Förstudie - Åtgärder i samverkan - Västerviks kommun

More documents

Recommendations

Info

Vattenprovtagning i Gamlebyviken – analysresultat I de inre delarna av Gamlebyviken sker vattenprovtagning på två stationer inom den samordnade recipientkontrollen, vilken utförs av Kalmar läns kustvattenkommitté. Frekvensen är fem gånger per år och provtagning sker i februari, april, juni, augusti och december. Provtagningen har kompletterats med en extra punkt i anslutning till musselodlingen vid Högö. De parametrar som analyserats är: temperatur, salinitet, klorofyll, siktdjup, syrgas, total fosfor, fosfat, nitrit- och nitratkväve, ammoniumkväve, totalkväve. Syrehalterna i vikens djuphåla på 61 meter har sedan 2002 endast vid ett mättillfälle (aug 2007) understigit 2 ml/l (figur 6). ml/l O2 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Syrehalter i augusti i Gamlebyvikens djuphåla OBS - ojämn tidsskala 1968 1970 1972 1974 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sedimentprovtagning och sedimentanalyser g/m2 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Totalfosfor och mobil fosfor i Gamlebyvikens sediment 2010 Hammarsbadet Breviksberg Almvik Högö Reginelund Syrehalt Nivå för biologiskt liv Figur 6. Syrehalter i Gamlebyvikens djuphåla, data från SMHIs databas SHARK 2011 Under mars 2010 togs sedimentprover på fem platser i Gamlebyviken i syfte att undersöka internbelastningen från sedimenten. Prover togs på totalt fem platser varav tre (Hammarsbadet, Breviksberg och Almviken) i Inre Gamlebyviken samt två i Yttre Gamlebyviken (Högö och Reginelund). Totalfosforhalten är generellt högst i det översta lagret av sedimenten (0-1 cm). De högsta halterna av totalfosfor finns i Almvikens bottensediment med 2 100 μg/g TS. Men även djuphålan (Breviksberg 61 m) har höga halter; 1 800 μg/g TS. Med mobil fosfor avses löstbunden fosfor, organiskt bunden fosfor samt järnbunden fosfor. Löst bunden fosfor Organiskt bunden fosfor Järnbunden fosfor Stabil fosfor Figur 7. Fosforinnehåll i Gamlebyvikens sediment, beräknat i gram per m2.
Andelen mobil fosfor i per m² botten i sedimenten är högst i Inre Gamlebyviken, med 46 g/m² i Almviken. Internbelastningen av fosfor – d.v.s. den fosfor som läcker från sedimenten har beräknats till 6,7 ton/år. Men variationen är stor och läckaget av fosfor från sedimenten till vattnet varierar beroende på syrehalten. Det är främst vid låga syrehalter vid botten som fosfor frigörs. Vid högre syrehalter fungerar sedimenten i stället som en fosforsänka. Det finns en tydlig korrelation mellan höga fosfatfosforhalter och låga syrehalter. I Almviken råder vanligen syrebrist under augusti men när syrehalten stiger över 1 ml/l sjunker fosfatfosforhalten i vattnet (figur 8). ml/l 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Korrelation mellan syre och fosfatfosfor i Almvikens bottenvatten 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Augusti månad Fiskevårdsplan 16 14 12 10 8 6 4 2 0 umol/l Fosfatfosfor umol/l Syrehalt ml/l Figur 8. Korrelation mellan syre och fosfatfosfor i Almviken data från SMHIs databas SHARK 2011 Sommaren/hösten 2010 undersöktes de fyra vattendragen Almviksån, Gamlebyån, Dynestadsån och Baggetorpsån. Undersökningarna omfattade kartering av vattendragets vattenbiotoper och närområde samt kartläggning och beskrivning av vandringshinder, broar diken och tillrinnande biflöden. Vattendragskarteringen kompletterades med elprovfisken och bottenfaunaundersökningar. Bottenfaunaundersökningarna påvisade hög näringsbelastning i samtliga åar. Öring noterades i Almviksån, nedströms det nedre vandringshindret vid Tegelbruket och i Gamlebyån finns öring upp till Skramstad. Noterbart är att det i Baggetorpsån inte fångades någon fisk, trots att det nedströms det nedre hindret finns goda reproduktionsområden för öring. Vattendragskarteringen visade att den fysiska påverkan är mycket hög i Baggetorpsån och betydande i Gamlebyån. Större delen av Baggetorpsåns huvudfåra är rätad och totalt tre definitiva vandringshinder noterades samt två partiella. Närområdet är utdikat och den största sjön i vattensystemet, Häckenstadssjön, har helt sänkts av. Skyddszoner saknas eller är bristfälliga i stor utsträckning. Den fysiska påverkan i ån tillsammans med avsaknad av skyddszon och ett intensivt brukad närområde leder till avsevärd näringsbelastning på ån och betydande transporter av närsalter till Gamlebyviken. Förutsättningar att gynna ett fiskbestånd i Baggetorpsån begränsas idag till åns nedre delar. Även Gamlebyån är starkt påverkad av mänsklig aktivitet. Vandringshinder, kulverteringar, rätningar av vattendraget, rensade strömsträckor, avsaknad av skyddszoner och intensivt brukat närområde har en starkt negativ effekt på såväl fiskbestånd som vattenkvalitet. Slutsatserna är att fokuseringen bör ske på insatser för att förbättra vattenkvaliteten. I första hand bör inriktningen vara att reducera näringstransporten till Gamlebyviken genom plantering av skyddszoner, anläggande av våtmarker, meandring av vattendragen samt igenläggande eller omläggande av tillrinnande diken. I samband med genomförandet av åtgärderna måste viss fokus även läggas på biflöden som i flertalet fall synes ha påverkats i lika hög utsträckning som huvudfåran. I synnerhet i Baggetorpsån och Gamlebyån är behovet av närsaltsreducerande insatser stort.
Page 1 and 2: SLUTRAPPORT Förstudie - ”Havsmil
Page 3 and 4: Beskrivning av områdets karaktär
Page 5: Vattenprovtagning i åarna Vattenpr
Page 9 and 10: Figur 10. Planerade åtgärder inom
Page 11 and 12: Beskuggning av vattendrag Vegetatio
Page 13: Samverkan i Vattenråd Åtgärderna

Förstudie - Åtgärder i samverkan - Västerviks kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?