Nationalstaten och arkeologin
Nationalstaten och arkeologin
Nationalstaten och arkeologin
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
249<br />
Den människa som önskar att aktivt omändra sitt samhälle beundrar jag mycket, men<br />
jag tycker att hon är dum, om hon väljer <strong>arkeologin</strong> som sitt forskningsfack.<br />
Arkeologin är den minst effektiva vetenskapen att producera resultat inom, för att<br />
ändra samhället. Så vitt jag förstår av Karen <strong>och</strong> många andra [främst<br />
historiematerialister], så ser de det nuvarande <strong>och</strong> kommande samhället som sitt<br />
stora intresse. Att de spårat in på arkeologi tror jag inte alls har med deras<br />
samhällsintresse att göra, utan är säkert ett olycksfall i arbetet.”<br />
Det du säger tycker jag inte gör min kritik mindre relevant. Om du t ex hade<br />
vetenskapsteoretiker som kritiserat ämnet för att vara mer eller mindre obrukbart, så<br />
kan man inte bara avvisa deras kritik med att säga: gå <strong>och</strong> läs någonting annat, ägna<br />
er åt ett annat forskningsområde. Jag kan också som samhällsmedborgare kritisera<br />
<strong>arkeologin</strong>. Jag kan åtminstone göra det i egenskap av det, om inte som<br />
arkeologistuderande. Det har jag i alla fall rätt till. Jag har min mänskliga rätt att<br />
kritisera, <strong>och</strong> då kan du inte bara säga: gå <strong>och</strong> läs sociologi i stället.<br />
Jag skulle vilja säga att vi skall utvidga denna marxistiska teori även till studiet av<br />
förhistorien. För att veta om den är riktig eller inte är kriteriet dess möjlighet att<br />
bidra till en historieskrivning, som kan användas till att påverka dagens samhälle.<br />
Det måste vara detta man skall utgå ifrån, när man utarbetar metoder för att testa<br />
hypoteser om förhistorien. 598<br />
Den process som Kontaktstencil inleder i nordisk arkeologi <strong>och</strong> som citatet<br />
är en del av, leder under slutet av 1970-talet till en långsam teoretisk<br />
förändring av <strong>arkeologin</strong>. Bland annat boken Arkeologi – Virklighedsflukt<br />
eller samfunnsformning från 1978 markerar i detta avseende ett avgörande<br />
trendbrott som på allvar ifrågasätter positivismens forskningsneutrala<br />
utgångspunkt. Diskussionerna som fördes ledde också fram till en av den<br />
svenska antikvariska tidskriften Fornvännens dittills få undantag från sin<br />
kulturhistoriska praxis genom att presentera en teoretisk debatt 1982. 599<br />
Denna diskussion kan spåras tillbaka till Kontaktstencil <strong>och</strong> dess agenda.<br />
Debatten indikerar att inflytandet från kontaktstencilens förändrade<br />
forskningssyn tvingade fram en öppning till nya teorier i det kulturhistoriskt<br />
traditionella forskningsfältet. 600<br />
Ideologikritik <strong>och</strong> neutralitet bland nya arkeologer<br />
På 1970-talet ville ideologiskt intresserade studenter ha till stånd en kritisk<br />
samhällsvetenskaplig arkeologi. 601 Flera marxistiska akademiker menade att<br />
<strong>arkeologin</strong> skulle bidra till de progressiva samhällskrafterna. Den skulle<br />
bland annat avslöja den borgerliga ideologin som sådan genom analyser av<br />
hur den kom till uttryck inom <strong>arkeologin</strong> <strong>och</strong> försöka tränga tillbaka den. 602<br />
Forskningen inom arkeologi betraktades därmed lika mycket som en politisk<br />
kamp för ett nytt samhälle som en historisk skildring.<br />
Utgångspunkten kan väl diskuteras, men man bör ha i åtanke att dagens<br />
relativistiska teoribildning menar att vår syn på historien påverkas av vår<br />
samhällssyn i övrigt. Därmed befäster exempelvis ett borgerligt samhälle sig<br />
själv genom att projicera sin egen självbild på den historia som i sin tur skall<br />
legitimera dess egen existens.<br />
<strong>Nationalstaten</strong> <strong>och</strong> <strong>arkeologin</strong>
Change language