Nationalstaten och arkeologin

345
Menneskevidenskaberne. Problemer og traditioner i humanioras videnskabsteori., s. 68-
69.
102 Larsson 1994 Hemmet vi ärvde. Om folkhemmet, identiteten och den gemensamma
framtiden., s. 64, 66, 71.
103 Kungens syfte med bondetåget var att helt bryta med regeringen. Nya tider var heller
inget som drottningen gillade. Hon var ett sant barn av den tyska monarkin och bävade för
vad som skulle ske i framtiden då regeringen mer såg till partiintressen än till fosterlandet.
Brev från Drottning Victoria till Gottfrid Billing 21/9 1911 citerat från Nyman 1957,
Nyman 1957 Högern och Kungamakten., s. 261-262.
104 Bohman 1997 Historia, Museer och nationalism., s. 62, 72-73, Montelius 1914 Sveriges
bönder. Historiskt återblick.; Larsson 1994 Hemmet vi ärvde. Om folkhemmet, identiteten
och den gemensamma framtiden., s. 69.
105 Riksgränsen låg för övrigt vid denna tid nere vid Göta älv. Även efter 1658 var
Svinesund länge en mycket porös gräns. Riksgränserna blev zoner av ingemans- och
allemansland där makten med skiftande framgång försökte utöva sin överhöghet.
106 Löfgren 1993 Nationella arenor, s. 82-85 och där anförd litteratur.
107 Löfgren 1993 Nationella arenor, s. 136.
108 Löfgren 1993 Nationella arenor, s. 87-89.
109 Löfgren 1993 Nationella arenor, s. 85-86, 88, 90.
110 Bjørn 1993 Fra reaktion til grundlov. 1800-1850, s. 246, Wiell 2000 Kampen om
oldtiden / Der Kampf um die Vorgeschichte, s. 12-14, 24-32, 34-46, 71-75.
111 Wiell 2000 Kampen om oldtiden / Der Kampf um die Vorgeschichte, s. 41.
112 Wiell 2000 Kampen om oldtiden / Der Kampf um die Vorgeschichte, s. 73-75.
113 Bjørn 1993 Fra reaktion til grundlov. 1800-1850, s. 246.
114 Frykman 1993 Nationella ord och handlingar., s. 135.
115 Löfgren 1993 Nationella arenor, s. 50-51.
116 Fornminnesföreningens första årsmöte hölls 1870
117 Welinder 1994 Strindberg som arkeologikritiker, s. 192.
118 Kristiansen 2002 The Birth of Ecological Archaeology in Denmark: history and research
environments 1850 - 2000..
119 Kristiansen 2002 The Birth of Ecological Archaeology in Denmark: history and research
environments 1850 - 2000.; Steenstrup, 1861 #226; Worsaae, 1861 #248; Worsaae, 1861
#249].
120 Sophus Müller var en av professionaliseringens ivrigaste företrädare och genom hans
starka ställning på nationalmuseum i Köpenhamn kom han att få ett enormt inflytande på
vetenskapliggörandet av de arkeologiska processen. Muntliga kommentarer från olika
danska arkeologer.
121 Madsen, Müller et al. 1900 Afaldsdynger fra Stenalderen i Danmark undersögte for
Nationalmuseet. Se också Kristiansen för ett mer utförligt resonemang Kristiansen 2002
The Birth of Ecological Archaeology in Denmark: history and research environments
1850 - 2000..
122 Kjellmark 1903 En stenåldersboplats i Järavallen vid Limhamn..
123 Rydbeck 1916 Några iakttagelser beträffande vissa yxtyper från stenåldern..
124 Rydbeck 1928 Stenåldershavets nivåförändringar och Nordens äldsta bebyggelse..
125 Lidén 1938 Sydsvensk stenålder, belyst av fynden på strandboplatserna i Jonstorp, I
Skivyxekulturen..
126
Worsaae 1844 Om Forholdet mellem de skandinaviske Folk i Oldtiden. Et foredrag
holdt i det Skandinaviske Selskab, Worsaae 1843 Danmarks Oldtid belyst ved Oldsager
og Gravhøje., Worsaae 1934 En Oldgrandskers erindringer.
127
Bjørn 1993 Fra reaktion til grundlov. 1800-1850, s. 254-255.
128
Worsaae 1843 Danmarks Oldtid belyst ved Oldsager og Gravhøje., s. 115-116.
129
Worsaae 1850 Jyllands Danskhed. En protest mod Jacob Grimms nye tydske folkeret.
130
Worsaae 1850 Jyllands Danskhed. En protest mod Jacob Grimms nye tydske folkeret.
Citatet är från sid. 24
131
Hildebrand 1880 De Förhistoriska Folken. Europa. En handbok i jämnförande
fornkundskap., s. 343, 427.
132
Worsaae 1843 Danmarks Oldtid belyst ved Oldsager og Gravhøje.; 1844 Om Forholdet
Nationalstaten och arkeologin