Förstudie - Åtgärder i samverkan - Västerviks kommun
Förstudie - Åtgärder i samverkan - Västerviks kommun
Förstudie - Åtgärder i samverkan - Västerviks kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Direktbelastningen till Gamlebyviken från landbaserade källor är 62 ton kväve (N) och 4 ton fosfor<br />
(P) per år (PLC5). Av källfördelningen framgår att jordbruket är den dominerande källan avseende<br />
fosfor men att kvävebelastningen härrör från ett flertal källor varav reningsverk, jordbruk<br />
och skogsmark är de största (figur 2).<br />
Gamlebyviken - kväve<br />
Figur 2. Källfördelning (%) för kväve och fosfor från landbaserade källor.<br />
Under perioden 1999-2004 bedrevs ett intensivt åtgärdsarbete i avrinningsområdet inom projektet<br />
”Framtid Gamlebyviken”. <strong>Västerviks</strong> <strong>kommun</strong> var huvudman för projektet och utgångspunkten<br />
var en helhetssyn på försörjning, hälsa och miljö. Inom projekt genomfördes åtgärder som<br />
minskade den beräknade belastningen från land med 59 % kväve och 53 % fosfor jämfört med<br />
1985 genom åtgärder i huvudsak riktade mot jordbruket, reningsverken och enskilda avlopp. Påverkan<br />
från de enskilda avloppen inom området är jämförelsevis låg eftersom flertalet av de tidigare<br />
dåliga avloppsanläggningarna har åtgärdats efter år 2000. Kommunen ställer idag höga funktionskrav<br />
på enskilda avlopp och det finns ett fungerande system för återföring av urin till jordbruket.<br />
Även dagvatten är en källa till belastning av näringsämnen i Gamlebyviken och med dagvattnet<br />
förs även också föroreningar som tungmetaller, organiska miljögifter och oljor som samlats<br />
på gator, industriområden och båtuppställningsplatser med ut till recipienten. Gamlebyviken<br />
är klassad som ”mycket känslig för mänsklig påverkan” i <strong>Västerviks</strong> <strong>kommun</strong>s dagvattenpolicy.<br />
Som ett resultat av Gamlebyvikens skyddade läge och begränsade vattenomsättning kommer, till<br />
skillnad från i majoriteten av distriktets kustvatten, en stor del av kväve- och fosforbelastningen<br />
från landbaserade källor (figur 3). Detta innebär att det i Gamlebyviken finns goda förutsättningar<br />
att påverka och förbättra vattenkvaliteten genom lokala åtgärder. Möjligheterna att påverka närsaltskoncentrationerna<br />
genom lokala belastningsminskningar stöds av resultaten från modellsimuleringar<br />
i HOME Vatten, vilka indikerar att en 25 % belastningsminskning av N och P från landbaserade<br />
källor kan ge drygt 7 respektive 10 % koncentrationsminskningar av totN och totP i de<br />
inre delarna av viken. Detta att jämföra med medel för länets kustvattenförekomster som är -1,7<br />
% totN och -1,2 % totP.<br />
Kvävebudget<br />
19 ton<br />
Deposition<br />
62 ton<br />
Land<br />
98 ton<br />
Denitrifikation<br />
Gamlebyviken<br />
17 ton Sedimentation<br />
36 ton<br />
Kvävefixering<br />
143 ton Utanförliggande<br />
vattenförekomst<br />
160 ton<br />
Gamlebyviken - fosfor<br />
Figur 3. Kväve- och fosforbudget för Gamlebyviken baserad på data från HOME Vatten.<br />
Jordbruk<br />
Skog<br />
Myr<br />
Övrig mark<br />
Deposition<br />
Reningsverk<br />
Industri<br />
Enskilda avlopp<br />
Dagvatten