tillräckligt ofta, l,an
228

i överändan blev endast 60---80 cm. Halva rörsträckan lades med l %
tum rör och den nedrc halvan med 2 tum rör. Dct fungerar alltjämt
mycket bra. ,Jag tyckcr all det yar fel att 1 tum rörcn togs bort,
vilket medfört cn onödig mcrkostnad. Äx rören bara bra lagda gör
l Yz tum rör salruna tjänst som 2 tum. Förr lades dct nästan jämt
med 1 Yz tum rör i grendikcna.
Professor Gunnal' Hallgren.
För oss som arbctar mcd forskning och försök på dräncringsområdct
har dct varit av slort intrcsse aU få komma ncd till Skara och dislmlcra
hithörande problem. Som agronom Perman nämndc gay Lannaförsöken
på det hela tagct inga utslag föl' olika drällcringsintcnsitct,
och detsamma hlev fiirhållandel vid en del andra lidigare utförda försö.k.
När läckdikningsförsiiksycrksamheien igångsatlcs angavs det i di··,
rektjyen för denna hl. a. att man skulle undersöka möjligheterna att
förbilliga hickdilm ulan att dess effekt påtagligt försämrades,
Med till dc arealer som fortfarande behöver drä-
Herm;, sk ulle det rör ImH1ct innehiil':l stora r om det
visade att man kundc driiucringskoslnadel'na. Parallellt
med dcn direkta försöksverl,samhetcn
sk , röj'
Ika .Iahorator Andersson hill' i korthet
dd slora flertalet !liUills utfönla försök J'ön,öks res ullalen
dt slörre avstånd än ;s.uormahlyslåndcl,· yarlt till . GivcL-,
lnåsicman Vi1rn fiil'sildigmed Fi>rhållDudcna yäxla
från Ull BL n, är det
Som he kan t stora differenser mellan
de olilw försöksleden dc nya försöken; de största avshl.ndcn äro
vid LannaJ'örsöken, Det är
alt dessa iildl'e försök icke
Av de lerjord fram"
vidare aU det är som är ctt huvudprohlclll, Är
det bara t för en effektiv ytvatlenayledning, synes dränerings-·
avståndet spela en mera undcrordnad roll. Dctta är heller icke svårför-,
klarligt. De inom institutionen utförda undersökningarna rörande del
fria vattnet i en lerjord ha visat att det rör sig om förhållandevis små
kvantitetcr grundvatten som behöver avledas. Ned till täckdikesdjup
innehåller en lerjord ungefär 30-40 mm fritt vatten. Det är därför
icke ägnat att förvåna att grundvattnet även i en lerj ord kan sjunka
:230

II
Tillverkas av
B Fl N S HYTT AN S B R U Kf nshyttan
TEL FILIPSTAD 335

223
ör av störstCl för mjölkens kvcliitet.
Med A FA upkylninSJSClSJSJ
effektivt och snClbbt
sker kylninSJen
PkmerOJ redOJI1 111.1 för som mOJ rem im;;'I;aUatiol1,
/t-U"",,n,if med os5l!
SEPARATORS MJ lKNIN
STOCKHOLM
Tel. växel 540200
riks 540220
LU N D
---_._---
Kl
Tel. växel 17000
direkt 13400
v

VUI
J ordbruksmillistericts forskningscIi vision har lediga plat"el' för
en och en AGItONOIYL 22-
45 år. Sökm1c1e måste ha vederbörliga och måste
YfLnL fullt hcnllna i anti ngcll ellgelf,lm eller arabiska språken.
PhtsertlG], tillsättes på kortfriNtigt kontmkt mcd eller utan
gmtifikation föl' ohcg!'tinsacl period med. cn npllflägningstid et,y
Nex månader från bEtel,], Ni(lor. EHer l:sta april Hl56 är upp·
sägningstiden tre tYul.nad.er och inte sex.
LÖfl(-)slmlau fiir kontrakt (mcd gratihkation) iir
fdln! O/Ci till JU7:5 pll!\d per il!' sHmtfiil'
kOlltnLkt (utan gmtifikation) fråll I !Mi W] 17SG plUld
per år. iwlseliinpll beställlrncs i Illed ålllcr, eT
fttrCllllCt och ]Z\';clifikl1,tioucl'.Xitl' kOlltncldflpcl'ioclcll fullföljts
tilllJcl,'\telllw!.,lml' "om tillslltU, kontrakt
(med Imtion) rätt till cn Pil, eli mU.ltaclf;lön
fiil' varje
Desslltom
dock med ma.xinluill [LV sex mål\ade!'s lön.
v"rA RGorlek lJCstäullneH föl'
k\'lLl'taL till utrustning med CiO
ltOSt111 betalas vid tillsättandet. Föl' näl.'l'ctWlldc finns
f:juclan INGEN INKOlHST8KATT,
Ytterligare upplysningar smnt ansölmingilformulär erhålles
begäran från The Sudan Agent i London, adress f:judan
House, Cleveland Hmv, St, JtLmes's London, RIV, 1. Därvid
ska.ll a.ngiva,s, vilken post Ni ämnar söka, samt Edert na,mn och
Eder adress i TIt YCICBOKSTA VER.

HI TM
grävmaskiner arbetar för landets bästa
dräneringsarbeten ger största skörd
ökad avkastning
Genom omfattande driineringsarbeten sker dels
en fortlöpande kvalitetshöjning av svende skog oeh
mark oeh dels en utökning av den odlingsbara
arealen --- till landets och folkhushållningens
bästa. Pl'iestman tal' verksam del i detta
betydelsefulla och krävande arbete.
x
AB INDUSTRIDI
Biblioteksg. 26 . Stockholm' Tel. 237660' St. Badhusg, 20 . Göteborg' Tel. 13 26 55
Reservdelslager' och ser'vicever'kstad i Jakobsberg, Tel. Stockholm Stäket (0758) 30lr18
Dessutom auktoriserade verkstäder över hela landet

XII
och vid aUa ovan jord förekommande iHaRkincn
är lätt aLL få fram till arbetsplatsen cn man här dcn ledigt i tenäng,
elen går att transportera cykelns pakethållare eller i hi.lens
utrymme, PIONJ.ÄU väger fullt utrustad endaöt ,)9 kg,
omändras på några minuter från herghorrmaskin till motol'spctt.
PIONJÄ.U är driftsäker, lättskött och den 'i.r hillig i drift.
.Ett gott exempel på PIONJÄU's effektivitet
är dess garanterade borrdjup:
Bon'kapacitet: 25 cm pr minut med 34 mm bornJkär
40 cm pr minut. med 27 m111 horrskäl'
R
SVENSKA MOTORBORR AKTIEBOLAGET
Birger Jarlsgatan 13, Stockholm Tel. växel 237650

Uppsala H154. Almqvist &, 'VikselIs Boktryckeri AB 643521