Projektansökan (pdf 34 kB) - Västerviks kommun

Carrefour East Sweden 

Europabyrån AB 

Sjöhuset 

615 30 Valdemarsvik 

Mats Blomberg 

0123-294 57 Tel 

0123-294 55 Fax 

010-248 65 68 Mobil 

UTVECKLINGSPROJEKT GAMLEBYVIKEN 

”Med samlade krafter för ett renare vatten” 

Ett projekt inom Mål 5b Sydöstra Sverige 

Sökande: Västerviks kommun 

593 80 Västervik 

Projektledare: Mariann Teurnell Söderlund 

Västerviks kommun 

Miljö- och hälsoskyddskontoret 


Projektansvarig: Mariann Teurnell Söderlund 

Västerviks kommun 

Miljö- och hälsoskyddskontoret 


Åtgärd: 3.2 Utnyttjande av vattendrag och 

kustvattenområde 

Strukturfond: Jordbruksfonden (EAGGF) 

Medaktörer: Högskolan i Kalmar 

Regionförbundet i Kalmar län 

Länsstyrelsen i Kalmar län 

Skogsvårdsstyrelsen Östra Götaland 

LRF Västerviks kommun 

Valstadsskolan 

Vattendragsgrupper 

Enskilda företag

PROJEKTBESKRIVNING 

Projektidé och syfte 

Historiskt sett har Gamlebyviken och dess närområde varit 

föremål för ett intensivt mångbruk vilket i sin tur medfört en 

hög belastning av närsalter och övrig mänsklig påverkan. 

Tiillrinningsområdet omfattar nära 250 km 2 landareal och ca 

44 km 2 vattenareal vilket innebär att betydande arealer mark 

angränsar till vattensystemet. Omgivande topografi, tröskeleffekt 

vid vikens mynning mot Lusernafjärden och ett 

förhållandevis intensivt utnyttjande av marken har lett till 

en icke önskvärd övergödning och igenväxning. Det har 

i sin tur lett till försämrad fisktillgång, minskade möjligheter 

till 

rekreation och bad samt inte minst ett sämre utgångsläge 

för mark- och fiskevattenägare och andra intressenter att 

tillgodogöra sig vattnet som en ekonomisk resurs. 

Ett långsiktigt utnyttjande och bevarande av naturoch 

vattenmiljön vid Gamlebyviken kan därför inte upprätthållas 

utan konkreta åtgärder och samverkan. 

Av den totala belastningen av kväve svarar reningsverken 

för drygt 45% och drygt 20% för fosfor. Motsvarande för 

jordbruket är drygt 35% för kväve respektive knappt 45% för 

fosfor (1995). Under en följd av år har olika åtgärder 

genomförts 

i syfte att minska närsaltbelastningen såväl genom 

förbättrad rening som punktinsatser i jordbruket. Mellan 

1985 och 1995 har den totala belastningen därav 

reducerats med 38% kväve och 33% fosfor. Kommunens 

målsättning är att minska den totala, av människan 

orsakade, kväve- och fosfortillförseln med 65%. 

För att lyckas i syftet att minska övergödning och höja 

rekreationsvärdet fordras ett ökat engagemang och intresse 

från företag och invånare. Det är angeläget att arbete och 

egna insatser sker utifrån en personlig övertygelse och på 

frivillig basis där samarbete, kunskap och rådgivning är 

nyckelord. I takt med en ökad miljömedvetenhet bland 

enskilda företag, markägare och hushåll har betydelsen av 

en ren vattenmiljö avancerat högt upp på dagordningen. 

Kommunen har tillsammans med de närmare 30 000 

2 

\mål5bgbv.doc/lm/Utskr:99-08-11

3 

innevånarna i området ambitionen att på olika sätt leva upp 

till intentionerna i Agenda 21. Därför är det viktigt att ha 

helhetssyn på problematiken för att framgångsrikt pröva nya 

lösningar som minskar näringstillförseln och skapa 

förutsättningar för en bättre ekologisk balans i 

Gamlebyviken. 

Gamlebyviken med omland utgör en inkomstkälla för många 

mindre företag inom de areella näringarna och livsmiljö för 

människor som verkar och bor både inom och utom 

området. En ren miljö är en grundsten för att långsiktigt 

bibehålla arbetstillfällen och skapa goda förutsättningar för 

företagande och ett uthålligt nyttjande av resurserna jord, 

skog och vatten. Vattendragsgrupper, vars kärna utgörs av 

lantbrukare och markägare, är viktiga verktyg i projektet för 

att förmedla kunskap och skapa kraft i den lokala 

mobiliseringen för ett renare vatten. 

Projektet syftar till 

att stimulera till ett ökat samarbete mellan företag, 

markägare, kommunen och övriga intressenter för att 

på ett långsiktigt uthålligt sätt använda områdets naturoch 

vattenresurser 

att främja en ökad sysselsättning och nyföretagande 

genom en komplettering/ diversifiering av företagens 

verksamheter och markutnyttjande 

att säkerställa och utveckla Gamlebyvikens naturoch 

vattenkvaliteter genom att initiera åtgärder för att 

minska belastningen av närsalter 

att verka för en ökad recirkulation av näringsämnen till 

jordbruket för att öka kunskapen och medvetandet 

hos företag och hushåll om betydelsen av enskilda 

insatser och attityder 

att lyfta fram och intensifiera vattendragsgruppernas 

arbete som motor i det lokala utvecklingsarbetet 

att förmedla och följa upp information och rådgivning 

till berörda intressenter och allmänhet för att skapa 

engagemang för aktiva åtgärder på frivilliga grunder 

att återskapa en attraktiv miljö runt Gamlebyviken som 


ökar rekreationsvärdet och förutsättningarna för en 

ekonomiskt bärkraftig upplevelseturism 

Bakgrund 

Gamlebyviken har under lång tid tillförts närsalter, kväve 

och fosfor, från sitt tillrinningsområde och från luften. 

Området är enligt beräkningar gjorda av 

Skogsvårdsstyrelsen 24 667 ha stort varav åker- och 

betesarealen är 6 662 ha och skogsarealen 15 526 ha. 

Tillförseln av närsalter har ökat under 1900-talet vilket 

inneburit att viken idag är mycket övergödd, med dålig 

vattenkvalitet och ofta förekommande algblomningar. Delvis 

beror problemen på den s k morfometrin dvs att det är en 

tröskelvik med stora djup inne i viken. Gamlebyviken är 

därför extra känslig. Även det faktum att det under 

1800-talet torrlades ca 50% av omgivande våtmarker har 

ytterligare påskyndat övergödningen. 

För att skapa en positiv utveckling av landsbygd, företag 

baserade på de areella näringarna och en attraktiv miljö 

för boende har rena vattendrag, sjöar och kustvatten en 

avgörande betydelse för framtiden. Åtgärder måste vidtas 

för att återskapa naturliga processer och säkerställa naturoch 

kulturvärden. Markägare, jord- och skogsbrukare som 

förvaltare av mark- och vattenresurser har en central och 

avgörande betydelse för hur arbetet och utvecklingen förs 

framåt. Källorna till näringstillförseln är dock många och 

spridda. Därför är det nödvändigt att alla bidrar med 

åtgärder för att förbättra Gamlebyvikens vattenkvalitet. 

De satsningar som gjorts inom olika verksamheter för att 

minska närsaltbelastningen har visat sig otillräckliga trots 

att såväl kommunen, enskilda hushåll och lantbrukare medverkat 

med åtgärder i reningsverk, avlopp och skötsel. 

Västerviks kommun antog 1995 en kretsloppsplan vars 

delmål var att minska närsaltbelastningen med 65% från 

år 1985 till år 2000. Vidare finns såväl nationella direktiv 

som internationella överenskommelser för att minska 

tillförsel av närsalter och säkerställa den biologiska 

mångfalden. Genom Agenda 21 har uppdraget fått en lokal 

dimension. 

Västerviks kommun i samarbete med Högskolan i Kalmar 

har under åren 1996 och 1997 kartlagt och analyserat 

4 


5 

förhållandena i Gamlebyviken vilket finns dokumenterat i 

rapport 1997:5 Närsalter i Gamlebyviken och dess 

tillrinningsområde (Sofie Adolfsson Jörby). I projektet har 

medverkat olika intressenter från de areella näringarna, 

kommunen, enskilda och föreningar. Huvudsyftet med 

kartläggningen var att kvantifiera belastningen av kväve och 

fosfor från landbaserade källor i tillrinningsområdet och 

föreslå åtgärder inom de verksamhetsområden som kunde 

väntas ge bäst effekt. 

Det s k Närsaltprojektet Gamlebyviken avses få 

sin naturliga fortsättning i utvecklingsprojektet för att 

genomföra och utvärdera föreslagna åtgärder. Inom 

jordbrukssektorn; markägare, lantbrukare m fl samt 

hushåll och föreningar koncentreras arbetet till vattendragsgrupper 

där man gemensamt bestämmer och 

genomför åtgärder för att minska sin påverkan på vattnet 

och förbättra sin närmiljö. Hösten 1996 bildades fem 

vattendragsgrupper på frivillig basis som påbörjat sitt arbete 

med att genomföra vattendragsvandringar och kartlägga 

möjliga insatser. Inom tillrinningsområdet finns 105 aktiva 

lantbruks företag varav majoriteten beräknas delta i gruppernasarbete. 

Tillkommer övriga ej aktiva markägare samt 

skogsbrukare/skogsägare där särskilda forum för rådgivning 

och information initieras. 

Erfarenheterna hittills pekar på ett stort intresse bland 

företag och människor i området. Det finns därför mycket 

goda möjligheter att driva ett utvecklingsprojekt med såväl 

ekologiska som ekonomiska förtecken. Poängen med 

projektet är att så långt det är möjligt involvera den lokala 

kompetensen, erfarenheten och intresset för att öka 

förståelsen och betydelsen av att förbättra vattenkvaliteten i 

Gamlebyviken. 

Projektet sker genom ett samarbete mellan olika 

intressenter tillika finansiärer som Västerviks kommun, 

länsstyrelsen, regionförbundet, skogsvårdsstyrelsen, 

högskolan, LRF och enskilda företag, markägare och 

hushåll. För att realisera projektet och genomföra åtgärder 

är även en medfinansiering genom EUs jordbruksfond och 

Mål 5b aktuell. 


Mål 

Övergripande mål är att på ett uthålligt sätt utnyttja och 

tillvarata naturoch miljövärden utmed Gamlebyviken med 

omland, minska belastningen av närsalter för att långsiktigt 

skapa en positiv utveckling för sysselsättning, företagande 

och rekreation, i och vid vattnet. 

Delmål 

Öka samarbetet och förståelsen mellan företag, 

markägare och boende kring varandras krav och 

möjligheter och därigenom främja ett effektivt och 

resurssnålt användande av vattentillgångarna i området och 

förbättra dess kvaliteter. 

Den antropogena (av människan orsakade) fosfor- och 

kvävetillförseln till Gamlebyviken skall minskas med 65% till 

år 2000 jämfört med år 1985. 

Åtgärdsmål 

1. Kunskapsuppbyggnad 

Samtliga hushåll och företag skall nås av information kring 

Gamlebyviksprojektet och förstå betydelsen av samverkan 

mellan olika intressen och nyttjare av vattnet. Majoriteten av 

berörda markägare/ lantbruksföretag skall delta i 

vattendragsgruppernas arbete och därigenom tillgodogöra 

sig kunskap och erfarenheter kring arbetet för en hållbar 

utveckling. 

2. Miljö - landsbygd 

Alla jordbrukare i vattendragsgrupperna genomför 

miljöhusesyn och växtnäringsbalanser på sina gårdar varav 

miljöplan upprättas på 75% av dessa. 

Skyddszoner anläggs på åker- och betesmark om minst 6 m 

bredd längs med alla större vattendrag senast år 2000. 

Anlägga minst 14 ha dammar (14 st) och våtmarker invid 

Gamlebyvikens tillrinningsområde där i första hand fyra 

anläggningar iordningsställs som demonstrationsobjekt. 

Arbetet påbörjas för att certifiera och bruka skogen med 

6 


gröna skogsbruksplaner med ambitionen att slutföra detta 

år 2002. 

Mottagning av urin från urinseparerande system och 

kvalitetssäkrat slam från enskilda respektive kommunala 

avlopp för att stimulera recirkulation av näringsämnen från 

hushållen. 

Etablera anläggningar/ leder för rekreation och varsamt 

utnyttjande av vattenområden/ våtmarker samt 

naturanpassad information. 

3. Näringsliv 

Utbyggd landsbygdsturism genom ökad diversifiering av 

lantbruks- och landsbygdsföretag med inriktning på 

förnelsebara råvaror, energi, jakt/fiske och ett renare 

vatten. 

Området exponeras som modell för samverkan mellan 

företag, markägare och kommun för att stimulera såväl 

befintliga företag som etablering av nya företag och 

entrepenörer. Översyn av områdets infrastruktur. 

Attraktiv och ren miljö skapar uthållighet och kreativitet! 

Målgrupp 

Lantbruks- och landsbygdsföretag, markägare, enskilda 

hushåll, vattendragsgrupper, föreningar, aktörer inom 

lantbruksnäringen, fiskare och fiskevattenägare samt övriga 

intressenter som aktivt berörs av förhållanden och 

utnyttjande 

av Gamlebyvikens vattenområde. 

Genomförande 

Kunskapsuppbyggnad: Alla invånare i Gamlebyvikens 

tillrinningsområde skall nås av information om projektet. 

Minst 80 lantbrukare skall delta i vattendragsgrupperna. 

Utbildning av miljöinformatörer som sedan informerar 

vidare för att öka kunskap och engagemang bland företag 

7 


och hushåll. Efter utbildning erbjuds ALU-anställning. 

Kampanjvecka hösten 1998 med pressinformation, gruppkorsband, 

båtturer, konsumentaktiviteter mm. 

Visionsträffar om Gamlebyviken för att etablera projekt 

och åtgärdsideér. 

Vattendragsvandringar; fältvandringar kring biologi, 

naturvård och åtgärdsförslag. 

Skapa en attraktiv hemsida på Internet om Gamlebyviken. 

Rådgivning och erfarenhetsutbyte arrangeras genom 

projektgruppen 

och lokala studieförbund. 

Utvärdering och kvalitetssäkring: Stickprovsintervjuer hos deltagare, 

punktanalyser; kosumtionsmönster hos enskilda hushåll, 

förändringar 

i attityder mm hos vattendragsgruppernas medlemmar 

Miljö - landsbygd/ enskilda: För vattenspolande toaletter vid 

nybyggen utanför det kommunala avloppsledningsnätet 

inom tillrinningsområdet får endast separationsystem 

installeras. Befintliga enskilda avlopp med enbart 

slamavskiljning eller enklare installation utrustas med 

avloppssystem för separation och återföring. 

Samarbetsgrupper för invånare med enskilda avlopp som 

arbetar fram system för urinseparering och kompostering. 

Plan utarbetas i samarbete med LRF, Maskinringen och de 

aktiva lantbrukarna för hämtning av urin och spridning på 

åkermark. 

Information om skötsel av urinsepareringssystem och 

kompostering av fekalier och vikten av att återföra näring 

till fastighetsägare med enskilda avlopp. 

Utvärdering och kvalitetssäkring: Återföring av urin till jordbruket 

dokumenteras. Hygieniseringseffekten av sex månaders lagring 

kontrolleras och utvärderas. 

Miljö - landsbygd/jord- och skogsbruk: Åtgärder enligt plan 

8 


genomförs inom de vattendragsgrupper som bildats under 

1996 för samtliga vattendrag och kustområden i 

tillrinningsområdet. Samråd och kunskapsspridning i 

samverkan mellan grupperna, LRF, länsstyrelsens 

lantbruksenhet 

och skogsvårdsstyrelsen. 

Vattendragsvandringar; fält- och gårdsvandringar kring 

biologi, hydrologi, naturvård och åtgärdsmöjligheter. 

Studiebesök/ studieresor av våtmarksarrangemang m fl 

vattendragsåtgärder. 

Enskild- och gruppvis rådgivning om miljöanpassning av 

lantbruk och miljöhusesyn genom LRF. 

Växtnäringsbalanser för lantbruk upprättas på deltagande 

gårdar genom Länsstyrelsens lantbruksenhet. 

Miljöplaner för lantbruk upprättas för 60 st gårdar förutsatt 

att miljöhusesyn och växtnäringsbalans är genomförd. 

Grupprådgivning om bevarad biodiversitet i skogsbruket 

under ledning av Skogsvårdsstyrelsen. 

Anläggning av 14 st dammar motsvarande 1 ha per damm 

samt sex meters skyddszoner längs med vattendragen i 

samverkan med berörda markägare, LRF, vattendragsgrupper, 

kommun och myndigheter. 

Utvärdering och kvalitetssäkring: Jordbrukets nyttjandegrad av 

växtnäring genom reviderad växtnäringsbalans efter fem år, en 

damm-ansvarig anställs som granskar och har det övergripande 

ansvaret för dammanläggningarna. Närsaltreduktionen mäts i hälften 

av dammarna. 

Inventering av förändringar i tillståndet avseende biologisk mångfald. 

Näringsliv: Grupprådgivning och seminarier genomförs i 

projektgruppens regi kring nya verksamheter som turism. 

Kartläggning av befintliga företag inom turistsektorn 

och/eller med avsikt att utveckla landsbygdsturism och 

företagande. 

Anläggandet av en tre km lång vandringsled vid Eldlösa 

med informationsskyltar. 

9 


Marknadsföring genom media; annonser och redaktionellt 

material samt företagsträffar för att sprida kunskap om 

samarbetsformer och Gamlebyviksmodellen. Hemsida 

och IT-mediat utnyttjas optimalt för att skapa en positiv 

image kring projektets inriktning på företagande och miljö. 

Kartläggning och framtagande av plan för den småskaliga 

infrastrukturen inom tillrinningsområdet. 

Utvärdering och kvalitetssäkring: Stickprovsintervjuer med företag 

som deltagit i seminarier och rådgivning, dokumentation av effekter 

på landsbygdsföretagande. Enkät bland besökare till vandringsleden 

. 

Tidplan 

Projektplanering 1998-01-01/ 

1998-07-01 

Kunskapsuppbyggnad, utbildning av 1998-03-01/ 

miljöinformatörer, vidareinformation 1999-12-31 

Kampanjvecka 1998-08-01/ 

1998-12-31 

Vattendragsvandringar 1998-03-01/ 

1999-12-31 

Visionsträffar mm 1998-03-01/ 

1998-12-31 

Framtagande av hemsida IT, 1998-06-01/ 

uppdatering m m 1999-12-31 

Förbättring av enskilda avlopp, 1998-03-01/ 

verksamhet vattendragsgrupper 1999-12-31 

Rådgivning miljöhusesyn, växtnärings- 1998-03-01/ 

balanser, miljöplaner, ”grönare skog” 1999-12-31 

Anläggande av dammar/våtmarker, 1998-03-01/ 

skyddszoner; planering, projektering 1999-12-31 

Mätningar dammar, vattenprovtagning 1998-03-01/ 

1999-12-31 

10 


Anläggande av vandringsled; 1998-03-01/ 

projektering, planering 1998-12-31 

Marknadsföring av projektet 1998-03-01/ 

1999-12-31 

Studiebesök/resor; våtmarks- 1999-01-01/ 

arrangemang, anläggningar 1999-12-31 

Uppföljning och utvärdering, 1999-10-31/ 

bildande av vattenvårdsförbund 2000-06-01 

Förväntade effekter 

Samtliga mark- och fiskevattenägare, företag, 

nyttjanderättsinnehavare, intresseföreningar och berörda 

hushåll inom Gamlebyvikens tillrinningsområde får del av 

information och kunskapsförmedling rörande projektet. 

Den totala belastningen av närsalter reduceras med 65%. 

Tio st miljöinformatörer genomgår utbildning och fortsätter 

en sex-månaders ALU-anställning för att sprida information 

företag och allmänhet varav hälften visavi landsbygden. 

70 st enskilda avlopp modifieras för att klara urinseparering. 

80 st lantbruksföretag genomför miljöhusesyn och 

växtnäringsbalans varav 60 st även upprättar miljöplan. 

150 st skogsägare genomför rådgivningsserie Grönare 

Skog i syfte att certifiera och arbeta med grön 

skogsbruksplan 

14 st dammar/ våtmarker anläggs liksom skyddszoner 

utmed de större vattendragen. 

11 pesoner sysselsätts i projektet under perioden, 

tillkommer sju arbetstillfällen vid projektering och anläggning 

av våtmarker, dammar och vandringsled inklusive 

entrepenad-arbeten utförda av markägare. 

Nyföretagande genom kompletterande verksamhet i landsbygdsföretagen 

beräknas skapa minst tre nya permanena 

arbetstillfällen. 

11 


12 

Återskapande av ett varierat landskap, biologisk mångfald. 

Koppling till andra projekt 

Närsalter i Gamlebyviken och dess tillrinningsområde, 

samprojekt Högskolan Kalmar och Västerviks kommun. 

Följande aktuella Mål 5b-projekt; Ostkustens sportfiskecentrum, 

Emåprojektet, Övergripande kommersiellt 

turistfiske (Det naturliga fisket), Bilturleder genom 

Småland, Garpe (Valstadskolan) samt Farmarenergi 

Sydost. 

Kretsloppsprojekt Biobaserad småskalig etanolproduktion 

för drivmedel, Edsbruk. 

Uppföljning och utvärdering 

Kontinuerlig dokumentation av hur de olika delprojekten 

framskrider och en årlig sammanställning av genomförda 

åtgärder, informationsspridning, vunna erfarenheter mm. 

Avrapportering till styr/ projektgrupp som i samarbete med 

projektledaren gör regelbundna avstämningar om hur 

projektet fortskrider. 

Vattenkvalitetsmätningar i vattendragen med provtagning 

och utvärdering en gång per vecka projektperioden ut. Årlig 

utvärdering sammanställs. 

Information och publicering av mål/ genomförande/resultat 

sker genom media samt berörda intressenter. Pressträffar 

sker vid projektstart, publicering av årets resultat samt i 

sam- band med slutrapportering. Utbyte av erfarenheter och 

resultat sker med angränsande projekt inom regionen. 

En slutrapport där delprojektens utvärderingar 

sammanställs och hela projektet utvärderas med tonvikt på: 

uppfyllda mål, observerade miljöeffekter i vattendrag, 

samarbete med vattendragsgrupper och andra 

intressegrupper samt huruvida allmänhetens miljöintresse 

ökat. 

Resultat från utvärdering och kvalitetskontroll av kunskapsuppbyggnad 

sammanställs och utvärderas vetenskapligt av 

Forskarskola Agenda 21 vid Högskolan i Kalmar för att 

ytterligare visa vilka eventuella effekter projektet har för att 

öka människor miljömedvetande. 


Diskussion, analys och bildande av vattenvårdsförbund. 

13 


Kostnadsbudget 

tkr 

Åtgärd 1998 1999 Totalt 

Projektledning; information, 

sammanställning, 1,0 tjänst 330 330 660 

Projektadministration 25 25 50 

Projektstöd, revision mm 25 10 35 

Vetenskaplig ledning och 

utvärdering 170 170 340 

Forskningsanknuten 70 70 140 

utvärdering 

Examensarbeten 30 30 60 

Ansvarig dammanläggningar, 

skyddszoner; genomförande, 

mätningar,proj. 1,0 tjänst 330 330 660 

Expertrådgivning, allmänt 

MHK 180 140 320 

Styrgrupp/ projektgrupp 15 15 30 

Lokaler 20 20 40 

Utbildning 10 st miljöinformatörer 

65 65 130 

Miljöinformatörer, 10,0 ALU/år 665 665 1 330 

Information till lokala media, 

utskick företag och hushåll 15 15 30 

Vattendragsvandring, enskilda 25 25 50 

Uppbyggnad, hemsida 10 10 

Marknadsföring 30 60 90 

14 


15 

Ombyggnad enskilda avlopp 40 100 140 

Urinhämtning, lagring 10 75 85 

Urinkvalitet, analyser 15 15 30 

Vattendragsgrupper, lantbruk 130 130 260 

Rådgivning Lst; 

miljöplaner 

växtnäringsbalans 72 72 144 

Miljöhusesyn 15 15 30 

Studiebesök; 

våtmarksanläggningar 

erfarenhetsutbyte etc 18 33 51 

Rådgivning SVS; 

planering 

grupprådgivning Grönare skog 20 50 70 

Skogsgrupper Grönare skog 105 105 

Vattenprovtagning 100 100 200 

Iordningställande vandringsled, 

ALU 200 200 

Summa 2625 2 665 5 290 


Finansieringsplan 

tkr 

Finansiär 1998 1999 Totalt 

Västerviks kommun 470 595 1065 

Högskolan i Kalmar 100 100 200 

Länsstyrelsen 17 17 34 

Skogsvårdsstyrelsen 20 50 70 

Valstadskolan 25 25 50 

Regionförbundet 200 200 400 

Arbetsförmedlingen 865 665 1530 

Total nationell off. finans. 1697 1652 3349 

Finansiering strukturfond 728 708 1436 

Total off. finansiering 2425 2360 4785 

Privat finansiering 

LRF 15 15 30 

Länsstyrelsen (miljörådgivn.) 55 55 110 

Enskilda företag, jordbruk 130 130 260 

, skog 105 105 

Total privat finansiering 200 305 505 

TOTAL FINANSIERING 2625 2665 5290 

16

Projektansökan (pdf 34 kB) - Västerviks kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?