Förstudie - Åtgärder i samverkan - Västerviks kommun

SLUTRAPPORT
Förstudie - ”Havsmiljö Gamlebyviken –
Åtgärdsgenomförande i samverkan”
Länsstyrelsens diarienummer
501 – 9218- 09
Projektägare
Västerviks kommun, Miljö- och byggnadskontoret
Styrgrupp för förstudien har varit presidierna för miljö- och byggnadsnämnden,
tekniska nämnden samt kommunstyrelsen.
Kontaktpersoner
Gamlebyviken från ovan, Foto; Västerviks kommun
Hållbarhetsstrateg, Gun Lindberg, Västerviks kommun, Kommunledningskontoret
e-post; gun.lindberg@vastervik.se telefonnummer: 0490-25 48 13
Projektledare, Dennis Wiström, Västerviks kommun, Kommunledningskontoret;
e-post: dennis.wistrom@vastervik.se telefonnummer: 0490-25 41 49

Syfte
Syftet med förstudien är att ta fram underlag för att kunna prioritera och genomföra åtgärder för
att på sikt förbättra vattenkvaliteten inom Gamlebyvikens tillrinningsområde med utanförliggande
kustvatten. Grundtanken är att ha en stark lokal förankring och ett helhetsgrepp på tillrinningsområdet
för att få bästa effekt av genomförda åtgärder. Förstudien omfattar framtagande av
en ansökan om fortsatta åtgärder och ska fungera som underlag till framtida uppföljning och utvärdering
av planerade åtgärder.
Mål
Målet med de föreslagna åtgärderna ska vara att den biologiska mångfalden stärks och att belastningen
av kväve och fosfor till Östersjön minskas. I det tänkbara åtgärdspaketet ingår nya relativt
oprövade åtgärder såsom markkalkning, fångdammar, möjligheterna att minska läckaget från
täckdiken med kvävemur/lecafilter och musselodling i större skala liksom mer vanliga åtgärder
riktade mot läckaget från jordbruks- och skogsmark och utsläppen från reningsverk. Förstudien
omfattar vattenprovtagning och analyser för senare modellering. En målsättning är att uppskatta
mängd och biologisk tillgänglighet av den fosfor som frisläpps från sedimentet i viken vid låga
syrehalter (internbelastning).
Genomförda aktiviteter
Genom sammanställning av kartunderlag i Arc-GIS har områden med hög näringsbelastning och
lokaler som skall undersökas närmare för olika åtgärder inom lantbruket tagits fram. Förstudien
har omfattat bland annat vatten- och sedimentprovtagningar och analyser av resultaten. I förstudien
har även en fiskevårdsplan omfattande kartering av vattendragen och deras närområde genomförts,
elfisken och bottenfaunaundersökningar med förslag på lämpliga åtgärder för att gynna
fiskbestånden i åarna och Gamlebyviken. Som en del av förstudien togs en ansökan till Havsmiljöanslaget
fram i november 2009. Denna ansökan omarbetades i samråd med länsstyrelsen i Kalmar
län till LOVA - projektet ”Havsmiljö Gamlebyviken – Åtgärdsgenomförande i samverkan”.
Aktivitet Resultat
Projektledning, planering och förberedelser En projektansökan inför projektets fortsättning har tagits
fram (LOVA-ansökan) i samverkan med länsstyrelsen,
övriga myndigheter, markägare m.fl.
Provtagning varannan vecka i mynningen av 4 vat- Vattenprovtagning och analys av pH, konduktivitet, löst
tendrag (Almviksån, Baggetorpsån, Gamlebyån och fosfatfosfor, partikulärt bundet fosfor, total fosfor, nitrit-
Dynestadsån)
och nitratkväve, ammoniumkväve, total kväve, suspenderat
material och totalt organiskt kol.
Studier av internbelastningen av fosfor i Gamlebyvi- Sedimentprovtagning för analys av fosfor (lösligt), orgaken
genom sediment och vattenanalyser
niskt material (kol), och kväve på 5 plaster i viken. Vattenprovtagning
som komplettering till länets Kustvattenrecipientkontrollprogram
på samma platser som sedimentprovtagningen.
Elfiske i mynnande vattendrag
Fiskevårdsplan omfattande elfiske och bottenfauna undersökning
i nedre delen av de fyra större vattendragen Almviksån,
Baggetorpsån, Gamlebyån och Dynestadsån.
Förberedelse för uppstart av musselodling för pro- Förslag på en lämplig plats för musselodling genom vatduktion
av biogas
tenprovtagning, dykning, markägarkontakter mm.
Informationsinsatser och resultatspridning Utställning på naturum och produktion av en kortare film
som förklarar och följer projektet.
Redovisning av projektresultat Sammanställning och rapportering till länsstyrelsen och
övriga berörda

Beskrivning av områdets karaktär och påverkanskällor
Gamlebyviken, som har en yta på närmare 27 km², är en djup tröskelvik med ett skyddat läge och
en begränsad vattenomsättning och den utgörs av två kustvattenförekomster; Inre (SE575150-
162700) och Yttre (SE574820-163550) Gamlebyviken. Gamlebyvikens botten är starkt kuperad
med ett maxdjup på 61 meter, medeldjupet är ca 12 meter och den totala vattenvolymen har uppskattats
till 0,35 km³.
Gamlebyvikens tillrinningsområde, vars yta är ca 250 km² land och 44 km² vatten, består av kustnära
områden och påverkan kommer främst via avrinning från Dynestadsån, Gamlebyån, Baggetorpsån
och Almviksån samt Gamleby tätort och reningsverken i Gamleby och Almvik (figur 1).
Alla fyra åarna kan betecknas som näringsrika till mycket näringsrika med höga till mycket höga
kvävehalter. Inom området finns flera större lantbruk. Vidare är flera av åarna reproduktionslokaler
för havsöring men vandringshinder nära mynningarna stoppar fiskarnas vandring till lekområden
uppåt i systemen. I området i övrigt finns lång tradition av småskaligt kustfiske av både gädda,
abborre och ål.
Figur 1. Karta över Gamlebyvikens tillrinningsområde Västerviks kommun 2010

Direktbelastningen till Gamlebyviken från landbaserade källor är 62 ton kväve (N) och 4 ton fosfor
(P) per år (PLC5). Av källfördelningen framgår att jordbruket är den dominerande källan avseende
fosfor men att kvävebelastningen härrör från ett flertal källor varav reningsverk, jordbruk
och skogsmark är de största (figur 2).
Gamlebyviken - kväve
Figur 2. Källfördelning (%) för kväve och fosfor från landbaserade källor.
Under perioden 1999-2004 bedrevs ett intensivt åtgärdsarbete i avrinningsområdet inom projektet
”Framtid Gamlebyviken”. Västerviks kommun var huvudman för projektet och utgångspunkten
var en helhetssyn på försörjning, hälsa och miljö. Inom projekt genomfördes åtgärder som
minskade den beräknade belastningen från land med 59 % kväve och 53 % fosfor jämfört med
1985 genom åtgärder i huvudsak riktade mot jordbruket, reningsverken och enskilda avlopp. Påverkan
från de enskilda avloppen inom området är jämförelsevis låg eftersom flertalet av de tidigare
dåliga avloppsanläggningarna har åtgärdats efter år 2000. Kommunen ställer idag höga funktionskrav
på enskilda avlopp och det finns ett fungerande system för återföring av urin till jordbruket.
Även dagvatten är en källa till belastning av näringsämnen i Gamlebyviken och med dagvattnet
förs även också föroreningar som tungmetaller, organiska miljögifter och oljor som samlats
på gator, industriområden och båtuppställningsplatser med ut till recipienten. Gamlebyviken
är klassad som ”mycket känslig för mänsklig påverkan” i Västerviks kommuns dagvattenpolicy.
Som ett resultat av Gamlebyvikens skyddade läge och begränsade vattenomsättning kommer, till
skillnad från i majoriteten av distriktets kustvatten, en stor del av kväve- och fosforbelastningen
från landbaserade källor (figur 3). Detta innebär att det i Gamlebyviken finns goda förutsättningar
att påverka och förbättra vattenkvaliteten genom lokala åtgärder. Möjligheterna att påverka närsaltskoncentrationerna
genom lokala belastningsminskningar stöds av resultaten från modellsimuleringar
i HOME Vatten, vilka indikerar att en 25 % belastningsminskning av N och P från landbaserade
källor kan ge drygt 7 respektive 10 % koncentrationsminskningar av totN och totP i de
inre delarna av viken. Detta att jämföra med medel för länets kustvattenförekomster som är -1,7
% totN och -1,2 % totP.
Kvävebudget
19 ton
Deposition
62 ton
Land
98 ton
Denitrifikation
Gamlebyviken
17 ton Sedimentation
36 ton
Kvävefixering
143 ton Utanförliggande
vattenförekomst
160 ton
Gamlebyviken - fosfor
Figur 3. Kväve- och fosforbudget för Gamlebyviken baserad på data från HOME Vatten.
Jordbruk
Skog
Myr
Övrig mark
Deposition
Reningsverk
Industri
Enskilda avlopp
Dagvatten

Vattenprovtagning i åarna
Vattenprovtagning har sedan oktober 2009 skett kontinuerligt en gång per månad i de fyra åarna;
Almviksån, Baggetorpsån, Gamlebyån och Dynestaån. De parametrar som har analyserats är: pH,
konduktivitet, löst fosfatfosfor, partikulärt bundet fosfor, total fosfor, nitrit- och nitratkväve,
ammoniumkväve, total kväve, suspenderat material och totalt organiskt kol.
ton/år
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Gamlebyviken kvävetransport (Slottsholmen)
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Figur 4. Modellering av kvävetransporten från land baserad på SMHI; Vattenweb S-HYPE
Peglar har satts upp på de platser i vattendragen där provernas tas. Dessutom satte SMHI i mitten
av november 2009 i samverkan med projektet upp en tryckgivare för mätning av vattenföringen i
Gamlebyån och i november 2010 en pegel i Baggetorpsån. Syftet med detta är att förbättra den
hydrologiska flödesmodellen. Vattenproverna från åarna har ännu inte analyserats och resultaten
från dessa kommer att redovisas i ett senare skede. SMHI har modellerat en totalbelastning av
kväve och fosfortransporten från land från hela Gamlebyvikens avrinningsområde för perioden
1995 till 2009 (figur 4 och 5). Här kan man se att belastningen varierar år från år men det finns en
positiv trend mot minskad kvävebelastning.
ton/år
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Gamlebyviken fosfortransport (Slottsholmen)
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Figur 5. Modellering av fosfortransporten från land baserad på SMHI; Vattenweb S-HYPE

Vattenprovtagning i Gamlebyviken – analysresultat
I de inre delarna av Gamlebyviken sker vattenprovtagning på två stationer inom den samordnade
recipientkontrollen, vilken utförs av Kalmar läns kustvattenkommitté. Frekvensen är fem gånger
per år och provtagning sker i februari, april, juni, augusti och december. Provtagningen har kompletterats
med en extra punkt i anslutning till musselodlingen vid Högö. De parametrar som analyserats
är: temperatur, salinitet, klorofyll, siktdjup, syrgas, total fosfor, fosfat, nitrit- och nitratkväve,
ammoniumkväve, totalkväve. Syrehalterna i vikens djuphåla på 61 meter har sedan 2002
endast vid ett mättillfälle (aug 2007) understigit 2 ml/l (figur 6).
ml/l O2
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Syrehalter i augusti i Gamlebyvikens djuphåla
OBS - ojämn tidsskala
1968 1970 1972 1974 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Sedimentprovtagning och sedimentanalyser
g/m2
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Totalfosfor och mobil fosfor i Gamlebyvikens sediment 2010
Hammarsbadet Breviksberg Almvik Högö Reginelund
Syrehalt
Nivå för biologiskt liv
Figur 6. Syrehalter i Gamlebyvikens djuphåla, data från SMHIs databas SHARK 2011
Under mars 2010 togs sedimentprover på fem platser i Gamlebyviken i syfte att undersöka internbelastningen
från sedimenten. Prover togs på totalt fem platser varav tre (Hammarsbadet,
Breviksberg och Almviken) i Inre Gamlebyviken samt två i Yttre Gamlebyviken (Högö och Reginelund).
Totalfosforhalten är generellt högst i det översta lagret av sedimenten (0-1 cm). De
högsta halterna av totalfosfor finns i Almvikens bottensediment med 2 100 μg/g TS. Men även
djuphålan (Breviksberg 61 m) har höga halter; 1 800 μg/g TS. Med mobil fosfor avses löstbunden
fosfor, organiskt bunden fosfor samt järnbunden fosfor.
Löst bunden fosfor
Organiskt bunden fosfor
Järnbunden fosfor
Stabil fosfor
Figur 7. Fosforinnehåll i Gamlebyvikens sediment, beräknat i gram per m2.

Andelen mobil fosfor i per m² botten i sedimenten är högst i Inre Gamlebyviken, med 46 g/m² i
Almviken. Internbelastningen av fosfor – d.v.s. den fosfor som läcker från sedimenten har beräknats
till 6,7 ton/år. Men variationen är stor och läckaget av fosfor från sedimenten till vattnet
varierar beroende på syrehalten. Det är främst vid låga syrehalter vid botten som fosfor frigörs.
Vid högre syrehalter fungerar sedimenten i stället som en fosforsänka. Det finns en tydlig korrelation
mellan höga fosfatfosforhalter och låga syrehalter. I Almviken råder vanligen syrebrist under
augusti men när syrehalten stiger över 1 ml/l sjunker fosfatfosforhalten i vattnet (figur 8).
ml/l
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Korrelation mellan syre och fosfatfosfor i Almvikens bottenvatten
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Augusti månad
Fiskevårdsplan
16
14
12
10
8
6
4
2
0
umol/l
Fosfatfosfor umol/l
Syrehalt ml/l
Figur 8. Korrelation mellan syre och fosfatfosfor i Almviken data från SMHIs databas SHARK 2011
Sommaren/hösten 2010 undersöktes de fyra vattendragen Almviksån, Gamlebyån, Dynestadsån
och Baggetorpsån. Undersökningarna omfattade kartering av vattendragets vattenbiotoper och
närområde samt kartläggning och beskrivning av vandringshinder, broar diken och tillrinnande
biflöden. Vattendragskarteringen kompletterades med elprovfisken och bottenfaunaundersökningar.
Bottenfaunaundersökningarna påvisade hög näringsbelastning i samtliga åar. Öring noterades
i Almviksån, nedströms det nedre vandringshindret vid Tegelbruket och i Gamlebyån finns
öring upp till Skramstad. Noterbart är att det i Baggetorpsån inte fångades någon fisk, trots att
det nedströms det nedre hindret finns goda reproduktionsområden för öring. Vattendragskarteringen
visade att den fysiska påverkan är mycket hög i Baggetorpsån och betydande i Gamlebyån.
Större delen av Baggetorpsåns huvudfåra är rätad och totalt tre definitiva vandringshinder noterades
samt två partiella. Närområdet är utdikat och den största sjön i vattensystemet, Häckenstadssjön,
har helt sänkts av. Skyddszoner saknas eller är bristfälliga i stor utsträckning. Den fysiska
påverkan i ån tillsammans med avsaknad av skyddszon och ett intensivt brukad närområde
leder till avsevärd näringsbelastning på ån och betydande transporter av närsalter till Gamlebyviken.
Förutsättningar att gynna ett fiskbestånd i Baggetorpsån begränsas idag till åns nedre delar.
Även Gamlebyån är starkt påverkad av mänsklig aktivitet. Vandringshinder, kulverteringar, rätningar
av vattendraget, rensade strömsträckor, avsaknad av skyddszoner och intensivt brukat
närområde har en starkt negativ effekt på såväl fiskbestånd som vattenkvalitet. Slutsatserna är att
fokuseringen bör ske på insatser för att förbättra vattenkvaliteten. I första hand bör inriktningen
vara att reducera näringstransporten till Gamlebyviken genom plantering av skyddszoner, anläggande
av våtmarker, meandring av vattendragen samt igenläggande eller omläggande av tillrinnande
diken. I samband med genomförandet av åtgärderna måste viss fokus även läggas på biflöden
som i flertalet fall synes ha påverkats i lika hög utsträckning som huvudfåran. I synnerhet i
Baggetorpsån och Gamlebyån är behovet av närsaltsreducerande insatser stort.

Urval av lämpliga åtgärder inom lantbruket
Figur 9. Karta över inventerade åar och vandringshinder
Även om det finns ett läckage av fosfor från sedimenten, så är det nödvändigt att åtgärda fosfortillförseln
från landbaserade källor. En första kartläggning av förutsättningarna inom respektive
delavrinningsområdena har gjorts genom sammanställning av kartunderlag i Arc-GIS (figur 1).
De fysiska åtgärderna inom lantbruket har tagits fram i dialog med markägarna. Insatserna från
markägarna är frivilliga och det handlar om att hitta lösningar anpassade till lokala förhållanden.
För att underlätta planeringen och genomförande av åtgärderna i projektet har Gamlebyvikens
avrinningsområde delats in i fyra delavrinningsområden som kommer att bearbetas var och ett
för sig till att börja med. Under 2011 kommer projektet att genomföra fysiska åtgärder i huvudsak
inom Baggetorpsåns avrinningsområde (figur 10). Detaljplaneringen av åtgärder inom delavrinningsområdet
har påbörjats genom gårdsbesök vars syfte är att anpassa åtgärderna till de lokala
och naturliga förutsättningarna i området.

Figur 10. Planerade åtgärder inom Baggetorpsåns delavrinningsområde under 2011
Havsmiljö Gamlebyviken har en helhetssyn när det gäller att minska övergödningen av Östersjön.
Syftet är att få ett hållbart odlingssystem som bygger på att få näringen på rätt ställen och minska
tillförseln av näring till havet samt att minska den näring som redan har nått havet. Projektet har
följande prioriteringsordning av åtgärder som minskar näringsläckage från jordbruksmarken:
1. Optimera för växterna, effektivt växtnäringsutnyttjade (rådgivning, växtanpassade grödor,
ökad rottillväxt, anpassad gödsling, förbättrad markstruktur)
2. Behålla näringen i markprofilen (minska erosionen, minskad markpackning, förbättrad
markstruktur, öka markbiologin, öka bördigheten)
3. Stoppa näringen innan den når havet (sedimentationsdammar, våtmarker)
4. Fånga upp näring som finns i havet (musselodling, vasskörd) Återcirkulation av växtnäringsämnen
(biogödsel från biogastillverkning, kompostavfall) I åtgärdspaketet ingår nya
relativt oprövade åtgärder såsom strukturkalkning, fångdammar, möjligheterna att minska
läckaget från täckdiken med kvävemur/lecafilter och musselodling liksom mer vanliga åtgärder
riktade mot läckaget från jordbruks- och skogsmark och utsläpp av dagvatten.
5. Åtgärder som syftar till att minska näringsbelastningen från verksamheter med direktutsläpp
till kustvattnet har hög prioritet liksom åtgärder med fokus på en stärkt biologisk
mångfald (fiskevårdande åtgärder) och åtgärder för att minska risken för spridning av miljögifter
till havsmiljön ingår. Genom att undersöka jordens innehåll av växttillgänglig näring
kan tillförseln anpassas för att minimera förluster.

Strukturkalkning
Strukturkalkning gynnar markstrukturen och minskar på
så vis läckaget av fosfor eftersom stabila leraggregat läcker
mindre fosfor och minskar erosionen. Kalciumjonerna
binder också fosfatjonerna kemiskt och bildar
kalciumfosfat. En bättre markstruktur gynnar
rotutvecklingen hos grödan och gör att växtnäringsutnyttjandet
blir bättre, grödan kan fånga upp mer
fosfor ur markprofilen. En gröda med ett väl utvecklat
rotsystem är mindre känslig för torka och andra
stressfaktorer. Ytterligare en positiv effekt av
strukturkalkning är att den biologiska aktiviteten i marken
ökar som en följd av ökat pH. Under 2011 kommer ca 210 ha
inom Baggetorpsåns delavrinningsområde att strukturkalkas.
Avfasning av dikesslänter
Alltför branta dikeskanter leder till erosion och ras
som är negativt för miljön eftersom fosforförlusterna
ökar och även det framtida rensningsbehovet
av diket ökar. En lösning är att fasa av
kanterna så att släntlutningen blir minst 1:3. Då
underlättas också etableringen av gräs och örter,
vars rötter stabiliserar dikeskanten och ytterligare
minskar erosionen. Ca 1500 m dikesslänter kommer
att avfasas längs Baggetorpsån under 2011.
Hästskovåtmarker och sedimentationsdammar
Figur 13. Exempel på utformning av dammar
Figur 11 Strukturkalkningen effekter på lerpartiklarna
Figur 12. Utformning av hästskovåtmarker och avfasade dikesslänter
Våtmarker har många funktioner och är biologiskt viktiga för att fånga upp näringsämnen och för
den biologiska mångfalden. De är även viktiga rekryteringsmiljöer för vårlekande fisk. Fångdammar
anläggs för bästa effekt högt upp i avrinningsområdet och används primärt för att minska
uttransporten av fosfor genom sedimentation. Anläggande av mindre våtmarker vid mynnande
dräneringsrör (hästskovåtmarker) minskar mängden lättlösligt kväve och partikelbundet fosfor
som når vattendraget. Hästskovåtmarker bromsar även upp flödet från dräneringsröret, vilket
leder till minskad erosion och minskad sedimenttransport till vattendraget. Under 2011 planeras
anläggning av totalt 14 dammar inom Baggetorpsåns delavrinningsområde.

Beskuggning av vattendrag
Vegetationstillväxten i vattendraget minskar när beskuggningen ökar. En skuggande träd- och
buskridå längs vattendraget minskar på så vis rensningsbehovet. Staplarna i figuren ovan anger
växtproduktionen i g/m². Låt gärna utstickande grenar och omkullvälta träd som ligger över vattendraget
vara kvar om de inte orsakar flödeshinder. Andra positiva effekter av att skugga vattendragen
är att den biologiska mångfalden i vattendraget ökar, vegetationen på dikesslänten stabiliserar
också dikesslänten vilket minskar erosionen. En kombination av sneda skyddszoner och
beskuggning av vattendraget är den optimala lösningen för att gynna den biologiska mångfalden
och minska fosfortransporten i diket.
Figur 14. Bilden visar den skuggande effekten av vegetation kring vattendraget.
Kalkfilterdiken
I kalkfiltret binds fosfor kemiskt till kalciumjonerna och bildar kalciumfosfat vilket gör att fosforn
stannar kvar i filtret och hindras från att nå vattendraget. Metoden bygger på att man vid
återfyllning av täckdiken i lerhaltiga jordar blandar in bränd kalk (CaO) i återfyllnadsmaterialet.
Dikesgrävningen görs lättast med en kedjegrävare eftersom jordmassorna då kan strängläggas
parallellt med diket, sedan blandas kalken in i jordsträngen med hjälp av en jordfräs. Resultatet
blir en hållbar och porös återfyllnad, som effektivt binder fosforn i genomrinnande vatten. Kalkfilterdiket
fungerar som ett kemiskt minireningsverk som bildar kalciumfosfat. Kalkbehovet har i
försök kunnat bestämmas till 3-8 % av jordens våtvikt. Metoden har visat i ett flertal försök att
fosforhalten i avrinnande vatten har minskat med 80 %. Förutom fosforrening kan kalkfilterdiken
även leda till förbättrad dränering i täta lerjordar och därmed bidra till minskad erosion. Medellivslängden
för kalkfilterdiken har visat sig överstiga 10 år utan att reningseffekten gått förlorad.
Skörd av vass för produktion av biogas
Åtgärden innebär att på ett hållbart sätt skörda vass och röta den till biogas. För att biogas som
fordonsbränsle ska kunna slå igenom på bred front krävs att biogasen kan produceras på ett långsiktigt
hållbart sätt med förnyelsebar råvara. Rötning av slam från avloppsreningsverk, restprodukter
från lantbruket och matavfall är några viktiga råvaror som inom en nära framtid kommer
att utnyttjas, men det kommer inte att räcka om efterfrågan blir stor. Ett komplement till dessa
kan vara att utnyttja bladvass från igenväxande sjöar och kustområden. Energibalansen för rötad
vass har av institutionen för lantbruksteknik vid SLU uppskattas till 4,36 MJ per kg skördad torr-

substans. Enligt beräkningar av Ålands landskapsstyrelse kan skörd av tät, grön vass minska belastningen
av näringsämnen till vattnet med ca 9 kg fosfor och 100 kg kväve per skördad hektar.
I och utanför Gamlebyviken finns potential att skörda vass. I samverkan med Regionförbundets
projekt ”Biogas från marina substrat” kommer vasskörd att genomföras på flera platser i kommunen
under 2011, bland annat i Gamlebyviken vid Stäket och Dynestaviken samt i anlagda
våtmarker i Valstad. Totalt kommer ca 10 ha vassområden att skördas. Rötningen av vassen
kommer att ske på Odensviholms gård utanför Gamleby.
Urval av lämpliga platser för musselodling
Musselodling är en insats som innebär att fånga
upp den näring som redan finns i systemet.
Inom förstudien valdes en lämplig lokal för
musselodling ut. En av projektet anlitad dykare
undersökte den naturliga förekomsten av
blåmusslor i området på fem möjliga platser i
Yttre Gamlebyviken mellan Almviken och
Lucernafjärden. De bästa förutsättningarna för
musselodling fanns nära Högö. Arbetet med
etableringen av musselodlingen inleddes redan i
början av april 2010 och anläggningen kom på
plats i mitten av juni. Odlingen medfinansieras
med bidrag från Leader Kustlandet. Odlingen
på 0,1 ha i de yttre delarna av viken har
potential att föra bort 150 ton kväve och 15 kg
fosfor per år. Erfarenheten av musselodling i
större skala i Östersjön är liten, några mindre
försöksodlingar finns i utanför Mönsterås och
Kalmar.
Reningsverk och dagvattenåtgärder
Figur 15. Foto: Musselodlingen vid Högö i Gamlebyviken
Gamlebyviken påverkas direkt av reningsverken i Gamleby och Almvik men till viss del även av
reningsverket Lucerna i Västervik utanför vikens mynning. År 2007 var utsläppen från Gamleby
10,80 ton N och 0,08 ton P (reningsgrad 66,5 respektive 98,3 %). Utsläppen från det mindre reningsverket
i Almvik var 1,11 ton N och 0,01 ton P (reningsgrad 65 respektive 99 %). Utsläppen
från Lucerna var 45,20 ton N och 1,10 ton P (reningsgrad 59 respektive 94 %). Det är av intresse
att undersöka kostnader för ytterligare rening då 80 % N-rening är tekniskt möjlig. Skattad effekt
av 80 % N-rening och 95 % P-rening i Gamleby och Lucerna reningsverk är 4,36 ton N för Gamleby
reningsverk och 23,22 ton N samt 0,2 ton P för Lucerna. Ett nytt miljötillstånd för Lucerna
reningsverk ianspråktogs i juni 2010 och VA-verket har redovisat att villkoren för utsläppen från
reningsverket klarades under 2010.
Såväl Gamleby som Västerviks stad har en mycket hög dagvattenbelastning i spillvattennätet och
åtgärder för att minska utsläppen av förorenat dagvatten har hög prioritet. I samarbete med VAverket
i Västervik pågår projektering och anläggning av dagvattendammar planeras i Gamleby
under 2011.

Samverkan i Vattenråd
Åtgärderna genomförs i nära samverkan med lantbrukarna i området. I enlighet med Vattendirektivet
planeras bildande av ett Vattenråd för fortsatt samverkan inom Gamlebyviken och närliggande
kustområden. Syftet är att samla arbetet inom området i en organisation kan fungera som
samrådspart gentemot Vattenmyndigheten. Samverkan med andra vattenvårdsprojekt i länet sker
genom Kalmarsundskommissionen som har till funktion är att ta ett samlat grepp på kustmiljöfrågorna
i länet. Information om projektet kommer löpande att läggas ut på kommunens hemsida;
www.vastervik.se (Se Miljö- och Energi >Miljöprojekt>Projekt Havsmiljö Gamlebyviken)
Det finns även goda förutsättningar att få ut information om projektet lokalt i samverkan med
naturum Västervik som på temat ”Havet, skärgården och människorna i Tjust” bland annat driver
vatteskoleverksamhet för barn och ungdomar. Projektet har i samarbete med Naturum Västervik
genomfört en utställning och arbete pågår att ta fram en kortare film om Gamlebyviken.
Utställningen och filmen beskriver de ekologiska förutsättningarna i över och under ytan, hur det
ser ut i dag, vad har gjorts och vad projekt ”Havsmiljö Gamlebyviken” innebär. Exempel på föreslagna
åtgärder redovisas, allt från musselodling till olika insatser inom jordbruket. Målgrupperna
är barn och övriga besökare i naturum Västervik.
Ekonomisk redovisning
Kostnaden för förstudien uppgår till de budgeterade 350 000 kr varav en stor del utgör lönekostnader.
Projektledning omfattar arbetstid för möten, framtagande underlag till ansökan och sammanställning
av analysresultat. Övriga löner är kostnader för arbete med provtagning och biotopkartering
av åarna. Resor har inte särredovisats utan ingår i lönekostnaderna.
Aktivitet Budget Utfall
Analyser åar 50 000 kr 71 104 kr
Analyser sediment 30 000 kr 37 522 kr
Provfiske 15 000 kr 31 500 kr
Mussellokaler 10 000 kr 3 500 kr
Projektledning lön 50 000 kr 54 353 kr
Övriga löner 90 000 kr 100 421 kr
Resor båthyra 30 000 kr 0 kr
Information, utställning och film 50 000 kr 50 000 kr
Informationsmöten 25 000 kr 1 600 kr
Totalt 350 000 kr 350 000 kr
Projektets fortsättning
Av förstudien framgår att halterna av sediment i bottenvattnet är höga. Det är främst vid låga
syrehalter vid botten som sedimenten läcker fosfor och syrebrist i bottenvattnet måste därför
undvikas. Ytterligare utredning krävs för att undersöka möjligheten att syresätta bottnarna. Samtidigt
är det nödvändigt att åtgärda fosfortillförseln från de landbaserade källorna. De fyra delavrinningsområdena
kommer att bearbetas var och ett för sig med början i Baggetorpsån. Nuvarande
LOVA – bidrag är långt ifrån tillräckligt för att kunna genomföra alla de åtgärder som tagits
upp i förstudien. Det är därför viktigt att tillräckliga medel ställs till förfogande både för att kunna
genomföra de konkreta åtgärder som föreslagits och till uppföljande studier av effekterna. ///