31.08.2013 Views

Ladda ner slutrapporten (pdf 957 kB, nytt fönster) - LIF

Ladda ner slutrapporten (pdf 957 kB, nytt fönster) - LIF

Ladda ner slutrapporten (pdf 957 kB, nytt fönster) - LIF

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

NNationell<br />

projektgruupp:<br />

Ann MMaliniak,<br />

<strong>LIF</strong> och UUlrika<br />

Eriksson, SKL<br />

22011-03-31<br />

1


INNEHÅLLSFÖRRTECKNINNG<br />

1. SAAMMANFAATTNING<br />

.. ................ ................ ................ ................ ................ ......... 4<br />

2. BAAKGRUNDD<br />

............... ................ ................ ................ ................ ................ ......... 6<br />

3. PRROJEKTGEENOMFÖRRANDE<br />

.... ................ ................ ................ ................ ......... 7<br />

3.1. Projekttiitel<br />

.......... ................ ................ ................ ................ ................ ......... 7<br />

3.2. Vision occh<br />

mål ..... ................ ................ ................ ................ ................ ......... 7<br />

3.3. Val av diiagnosomrråden.......<br />

................ ................ ................ ................ ......... 8<br />

3.4. Geografiiskt<br />

områdde<br />

............. ................ ................ ................ ................ ......... 9<br />

3.5. Tidplan ................ ................ ................ ................ ................ ................ ....... 10<br />

3.6. Etisk pröövning<br />

av forskninggsprojekt<br />

.. ................ ................ ................ ....... 11<br />

3.7. Organisaation<br />

........ ................ ................ ................ ................ ................ ....... 11<br />

4. PAAYMENT<br />

FFOR<br />

PERFORMANCCE<br />

(P4P) ... ................ ................ ................ ....... 13<br />

4.1. P4P-moddellen<br />

inomm<br />

ramen fför<br />

kvalitetsprojekteen<br />

............. ................ ....... 14<br />

5. REESULTAT<br />

I FÖRHÅLLLANDE<br />

TILL<br />

PROJEKTENS<br />

MMÅL<br />

........ ................ ....... 18<br />

5.1. Mål a .... ................ ................ ................ ................ ................ ................ ....... 18<br />

5.2. Mål b .... ................ ................ ................ ................ ................ ................ ....... 25<br />

5.3. Mål c .... ................ ................ ................ ................ ................ ................ ....... 28<br />

5.4. Mål d .... ................ ................ ................ ................ ................ ................ ....... 30<br />

5.5. Mål e .... ................ ................ ................ ................ ................ ................ ....... 33<br />

6. KOOMMUNIKAATION<br />

..... ................ ................ ................ ................ ................ ....... 34<br />

7. KOOSTNADSUUPPFÖLJNING<br />

...... ................ ................ ................ ................ ....... 35<br />

8. REEFERENSEER<br />

........... ................ ................ ................ ................ ................ ....... 38<br />

9. BILLAGOR<br />

... ................ ................ ................ ................ ................ ................ ....... 39<br />

2


TABELLLFÖRTECCKNING<br />

Tabell 1 Ersättnningsnivåerna<br />

för Q-svikt<br />

....... ................ ................ ................ ....... 15<br />

Tabell 2 Ersättnningsnivåerna<br />

för Q-diabetes<br />

. ................ ................ ................ ....... 16<br />

Tabell 3 Antal våårddagar<br />

ooch<br />

vårdtiillfällen<br />

för<br />

återinlägggningar<br />

iinom<br />

Q-sv vikt .. 19<br />

Tabell 4 Andel aav<br />

de i NDRR<br />

registreerade<br />

diabe etespatiennter<br />

i ålderrn<br />

30-75 år å med<br />

målvärrdet<br />

≤6% fför<br />

HbA1c ................ ................ ................ ................ ................ ....... 21<br />

Tabell 5 Nivåer ooch<br />

utfall för HbA1CC<br />

inom Q- diabetes .. ................ ................ ....... 22<br />

Tabell 6 Andel aav<br />

de i NDRR<br />

registreerade<br />

diabe etespatiennter<br />

i ålderrn<br />

30-75 år å som<br />

uppnårr<br />

målvärdet<br />

för totaal<br />

kolesterool<br />

≤4,5mm mol/l .......... ................ ................ ....... 23<br />

Tabell 7 Nivåer ooch<br />

utfall för kolesteerol<br />

inom Q-diabetees<br />

.............. ................ ....... 23<br />

Tabell 8 Andel aav<br />

de i NDRR<br />

registreerade<br />

diabe etespatiennter<br />

i ålderrn<br />

30-75 år å som<br />

uppnårr<br />

målvärdet<br />

för bloddtryck<br />

≤1330/80<br />

mm Hg H ........... ................ ................ ....... 24<br />

Tabell 9 Nivåer ooch<br />

utfall för blodtryyck<br />

inom Q-diabetes Q s .............. ................ ....... 24<br />

Tabell 10 Andel i NDR reggistrerade<br />

patienter av det tottala<br />

antaleet<br />

diagnoostiserade<br />

diabetespatienter<br />

pper<br />

VC och h år ........... ................ ................ ....... 25<br />

Tabell 11 Nivåerr<br />

och utfalll<br />

för registtrering<br />

i NDR N inom Q-diabetees<br />

............. ....... 26<br />

Tabell 12 Budget<br />

för Q-proojketen<br />

upppdelat<br />

på å olika kostnadspostter<br />

2009 ... ....... 36<br />

Tabell 13 Sammanställninng<br />

av kostnnader<br />

för Q-svikt ... ................ ................ ....... 36<br />

Tabell 14 Sammanställninng<br />

av kostnnader<br />

för Q-diabetes<br />

.............. ................ ....... 37<br />

FIGURRFÖRTECKKNING<br />

Figur 1 Q-projekktens<br />

organisation<br />

.. ................ ................ ................ ................ ....... 11<br />

Figur 2 Ersättniingsmodelllen<br />

för Q-pprojekten<br />

P4P-modeell<br />

............ ................ ....... 15<br />

Figur 3 Utförda EKO i sluuten-<br />

respeektive<br />

öppenvården<br />

................ ................ ....... 18<br />

Figur 4 ACE-hämmmare/ARRB<br />

och Bettablockera<br />

are i proceent<br />

fördelaat<br />

på sluten-<br />

och öpppenvård<br />

.. ................ ................ ................ ................ ................ ................ ....... 19<br />

Figur 5 Registrering<br />

av EQQ5D-enkääter<br />

i slute envården .. ................ ................ ....... 20<br />

Figur 6 Registrering<br />

av EQQ5D-<br />

enkääter<br />

i öppe envården . ................ ................ ....... 20<br />

Figur 7 EQ5D mmått<br />

på en kohort avv<br />

patienter r ............... ................ ................ ....... 21<br />

Figur 8 Antal registreradee<br />

patienterr<br />

i RiksSvi ikt under projektet Q-svikt ... ....... 25<br />

Figur 9 Antal registreradee<br />

patienterr<br />

i NDR ... ................ ................ ................ ....... 26<br />

Figur 110<br />

I Fyrboodal<br />

har allla<br />

utom trre<br />

vårdcen ntraler nåttt<br />

den lägssta<br />

nivån för f<br />

registrrering<br />

andra<br />

året .... ................ ................ ................ ................ ................ ....... 27<br />

Figur 111<br />

I Södraa<br />

Bohuslänn<br />

har alla vårdcentraler<br />

nått dden<br />

lägstaa<br />

nivån för r<br />

registrrering<br />

andra<br />

året .... ................ ................ ................ ................ ................ ....... 27<br />

3


1. Saammanfa<br />

fattning<br />

2004 innleddes<br />

brranschsammtal<br />

för ettt<br />

antal vik ktiga närinngslivssekttorer<br />

i Sve erige<br />

med syyfte<br />

att Sverige<br />

ska vvara<br />

Euroopas<br />

mest konkurrennskraftigaa,<br />

dynamis ska<br />

och kunskapsbasserade<br />

ekoonomi.<br />

Braanschspec<br />

cifika strattegiprograam<br />

för att främja<br />

innovaation,<br />

sysseelsättningg<br />

och exporrt<br />

presenterades<br />

i december<br />

22005.<br />

Rege eringen<br />

utlovadde<br />

i sambannd<br />

med deessa<br />

samtall<br />

en extra satsning s i fform<br />

av staatligt<br />

ekon nomiskt<br />

stöd tilll<br />

de aktueella<br />

bransccherna.<br />

En inteensifierad<br />

dialog inlleddes<br />

melllan<br />

Sverig ges Kommmu<strong>ner</strong><br />

och Landsting g, de<br />

fyra statliga<br />

mynndigheternna<br />

inom ommrådet,<br />

Läkemedelssverket,<br />

SSocialstyre<br />

elsen,<br />

Tandvåårds-<br />

och lläkemedellsförmånsvverket<br />

och h Statens bberedningg<br />

för medic cinsk<br />

utvärddering<br />

sammt<br />

branschhorganisatiionen<br />

för de d forskannde<br />

läkemeedelsföreta<br />

agen,<br />

<strong>LIF</strong>. Grruppens<br />

huuvudfokuss<br />

tog sin uttgångspun<br />

nkt i strategiprogrammmets<br />

sluts satser<br />

om vikkten<br />

av ökaat<br />

kvalitettsarbete<br />

i vvården<br />

va arpå de besslutade<br />

att<br />

tillsamm mans<br />

driva ttvå<br />

kvaliteetsprojekt<br />

inom frammförallt<br />

pr rimärvårdeen.<br />

Terapiiområdena<br />

a<br />

hjärtsvvikt<br />

och diiabetes<br />

typp<br />

II valdess.<br />

Regerinngen<br />

bevilljade<br />

i slutet<br />

av maj 2007 mede el till projeekten<br />

om hhögst<br />

7,5 miljo<strong>ner</strong> m<br />

kronorr<br />

vilket skuulle<br />

motsvvara<br />

högst halva den n totala finnansieringgen<br />

av proj jekten.<br />

<strong>LIF</strong> beslutade<br />

attt<br />

gå in meed<br />

sammaa<br />

belopp en nligt s.k. PPublic<br />

Privvate<br />

Partn <strong>ner</strong>ship<br />

(PPP). Projektet skulle reddovisas<br />

i ddecember<br />

2009. 2 Efter<br />

en hemsställan<br />

från<br />

styr-<br />

gruppeen<br />

beviljadde<br />

regeringgen<br />

i juli 22008<br />

förlän ngd projekkttid<br />

som iinnebar<br />

at tt en<br />

slutrappport<br />

skulle<br />

vara Reegeringskaansliet<br />

(Nä äringsdepaartementeet)<br />

och Soc cial-<br />

styrelssen<br />

till hannda<br />

senastt<br />

den 31 mmars<br />

2011. Socialstyyrelsen<br />

fickk<br />

i uppdra ag att<br />

utvärddera<br />

Q-projjekten<br />

fram<br />

till den 30 septem mber 2011.<br />

Styrgruuppen<br />

togg<br />

fram kritterier<br />

för aatt<br />

välja di iagnosomrråden.<br />

Ett av dessa var att<br />

det skuulle<br />

finnas nationellaa<br />

kvalitetsregister,<br />

Nationella N diabetesreegistret,<br />

NDR, N<br />

och RikksSvikt<br />

bleev<br />

aktuellaa<br />

för Q-projjekten.<br />

En så kallad ”payment for perform mance”-<br />

modelll<br />

togs framm<br />

för delprojekten<br />

(QQ-svikt<br />

och h Qdiabetees).<br />

De inddikatorer<br />

som s<br />

följdes upp var bbåde<br />

process-<br />

och ressultatmått<br />

t.<br />

Q-sviktt<br />

omfattadde<br />

initialt 2 slutenvåårdsenhet<br />

ter och 24 (i slutet avv<br />

projekttiden<br />

19) av 26 vårdcentraler<br />

i nnordöstra<br />

Skåne. Q- svikt pågiick<br />

under kknappt<br />

3 år å<br />

uppdellade<br />

på tree<br />

perioder om 11 månnader<br />

vard dera. Q-diaabetes<br />

omfattade<br />

40 0 vård-<br />

centraller<br />

i primäärvårdsommrådena<br />

Fyyrbodal<br />

oc ch Södra BBohuslän.<br />

Q-diabete espå- gick unnder<br />

2 helåårsperiodeer.<br />

En utvvärdering<br />

ggenom<br />

djuupintervjuer<br />

genomf fördes för aatt<br />

identiffiera<br />

framg gångs<br />

faktoreer<br />

inom Q-projektenn.<br />

Framgånngsfaktore<br />

er som harr<br />

identifierrats<br />

är fra am<br />

förallt stödet fråån<br />

de lokalla<br />

projektssjuksköter<br />

rskorna, errfarenhetssutbytet<br />

mellan m<br />

vårdennheterna,<br />

llegitimitett<br />

att fokussera<br />

på eft tersatta diiagnosgruppper,<br />

enga agerad<br />

personnal<br />

samt koontinuitetten<br />

i personalgruppe<br />

en. Det somm<br />

krävs föör<br />

att forts sätta<br />

arbeta i enlighet med Q-prrojekten<br />

ärr<br />

bl.a. en översyn<br />

av IT-systemmen<br />

och su upportfunktioo<strong>ner</strong><br />

för bååde<br />

IT ochh<br />

arbetssättt.<br />

4


Sammaanfattninggsvis<br />

har QQ-projekteen<br />

visat på å till storaa<br />

delar förbbättrat<br />

res sultat<br />

för de vvariabler<br />

ssom<br />

följts upp underr<br />

projektti iden. För QQ-diabetess<br />

innebär det att<br />

antalett<br />

till NDR registreraade<br />

patientter<br />

har öka at. Ett ökaat<br />

antal inndivider<br />

ha ar nått<br />

målvärrden<br />

för tootalkolesteerol<br />

så väl som för blodtryck.<br />

DDäremot<br />

hhar<br />

påverk kan på<br />

målvärrdet<br />

för HbbA1C<br />

variit<br />

ringa. För<br />

Q-svikt t har projeektet<br />

innebburit<br />

en ök kad<br />

täckninngsgrad<br />

avv<br />

hjärtsvikktspatientter<br />

i RikSv vikt. Förbäättrad<br />

diagnossättn<br />

ning<br />

samt fller<br />

patientter<br />

som beehandlats<br />

med rekom mmenderaade<br />

läkemmedel<br />

har också o<br />

konstaterats.<br />

Vidd<br />

en djupinntervjuunddersökning<br />

g har engaagemangett<br />

hos perso onalen<br />

identiffierats<br />

somm<br />

en av de främsta fframgångs<br />

sfaktorerna.<br />

5


2. Baakgrundd<br />

2004 innledde<br />

denn<br />

dåvarande<br />

svenska<br />

regering gen branscchsamtal<br />

fför<br />

ett antal<br />

viktigaa<br />

näringsliivssektoreer<br />

i Sverigee<br />

med syft te att Sverrige<br />

ska vaara<br />

Europa as<br />

mest kkonkurrensskraftiga,<br />

dynamiskka<br />

och kun nskapsbaseerade<br />

ekonnomi.<br />

Bra ansch-<br />

specifikka<br />

strateggiprogram<br />

för att fräämja<br />

innov vation, syssselsättninng<br />

och exp port<br />

presennterades<br />

i ddecember<br />

2005. Reggeringen<br />

utlovade u i ssamband<br />

mmed<br />

dessa a sam-<br />

tal en eextra<br />

satsnning<br />

i formm<br />

av statliggt<br />

ekonomi iskt stöd till<br />

de aktueella<br />

bransc cherna.<br />

Arbeteet<br />

med straategiprogrrammet<br />

förr<br />

läkemed del, bioteknnik,<br />

och mmedicintekn<br />

nik<br />

”Läkemmedel,<br />

biotteknik<br />

ochh<br />

medicintteknik<br />

– en n del av deet<br />

innovattiva<br />

Sverig ge”<br />

ge<strong>ner</strong>eerade<br />

en inntensifieraad<br />

dialog mmellan<br />

Sve eriges Kommmu<strong>ner</strong><br />

occh<br />

Landsti ing,<br />

de fyraa<br />

statliga mmyndighetterna<br />

Läkemedelsve<br />

erket, Sociialstyrelseen,<br />

Tandvå årdsoch<br />

läkkemedelsföörmånsverrket<br />

och SStatens<br />

ber redning för<br />

medicinssk<br />

utvärde ering<br />

samt bbranschorgganisationnen<br />

för de fforskande<br />

läkemedeelsföretageen<br />

- <strong>LIF</strong>. Denna D<br />

dialog fick benämmningen<br />

” trepartsgrruppen”,<br />

eftersom e den<br />

omfattaade<br />

sjukvå årds-<br />

huvudmmännen,<br />

mmyndighetterna<br />

och iindustrin.<br />

.<br />

Treparrtsgruppenn<br />

beslöt attt<br />

tillsammmans<br />

driva a två kvaliitetsprojekkt<br />

inom fra am<br />

förallt primärvårrden.<br />

Desssa<br />

projekt tog sin ut tgångspunnkt<br />

i de skrrivningarn<br />

na i<br />

strateggiprogrammet<br />

om attt<br />

kvalitetsarbetet<br />

in nom hälsoo-<br />

och sjukkvården<br />

ha ar en<br />

direkt betydelse för läkemmedelsinduustrins<br />

utv veckling occh<br />

konkurrrenskraft.<br />

En<br />

konkurrrenskrafttig<br />

läkemeedelsindusstri<br />

är ocks så betydellsefull<br />

för kkvalitetsa<br />

arbetet<br />

inom hhälso-<br />

och sjukvårdeen,<br />

se bilagga<br />

1.<br />

Den eft fter valet 22006<br />

då nyytillträddaa<br />

regeringe en<br />

medel till dessa projekt förr<br />

att stimuulera<br />

kval<br />

hälso- och sjukvåården<br />

om 7,5 miljon<strong>ner</strong><br />

kronor<br />

den tottala<br />

finanssieringen<br />

aav<br />

projektten,<br />

se bila<br />

motsvaarande<br />

bellopp<br />

enligtt<br />

s.k. PPP dvs Publi<br />

kortninng<br />

OPP Offfentligt<br />

PPrivat<br />

Partt<strong>ner</strong>skap).<br />

1 beviljaade<br />

i slutett<br />

av maj 2007 2<br />

litetsutveccklingen<br />

i den svenska<br />

som skullle<br />

motsvarra<br />

högst halva<br />

aga 2. <strong>LIF</strong>F<br />

beslutadee<br />

att gå in med<br />

ic Private Part<strong>ner</strong>shhip<br />

(svensk k för-<br />

Förankkringen<br />

avv<br />

projektenn<br />

tog längrre<br />

tid än beräknat b vvarför<br />

en aansökan<br />

fr rån<br />

projekttledningenn<br />

om förlänngd<br />

projekkttid<br />

inläm mnades tilll<br />

Regeringgskansliet<br />

t.<br />

Ett besslut<br />

om förrlängd<br />

proojekttid<br />

koom<br />

i juli 20 008, se bilaga<br />

3. Dettta<br />

inneba ar att<br />

slutrappporten<br />

skkulle<br />

vara Regeringsskansliet<br />

(Näringsde<br />

( epartemenntet)<br />

och Social- S<br />

styrelssen<br />

till hannda<br />

senastt<br />

den 31 mmars<br />

2011. Socialstyyrelsen<br />

fickk<br />

i uppdra ag att<br />

utvärddera<br />

Q-projjekten<br />

fram<br />

till den 30 septem mber 2011.<br />

1 Valresultatet<br />

20066<br />

ledde till mmaktskifte,<br />

SSocialdemok<br />

kraterna somm<br />

hade inlettt<br />

de sk<br />

branschhsamtalen<br />

errsattes<br />

av enn<br />

alliansregeering.<br />

6


3. Proojektgennomföraande<br />

3.11.<br />

Projeekttitel<br />

Proojekten<br />

harr<br />

gemensaamt<br />

kommmit<br />

att kall las för Q-pprojekten,<br />

här ingår de två<br />

projjekten<br />

Q-ssvikt<br />

och QQ-diabetess,<br />

se bilaga a 4. Q stårr<br />

här för kvvalitet<br />

och h har<br />

somm<br />

syfte att genom ettt<br />

strukturrerat<br />

belön ningssystem<br />

ta avstaamp<br />

i en så s<br />

kalllad<br />

paymeent-for-perrformance<br />

ansats. Utformning<br />

U gen innebäär<br />

att utifr rån ett<br />

specifikt<br />

utformat<br />

incenntivprograam<br />

struktu urera impplementeriingen<br />

och<br />

anvvändningen<br />

av kvaliitetsregister<br />

så att det d är möjlligt<br />

att utvvärdera<br />

sa amt<br />

förhhoppningssvis<br />

nå uppp<br />

till projeektets<br />

nam mn; verksaamhetsförbbättring<br />

in nom<br />

diabbetes<br />

och hhjärtsviktt<br />

via ett strrukturera<br />

at belöninggssystem.<br />

AAvtal<br />

teck knades<br />

melllan<br />

SKL ooch<br />

<strong>LIF</strong> krring<br />

genommförandet<br />

av dessa pprojekt,<br />

see<br />

bilaga 5 och 6.<br />

3.22.<br />

Vision<br />

och mål<br />

I puunktform<br />

hhar<br />

visionnen<br />

med Q-projekten<br />

n varit att: :<br />

a) SSkapa<br />

förutsättniingar<br />

för ett kvalitets-<br />

och resultatoorientera<br />

at<br />

aarbetssättt<br />

inom deen<br />

lokala hhälso-<br />

och sjukvårdeen<br />

som byggger<br />

på<br />

ttillämpninngen<br />

av naationella<br />

rriktlinjer<br />

och o evidennsbaserad<br />

vvård,<br />

som<br />

een<br />

avgörande<br />

faktorr<br />

för utveccklingen<br />

av v hälso- occh<br />

sjukvårrden<br />

och<br />

lläkemedellsindustrinn<br />

b)<br />

c)<br />

Genom prrojekten<br />

unnderstrykka<br />

vikten n av anväändandet<br />

av Natio onella<br />

KKvalitetssregister<br />

som en plattform<br />

fö ör vårdutveckling<br />

occh<br />

kkvalitetsföörbättringg<br />

Genom prrojektet<br />

stiimulera<br />

uutvecklin<br />

ngen av kkvalitetsmmått<br />

i häls so- och<br />

sjukvårdeen<br />

definierrat<br />

som upppnådda<br />

be ehandlinggsmål<br />

d) UUndersökka<br />

huruvvida<br />

en Paayment<br />

for fo Perforrmance-mmodell<br />

ka an<br />

stimuleraa<br />

till anväändandet<br />

aav<br />

befintliga<br />

Nationnella<br />

Kvaliitetsregiste<br />

er<br />

som aktivt<br />

beslutssttöd<br />

i syfte att uppnå å uppsattaa<br />

behandliingsmål<br />

fö ör den<br />

eenskilde<br />

ppatienten<br />

iinom<br />

primmärvården<br />

e) FFortsättaa<br />

den frammgångsriika<br />

dialog gen i treppartskonsttellationen<br />

n<br />

mmellan<br />

delltagarna;<br />

SSocialstyreelsen,<br />

SoS, Läkemedeelsverket,<br />

LV, Tandv vårdsooch<br />

läkemmedelsförmmånsverkett,<br />

TLV, och h Statens beredningg<br />

för medic cinsk<br />

uutvärderinng,<br />

SBU, ssamt<br />

<strong>LIF</strong>-de<br />

forskan nde läkemmedelsförettagen<br />

7


I puunktform<br />

hhar<br />

projekktens<br />

mål varit att:<br />

a)<br />

Sträva eftter<br />

att flerr<br />

patienteer<br />

når sin na behandlingsmåål<br />

utifrån<br />

nnationellaa<br />

riktlinjerr,<br />

genom aatt<br />

använd da Nationeella<br />

Kvalittetsregiste<br />

er som<br />

bbeslutsstööd<br />

b) ÖÖka<br />

anväändningeen<br />

av Nattionella<br />

Kvalitetsr<br />

K register i primärvå ården;<br />

i projektett<br />

innebär ddetta<br />

speciffikt<br />

Nation nella Diabeetesregistrret<br />

och Rik ksSvikt.<br />

c) IInhämta<br />

kunskapp<br />

om de beehandlings<br />

smetoder ssom<br />

har annvänts<br />

för r att<br />

uuppnå<br />

upppsatta<br />

behhandlingsmmål.<br />

d) SSkapa<br />

unnderlag<br />

föör<br />

en diskkussion<br />

kring k vårrdens<br />

ersäättningss<br />

system<br />

uutifrån<br />

enn<br />

målstyrdd<br />

ersättninngsmodell<br />

som incitaament<br />

för en kvalite ets-<br />

styrd vårdd.<br />

e) UUtvecklaa<br />

samarbeetet<br />

mellaan<br />

deltag garna i trepartskoonstellatio<br />

onen;<br />

som ett fortlöpande<br />

samarbette<br />

mellan parterna p kkring<br />

gemensam<br />

kva alitets-<br />

uutvecklingg<br />

av hälso-<br />

och sjukvvård<br />

och lä äkemedel. .<br />

3.33.<br />

Val av<br />

diagnoosområdden<br />

I prrojektplanen<br />

framgåår<br />

kriterierr<br />

för de diagnosområden<br />

som skulle ing gå i<br />

projjekten:<br />

• DDet<br />

skullee<br />

finnas enn<br />

signifikaant<br />

förbätt tringspotenntial<br />

för ddiagnosgru<br />

uppen<br />

i vården<br />

• DDet<br />

skullee<br />

finnas reelativt<br />

settt<br />

många pa atienter innom<br />

terapigruppen<br />

• DDet<br />

skullee<br />

finnas naationell,<br />

veetenskapli<br />

igt grundaad<br />

konsenssus<br />

kring<br />

bbefintliga<br />

behandlinngsmetodeer<br />

• PPrimärvårrden<br />

skullle<br />

i principp<br />

vara huv vudansvarrig<br />

för behaandlingen<br />

n av<br />

ddiagnosgruppen<br />

• DDet<br />

skullee<br />

finnas ettt<br />

nationellt<br />

kvalitet tsregister med relevvanta<br />

iinrapporteeringsvariiabler<br />

• DDet<br />

nationnella<br />

kvaliitetsregisttret<br />

skulle ha viss sppridning<br />

ooch<br />

vara<br />

aaccepteratt<br />

och uppsskattat<br />

av vården<br />

• ÖÖnskvärt<br />

var också att patiennternas<br />

up pplevda nyytta<br />

av behhandlingen<br />

kkunde<br />

rappporteras<br />

iin<br />

• OOlika<br />

behaandlingar<br />

(tex farmmakologiska<br />

a och livssstilsföränddringar)<br />

sk kulle<br />

iingå<br />

i regiistren<br />

• DDe<br />

registeer<br />

som valddes<br />

skullee<br />

vara möjl liga att annvända<br />

av behandlande<br />

( (och rappoorterande)<br />

) läkare occh<br />

sjukskö öterskor vid<br />

patientbbesök,<br />

för<br />

bbedömning<br />

av behanndlingsmåål<br />

och sam mtal med ppatienten<br />

oom<br />

dessa samt<br />

s<br />

oom<br />

följsammhet<br />

till beehandlinggen.<br />

8


Utiffrån<br />

ovansstående<br />

krriterier<br />

vaaldes<br />

diagn noserna hjjärtsvikt<br />

ooch<br />

diabete es<br />

typ II.<br />

3.3.1.<br />

Hjärttsvikt<br />

Hjäärtsvikt<br />

ärr<br />

den enskilt<br />

största diagnosen n vid Sverriges<br />

medicinklinike<br />

er och<br />

är een<br />

växande<br />

grupp innom<br />

primäärvården.<br />

Åtta Å av tioo<br />

perso<strong>ner</strong>r<br />

med hjär rtsvikt<br />

är ööver<br />

75 år. . De flestaa<br />

drabbas ssom<br />

en föl ljd av någoon<br />

annan ssjukdom.<br />

Detta D<br />

innebär<br />

att lääkare<br />

ställls<br />

inför svåra<br />

behan ndlingsval hos multiisjuka<br />

och<br />

åldrrade<br />

patieenter.<br />

Månnga<br />

patiennter<br />

är odiiagnostiseerade<br />

och många m är underbehaandlade.<br />

Enligt E<br />

tidiigare<br />

studiier<br />

är den årliga dirrekta<br />

sjukv vårdskostnnaden<br />

dryygt<br />

tre milj jarder<br />

kronor<br />

eller cca<br />

två proccent<br />

av hela<br />

hälso- och o sjukvåårdsbudgetten.<br />

En go od<br />

svikktvård<br />

är kkostnadsefffektiv.<br />

Att<br />

effektivt utreda, diiagnostisera<br />

och beh handla<br />

hjärrtsvikt<br />

hörr<br />

därför tiill<br />

morgonddagens<br />

utmaningar<br />

inom primmärvården<br />

n.<br />

I Svverige<br />

berääknas<br />

det idag finnaas<br />

minst 200 2 000 peerso<strong>ner</strong><br />

meed<br />

hjärtsvi ikt<br />

menn<br />

andelen ökar stänndigt.<br />

Det nnationella<br />

a kvalitetsregistret<br />

fför<br />

Hjärtsv vikt,<br />

RikksSvikt,<br />

ärr<br />

från 20033.<br />

3.3.2.<br />

Diabeetes<br />

typ 2<br />

Diaabetes<br />

är een<br />

av de sttörsta<br />

folksjukdomar<br />

rna i Sverrige<br />

och ärr<br />

en växan nde<br />

gruupp<br />

inom pprimärvårdden<br />

med kknappt<br />

400 0 000 diaggnostiseradde<br />

patient ter.<br />

Dett<br />

finns ett klart sammband<br />

melllan<br />

möjlig gheten att rapportera<br />

till Nationella<br />

Diaabetes<br />

Reggistret<br />

(NDDR)<br />

och kvvaliteten<br />

på p vården uur<br />

aspekteen<br />

hur väl l<br />

patiienterna<br />

bbehandlas<br />

mot de mmål<br />

som fin nns uppsattta.<br />

Nationnella<br />

Diaabetesregisstrets<br />

kvallitetsindexx<br />

baseras på nationeella<br />

riktlinnjerna<br />

för<br />

diabbetesvårdeen.<br />

Primäärvården<br />

sstår<br />

för i stor<br />

sett all<br />

diabetesvvård<br />

för<br />

patiienter<br />

medd<br />

Typ II diabetes.<br />

NNationella<br />

Diabetesrregistret<br />

sttartade<br />

19 996.<br />

3.44.<br />

Geoggrafiskt<br />

oområde<br />

Äveen<br />

för valeet<br />

av geogrrafiskt<br />

område<br />

fanns<br />

det kriteerier<br />

i projjektplanen<br />

n.<br />

Desssa<br />

kriterier<br />

var:<br />

• DDet<br />

skullee<br />

finnas enn<br />

signifikaant<br />

förbätt tringspotenntial<br />

för dden<br />

aktuell la<br />

ddiagnosgruppen<br />

i ommrådet<br />

• DDet<br />

skullee<br />

finnas enn<br />

medvetennhet<br />

i omr rådet om vvikten<br />

av kkvalitetsarbete<br />

i<br />

vvården<br />

• DDet<br />

skullee<br />

finnas enn<br />

acceptanns<br />

och enga agemang hhos<br />

den lokala<br />

läkem medels-<br />

kkommitténn<br />

för projeektet<br />

• DDet<br />

skullee<br />

finnas enn<br />

vilja att använda kvalitetsre<br />

k egister somm<br />

uppföljn ningsmmetod<br />

i kvvalitetsarbbetet<br />

• DDet<br />

skullee<br />

i områdeet<br />

finnas ettt<br />

tillräckl ligt stort ppatientundderlag<br />

9


• DDet<br />

skullee<br />

finnas ettt<br />

tillräckliigt<br />

stort antal<br />

vårdccentraler<br />

( (20-30) ino om<br />

oområdet<br />

• PPrimärvårrden<br />

skullle<br />

ha huvuudansvaret<br />

t för de vaalda<br />

terapiiområdena<br />

a<br />

• ÖÖnskvärt<br />

var också att de tvåå<br />

geografis ska områddena<br />

komppletterar<br />

vvarandra<br />

avseende stad och landsbygd<br />

Styrgruppen<br />

beslutadee<br />

i slutet avv<br />

2006 att t förlägga Q-svikt i RRegion<br />

Skåne,<br />

merr<br />

specifikt nordöstraa<br />

Skåne mmed<br />

Centra alsjukhuseet<br />

i Kristiaanstad<br />

och h<br />

Närrsjukhusett<br />

Hässlehoolm<br />

samt 226<br />

vårcent traler i ommrådet.<br />

Reegion<br />

Skån ne<br />

acceepterade<br />

fförfrågan<br />

oom<br />

att dellta.<br />

I ettt<br />

inledninggsskede<br />

förrdes<br />

diskussion<br />

om att a förläggaa<br />

Q-diabetees<br />

till Stock kholms<br />

länss<br />

landstinng.<br />

Vid styrrgruppenss<br />

möte den n 19 decemmber<br />

2007 beslutade es att<br />

förllägga<br />

Q-diiabetes<br />

tilll<br />

Södra Boohuslän<br />

och<br />

FyrBoDDal,<br />

pga attt<br />

Stockholm ms läns<br />

landdsting<br />

intee<br />

hade möjlighet<br />

att ggenomföra<br />

a projektet.<br />

Två av tootalt<br />

fem primär- p<br />

vårdsförvaltnningar<br />

i Väästra<br />

Götaalandsregi<br />

ionen deltoog<br />

med samtliga<br />

40 vård<br />

centraler.<br />

I enn<br />

skrivningg,<br />

dateradd<br />

080222, aavböjde<br />

St tockholms läns landdsting<br />

offic ciellt<br />

meddverkan<br />

i projektet, se bilaga 7.<br />

Lokkala<br />

projekktpla<strong>ner</strong><br />

toogs<br />

fram fför<br />

de två projekten, p , Qsvikt occh<br />

Q-diabe ets,<br />

se bbilaga<br />

8 occh<br />

9. Avtall<br />

tecknadees<br />

mellan SKL S och RRegion<br />

Skååne,<br />

se bila aga<br />

10 ssamt<br />

mellan<br />

SKL occh<br />

Västra Götalands sregionen, , se bilaga 11.<br />

3.55.<br />

Tidpllan<br />

Denn<br />

inledandde<br />

projektppla<strong>ner</strong>ingeen<br />

pågick under u perrioden<br />

våreen<br />

2006 til ll<br />

börjjan<br />

av år 22007.<br />

Gennomförandetiden<br />

var r beräknadd<br />

till tre årr,<br />

2007-20 009.<br />

I maj<br />

2007 beeslutade<br />

reegeringen,<br />

att tillde ela projektet<br />

ekonommiska<br />

medel.<br />

Besslutet<br />

inneebar<br />

att Q-projektenn<br />

skulle fin nansieras med 7,5 mmiljo<strong>ner</strong><br />

frå ån<br />

regeeringen<br />

occh<br />

att desssa<br />

fick upppgå<br />

till hög gst halva dden<br />

totalaa<br />

finansier ringen<br />

av pprojekten.<br />

<strong>LIF</strong> besluutade<br />

att ggå<br />

in med motsvarannde<br />

beloppp.<br />

Förr<br />

att Q-proojekten<br />

skuulle<br />

kunnaa<br />

genomföras<br />

underr<br />

de pla<strong>ner</strong>rade<br />

3 åren n<br />

skicckade<br />

styrgruppen<br />

föör<br />

Q-projekten<br />

in en n hemställaan<br />

till näriingsdeparte<br />

menntet<br />

om förlängd<br />

proojekttid,<br />

see<br />

bilaga 12 2. Som skääl<br />

för dettaa<br />

anfördes s bl.a.<br />

att projektstaarten<br />

förseenats.<br />

För Q-diabete es var försseningen<br />

frramförallt<br />

t ett<br />

resuultat<br />

av byytet<br />

av lanndsting<br />

förr<br />

genomför randet. Viidare<br />

anfördes<br />

ett ny ytt<br />

arbetssätt<br />

somm<br />

bidragitt<br />

till att deet<br />

tagit län ngre tid attt<br />

bygga uupp<br />

samarb betet<br />

än vvad<br />

parterrna<br />

tidigarre<br />

uppskaattat.<br />

I ju uni 2008 beeslutade<br />

regeringenn<br />

om förlän ngd projekkttid,<br />

vilkeet<br />

innebar att<br />

sluttrapportenn<br />

skulle vaara<br />

Regeriingskansli<br />

iet (Näringgsdepartemmentet)<br />

oc ch<br />

Socialstyrelseen<br />

till hannda<br />

senastt<br />

den 31 mars m 2011. Socialstyrrelsen<br />

fick k i<br />

upppdrag<br />

att uutvärdera<br />

QQ-projekteen<br />

fram till l den 30 seeptember<br />

22011,<br />

se bi ilaga 3.<br />

10


Varrje<br />

delprojekt<br />

tog seddan<br />

fram specifika tidplanen t för sina akktiviteter<br />

inom<br />

resppektive<br />

deelprojekt.<br />

DDessa<br />

finns<br />

redovisa ade Q-sviktts<br />

samt Q-diabetes<br />

projekt- p<br />

plan<strong>ner</strong>,<br />

se bilaaga<br />

8 och 9.<br />

3.66.<br />

Etisk k prövninng<br />

av forsskningsp<br />

projekt<br />

En ansökan pper<br />

Q-projekt<br />

skickaades<br />

till lokal<br />

etikprrövningsnäämnd,<br />

för<br />

Q-svikt<br />

till Luund<br />

och föör<br />

Q-diabeetes<br />

till Gö öteborg.<br />

Besslutet<br />

frånn<br />

Lund rörande<br />

Q-svvikt<br />

löd ” Nämnden N aanser<br />

att ddet<br />

saknas<br />

en<br />

tydllig<br />

frågesttällning<br />

soom<br />

kan deffiniera<br />

pro ojektet somm<br />

forskninng<br />

och kan n<br />

därrmed<br />

ej förranleda<br />

nåågot<br />

nämnndens<br />

yttra ande”, se bbilaga<br />

13.<br />

Besslutet<br />

frånn<br />

Göteborgg<br />

angåendee<br />

Q-diabet tes löd ”Goodkännes”<br />

, se bilaga a14.<br />

3.77.<br />

Organnisation<br />

Lokal<br />

prrojektgruppp<br />

Qsvikt<br />

EExpertgruppp<br />

Qsvikt<br />

Figur 1 Q-projektenns<br />

organisation<br />

Styrgrupp<br />

Nationel ll<br />

pprojektgru<br />

upp<br />

Proojektkoord<br />

dinator<br />

Sjjuksköterskor<br />

IHE<br />

11<br />

Lokal<br />

prrojektgrup<br />

pp<br />

QQdiabetes<br />

s<br />

Exppertgrupp<br />

Qddiabetes


3.7.1.<br />

Styrgrruppen<br />

Proojektets<br />

sttyrgrupp<br />

hhar<br />

beståttt<br />

av repres sentanter för de orgganisatione<br />

er som<br />

inggår<br />

i den så<br />

kallade trepartskoonstellatio<br />

onen, sjukkvårdshuvuudmännen<br />

n, myn-<br />

diggheterna<br />

ooch<br />

läkemeedelsindusstrin<br />

dvs Sveriges S KKommu<strong>ner</strong>r<br />

och Land dsting,<br />

SKKL,<br />

Läkemmedelsverkket,<br />

LV, Staatens<br />

bere edning för medicinskk<br />

utvärder ring,<br />

SBBU,<br />

Tandvåårds-<br />

och lläkemedellsförmånsv<br />

verket, TLLV<br />

samt L<strong>LIF</strong>,<br />

de fors skande<br />

läkkemedelsfööretagen.<br />

Soccialstyrelssen,<br />

SoS, ddeltog<br />

i ettt<br />

inledning gsskede i sstyrgruppeen<br />

men läm mnade<br />

närr<br />

de fick reegeringens<br />

uppdragg<br />

att utvär rdera projeekten.<br />

Styyrgruppen<br />

har underr<br />

projekttiiden<br />

träffa ats kontinuuerligt,<br />

ca 2 gånger per p år.<br />

Ordförandeskapet<br />

sammt<br />

lokaliseeringen<br />

ha ar växlat mmellan<br />

de iingående<br />

orga- o<br />

nissatio<strong>ner</strong>naa<br />

mellan mmötestillfälllena.<br />

3.7.2.<br />

Nationell<br />

projektgrupp<br />

Den<br />

nationellla<br />

projekttgruppen<br />

hhar<br />

funger rat som övvergripandde<br />

projekts sam<br />

orddnare<br />

samtt<br />

har varitt<br />

länken mmellan<br />

delp projekten ooch<br />

mellann<br />

delprojek kten<br />

ochh<br />

styrgrupppen.<br />

3.7.3.<br />

Projeektsjukskööterskor<br />

Förr<br />

att uppnnå<br />

maximaalt<br />

genomsllag<br />

inom givna g tidsrramar,<br />

leddes<br />

projek kten på<br />

dagglig<br />

basis av två speecialutbilddade<br />

sjuksk köterskor per projekkt.<br />

Sjuuksköterskkorna<br />

arbeetade<br />

50 % vardera dvs totalt en heltidsstjänst<br />

per r<br />

proojekt.<br />

Kritterierna<br />

vaar<br />

att de skkulle<br />

ha en<br />

vidareuttbildning<br />

inom aktu uellt<br />

terrapiområde<br />

och erfarrenhet<br />

fråån<br />

vårdutv veckling occh<br />

underviisning.<br />

Sju uk-<br />

skööterskornaa<br />

valdes geenom<br />

sin ddokumenterade<br />

skiccklighet<br />

i aatt<br />

driva projekt p<br />

ochh<br />

processerr.<br />

Sjuuksköterskkornas<br />

anssvar<br />

var aatt<br />

knyta vårdteame v et kring deet<br />

aktuella a<br />

proojektet<br />

ochh<br />

att leda ggruppen<br />

mmot<br />

överen nskomna mmål.<br />

Sjukssköterskornas<br />

upppgift<br />

var ddessutom<br />

aatt<br />

informeera,<br />

utbilda a, understöödja<br />

och följa<br />

upp arb betet<br />

inoom<br />

ramen fför<br />

projektten<br />

på varjje<br />

vårdenh het. Det varr<br />

också vikktigt<br />

att sju uk-<br />

skööterskornaa<br />

initialt skkulle<br />

vara aaktiva,<br />

då varje vårddcentral<br />

skulle<br />

kontak ktas<br />

ochh<br />

rekryteraas<br />

till projekten.<br />

Proojektsjukssköterskor<br />

har rappoorterat<br />

till l den lokalla<br />

projektkkoordinato<br />

orn.<br />

3.7.4.<br />

Projeektkoordinnator<br />

Sjuuksköterskkorna<br />

rappporterade<br />

till en för respektive<br />

projekt uutsedd<br />

proojektkoorddinator.<br />

Prrojektkoordinatorns<br />

roll var att<br />

i sin turr<br />

löpande<br />

reddovisa<br />

till den nationnella<br />

projeektgruppen<br />

samt prresentera<br />

sstatus<br />

till<br />

styyrgruppen.<br />

12


3.7.5.<br />

Experrtgrupp<br />

Expertgrupppens<br />

uppdrrag<br />

var attt<br />

utifrån givna g ramaar<br />

prioriteera<br />

variabl ler<br />

fråån<br />

det natiionella<br />

kvaalitetsregiistret<br />

dvs RiksSvikt R och NDR. . Med gjor rd<br />

priioritering<br />

ssom<br />

bas skkulle<br />

ett eersättnings<br />

supplägg, enligt Payyment<br />

for<br />

perrformancee<br />

modell, taas<br />

fram avv<br />

expertgruppen<br />

i saamarbete<br />

mmed<br />

IHE<br />

(Innstitutet<br />

föör<br />

hälso- occh<br />

sjukvårrdsekonom<br />

mi). Förslaaget<br />

förankkrades<br />

hos s den<br />

lokkala<br />

projekktgruppenn<br />

som ocksåå<br />

slutgiltigt<br />

fastställlde<br />

upplägget.<br />

3.7.6.<br />

Lokall<br />

projektgrrupp<br />

Upppdraget<br />

föör<br />

den lokaala<br />

projekktgruppen<br />

var att ta beslut anngående<br />

de en<br />

ekoonomiska<br />

modellen och förankkra<br />

projek kten på inggående<br />

vårrdenheter<br />

r.<br />

Näär<br />

indikatoorerna<br />

för den ekonoomiska<br />

mo odellen utfformats<br />

övvergick<br />

exppertgrupp<br />

och lokal projektgruupp<br />

att hå ålla gemennsamma<br />

projektmöten.<br />

3.7.7.<br />

IHE<br />

IHEs<br />

uppdraag<br />

var att ta fram föörslag<br />

på de d ekonommiska<br />

modeellerna<br />

till l-<br />

sammmans<br />

meed<br />

respekttive<br />

experttgrupp<br />

sam mt slutföraa<br />

dessa eft fter justeri ing<br />

ochh<br />

förankrinng<br />

av den lokala proojektgrupp<br />

pen.<br />

4. Paayment<br />

ffor<br />

perfo formancce<br />

(P4P)<br />

Paymeent-for-Perrformance<br />

(P4P) är eett<br />

samlin ngsbegreppp<br />

för olika former av v<br />

struktuurer<br />

på våårdersättnning<br />

som utgår<br />

från uppnådda u a behandlinngsresulta<br />

at.<br />

Begrepppet<br />

P4P innebär<br />

att<br />

vårdgivaare<br />

som up ppnår visssa<br />

fastlagdda<br />

mål för<br />

behanddlingen<br />

avv<br />

sina patienter<br />

får een<br />

särskild d ekonomiisk<br />

ersättnning.<br />

P4P är ett<br />

relativt<br />

<strong>nytt</strong> begrepp<br />

inomm<br />

hälso- och<br />

sjukvård dens ersätttningssysstem,<br />

men<br />

använddningen<br />

avv<br />

detsammma<br />

pågår ppå<br />

flera hå åll i världeen<br />

och frammförallt<br />

i USA<br />

och Enngland.<br />

Deet<br />

finns inggen<br />

entydiig<br />

definitio on av begrreppet.<br />

Innnebörden<br />

och o<br />

grundssynen<br />

är ddock<br />

den saamma;<br />

attt<br />

ekonomis skt ersättaa<br />

vård utiffrån<br />

den kvalitet k<br />

den haar<br />

och inte,<br />

som ofta sker idag,<br />

utifrån hur h myckeet<br />

vård somm<br />

utförs.<br />

Begrepppet<br />

P4P uutvecklas<br />

kkontinuerliigt<br />

och hel la tiden tass<br />

små stegg<br />

i riktning g mot<br />

att ökaa<br />

kvalitetsmmedvetanddet<br />

i vårdeen.<br />

P4P är r till sin kaaraktär<br />

framförallt<br />

ett<br />

tillägg till ett beffintligt<br />

erssättningsssystem<br />

i hälso-<br />

och ssjukvårdenn.<br />

Erfaren nheter<br />

från dee<br />

P4P-projekt<br />

som bedrivits<br />

innternation<br />

nellt är attt<br />

valet och utformnin ngen<br />

av ersäättningssyystemet<br />

pååverkar<br />

aggerandet<br />

i vården. PP4P<br />

skulle kunna inn nebära<br />

en ”winn-win-situuation”.<br />

Deet<br />

innebär att det in nte bara ärr<br />

vårdpersonalen<br />

som m får<br />

snabbaare<br />

och tyddligare<br />

åteerkopplingg<br />

på sitt ar rbete, utann<br />

att det oockså<br />

kan leda<br />

till att kostnaderrna<br />

totalt sett minskkar<br />

samtid digt som ppatienternna<br />

får tillgå ång till<br />

bättre vård. Enliigt<br />

internaationella<br />

mmodeller<br />

fö ör P4P, utgör<br />

andeleen<br />

ersättn ning<br />

som ärr<br />

prestationsrelateraad<br />

ofta ca 2-3 % av den d totala ersättningen<br />

per år r och<br />

vårdennhet<br />

[1].<br />

I den öövergripannde<br />

projekttplanen<br />

frramgår<br />

att t de lokalaa<br />

projektenn<br />

ska utfor rmas<br />

genom att lämplliga<br />

uppfölljningsindikatorer<br />

ta as fram occh<br />

att desssa<br />

betinga ar en<br />

ersättnning<br />

för upppnådda<br />

resultat<br />

dvvs<br />

en så ka allad paymment<br />

for peerformance-<br />

modelll<br />

(P4P). Den<br />

totala eersättninggen<br />

per deltagande<br />

eenhet<br />

kan aldrig öve erstiga<br />

13


50 000 kronor peer<br />

enhet occh<br />

år. I projektplane<br />

en skisseras<br />

en moddell<br />

för stru uktur<br />

på en PP4P-modelll.<br />

Den innnebär<br />

att ddelar<br />

av den<br />

totala eersättninggen<br />

kan ut tgå för<br />

deltagaande<br />

i projjektet<br />

och registreriing<br />

i det nationella n kkvalitetsreegistret<br />

sa amt för<br />

uppnåddda<br />

resulttat.<br />

Vilka uuppföljninngsindikat<br />

torer och hhur<br />

myckett<br />

var och en e av<br />

dessa sskulle<br />

ersäättas,<br />

giveet<br />

totalsummman<br />

på 50 5 000 kroonor<br />

per ennhet<br />

och år,<br />

bestämmdes<br />

av deen<br />

lokala eexpert-<br />

ochh<br />

projektgr ruppen, see<br />

bilaga 4, 8 och 9.<br />

4.11.<br />

P4P-mmodellenn<br />

inom raamen<br />

för r kvalitettsprojektten<br />

1) FFörstudiee<br />

Ca 20 patientter<br />

med diiagnos<br />

identifieras<br />

från f journaaler.<br />

Identtifierade<br />

patiienter<br />

registreras<br />

i kkvalitetsregister.<br />

Dessa<br />

patieenter<br />

utgörr<br />

”baseline e”<br />

i prrojektet.<br />

Ersättning<br />

utgår per registrera ad patientt.<br />

2) ” ”Paymentt<br />

for Partticipationn”<br />

Denn<br />

första deelen<br />

i ”belööningstrapppan”<br />

utgö örs av en ggrundersätttning<br />

som m utgår<br />

till varje vårddcentral<br />

soom<br />

deltar i projekten n, för att dde<br />

avsätteer<br />

resurser r under<br />

projjektperiodden.<br />

Ersätttningen<br />

föör<br />

enbart deltagande<br />

d e bör hållaas<br />

låg, men n att<br />

denn<br />

finns utggör<br />

en vikttig<br />

symbolhhandling.<br />

3) ” ”Paymentt<br />

for Regiistration”<br />

”<br />

Förrbättringsaarbetet<br />

inoom<br />

ramen för projekten,<br />

förutssätter<br />

att vvarje<br />

delta agande<br />

vårdcentral<br />

hhar<br />

en infoormationsbbas,<br />

ur vilken<br />

det gåår<br />

att extrrahera<br />

dat ta för<br />

anaalys<br />

på enhhets-<br />

eller individnivvå<br />

under de d senare faserna i pprojekten.<br />

. Detta<br />

besllutsstöd<br />

föör<br />

fortsatt förbättrinng<br />

utgörs av a de nationella<br />

kvaalitetsregis<br />

sterna<br />

för diabetes ooch<br />

hjärtsvvikt;<br />

Nationnella<br />

Diab betesregisttret<br />

och RiiksSvikt.<br />

Båda B<br />

regiistren<br />

anvvänds<br />

idagg<br />

framför aallt<br />

i forskningssyftee<br />

och data registrera as i<br />

huvvudsak<br />

rettroaktivt.<br />

BBåda<br />

regisstren<br />

har funktionaaliteten<br />

förr<br />

att kunna<br />

an-<br />

vänndas<br />

som beslutsstöd<br />

och för annalys<br />

av beh handlingspprogress.<br />

OOm<br />

vårdcentralen<br />

kann<br />

visa att dde<br />

löpandee<br />

registreraar<br />

patientd data och kkvalitetsinndikatorer<br />

inom<br />

rammen<br />

för proojektet,<br />

uttfaller<br />

en pprocentuel<br />

ll del av deen<br />

totala eersättning<br />

gen, i<br />

relaation<br />

till hhur<br />

myckett<br />

av aktueell<br />

data som m har regiistrerats.<br />

4) ” ”Paymentt<br />

for Perfformancee”<br />

Förr<br />

att få belöning/ersäättning<br />

mååste<br />

vårdc centralen vvisa<br />

att dee<br />

uppnår de d inom<br />

rammen<br />

för proojektet<br />

upppsatta<br />

behhandlingsm<br />

målen. Deessa<br />

ska vaara<br />

basera ade på<br />

löpaande<br />

registtrering<br />

ochh<br />

användnning<br />

av det t nationellaa<br />

kvalitetssregistret<br />

som<br />

besllutsstöd<br />

occh<br />

för anaalys<br />

av behhandlingsp<br />

progress ennligt<br />

befinntliga<br />

nationella<br />

teraapiområdeesriktlinjerr.<br />

En presstationsrel<br />

laterad erssättning<br />

i procentue ell<br />

relaation<br />

till mmaxbeloppet,<br />

utgår. Det sista steget i trappan<br />

är ssvårast<br />

at tt uppnå,<br />

men ger oockså<br />

mestt<br />

ersättninng.<br />

14


Figuur<br />

2 Ersättniingsmodelleen<br />

för Q-projjekten<br />

P4P-modell<br />

4.1. 1. Q­sviikt/vårdennhet<br />

Identifieraa<br />

20 pt<br />

Participattion<br />

Registration<br />

Performaance:<br />

EKKO<br />

RAS+Bettablockad<br />

Registreering<br />

av<br />

EQQ5D<br />

Minskaat<br />

antal<br />

sjukhustiillf/dagar<br />

Förstudiee<br />

Period 1<br />

560 kr/reg<br />

-<br />

patient<br />

5000<br />

Tabeell<br />

1 Ersättnningsnivåernna<br />

för Q-svikkt<br />

-<br />

-<br />

-<br />

-<br />

< 50 %<br />

50–69 %<br />

> 69 %<br />

0 kr k<br />

15 000 kr k<br />

20 000 kr k<br />

< 50 % 0 kr k < 50 %<br />

50–69 %<br />

> 69 %<br />

5 000 kr k<br />

10 000 kr k<br />

50–69 %<br />

> 69 %<br />

< 40 % 0 kr k < 40 %<br />

40–49 %<br />

50–59 %<br />

> 59 %<br />

3 000 kr k<br />

7 000 kr k<br />

10 000 kr k<br />

40–49 %<br />

50–59 %<br />

> 59 %<br />

-<br />

Minskningg/<br />

oförändraat<br />

< 50 %<br />

50–69 %<br />

> 69 %<br />

5 000 kr k<br />

Ökninng<br />

0 k<br />

Minskning<br />

% 0 kkr<br />

< 50 %<br />

%<br />

%<br />

10 000 kkr<br />

15 000 kkr<br />

50–69 %<br />

> 69 %<br />

% 0 kkr<br />

< 50 %<br />

%<br />

%<br />

%<br />

3 000 kkr<br />

7 000 kkr<br />

10 000 kkr<br />

50–59 %<br />

> 59 %<br />

%<br />

%<br />

%<br />

g/<br />

oförändrat<br />

0 kkr<br />

< 60 %<br />

3 000 kkr<br />

60–79 %<br />

5 000 kkr<br />

> 79 %<br />

5 000 kkr<br />

kr Ökningg<br />

0 k<br />

Minskning<br />

% 0 krr<br />

%<br />

%<br />

5 000 krr<br />

10 000 krr<br />

% 0 krr<br />

%<br />

%<br />

5 000 krr<br />

10 000 krr<br />

%<br />

%<br />

%<br />

/<br />

oförändrat t<br />

0 krr<br />

5 000 krr<br />

10 000 krr<br />

5 000 krr<br />

kr Ökning g 0 krr<br />

En förstudie genomförddes<br />

inom rramen<br />

för Q-svikt unnder<br />

hösteen<br />

2007<br />

medd<br />

syfte attt<br />

fungera ssom<br />

refereensmateria<br />

al för hur hhjärtsvikttsvården<br />

såg<br />

ut<br />

innan<br />

Q-sviktt<br />

startade i februarii<br />

2008.<br />

15<br />

Period 2<br />

< 50 %<br />

50–69 %<br />

> 69 %<br />

-<br />

-<br />

0 kkr<br />

10 000 kkr<br />

15 000 kkr<br />

Period 3<br />

< 60 %<br />

60–79 %<br />

> 79 %<br />

-<br />

-<br />

0 krr<br />

5 000 krr<br />

10 000 krr


Q-svikt<br />

omfatttade<br />

initiialt<br />

2 sluteenvårdsen<br />

nheter och 24 av 26 vvårdcentra<br />

aler i<br />

nordöstra<br />

Skååne.<br />

Vid slutet<br />

av projekttiden<br />

hade nåågra<br />

vårdcentraler<br />

lä ämnat<br />

projjektet<br />

pga av resursbbrist.<br />

Q-sviikt<br />

pågick under knaappt<br />

3 år. DDe<br />

tre peri ioderna<br />

omffattade<br />

11 månader vardera.<br />

Förrstudien<br />

innkluderadee<br />

453 patieenter<br />

inom m öppenvårrden<br />

(ÖV) och 86 pat tienter<br />

inomm<br />

slutenvården<br />

(SVV).<br />

Aktuell patientgr rupp var ppatienter<br />

uunder<br />

85 år å som<br />

erhållit<br />

diagnnosen<br />

hjärrtsvikt<br />

I500.0-I50.9<br />

fö ör mindre än 5 år seedan.<br />

Medi ian-<br />

åldeern<br />

var 711,6<br />

år i SVV<br />

och 75,2 åår<br />

i ÖV.<br />

Reggistreringeen<br />

i RiksSvvikt<br />

inom öppenvården<br />

var i pprincip<br />

obefintlig<br />

in nnan<br />

starrten<br />

av Q- svikt [2]. AAntalet<br />

reggistrerade<br />

e jämfördess<br />

med diaggnosregistr<br />

ret.<br />

Reggistreringeen<br />

är utgångspunkteen<br />

för att följa övrigga<br />

variableer<br />

i projektet<br />

varfför<br />

den haar<br />

premierrats<br />

högt uunder<br />

sam mtliga år.<br />

Treedje<br />

året höjdes<br />

nivååerna<br />

för rregistrerin<br />

ng med 10 procentennheter<br />

och er-<br />

sätttningen<br />

mminskade<br />

mmed<br />

5 000 kr. Ersätt tningsnivåån<br />

för EKOO<br />

höjdes andra<br />

periioden<br />

jämfört<br />

med fförsta<br />

menn<br />

minskade<br />

åter periiod<br />

3. Treddje<br />

periode en har<br />

en mmellannivå<br />

tagits boort<br />

för läkemedelsbe<br />

ehandling och beloppet<br />

i mella an-<br />

nivåån<br />

har ockkså<br />

sänktss<br />

tredje peerioden.<br />

An ndra periooden<br />

utgickk<br />

endast<br />

ersäättning<br />

förr<br />

registrerring<br />

av EQQ5D<br />

efters som täckniingsgradenn<br />

var dålig g.<br />

Treedje<br />

periodden<br />

ökade denna erssättning.<br />

Erssättning<br />

föör<br />

minskadd<br />

eller oförrändrat<br />

an ntal återinnläggningaar<br />

gav en<br />

ersäättning<br />

tilll<br />

samtligaa<br />

enheter oom<br />

5 000 kr k För sistta<br />

periodenn<br />

utföll ingen<br />

ersäättning<br />

dåå<br />

återinlägggningarnaa<br />

ökade.<br />

Förr<br />

ytterligarre<br />

informaation<br />

kringg<br />

resultate en i Q-svikkt,<br />

se bilagga<br />

15-18.<br />

4.1.2.<br />

P4P­mmodell<br />

Q­ddiabetes<br />

Reggisterutdrag<br />

Parrticipation<br />

Reggistration<br />

Perrformancee:<br />

HbA1C<br />

≤ 6%<br />

Totalkolesteerol<br />

≤ 4,5mmol/l<br />

Blodtryckk<br />

≤ 1130/80<br />

mmm<br />

Hg<br />

Förstudie<br />

-<br />

-<br />

-<br />

Tabbell<br />

2 Ersättningsnivåerrna<br />

för Q-diaabetes<br />

-<br />

-<br />

-<br />

År 1<br />

-<br />

5000 0<br />

0–69 %<br />

70–85 %<br />

> 85 %<br />

0–54 %<br />

55–64 %<br />

> 64 %<br />

0–44 %<br />

45–59 %<br />

> 59 %<br />

0–34 %<br />

35–44 %<br />

> 44 %<br />

16<br />

0 kr<br />

10 000 kr<br />

15 000 kr<br />

0 kr<br />

5 000 kr<br />

10 000 kr<br />

0 kr<br />

5 000 kr<br />

10 000 kr<br />

0 kr<br />

5 000 kr<br />

10 000 kr<br />

ÅÅr<br />

2<br />

-<br />

-<br />

0–69 %<br />

70–85 %<br />

> 85 %<br />

0–54 %<br />

55–64 %<br />

> 64 %<br />

0–44 %<br />

45–59 %<br />

> 59 %<br />

0–34 %<br />

35–44 %<br />

> 44 %<br />

0 kr<br />

10 000 0 kr<br />

15 000 0 kr<br />

0 kr<br />

5 000 0 kr<br />

10 000 0 kr<br />

0 kr<br />

5 000 0 kr<br />

10 000 0 kr<br />

0 kr<br />

5 000 0 kr<br />

10 000 0 kr


En förstudie genomförddes<br />

som innnebar<br />

en journalgraanskning<br />

med de til ll NDR<br />

inraapporteradde<br />

registerrdata<br />

för åår<br />

2007. De D 14 vårdccentraler<br />

ssom<br />

deltog g hade<br />

patiienter<br />

i åldrarna<br />

300-75<br />

med een<br />

hög över rensstämmmelse<br />

avseeende<br />

uppnått<br />

HbAA1C<br />

≤6 % respektivee<br />

systoliskkt<br />

blodtryc ck ≤ 130 mmm<br />

Hg. Fyynden<br />

inne ebär<br />

att data i NDDR<br />

är förennlig<br />

med jo ournaldata a för dessaa<br />

enheter.<br />

Undder<br />

2008 ggenomförddes<br />

en basllinjesunde<br />

ersökning (under tidden<br />

07-01- 01 –<br />

07-112-31)<br />

av eenheternaa<br />

för att kaartlägga<br />

antal<br />

diabeetiker,<br />

anttal<br />

och and del<br />

anmmälda<br />

till NNDR<br />

och aandel<br />

patiienter<br />

som m nått målvvärdet<br />

för HbA1C,<br />

koleesterol<br />

ochh<br />

blodtryckk.<br />

Därefteer<br />

har undersökninggen<br />

genomförts<br />

i två<br />

omggångar,<br />

enn<br />

för 2009 och en förr<br />

2010, för dessa parrametrar.<br />

Anddel<br />

diabetiiker<br />

i NDRR:<br />

För 20077<br />

har total la antalet ddiabetikerr<br />

för alla en nheter<br />

sattts<br />

till 3 % av listadee<br />

och har vvarit<br />

det vä ärde som aanvänts<br />

i nämnaren n.<br />

Anttalet<br />

diabeetiker<br />

i NDDR<br />

(täljareen)<br />

har hä ämtats från<br />

NDR ochh<br />

har gällt t alla<br />

diabbetiker<br />

oaavsett<br />

åldeer<br />

eller typp<br />

av diabet tes. För 20009<br />

och 20010<br />

har det<br />

fakttiska<br />

antaalet<br />

diagnoostiserade<br />

per enhet t från Västtra<br />

Götalaandsregion<br />

nens<br />

databas<br />

anväänts.<br />

Behhandlingsmmål<br />

HbA1C:<br />

Alla diaabetiker<br />

i NDR för rrespektivee<br />

enhet åld der<br />

30-775<br />

år ingåår<br />

i den unndersökta<br />

ggruppen.<br />

Behandlin B ngsmålet äär<br />

6,0 % el ller<br />

lägrre.<br />

Nytt reeferensvärrde<br />

med saamma<br />

mät tmetod infförs<br />

som mmedför<br />

att<br />

HbAA1C<br />

motsvvarar<br />

52 mmmol/mol,<br />

[3]. Andel l med uppnnått<br />

målväärde<br />

är an ntalet<br />

medd<br />

HbA1C 66,0<br />

eller läägre<br />

i proceent<br />

av ant talet med uuppmätt<br />

HHbA1C-vä<br />

ärde.<br />

Förr<br />

att få ersättning<br />

ennligt<br />

P4P-mmodellen<br />

skall s andeelen<br />

vara mminst<br />

55 % och<br />

för att få den högsta errsättningenn<br />

minst 65 5 %.<br />

Kollesterol:<br />

Allla<br />

diabetiiker<br />

i NDRR<br />

för respe ektive enhhet<br />

ålder 30-75<br />

år ingår<br />

i<br />

denn<br />

undersökkta<br />

gruppeen.<br />

Behanddlingsmålet<br />

är 4,5 mmmol/l<br />

elleer<br />

lägre. Andelen A<br />

medd<br />

uppnått målvärdee<br />

är antaleet<br />

med kole esterol 4,55<br />

mmol eller<br />

lägre i<br />

proccent<br />

av tottala<br />

antalet<br />

med upppmätt<br />

kol lesterolvärrde.<br />

Lägstta<br />

gräns fö ör<br />

ersäättning<br />

ennligt<br />

P4P äär<br />

45 % ochh<br />

för maxi imal ersätttning<br />

minnst<br />

55 %.<br />

Blodtryck:<br />

Allla<br />

diabetikker<br />

i NDRR<br />

för respektive<br />

enheet<br />

ålder 300-75<br />

år ing går i<br />

denn<br />

undersökkta<br />

gruppeen.<br />

Behanddlingsmålet<br />

är blodttryck<br />

130/ /80 mmHg g eller<br />

lägrre.<br />

Andeleen<br />

med upppnått<br />

målvärde<br />

är antalet a meed<br />

blodtrycck<br />

130/80 eller<br />

lägrre<br />

i procennt<br />

av totala<br />

antalet mmed<br />

uppm mät blodtryyck.<br />

Lägstta<br />

gräns fö ör<br />

ersäättning<br />

ennligt<br />

P4P äär<br />

35 % ochh<br />

för maxi imal utdellning<br />

45 % %.<br />

Förr<br />

ytterligarre<br />

informaation<br />

kringg<br />

resultate en i Q-diabbetes,se<br />

biilaga<br />

19.<br />

17


5. Reesultat<br />

i förhållande<br />

tilll<br />

projek ktens mmål<br />

5.11.<br />

Mål a<br />

Strääva<br />

efter aatt<br />

fler pattienter<br />

nåår<br />

sina beh handlingsmmål<br />

utifrånn<br />

nationel lla<br />

rikttlinjer,<br />

gennom<br />

att annvända<br />

Naationella<br />

Kvalitetsre<br />

K egister somm<br />

beslutss stöd.<br />

5.1. 1. Utfallssmått<br />

för QQ­svikt<br />

Ekookardiograafi<br />

(EKO) ffanns<br />

innaan<br />

projekt tstart för QQ-svikt<br />

påå<br />

82 % av pati- p<br />

enteerna<br />

inomm<br />

SV och på<br />

46 % inoom<br />

öppenv vården (ÖVV).<br />

Resultatet<br />

från period p<br />

tre visar att ssiffran<br />

harr<br />

ökat till 92 % av pa atienternaa<br />

inom sluutenvården<br />

n (SV)<br />

och till 80 % aav<br />

patientterna<br />

inomm<br />

ÖV.<br />

Figuur<br />

3 Utfördaa<br />

EKO i sluteen-<br />

respektivve<br />

öppenvår rden<br />

Meddicinsk<br />

beehandling:<br />

Inom ÖV fick 44 % av patiennterna<br />

RASS<br />

+ betablockad<br />

meddan<br />

det innom<br />

SV varr<br />

79 % somm<br />

fick sam mma behanndling.<br />

Det<br />

var stor sprid-<br />

ning<br />

mellan dde<br />

olika ennheterna<br />

i registret. . En hög andel<br />

(85 % %) av patie enterna<br />

fickk<br />

diuretikaa.<br />

Totalt<br />

fick 611<br />

% av patiienterna<br />

dden<br />

rekom mmenderadde<br />

behandllingen<br />

med<br />

RASoch<br />

betablockkad<br />

under tredje perrioden<br />

vilk ket är i nivvå<br />

med perriod<br />

två oc ch en<br />

marrkant<br />

förbbättring<br />

jämfört<br />

medd<br />

förstudie en. Variatiionen<br />

melllan<br />

de olik ka<br />

enhheterna<br />

vaar<br />

dock forttfarande<br />

hhög.<br />

De två å första peerioderna<br />

bestod av tre<br />

ersäättningsniivåer<br />

medan<br />

den treedje<br />

endas st har två.<br />

18<br />

Ersättningsn nivå 1<br />

Ersättningsn nivå 2


Figuur<br />

4 ACE-hämmmare/ARBB<br />

och Betabllockerare<br />

i procent p förddelat<br />

på sluten-<br />

och öppenvård<br />

Förr<br />

att se om de gjorda förändringgarna<br />

har medfört mminskat<br />

anntal<br />

återin- -<br />

lägggningar<br />

gjoordes<br />

en jäämförelse<br />

mellan åt terinläggnningar<br />

år 22009<br />

och 2010<br />

medd<br />

huvuddiiagnos<br />

hjärrtsvikt<br />

på de båda sjukhusen s . Vid en mminskning<br />

eller<br />

oförrändrat<br />

väärde<br />

får ennheterna<br />

vvardera<br />

5 000 0 kr. Anntalet<br />

utskkrivna<br />

< 85<br />

år är<br />

meddtagna<br />

i sttatistiken.<br />

Endast ppatienter<br />

listade<br />

på vårdenhetter<br />

som in ngår i<br />

Qsvviktprojekttet<br />

ingår. Antalet våårddagar<br />

och o vårdtiillfällen<br />

haar<br />

ökat tre edje och<br />

sistta<br />

periodenn<br />

jämfört mmed<br />

period<br />

2.<br />

År Vårddaagar<br />

Vårrdtillfällen<br />

n Vårddagar/vårdtiillfälle<br />

20077<br />

1606<br />

254<br />

6,32<br />

20088<br />

1405<br />

219<br />

6,41<br />

20099<br />

1339<br />

182<br />

7,35<br />

20100<br />

2416<br />

392<br />

6,16<br />

Tabeell<br />

3 Antal vvårddagar<br />

occh<br />

vårdtillfäällen<br />

för återinläggninggar<br />

inom Q-ssvikt<br />

Täcckningsgraaden<br />

av EQQ5D-formulären<br />

frå ån 2008 vaar<br />

låg. Undder<br />

andra och<br />

treddje<br />

året uttgick<br />

därföör<br />

ersättniing<br />

för reg gistrering fför<br />

att höja<br />

täckning gs-<br />

graden.<br />

19<br />

Ersä ättningsnivå 1<br />

Ersä ättningsnivå 2<br />

Ersä ättningsnivå 3


120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

Figuur<br />

5 Registreering<br />

av EQ5D-enkäter<br />

i slutenvård den<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

Registreringg<br />

EQ5D % ‐ sluttenvård<br />

2008<br />

RRegistrerring<br />

EQ55D<br />

% ‐ öppenvå ö ård<br />

2008<br />

2009<br />

2009<br />

Figuur<br />

6 Registreering<br />

av EQ5D-<br />

enkäterr<br />

i öppenvården<br />

EQ5D-index<br />

äär<br />

en sammanvägniing<br />

av de fem f dimennsio<strong>ner</strong>na<br />

rörlighet,<br />

hyggien,<br />

huvudsakliga<br />

aaktiviteterr,<br />

smärta/b besvär ochh<br />

oro/nedsttämdhet.<br />

Maxximalt<br />

värrde<br />

är 1,0 och sämstta<br />

tänkbar ra värde äär<br />

0.<br />

Pattienternas<br />

livskvalittet,<br />

mätt som<br />

EQ5D,<br />

var så goott<br />

som oföörändrad<br />

mellan m<br />

de ttre<br />

mätninngarna<br />

somm<br />

är utfördda<br />

på samm ma patiennter.<br />

Efterssom<br />

patien nternas<br />

livsskvalitet<br />

i princip vaarit<br />

oföränndrad<br />

samt tliga periooder<br />

av Q-svikt<br />

utfaller<br />

5 00 00 kr till vvarje<br />

deltaagande<br />

enhhet.<br />

20<br />

20010<br />

20010<br />

Procent<br />

Procent<br />

Ersättniingsnivå<br />

1<br />

Ersättniingsnivå<br />

2<br />

Ersättniingsnivå<br />

1<br />

Ersättniingsnivå<br />

2


Figuur<br />

7 EQ5D mmått<br />

på en koohort<br />

av pattienter<br />

Förr<br />

ytterligarre<br />

informaation<br />

hänvvisas<br />

till Q-svikts Q resultatredoovisningar<br />

r,<br />

se bbilaga<br />

14-116.<br />

5.1. 2. Utfalllsmått<br />

förr<br />

Q­diabetees<br />

Förr<br />

att strävaa<br />

efter att fler patienter<br />

när sina s behanndlingsmåll<br />

valdes<br />

i Q--diabes<br />

fölljande<br />

upppföljningsvvariabeler:<br />

:<br />

• HBA1c,<br />

Totallkolesteroll,<br />

Blodtryc ck<br />

Perrformancee:<br />

HbA1C<br />

≤ 6%<br />

Förstudie<br />

-<br />

0–54 %<br />

55–64 %<br />

> 64 %<br />

Tabeell<br />

4 Andel aav<br />

de i NDR registreradde<br />

diabetespatienter<br />

i ålldern<br />

30-75 åår<br />

med målv värdet<br />

≤6% för HbA1c<br />

21<br />

År 1<br />

0 kr<br />

5 000 kr<br />

10 000 kr<br />

0–54 %<br />

55–64 %<br />

> 64 %<br />

ÅÅr<br />

2<br />

0 kr<br />

5 000 0 kr<br />

10 000 0 kr


HbA1C<br />

För‐<br />

studie<br />

År 1<br />

År 2<br />

Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

Nivå 1 0 kkr<br />

Nivå 2 5 000 kr<br />

6<br />

15<br />

6<br />

15<br />

9<br />

22,5<br />

0 133<br />

32,55<br />

0 222<br />

110000 0 12<br />

555<br />

0 166<br />

80000 0 15<br />

400<br />

Tabeell<br />

5 Nivåer och utfall föör<br />

HbA1C innom<br />

Q-diabe etes<br />

I Q-diabetes<br />

hhar<br />

det skkett<br />

en minnskning<br />

av v andelen med uppffyllt<br />

målvä ärde<br />

avseende<br />

HbAA1C<br />

från 22007<br />

till 22010.<br />

Det är ä en litenn<br />

förändrinng<br />

och kur rvorna<br />

är i det närmmaste<br />

planaa<br />

för periooden.<br />

Det är ä samma förhållande<br />

som fra amgår<br />

i Soocialstyrelssens<br />

”Öppnna<br />

jämförellser”<br />

hösten n 2010, [4] . Trenden mot avstan nnande<br />

elleer<br />

sämre mmåluppfyllelse<br />

verkaar<br />

finnas över ö hela laandet.<br />

Förrstudien<br />

reesulteradee<br />

i ett fiktiivt<br />

värde i kolumnenn<br />

ut<strong>nytt</strong>jadde<br />

kr och andel. a<br />

Ingen<br />

P4P ersättning<br />

bbetalades<br />

uut<br />

i samba and med föörstudienss<br />

resultat utan<br />

värdet<br />

är att betrakta ssom<br />

ett jämförelseta<br />

al. Värdet ska tolkas<br />

som om det<br />

skuulle<br />

utgått ersättning<br />

enligt saamma<br />

prin nciper somm<br />

fördeladees<br />

för år 1 och<br />

år 2 hur stor andel av ddessa<br />

hadee<br />

då betala ats ut.<br />

22<br />

Nivå 3<br />

21<br />

52,5<br />

30<br />

37,5<br />

10 000 kr<br />

120000<br />

150000<br />

Tot Ut<strong>nytt</strong>j. U<br />

kr k och<br />

andel a<br />

40 st<br />

100 %<br />

40 st 230000 2<br />

100 %<br />

40 st 230000 2<br />

100 %<br />

69 %<br />

(fiktiv)<br />

58 %<br />

58 %


Totalkolesterrol:<br />

Perrformancee:<br />

Totalkolesteerol<br />

≤ 4,5mmol/l<br />

Tabeell<br />

6 Andel aav<br />

de i NDR registreradde<br />

diabetespatienter<br />

i ålldern<br />

30-75 åår<br />

som uppn når<br />

målvvärdet<br />

för tootal<br />

kolesterrol<br />

≤4,5mmool/l<br />

Totalkolesterol<br />

För‐<br />

studie<br />

År 1<br />

År 2<br />

Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

Nivå<br />

1 0 kr<br />

29<br />

72,5<br />

11<br />

27,5<br />

10<br />

25<br />

Förstudie<br />

-<br />

Nivå 2<br />

0 10<br />

Tabeell<br />

7 Nivåer och utfall föör<br />

kolesterool<br />

inom Q-dia abetes<br />

25<br />

0 22<br />

55<br />

0 25<br />

62,5<br />

0–44 %<br />

45–59 %<br />

> 59 %<br />

Anddelen<br />

medd<br />

uppfyllt mmålvärde<br />

fför<br />

koleste erol har ökkat<br />

under hela den<br />

aktuella<br />

periooden,<br />

dockk<br />

ligger deet<br />

totala re esultatet ppå<br />

en låg nnivå.<br />

Någo on<br />

liknnande<br />

föräändring<br />

ses<br />

inte för dden<br />

under rsökta poppulationen<br />

i ”Öppna<br />

jämmförelser”.<br />

23<br />

År 1<br />

5 000 kr<br />

110000<br />

125000<br />

0 kr<br />

5 000 kr<br />

10 000 kr<br />

Nivå 3 110<br />

000 kr<br />

1<br />

2,5<br />

7<br />

17,5<br />

5<br />

12,5<br />

0–44 %<br />

45–59 %<br />

> 59 %<br />

30000<br />

50000<br />

ÅÅr<br />

2<br />

0 kr<br />

5 000 0 kr<br />

10 000 0 kr<br />

Totalt Utnytjat U kr<br />

och o andel<br />

40 st<br />

100 %<br />

40 st<br />

100 %<br />

40 st<br />

100 %<br />

15%<br />

(fiktivt)<br />

140000<br />

35%<br />

175000<br />

44%


Blodtryck:<br />

Perrformancee:<br />

Blodtryckk<br />

≤ 1130/80<br />

mmm<br />

Hg<br />

Tabeell<br />

8 Andel aav<br />

de i NDR registreradde<br />

diabetespatienter<br />

i ålldern<br />

30-75 åår<br />

som uppn når<br />

målvvärdet<br />

för blodtryck<br />

≤1330/80<br />

mm Hgg<br />

Blodtrycck<br />

För‐<br />

studie<br />

År 1<br />

År 2<br />

Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

Nivå<br />

1 0 kr<br />

13<br />

32,5<br />

11<br />

27,5<br />

3<br />

7,5<br />

Förstudie<br />

-<br />

Nivå 2<br />

0 20<br />

Tabeell<br />

9 Nivåer och utfall föör<br />

blodtryckk<br />

inom Q-dia abetes<br />

50<br />

0 14<br />

35<br />

0 6<br />

15<br />

0–34 %<br />

35–44 %<br />

> 44 %<br />

Blodtrycket<br />

äär<br />

den indiikator<br />

somm<br />

enhetern na lyckats bäst i att förbättra under<br />

projjekttiden.<br />

Det är ockkså<br />

den inndikator<br />

so om visar föörbättringgar<br />

under samma<br />

tidssperiod<br />

i ”ÖÖppna<br />

jämmförelser”.<br />

.<br />

Förr<br />

ytterligarre<br />

informaation<br />

kringg<br />

dessa res sultat hännvisas<br />

till Q-diabets<br />

sluttrapport,<br />

sse<br />

bilaga 117.<br />

24<br />

År 1<br />

5 000 kr<br />

70000<br />

30000<br />

0 kr<br />

5 000 kr<br />

10 000 kr<br />

Nivå 3 110<br />

000 kr<br />

7<br />

17,5<br />

15<br />

37,5<br />

31<br />

77,5<br />

0–34 %<br />

35–44 %<br />

> 44 %<br />

150000<br />

310000<br />

ÅÅr<br />

2<br />

0 kr<br />

5 000 0 kr<br />

10 000 0 kr<br />

Totalt Utnytjat U kr<br />

och o andel<br />

40st<br />

100 %<br />

40 st<br />

100 %<br />

40 st<br />

100 %<br />

43%<br />

(fiktivt)<br />

220000<br />

55%<br />

340000<br />

85%


5.22.<br />

Mål b<br />

Ökaa<br />

användnningen<br />

av Nationellaa<br />

Kvalitets sregister i primärvåården;<br />

i pr rojektet<br />

innebär<br />

dettaa<br />

specifikt Nationellla<br />

Diabetesregistret<br />

och RiksSSvikt.<br />

5.2. 1. Utfalllsmått<br />

förr<br />

Q­svikt<br />

1200<br />

1000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

0<br />

Figuur<br />

8 Antal reegistrerade<br />

ppatienter<br />

i RRiksSvikt<br />

un nder projekttet<br />

Q-svikt<br />

Förrsta<br />

och anndra<br />

perioden<br />

(2008 och 2009) ) registrerrade<br />

alla ennheter<br />

>70<br />

%<br />

av ppatienternna<br />

och de fflesta<br />

100 eller nästa an 100 %.<br />

Treedje<br />

periodden<br />

(2010) registreraade<br />

alla en nheter >800<br />

% av pattienterna<br />

och o i de<br />

flessta<br />

fall 1000<br />

eller nästan<br />

100 % %. Det inne ebar att deet<br />

under trredje<br />

perio oden<br />

utfööll<br />

maximaal<br />

ersättniing<br />

för reggistrering<br />

till samtliiga<br />

enheteer.<br />

Förr<br />

ytterligarre<br />

informaation<br />

kringg<br />

Q-svikts resultat hhänvisas<br />

ttill<br />

bilaga 14-16.<br />

5.2.2.<br />

Utfalllsmått<br />

för Q­diabetees<br />

Reggistration<br />

2007<br />

Förstudie<br />

-<br />

Anta<br />

al registrera ade Q-svik kt<br />

20008<br />

År 1<br />

0–69 %<br />

70–85 %<br />

> 85 %<br />

Tabeell<br />

10 Andel i NDR regisstrerade<br />

pattienter<br />

av de et totala anttalet<br />

diagnostiserade<br />

diabbetespatientter<br />

per VC och<br />

år<br />

Totala<br />

antaleet<br />

diabetikker<br />

i NDR har ökat från f 8 984 (FBD 4 440<br />

och SB BL<br />

4 5444)<br />

år 2007<br />

till 12 8994<br />

(FBD 6 096 och SBL S 6 7988)<br />

år 2010.<br />

25<br />

2009<br />

0 kr<br />

10 000 kr<br />

15 000 kr<br />

20110<br />

ÅÅr<br />

2<br />

0–69 %<br />

70–85 %<br />

> 85 %<br />

0 kr<br />

10 000 0 kr<br />

15 000 0 kr


Andel i NDR<br />

För‐<br />

studie<br />

Period 1 Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

Period 2 Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

8000<br />

7000<br />

6000<br />

5000<br />

4000<br />

3000<br />

2000<br />

1000<br />

Tabeell<br />

11 Nivåerr<br />

och utfall för registrerring<br />

i NDR inom i Q-diabbetes<br />

Anttalet<br />

diabetiker<br />

är ossäker<br />

för 20007.<br />

Det fi inns ingen siffra för aantalet<br />

me ed<br />

diabbetes<br />

för detta<br />

år utaan<br />

jämföreelsen<br />

har gj jorts genomm<br />

att utgåå<br />

från en fik ktiv<br />

nivåå<br />

på 3 % avv<br />

listade inndivider.<br />

FFör<br />

många enheter var<br />

antalet listade 20 007 lika<br />

medd<br />

antalet innvånare<br />

i uupptagninngsområdet<br />

t. För 20099<br />

och 20100<br />

finns uppgifter<br />

om antalet diaabetiker<br />

i rrespektivee<br />

område i regionens databas. DDär<br />

räknas<br />

för<br />

varjje<br />

enhet anntalet<br />

medd<br />

diagnos ddiabetes<br />

un nder de sennast<br />

900 dagarna<br />

och h som<br />

har r en aktuell<br />

listning ppå<br />

enhetenn.<br />

Avlidna med diagnnos<br />

räknass<br />

inte med.<br />

0<br />

4440<br />

Antal<br />

VC<br />

Andel<br />

VC<br />

År 2007<br />

4544<br />

Nivå 1 0 kr Nivå 2 10 000 kr Nivå 3<br />

18<br />

45<br />

Figur<br />

9 Antal registrerade<br />

patienter i NDR<br />

4<br />

10<br />

3<br />

7,5<br />

5122<br />

AAntal<br />

i NDR för FBD och SBL<br />

År 20008<br />

5210<br />

110<br />

225<br />

0 222<br />

220000<br />

144<br />

2100000<br />

40 st<br />

0<br />

555<br />

8 80000<br />

299<br />

4350000<br />

40 st<br />

220<br />

5830<br />

År 2009<br />

5568<br />

26<br />

122<br />

300<br />

355<br />

72,55<br />

6096<br />

År 20100<br />

66798<br />

15000 krr<br />

Tot<br />

FBD<br />

SBL<br />

40 st<br />

100 %<br />

100 %<br />

100 %<br />

Ut<strong>nytt</strong>j.<br />

kr och<br />

andel<br />

58 %<br />

(fiktiv)<br />

430000<br />

72 %<br />

515000<br />

85 %


180<br />

160<br />

140<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

Figuur<br />

10 I Fyrboodal<br />

har allaa<br />

utom tre vvårdcentrale<br />

er nått den llägsta<br />

nivånn<br />

för registre ering<br />

andrra<br />

året<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

q2<br />

1771<br />

1114<br />

m11<br />

l2<br />

108<br />

n1<br />

111<br />

a2<br />

102 1102<br />

101 100<br />

l1<br />

107<br />

g2 g2<br />

107<br />

r1 r1<br />

i2<br />

p1<br />

f2<br />

102 101<br />

i1<br />

r2 r2<br />

a1<br />

Andel diabetiker<br />

i NDR 2010 2 FBD<br />

FBD Andel diabb<br />

i NDR av totala<br />

antalet År 20110<br />

98 98<br />

c2<br />

Andel diabetiker<br />

i NDR 2010<br />

för SBL<br />

101 100 100<br />

f1<br />

d2<br />

b1<br />

91<br />

j2<br />

SBLL<br />

4kv 2010 Andeel<br />

NDR<br />

o1<br />

90 89 89<br />

o2<br />

99 98 97<br />

t1<br />

Figuur<br />

11 I Södraa<br />

Bohuslän hhar<br />

alla vårdcentraler<br />

nått n den läggsta<br />

nivån föör<br />

registrerin ng<br />

andrra<br />

året<br />

Förr<br />

ytterligarre<br />

informaation<br />

till QQ-diabetes<br />

resultat hhänvisas<br />

tiill<br />

bilaga 17. 1<br />

27<br />

k1<br />

q1<br />

87 85 833<br />

t2<br />

m2<br />

Q-gräns 2<br />

96<br />

d1<br />

91<br />

p2<br />

g1<br />

899<br />

n2<br />

79<br />

74<br />

86 85 884<br />

h1<br />

Övre gräns<br />

e1<br />

770<br />

70<br />

k2<br />

h2<br />

QQ-gräns<br />

1<br />

j1<br />

79<br />

e2<br />

c1<br />

54<br />

72<br />

36<br />

s2 s2<br />

0<br />

b2<br />

71 70<br />

s1 s1<br />

ÖNe Nedre gräns


5.33.<br />

Mål c<br />

Inhäämta<br />

kunskap<br />

om dee<br />

behandli ingsmetodder<br />

som haar<br />

använts s för att<br />

uppnnå<br />

uppsattta<br />

behandllingsmål.<br />

5.3. 1. Inhämtad<br />

kunsskap<br />

för QQ­svikt<br />

Sammtliga<br />

vårddcentralerr<br />

har registtrerat<br />

så gott g som 1000<br />

% av hjjärtsvikts-<br />

patiienterna<br />

i RiksSviktt.<br />

Dett<br />

är obligattoriskt<br />

attt<br />

ange NYHA-klass<br />

i RiksSvikkt.<br />

Inom SSV<br />

var NYHA-<br />

klasss<br />

angivenn<br />

i förstudien<br />

i 51 % av fallen och motsvvarande<br />

siiffra<br />

inom ÖV<br />

var 30 %. Anggivandet<br />

aav<br />

NYHA- klass har ökat markkant<br />

undeer<br />

projekttiden<br />

bådde<br />

inom SVV<br />

och ÖV ääven<br />

om vii<br />

ser en lite en minsknning<br />

inom ÖV under period<br />

tre. NYHA-kllass<br />

anges i RiksSvikkt<br />

och ligg ger även tilll<br />

grund föör<br />

bedömni ing av<br />

behhandling<br />

[55].<br />

Stuudier<br />

har vvisat<br />

att naatriuretiskka<br />

peptide er (BNP occh<br />

NT-proBBNP)<br />

har ett<br />

höggt<br />

negativtt<br />

prediktivvt<br />

värde (NNPV),<br />

det vill v säga föörmåga<br />

attt<br />

utesluta a hjärtsvikkt.<br />

Vid ett förhöjt väärde<br />

måstee<br />

man kom mplettera uutredninggen<br />

med EK KO.<br />

NT--proBNP<br />

vvar<br />

analysserat<br />

hos 558<br />

% av pa atienternaa<br />

i SV och hhos<br />

30 % i ÖV.<br />

Anvvändningeen<br />

ökade uunder<br />

projeekttiden<br />

fö ör att diaggnostisera<br />

hjärtsvikt<br />

och<br />

anaalyserades<br />

tredje perrioden<br />

hoss<br />

cirka häl lften av paatienternaa.<br />

Anvvändning<br />

aav<br />

NT-prooBNP<br />

förbättrar<br />

diagnostikenn<br />

vid missttanke<br />

om<br />

hjärrtsvikt<br />

meen<br />

skall innte<br />

använddas<br />

ensam mt utan tillsammans<br />

med klini isk<br />

beddömning<br />

(aanamnes,<br />

ffysikalisktt<br />

status) och o Ekokarrdiografi<br />

( (EKO). Det<br />

störrsta<br />

diagnnostiska<br />

väärdet<br />

av NNT-proBNP<br />

P ses hos ppatienter<br />

mmed<br />

obeha andlad<br />

missstänkt<br />

hjäärtsvikt<br />

däär<br />

ett värdde<br />

under referensint<br />

r tervallsgräänsen<br />

med d<br />

myccket<br />

hög sannolikheet<br />

(95-100 %) uteslut ter hjärtsvvikt.<br />

Nivåeerna<br />

av NT-<br />

proBNP<br />

är reelaterade<br />

ttill<br />

gradenn<br />

av hjärts svikt [6].<br />

Inomm<br />

ÖV fick 44 % av ppatienternaa<br />

RAS + betablockadd<br />

medan ddet<br />

inom SV V<br />

var 79 % somm<br />

fick sammma<br />

behanddling.<br />

Det var stor sspridning<br />

mmellan<br />

de olika<br />

enhheterna<br />

i registret.<br />

EEn<br />

hög anddel<br />

(85 %) av patienterna<br />

fick diuretika a.<br />

Totalt<br />

fick 611<br />

% av patiienterna<br />

dden<br />

rekom mmenderadde<br />

behandllingen<br />

med<br />

RASoch<br />

betablockkad<br />

under tredje perrioden<br />

vilk ket är i nivvå<br />

med perriod<br />

två oc ch en<br />

marrkant<br />

förbbättring<br />

jämfört<br />

medd<br />

förstudie en. Variatiionen<br />

melllan<br />

de olik ka<br />

enhheterna<br />

vaar<br />

dock forttfarande<br />

hhög.<br />

Ballongvidgning/kranskkärlsoperaation<br />

(PCI/ /CABG) vaar<br />

de vanliigaste<br />

ingr reppen<br />

blannd<br />

de regisstrerade<br />

paatienternaa.<br />

Totalt ha ade 36 pattienter<br />

fåttt<br />

CRT-pace emaker<br />

och 31 hade fåått<br />

ICD innopereradee,<br />

vilket är r en ökningg<br />

då endasst<br />

6 patienter<br />

hadde<br />

fått CRTT<br />

år 2007. Enligt Soccialstyrels<br />

sens riktlinnjer<br />

är inddikation<br />

för r CRT<br />

cirkka<br />

20 % avv<br />

patienterrna<br />

med svvår<br />

hjärtsv vikt (NYHAA<br />

III-IV).<br />

28


Förr<br />

ytterligarre<br />

informaation<br />

kringg<br />

resultat i Q-svikt sse<br />

[7] sammt<br />

bilaga 16 6-18.<br />

5.3.2.<br />

Inhämmtad<br />

kunskap<br />

för Q­diabetes<br />

Förr<br />

att inhämmta<br />

kunskkap<br />

om de behandlin ngsmetodeer<br />

som anvvänts<br />

för att a<br />

upppnå<br />

uppsattta<br />

behanddlingsmål<br />

har inom Q-diabetees<br />

en patieentenkät<br />

inom i<br />

NDR<br />

används.<br />

Patientenkäten<br />

tiill<br />

NDR är r ny och haade<br />

fram ttill<br />

projekt tet<br />

enddast<br />

använnts<br />

i begräänsad<br />

omfaattning.<br />

Metoden M mööjliggör<br />

för<br />

NDR att t mäta<br />

patiientupplevvd<br />

kvalitet<br />

i tillhanddahållen<br />

vård v och hhälsorelateerad<br />

livskv valitet.<br />

Viddare<br />

ska ennkäten<br />

ha individenn<br />

som utgå ångspunktt.<br />

Genom aatt<br />

använd da<br />

patiientenkäteen<br />

vidgas perspektivet<br />

över diabetespat<br />

d tienternass<br />

hälsa till l att<br />

föruutom<br />

mediicinska<br />

vaariabler<br />

ävven<br />

omfatt ta hur patiienten<br />

måår,<br />

diabetes s-<br />

relaaterad<br />

livsskvalitet.<br />

FFokus<br />

flyttas<br />

från utvärdering<br />

u gar av de medel som m<br />

hälsso-<br />

och sjuukvården<br />

aanvänder<br />

till uppföl ljning av eeffekter<br />

påå<br />

individen ns<br />

livsskvalitet,<br />

ssom<br />

också överenssttämmer<br />

med m hälso- och sjukvåårdslagens<br />

utgångspunkkt<br />

om god hhälsa<br />

på liika<br />

villkor r.<br />

Enkkäten<br />

har bearbetatts<br />

med skaattade<br />

värd dena för vvarje<br />

patient<br />

och anv vänts<br />

för att med innformationn<br />

från NDRR<br />

om med dicinska mmätvariableer<br />

beräkna a totala<br />

indeexmått<br />

förr<br />

hälsa ochh<br />

diabetesrrelaterad<br />

livskvalite l et. Detta inndex<br />

för diabetes<br />

bennämns<br />

”cappability”<br />

inndex<br />

(DCII).<br />

DCI ser r alltid till vad som äär<br />

möjligt att<br />

upppnå<br />

utifrånn<br />

individenns<br />

förutsäättningar.<br />

DCI ger föörutom<br />

ettt<br />

övergripa ande<br />

indeextal,<br />

ocksså<br />

informaation<br />

om ddet<br />

finns in ndivider elller<br />

gruppper<br />

av individer<br />

somm<br />

väsentliggt<br />

skulle kkunna<br />

öka sitt välbe efinnande.<br />

I enn<br />

praktisk tillämpniing<br />

är det viktigt att t också beaakta<br />

föruttsättningar<br />

för<br />

denn<br />

enskilde patientenn<br />

som är icke<br />

påverk kbara faktoorer,<br />

exemmpelvis<br />

åld der,<br />

könn,<br />

sjukdomms<br />

durationn<br />

och andrra<br />

kronisk ka sjukdommar.<br />

Resulltaten<br />

för pati- p<br />

enteenkäten<br />

inndikerar<br />

aatt<br />

det finnns<br />

skillnad der mellann<br />

diabetesenheterna<br />

a men<br />

också<br />

att enhheterna<br />

är mer lika i delindex 1:<br />

-<br />

-<br />

-<br />

-<br />

än i delindexx<br />

2:<br />

-<br />

-<br />

-<br />

HbA1c<br />

Blodtryckk<br />

Upplevd ttillgängligghet<br />

(latennt<br />

variabel l)<br />

Upplevd sservice<br />

läkkare<br />

(latennt<br />

variabe el)<br />

Upplevd ttrygghet<br />

( latent varriabel)<br />

Upplevd eegenvård<br />

(latent varriabel)<br />

Upplevd pproblem<br />

i vardagliga<br />

aktivitet ter (latentt<br />

variabel) )<br />

sammt<br />

att det ffinns<br />

betydande<br />

sprridning<br />

me ellan indivviderna<br />

i ddetta<br />

mått.<br />

Sprridningen<br />

mellan inddivider<br />

görr<br />

det möjli igt att identifiera<br />

mminoriteter<br />

r där<br />

resuultaten<br />

inddikerar<br />

attt<br />

de inte mmår<br />

bra. Resultaten<br />

R n indikerarr<br />

sålunda att de<br />

meddicinska<br />

vaariablernaa<br />

som idag registrera as löpande i NDR behhöver<br />

kommpletteras<br />

med inforrmation<br />

omm<br />

hur diab betespatienterna<br />

uppplever<br />

sin n<br />

29


situuation<br />

för aatt<br />

registrret<br />

skall gee<br />

en bättre e bild av hhälsa<br />

och hhälsorelate<br />

erad<br />

livsskvalitet.<br />

Förr<br />

ytterligarre<br />

resultatt<br />

i Q-diabeetes,<br />

se [8] ] samt bilaaga<br />

19.<br />

5.44.<br />

Mål d<br />

Skaapa<br />

underllag<br />

för en diskussionn<br />

kring vå årdens ersäättningssyystem<br />

utif från en<br />

mållstyrd<br />

ersäättningsmmodell<br />

som incitamen nt för en kkvalitetsstyyrd<br />

vård.<br />

5.4. 1. En kvaalitativ<br />

djuupintervjuuundersök<br />

kning<br />

Somm<br />

ett kompplement<br />

tiill<br />

mätningg<br />

av indikatorerna<br />

i de ekonomiska<br />

modell<br />

ernaa<br />

har ävenn<br />

en djupinntervjuunddersökning<br />

g gjorts inoom<br />

ramen fför<br />

Q-proje ekten,<br />

se bbilaga<br />

20. Uppdrageet<br />

att genomföra<br />

utv värderingeen<br />

gick till företaget Citec<br />

efteer<br />

att ett föörenklat<br />

aanbudsförffarande<br />

ge enomförts. . Det som gjorde att styr-<br />

gruuppen<br />

besluutade<br />

att anlita Citeec<br />

var att de hade erfarenheteer<br />

av likna ande<br />

projjekt,<br />

ett atttraktivt<br />

ppris<br />

samt hhade<br />

valt en lämpligg<br />

metod.<br />

Utvvärderingeen<br />

inleddes<br />

med personliga<br />

intervjuer<br />

aav<br />

projektkkoordinato<br />

orer<br />

och några av projektsjuuksköterskkorna.<br />

Rest terande inntervjuer<br />

ggenomförde<br />

es via<br />

teleefon.<br />

Respeektive<br />

projjekt<br />

försågg<br />

utredare en, Citec, mmed<br />

uppgiifter<br />

om an nsvar-<br />

iga sjuksköteerskor<br />

och läkare på vårdenhe eten. Citecc<br />

gjorde sedan<br />

ett ur rval<br />

utiffrån<br />

dessa listor. Uppgifter<br />

omm<br />

vilka som m blivit inttervjuade<br />

äär<br />

konfidentiellt.<br />

10 pperso<strong>ner</strong><br />

pper<br />

projektt<br />

har blivit<br />

intervjua ade dvs tootalt<br />

20 inttervjuer.<br />

Ungefär U<br />

var fjärde inteervjuad<br />

vaar<br />

läkare dde<br />

övriga var v sjukskööterskor.<br />

TTelefoninte<br />

ervju-<br />

erna<br />

genomföördes<br />

undeer<br />

periodenn<br />

oktober 2010 till januari<br />

2011.<br />

Ett viktigt syyfte<br />

med uttvärderinggen<br />

genom m djupintervjuer<br />

varr<br />

att identi ifiera<br />

fakttorer<br />

som bidragit ppositivt<br />

resspektive<br />

negativt n tilll<br />

Q-projekkten.<br />

En fr råga<br />

somm<br />

också skulle<br />

besvaaras<br />

var viilken<br />

påve erkan inslaaget<br />

av måålstyrning<br />

g genom<br />

Payy<br />

For Perfoormance<br />

(PP4P)<br />

har hhaft<br />

inom Q-projekten.<br />

Nedann<br />

följer en kort<br />

sammmanfattnning<br />

av de faktorernna<br />

som fram mkommit i utvärderringen:<br />

Stöd<br />

• DDe<br />

regionaala<br />

projekktsjuksköteerskorna<br />

har h varit eett<br />

myckett<br />

bra stöd för f<br />

vverksamhheten<br />

ute ppå<br />

vårdcenntralerna,<br />

det gällerr<br />

såväl kunnskapsmässig<br />

ssupport<br />

soom<br />

utbildnning<br />

underr<br />

projekten n<br />

• EErfarenheetsutbyte<br />

mmellan<br />

vårrdenhetern<br />

na har varrit<br />

viktig<br />

• LLegitimiteet<br />

att fokuusera<br />

på efftersatta<br />

diagnosgru<br />

d upper (frammförallt<br />

hhjärtsviktt)<br />

Perrsonal<br />

• EEngageradd<br />

personall<br />

i alla perrsonalkate<br />

egorier<br />

• TTeam<br />

på vvårdcentraalen<br />

som aarbetat<br />

till lsammanss<br />

• KKontinuiteten<br />

i perssonalgruppen<br />

– hyrl läkare mootverkar<br />

30


• AArbetsinnnehållet<br />

haar<br />

vidgats och blivit tydligare<br />

• PProjektet<br />

i sig har leett<br />

till en ökad foku usering på vårdområådet,<br />

det har h<br />

ddessutom<br />

legitimeraat<br />

att merr<br />

tid har la agts på denn<br />

aktuellaa<br />

patientgr ruppen<br />

fför<br />

att förbbättra<br />

diaagnos<br />

och oomhändert<br />

tagande<br />

• TTydligare<br />

rollfördelnning<br />

där ssjuksköter<br />

rskan kan avlasta lääkaren<br />

• TTillgång<br />

tiill<br />

kompettenshöjandde<br />

åtgärde er<br />

• VVårdcentrralens<br />

lednning<br />

har mmedgivit<br />

at tt extra arrbetstid<br />

laagts<br />

på<br />

rregistrerinngsarbetett<br />

Erssättning:<br />

• MMålrelaterrad<br />

ersätttning<br />

mötss<br />

av förstå åelse och acceptans<br />

fför<br />

att den n<br />

sstimulerarr<br />

till ett brra<br />

omhänddertagand<br />

de, jämförtt<br />

med presstationsrel<br />

la-<br />

tterad<br />

somm<br />

vårdvalett<br />

är<br />

• PPå<br />

sjuksköterskenivvå<br />

är arbetsinnehåll<br />

let och ommtanken<br />

omm<br />

den ensk kilde<br />

ppatienten<br />

central, ddvs.<br />

målstyyrning<br />

är positivt p<br />

• DDen<br />

ekonoomiska<br />

erssättningenn<br />

har i Q-p projekten vvarit<br />

av underordna<br />

ad<br />

bbetydelse<br />

• MMålen<br />

stöds<br />

i nationnella<br />

vårdprogram<br />

och o uppfatttas<br />

som reelevanta<br />

och o<br />

llegitima<br />

• IInga<br />

undaanträngninngseffekteer<br />

har kunnat<br />

konstaateras<br />

frånn<br />

djup-<br />

iintervjuerrna<br />

Övrrigt:<br />

• FFler<br />

sviktmmottagninngar<br />

har sttartat<br />

som m resultat av Q-sviktt<br />

• DDe<br />

mottaggningar<br />

soom<br />

kommitt<br />

längst ar rbetar medd<br />

inrapporrtering<br />

på å<br />

sschemalaggd<br />

tid och har utveckklade<br />

ruti i<strong>ner</strong><br />

Att lära för frramtiden:<br />

• ÖÖversyn<br />

aav<br />

IT-systeemen<br />

behöövs<br />

för att förenkla iinrapporteering<br />

• SSupportfuunktion<br />

förr<br />

IT för attt<br />

underlät tta det admministrativva<br />

arbetet t och<br />

iinrapporteering<br />

till dde<br />

centralaa<br />

kvalitets sregistren<br />

• SSupportfuunktion<br />

förr<br />

arbetssättt<br />

och kun nskapsinhäämtning<br />

• MMer<br />

systematiskt<br />

ha<br />

ett erfarrenhetsutb<br />

byte mellaan<br />

kollegorr<br />

på olika<br />

vvårdcentraaler/enhetter<br />

• HHyrläkaree<br />

motverkaar<br />

då engaagemanget<br />

t hos persoonalen<br />

på enheten är ä av<br />

hhögsta<br />

vikkt<br />

för att nnå<br />

resultatt<br />

31


Slutsats:<br />

• RRegistreriing<br />

i kvalittetsregisteer<br />

bör t.ex x. ingå i våårdvalet<br />

koopplat<br />

till ett<br />

iincitamennt<br />

för att sääkerställaa<br />

kontinuerlig<br />

använndning<br />

• ÖÖversyn<br />

ööver<br />

IT-sysstmen<br />

för att förenk kla inrappoortering<br />

occh<br />

undvika<br />

ddubbel-<br />

eller<br />

trippellregistreriing<br />

• SStödfunkttion<br />

i formm<br />

av t.ex. sjjuksköters<br />

ska, specieellt<br />

till liteen<br />

patientgrupp<br />

• DDiagnosuttbildad<br />

sjuuksköterskka<br />

på vård dcentralenn<br />

• KKontinuerrliga<br />

utbilddningsinsaatser<br />

för att a höja koompetenseen<br />

och kval liteten<br />

• SSchemalaggd<br />

tid för rregistrerinng<br />

• KKontinuerrlig<br />

dialog för att disskutera<br />

oc ch utbyta eerfarenhetter<br />

som bidrar<br />

ttill<br />

en godd<br />

vård för ppatienternna.<br />

5.4. 2. Ersätttningssysstemets<br />

utformning<br />

och utfall<br />

En utvärderinng<br />

av Q-prrojektens<br />

urformnin ng och utfaall<br />

som gennomförts<br />

av a IHE<br />

(Insstitutet<br />

förr<br />

hälso- occh<br />

sjukvårrdsekonom<br />

mi) visar attt<br />

de ekonoomiska<br />

moddellerna<br />

föör<br />

Q-projekkten<br />

kan hha<br />

stimule erat utvecklingen<br />

i öönskad<br />

rik ktning<br />

för processmååtten<br />

EKOO<br />

och behaandling<br />

me ed RAS ochh<br />

Betablocckad<br />

för<br />

hjärrtsvikt.<br />

Liivskvalitett<br />

mätt medd<br />

EQ5D uppvisar<br />

enn<br />

förbättriing,<br />

om än n liten,<br />

melllan<br />

de sennare<br />

perioderna<br />

somm<br />

medger en e jämföreelse.<br />

Förr<br />

diabetes kan detsamma<br />

sägaas<br />

för utfal llsmåtten blodtryckk<br />

och<br />

totaalkolesterool.<br />

Att mann<br />

inte ser någon förbättring<br />

i måluppfyyllelse<br />

för HbA1C H<br />

kann<br />

bero på ddiabetessjuukdomenss<br />

progressi ion.<br />

Minnskning<br />

avv<br />

vårdtillfäällen<br />

och vvårddagar<br />

r de första periodernna<br />

av Q-sv vikt<br />

följdd<br />

av en ökkning<br />

den sista periooden<br />

är sv vår att förkklara<br />

och kkan<br />

illustr rera<br />

svårigheternaa<br />

med att använda uutfallsmåt<br />

tt som enddast<br />

omfatttar<br />

en del lmängd<br />

av ppatienternna<br />

varje årr.<br />

Förr<br />

EQ5D finnns<br />

inte deenna<br />

probllematik<br />

ef ftersom allla<br />

patienteer<br />

kan vis sa ett<br />

värde<br />

på livskkvalitetenn<br />

vid mättiillfällena.<br />

EQ5D är därför ett bra utfall lsmått.<br />

HbAA1C,<br />

blodttryck,<br />

totaalkolesterool,<br />

EQ5D och o antal vvårddagarr<br />

och vårdt till-<br />

fällen<br />

har allaa<br />

den egennskapen<br />

aatt<br />

medelvä ärdet på vvårdcentraalen<br />

ändra ar sig<br />

intee<br />

bara pgaa<br />

behandlinngens<br />

kvaalitet<br />

utan n även pga sjukdomeens<br />

progre ession.<br />

Utffallet<br />

kan oockså<br />

påveerkas<br />

av nnyrekryter<br />

ring av pattienter.<br />

Innkludering<br />

g av<br />

linddrigt<br />

sjukaa<br />

patienterr<br />

förbättraar<br />

utfallet medan innkluderingg<br />

av svårt sjuka s<br />

patiienter<br />

förssämrar<br />

utffallet.<br />

Måttten<br />

för vå årddagar ooch<br />

vårdtilllfällen<br />

lig gger<br />

dessutom<br />

till viss del uutanför<br />

vårrdcentrale<br />

ens kontroll,<br />

se bilagga<br />

21.<br />

Förr<br />

ytterligarre<br />

underlaag<br />

till diskkussionen<br />

om o vårdenns<br />

ersättniingssystem<br />

m,<br />

se ääven<br />

[9, 100,<br />

11]<br />

32


5.55.<br />

Mål e<br />

Utvveckla<br />

sammarbetet<br />

mmellan<br />

delttagarna<br />

i trepartsko t onstellatioonen;<br />

som ett<br />

forttlöpande<br />

samarbete<br />

mellan paarterna<br />

kr ring gemennsam<br />

kvallitetsutvec<br />

ckling<br />

av hhälso-<br />

och sjukvård och läkemmedel.<br />

Proojektet<br />

harr<br />

genomförrts<br />

i samveerkan<br />

mel llan Sverigges<br />

Kommmu<strong>ner</strong><br />

och Landstingg,<br />

de fyra sstatliga<br />

myyndigheterrna<br />

Läkem medelsverkket,<br />

Socialsstyrelsen,<br />

Tand-<br />

vårds-<br />

och läkkemedelsfförmånsveerket<br />

och Statens S beredning<br />

föör<br />

medicin nskut- värdering<br />

sammt<br />

branschhorganisaationen<br />

för r de forskaande<br />

läkemmedelsföre<br />

etagen<br />

– LIIF.<br />

Socialsstyrelsenss<br />

roll har föörändrats<br />

sedan proojektet<br />

staartade,<br />

frå ån att<br />

ingåå<br />

i styrgruuppen<br />

till aatt<br />

vara uutvärderare.<br />

Dett<br />

är första gången deessa<br />

intresssenter<br />

en nats om att<br />

driva gemmensamm<br />

ma<br />

projjekt.<br />

Det äär<br />

i sig ett utvecklatt<br />

samarbet te mellan de deltagaande<br />

organ nisa-<br />

tion<strong>ner</strong>na<br />

i denn<br />

så kalladde<br />

treparttskonstella<br />

ationen. HHur<br />

den forrtsatta<br />

sam m-<br />

verkkan<br />

utformmas<br />

är ännnu<br />

inte beeslutat.<br />

33


6. Koommuniikation<br />

I projekktplanen<br />

fframgår<br />

projektens<br />

gemensam mma kommmunikatioonsstrategi,<br />

se<br />

bilaga 4.<br />

Q-projeekten<br />

har kommuniicerats<br />

på följande sätt:<br />

2006<br />

Paymeent<br />

for perfformance<br />

• Rappport<br />

<strong>LIF</strong><br />

• Phaarma<br />

Indusstry<br />

2007<br />

Faststäälld<br />

finanssiering<br />

• Daggens<br />

Mediciin<br />

• Daggens<br />

samhäälle<br />

• Läkkartidningeen<br />

• Meddicine<br />

Editiion<br />

• <strong>LIF</strong>F<br />

pressmeddd.<br />

• Phaarma<br />

Indusstry<br />

• Sunnt<br />

liv.nu m. fl.<br />

• Almmedalen<br />

2008<br />

Kick-offf<br />

Q-svikt<br />

• Daggens<br />

Mediciin<br />

Förstudie<br />

Q-svikkt<br />

• Rappport<br />

• Postter<br />

Riksstäämman<br />

Q-projeekten<br />

• Postter<br />

kvalitettsregisterdagarna<br />

Q-projeekten<br />

har dessutomm<br />

en hemsiida<br />

som ko ontinuerliggt<br />

kommunicerat<br />

händellser<br />

underr<br />

projekttidden.<br />

All dookumentation<br />

som rrör<br />

Q-projeekten<br />

har också<br />

samlatts<br />

här, wwww.q-projekkten.se.<br />

Se resppektive<br />

deelrapport<br />

bbilagor<br />

16, 17, 18 och h 19.<br />

34<br />

2009 9<br />

Star rt Q-diabetes<br />

• Dagens D Medicin<br />

• Kvalitetsmä<br />

K ässan nov.<br />

Q-sv vikt<br />

• Debatt D – Daagens<br />

Mediicin<br />

• Dagens D Medicin<br />

– Temmanummer<br />

r<br />

Hjärta H Kärll<br />

• Status S - Hjäärt-<br />

och Luungsjukas<br />

Riksförbund<br />

R d<br />

• Rapport R 1:aa<br />

året<br />

• Riksstämm<br />

R man nov.<br />

• Skånes S kvaalitetsregistterdagar<br />

ap pr.<br />

• Läkemedel<br />

L i Skåne – mmässa<br />

mar rs<br />

Q-pr rojekten<br />

• Kvalitetsre<br />

K gisterdagarrna<br />

oktober<br />

2010 0<br />

Q-sv vikt<br />

• Läkartidnin<br />

L ngen, Q-sviikt<br />

första året å<br />

Kon ntinuerligtt:<br />

• Medlemsmö<br />

M öten<br />

• Beslutsgrup<br />

B pp kvalitetregister<br />

• Läkemedels<br />

L skommittéeer<br />

• Hemsidor H<br />

• Projekt- P ochh<br />

expertgruuppsmöten


7. Koostnadsuuppföljnning<br />

Projekttet<br />

finansiieras<br />

genoom<br />

sk. Offeentligt<br />

pri ivat partneerskap<br />

(OPPP)<br />

eller det d<br />

engelskka<br />

uttryckket<br />

Public-Private-PPart<strong>ner</strong>ship<br />

ps (PPP). PPP är ettt<br />

begrepp som<br />

täcker ett antal oolika<br />

samaarbetsformmer<br />

av olik ka karaktäärer.<br />

Begrreppet<br />

inne ebär<br />

ett ömssesidigt<br />

saammanförande<br />

av inntressen<br />

och<br />

<strong>nytt</strong>a mmellan<br />

tvåå<br />

eller flera a<br />

parter, , varav miinst<br />

en är offentlig ooch<br />

en är privat. p Dett<br />

ska innebbära<br />

ett sa am-<br />

arbete över längrre<br />

tid där resultatenn<br />

bidrar ti ill offentligga<br />

tjänsterr.<br />

Partern na<br />

samverrkar<br />

för attt<br />

tillföra oolika<br />

komppetens.<br />

Ka araktären på samarrbetet<br />

ska<br />

kännettecknas<br />

avv<br />

öppenhett<br />

och med kontrakt där det tyydligt<br />

frammgår<br />

hur sam<br />

verkann<br />

ska ske. Målet medd<br />

PPP innnebär<br />

också å oftast attt<br />

någon foorm<br />

av inn nova<br />

tion, uttveckling<br />

eller invesstering<br />

skeer.<br />

De delttagande<br />

laandstingenn/regio<strong>ner</strong>nna<br />

har skap pat förutsäättningar<br />

fför<br />

Q-proje ektens<br />

genomfförande.<br />

Projektmeddlen<br />

delas llika<br />

mellan n de båda ddelprojekteen.<br />

Q-proje ekten<br />

är finannsierade<br />

mmed<br />

ekonommiska<br />

meddel<br />

från reg geringen ssamt<br />

<strong>LIF</strong> mmed<br />

7,5 mi iljo<strong>ner</strong><br />

vardera.<br />

Flödenn<br />

av de ekonomiskka<br />

medleen<br />

Vart occh<br />

ett av ddelprojekteen<br />

hade enn<br />

budget på p 7,5 miljo<strong>ner</strong><br />

kronnor<br />

totalt under u<br />

projektttiden.<br />

De deltagandde<br />

landstinngen<br />

rekv virerade mmedel<br />

från SKL.<br />

De stattliga<br />

medllen<br />

betaladdes<br />

ut frånn<br />

näringsd departemeentet<br />

via SSocialstyre<br />

elsen.<br />

SKL reekvireradee<br />

medel fråån<br />

Socialsstyrelsen<br />

och o från LIIF.<br />

Följandde<br />

kostnad der<br />

uppstood<br />

lokalt innom<br />

projekktorganisaationen.<br />

• PPla<strong>ner</strong>ing<br />

• DDesign<br />

• UUppföljninng<br />

• UUtbildninggsprogramm<br />

• PPersonalkkostnader<br />

• RResekostnnader<br />

• MMaterialkkostnader<br />

• ÖÖvriga<br />

kostnader<br />

De lokaala<br />

projekttgruppernna<br />

tog var ooch<br />

en fram m en budgget<br />

utifrån dessa kos stnads-<br />

poster. De förutssättningar<br />

som bestäämdes<br />

av styrgruppe s en var att varje delprojekt,<br />

Q-sviktt<br />

och Q-diabetes,<br />

vaardera<br />

hadde<br />

en budg get på maxximalt<br />

7,5 miljo<strong>ner</strong> kronor. k<br />

Styrgruuppen<br />

anggav<br />

vidaree<br />

att den mmaximala<br />

ersättning e gen till varrje<br />

deltaga ande<br />

enhet pper<br />

projekktperiod<br />

skkulle<br />

vara maximalt t 50 000 krronor.<br />

Kostnaaderna<br />

för resor och aarbetstid<br />

fför<br />

den nat tionella proojektgrupppen<br />

bekostades<br />

av SKLL<br />

respektivve<br />

<strong>LIF</strong> utaanför<br />

projeektets<br />

bud dget.<br />

35


En buddget<br />

togs ffram<br />

för prrojektet<br />

viilken<br />

revid derades i ssamband<br />

mmed<br />

halvti ids-<br />

avstämmningen,<br />

i septembeer<br />

2009.<br />

Q-svikt<br />

Q-diabetees<br />

Tabell 12<br />

Budget för<br />

Q-projketeen<br />

uppdelat på olika ko ostnadsposteer<br />

2009<br />

Sammaanställninngen<br />

av Q--projektenns<br />

ekonomi iska redovvisning:<br />

Q-svikkt<br />

År<br />

Prognos vid<br />

halvtidsaavstämning<br />

utfall<br />

sluträkning<br />

P4P kostnad<br />

3 338<br />

2 700<br />

P4PP<br />

kostnad Löönekostnad<br />

2007 3118<br />

080<br />

2008 8448<br />

000<br />

2009 9773<br />

000<br />

2010 8555<br />

000<br />

2011 -<br />

3 3338<br />

000<br />

2 9994<br />

080<br />

3443<br />

920 -<br />

Lönnekostnad<br />

(exppertgrupp,<br />

projjektgrupp,IHE)<br />

3 8553<br />

3 8119<br />

(exxpertgrupp,<br />

proojektgrupp,<br />

IH HE,<br />

proojektsjuksköte<br />

erskor,<br />

kooordinatorer)<br />

403 01 13<br />

1 270 16 66<br />

918 73 33<br />

866 31 15<br />

460 00 00<br />

3 853 00 00<br />

3 918 22 27<br />

Tabell 13<br />

Sammansttällning<br />

av kkostnader<br />

föör<br />

Q-svikt<br />

P4P koostnad<br />

innnebär<br />

den kkostnad<br />

soom<br />

budget terades förr<br />

ersättninngen<br />

till de d<br />

deltagaande<br />

enheeterna.<br />

I föörstudien<br />

iingick<br />

26 primärvår p rdenheter och två av v-<br />

delninggar<br />

på sjukhus.<br />

Inittialt<br />

ingickk<br />

22 vårde enheter förrsta<br />

periodden<br />

och 21 1<br />

enheteer<br />

fullföljdee<br />

Q-sviktpprojektet.<br />

SSkillnaden<br />

n mellan uutfall<br />

och pprognosen<br />

n vid<br />

halvtiddsavstämnningen<br />

utggörs<br />

av ett minskat antal a deltaagande<br />

våårdenheter<br />

r i<br />

projekttet<br />

samt aatt<br />

inte allaa<br />

enheter nådde upp p till den hhögsta<br />

nivvån<br />

på sam mtliga<br />

indikattorer.<br />

36<br />

65 22 27<br />

Organissatorisk<br />

kostnadd<br />

309<br />

981<br />

Orgganisatorisk<br />

kostnad<br />

1 0114<br />

78 5446<br />

2 196 712<br />

22 8229<br />

1 914 562<br />

44 3117<br />

1 765 632<br />

60 00 00<br />

309 00 00 7 500 000<br />

206 7006<br />

7 119 013<br />

102 2994<br />

Total projek ktkostnad<br />

7 500<br />

7 500<br />

Total<br />

projektkostnad<br />

722 107<br />

520 000<br />

380 987


Att possten<br />

lönekkostnad<br />

haar<br />

överskriidigts<br />

bero or dels på att lönekoostnader<br />

fö ör 2011<br />

inte fannns<br />

med i den ursprrungliga<br />

bbudgeten<br />

samt s att deet<br />

under pprojektens<br />

gång<br />

har tilllkommit<br />

een<br />

utvärdeering<br />

av Q-projekten<br />

n (Citec utvvärderingen).<br />

Kostn naden<br />

för utvvärderingeen<br />

förladess<br />

under denna<br />

post.<br />

När deet<br />

gäller orrganisatorriska<br />

kostnnader<br />

utgö örs de i huuvudsak<br />

avv<br />

kostnade er för<br />

möten, , trycksakeer<br />

och infoormationsmaterial.<br />

Att A kostnaaden<br />

blivitt<br />

lägre ber ror i<br />

huvudssak<br />

på attt<br />

Q-svikt hhar<br />

haft färre<br />

antal möten m än pla<strong>ner</strong>at ssamt<br />

att kost- k<br />

naden för trycksaker<br />

blivitt<br />

lägre.<br />

Q-diabbetes<br />

År<br />

Prognos vid<br />

halvtidsaavstämning<br />

utfall<br />

sluträkning<br />

2007<br />

2008<br />

2009<br />

P4PP<br />

kosstnad<br />

2010 1 215 000<br />

2011 1 460 000<br />

2 700 000<br />

2 675 000<br />

Lönnekostnad<br />

(exxpertgrupp,<br />

proojektgrupp,<br />

IHE E,<br />

proojektsjuksköterskor,<br />

kooordinatorer)<br />

Tabell 14<br />

Sammansttällning<br />

av kkostnader<br />

föör<br />

Q-diabete es<br />

0<br />

0<br />

25 000<br />

P4P koostnad<br />

innnebär<br />

den kkostnad<br />

soom<br />

budget terades förr<br />

ersättninng<br />

till de del- d<br />

tagandde<br />

enheterrna.<br />

Det buudgeterade<br />

beloppet t överrensstämde<br />

vääl<br />

med utfa allet.<br />

Budgetten<br />

var laggd<br />

på ett ssådant<br />

sättt<br />

att inte samtliga vvårdcentraaler<br />

skulle e nå<br />

upp till<br />

den maxximala<br />

ersäättningen<br />

vid de två å avstämnningstillfälllena.<br />

När deet<br />

gäller poosten<br />

lönekkostnad<br />

haar<br />

den i utf fallet blivitt<br />

lägre än ddet<br />

budget terade<br />

utfallett.<br />

En förkllaring<br />

till det var attt<br />

projekts sjuksköterskornas<br />

arrbete<br />

till viss v del<br />

kunde avslutas tiidigare<br />

än pla<strong>ner</strong>at. Även kost tnaden för expertgrupps-<br />

och pr rojekt-<br />

gruppssmöten<br />

bleev<br />

lägre änn<br />

förväntaat.<br />

Den orrganisatoriiska<br />

kostnnaden<br />

överrskred<br />

bud dgeten ochh<br />

beror i huuvudsak<br />

på p att<br />

ett ytteerligare<br />

innternat<br />

meed<br />

samtligga<br />

projektd deltagare ggenomförddes.<br />

Överskjutandee<br />

projektmmedel<br />

De överskjutande<br />

projektmmedlen<br />

för Q-projekten<br />

uppgårr<br />

till ca 1,55<br />

miljo<strong>ner</strong> kronor k<br />

och kommmer<br />

att betalas tilllbaka<br />

till finansiäre erna dvs mmed<br />

halva bbeloppet<br />

ti ill <strong>LIF</strong><br />

och hallva<br />

till anggivet<br />

kontoo<br />

på Regerringskansliet.<br />

37<br />

528 8 000<br />

596 6 000<br />

672 2 000<br />

771<br />

138<br />

3 819 9 000<br />

2 567 7 138<br />

1 251<br />

863<br />

Organisatorisk<br />

kostnaad<br />

233 0000<br />

374 0000<br />

271 0000<br />

301 0000<br />

981 0000<br />

1 179 0000<br />

-198 0000<br />

Total<br />

projektko ostnad<br />

761 000<br />

970 000<br />

2 158 000<br />

2 532 138<br />

7 500 000<br />

6 421 138<br />

1 078 863


8. Reeferenseer<br />

1. LLäkemedeelsindustriiföreningeen.<br />

<strong>LIF</strong> rap pport, Payyment-for<br />

Performan nce<br />

( (P4P) – ett<br />

sätt att fförbättra<br />

vvårdkvalit<br />

teten? Julii<br />

2006:2.<br />

2. ÅÅrsrapporrt<br />

2007, RiiksSvikt,<br />

wwww.ucr.u<br />

uu.se/riksssvikt/<br />

3. HHbA1C<br />

Alllmänmedicin,<br />

wwww.hba1c.nu<br />

u/HbA1c_aallmanmeddicin.<strong>pdf</strong><br />

4. ÖÖppna<br />

jämmförelser<br />

22010,<br />

wwww.skl.se<br />

5. LLokalt<br />

vårrdprogramm<br />

Hjärtsvikkt,<br />

www.q q-projektenn.se<br />

6. NNT-proBNNP<br />

för hjärrtsvikt,<br />

Krristianstad<br />

d/Hässlehoolm,<br />

wwww.q-projekten.se<br />

7. RRiktlinjer<br />

Hjärtsvikkt,<br />

www.soos.se<br />

8. RRiktlinjer<br />

Diabetes, , www.sos. .se<br />

9. MMålrelaterrad<br />

ersätttning<br />

i primmärvården<br />

n. Kartlägggning<br />

av mmål/indika<br />

atorer<br />

ooch<br />

formerr<br />

för ersätttingen<br />

hösten<br />

2009 – SKL-rapport,<br />

Staaffan<br />

Lindv vall<br />

10. EErsättninggssystem<br />

inom hälsso-<br />

och sjuk kvården. EEn<br />

kunskaapsöversik<br />

kt bas-<br />

eerad<br />

på innternationella<br />

erfareenheter<br />

– SKL-rapp S ort, 2008, Johan Ca alltorp<br />

11. VVärden<br />

i vvården<br />

– een<br />

ESO-rapport<br />

om målbasera m ad ersättning<br />

i hälso o och<br />

Sjukvårdeen,<br />

2010, AAnders<br />

Annell<br />

38


9. Billagor<br />

1. Strategiprrogram:<br />

Lääkemedel,<br />

, bioteknik k och mediicinteknikk<br />

– en del av a<br />

iinnovativaa<br />

Sverige<br />

2. RRegeringssbeslut<br />

–22007-05-100,<br />

N2006/5 5087/FIN<br />

Finansieriing<br />

av proojekt<br />

för attt<br />

stimuler ra kvalitettsutvecklinng<br />

i den sv venska<br />

hhälso-<br />

ochh<br />

sjukvårdeen,<br />

3. RRegeringssbeslut<br />

20008-07-03,<br />

NN2008/402<br />

20/FIN<br />

HHemställaan<br />

om förlängd<br />

projeekttid<br />

för redovisnin r ng av projeekt<br />

för att t<br />

stimulera kvalitetsuutvecklingg<br />

i den svenska<br />

hälso-<br />

och sjukkvården<br />

4. PProjektplaan<br />

Q-projeekten<br />

20099-09-17<br />

5. AAvtal<br />

– mellan<br />

Sverriges<br />

Kommu<strong>ner</strong><br />

och h Landstinng<br />

(”SKL”) ) å ena sid dan,<br />

ooch<br />

Läkemmedelsinduustriföreningens<br />

Service<br />

AB ( (”<strong>LIF</strong>”), å aandra<br />

sida an.<br />

22007-12-04<br />

6. AAvtal<br />

- meellan<br />

Sveriiges<br />

Kommmu<strong>ner</strong><br />

och h Landstinng<br />

(”SKL”) å ena sida an, och<br />

LLäkemedeelsindustriiföreningeens<br />

Service e AB (”<strong>LIF</strong>F”),<br />

å andrra<br />

sidan.<br />

Förlängning<br />

av tidiggare<br />

avtall<br />

genom at tt projekteets<br />

genomfförande<br />

tid d har<br />

fförlängts.<br />

2009-11-009.<br />

7. Skrivningg<br />

från Läkssak<br />

i Stockkholms<br />

län ns landsting,<br />

2008-002-22<br />

8. PProjektplaan<br />

Q-sviktt,<br />

2009-02-17<br />

9. PProjektplaan<br />

Q-diabeetes,<br />

2008-05-26<br />

10. AAvtal<br />

melllan<br />

Sverigges<br />

Kommuu<strong>ner</strong><br />

och Landsting L RRegion<br />

Skkåne,<br />

2007-10-01<br />

11. AAvtal<br />

melllan<br />

Sverigges<br />

Kommu<strong>ner</strong><br />

och Landsting L g och Västrra<br />

Götalandssregionen,<br />

2008-01-118<br />

12. BBegäran<br />

oom<br />

förlänggd<br />

projektttid<br />

för de s.k s Q-projeekten,<br />

20008-05-08<br />

13. BBeslut<br />

etisk<br />

prövninng,<br />

Q-svikkt,<br />

Protoko oll 2008/6<br />

14. BBeslut<br />

etisk<br />

prövninng,<br />

Q-diabbetes,<br />

2009 9-03-30, dnnr<br />

810-08<br />

15. Q-svikt – Projekt för<br />

verksammhetsförbä<br />

ättring inom<br />

vården av hjärtsviktspatiienter<br />

– reesultat<br />

av förstudien n under tidden<br />

2007-008-01<br />

–<br />

22007-12-15<br />

16. Q-svikt – Projekt för<br />

verksammhetsförbä<br />

ättring inom<br />

vården av hjärt-<br />

sviktspatieenter-<br />

Resultat<br />

första<br />

perioden n 2008-02-001<br />

– 12-31<br />

17. Q-svikt – Projekt för<br />

verksammhetsförbä<br />

ättring inom<br />

vården av<br />

hhjärtsvikttspatienterr<br />

– resultaat<br />

andra perioden<br />

20009-01-01<br />

– 11-30<br />

18. Q-svikt – Projekt för<br />

verksammhetsförbä<br />

ättring inom<br />

vården av hjärtsviktspatiienter-<br />

Ressultat<br />

treddje<br />

periode en 2009-122-01<br />

– 2010-10-31<br />

19. Q-diabets slutrappoort,<br />

2011-003-27<br />

20. UUtvärderiing<br />

av Q-pprojketen,<br />

en kvalita ativ underssökning,<br />

ppublicerad<br />

i<br />

jjanuari<br />

20011,<br />

Citec<br />

21. Ersättningssystemeets<br />

utformmning<br />

och utfall, u Ulf Persson, IIHE,<br />

2011-02-25<br />

39


Ett sammarbete<br />

mellan:<br />

40

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!