Nationalstaten och arkeologin

More documents

Recommendations

Info

295 historiskt legitimeringsinstrument för nationernas existens. I praktiskt handlande bearbetas dock förhistorien allt som oftast fortfarande efter samma nationella ramar men i och med 1970-talets förändring utifrån andra ändamål. Det nationella tolkandet har i ett slags hembygdsanda utvecklats till ett studium av förhistorisk förändring av vår hembygd, vårt geografiska rum som vi lever och verkar i, även om det också finns en arkeologi som söker och studerar fenomen och generella företeelser på en bred internationell basis. 649 I amerikansk arkeologi, specifikt den från USA, upplever ofta européer att det finns en sådan internationell arkeologisk tradition. Jag skall inte gå in närmare på detta här, men det är intressant och iaktta att amerikansk arkeologi också har helt andra förutsättningar och vetenskapshistoria. Europas förankringen av forskningen om förhistorien till tanken om våra historiska rötter, det vill säga nationen, finns inte. Arkeologi i USA är betydligt mer av etnografi, studier av folk som fanns före de dominerande befolkningsgrupperna invandrade. Samhällspolitiska strävanden efter legitimitet har därför aldrig förankrats i en uråldrig nationell historia. Det är säkerligen därför mer naturligt i vissa delar av deras forskningstradition att flänga Europa runt för att lösa olika förhistoriskt allmänmänskliga fenomen. Den tydligaste förändringen mellan traditionell arkeologi och den nya arkeologin i skandinavisk neolitisk forskning består i varför man söker klarhet. Vår tids problemformulerade förhållningssätt har som syfte att få klarhet i förhistoriska aspekter som samhälle och ekonomi även om forskningsområdenas och materialets ramar oftast är nationella. Vår tids tolkningar syftar inte till att förtydliga nationernas historiska rätt utan till att bringa klarhet i frågor om förhistorien. Det är i linje med denna önskan om att få klarhet som projektet Kust till Kust: stenålderssamhällen i förvandling, vilket denna avhandling är en del av, arbetar. Projektet består av en mängd mindre delprojekt. Alla med sina egna frågeställningar till förhistorien, som samlas upp i en överordnad önskan om att få en bättre förståelse av olika samhällsmässiga och ekonomiska frågor. Det nationella blir bara begränsningen av fallstudier för studerandet av olika fenomen, även om flera av projekten snarare har ett slags skandinaviskt rum som avgränsning för sina fallstudier. Emellertid kan det icke nationalistiska lätt glömmas bort när möjligheterna att uppfylla politiska behov föreligger. Ett exempel är de senaste årens arkeologiska diskussion kring samisk och icke samisk förhistoria, där det argumenteras om egendoms- och markrätt utifrån bland annat förhistoriska argument. Flera arkeologer har också arbetat intensivt med att föra den samiska identiteten ner i förhistorien och därmed skapa argument för samtidspolitiska kopplingar. 650 Bara det att bruka begrepp som härd av samisk typ, oavsett om kategorin har en väldigt specifik betydelse eller inte, visar att arkeologin gärna fortsätter att göra nationella (om man nu likställer politiska önskemål kring Sapmi med nationella) kopplingar av arkeologiska fenomen till nutida etniska grupper. Ett annat tydligt exempel Nationalstaten och arkeologin
på förnyade nationalistiska missioner inom vetenskapen är retoriken som föregick krigsutbrottet i forna Jugoslavien. Klart är emellertid att efter den teoretiska förnyelsen av vetenskapen arkeologi under 1960- och 1970-talen kan vetenskapsproduktionen i generella termer inte längre betraktas som nationalistisk. Den nationella legitimeringen har alltmer betraktats som irrelevant för de frågeställningar som styr vetenskapsprocessen. Frågan är bara hur mycket det beror på en medveten vilja hos oss som skapar vetenskapen och hur mycket av svängningen som föranletts av samhälligt förändrade, politiska och ideologiska behov eller av synsätt i allmänhet på en förhistorisk förankring av samtidspolitiska ideal? Nationalstaten och arkeologin 296
Page 1 and 2:
Nationalstaten och arkeologin 100
Page 3 and 4:
Vad tjänar det till att samla fynd
Page 5 and 6:
Innehållsförteckning Introduktion
Page 7 and 8:
Förord Denna avhandling är result
Page 9 and 10:
Introduktion Nationalstaten och ark
Page 11 and 12:
Inledning Forskningens samhällseng
Page 13 and 14:
Syfte och avgränsning Avhandlingen
Page 15 and 16:
ganska allmänt vedertagna uppfattn
Page 17 and 18:
Kr, alltså neolitikums första del
Page 19 and 20:
tematiska avsnitt behandlar grovt s
Page 21 and 22:
och samhällsvetenskapliga teser so
Page 23 and 24:
Idén om den nationella gemenskapen
Page 25 and 26:
Den nationalism som växte fram und
Page 27 and 28:
svensk neolitisk forskning under f
Page 29 and 30:
onyanserad diskussion kring rasism
Page 31 and 32:
skillnader mellan olika neolitiska
Page 33 and 34:
skrivningen ett resultat av den tid
Page 35 and 36:
Ideologiska, teoretiska och arkeolo
Page 37 and 38:
Ideologi och vetenskapsideologi Den
Page 39 and 40:
epresentanter för det kollektiva g
Page 41 and 42:
verklighet verkligen ser ut. 46 I d
Page 43 and 44:
Montelius typologiska lära också
Page 45 and 46:
Bland Göticismens Vikingar Den mod
Page 47 and 48:
Arkeologi och forskningsmiljö unde
Page 49 and 50:
kunde organiseras. Den nationella g
Page 51 and 52:
existerande staten skulle nationen
Page 53 and 54:
Liberal demokrati och ideologi 1800
Page 55 and 56:
Så vika de lägre raserna efter ha
Page 57 and 58:
Från herremakt till folkmakt I jul
Page 59 and 60:
Det sociala liv som utvecklades hos
Page 61 and 62:
Till sin egentliga kärna är emell
Page 63 and 64:
Vetenskapliga paradigm och idéer U
Page 65 and 66:
egrepp intressant i sista halvan av
Page 67 and 68:
lev tyskt kom fornsaker från ”de
Page 69 and 70:
i evolutionismen etablerades. Bland
Page 71 and 72:
Det nationellas historiska legitimi
Page 73 and 74:
Neolitisk forskning med naturvetens
Page 75 and 76:
olika folk hade gemensamt, men som
Page 77 and 78:
alltså genom det arkeologiska mate
Page 79 and 80:
kopplingen till naturlagarnas logik
Page 81 and 82:
institutet stod för. Under 1800-ta
Page 83 and 84:
de kulturfenomen som förknippades
Page 85 and 86:
ersätts av harmoni där forskninge
Page 87 and 88:
Mångsysslande historiker och allve
Page 89 and 90:
arbetarrörelsen. Det gjorde å and
Page 91 and 92:
Uppsummering av del 2 I och med att
Page 93 and 94:
Bland nationalismens bönder Arkeol
Page 95 and 96:
Sekelskiftesideologins förutsättn
Page 97 and 98:
På samma sätt som Darwin formuler
Page 99 and 100:
Sekelskiftesarkeologin nationaliser
Page 101 and 102:
Brøgger menade att man omöjligt k
Page 103 and 104:
1900-tal och samhällsmotsättninga
Page 105 and 106:
inom vissa kretsar av det liberala
Page 107 and 108:
Akademisk bildning i 1900-talets f
Page 109 and 110:
Samtidigt etablerades den första g
Page 111 and 112:
Nationalism och Sveriges konstituti
Page 113 and 114:
konung, att ordna landets viktigast
Page 115 and 116:
Arkeologin och den nationella ident
Page 117 and 118:
material kom att urskiljas i norrl
Page 119 and 120:
på en förutbestämd tanke om att
Page 121 and 122:
teterna i Finland. Resultatet blev
Page 123 and 124:
Finskt, finlandssvenskt och fornfor
Page 125 and 126:
287 Finland hade haft en kontinuerl
Page 127 and 128:
Den finska befolkningen var minst l
Page 129 and 130:
den svenska etniciteten. Av dess me
Page 131 and 132:
Detta är emellertid ett av de grö
Page 133 and 134:
Annan kritik utgick ifrån att oavs
Page 135 and 136:
Arkeologins politiska mission? I Sv
Page 137 and 138:
Figur 4: Germanernas urhem enligt M
Page 139 and 140:
via skallmätningar, men att det fa
Page 141 and 142:
etraktar dåliga anlag som ett medi
Page 143 and 144:
publicerat exempel, men lika fullt
Page 145 and 146:
Falbygden tycktes nämligen inte va
Page 147 and 148:
Enqvists tydliga avståndstagande v
Page 149 and 150:
“Vårt lands äldsta innebyggare
Page 151 and 152:
Bland landets politiskt konservativ
Page 153 and 154:
Svenskt i relation till danskt Fors
Page 155 and 156:
I Danmark fanns inte motsvarande ko
Page 157 and 158:
Negativ omvärldsrelation ? Det är
Page 159 and 160:
En förstärkande effekt tillkom ge
Page 161 and 162:
Uppsummering och kvantitativ analys
Page 163 and 164:
Begreppet har jag lånat från Glø
Page 165 and 166:
Florabeskrivning Faunabeskrivning K
Page 167 and 168:
Konst i ark material Faunabeskrivni
Page 169 and 170:
Bland folkhem och fyndkataloger Den
Page 171 and 172:
Folkhemsnationalismens nya Sverige
Page 173 and 174:
förändrades dock i takt med dess
Page 175 and 176:
Arkeologisk nyansering? Under 1920-
Page 177 and 178:
spridning skall uttolkas. Det är d
Page 179 and 180:
I fallet med texten om det krigiska
Page 181 and 182:
avpolitiserad och starkt normativ.
Page 183 and 184:
dylika samhällspoltiiska frågor i
Page 185 and 186:
Den empiriska tillväxten av materi
Page 187 and 188:
Synteser och utgrävningsmonografie
Page 189 and 190:
förhistoria, en förutsättning. D
Page 191 and 192:
än diskuterad också i sin samtid
Page 193 and 194:
Två olika synsätt på kulturell f
Page 195 and 196:
På liknande sätt beskrivs hur den
Page 197 and 198:
Tanken på densamma som en barbaris
Page 199 and 200:
forskningsresultat som etablerats s
Page 201 and 202:
Den nya identiteten - gymnastikens
Page 203 and 204:
Figur 12: Gymnastiken symbol för s
Page 205 and 206:
status som ett, geografiskt sett, u
Page 207 and 208:
Arkeologin och den nya identiteten
Page 209 and 210:
Full sysselsättning, rättvis för
Page 211 and 212:
En ackumulerad arkeologi med intern
Page 213 and 214:
egreppen ges liknar det de hade på
Page 215 and 216:
Frågan varför man skriver en dyli
Page 217 and 218:
Den nya typologin Den tidigare typo
Page 219 and 220:
Den tidigneolitiska kronologifråga
Page 221 and 222:
Oenigheten kring de arkeologiska to
Page 223 and 224:
Samförstånd i arkeologi och samh
Page 225 and 226:
Uppsummering och kvantitativ analys
Page 227 and 228:
kvinna, nämligen Lili Kaelas. Alla
Page 229 and 230:
Statistisk analys Invandring Materi
Page 231 and 232:
1930-1939 1940-1949 1950-1959 Empir
Page 233 and 234:
Bland ekonomismens aktörer Den soc
Page 235 and 236:
Det starka samhället och dess uppl
Page 237 and 238:
Trots liberaliseringsvågen försö
Page 239 and 240:
fält, den arkeologiska undersökni
Page 241 and 242:
hela västvärlden. Det var ett av
Page 243 and 244:
informationskanal. Förlaget Timbro
Page 245 and 246: Arkeologin reformeras Samtidigt med
Page 247 and 248: ovilja att skapa sammanhängande sy
Page 249 and 250: oftast hålls årligen runt omkring
Page 251 and 252: Marxisterna menade dock att arkeolo
Page 253 and 254: Historiematerialistisk stenåldersf
Page 255 and 256: skulle förändra produktionssätte
Page 257 and 258: Genom en sådan teoretisk ingångsv
Page 259 and 260: Processualismens metodologiska revo
Page 261 and 262: fångstekonomi och en åkerbrukslok
Page 263 and 264: Tydligast ses detta i den bebyggels
Page 265 and 266: En del kritik mot gällande system
Page 267 and 268: Uppsummering av del 5 Någon fortsa
Page 269 and 270: Uppsummering och Diskussion Nationa
Page 271 and 272: Nationalismen och arkeologin En av
Page 273 and 274: Utifrån ett historiskt synsätt p
Page 275 and 276: Arkeologin och nationens rumslighet
Page 277 and 278: Studieobjektets generella drag Syft
Page 279 and 280: ändras också arkeologin. Nya fors
Page 281 and 282: Den kvantitativa analysens resultat
Page 283 and 284: indikera ett nationalistiskt synsä
Page 285 and 286: 1920-1929 dras till artiklar från
Page 287 and 288: Resultaten av korrespondensanalyser
Page 289 and 290: Axis 3 1906-1909 invandring 1920-19
Page 291 and 292: Forskningens vetenskapsideologiska
Page 293 and 294: genererades av den nya välfärdsst
Page 295: Det är utifrån citatet lätt att
Page 299 and 300: Konklusion om nationalistisk arkeol
Page 301 and 302: English Summary This thesis aims at
Page 303 and 304: change occurs. Sven-Eric Liedman, E
Page 305 and 306: Bland Nationalismens bönder Among
Page 307 and 308: materialist approach (marxism) that
Page 309 and 310: subject, studying the material rema
Page 311 and 312: than earlier Mesolithic ceramic tra
Page 313 and 314: to science (in Swedish empiriskt).
Page 315 and 316: Nationalstaten och arkeologin 314
Page 317 and 318: Referenser och appendix Nationalsta
Page 319 and 320: Appendix Nedanstående tabeller är
Page 321 and 322: CORRESPONDENCE ANALYSIS FIGURE 24 A
Page 323 and 324: Tabell på urvalda variabler ur lit
Page 325 and 326: Litteraturlista Alin, J. 1923. Sten
Page 327 and 328: Eklund, A. 1914. Ras, kultur, polit
Page 329 and 330: Jonsson, K. 1987. Vid vetandets gr
Page 331 and 332: Madsen, T. and H. J. Jensen 1982.
Page 333 and 334: Poulsen, M. 1995. “Giv debatten o
Page 335 and 336: Åberg, N. 1912. Studier öfver den
Page 337 and 338: "#$#%&$&" ! ! '( ) * +,-+ ./ / 0 /.
Page 339 and 340: #8 :< !!)(/ C ! )@ * . !/ * / L 3 /
Page 341 and 342: Notapparat 1 Wallerstein 1990 Cultu
Page 343 and 344: kriterier. 1. De utgör en social k
Page 345 and 346: 74 Nilsson 1994 André Oscar Wallen
Page 347 and 348:
mellem de skandinaviske Folk i Oldt
Page 349 and 350:
Oldtiden. Et foredrag holdt i det S
Page 351 and 352:
arkeologiskt var den tyska arkeolog
Page 353 and 354:
273. 252 Johanson 1997 Maktkampen 1
Page 355 and 356:
64. 298 Almgren 1906 Uppländska st
Page 357 and 358:
Kossinnas teorier. ”Kossinnas teo
Page 359 and 360:
1914 Almgren 1914 De pågående und
Page 361 and 362:
Med positivistisk utgår jag ifrån
Page 363 and 364:
från 1938. Men samtidigt skall man
Page 365 and 366:
vi ärvde. Om folkhemmet, identitet
Page 367 and 368:
angående hus rekonstruktionen. 535
Page 369 and 370:
Konflikt och samförstånd, s. 193-
Page 371 and 372:
psykiskt slitage. 608 I detta samma
Page 373 and 374:
636 Se exempelvis Karl-Göran Sjög
show all

Nationalstaten och arkeologin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?