Bunden eller buren? Ringberg, Anna - Stockholms universitet

4 Metod och material
Jag använder samma typ av material som Vogel (2004) det vill säga en
korpus från Språkbanken, eliciterade data, samt ordboksartiklar (fast i
mindre utsträckning än Vogel 2004). Dock har jag inte behövt förlita mig
på min egen intuition i lika hög grad, eftersom jag inte gör några semantiska
analyser av orden. Jag använder dock min intuition för att spåra olika
tendenser i materialet.
Mitt material är:
• Presstextskorpus från Språkbanken och Dagens Nyheters arkiv
• Eliciterade data från test om benämningar och attribut
Min metod består av:
• Frekvensberäkning av benämningarna i presstext
• Frekvensberäkning av informanters bruk av benämningarna
• Kategorisering av attribut
4.1 Frekvensberäkning i presstext
Jag räknar förekomsterna av de två ordformerna rullstolsburen och
rullstolsbunden i presstext från Språkbanken, samt från Dagens Nyheters
eget webbaserade arkiv.
Med frekvensberäkningarna hoppas jag komma åt hur frekventa orden
rullstolsburen och rullstolsbunden är idag och hur bruket har förändrats
över tiden.
De redovisade frekvenserna gäller ordens totala förekomst, och det
inkluderar singular, plural, genitiv och maskulint sexus (burne/bunde) och
neutrum (bundet/buret).
I Språkbankens konkordanser ingår presstext från 1965 till 2004, men det
finns inte material från varje år. Åren 65–76, 87–95 och 98–00 är inte
representerade. Korpusarna är också av varierade storlek – generellt kan
man säga att de blivit större med åren: press 65 består av knappt en miljon
ord, medan GP 04 innehåller 19,5 miljoner ord. Frekvenserna för de två
14