Förstudie - Åtgärder i samverkan - Västerviks kommun

Beskuggning av vattendrag
Vegetationstillväxten i vattendraget minskar när beskuggningen ökar. En skuggande träd- och
buskridå längs vattendraget minskar på så vis rensningsbehovet. Staplarna i figuren ovan anger
växtproduktionen i g/m². Låt gärna utstickande grenar och omkullvälta träd som ligger över vattendraget
vara kvar om de inte orsakar flödeshinder. Andra positiva effekter av att skugga vattendragen
är att den biologiska mångfalden i vattendraget ökar, vegetationen på dikesslänten stabiliserar
också dikesslänten vilket minskar erosionen. En kombination av sneda skyddszoner och
beskuggning av vattendraget är den optimala lösningen för att gynna den biologiska mångfalden
och minska fosfortransporten i diket.
Figur 14. Bilden visar den skuggande effekten av vegetation kring vattendraget.
Kalkfilterdiken
I kalkfiltret binds fosfor kemiskt till kalciumjonerna och bildar kalciumfosfat vilket gör att fosforn
stannar kvar i filtret och hindras från att nå vattendraget. Metoden bygger på att man vid
återfyllning av täckdiken i lerhaltiga jordar blandar in bränd kalk (CaO) i återfyllnadsmaterialet.
Dikesgrävningen görs lättast med en kedjegrävare eftersom jordmassorna då kan strängläggas
parallellt med diket, sedan blandas kalken in i jordsträngen med hjälp av en jordfräs. Resultatet
blir en hållbar och porös återfyllnad, som effektivt binder fosforn i genomrinnande vatten. Kalkfilterdiket
fungerar som ett kemiskt minireningsverk som bildar kalciumfosfat. Kalkbehovet har i
försök kunnat bestämmas till 3-8 % av jordens våtvikt. Metoden har visat i ett flertal försök att
fosforhalten i avrinnande vatten har minskat med 80 %. Förutom fosforrening kan kalkfilterdiken
även leda till förbättrad dränering i täta lerjordar och därmed bidra till minskad erosion. Medellivslängden
för kalkfilterdiken har visat sig överstiga 10 år utan att reningseffekten gått förlorad.
Skörd av vass för produktion av biogas
Åtgärden innebär att på ett hållbart sätt skörda vass och röta den till biogas. För att biogas som
fordonsbränsle ska kunna slå igenom på bred front krävs att biogasen kan produceras på ett långsiktigt
hållbart sätt med förnyelsebar råvara. Rötning av slam från avloppsreningsverk, restprodukter
från lantbruket och matavfall är några viktiga råvaror som inom en nära framtid kommer
att utnyttjas, men det kommer inte att räcka om efterfrågan blir stor. Ett komplement till dessa
kan vara att utnyttja bladvass från igenväxande sjöar och kustområden. Energibalansen för rötad
vass har av institutionen för lantbruksteknik vid SLU uppskattas till 4,36 MJ per kg skördad torr-