Bunden eller buren? Ringberg, Anna - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

Frekvenser i presstext Ordet rullstolsburen började användas i pressen 1992 eller tidigare, men blev den klart dominerande formen först 2001. De senaste två åren har de bägge formerna använts i mindre omfattning. Den äldre formen, rullstolsbunden, har börjat konkurrera med -buren igen, i alla fall i Dagens Nyheter. En obekräftad hypotes är att de två formerna har fått något olika betydelser – att -bunden får signalera ett mer omfattande och statiskt beroende av rullstolen. Omskrivningar av typen person som använder rullstol kan ha blivit vanligare. Vilka benämningar informanterna väljer Informanterna i elicitationstestet om benämningar väljer oftast ordet rullstolsbunden. Den näst frekventa benämningen är rullstolsburen. Att de flesta informanterna valt dessa ord, som är att betrakta som djupa kategorier enligt Boréus (2005:125), kan bero på en strävan efter konsekvens. Att vissa angett ordet handikappad kan bero på att ordet är vanligt, att rullstolsburna ses som prototypen för funktionshindrade (eller ”handikappade”) eller att informanterna lånar attribut från underkategorin rullstolsanvändare för att definiera överkategorin handikappad – det vill säga att det är ett fall av parasitisk kategorisering. Vilka ord benämningarna förknippas med Bägge orden förknippas oftast med kategorin ”skador”, men det finns skillnader i hur de uppfattas. Rullstolsburen uppfattas troligen som mer knutet till den nutida handikappdiskursen, medan rullstolsbunden ger fler andra benämningar, ord om rullstolen och om olyckor. Många informanter reagerar på ordet rullstolsbunden genom att skriva en annan benämning (ofta rullstolsburen). De verkar alltså uppleva ordet rullstolsburen som ett lämpligare och mer positivt laddat ord. Bruket i offentliga publikationer och på Internet I offentliga publikationer rörande handikapp kan det finnas en viss tendens till omskrivningar av typen person med rörelsehinder. Personer som själva använder rullstol tycker illa om ordet rullstolsbunden. Vissa rullstolsanvändare kallar sig själva och andra inom gruppen för skröppel. På Internet är rullstolsburen den vanligaste formen. 30
6 Diskussion Här utvärderar jag min metod och mitt material. Jag reflekterar också över ordens framtid, och över vikten av ordbyten som en del av en humanisering av ordförrådet och samhället. 6.1 Utvärdering av metoden Med min metod och mitt material kan jag svara på hur ofta orden förekommer i pressen under den undersökta tiden och i de representerade tidningarna. Jag kan också få reda på vilka benämningar en grupp informanter väljer. Dessutom kan jag få svar på vilka attribut en grupp informanter förknippar med orden, och vad de förknippar med orden kan ge en vink om hur de uppfattar dem. Vilka resonemang som ligger bakom uppfattningen får jag dock inte reda på. För att få bättre insyn i de resonemangen hade intervjuer eller inspelade gruppsamtal varit att föredra. Men jag har valt att inte utföra intervjuer, eftersom de skulle ge färre svar, och eftersom det då skulle vara svårare att få en överblick över bruket. En annan tänkbar metod vore att utföra en semantisk analys av orden -buren och -bunden. Det är en metod som Vogel (2004) använder sig av, och det är en metod som ligger i linje med min teorigrund. Med en semantisk analys hade jag kunnat komma åt vilken laddning som ligger i själva orden. Men min bedömning är att en sådan analys är alltför omfattande för detta format. Min tanke med att se på både presstext och på informanters bruk av benämningarna var att informanternas bruk skulle skilja sig genom att de använder orden mer spontant och oreflekterat, medan bruket i pressen är mer reglerat. Men bruket i pressen verkar inte vara helt styrt av tidningens riktlinjer, utan varierar från skribent till skribent och informamanternas användning av orden var inte oreflekterande och spontan. De flesta informanter verkar ha ägnat en hel del tankemöda åt ifyllanden av elicitationstesten. Vissa verkar ha sett testet som ett prov, och andra har kanske ansträngt sig för visa sig humana. Dessutom har testet styrt informanterna, både genom att ett ord i utrum prefereras, och genom att testet aktualiserar rullstolen som ett fortskaffningsmedel, i likhet med en cykel och en häst. 31
Page 1 and 2: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutione
Page 3 and 4: 1 Inledning I den här uppsatsen re
Page 5 and 6: förknippar med de bägge undersök
Page 7 and 8: politiskt eller etiskt känsliga ut
Page 9 and 10: det svarade mot vissa obligatoriska
Page 11 and 12: 3 Tidigare forskning Jag tar här u
Page 13 and 14: perspektiv är det också ett sätt
Page 15 and 16: enämningarna ska därför jämför
Page 17 and 18: Informanterna har inte haft någon
Page 19 and 20: 70 60 50 40 30 20 10 0 Diagram 1: F
Page 21 and 22: Explicita anmärkningar om benämni
Page 23 and 24: 5.2.2 Varför väljs handikappad? H
Page 25 and 26: 5.3.1 Skillnader mellan ordens attr
Page 27 and 28: kognitiva modeller, och det är tro
Page 29: ullstolsbunden och rullstolsburen b
Page 33 and 34: hade kanske inte lika många angett
Page 35: Handikappsombudsmannen, Tillgängli

Bunden eller buren? Ringberg, Anna - Stockholms universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?