Förstudie - Åtgärder i samverkan - Västerviks kommun

More documents

Recommendations

Info

Strukturkalkning Strukturkalkning gynnar markstrukturen och minskar på så vis läckaget av fosfor eftersom stabila leraggregat läcker mindre fosfor och minskar erosionen. Kalciumjonerna binder också fosfatjonerna kemiskt och bildar kalciumfosfat. En bättre markstruktur gynnar rotutvecklingen hos grödan och gör att växtnäringsutnyttjandet blir bättre, grödan kan fånga upp mer fosfor ur markprofilen. En gröda med ett väl utvecklat rotsystem är mindre känslig för torka och andra stressfaktorer. Ytterligare en positiv effekt av strukturkalkning är att den biologiska aktiviteten i marken ökar som en följd av ökat pH. Under 2011 kommer ca 210 ha inom Baggetorpsåns delavrinningsområde att strukturkalkas. Avfasning av dikesslänter Alltför branta dikeskanter leder till erosion och ras som är negativt för miljön eftersom fosforförlusterna ökar och även det framtida rensningsbehovet av diket ökar. En lösning är att fasa av kanterna så att släntlutningen blir minst 1:3. Då underlättas också etableringen av gräs och örter, vars rötter stabiliserar dikeskanten och ytterligare minskar erosionen. Ca 1500 m dikesslänter kommer att avfasas längs Baggetorpsån under 2011. Hästskovåtmarker och sedimentationsdammar Figur 13. Exempel på utformning av dammar Figur 11 Strukturkalkningen effekter på lerpartiklarna Figur 12. Utformning av hästskovåtmarker och avfasade dikesslänter Våtmarker har många funktioner och är biologiskt viktiga för att fånga upp näringsämnen och för den biologiska mångfalden. De är även viktiga rekryteringsmiljöer för vårlekande fisk. Fångdammar anläggs för bästa effekt högt upp i avrinningsområdet och används primärt för att minska uttransporten av fosfor genom sedimentation. Anläggande av mindre våtmarker vid mynnande dräneringsrör (hästskovåtmarker) minskar mängden lättlösligt kväve och partikelbundet fosfor som når vattendraget. Hästskovåtmarker bromsar även upp flödet från dräneringsröret, vilket leder till minskad erosion och minskad sedimenttransport till vattendraget. Under 2011 planeras anläggning av totalt 14 dammar inom Baggetorpsåns delavrinningsområde.
Beskuggning av vattendrag Vegetationstillväxten i vattendraget minskar när beskuggningen ökar. En skuggande träd- och buskridå längs vattendraget minskar på så vis rensningsbehovet. Staplarna i figuren ovan anger växtproduktionen i g/m². Låt gärna utstickande grenar och omkullvälta träd som ligger över vattendraget vara kvar om de inte orsakar flödeshinder. Andra positiva effekter av att skugga vattendragen är att den biologiska mångfalden i vattendraget ökar, vegetationen på dikesslänten stabiliserar också dikesslänten vilket minskar erosionen. En kombination av sneda skyddszoner och beskuggning av vattendraget är den optimala lösningen för att gynna den biologiska mångfalden och minska fosfortransporten i diket. Figur 14. Bilden visar den skuggande effekten av vegetation kring vattendraget. Kalkfilterdiken I kalkfiltret binds fosfor kemiskt till kalciumjonerna och bildar kalciumfosfat vilket gör att fosforn stannar kvar i filtret och hindras från att nå vattendraget. Metoden bygger på att man vid återfyllning av täckdiken i lerhaltiga jordar blandar in bränd kalk (CaO) i återfyllnadsmaterialet. Dikesgrävningen görs lättast med en kedjegrävare eftersom jordmassorna då kan strängläggas parallellt med diket, sedan blandas kalken in i jordsträngen med hjälp av en jordfräs. Resultatet blir en hållbar och porös återfyllnad, som effektivt binder fosforn i genomrinnande vatten. Kalkfilterdiket fungerar som ett kemiskt minireningsverk som bildar kalciumfosfat. Kalkbehovet har i försök kunnat bestämmas till 3-8 % av jordens våtvikt. Metoden har visat i ett flertal försök att fosforhalten i avrinnande vatten har minskat med 80 %. Förutom fosforrening kan kalkfilterdiken även leda till förbättrad dränering i täta lerjordar och därmed bidra till minskad erosion. Medellivslängden för kalkfilterdiken har visat sig överstiga 10 år utan att reningseffekten gått förlorad. Skörd av vass för produktion av biogas Åtgärden innebär att på ett hållbart sätt skörda vass och röta den till biogas. För att biogas som fordonsbränsle ska kunna slå igenom på bred front krävs att biogasen kan produceras på ett långsiktigt hållbart sätt med förnyelsebar råvara. Rötning av slam från avloppsreningsverk, restprodukter från lantbruket och matavfall är några viktiga råvaror som inom en nära framtid kommer att utnyttjas, men det kommer inte att räcka om efterfrågan blir stor. Ett komplement till dessa kan vara att utnyttja bladvass från igenväxande sjöar och kustområden. Energibalansen för rötad vass har av institutionen för lantbruksteknik vid SLU uppskattas till 4,36 MJ per kg skördad torr-
Page 1 and 2: SLUTRAPPORT Förstudie - ”Havsmil
Page 3 and 4: Beskrivning av områdets karaktär
Page 5 and 6: Vattenprovtagning i åarna Vattenpr
Page 7 and 8: Andelen mobil fosfor i per m² bott
Page 9: Figur 10. Planerade åtgärder inom
Page 13: Samverkan i Vattenråd Åtgärderna

Förstudie - Åtgärder i samverkan - Västerviks kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?