Underjordiska minnen av en fyrahundraårig industrihistoria (pdf, 7 MB)
Underjordiska minnen av en fyrahundraårig industrihistoria (pdf, 7 MB)
Underjordiska minnen av en fyrahundraårig industrihistoria (pdf, 7 MB)
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Gladhammars gruvor<br />
<strong>Underjordiska</strong> <strong>minn<strong>en</strong></strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>fyrahundraårig</strong> <strong>industrihistoria</strong><br />
1
Uppdrag:<br />
På uppdrag <strong>av</strong> Västerviks kommun har vi g<strong>en</strong>omfört <strong>en</strong> preliminär fältinv<strong>en</strong>tering <strong>av</strong>se<strong>en</strong>de kultur-<br />
och industrihistoriskt intressanta lämningar i de underjordiska delar <strong>av</strong> Gladhammars gruvor / Holländarfältet<br />
som varit tillgängliga för besök.<br />
G<strong>en</strong>omförande:<br />
Inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omfördes under oktober 2008 samt i juli 2009 <strong>av</strong> Sv<strong>en</strong> Gunnvall, Björn Gunnvall<br />
och L<strong>en</strong>a Arén.<br />
Gruvan är vatt<strong>en</strong>fylld till c:a 34 m <strong>av</strong>vägning. Stollgång<strong>en</strong> som <strong>av</strong>vattnar gruvan är blockerad <strong>av</strong> ras i<br />
anslutning till stoll<strong>en</strong>s början i Tyskgruvan. D<strong>en</strong> fältort (Riddareort<strong>en</strong> och Komm<strong>en</strong>dör<strong>en</strong>), som förbinder<br />
de olika delarna <strong>av</strong> gruvan med stoll<strong>en</strong> är blockerad <strong>av</strong> detta ras vilket medför att <strong>en</strong>da möjliga<br />
väg<strong>en</strong> ner i gruvan är via schakt<strong>en</strong>. Några <strong>av</strong> dessa är i övre del<strong>en</strong> skodda med kallmurad st<strong>en</strong> och<br />
rasrisk<strong>en</strong> är därför <strong>av</strong>sevärd. Vid besöket i juli 2009 besöktes två <strong>av</strong> schakt<strong>en</strong>, Bondeschaktet och<br />
Tyskgruvan SO schakt med hjälp <strong>av</strong> <strong>en</strong> mobilkran med mankorg.<br />
Stora delar <strong>av</strong> gruvan är oframkomliga på grund <strong>av</strong> ras, framförallt orsakat <strong>av</strong> ruttnande trävirke i<br />
förtimringar, stöttor och timmerbottnar. Åtkomliga delar omfattar från nordväst Gamla gruvan , Knuts<br />
schakt med Ingemars ort och Oscars ort, Riddareort<strong>en</strong> in till delar <strong>av</strong> Tyskgruvan, Odelmarksgruvan<br />
samt delar <strong>av</strong> Sv<strong>en</strong>skgruvan, inklusive Gamla ort<strong>en</strong>. Holländaregruvan är till stor del blockerad <strong>av</strong> ras,<br />
delvis mycket instabil och dessutom fylld med sopor. Bondeschaktet är tillgängligt m<strong>en</strong> begränsat till<br />
själva schaktet. På flera nivåer i Bondeschaktet finns förtimringar som håller rasmassorna från Holländaregruvan<br />
på plats. De översta nivåerna i gruvan utgörs till största del<strong>en</strong> <strong>av</strong> korta provorter och<br />
hyllor som bildats g<strong>en</strong>om att stödjade bergbryggor lämnats kvar i brytrumm<strong>en</strong>. Dessa utrymm<strong>en</strong> är<br />
fyllda <strong>av</strong> rasmassor och ruttnande trävike varför vi <strong>av</strong> säkerhetsskäl undvikit att besöka dem.<br />
Vilka platser vi besökt har alltså <strong>av</strong>gjorts <strong>av</strong> möjligheterna att på ett säkert sätt ta sig ner i gruvan.<br />
Gamla gruvan erbjöd <strong>en</strong> sådan möjlighet g<strong>en</strong>om riggning <strong>av</strong> ett frihängande rep från d<strong>en</strong> SV kant<strong>en</strong><br />
(översta bild<strong>en</strong> på sid 3). Vi landade då på d<strong>en</strong> smala st<strong>en</strong>bryggan mellan Knuts schakt och Gamla<br />
gruvan. Därifrån var det möjligt att ta sig över Knuts schakt med gummibåt. Från Knuts schakt leder<br />
Riddareort<strong>en</strong> (d<strong>en</strong> NV del<strong>en</strong> <strong>av</strong> fältort<strong>en</strong>), mot Tyskgruvan, Ingemars ort i nordostlig riktning samt<br />
Oscars ort, parallellt med Riddareort<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are går att följa till Tyskgruvan där d<strong>en</strong> blockeras <strong>av</strong><br />
ras innan man når stoll<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> andra angreppspunkt<strong>en</strong> var Odelmarksgruvans sluttande schakt (nedersta bild<strong>en</strong> på sid 3). D<strong>en</strong><br />
kommunicerar på två ställ<strong>en</strong> med Sv<strong>en</strong>skgruvan. På 25 m <strong>av</strong>vägning, finns <strong>en</strong> öppning in till <strong>en</strong> kort<br />
ort som leder ut till Sv<strong>en</strong>skgruvans brytrum. Nere vid vattnets nivå på 34 m finns ytterligare <strong>en</strong> öppning<br />
som leder in till Komm<strong>en</strong>dör<strong>en</strong> - d<strong>en</strong> del <strong>av</strong> fältort<strong>en</strong> som går från stoll<strong>en</strong> mot SO och Sv<strong>en</strong>skgruvan.<br />
Där Komm<strong>en</strong>dör<strong>en</strong> når Sv<strong>en</strong>skgruvan ligg<strong>en</strong> Gamla ort<strong>en</strong>, ett vackert exempel på tillmakning<br />
med brandrester i änd<strong>en</strong> på gång<strong>en</strong>.<br />
Stollgång<strong>en</strong>, som delvis är vatt<strong>en</strong>fylld, är fullt framkomlig ända in till gruvan (Tyskgruvan) där d<strong>en</strong> helt<br />
blockeras <strong>av</strong> ras. I stollgång<strong>en</strong> finns rester <strong>av</strong> s<strong>en</strong>tida militär forskning.<br />
Redovisning:<br />
På de följande sidorna redovisas de platser och fynd som <strong>en</strong>ligt vår uppfattning kan vara intressanta.<br />
Objekt<strong>en</strong> är numrerade. Dessa nummer återfinns på de översiktliga kartor som inleder rapport<strong>en</strong>.<br />
Litteratur:<br />
ELFSTRÖM, E. Bergsbruket vid Gladhammar, <strong>en</strong> <strong>fyrahundraårig</strong> historia. Västervik 2006<br />
TEGENGREN, F.R. Sveriges ädlare malmer och bergverk. Stockholm 1924. SGU ser Ca nr 17.<br />
Foto:<br />
© Sv<strong>en</strong> Gunnvall och Björn Gunnvall.<br />
Sjömåla 2009-07-25<br />
Sv<strong>en</strong> Gunnvall, Björn Gunnvall, L<strong>en</strong>a Arén.<br />
2
G<strong>en</strong>omförandet<br />
Gamla gruvan (överst) riggades med ett frihängade rep ned till bott<strong>en</strong> på 30 m <strong>av</strong>vägning. Plats<strong>en</strong><br />
valdes som säker utgångspunkt för undersökningar i d<strong>en</strong> nordvästra del<strong>en</strong> <strong>av</strong> området. Teknik<strong>en</strong> för<br />
att ta sig ner respektive upp på <strong>en</strong> <strong>en</strong>kel, statisk, lina kallas SRT (Single Rope Technic) och är standard<br />
i grottforskningssammanhang. Odelmarksgruvan (nederst) riggades med <strong>en</strong> stödlina längs d<strong>en</strong><br />
sluttande sydöstra kant<strong>en</strong>. Läget valdes trots viss risk för st<strong>en</strong>ras som <strong>en</strong>da möjliga väg ner till d<strong>en</strong><br />
sydvästra del<strong>en</strong> <strong>av</strong> gruvan.<br />
3
Besök i Bondeschaktet, liksom i Tyskgruvans SO schakt möjliggjordes g<strong>en</strong>om användande <strong>av</strong> <strong>en</strong><br />
mobilkran med mankorg.<br />
4
Längdsnitt g<strong>en</strong>om Gladhammars gruvor / Holländarfältet (Bearbetad efter F. Hoppe 1887)<br />
(rött markerar gräns för ras). Siffrorna hänvisar till foton i rapport<strong>en</strong>.<br />
Nya Gamla Knuts Tyskgruvan Odelmarksgruvan (streckad) Holländargruvan Bondegruvan<br />
gruvan gruvan schakt Sv<strong>en</strong>skgruvan<br />
9<br />
17<br />
18<br />
8<br />
1,2,3,4<br />
5,6<br />
12<br />
16<br />
Stoll<strong>en</strong><br />
(19, 20)<br />
7a,7b<br />
10,11a, 11b,11c<br />
13 14 15<br />
5
Plan över Gladhammars gruvor / Holländarfältet på 28 - 37 m <strong>av</strong>vägning.<br />
(Bearbetad efter F. Hoppe 1887)<br />
Siffrorna hänvisar till foton i rapport<strong>en</strong>.<br />
9<br />
1,2,3,4<br />
Plats för hästvandring<br />
5,6<br />
Riddareort<strong>en</strong><br />
Stoll<strong>en</strong> S:t Pers Nyckel<br />
Gamla gruvan<br />
19<br />
8<br />
20<br />
13<br />
Komm<strong>en</strong>dör<strong>en</strong><br />
Oscars ort<br />
Ingemars ort<br />
Knuts schakt<br />
7a,7b<br />
Tyskgruvan 7c<br />
14<br />
12<br />
16<br />
Odelmarksgruvan<br />
Gamla ort<strong>en</strong><br />
10,11a, 11b,11c<br />
Sv<strong>en</strong>skgruvan<br />
17,18<br />
Bondegruvan<br />
Holländaregruvan<br />
6
Sv<strong>en</strong>skgruvan (th) och Odelmarksgruvan (tv).<br />
I bakgrund<strong>en</strong> skymtar Holländargruvan.<br />
7
Gamla gruvan<br />
I Gamla gruvans NV schakt syns tydligt de mjukt rundade former som uppstår vid tillmakning.<br />
8
Tyskgruvan<br />
Kallmurad skoning i topp<strong>en</strong> <strong>av</strong> Tyskgruvans mellersta schakt.<br />
9
Öppning<strong>en</strong> till <strong>en</strong> gammal ort i övre del<strong>en</strong> <strong>av</strong> Knuts schakt<br />
Plats: 5 m <strong>av</strong>vägning i Knuts schakt, i SV vägg<strong>en</strong>. Ort<strong>en</strong> leder över till Tyskgruvans NO schakt.<br />
10
Gamla gruvan<br />
Det vatt<strong>en</strong>fyllda brytrummet på 34 m <strong>av</strong>vägning.<br />
11
Knuts schakt<br />
Timmerrester i övre del<strong>en</strong> <strong>av</strong> schaktet.<br />
Tvärs över schaktets nedre del syns till vänster ingång<strong>en</strong> till Ingemars ort och till höger Riddareort<strong>en</strong>.<br />
12
1: Järnbeslag<strong>en</strong> trätunna / malmtunna<br />
Plats: 32 m <strong>av</strong>vägning i Knuts schakt, på sidan <strong>av</strong> hästvandring<strong>en</strong> (anlagd 1791, ombyggd 1820)<br />
Tunnan är välbevarad, trolig<strong>en</strong> byggd i fur. Järnbeslag<strong>en</strong> rostiga. Ok i dåligt skick.<br />
På översiktsbild<strong>en</strong> syns plats<strong>en</strong> för hästvandring<strong>en</strong> med vindkupan och delar <strong>av</strong> timmergolvet intakt.<br />
13
Malmtunna<br />
Knuts schakt, Gladhammars gruvor<br />
15
2: Gruvspel - handvinsch med vev i båda ändar<br />
Plats: 32 m <strong>av</strong>vägning i Knuts schakt, på sidan <strong>av</strong> hästvandring<strong>en</strong>.<br />
Vinsch<strong>en</strong> är välbevarad, okänt träslag. Järnbeslag<strong>en</strong> rostiga.<br />
Mått: c:a 20 cm i diameter, c:a 150 cm lång<br />
16
3: Stock - del <strong>av</strong> hästvandring.<br />
Plats: 28 m <strong>av</strong>vägning i Knuts schakt. Här anlades 1791 <strong>en</strong> hästvandring för uppfordring <strong>av</strong> vatt<strong>en</strong>.<br />
1820 byggdes <strong>en</strong> ny hästvandring på samma plats. Stock<strong>en</strong> utgör det övre n<strong>av</strong>et i hästvandring<strong>en</strong><br />
med hål för järnaxeln. D<strong>en</strong> förefaller välbevarad, med tydligt slitspår efter hästvandring<strong>en</strong>s hjärtstock.<br />
Stock<strong>en</strong> syns också på översiktsbild<strong>en</strong> på sid 13 ovanför vindkupan.<br />
17
4: Stege g<strong>en</strong>om timmerbott<strong>en</strong>.<br />
Plats: 32 m <strong>av</strong>vägning vid Knuts schakt (steg<strong>en</strong> syns också på översiktsbild<strong>en</strong> på sid 13)<br />
Steg<strong>en</strong>, som är i mycket dåligt skick med starkt förmultnat trä, leder från nordvästra sidan <strong>av</strong> Knuts<br />
schakt ner g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> lucka i timmerbott<strong>en</strong> och försvinner under vattnet.<br />
18
5: Riddareort<strong>en</strong><br />
Plats: 32 m <strong>av</strong>vägning i Riddareort<strong>en</strong> (anlagd 1774), mellan Knuts schakt och Tyskgruvan.<br />
Bild<strong>en</strong> tag<strong>en</strong> i riktning mot NV (Knuts schakt).<br />
19
5: Rester <strong>av</strong> järnväg<br />
Plats: 32 m <strong>av</strong>vägning i Riddareort<strong>en</strong>, mellan Knuts schakt och Tyskgruvan.<br />
Syll<strong>en</strong> delvis uppbrut<strong>en</strong> och skadad, mycket sparsamt med rester <strong>av</strong> räls<strong>en</strong> årterstår.<br />
Järnväg<strong>en</strong> trolig<strong>en</strong> från s<strong>en</strong>are del<strong>en</strong> <strong>av</strong> 1800-talet.<br />
20
6: Järnbultar<br />
Plats: 32 m <strong>av</strong>vägning.<br />
Överst: Bult med lös ring sittande i Riddareort<strong>en</strong>s vägg, mellan Knuts schakt och Tyskgruvan.<br />
Underst: Bult med fast ring liggande på golvet i Oscars ort, c:a 10 m från Knuts schakt.<br />
21
7a: Rester <strong>av</strong> <strong>en</strong> timmerbott<strong>en</strong> i smalt brytrum<br />
Plats: 30 m <strong>av</strong>vägning i Riddareort<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om Tyskgruvan - i bortre delan <strong>av</strong> bild<strong>en</strong> syns raset vid<br />
stoll<strong>en</strong>.<br />
22
7b: Förtimringar (stämp) i smalt brytrum.<br />
Plats: 30 m <strong>av</strong>vägning och uppåt i Tyskgruvan.<br />
23
7c: Tyskgruvan, SO schaktet.<br />
Plats: 10 m <strong>av</strong>vägning och nedåt i Tyskgruvan.<br />
24
7c: Tyskgruvan, SO schaktet.<br />
Överst: Vackert skålformade tillmakningar, ca 2 m i diameter, i övre del<strong>en</strong> <strong>av</strong> schaktet.<br />
Nederst: En Källarspindel, Meta m<strong>en</strong>ardi, spinner sitt nät i gruvschaktet.<br />
25
8: Gipsutfällningar<br />
Plats: 30 m <strong>av</strong>vägning i Ingemars ort (trolig<strong>en</strong> anlagd under 1820-talet). Gruvans mest omfattande<br />
gipsutfällningar som bildat s.k. rimpools. Gips har sannolikt bildats <strong>av</strong> det kalciumkarbonat som<br />
användes i stora mängder som flussmedel vid smälthyttan uppe på berget, i för<strong>en</strong>ing med de sulfidmineral<br />
som finns i rik mängd i gruvan.<br />
26
9: Utfällningar <strong>av</strong> kopparsalter<br />
Plats: I närhet<strong>en</strong> <strong>av</strong> Knuts schakt.<br />
Gruvan är överlag rik på utfällningar, framförallt <strong>av</strong> kopparsalter, m<strong>en</strong> också <strong>av</strong> gips.<br />
27
10. Gamla ort<strong>en</strong><br />
Plats: 34 m <strong>av</strong>vägning i Gamla ort<strong>en</strong> (okänd ålder), i västra del<strong>en</strong> <strong>av</strong> Sv<strong>en</strong>skgruvan.<br />
Tillmakningsprocess<strong>en</strong> har givit Gamla ort<strong>en</strong> dess mjukt rundade former .<br />
28
11a. Byggnadsrester<br />
I yttre del<strong>en</strong> <strong>av</strong> Gamla ort<strong>en</strong> finns de timrade resterna <strong>av</strong> <strong>en</strong> vägg med dörr. Det som sannolikt varit<br />
dörr<strong>en</strong> återfinns några meter in i ort<strong>en</strong> tillsammans med övrigt virke från vägg<strong>en</strong>. Bilder på nästa sida.<br />
29
11b.<br />
Intressanta spår <strong>av</strong> verksamhet<strong>en</strong> i Gamla ort<strong>en</strong>; vid vägg<strong>en</strong>s fot ligger <strong>en</strong> del <strong>av</strong> bott<strong>en</strong> från ett laggkärl<br />
med <strong>en</strong> kraftig läderskoning. Föremål<strong>en</strong> tog om hand 2009-07-14. Mot vägg<strong>en</strong> står <strong>en</strong> del <strong>av</strong> ett<br />
tunnband till ett laggkärl med d<strong>en</strong> karaktäristiska låsningsmekanism<strong>en</strong>, hak<strong>en</strong>, i <strong>en</strong>a änd<strong>en</strong>.<br />
31
11c. Spår <strong>av</strong> tillmakning<br />
Plats: 34 m <strong>av</strong>vägning i Gamla ort<strong>en</strong>. Längst in mot vägg<strong>en</strong> finns tydliga spår <strong>av</strong> tillmakning i form <strong>av</strong><br />
kolrester. Kolresterna är delvis täckta <strong>av</strong> gipsutfällningar vilket visar att de inte är <strong>av</strong> färskt datum.<br />
Kolprov togs 2009-07-14.<br />
32
12. Sv<strong>en</strong>skgruvan<br />
Från änd<strong>en</strong> <strong>av</strong> Komm<strong>en</strong>dör<strong>en</strong> mot SO.<br />
33
12. Rester <strong>av</strong> byggnation<br />
Plats: 34 m <strong>av</strong>vägning i Sv<strong>en</strong>skgruvan.<br />
Stämp, förtimring samt <strong>en</strong> rostig järnkätting med okänd användning.<br />
34
13: Timmerbott<strong>en</strong> belastad <strong>av</strong> rasmassor<br />
Plats: 32 m <strong>av</strong>vägning i Komm<strong>en</strong>dör<strong>en</strong> (anlagd 1774).<br />
Gruvans timmerbottnar är över lag i dåligt skick och utgör <strong>en</strong> <strong>av</strong>sevärd rasrisk.<br />
35
14: Delvis kollapsad timmerbott<strong>en</strong><br />
Plats: 32 m <strong>av</strong>vägning i Komm<strong>en</strong>dör<strong>en</strong>.<br />
36
15: Förtimringar i smalt brytrum<br />
Plats: 25 m <strong>av</strong>vägning i lit<strong>en</strong> ort NV om Sv<strong>en</strong>skgruvan, ovanför Komm<strong>en</strong>dör<strong>en</strong>.<br />
Trolig<strong>en</strong> är detta stämp för att stadga d<strong>en</strong> tunna och instabila vägg<strong>en</strong> mot Odelmarksgruvan.<br />
37
16: Odelmarksgruvan.<br />
Gruvans sluttande schakt sett nedifrån. Lösa byggnadsrester i taket skapar vackra siluetter m<strong>en</strong> utgör<br />
samtidigt <strong>en</strong> <strong>av</strong>sevärd rasrisk.<br />
38
16. Timmerbott<strong>en</strong> strax under vatt<strong>en</strong>ytan.<br />
Plats: 34 m <strong>av</strong>vägning i Odelmarksgruvans brytrum. (s<strong>en</strong>t 1800-tal)<br />
39
17: Bondeschaktet<br />
Plats: 20 m <strong>av</strong>vägning i Bondeschaktet. Mot NV syns både vertikala och horisontella förtimringar<br />
som håller rasmassorna från Holländaregruvan på plats.<br />
40
18: Kista samt förtimring i Bondeschaktet.<br />
Plats: 20 m <strong>av</strong>vägning i Bondeschaktet - <strong>en</strong> kista med okänd användning.<br />
På 34 m <strong>av</strong>vägning - d<strong>en</strong> pallisadliknande förtimring<strong>en</strong> är trolig<strong>en</strong> <strong>en</strong> timmerbott<strong>en</strong> som delvis fallit<br />
ned från sin horisontella position.<br />
41
19: Stoll<strong>en</strong>.<br />
Stollgång<strong>en</strong> (St Pers Nyckel, anlagd 1764-1773) är delvis vatt<strong>en</strong>fylld till följd <strong>av</strong> uppdämning i de yttre<br />
delarna. Stoll<strong>en</strong> förefaller att till stor del vara tillmakad. Rasmassorna som blockerar stoll<strong>en</strong> längst in<br />
härrör med största sannolikhet fån Tyskgruvans kollapsade timmerbottnar.<br />
42
20: Spår <strong>av</strong> militär försöksverksamhet - sprängkammare<br />
Plats: Sydöstra sidan i d<strong>en</strong> inre del<strong>en</strong> del<strong>en</strong> <strong>av</strong> stoll<strong>en</strong>. (FOA 1960)<br />
43
Efterord<br />
Rubrik<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> här rapport<strong>en</strong>; Gladhammars<br />
gruvor - <strong>Underjordiska</strong> <strong>minn<strong>en</strong></strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong><br />
400-årig <strong>industrihistoria</strong>, säger kanhända<br />
något om våra upplevelser under de fyra<br />
dagar vi har tillbringat nere i gruvan. Vi har<br />
stött på lämningar som berättar mycket om<br />
äldre tiders gruvteknologi och om hårt, slitsamt<br />
och många gånger farligt arbete. Det<br />
har varit både intressant och lärorikt.<br />
M<strong>en</strong> för vår del har upplevels<strong>en</strong> framförallt<br />
varit <strong>av</strong> <strong>en</strong> mer subjektiv natur. Miljön nere<br />
i gruvschakt<strong>en</strong> är både skrämmande och<br />
farlig m<strong>en</strong> bitvis nästan overkligt vacker.<br />
Ljuset som silar ner g<strong>en</strong>om schakt<strong>en</strong> skapar<br />
<strong>en</strong> trolsk och nästan meditativ stämning.<br />
Vatt<strong>en</strong> droppar ständigt från väggar<br />
och tak och skapar glittrande reflexer.<br />
Berget skiftar i färg från svart och grått till<br />
gult, brunt och nästan rött. Lägg till det <strong>en</strong><br />
mängd mineralutfällningar i blått, grönt och<br />
vitt. Gamla fallfärdiga byggnadsrester, kvarlämnad<br />
utrustning, nedrasad st<strong>en</strong>, ibland<br />
gnistrande <strong>av</strong> mineraler skapar <strong>en</strong> främmande<br />
värld som lockar till utforskning.<br />
Att allt detta skall försvinna under vatt<strong>en</strong><br />
och sedan täckas för gott i samband<br />
med sanering<strong>en</strong> är säkert nödvändigt m<strong>en</strong><br />
känns likafullt dystert. Det är i alla händelser<br />
ett privilegium att ha fått tillfälle att<br />
besöka och fotografera d<strong>en</strong>na unika miljö<br />
innan d<strong>en</strong> går förlorad.<br />
Alsterbro 2009-07-25<br />
Sv<strong>en</strong> och Björn Gunnvall<br />
44
Gamla gruvans tillmakade schakt från 1623.<br />
45