31.08.2013 Views

N-institutionen Rolf Källström 026-64 82 75 Prov i matematik ...

N-institutionen Rolf Källström 026-64 82 75 Prov i matematik ...

N-institutionen Rolf Källström 026-64 82 75 Prov i matematik ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

N-<strong>institutionen</strong><br />

<strong>Rolf</strong> <strong>Källström</strong><br />

<strong>026</strong>-<strong>64</strong> <strong>82</strong> <strong>75</strong><br />

<strong>Prov</strong> i <strong>matematik</strong><br />

Ingenjörsprogrammet<br />

Optimeringslära<br />

3mi05a<br />

2002–02–26<br />

Skrivtid: 8.30–13.30. Lösningarna skall vara noggrant motiverade och prydligt nedskrivna<br />

och det skall klart framg˚a att en systematisk metod används. Inga hjälpmedel. För godkänt<br />

krävs minst 13 poäng (betyg 3), för betyg 4 krävs 17 poäng och för betyg 5 krävs 21 poäng.<br />

Det maximala antalet poäng är angivet i parentes efter varje uppgift.<br />

1. Det kända multinationella bolaget ABC tillverkar och säljer tre slags genereratorer (sk<br />

moneyformers). Den första behöver 2 bindningar, den andra 4 bindningar och den tredje<br />

5 bindingar. De tv˚a första generatorerna behöver även varsin spole. Tillg˚angen p˚a bindningar<br />

är 200000 och tillg˚angen p˚a spolar är 48000 per ˚ar. P˚a grund av att installationen är<br />

komplicerad inser man efter en marknadsundersökning att efterfr˚agan p˚a den tredje sortens<br />

generator är begränsad till 6000 per ˚ar. Vinsten för varje s˚ald generator är 1000, 2100 och<br />

2605 kronor, respektive, per ˚ar. ABC:s koncernchef har förhandlat med sin kompis styrelseordföranden<br />

och f˚ar en lön som delvist är prestationsbaserad, genom att det utg˚ar bonus<br />

p˚a 100, 500 och 700 kronor, respektive, för varje s˚ald generator. Men styrelseordföranden<br />

anser i alla fall att bonusen inte bör överg˚a 25 miljoner per ˚ar (eftersom den förväntade<br />

˚arsavkastning p˚a hans egna ABC-aktier knappast blir större än s˚a).<br />

(a) Ställ upp LP-problemet för att maximera vinsten. (2 p.)<br />

(b) Har styrelseordföranden gett chefen villkor som medför produktionsbegränsningar,<br />

dvs medför övriga produktionsbegränsningar automatiskt att bonusniv˚an h˚aller sig<br />

inom gränsen? Förenkla genom att bortse fr˚an eventuella positivitetsvillkor och om<br />

bonusvillkoret är aktivt i optimum, men motivera noga! (3 p.)<br />

2. Vi har tv˚a beslutsvariabler x1, x2 som beskriver antal producerade enheter av produkt 1<br />

och 2; de genererar 3, respektive 2 kronor i vinst per enhet.<br />

Produktionsbetingelserna ger följande LP-problem:<br />

max z = 3x1 + 2x2<br />

⎧<br />

2x1 + x2 ≤ 100 (maximerad tids˚atg˚ang)<br />

⎪⎨<br />

x1 + x2 ≤ 80 (begränsning p˚a r˚avara)<br />

x1 ≤ 40 (efterfr˚agebegränsning)<br />

⎪⎩<br />

x1, x2 ≥ 0<br />

Efter tillägg av slackvariabler s1, s2, s3 f˚ar man en optimal simplextabl˚a enligt följande<br />

tabell:<br />

z x1 x2 s1 s2 s3 HL<br />

0 1 0 1 -1 0 20<br />

0 0 1 -1 2 0 60<br />

0 0 0 -1 1 1 20<br />

1 0 0 1 1 0 180


(a) För vilka vinster per enhet som produceras av första produkten förblir innevarande<br />

val av basvariabler optimal? Om vinst per producerad enhet av första produkten är<br />

3.50 kronor, vad blir d˚a den nya optimala lösningen? (3 p.)<br />

(b) För vilket intervall i tids˚atg˚ang och intervall i efterfr˚agan förblir valet av basvariabler<br />

optimal? Ange för dessa intervall hur vinsten p˚averkas av tids˚atg˚angen och efterfr˚agan.<br />

(3 p.)<br />

3. Vi befinner oss i den idylliska socken Klockarberget som best˚ar av 6 sm˚a byar som är<br />

förenade p˚a med pittoreska grusvägar enligt följande tabell (enheten är först˚as fjärdingsväg=<br />

1/2 gammal svensk mil= 2672 meter):<br />

Urby Visarby Slagby Tickby Timby Ringby<br />

Urby 0 24 - - - 28<br />

Visarby 24 0 11 - - -<br />

Slagby - 11 0 13 - -<br />

Tickby - - 13 0 20 12<br />

Timby - - - 20 0 15<br />

Ringby 28 - - 12 15 0<br />

Ett - -tecken innebär att det inte finns n˚agon direktväg mellan byarna.<br />

(a) Man vill förbinda byarna med bredband till en central uppkoppling i n˚agon av byarna.<br />

Av praktiska skäl vill man bara gräva längs befintliga grusvägar. Ange ett förslag p˚a<br />

ihopkoppling av byarna som ger minsta ˚atg˚angen av bredbandsfiber. (Rita grafer.)<br />

(2 p.)<br />

(b) Rikskabeln kommer fram i Slagby. Därför kan det vara bra att veta kortaste avst˚andet<br />

fr˚an Slagby till alla övriga byar i Klockarberget. Bestäm dessa avst˚and med Dijkstras<br />

algoritm. (3 p.)<br />

4. Visa att du behärskar Branch and Bound (trädsökning) för heltalsprogrammering genom<br />

att använda denna teknik för att lösa följande problem:<br />

max 3x1 + 2x2<br />

⎧<br />

4x1 − 2x2 ≤ 13<br />

⎪⎨<br />

−2x1 + 4x2 ≤ 7<br />

4x1 + 2x2 ≤ 21<br />

⎪⎩<br />

x1 och x2 heltal ≥ 0.<br />

De LP-problem som uppkommer f˚ar du lösa grafiskt om du ritar en noggrann figur och<br />

förklarar vad du gör. (5 p.)<br />

2


5. Använd dynamisk programmering för att hitta kortaste vägen fr˚an S till M i figuren nedan.<br />

Siffrorna betecknar avst˚and.<br />

S<br />

3<br />

6<br />

1<br />

12<br />

8<br />

13<br />

16<br />

14<br />

7<br />

7<br />

3<br />

7<br />

4<br />

3<br />

7<br />

2<br />

1<br />

6<br />

5<br />

4<br />

7<br />

4<br />

3<br />

7<br />

4<br />

12<br />

3<br />

2<br />

8<br />

7<br />

5<br />

M<br />

(5 p.)


Lösningar till tentamen i Optimeringslära, 2002–02–26.<br />

1. Beslutsvariablerna x1, x2, x3 är antalet s˚alda geratorer av typ 1,2,3, respektive. LP-problemet<br />

blir (man kan drag bort bonusdelen fr˚an vinsten; detta är en tolkningsfr˚aga s˚a inget avdrag görs<br />

om bonus är fr˚andraget fr˚an vinsten)<br />

max z = 1000x1 + 2100x2 + 2605x3<br />

⎧<br />

2x1 + 4x2 + 5x3 ≤ 200 000 (tillg˚ang p˚a bindningar)<br />

⎪⎨ x2 + x3 ≤ 48 000 (tillg˚ang p˚a spolar)<br />

x3 ≤ 6 000 (efterfr˚agebegränsning p˚a tredje typen)<br />

0.1x1 + 0.5x2 + 0.7x3 ≤ 25000 (bonusprogrammet)<br />

⎪⎩<br />

x1, x2, x3 ≥ 0<br />

Vi skall avgöra om villkoret fr˚an bonusprogrammet automatiskt är uppfyllt om de tre första<br />

produktions- och marknadsbivillkoren är uppfyllda. Vi för samman de tre första bivillkoren och<br />

skriver detta Ax ≤ b och ignorerar positivitetsvillkoren x1, x2, x3 ≥ 0.<br />

Bonustaket skriver vi c T x ≤ d. Om Ax ≤ b ⇒ c T x ≤ d, s˚a är ju bonustaket betydelselös för<br />

antalet producerade generatorer, vilket skulle innebära att styrelseordföranden inte har gett en<br />

bonus som är produktionsbegränsande. Vi skall allts˚a avgöra om polyedern<br />

<br />

Ax ≤ b<br />

c T x > d<br />

är tom. Enligt Farkas lemma saknas punkter i denna polyeder om och endast om det duala<br />

problemet<br />

⎧<br />

⎪⎨ A<br />

⎪⎩<br />

T y = c<br />

yT b ≤ d<br />

y ≥ 0.<br />

har en lösning. Utskrivet blir detta<br />

⎧<br />

⎪⎨ 2y1 = 0.1<br />

4y1 + y2 = 0.5<br />

⎪⎩<br />

5y1 + y2 + y3 = 0.7<br />

⎧<br />

⎪⎨ y1 = 0.05<br />

⇐⇒ y2 = 0.3<br />

⎪⎩<br />

y3 = 0.15<br />

s˚a alla duala värden är ≥ 0 men vi f˚ar yb = 35300 vilket ju är ≥ 25 000. Det duala problemet saknar<br />

s˚aledes en lösning vilket visar att v˚ar polyeder inte är tom. Alla koefficienter i bivillkoren är<br />

≥ 0 finns det i respektive halvrum punkter i första oktanten, varför skärning av dessa halvrum<br />

ocks˚a inneh˚aller punkter ur första oktanten (Detta argument krävs inte). Allts˚a begränsar<br />

bonusprogrammet produktionen varför man kan anse att bonusvillkoren är för generösa (rent geometriskt<br />

allts˚a, alldeles bortsett fr˚an vad man fn i övrigt anser är rimligt, om det är amerikanska<br />

eller euorepeiska chefsförm˚aner). Beräkning med Maple ger xˆx1 = 2000, ˆx2 = 44000, ˆx3 = 4000.<br />

Det ger slack i i bonusvillkoret 25000 − 5200 > 0, s˚a villkoret är inte aktivt, varför det inte<br />

begränsar produktionen för maximal vinst (dock p˚averkas vinsten).<br />

2. Vi ser att x T B = (x1 x2 s3) är basvariabler i optimum. Därför är c T N = (0 0), cT B =<br />

⎛<br />

(3 2 0), AN = ⎝<br />

1 0<br />

1 0<br />

0 0<br />

⎞<br />

⎛<br />

⎠, AB = ⎝<br />

2 1 0<br />

1 1 0<br />

1 0 1<br />

⎞<br />

⎠. Optimal duallösning ˆy T = c T B A−1<br />

B<br />

läses av<br />

fr˚an sista raden i tabl˚an. Vi ser att ˆy1 = 1, ˆy2 = 1 och eftersom det sista villkoret inte är


indande ger komplementaritetssatsen att ˆy3 = 0. Vi behöver även A −1<br />

B AN =<br />

(kolonnerna i tabl˚an som hör till ickebasvariablerna s1, s2) och A −1<br />

B =<br />

⎛<br />

⎝<br />

⎛<br />

⎝<br />

1 −1 0<br />

−1 2 0<br />

−1 1 1<br />

1 −1<br />

−1 2<br />

−1 1<br />

Villkoren för optimum är ˆxB = A −1<br />

B b ≥ 0 samt ¯cT N = cT N − cT BA−1 B AN ≤ 0 (reducerad kostnad<br />

definierad med motsatt tecken jämfört med Winston).<br />

(a) Sätt cT B = (c1<br />

⎛ ⎞<br />

1 −1<br />

2 0). Kravet för optimum är d˚a (0 0) − (c1 1 0) ⎝ −1 2 ⎠ ≥ 0,<br />

−1 0<br />

dvs c1 − 2 ≥ 0, −c1 + 4 ≥ 0, 2 ≤ c1 ≤ 4 . Om nu c1 = 3.50 s˚a ändras inte optimala<br />

lösningen, ˆx1 = 20, ˆx2 = 60 .<br />

(b) Om högerledet sätts bT = (b1 80 b2) s˚a blir villkoret för att innevarande val av basvariabler<br />

inte behöver ändras att A −1<br />

⎛<br />

⎞<br />

1 −1 0<br />

B b ≥ 0. Dvs ⎝ −1<br />

−1<br />

2<br />

1<br />

0 ⎠ (b1<br />

1<br />

80 b2) T ≥ 0, dvs<br />

b1 − 80 ≥ 0, −b1 + 160 ≥ 0, −b1 + 80 + b2 ≥ 0, dvs 80 ≤ b1 ≤ 160, b2 ≥ b1 − 80.<br />

3. (a) Graf med avst˚ander ges av<br />

28<br />

1<br />

6<br />

24<br />

15<br />

2<br />

12<br />

5<br />

Ett minimalt uppspännande träd f˚as genom att starta med en godtycklig nod, tag sedan<br />

den nod i resten av grafen som är närmast, därefter den nod som ligger närmast den del av<br />

5<br />

11<br />

20<br />

3<br />

4<br />

13<br />

⎞<br />

⎠<br />

⎞<br />


trädet som är konstruerad. Det finns flera minimala uppspännande träd. Om man börjar<br />

med nod 1 f˚ar man trädet<br />

Totala längden blir <strong>75</strong> fjärdingsvägar.<br />

24 11 13 12 15<br />

1 2 3 4<br />

6 5<br />

(b) Vi numrerar noderna i den ordning som anges i tabellen. Dijkstras algoritm ger följande<br />

iterationer<br />

Iterationsomg˚ang<br />

By (1) (2) (3) (4) (5)<br />

1 ∞ 35 35 35 35<br />

2 11 11* 11* 11* 11*<br />

3 0* 0* 0* 0* 0*<br />

4 13 12 13* 13* 13*<br />

5 ∞ ∞ 33 33 33*<br />

6 ∞ ∞ 25 25* 25*<br />

I sista kolumnen är alla utom en nod permanent markerad med ∗ varför den kolumnen ger<br />

avst˚andet fr˚an Slagby till alla övriga byar.<br />

4. Om man släpper p˚a heltralskraven s˚a blir den optimala LP-lösningen<br />

x1 = 3.5, x2 = 3.5 och z = 17.5<br />

Vi separerar (t ex) först p˚a x1 och f˚ar d˚a ett sökträd, där numreringen av delproblemen är i<br />

samma ordning som problemen genereras.<br />

P1(x1 ≤ 3) : x1 = 3, x2 = 3.25, z = 15.5 ∗<br />

P2(x1 ≥ 4) : x1 = 4, x2 = 2.5, z = 17<br />

P3(x2 ≤ 2) : x1 = 4.25, x2 = 2, z = 16.<strong>75</strong><br />

P4(x2 ≥ 3) : otill˚atet LP-problem. ∗<br />

P5(x1 ≤ 4) : x1 = 4, x2 = 2, z = 16 ∗<br />

P6(x1 ≥ 5) : otill˚atet LP-problem. ∗<br />

P4, P6 är uttömda pga att de saknar till˚atna punkter. Därmed saknar de även till˚atna<br />

heltalspunkter. P5 är uttömt pga att LP-lösningen är heltalig. P1 är uttömt pga att z-värdet<br />

för LP-lösningen är sämre än z-värdet för den till˚atna heltalslösningen i P5. Optimal lösning är<br />

x1 = 4, x2 = 2, z = 16 i P5<br />

5. Jag ger ingen fullständig lösning. Svaret är 20 l enh, vägen är, med angivand av avst˚and,<br />

S-1-8-6-3-2-M.<br />

6

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!