Forskningsfinansiering - Kvalitet och relevans - Vinnova

2008-00933 

VINNOVAs yttrande över 

”Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans” 

(SOU 2008:30)

Innehåll 

Innehåll ..................................................................................................... 1 

Sammanfattning....................................................................................... 2 

1 Utredningens huvudförslag............................................................. 8 

1.1 Komplex organisation med oklar effektlogik ......................................... 8 

1.2 Otidsenlig linjär modell........................................................................... 9 

1.3 Forskarstyrningen hotar innovationslogiken......................................... 10 

1.4 Stora effektivitetsförluster under lång tid ............................................. 11 

1.5 Bristfällig analys av internationella erfarenheter .................................. 11 

2 Utredningens analys av effekter, nyttiggörande och samspel ... 14 

2.1 Analys av forskningsfinansieringens effekter saknas ........................... 15 

2.2 Hur bidrar forskning till hållbar tillväxt?.............................................. 16 

2.3 Nyttiggörande av forskning i nya företag och SMF.............................. 18 

2.4 Bristande analys av samarbeten och samspel........................................ 19 

3 Utredningens förslag till områdesvisa omorganiseringar .......... 21 

3.1 Arbetslivsforskning............................................................................... 22 

3.2 Samhällsvetenskaplig transportforskning ............................................. 22 

3.3 Miljöteknik............................................................................................ 23 

3.4 FoU i små och medelstora företag ........................................................ 24 

4 Alternativt organisationsförslag - principer och strukturer ........ 26 

4.1 Utgångspunkter och principer............................................................... 26 

4.2 Strukturer och prioriteringar ................................................................. 27 

Bilagor .................................................................................................... 31 

2008-05-12 

1

Sammanfattning 

Utredningens huvudsakliga utgångspunkt är hur investeringar i forskning 

och innovation ska ge ökade effekter på näringslivets tillväxt och samhällets 

utveckling. Detta är en ytterst viktig utgångspunkt i den snabbt ökande 

globala konkurrensen, där kunskapsbaserat värdeskapande blir allt viktigare 

för utvecklingskraft och långsiktig konkurrenskraft. Investeringar i 

forskning och utveckling för innovation och hållbar tillväxt är redan och blir 

alltmer en av de absolut viktigaste delarna i politik för att främja tillväxt och 

en hållbar samhällsutveckling. Därför är det också en central del i alla 

ekonomiskt utvecklade länders tillväxtpolitik. Detsamma gäller i de flesta 

utvecklingsländer. Politik för forskning, innovation och hållbar tillväxt är 

också en hörnsten i EU:s Lissabonstrategi och OECD arbetar på medlemsländernas 

uppdrag med att formulera en gemensam innovationsstrategi. 

1. Utredningens huvudförslag avvisas 

Utredningens förslag till omorganisation av det statliga forskningsfinansieringssystemet 

avvisas bestämt. Förslaget riskerar, om det 

genomförs, att allvarligt skada det svenska forskningsoch innovationssystemet. 

I utredningens förslagsdel saknas en analys av hur den 

föreslagna organisationen ska åstadkomma de effekter i forskningsoch 

innovationssystemet som utgör utredningens utgångspunkt. Den 

föreslagna organisationen karaktäriseras av stark centralism och 

maktkoncentration. En enda sammanslagen statlig finansiär skulle göra 

verksamheten ytterst tungrodd och äventyra samspelet mellan 

näringsliv, samhälle, forskningsinstitut samt universitet och högskolor. I 

likhet med flertalet andra liknande stora sammanslagningar riskerar det 

att orsaka allvarliga inre konflikter mellan olika perspektiv och 

verksamhetslogiker som leder till kraftigt minskad effektivitet under 

lång tid. 

Den föreslagna organisationen förväntas enligt utredningen kunna 

hantera samspelet mellan inomvetenskapligt motiverade och 

behovsmotiverade prioriteringar och värderingar. Dock visar all 

internationell erfarenhet att detta är mycket svårt. Det beror på att 

vetenskapliga motiv och behovsmotiv bygger på olika 

prioriteringslogiker. De aktörer och den styrning som behöver 

involveras är helt olika. De värderingar av forskningen och dess 

förväntade effekter som måste göras i bedömningar av ansökningar är 

också olika i flera viktiga avseenden. Därför har man i så gott som alla 

länder organiserat finansieringssystemet i olika funktioner för inomvetenskapligt 

motiverad och behovsmotiverad forskning. 

Det är mot denna bakgrund en uppenbar risk att den föreslagna 

organisationen aldrig kommer att kunna generera ett effektivt samspel 

mellan de olika verksamhetslogiker som krävs och utveckla effektiva 

arbetsformer kopplade till detta. 

2008-05-12 

2

Utredningen saknar helt konsekvensanalys vad gäller förslagets 

effekter på verksamheten i den föreslagna myndigheten och på det 

nationella forskningsoch innovationssystemet. Inte heller finns en 

diskussion om de långsiktigt förändrade prioriteringar som förslaget 

med stor säkerhet för med sig. 

Utredningen utgår väsentligen från en enkel linjär modell av samband 

och samspel mellan forskning, innovation och effekter på tillväxt och 

samhällsutveckling. Följden av detta blir att utredningen så gott som 

undantagslöst utgår från frågeställningar om hur forskning vid lärosäten 

ska nyttiggöras i näringsliv och samhälle. Omvänt, dvs. hur behov och 

problemställningar i näringsliv och samhälle ska mötas genom forskning 

och utveckling i samspel mellan företag, samhällsföreträdare och 

forskare vid lärosäten och institut, berörs nästan inte alls, trots att denna 

behovsmotiverade forskningen är helt avgörande för nyttiggörande och 

tillväxteffekter. Den gamla, närmast klassiskt, linjära utgångspunkten i 

utredningen är anmärkningsvärd eftersom samhällsvetenskaplig 

forskning sedan länge konstaterat att sådana linjära samband mellan 

forskning, innovation och effekter på näringsliv och samhälle utgör 

sällsynta undantag. Värdeskapande samspel mellan forskning och 

innovation karakteriseras istället i huvudsak av dubbelriktade 

växelspel, engagemang och medfinansiering samt ömsesidigt 

lärande baserat på relationer och interaktivitet mellan olika aktörer 

inom näringsliv, akademi och samhälle i övrigt. Detta kännetecknar 

VINNOVAs insatser där också medel fördelas till olika aktörsgrupper 

och medfinansiering och engagemang krävs, särskilt från näringslivet. 

Av VINNOVAs anslag går ca 35 % till lärosäten, ca 20 % till 

forskningsinstitut, ca 35 % till företag och ca 10 till övriga aktörer, 

främst offentlig verksamhet. Detta för att säkerställa samspel och att 

forskningen verkligen är behovsmotiverad. Dessa relationer och 

samarbeten behöver naturligtvis vidareutvecklas i det svenska 

forskningsoch innovationssystemet men den omorganisation som 

utredningen föreslår riskerar att allvarligt försämra och äventyra en 

sådan utveckling. 

2. Utredningens analys av effekter, nyttiggörande och samspel, har 

allvarliga brister 

Utredningen diskuterar i analysdelen ett antal viktiga utmaningar för 

forskningsfinansieringssystemet. Flera av utgångspunkterna för denna 

analys är betydelsefulla. Dit hör behov av effektivare nyttiggörande, 

ökat fokus på forskningens effekter på näringsliv och samhälle, ökat 

fokus på internationalisering, effektivare omvärldsbevakning samt 

effektivare samspel mellan olika satsningar och forskningsfinansiärer. 

Analysen karakteriseras av flera allvarliga brister, som gör att flera 

av utredningens slutsatser om brister och förtjänster i nuvarande 

finansieringssystem saknar saklig grund. 

2008-05-12 

3

En särskilt allvarlig brist i utredningens analysdel är att den inte alls 

analyserar hur det nuvarande forskningsfinansieringssystemet påverkat 

det svenska forskningsoch innovationssystemet, vare sig vetenskapligt 

eller ifråga om nyttiggörande och innovation i företag och offentlig 

verksamhet. Det är därför omöjligt att med utredningen som 

utgångspunkt och grund dra slutsatser om vilka åtgärder i forskningsfinansieringssystemet 

som är viktiga att vidta för att förbättra dess 

effekter på Sveriges forskningsoch innovationssystem. Utredningen 

saknar helt en effektanalys och baserar sina förslag så gott som helt på 

ett administrativt inifrånperspektiv, trots att målet med forskningsfinansieringen 

måste vara att generera så goda effekter som möjligt hos, 

och i samspel med, andra aktörer i systemet än forskningsfinansiärerna 

själva. 

Utredningen fokuserar en stor del av analysen på behov av och brister i 

samverkan mellan olika forskningsfinansiärer. Det är självklart att 

samverkan och samspel mellan forskningsfinansiärer är viktigt och att 

det alltid finns behov av och möjligheter att vidareutveckla detta. Det är 

också viktigt att identifiera hinder och bristande incitament för en 

effektiv samverkan och ett effektivt samspel. Utredningen identifierar ett 

antal sådana hinder och bristande incitament, som det är viktigt att 

undanröja. Samtidigt baseras utredningen även i detta avseende på ett 

mycket bristfälligt underlag och en ytlig analys. 

Den mest grundläggande bristen i utredningens analys av samverkan och 

samspel mellan forskningsfinansiärerna har att göra med att samverkan i 

den snäva meningen gemensamma utlysningar för forskningsansökningar 

görs till ett huvudsakligt kriterium för samverkan mellan 

forskningsfinansiärer. Det är en felaktig utgångspunkt. Det viktiga är 

istället de effekter som samspelet mellan olika forskningsfinansiärers 

satsningar generar hos aktörer i forskningsoch innovationssystemet. 

Det kan ibland kräva gemensamma satsningar, men det kan lika gärna 

och sannolikt oftare åstadkommas med olika men kompletterande och 

samspelande satsningar. Detta kräver insikt om respektive finansiärs 

olika roller som främjas av dialoger kring respektive organisations 

strategiutveckling och kan inte baseras på läsning av årsredovisningar. 

Utredningen har, vad gäller forskningsfinansiärernas samverkan och 

samspel, i huvudsak baserat sin analys på en mycket ytlig genomgång av 

sakförhållandena. Denna analys ger därför inte någon grund för att dra 

slutsatser om hur samverkan och samspel mellan forskningsfinansiärerna, 

och mellan dessa och övriga aktörer i forskningsoch 

innovationssystemet, bör och kan utvecklas. 

En konkret analys av samfinansiering och strategisamarbeten visar att 

VINNOVA och andra forskningsfinansiärer har ett betydande direkt 

samarbete, som inte alls redovisas eller diskuteras i utredningen (bilaga 

2). En genomgång av de 110 anslag från olika forskningsfinansiärer för 

att utveckla starka forskningsmiljöer respektive starka forskningsoch 

2008-05-12 

4

innovationsmiljöer visar på ett stort verkligt samspel i praktiken och 

överlapp mellan olika finansiärers satsningar vad gäller de 

forskargrupper som fått stöd i dessa stora satsningar (bilaga 3). Fakta 

underkänner således de slutsatser som utredningen drar baserade på 

utredningens underlagsrapport. Det betyder dock inte att samspelet inte 

kan och bör förbättras varför VINNOVA nedan föreslår åtgärder för att 

utveckla samspelet i forskningsfinansieringen. 

3. Utredningens förslag till områdesvisa omorganiseringar 

kommenteras 

Utredningen presenterar egentligen bara ett enda förslag till förändringar 

i organisationen för statens forskningsfinansiering, dvs. det huvudförslag 

som diskuterats under punkt 1 ovan. Samtidigt diskuterar utredningen 

behov av områdesmässiga omorganiseringar av olika delar av forskningsfinansieringen. 

Dessa framförs emellertid inte explicit som ett alternativt 

förslag till utredningens omorganisationsförslag avseende hela 

forskningsfinansieringssystemet, utan utgör i utredningen endast en 

integrerad del av detta omorganisationsförlag. Ändå kan utredningen 

läsas som att hela eller delar av den områdesmässiga omorganisation som 

föreslås skulle kunna genomföras även om huvudförslaget inte 

genomförs. 

Utredningens förslag att VINNOVA ”….ska kunna arbeta med 

behovsmotiverade och innovationssystemstärkande satsningar inom alla 

områden. Detta omfattar även behov relaterade till den kliniska 

forskningen”. VINNOVA stöder förslaget och påpekar att detta svarar 

mot den finska modellen för organisation av forskningsfinansiärer som 

principiellt förordas nedan. 

VINNOVA instämmer i utredningens slutsats att byggforskningen och 

forskningen för samhällsplanering kan behöva andra organisatoriska 

lösningar än hittills men vill samtidigt understryka att samarbetet med 

FORMAS nu utvecklas mycket väl inom ramen för en gemensam 

överenskommelse varför de återstående problemen förväntas kunna lösas 

även om organisatoriska förändringar inte genomförs. 

VINNOVA har inget att invända mot förslaget att flytta 

utbildningsvetenskap från VR till FAS. 

VINNOVA avvisar de föreslagna omorganisationerna av forskningsfinansieringen 

vad gäller VINNOVAs finansiering av arbetslivsforskning 

och transportforskning. För värdeskapande nyttiggörande är det av 

avgörande betydelse för innovationsprocesser i företag och offentliga 

organisationer att kompetens från beteendevetenskap och samhällsvetenskap 

är nära integrerade med kompetens inom teknik och 

naturvetenskap. Det är detta som finansieringen av arbetslivsforskning 

och beteende- och samhällsvetenskaplig transportforskning på 

VINNOVA syftar till och handlar om. Utveckling av arbetsplatsens 

innovationssystem är centralt för arbetslivsforskningen och djupgående 

samarbete med Vägverket för transportområdet, inte minst för fordons- 

2008-05-12 

5

och trafiksäkerhet Det vore därför direkt kontraproduktivt ur ett 

nyttiggörande- och innovationsperspektiv att skilja denna forskningsfinansiering 

från VINNOVA. Det största behovet för att nå ett 

fungerande innovationssystem för ett hållbart transportsystem är 

välgrundade beslutsunderlag inom policyområdet baserad på 

vetenskaplig forskning. Policyfrågorna måste därför integreras i all 

transportforskning och den samhällsmotiverade transportforskningen kan 

inte ses som en avskild disciplin. 

VINNOVA avvisar bestämt tanken att program som syftar till att bättre 

koppla små och medelstora företag till starka forskningsmiljöer, t ex 

Forska&Väx, inte ska skötas av forskningsfinansierande myndigheter. 

Forska&Väx passar väl in i VINNOVAs övriga forskningsfinansiering, 

där samarbete mellan olika aktörer i olika projekt stärker forskningsoch 

innovationsförmågan hos företagen. De resultat som redovisats av 

företagen själva tyder också på att sådana samarbeten både pågår, 

förstärks och förnyas hos de små och medelstora företag som fått 

finansiering från VINNOVA. Även förekomsten av anställda med 

forskningsförankring visar sig vara stor och samtidigt öka i samband med 

projektens genomförande. I en internationell jämförelse är det också 

regel att de forskningsfinansierande myndigheterna har FoU-program för 

små- och medelstora företag, som t.ex. i USA och Finland. 

VINNOVA avvisar också tanken om att flytta ansvaret för miljöteknik 

till Formas. Det är direkt olämpligt att särskilja vissa teknikområden som 

bedöms vara miljöteknik. Miljöteknik har fått ökad betydelse inom alla 

områden och kan inte betraktas som ”en separerbar teknik”. Att utveckla 

befintlig teknik som är miljömässigt hållbar får ett större fokus inom alla 

områden. Innovation är ett viktigt instrument i denna 

omställning. Genom att särskilja vissa teknikområden riskerar man att 

missa synergieffekter och hamna i inlåsningar. För att effektivt 

åstadkomma miljöeffekter genom FoU-investeringar bör FoUfinansieringen 

organiseras genom samspel mellan olika aktörer med 

kompetens och erfarenhet av att knyta samman vetenskapliga 

akademiska miljöer med aktörer och behovsägare från näringsliv och 

samhälle. Detta är också i linje med den strategi för området som 

VINNOVA och Formas gemensamt utarbetat och lämnat till regeringen. 

Till detta bör läggas att miljö och miljöteknik är ytterst tvärdisciplinärt 

och i allmänhet innehåller energifrågor varför samspel med 

Energimyndigheten ofta fordras. Ett sådant exempel har vi i 

finansieringen av projektet ”Real change” där fem statliga finansiärer 

(VINNOVA, Formas, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Nutek) 

gemensamt finansierar satsningen tillsammans med näringsliv och 

samhälle. 

2008-05-12 

6

4. Alternativt organisationsförslag – principer och strukturer enligt 

finsk modell 

VINNOVA föreslår ett alternativ till de principer som utredningens 

organisationsförslag baseras på. VINNOVA utgår ifrån att den statliga 

forskningsfinansieringen tydligt bejakar att forskningsoch innovationssystemet 

utvecklas bäst om det finns tydliga och kraftfulla finansiärer för 

nationell konkurrens för dels inomvetenskapligt motiverad forskning, 

dels för behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva 

innovationssystem. Dessa bör å ena sidan ges incitament så att de 

utvecklar sina respektive verksamheter efter sina respektive huvudlogiker 

och uppdrag samt å andra sidan ges incitament och tydliga uppdrag att 

samspela och samverka där så krävs för nödvändig kraftsamling och 

förnyelse. 

VINNOVA anser att det måste finnas minst två tydliga och kraftfulla 

finansiärer med nationella uppdrag; en för inomvetenskapligt 

motiverad forskning och en för behovsmotiverad forskning och 

innovation. Det viktiga är dock inte det exakta antalet finansiärer utan att 

det inom varje område finns minst ett forskningsråd för 

inomvetenskapligt motiverad forskning samt en myndighet för 

behovsmotiverad forskning och innovation. Det förstnämnda rådets 

verksamhet bör vara baserad på forskarstyrning och fokusera på 

forskarinitierad och forskarbedömd forskning. Den sistnämnda myndighetens 

verksamhet kan inte vara forskarstyrd och bör baseras på samspel 

i styrning och prioriteringar mellan representanter för näringsliv, akademi 

och samhälle. 

Denna princip ligger till grund för organiseringen av de flesta länders 

forskningsfinansiering. Särskilt framgångsrik i en europeisk och även 

internationell jämförelse har organiseringen av forskningsfinansieringen 

varit i Finland, som domineras av ett stort inomvetenskapligt inriktat 

forskningsråd (Finlands Akademi) och en ca dubbelt så stor myndighet 

för behovsmotiverad forskning och innovation (Tekes). Samverkan och 

samspel mellan dessa två myndigheter, baserad på respektive myndighets 

olika roller och uppgifter, är väl utvecklad. Finlands system anges också 

ofta som en förebild i olika europeiska sammanhang. 

2008-05-12 

7

1 Utredningens huvudförslag 

Sammanfattning av utredningens huvudförslag: 

”I utredningen presenteras en sammanhållen statlig myndighet för 

forskningsfinansiering. En ny myndighet med samlat ansvar för 

grundforskning, tillämpad forskning och innovationssystem kommer enligt 

utredningen att ha bättre möjligheter och förmåga att planera och utforma 

forskningsfinansiering som kan svara emot de forskningspolitiskt strategiska 

målen om kvalitet och användbarhet i forskningen. 

Den nya myndigheten, Forsknings- och innovationsmyndigheten, skall 

innehålla fyra forskarstyrda forskningsråd med inriktning mot teknik och 

natur, hälsa och medicin, klimat, miljö och jordbruk samt samhälle och 

kultur. Forskningsråden ska inom sig samla alla finansieringsformer, i 

stället för som i dag separera forskningsstöd inom grundforskning, 

behovsmotiverad forskning och innovationsbefrämjande finansiering i olika 

myndigheter. Varje råd ska ges en hög kompetens att hantera alla typer av 

forskningsfinansiering och satsningar.” 

VINNOVA tillbakavisar bestämt utredningens förslag till omorganisation av 

det statliga forskningsfinansieringssystemet. Förslaget riskerar, om det 

genomförs, att allvarligt skada det svenska forskningsoch innovationssystemet. 

I utredningens förslagsdel saknas en analys av hur den föreslagna 

organisationen ska åstadkomma de effekter i forskningsoch innovationssystemet 

som utgör utredningens utgångspunkt. Den föreslagna 

organisationen karakteriseras av stark centralism och maktkoncentration. En 

enda sammanslagen statlig finansiär skulle göra arbetet ytterst tungrott, 

äventyra samspelet mellan näringsliv, samhälle, forskningsinstitut och 

universitet och högskolor. I likhet med flertalet andra stora 

sammanslagningar kommer det att orsaka inre konflikter mellan perspektiv 

och verksamhetslogiker som kommer att leda till kraftigt minskad 

effektivitet under lång tid. 

1.1 Komplex organisation med oklar effektlogik 

Förslaget ger uttryck för en mycket stor, komplex och hierarkisk 

organisation, som kommer att bli svår att överblicka såväl av utomstående 

som av ledning. Förslaget präglas av stora stabsfunktioner till stöd för 

myndighetens ledning. Utredningen ger dock en vag beskrivning av hur 

maktförhållandena faktiskt bör vara och utformas. Samtidigt föreslår 

utredningen en rad olika administrativa styr- och kontrollinstanser på varje 

nivå. Dessa olika lager av styrningsorgan en mycket komplex och tung och 

byråkratiskt kostsam organisation, som med största sannolikhet kommer att 

allvarligt begränsa dess kraftfullhet, flexibilitet och enkelhet. Riskerna för 

2008-05-12 

8

försämrad effektivitet i insatserna och ökad komplexitet för forskningsoch 

innovationssystemets aktörer är avsevärda. 

Denna organisation förväntas kunna hantera samspelet mellan 

inomvetenskapligt motiverade och behovsmotiverade prioriteringar och 

värderingar. All internationell erfarenhet visar att det är mycket svårt. Det 

beror på att vetenskapliga motiv och behovsmotiv bygger på olika 

prioriteringslogiker. De aktörer och den styrning som behöver involveras är 

helt olika. De utvärderingar av forskningen och dess förväntade effekter 

som måste göras i bedömningar av ansökningar är olika i flera viktiga 

avseenden. Därför har man i så gott som alla länder organiserat 

finansieringssystemet i olika funktioner för inomvetenskapligt motiverad 

och behovsmotiverad forskning. 

Det är mot denna bakgrund stor risk att den föreslagna organisationen aldrig 

kommer att kunna generera ett effektivt samspel mellan de olika 

verksamhetslogiker som krävs och effektiva arbetsformer kopplade till 

detta. Utredningen saknar dock helt konsekvensanalys vad gäller dess 

effekter på verksamheten i den föreslagna myndigheten och på det 

nationella forskningsoch innovationssystemet. Inte heller finns en 

diskussion om de långsiktigt förändrade prioriteringar som förslaget med 

stor säkerhet för med sig. 

1.2 Otidsenlig linjär modell 

Utredningen utgår väsentligen från en enkel linjär modell av samband och 

samspel mellan forskning, innovation och effekter på tillväxt och 

samhällsutveckling. Följden av detta blir att utredningen så gott som 

undantagslöst utgår från frågeställningar om hur forskning vid lärosäten ska 

nyttiggöras i näringsliv och samhälle. Omvändningen, dvs. hur behov i 

näringsliv och samhälle ska främjas genom problemställningar och samspel 

mellan företag, samhällsföreträdare och forskare vid lärosäten, berörs nästan 

inte alls, trots att detta är avgörande för nyttiggörande av forskning. 

Den närmast klassiska linjära utgångspunkten i utredningen är anmärkningsvärd 

eftersom samhällsvetenskaplig forskning sedan länge konstaterat att 

sådana linjära samband mellan forskning, innovation och effekter på 

näringsliv och samhälle utgör sällsynta undantag. Samhällsvetenskaplig 

forskning har närmast entydigt visat att samspelet mellan olika aktörer i 

innovationssystem nästan alltid är avgörande för hur effektivt forskningsresultat 

kan omsättas i nytta i näringsliv och samhälle: 

Kommersiellt relevanta nätverk – kommersiellt relevanta 

problemställningar: Forskare som i sin forskning har dialoger och 

samarbeten med företag, entreprenörer, innovatörer etc. skapar bättre 

förutsättningar för forskningen att både inspireras av, och inspirera, 

aktörer som har nyttiggörande som en naturlig del av sin dagliga 

verksamhet. 

Kommersiellt relevanta problemställningar – kommersiellt relevanta 

resultat: Forskning som är inspirerad/motiverad av behov och 

2008-05-12 

9

problemställningar som är relevanta för utvecklingen av samhälle, 

marknad eller näringsliv skapar bättre förutsättningar för 

nyttiggörande/kommersialisering än en forskning som inte utgår från 

dessa behov/problem/utmaningar. 1 

Värdeskapande samspel mellan forskning och innovation karakteriseras 

istället således i huvudsak av dubbelriktade växelspel och ömsesidigt 

lärande baserat på relationer och interaktivitet mellan olika aktörer inom 

akademi, näringsliv och det övriga samhället. Detta samspel och dessa 

relationer behöver vidareutvecklas i det svenska forskningsoch 

innovationssystemet. Den omorganisation som utredningen föreslår riskerar 

dock tyvärr att allvarligt försämra och försvåra denna vidareutveckling. 

Det bör noteras i detta sammanhang att utvärderingar av forskning visat att 

behovsmotiverad forskning inte står i motsatsförhållande till inomvetenskapligt 

motiverad forskning. Inomvetenskapligt motiverad och behovsmotiverad 

forskning handlar om olika utgångspunkter för finansieringen av 

forskningen. Där de bör mötas är ute hos forskarna, genom att forskare 

motiveras att arbeta med båda logikerna. Det är inte i första hand 

finansieringsorganisationen som hämmar sådant arbete, utan vilka 

aktiviteter som belönas i FoU-systemet. 

1.3 Forskarstyrningen hotar innovationslogiken 

Förslaget förutsätter att man i en enda organisation samtidigt ska arbeta och 

samspela med alla logiker, dimensioner och nivåer i det statliga systemet för 

finansiering av forskning, utveckling och innovation i en enda hierarkisk 

organisation. Det medför stora risker för att strukturen genererar svåra 

styrningsproblem och stora spänningar i organisationen. 

Forskarstyrningen i de fyra olika ”forskningsråd” som föreslås av 

utredningen är förvånansvärd med tanke på att utredningen hävdar att det är 

större effekter ifråga om forskningens användning i näringsliv och samhälle 

som är utredningens utgångspunkt. Klart är att en fullt genomförd 

forskarstyrning över hela linjen väsentligt kommer att ändra inriktningen på 

den forskning som stöds, i riktning bort från tvärvetenskap och 

samhällsrelevans. Näringslivs- och innovationsperspektivet är allvarligt 

1 Dessutom innebär starten av ett forskningsprojekt att man börjar utveckla intellektuella tillgångar 

som kan vara avgörande för både möjligheterna att bedriva fortsatt forskning och framtida 

kommersialisering. Utan en med forskningen integrerad strategi och dialog kring vilka intellektuella 

tillgångar som utvecklas och deras hantering/förvaltning (en ”intellectual asset management” strategi) 

så kan stora värden gå förlorade och framtida nyttiggörande omöjliggöras eller försvåras. Att tillämpa 

strategin patentera-för-att-publicera eller lägga på IP-strategin i slutet på, eller efter forskningen, kan 

aldrig kompensera för tidiga misstag vad gäller hanteringen av intellektuella tillgångar. 

2008-05-12 

10

hotat av den föreslagna styrningsstrukturen vilket knappast kan vara 

utredningens medvetna avsikt. 

Det är självklart att ledande forskare är bäst lämpade att svara för den 

vetenskapliga utvecklingens behov och omständigheter. Det är lika 

självklart att företagare och samhällsföreträdare är betydligt mer lämpade än 

forskare att svara för näringslivets behov respektive samhällets behov. 

Systemet med ”peer review” är ett bra sätt att utvärdera inomvetenskaplig 

kvalitet men det är också en konserverande kraft, som även ur ett 

vetenskapligt perspektiv behöver kompletteras med andra utvärderingsmetoder 

för att säkra en tillräcklig förnyelse i forskningen. 

Detta faktum förbigås helt av utredningen som utan djupare analys av 

dynamiken i forskningsrådens styrformer föreslår forskarstyrning. Detta är 

för övrigt desto mer märkligt som utredningen pekat på de svårigheter till 

styrning för kraftsamling och förnyelse som präglat den forskarstyrda 

ämnesrådsstyrningen vid Vetenskapsrådet. Styrformerna och helhetsanspråken 

för ämnesrådsstrukturen, baserat på forskarstyrning, liknar i hög 

grad förslaget i Forskning 2000, som bestämt tillbakavisades pga. bristen på 

erkänsla och utrymme för näringslivs- och samhällsbehov i styrningen. 

1.4 Stora effektivitetsförluster under lång tid 

Det tar i allmänhet betydande tid innan administrativa omorganisationer 

finner former som leder till ett effektivt samspel. Särskilt tydligt är detta om 

stora organisationer med olikartade mål skall förmås samspela. Det är inte 

ovanligt vid stora omorganisationer att sådana former för effektivt samspel 

aldrig nås. På ett näraliggande område finns i Sverige ett sentida exempel på 

hur tidskrävande det är genomföra sådana fusioner, nämligen NUTEK under 

perioden 1991-2000, som inkorporerade ett flertal funktioner för statlig 

näringspolitik, genom sammanslagning av tre tidigare myndigheter, och 

som 2000 fortfarande baserade verksamheten på en mycket begränsad 

samverkan och tre olika organisationskulturer. I Norges Forskningsråd 

består efter 15 år fortfarande av ett forskningsråd, en innovationsdel och en 

del för stora strategiska projekt som arbetar på i allt väsentligt helt olika sätt. 

Utredningens egen analys av Vetenskapsrådet pekar i samma riktning och 

visar hur svårt det är att administrera fram gränsöverskridande samarbete. 

Utredningen diskuterar nästan inte alls betydelsen av detta, vare sig när det 

gäller tidsperspektivet på den utveckling som skett inom ramen för den 

nuvarande organisationsstrukturen och som utredningen studerat, eller när 

det gäller hur rätt processer och incitament kan komma att se ut i framtiden. 

1.5 Bristfällig analys av internationella erfarenheter 

Utredningen noterar att Finland är ett viktigt framgångsexempel både ifråga 

om vetenskaplig utveckling och ifråga om utvecklingen av 

innovationsverksamhet. Det finska systemet för finansiering av forskning 

och innovation är i grunden ett tvådelat system, med en stark myndighet för 

2008-05-12 

11

inomvetenskapligt motiverad grundforskning, Finlands Akademi, som i allt 

väsentligt motsvarar Vetenskapsrådet i Sverige, och en stark myndighet för 

behovsmotiverad forskning, utveckling och innovation för hållbar tillväxt, 

Tekes, som i betydande utsträckning motsvarar en kombination av 

VINNOVA, Energimyndigheten och Rymdstyrelsen i Sverige. 

Dessa starka myndigheter i Finland baseras på två olika grundlogiker, 

forskning för vetenskaplig excellens och FoU för excellens i näringsliv och 

samhälle för hållbar tillväxt. Med utgångspunkt i respektive myndighets 

olika logik har dessa myndigheter utvecklat god samverkan för 

kraftsamlingar där viktiga effekter på både vetenskaplig excellens och 

långsiktig internationell konkurrenskraft främjas samtidigt. Akademi 

Finland och Tekes utgår inte bara från olika verksamhetslogiker utan 

baseras även på helt olika styrprinciper och styrningsrepresentation, där den 

förra baseras på forskarstyrning medan näringslivs- och samhällsstyrningen 

är stark i den senare. Detta gäller på alla nivåer, från organisationsstyrning 

till individuella program och bedömningsprocesser. 

Hur det mycket framgångsrika finska systemet för finansiering av forskning 

och innovation faktiskt fungerar och på vilka styr- och organisationsprinciper 

det baseras diskuteras knappast alls i utredningen. Istället hävdar 

utredningen att de finska framgångarna i huvudsak har att göra med att den 

politiska styrningen och kraftsamlingen kring forskningsoch innovationspolitikens 

prioriteringar varit avsevärt starkare i Finland än i Sverige. 

Behovet av ett starkt politiskt engagemang kring dessa fundamentalt viktiga 

framtidsfrågor kan inte nog poängteras och påpekandena i utredningen om 

det förhållandevis svaga politiska engagemanget i Sverige är därför riktiga, 

vilket vid upprepade tillfällen framförts i den svenska forskningsoch 

innovationspolitiska debatten. Att hävda att det finska systemets framgångar 

vad gäller finansieringssystemets funktionalitet enbart beror på det politiska 

engagemanget ger emellertid uttryck för en anmärkningsvärd brist på analys 

och insikter om hur det finska systemet faktiskt fungerar. Trots det avfärdas 

det finska systemets användbarhet i Sverige enbart med hänvisning till detta 

påstående. 

Utredningen hävdar i det sammanhanget att vi knappast kan förvänta oss ett 

starkare politiskt engagemang kring forskning och innovation i Sverige, 

vilket uttrycker en djupgående brist på förtroende för det svenska politiska 

systemets ambitioner och förmåga i sammanhanget. Utredningen föreslår 

sedan, på basis av det första påståendet och på den uttryckta bristen på 

förtroende för det politiska systemet, tillskapandet av en byråkratisk 

överbyggnad för styrning av de olika delarna av forskningsoch 

innovationsmyndigheten. 

Sammanfattningsvis baseras inte förkastandet av det finska systemets, med 

två starka myndigheter med olika logik och olika styrning, ändamålsenlighet 

i Sverige på någon egentlig analys. Den starkt byråkratiska strukturen med 

flera lager av styrstrukturer ovanpå varandra ter sig i det perspektivet som 

2008-05-12 

12

en omotiverad lösning på ett annat problem än det som är utredningens 

huvudproblematik. 

De norska och holländska systemen diskuteras i utredningen, eftersom man 

där uppges ha byggt forskningsoch innovationsfinansieringsstrukturer 

inom ramen för en enda myndighet. Därför anses dessa erfarenheter 

relevanta för utredningens organisationsförslag. Utredningen pekar i båda 

dessa fall på de likartade ambitioner med kraftsamling, samverkan och 

helhetsperspektiv som legat bakom de norska och holländska 

organisationslösningarna. 

Utredningen identifierar en rad problem och utmaningar som präglat 

erfarenheterna i dessa båda länder, som i grunden har att göra med 

utmaningar kring att få olika utvecklings- och organisationslogiker att 

samspela effektivt, i och med att de satts under gemensam styrning. Trots att 

utredningen identifierat dessa problem görs sedan ingenstans en utförlig 

analys av skälen till varför man ska förvänta sig att motsvarande problem 

inte kommer att prägla den forskningsoch innovationsmyndighet som 

föreslås inrättas i Sverige. 

Frånvaron av en sådan analys av vilka konsekvenser man kan förvänta sig 

med anledning av de få internationella erfarenheter som finns är 

anmärkningsvärd med tanke på den totala omorganisation som föreslås. 

Särskilt anmärkningsvärt är det med tanke på de betydande svårigheter som 

utredningen pekar på har uppstått i Norge och Nederländerna. Den bristande 

analysen kring vad som är de kritiska mekanismerna bakom möjliga 

problem med så stora allomfattande och hierarkiska strukturer gör också att 

det nästan helt saknas utvecklade resonemang om hur motsvarande problem 

ska undvikas i den myndighetsstruktur som föreslås i Sverige. 

Utredningen har inte heller uppmärksammat att det nederländska systemet 

enbart avser att samla forskningsfinansiering i en organisation. Vid sidan av 

denna finns innovationsmyndigheten Senter-Novem, med ca 1500 anställda 

och ett uppdrag liknande VINNOVAs. I Storbritannien kompletteras 

Science Research Council (som i sig har ett vidare uppdrag än VR) av 

Technology Strategy Board, en institution som utredningen också förbigår 

med tystnad. TSB är en näringslivsinriktad som främjar teknikbaserad 

innovation. Samverkan, inkl. samfinansiering, med bl.a. forskningsråd är ett 

viktigt led i arbetet. 

2008-05-12 

13

2 Utredningens analys av effekter, nyttiggörande 

och samspel 

Sammanfattning av utredningens analys: 

”Grundforskningens starka forskningsmiljöer utgör alltid samhällets 

viktigaste kunskapsbas för att lösa samhällets problem inom teknisk 

utveckling, hälsa, miljö eller vad det nu må vara. Men den förmågan blir 

aldrig mer än en möjlighet om finansieringsformer och strukturer inte 

stödjer att den bästa grundforskningen omsätts till behovsmotiverad 

forskning och innovationsverksamhet. Den nuvarande ansvarsfördelningen 

mellan råden och Vinnova och bristen på samverkan dem emellan skapar en 

flaskhals i forskningens möjligheter att generera utveckling. 

De viktigaste problemen i det sammanhanget är att: 

Det saknas kopplingar mellan grundforskning och behovsmotiverad eller 

tillämpad forskning. 

Forskningsfinansiärerna arbetar utan tydliga forskningspolitiska och 

forskningsstrategiska mål. 

Nya modeller och inriktningar för forskningsfinansiering som visat sig vara 

framgångsrika i andra länder får inte genomslag. 

Ingen har ett samlat ansvar för att starka forskningsmiljöer också ges 

förutsättningar att skapa länkar till, samarbeta med och befrukta mer 

tillämpad behovsmotiverad forskning och tvärtom. 

Dagens självständiga myndigheter under olika departement tar inte hänsyn 

till gränsöverskridande målsättningar och aktiviteter som utvecklar 

forskningsoch innovationssystemet. De hanterar i stället huvudsakligen 

tusentals forskningsansökningar. Ansökningarna bereds och bedöms och det 

fåtal som beviljas är i praktiken en- eller fåmansprojekt. De nuvarande 

rådens struktur gör att resurser, tid och delvis kompetens saknas för att 

skifta inriktning.” 

VINNOVA anser att utredningen i analysdelen diskuterar ett antal viktiga 

utmaningar för forskningsfinansieringssystemet. Flera av utgångspunkterna 

för denna analys är viktiga. Dit hör behov av effektivare nyttiggörande och 

ökat fokus på forskningens effekter på näringsliv och samhälle, ökat fokus 

på internationalisering och effektivare omvärldsbevakning, effektivare 

samspel mellan olika satsningar och forskningsfinansiärer. Analysen 

karakteriseras tyvärr dock av allvarliga brister, som gör att flera av 

utredningens slutsatser om brister och förtjänster i nuvarande 

finansieringssystem saknar grund. 

2008-05-12 

14

2.1 Analys av forskningsfinansieringens effekter saknas 

En särskilt allvarlig brist i utredningens analysdel är att den inte alls 

analyserar hur det nuvarande forskningsfinansieringssystemet påverkat det 

svenska forskningsoch innovationssystemet, varken vetenskapligt som 

ifråga om nyttiggörande för innovation i företag och offentlig verksamhet. 

Utredningen saknar helt en effektanalys och baseras så gott som helt på ett 

administrativt inifrånperspektiv, trots att målet med forskningsfinansieringen 

måste vara att generera så goda effekter som möjligt hos, och 

i samspel med, andra aktörer i systemet än forskningsfinansiärerna själva. 

Det är därför omöjligt att med utredningen som grund dra slutsatser om 

vilka åtgärder i forskningsfinansieringssystemet som är viktiga att vidta för 

att förbättra dess effekter på de Sveriges forskningsoch innovationssystem. 

Utredningen saknar en analys av effekterna av forskningsfinansieringssystemet 

på de centrala aktörerna i Sveriges forskningsoch innovationssystem 

(företag, offentliga organ, forskningsinstitut samt universitet och 

högskolor). Dessutom saknas en analys av roller i förhållande till och 

samspel med andra viktiga forskningsfinansiärer än de fyra statliga 

finansiärer som behandlas i utredningen. Dit hör de statliga forskningsstiftelserna 

(SSF, KK, Mistra, Vårdal, Stint) och Energimyndigheten, som 

sammantagna har en sammanlagd finansiering som är i paritet med de fyra 

analyserade forskningsfinansiärerna. Dessutom saknas så gott som helt en 

diskussion av EU:s forskningsfinansiering och dess relation till 

finansieringen i de studerade myndigheterna, trots att denna finansiering 

svarar för omkring 5 procent av den offentliga forskningsfinansieringen i 

Sverige. 

Utredningen kritiserar VINNOVA för att inte ha gjort effektanalyser i 

tillräcklig utsträckning. VINNOVA har sedan myndighetens bildande 

arbetat mycket systematiskt med detta och producerar varje år mycket 

ambitiösa effektanalyser av betydande delar av VINNOVAs verksamhet. 

Dessa är i väsentliga avseenden unika i ett internationellt perspektiv, se 

bilaga 1 för sammanfattningar av några av de hittills genomförda 

analyserna. 

Det går aldrig att göra nog för att mäta, värdera och förstå de effekter 

forskningsfinansieringen genererar. VINNOVAs ambition är också att 

vidareutveckla effektanalyserna i alla de avseenden som behövs och har dels 

beskrivit det som hittills gjorts och den framtida strategin i en särskild 

rapport, ”VINNOVAs fokus på effekter” 2 från 2007, dels redovisat strategin 

för detta i en särskild skrivelse till regeringen. Det är förvånansvärt att 

2 VINNOVAs fokus på effekter – En samlad ansats för effektlogikprövning, uppföljning, 

utvärdering och efektanalys, VA 2007:14 

2008-05-12 

15

utredningen inte noterar detta, men trots det drar slutsatser om VINNOVAs 

effektanalyser. 

VINNOVA genomför effektanalyser med det övergripande syftet att 

beskriva och förstå den behovsmotiverade forskningens betydelse för olika 

sektoriella innovationssystem och för det nationella innovationssystemet. I 

det sammanhanget är det nödvändigt att systematiskt och långsiktigt följa 

både den vetenskapliga och industriella utvecklingen, och samspelet mellan 

dessa inom de områden forskningen bedrivs. Effekter i näringsliv och 

samhälle visar sig ofta långt senare än under själva FoU-projektens 

genomförande. 

Det ligger en stor utmaning i att mäta effekter av offentliga investeringar i 

stimulansåtgärder för att främja hållbar tillväxt och internationell 

konkurrenskraft, bland annat därför att det finns en både lång och varierande 

fördröjning mellan investering och effekt i dessa sammanhang. 

Forskningskompetens och forskningsresultat omvandlas till innovationer 

som introduceras på marknaden. Av erfarenhet, baserad på en lång rad 

forskningsstudier och utvärderingar, vet vi att detta sker i växelspel som ofta 

kan ta över tio år innan de fulla effekterna materialiserats. När det gäller 

rena utvecklingsinsatser är emellertid intervallet ofta kortare. Variationen i 

tidsutdräkt gör att det är svårt att veta exakt när en satsning bör utvärderas. 

Sveriges framtida ekonomiska utveckling är till stor del beroende av ett ökat 

kunskapsinnehåll i produktionen. Offentliga satsningar på FoU måste vara 

effektiva. VINNOVAs arbete med uppföljning, utvärdering och effektanalys 

syftar just till att belysa hur effektiva de i själva verket är. Utvecklingen av 

ett sådant informations- och kunskapsutvecklingsarbete, vari ingår ett större 

antal betydelsefulla metodologiska överväganden, är redan i dag föremål för 

ett antal omfattande åtgärder och satsningar. Detta måste hanteras 

långsiktigt och med stor kontinuitet. 

En stor och energikrävande omorganisation av hela systemet skulle innebära 

en väsentlig förlust av den kontinuitet som är nödvändig för en 

ändamålsenlig analys av sambandet mellan investeringar i forskning, 

innovation och ekonomisk utveckling, samt mellan insatser, arbetsformer 

och resultat. 

2.2 Hur bidrar forskning till hållbar tillväxt? 

Utredningens fokusering på att forskningens viktigaste roll skulle vara att 

leverera ”forskningsresultat” som sedan omsätts i näringslivet leder tanken 

fel. För forskaren själv är de publicerade resultaten centrala eftersom det är 

dessa man gör akademisk karriär på. Men när företag eller andra ska lösa 

problem använder man sig av den bästa kunskap man kan hitta, oavsett var 

eller hur den har producerats. Forskarna är viktiga som vägvisare till den 

samlade kunskapen inom ett nytt område. För att fungera i den rollen 

behöver de forska inom områden som är intressanta, och de behöver vara 

välrenommerade så att de får tillgång till de informella nätverk där ny 

kunskap sprids. 

2008-05-12 

16

Samhällsvetenskaplig forskning om forskning och innovation visar att 

forskning bidrar till innovationer på åtminstone åtta olika sätt 3 : 

• Ny användbar kunskap 

• Utbildning av kvalificerade ingenjörer och forskare 

• Nya vetenskapliga instrument och metoder 

• Nya kontaktnät 

• Ökad problemlösningsförmåga 

• Nya företag 

• Kunskap om samhällsbehov och värderingar 

• Tillgång till unik forskningsutrustning och –anläggningar 

En aktuell rapport från ITPS, baserad på amerikansk debatt, betonar också 

att kommersialisering av forskning inte är någon linjär process och att det 

finns fler mekanismer för spridning av kunskap än patentering och 

licensiering. 4 

För ett effektivt nyttiggörande av forskningen är det viktigt att den redan 

från början inspireras och påverkas av behov och lösningar kopplade till 

dessa behov. Det betyder dock inte att det inte också bör finnas forskning 

som är helt driven av inomvetenskapliga motiv. Den är viktig för 

forskningens inomvetenskapliga förnyelse och konkurrenskraft. Vad gäller 

grundforskning behövs en balans mellan inomvetenskapligt motiverad och 

behovsmotiverad grundforskning, där ledande forskare utför båda 

kategorierna av forskning, i det senare fallet ofta i samverkan med 

behovsägare från näringsliv och samhälle. 

Utredningen diskuterar bara ett slags grundforskning, den inomvetenskapligt 

motiverade, och tar inte ens upp den behovsmotiverade 

grundforskningen. Istället jämställs den senare med tillämpad forskning, 

som linjärt följer på (den inomvetenskapligt motiverade) grundforskningen. 

Detta görs implicit och utan referenser till den omfattande innovationssystemforskning 

som betonar det interaktiva lärandets betydelse för 

framgångsrik kunskapsgenerering och ett effektivt nyttiggörande. 

Tyvärr måste konstateras att utredningen inte brytt sig om att basera sig på 

modern samhällsvetenskaplig forskning om just forskningsoch 

innovationsprocesser. Utredningen avstår också ifrån att definiera viktiga 

begrepp i sammanhanget och glider på denna grund med oskärpa över 

3 Ben Martin vid SPRU har kartlagt dessa mekanismer i ett antal publikationer, den senaste 

versionen är Martin, Ben & Tang, Puay, ”The benefits from publicly funded research”, 

SPRU Electronic Working Papers No. 161, June 2007. Martin listar de första sju punkterna. 

Erik Arnold har tillfogat den sista, se Arnold, Erik et al, ”Effects of Research on Swedish 

Mobile Telephone Developments: The GSM Story”, Brighton, Technopolis Group, 2008. 

4 Falkenhall, Björn ” Kunskap till marknaden - ny kritik i USA mot universiteten”, ITPS, 

Tillväxtpolitisk Utblick. Nr 3, April 2008 

2008-05-12 

17

viktiga samspel mellan inomvetenskapliga motiv och behovsmotiv i 

forskning, respektive vetenskaplig, teknologisk och affärsmässig höjd samt 

grader av förnyelse i vetenskap, teknologier och innovation. I stället utgår 

utredningen från att forskningen bidrar enligt en oreflekterat linjär modell 

av innovationsprocesser, som saknar stöd i modern samhällsvetenskaplig 

forskning. En viktig konsekvens av detta linjära perspektiv är att 

innovationsprocesser är något som hänvisas till processer som tar vid efter 

att forskningen genomförs och inte något som i ökad utsträckning bör finnas 

med i perspektivet redan vid forskningens planering och genomförande. 

2.3 Nyttiggörande av forskning i nya företag och SMF 

Riskkapitalmodellen (eng. venture capital) förordas av många för 

kommersialiseringen av forskningsresultat. Fokus hamnar då på nystart av 

företag, affärsplaner och entreprenörer. Nyttiggörande av forskningsresultat 

startar dock med teknologier, kunskaper och forskare, inte med 

entreprenörer och verifierade affärsplaner. Ur ett kommersiellt hänseende 

karaktäriseras forskningsresultaten dessutom av genuin osäkerhet snarare än 

risk. Nyttiggörande av forskningsresultat innebär även ett betydligt bredare 

perspektiv än de som förekommer i riskkapitalvärlden där fokus ligger på att 

utveckla bolag med extrema tillväxter i aktieägarvärden. (Detta pga att i 

stort sett hela avkastningen i en fond/bolagsportfölj oftast tillhandahålls av 

1-2 bolag i portföljen/fonden). Nyttiggörandet av forskning kan resultera i 

helt andra värden som t ex näringslivsförnyelse genom nya beteenden, 

strategier, processer, teknologianvändning etc; det kan resultera i för 

innovationssystemet värdefulla bolag som agerar förändringsagenter och 

skapar sysselsättningstillfällen utan att detta avspeglas i aktieägarvärden 

som attraherar riskkapitalister. En finansiär/investerare i kommersialisering/nyttigörande 

av forskning måste dels ha ett annat 

avkastningsperspektiv än traditionella investerare, dels måste insatserna 

(eller instrumenten) utformas så att de anpassas till de särskilda villkor som 

råder inom forskningen. Det sistnämnda förhållandet måste ta hänsyn till 

följande: 

• En effektiv kommersialisering kan inte bygga på att göra forskarna 

till entreprenörer. Istället måste insatserna stimulera kontakter och 

relationer mellan forskare och externa affärsdrivande aktörer 

(företag, entreprenörer, potentiella kunder, affärsutvecklare, 

produktutvecklare etc.). 

• En effektiv kommersialisering kräver att tekniska och kommersiella 

frågeställningar utvecklas parallellt för att göra det möjligt att 

bedöma både den kommersiella risken och potentialen hos 

forskningsresultatet. Vidare krävs många gånger kompletterande 

forskning for att driva innovationsprocessen vidare. 

• Kommersialiseringen av forskningsresultat innebär också att den 

som finansierar måste vara beredd att hantera något som har en 

mycket hög teknikrisk och som är marknadsmässigt genuint osäkert. 

2008-05-12 

18

Detta innebär att de forskningsnära faserna av innovationsprocessen 

inte är attraktiva för investerare eller små och medelstora företag 

som inte kan motivera investeringar i genuin osäkerhet. För att 

hantera dessa förhållanden måste forskarna i samverkan med 

affärsmässigt kompetenta personer ges en möjlighet att fastställa den 

mest lämpliga kommersialiseringsstrategin (avknoppning, 

licensiering, försäljning, FoU-samarbeten etc) istället för att a priori 

förutsätta ett nytt avknoppningsföretag. 

• Kommersialisering av forskningsresultat kräver normalt forskarnas 

medverkan (deras ”tysta” kunskap) i innovations- och 

kommersialiseringsprocessen. Enkel resultatöverföring i termer av 

patent och publikationer fungerar därför sällan vilket insatserna 

måste ta hänsyn till. 

Slutsatsen är att riskkapitalmodeller måste kompletteras med finansieringsoch 

stödformer som tar hänsyn till ovanstående förhållanden i forskningen 

och kompletterar dem med insatser som startar i forskningen och bidrar till 

att utveckla team och resultat så att forskare, efterföljande finansiärer och 

industriella partners ges en möjlighet att tydligare bedöma potentialen, 

riskerna och formerna för en fortsatt kommersialisering av forskningsresultatet. 

2.4 Bristande analys av samarbeten och samspel 

Utredningen fokuserar en stor del av analysen på behov av och brister på 

samverkan mellan olika forskningsfinansiärer. Det är självklart att 

samverkan och samspel mellan forskningsfinansiärer är viktigt och att det 

alltid finns behov av och möjligheter att vidareutveckla denna. Det är också 

viktigt att identifiera hinder och bristande incitament för en effektiv 

samverkan och ett effektivt samspel. Utredningen identifierar ett antal 

sådana hinder och bristande incitament, som det är viktigt att undanröja. 

Samtidigt baseras utredningen även i detta avseende på mycket bristfälligt 

underlag och en alltför ytlig analys. 

Den mest grundläggande bristen i utredningens analys av samverkan och 

samspel mellan forskningsfinansiärerna har att göra med att samverkan i 

den snäva meningen gemensamma utlysningar för forskningsansökningar 

görs till ett huvudsakligt kriterium för samverkan mellan forskningsfinansiärer. 

Det är en felaktig utgångspunkt. Det viktiga är istället samspelet 

mellan olika forskningsfinansiärers satsningar ifråga om de effekter de 

generar hos aktörer i forskningsoch innovationssystemet. Det kan ibland 

kräva gemensamma satsningar, men det kan lika gärna och sannolikt oftare 

åstadkommas med olika men kompletterande och samspelande satsningar. 

Detta kräver insikt om respektive finansiärs olika roller som främjas av 

dialoger kring respektive organisations strategiutveckling. 

Det centrala i samarbeten mellan olika finansiärer är enligt VINNOVAs 

erfarenhet att varje finansiär går in i samarbetet utifrån sina egna mål, 

uppgifter och förutsättningar. I de fall forskningens kvalitetsmål blir alltför 

2008-05-12 

19

dominerande kan centrala samhälls- och näringslivsperspektiv försvinna och 

forskningen tappar inflödet av nya infallsvinklar samtidigt som nyttiggörandet 

försämras och det omgivande samhället tappar i kunskapsfokus. 

Ett alltför ensidigt fokus på behov i samhälle och näringsliv kan urholka 

forskningens förmåga att utveckla sin internationella vetenskapliga 

konkurrenskraft. Balanspunkterna är aldrig absoluta utan varierar mellan 

olika områden och över tiden. Det är därför viktigt att det på alla områden 

både finns starka finansiärer som företräder inomvetenskapliga motiv och 

starka finansiärer som företräder motiv kopplade till behov i näringsliv och 

samhälle. 

Utredningen har vad gäller forskningsfinansiärernas samverkan och samspel 

i huvudsak baserat sin analys på en mycket ytlig genomgång av 

sakförhållandena. Denna analys ger därför inte någon grund för att dra 

slutsatser om hur samverkan och samspel mellan forskningsfinansiärerna 

och mellan dessa och övriga aktörer i forskningsoch innovationssystemet 

bör och kan utvecklas. En enkel analys av 110 anslag från olika forskningsfinansiärer 

för att utveckla starka forskningsmiljöer respektive starka 

forskningsoch innovationsmiljöer visar på ett stort överlapp mellan olika 

finansiärers satsningar vad gäller de forskargrupper som fått stöd i dessa 

stora satsningar. Denna analys falsifierar de slutsatser som utredningen drar 

baserade på utredningens underlagsrapport som redovisas i utredningens 

bilaga 4 (bilaga 2). En annan enkel analys av samfinansiering och 

strategisamarbeten visar att VINNOVA och andra forskningsfinansiärer har 

ett betydande direkt samarbete, som inte alls redovisas eller diskuteras i 

utredningen (bilaga3). 

2008-05-12 

20

3 Utredningens förslag till områdesvisa 

omorganiseringar 

Sammanfattning av utredningens förslag till områdesvisa omorganiseringar: 

Utredningen föreslår i avsnitt 2.3 ett antal förflyttningar av ansvar för vissa 

forskningsområden: 

• Utbildningsvetenskaplig forskning flyttas från VR till Fas 

• Samhällsvetenskaplig transportforskning flyttas från VINNOVA till 

Fas 

• Ansvaret för att stödja byggforskning flyttas från Fas till VINNOVA 

• Ansvaret för att stödja arbetslivsforskning samlas hos Fas 

• VINNOVA bör kunna finansiera behovsmotiverad forskning inom 

alla ämnesområden 

VINNOVA konstaterar att utredningen egentligen bara ger ett förslag till 

förändringar i organisationen för statens forskningsfinansiering, dvs. det 

förslag som diskuterats under punkt 1 ovan. Samtidigt diskuteras behov av 

områdesmässiga omorganiseringar av olika delar av forskningsfinansieringen. 

Dessa framförs inte explicit som ett alternativt förslag till 

utredningens förslag till omorganisation av hela forskningsfinansieringssystemet, 

utan utgör i utredningen en integrerad del av 

omorganisationsförlaget. Ändå kan utredningen läsas som att den 

områdesmässiga omorganisation som föreslås skulle kunna genomföras 

även om huvudförslaget inte genomförs. 

VINNOVA stödjer utredningens förslag att VINNOVA ”….ska kunna 

arbeta med behovsmotiverade och innovationssystemstärkande satsningar 

inom alla områden. Detta omfattar även behov relaterade till den kliniska 

forskningen”. VINNOVA instämmer i utredningens slutsats att 

byggforskningen och forskningen för samhällsplanering behöver andra 

organisatoriska lösningar än hittills. VINNOVA har inget att invända mot 

förslaget att flytta utbildningsvetenskap från VR till Fas. 

VINNOVA avvisar de föreslagna omorganisationerna av forskningsfinansieringen 

vad gäller VINNOVA:s finansiering av arbetslivsforskning 

och transportforskning. Vad gäller värdeskapande nyttiggörande vill 

VINNOVA bestämt framhålla att det, tvärtemot vad utredningen framhåller, 

är av avgörande betydelse för innovationsprocesser i företag och offentliga 

organisationer att kompetens från beteendevetenskap och samhällsvetenskap 

är nära integrerade med kompetens inom teknik och naturvetenskap. Det är 

2008-05-12 

21

detta finansieringen av arbetslivsforskning och beteende- och 

samhällsvetenskapliga transportforskning på VINNOVA syftar till och 

handlar om. Det vore därför direkt kontraproduktivt ur ett nyttiggörande 

innovationsperspektiv att skilja denna forskningsfinansiering från 

VINNOVA. 

3.1 Arbetslivsforskning 

Beträffande arbetslivsforskningens utveckling instämmer VINNOVA med 

utredningens bedömning att det skett en negativ utveckling inom området 

sedan 2001. Att såsom utredningen gör hänföra denna utveckling till 

ansvarsuppdelningen mellan Fas och VINNOVA är dock en kraftig 

förenkling. Andra faktorer, t.ex. minskad finansiering till området, minskat 

intresse från arbetsmarknadens parter, bristande återväxt bland forskarna 

inom området, omprioriteringar på universitet och högskolor samt inte minst 

nedläggningen av Arbetslivsinstitutet (i praktiken motsvarande ett bortfall 

med över 100 Mkr/år i forskningsfinansiering till området) har haft betydligt 

större betydelse än den organisatoriska ansvarsuppdelningen mellan Fas och 

VINNOVA och de skilda finansieringsmodeller dessa tillämpar. 

För VINNOVAs uppdrag är det väsentligt att investeringar i teknisk 

forskning och utveckling kompletteras med arbetslivsforskning och 

kunskapsutveckling om hur man skapar organisatoriska förutsättningar för 

innovation, effektivitet och tillväxt. VINNOVA insatser inom arbetslivsområdet 

bedrivs med just detta tillväxtpolitiska fokus, medan de mer 

socialpolitiskt närliggande frågorna ryms inom Fas verksamhetsfält. Genom 

att bibehålla den ansvarsuppdelning som idag finns mellan Fas och 

VINNOVA finns förutsättningar för att vidareutveckla båda dessa 

perspektiv, vilket är viktigt för samhällsutvecklingen. VINNOVA avvisar 

därför utredningens förslag att överföra VINNOVAs arbetslivs till Fas. 

För en mer utförlig diskussion av skälen tull detta se bilaga 4. 

3.2 Samhällsvetenskaplig transportforskning 

VINNOVA anser att ett genomförande av utredningens förslag leder till 

en förödande fragmentisering och utspridning av transportforskningen 

och avvisar därför utredningens förslag att särskilja teknisk 

transportforskning från samhällsvetenskaplig transportforskning. För 

en mer utförlig diskussion av skälen tull detta se bilaga 5. 

På Näringsdepartementets uppdrag utarbetade VINNOVA 2004 i samverkan 

med bland andra Banverket, Energimyndigheten, FAS, Formas, 

Naturvårdsverket och Vägverket en samlad strategi för FUD till stöd för 

utveckling av ett hållbart och effektivt transportsystem (Nationell strategi 

för transportrelaterad FUD). I strategin anges att ”Antalet myndigheter som 

har betydelse för transportsidan och dess FUD-satsningar är och har varit 

stort. Senaste myndighetsomorganisationen gjordes bland annat med syftet 

2008-05-12 

22

att minska antalet forskningsfinansierande myndigheter. Problemet är 

emellertid inte i första hand antalet myndigheter som är involverade utan 

snarare den brist på samordning och helhetsförståelse som detta riskerar 

medföra. Till detta bör läggas det delade ansvaret för långsiktig 

kunskapsuppbyggnad och systemförståelse som nu gäller”. VINNOVA 

finner att de insatser som gjorts för att förbättra dessa brister, bl a genom 

TRANSAM-arbetet, har haft en positiv effekt. Med utredningens förslag 

splittras transportforskningen ytterligare och risken är överhängande för en 

än värre situation än den som beskrivs i FUD-strategin. 

VINNOVA ser också flera sakmässiga skäl att avvisa utredningens förslag 

gällande den policyorienterade forskningen. Det mest grundläggande gäller 

de utmaningar som transportsektorn står inför, vilka saknar motstycke i 

historien. För att nå målen med reduktion av växthusgaser och antalet 

trafikdödade och skadade krävs radikala lösningar. Transportsystemet ska 

dessutom fungera för förflyttningar av såväl gods som personer. För att få 

en mer effektiv, miljöanpassad och säkrare användning och utformning av 

infrastrukturen och transportsystemet i sin helhet krävs olika former av 

policyåtgärder, såsom styrmedel, regleringar och prissättning, och att dessa 

tillämpas på ett sätt som säkerställer såväl näringslivets konkurrenskraft som 

miljön och medborgarnas livskvalitet. Idag finns en bred enighet om att 

policyfrågor är en viktig del i utvecklingen av ett hållbart transportsystem. 

Åsikten bekräftas av såväl industriföreträdare som transportministerier 

runtom i världen (senast vid TRA konferensen i april 2008). Tekniska 

lösningar finns för många, och är möjliga att ta fram för flertalet andra av 

problemen, men det saknas politiska och ekonomiska incitament. Det har 

också saknats acceptans för nödvändiga förändringar hos allmänheten och 

därmed även inom det politiska systemet. 

3.3 Miljöteknik 

VINNOVA instämmer i behovet av att skapa en mer samlad finansiering av 

behovsmotiverad forskning och utveckling av miljöteknik i syfte att stärka 

svenskt näringslivs position på världsmarknaden, samt behovet av en 

strategisk resurs för att knyta samman starka vetenskapliga miljöer med de 

snabbt växande marknaderna för miljöteknologi och ”gröna innovationer”. 

En förutsättning för att nå dessa effekter är då att FoU-stödet organiseras av 

en aktör med kompetens och erfarenhet av att knyta samman vetenskapliga 

miljöer med näringsliv och andra teknikanvändare. 

VINNOVA ställer sig också ytterst tveksam till lösningen att särskilja vissa 

teknikområden, som bedöms vara miljöteknik. Med dagens akuta behov av 

energieffektivisering, resurshushållning av både ändliga och förnybara 

resurser och utsläppsminskningar av växthusgaser och andra förorenande 

emissioner, är det inte en bra lösning att särskilja vissa teknikområden som 

”miljöteknik” som ska utvecklas skilt från annan teknik. Detta kan vara rent 

kontraproduktivt för utvecklingen av ”gröna” innovationer, där vi tvärtom 

behöver utveckla energieffektivitet, resurssnålhet och utsläppsreduktion 

2008-05-12 

23

inom alla teknikområden. I flera sammanhang (bl a i Forskningsstrategi för 

miljöteknik, redovisning av regeringsuppdrag till Formas och VINNOVA, 

inlämnad till regeringen 1 februari 2007) lyfts behovet av tvärdisciplinär 

och gränsöverskridande forskning inom miljöteknik, vilket skulle försvåras 

om vissa teknikområden skiljs från VINNOVAs verksamhet. 

3.4 FoU i små och medelstora företag 

Utredningen anser att programmet Forska&Väx för att stimulera FoU i SMF 

visserligen är ett intressant inslag i forskningsoch innovationssystemet, 

men hävdar att programmet inte förmått koppla upp SMF till de ledande 

forskningsmiljöerna i landet. Utredningen förefaller också luta mot att 

sådana program inte ska skötas av forskningsfinansierande myndigheter 

utan bör kunna hanteras av NUTEK eller Innovationsbron. VINNOVA 

avvisar bestämt en sådan utveckling. 

Utredningen redovisar inte alls de effekter i och för SMF som programmet 

genererat, dvs. huvudsyftet med programmet. Det är minst sagt 

anmärkningsvärt och inger inte respekt för utredningens bedömningar. För 

det andra är påståendet att SMF inte kopplats upp mot ledande svenska 

forskningsmiljöer genom programmet en svepande generalisering som i 

betydande utsträckning saknar grund. För det tredje dras slutsatser om ett 

litet program som endast funnits i tre år i Sverige och som under dessa tre år 

förmått skapa en exempellös efterfrågan hos SMF, vilket varit en stor brist i 

den svenska forskningsoch innovationspolitiken, för en kategori aktörer 

som är allt viktigare för tillväxteffekter av FoU-investeringar. För det fjärde 

antyds att sådana program inte bör drivas av forskningsfinansierande 

myndigheter, vilket är raka motsatsen till den internationella trenden, där 

programmet i USA (SBIR) just drivs av alla forskningsfinansierande 

myndigheter (med början i NSF 1982) och endast av forskningsfinansierande 

myndigheter. 

Av den totala företagsstocken utgör de företag som får finansiering i 

Forska&Väx en liten del, men syftet med programmet är inte bredden i sig. 

Istället ligger fokus på andra effekter, där företagens roll för 

kunskapsöverföring och som länk mellan näringsliv och forskare bör 

betonas. 

Forska&Väx syftar därför inte enbart till att företag skall genomföra projekt, 

utan även skapa samarbeten där de kan stärka sin långsiktiga FoUverksamhet. 

Av de företag (111 st) som fått finansiering inom Forska&Väx 

angav flertalet att de hade samarbeten med andra aktörer i sin FoUverksamhet. 

Av dessa hade de flesta (75 st) någon form av samarbete med 

universitet och högskolor eller forskningsinstitut. Flera företag samarbetade 

också med leverantörer eller kunder. Av företag som avslutat ett 

genomförande av FoU-projekt har de flesta angivit i sin slutrapportering att 

de samarbetat med aktörer man planerat att samarbeta med, samtidigt som 

flera av dessa företag även inlett samarbeten med ytterligare aktörer som 

inte var planerade. Av dessa var de flesta även helt nya för företaget, främst 

2008-05-12 

24

för de företag som samarbetade med universitet och högskolor eller 

forskningsinstitut. En klar majoritet av företagen som anger att de planerar 

ett följdprojekt anger även att de planerar att samarbeta med såväl andra 

företag som universitet och högskolor. 

Ett annat syfte med programmet är att företagen stärker sin egen FoUkapacitet 

genom att höja kompetensnivån i företaget, främst genom att 

anställa forskarutbildad personal, civilingenjörer eller motsvarande. Av de 

företag som avslutat sina projekt angav flertalet att de anställt personal för 

projektet där flertalet var forskarutbildade eller civilingenjörer. Det är även 

intressant att en klar majoritet anger att de skall gå vidare med följdprojekt 

där fler än hälften säger sig planera att anställa ytterligare personal med 

akademisk examen av något slag. 

Sammantaget passar Forska&Väx väl in i VINNOVAs övriga forskningsfinansiering, 

där samarbete mellan olika aktörer i olika projekt stärker 

forskningsoch innovationsförmågan hos företagen. De resultat som 

redovisats av företagen själva tyder också på att sådana samarbeten både 

pågår, förstärks och förnyas hos de små och medelstora företag som fått 

finansiering från VINNOVA. Även förekomsten av anställda med 

forskningsförankring visar sig vara stor och samtidigt öka i samband med 

projektens genomförande. De företag som slutrapporterat visar också en 

ambition att gå vidare med sina resultat till produktlansering eller skydda 

dem för framtida lanseringar genom patent eller andra immaterialrättsliga 

skydd. 

2008-05-12 

25

4 Alternativt organisationsförslag - principer och 

strukturer 

4.1 Utgångspunkter och principer 

Organiseringen av forskningsfinansieringen bör utgå från målet att främja 

Sveriges internationella konkurrenskraft ifråga om vetenskap, innovation 

och hållbar tillväxt. I det sammanhanget är det viktigt att: 

• Balans och samspel mellan inomvetenskapligt motiverad och 

behovsmotiverad forskning eftersträvas, där den förra tar sin 

utgångspunkt i drivkrafter baserade på en vetenskapslogik och den 

senare tar sin utgångspunkt i drivkrafter som baseras på behovs- och 

innovationslogik. Båda utgångspunkterna är lika viktiga och leder 

från olika håll till sökande efter kunskap som utvecklar vetenskap 

och innovation. Ett kreativt och dynamiskt samspel mellan dessa 

båda utgångspunkter ger bästa grunden för goda effekter. 

• Förnyelse av vetenskap, näringsliv och samhälle främjas, genom att 

innovativa idéer stimuleras i forskning, utveckling och 

nyttiggörande. Det förutsätter drivkrafter och förmåga hos 

finansiärerna att se behov av och ge möjligheter till innovativ 

forskning och utveckling. Genom att stimulera nya forskningsidéer 

och kombinationer av forskningsområden, s.k. tvärvetenskap, 

respektive genom att stimulera forskning för nya näringslivsområden 

och samhällsbehov kan sådan radikal förnyelse främjas. 

• Kraftsamling åstadkoms för nationell profilering och 

• 

konkurrenskraftiga effekter i internationell konkurrens och i 

internationellt samspel. Det förutsätter drivkrafter och förmåga hos 

forskningsfinansiärerna att, i de fall det bedöms främja internationell 

konkurrenskraft, eftersträva samfinansiering av samma miljöer för 

forskning och innovation. Genom kombinationer av olika satsningar 

för vetenskaplig excellens och effektivt nyttiggörande kan 

internationell konkurrenskraft hos ledande miljöer stärkas. 

Prioriteringar vägleds av genomtänkta och artikulerade mål och 

strategier, som utvecklas i en effektiv och beslutskraftig process. 

Målet med utvecklingen av mål och strategier bör vara att identifiera 

möjligheter och hinder för forskningens förnyelse och 

konkurrenskraft respektive för dess effekter på innovation och 

hållbar tillväxt i näringsliv och samhälle. Strategiutvecklingen bör 

baseras på övergripande och kvalificerade analyser av Sveriges 

situation och utvecklingsförutsättningar. 

Fem olika typer av åtgärder bör övervägas i syfte att genomföra ändringar i 

forskningsfinansieringen som sammantagna når målen med forskningsfinansieringen: 

2008-05-12 

26

• förändringar i regeringens uppdrag till forskningsfinansiärerna 

• vidareutveckling av policy och arbetssätt hos respektive forskningsfinansiär 

• utveckling av samverkan mellan forskningsfinansiärerna 

• ändringar i arbetsfördelningen mellan forskningsfinansiärerna 

• skapande av nytt organ och utveckling av processer för prioriteringar 

och strategier 

4.2 Strukturer och prioriteringar 

Utveckling av forskningsfinansiärernas uppdrag så att både 

nyfikenhetsmotiverad och behovsmotiverad forskning får kraftfulla 

organisationer och stärkta resurser samtidigt som särskilda program 

skapas för samverkan mellan dessa. 

Ett internationellt konkurrenskraftigt forskningsoch innovationssystem 

förutsätter dels forskningsfinansiärer som utgår från en inomvetenskaplig 

logik, dels forskningsfinansiärer som utgår från en behovsmotiverad 

innovationslogik. Det är viktigt att bejaka att forskning som enbart utgår 

från forskares och forskargruppers idéer får finansiering i konkurrens för att 

uppnå högsta vetenskapliga kvalitet. Det är lika viktigt att bejaka att 

forskning som utgår från behov i näringsliv och samhälle får finansiering i 

konkurrens för att bidra till svensk konkurrenskraft baserad på avancerad 

forskning. I det första fallet bör organisation och prioriteringar vara 

forskarstyrda. I det andra fallet bör organisation och prioriteringar i hög 

grad styras av behov som uttrycks av näringsliv och samhälle i samspel med 

forskare. 

Olika finansiärer för nyfikenhetsmotiverad och behovsmotiverad 

forskningsfinansiering skapar en nödvändig förutsättning för väl utvecklad 

professionalism och kraftfullhet i respektive finansiärs uppgift. Det skapar 

också en god grund för strategisk samverkan mellan de olika forskningsfinansiärerna 

i satsningar på grundforskning, dels med inomvetenskapliga 

utgångspunkter, dels med behovsmotiverade utgångspunkter. Det finska 

systemet med en stark Finlands Akademi och ett starkt Tekes representerar 

en internationellt sett mycket framgångsrik sådan modell. Samspelet mellan 

de båda starka forskningsfinansiärerna är mycket väl utvecklat. De finska 

framstegen sedan 1990-talets början ifråga om både vetenskap och 

innovation saknar i det närmaste internationellt motstycke. 

Ramprogram för förnyelse i kunskaps- och kompetensutveckling 

genom gemensam finansiering baserad på strategisk samverkan mellan 

forskningsråd, VINNOVA och andra FoU-finansierande myndigheter 

och organ. 

Huvudsyftet med sådana ramprogram bör vara proaktiva satsningar för att 

bygga upp forskningskompetens inom områden som bedöms komma att bli 

av växande och stor betydelse för utvecklingen av svenskt näringsliv och 

2008-05-12 

27

samhälle men där den ”naturliga” förnyelsen av ett eller annat skäl inte sker 

i tillräcklig grad, med tillräcklig kvalitet eller med tillräcklig grad av 

samverkan mellan olika discipliner. Rent inomvetenskapligt motiverade 

förnyelsesatsningar faller utanför denna ram och förutsätts skötas inom 

respektive forskningsråd (men kan självfallet där i vissa fall kräva större 

uppmärksamhet än hittills). 

Sådana satsningar bör omfatta minst tre olika huvudtyper: 

• Nya områden som ännu inte fått fotfäste i Sverige 

• Nya kombinationer av områden 

• Uppskalning av områden och kompetenser där Sverige har en stor 

potential 

Såväl distribuerad kompetensuppbyggnad i ett flertal grupper som mer 

koncentrerade satsningar i enstaka miljöer eller sammanhållna nätverk kan 

komma ifråga beroende på områdets karaktär. 

Exempel på satsningar av detta slag som hittills gjorts: 

• Medicinsk teknik (VR, SSF och VINNOVA) 

• Structural Genomics Consortia (SGC) (internationellt samarbete KI, 

Oxford U., Toronto U., med stöd från SSF, KAW, VINNOVA och 

KI) 

• Swedish Brain Power (ISA, KK, KWA, SSF, Vårdal, VINNOVA) 

• Kronisk Inflammation (ISA, KK, Reumatikerförbundet, SSF, 

Vårdal, VINNOVA) 

• Visualisering (ISA, KK, SSF, Vårdal, VINNOVA) 

Statsmakterna kan styra denna typ av insatser genom att öronmärka viss del 

av budgeten i respektive forskningsfinansiärs budget att endast användas för 

program som samfinansieras med andra forskningsfinansiärer. 

Samordnade strategier för satsningar på starka forskningsoch 

innovationsmiljöer för internationell attraktionskraft och 

utvecklingskraft baserad på vetenskaplig excellens och effektivt 

nyttiggörande i kreativa och dynamiska miljöer 5 

Här bör t.ex. övervägas expansion av VRs och VINNOVAs gemensamma 

program för Berzelii Centra, där vetenskaplig kvalitet och behovsmotivering 

sammanvägs och där finansiering från företag eller offentliga avnämare inte 

förutsätts i ett initialt skede. Detta bör även omfatta stöd till ”starka 

5 Frågeställningar av relevans i detta sammanhang behandlas i Stenberg, Lennart ” Starka 

forskningsoch innovationsmiljöer - utmaningar för Sverige i en globaliserad värld”, IVA 

2008 

2008-05-12 

28

forskningsoch innovationsmiljöers globala länkar”, där det för närvarande 

pågår en programuppbyggnad inom VINNOVA, där andra forskningsfinansiärers 

medverkan bör övervägas. 

Inrätta ett nationellt råd för vetenskap, teknologi och innovation med 

statsministern som ordförande för utveckling av nationella 

prioriteringar och strategier baserade på en samordnad process och 

organisation för strategi- och prioriteringsunderlag 

Detta har länge efterfrågats och finns i ett antal internationellt 

konkurrenskraftiga länder. De huvudsakliga motiven är: 

• En tydlig signal behöver ges till omvärlden, inkl. till internationella 

företag med kunskapsrelaterad verksamhet i Sverige, att forskningsoch 

innovationsfrågorna är högt prioriterade av landets politiska 

ledning. Om inte detta kan göras troligt finns liten anledning att 

förvänta sig att internationellt rörliga företag, forskningsfinansiärer 

och individer skall prioritera verksamhet i eller relationer med 

Sverige. 

• Även till aktörer i Sverige är det nödvändigt att den politiska nivån 

artikulerar en tydlig vilja att satsa på att utveckla Sverige som en 

nation baserad på kunskap och innovation, eftersom det genererar 

tydliga signaler för framtidsinvesteringar hos individer, nationella 

företag och offentliga aktörer. 

• Det finns ett behov av att ledande politiker bygger upp en egen 

kunskap om de grundläggande förutsättningarna och behoven för att 

Sverige skall kunna hävda sig som kunskaps- och 

innovationsbaserad ekonomi. Företrädare för vetenskap och 

• 

innovation behöver också möjlighet till en effektiv och målinriktad 

dialog med ledande politiker för att få en bättre förståelse för de 

förväntningar och krav som finns från politiskt håll på den egna 

verksamheten. 

Det finns ett behov av att utveckla och kontinuerligt uppdatera en 

nationell samsyn och strategi för Sverige som kunskaps- och 

innovationsnation. Framtagandet av forskningspolitiska 

propositioner vart fjärde år som hittills varit det viktigaste 

instrumentet fyller endast i begränsad grad detta syfte. 

Strategi- och analysavdelningar vid VR, VINNOVA, Formas och FAS 

respektive de teknisk-vetenskapliga attachéerna m.fl. organisationer bör 

genomföra det faktiska framtagandet av sådant underlag, på uppdrag av 

rådet. Underlaget bör omfatta analyser av global och nationell utveckling 

och positionering, inkl. policyjämförelser och internationell benchmarking, 

särskilt med jämförbara länder, t.ex. inom Norden. Sådant underlag bör dels 

baseras på nya analyser och sammanställningar och analyser av information 

i befintliga analyser, dels baseras på breda och specifika framsynsprocesser 

2008-05-12 

29

av det slag VINNOVA medverkat i att organisera på nationell nivå. Med en 

tydlig, kvalificerad och uthållig beställare på nationell nivå av strategiskt 

underlag skulle utvecklingen av kunskapsunderlaget för forskningsoch 

innovationspolitik få en tydligare koppling än hittills till efterfrågan på 

sådant underlag. 

2008-05-12 

30

Bilagor 

Bilaga 1 – Effekter av långsiktigt stöd till behovsmotiverad F0U 

Bilaga 2 – VINNOVA:s samarbetsmönster 

Bilaga 3 – Forskningens finansiering från olika finansiärer 

Bilaga 4 – Arbetslivsforskning 

Bilaga 5 – Samhällsvetenskaplig transportforskning 

2008-05-12 

31

Bilaga 1 Effekter av långsiktigt stöd till behovsmotiverad F0U 6 

Digital kommunikation 

Analysen utmynnade i följande slutsatser: 

Utvecklingen av det svenska ICT-klustret utgör ett bra exempel på 

skapandet av ett effektivt innovationssystem. Samspelet mellan a) politikens 

förmåga att etablera stabila spelregler (GSM), b) samhällets långsiktiga 

investering i kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning (STU) samt c) 

det stora företagens (Ericsson och Televerket) målmedvetna globala 

satsningar på ett teknikområde innebar att en internationell storindustri inom 

mobiltelefoni skapades. 

Programmet var framsynt eftersom det tillkom i nära samarbete med 

forskare och industri. Detta innebar en hög samhällelig nytta. 

Programmets innebar en mycket god timing för industrins kompetensförsörjning 

när den svenska ”smala” TDMA-tekniken accepterades som 

standard. 

Programmet skapade större forskningsgrupper inom området, vilket utgör en 

förutsättning för forskning med relevans och teknikhöjd. 

Den enskilt viktigaste effekten av programmet var att det skapade en pool 

av unga talanger som sedan gick vidare till höga befattningar inom 

näringslivet och forskning. Många av dem som kom i kontakt med 

programmet bidrog direkt till implementeringen av GSM. 

Programmet gav Sverige ett försprång på upp till fem år i den internationella 

konkurrensen om mobiltelefoniutveckling. 

Programmet bidrog till att hjälpa högskolans prioritering av för Sverige 

viktiga forskningsområden. 

Optoområdet 

Resultat: 

Statens långsiktiga stöd och engagemang i IM var en förutsättning för 

Altituns tillkomst. 

Fungerande prototyper av lasrar. 

Marknadsvärde vid Altituns försäljning var nästan åtta miljarder kronor. 

Detta utgör cirka tjugotre gånger insatsen. Skatteintäkterna till staten vid 

försäljningen omfattande cirka en miljard kronor. 

6 Källa: VINNOVAs fokus på effekter, VINNOVA Analys VA 2007:14 

2008-05-12 

32

De ekonomiska effekterna på det fiberoptiska området inom Ericsson var 

mångfaldigt större än de som kan relateras till Altitun, men ansågs vara 

mycket svåra att kvantifiera. 

Ett antal mindre, nya företag som tillsammans sysselsätter fler anställda än 

Altitun, samt avknoppningar från Ericsson som sålts för 7,2 miljarder 

kronor. 

”En samlad försiktig bedömning [är] att forskningsmedlen […] har gett 

minst 30 gånger insatsen” (Technopolis). 

Bioteknikforskning 

Analysen utmynnade i följande slutsatser: 

Finansieringen genererade forskning som i sin tur genererade kunskaper 

vilka patenterades och licensierades till företag eller utgjorde basen för 

nyföretagande. Finansieringen var en nödvändig förutsättning (alternativa 

finansieringskällor saknades) för att genomföra forskningen och därmed för 

de ekonomiska effekterna. 

Forskningsfinansieringen var dock inte en tillräcklig förutsättning för 

uppkomsten av identifierade ekonomiska effekter. För att utveckla 

patent/licenser till produkter krävdes stora investeringar av företag. Vid 

nyföretagande krävdes stora resurser i form av riskkapital. 

Det är möjligt att mäta ekonomiska effekter av forskningsfinansiering givet 

att forskargrupper och företag är villiga att lämna ut information. 

Ekonomiska effekter i företagen som kunde kopplas till licenserna och 

mätas var utvecklingskostnader, ackumulerade försäljningsintäkter och 

vinster samt volymen riskkapital som nya företag attraherade liksom deras 

sysselsättningsökning. 

Stödet uppskattas ha lett till effekter på ekonomisk omsättning motsvarande 

minst tio gånger de statliga anslagen – vilket är en mycket försiktig 

uppskattning. 

Forskningens vetenskapliga kvalitet 

Utvärderingsprocessen hade resulterat i en uthållig vetenskaplig 

kvalitetssäkring av VINNOVAs föregångares program inriktade på 

grundläggande forskning. De omfattande detaljuppgifterna i de olika 

utvärderingarna visade hur aktiv och uthållig denna process för 

kvalitetssäkring hade varit under hela perioden. 

Omdömena i utvärderingarna bekräftade starkt att VINNOVAs föregångare 

hade satsat på hållbar vetenskaplig metodik och att ledarskapet i forskningsutförandet 

hade fungerat väl. 

Möjliga tillämpningsresultat hade funnits i alla FoU-program inriktade på 

grundläggande kunskapsutveckling. Programmen hade en klar inriktning på 

möjligheterna till industriellt nyttiggörande. I åtskilliga av dessa fall fanns 

däremot anmärkningar om att exploateringsprocessen ytterligare borde ha 

utvecklats och förstärkts. 

2008-05-12 

33

I ett antal fall hade anmärkningar getts om att tillämpad metodik inte ledde 

mot de programmål som formulerats. Detta förekom främst i fall där 

metodiken varit svagt utvecklad, men även ett par framstående 

forskargrupper med internationellt erkänd metodik påpekade att metodiken 

behövt förändras för att nå programmålen. 

Kompetenscentrumprogrammet 

Analysen kunde peka ut ett antal tydliga effekter: 

Den viktigaste effekten ansågs vara att industrin hade kunnat anställa 350 

forskarutbildade personer som var särskilt väl förberedda för arbete i 

näringslivet. 

Programmet utvecklade universitets och högskolors öppenhet för samarbete 

med industrin, varvid kompetenscentrumprogrammet var en tidig insats 

inom ett större systemskifte. 

Vetenskapligt var programmet framgångsrikt genom hög inomvetenskaplig 

kvalitet och relevans och en betydande produktion av disputerade och 

vetenskapliga publikationer. 

Genom ett antal fallstudier identifierades kommersiella intäkter för 

deltagande företag. Dessa motsvarade redan vid analystillfället de totala 

kostnaderna för programmet. 

En sista effekt var att några multinationella företag valde att behålla sin 

forskning i Sverige, nära svenska kompetenscentra, eftersom de värderade 

närhet till en för företaget attraktiv forskningsmiljö. 

Angående försöken att beräkna effekterna av verksamheterna i 

kompetenscentrumprogrammet nämns fyra typer av värden. De tre 

förstnämnda kan beskrivas i monetära termer: 

• Värdet av nya affärer som har uppkommit som en följd av 

interaktionen i centrumen inom deltagande företag. 

• Värdet av doktorerna som har producerats av centrumen. 

• Värdet av spin-off- aktiviteter. 

• Värdet av i Sverige behållna affärer, verksamheter, forskning och 

utveckling, som en följd av företags interaktion med centrumen. 

Rapporten uppskattar att värden på cirka €270 miljoner har skapats, varav 

€200 miljoner från nya affärer, €45 miljoner från doktorer och €25 miljoner 

från spinn-offs. Skattningen för detta täcker programmets totala kostnad, 

inklusive företagsbidragen, och utgör mer än tre gånger de investeringar 

som tillförts av NUTEK, Energimyndigheten och VINNOVA. 

Rapporten tar inte ställning till huruvida kompetenscentrum betalar sig 

bättre än andra typer av satsningar. Rapporten understryker även att 

siffrorna är resultatet av mycket osäkra beräkningar. Det påpekas samtidigt 

att det ändå kan vara meningsfullt att arbeta med siffror som ett 

tankeexperiment och för att belysa policyfrågor i framtiden. 

2008-05-12 

34

Analysen gav VINNOVA en tydligare bild av vad kompetenscentra 

egentligen är och hur de fungerar, än vad verket dittills haft. Inte minst 

tydliggjorde analysen bredden i det register av effekter som kompetenscentrumprogrammet 

genererat. 

Nackskadeforskningen 

Analysen av nackskadeforskningen kunde beskriva tydliga effekter: 

Ett säkerhetsmässigt genombrott, genom att riskerna att skadas vid 

whiplasholyckor kunde reduceras med 45-50% från och med 1998 års 

bilmodeller genom att en ny typ av säten kunde införas (tretton år efter det 

att forskningen inleddes). 

Forskningen vid Chalmersgruppen bedömdes vara i världsklass och 

forskarna är efterfrågade i internationella samarbeten. 

Stora företagsintäkter har uppstått. Det är helt klart att Volvo och SAAB 

kunnat sälja fler bilar på grund av höjd säkerhet mot whiplashskador. Det 

har emellertid inte varit möjligt att särskilja effekterna av denna förbättring 

från andra förbättringar. Autoliv hade sålt krockgardiner till ett värde av 

cirka 10 miljarder SEK, vartill kommer intäkter från försäljning av 

whiplashskydd. 

Stora samhällsekonomiska vinster påvisades som en följd av färre skadade 

individer. Nuvärdet av att olyckor inte leder till skador vid analystillfället 

beräknades till 5, 5 miljarder SEK. 

En naturlig och nödvändig del i forskningsarbetet ledde till en 

vidareutveckling av mekaniska, matematiska och biologiska modeller, bland 

annat av en tidigare utvecklad så kallad Hybrid III-docka. Detta arbete har 

haft stor generell betydelse för hela områdets utveckling. 

Rapporten slår fast att det var ”… av avgörande betydning for gjennomføring 

av ”programmet” for nakkeskadeforskning at man kunne få 

finansiering fra TFB og senare KFB og VINNOVA.” Forskningen som 

omnämns syftar här på grundforskning och analysen visar att den inte hade 

ägt rum utan VINNOVA, då den affärsmässiga risken ansågs för hög för 

företag och den akademiska risknivån var för hög för Chalmers. 

Olika finansieringsformer har haft stor betydelse. Analysen visade att 

kombinationen av insatsformerna forskningsstöd till Chalmers nackskadeforskning, 

och utvecklingsstöd till industrin via Fordonsforskningsprogrammet, 

var en framgångsfaktor. Forskningen och industrins 

utvecklingsarbete berikades i ett ömsesidigt växelspel, något som har 

understrukits inte minst av forskargruppen. Förutom långsiktiga och 

uthålliga bidrag till kunskapsutvecklingen har samarbetsprogram mellan 

staten och industrin alltså haft en avgörande betydelse. 

Intervjuerna visade att samfinansieringen via Fordonsforsknings- 

¬programmet medförde en ökad forskning hos både stora och små företag 

samt stimulerande idérikedomen hos företag och forskningsinstitut. 

Fordonsforsknings¬programmet förbättrade även samarbetet mellan stora 

2008-05-12 

35

företag och forskningsinstitut. Stora företag samarbetade främst horisontellt 

med andra stora företag (exempelvis framtagning av BioRID-dockan), men 

vertikalt (ofta rörande förbättringar av komponenter) och mindre 

leverantörsföretag. 

Analysen visade också att forskningen utvecklades i flera successiva faser, 

och att forskarna sökte samarbeten med olika partners, beroende på de 

forskningsfrågor som ställdes i de olika faserna. En betydelsefull faktor 

bakom framgången var den starka forskningsoch innovationsmiljö som 

hade utvecklats alltsedan 1950-talet mellan fordonsindustrin och Chalmers 

tekniska högskola. Företrädarna för näringsliv och forskning kände och 

hade förtroende för varandra. Speciellt sade bilsäkerhetsföretaget Autoliv att 

den biomekaniska forskningen vid Chalmers hade varit en förutsättning för 

uppbyggnaden av företagets egen forskningsavdelning. 

Trafiksäkerhetsforskningsstudien 

VINNOVAs finansiering hade resulterat i ett system med fyra centrala 

forskningsmiljöer som kompletterat varandra väl - vad analytikerna har 

kallat ”en god forskningscirkel”. VINNOVAs övriga finansiering hade 

kompletterat nämnda miljöer eller prövat alternativa forskningsansatser som 

ej förmått leda vidare. 

Forskningen hade givit ett stort bidrag till att 96 personer per år undgår att 

dödas och visst bidrag till att ytterligare 385 personer undgår att dödas. Till 

detta kommer att för varje dödad finns i genomsnitt 10 svårt skadade och 

100 lätt skadade. 

Betydande samhällsekonomiska vinster hade uppnåtts – en summering av 

enbart de åtgärder som framgått av de fem fallstudierna visade på en 

samhällsekonomisk vinst om cirka 20 miljarder SEK (nuvärdesberäkningar 

av vidtagna säkerhetsåtgärder) 

Betydande företagsvinster hade uppkommit inom fordonsindustrin, främst 

som effekter av Chalmersforskningen. Som nämnts i samband med 

nackskadeanalysen har trafiksäkerhetsforskningen visat sig betydelsefull för 

svenska biltillverkares ställning inom sina amerikanskägda koncerner. 

God inomvetenskaplig forskning, med delvis god internationell förankring 

Forskningen hade fått effekter på samhällets sätt att tänka på trafiksäkerhet, 

bland annat uttryckt i nollvisionen. Detta nya tänkesätt har också fått 

internationell spridning. 

Analysen uppmärksammade också att den uppdelning av ansvaret för 

trafiksäkerhetsforskningen som ägde rum år 2001 har fått olyckliga effekter 

för två av de uppmärksammade miljöerna. 

Användningsdriven IT-studien 

Forskningssatsningarna bidrog till att flera, varav många fortfarande aktiva 

och starka, tvärvetenskapliga forskargrupper/centra växte fram och att 

utbildningslinjer med denna inriktning etablerades vid flertalet högskolor 

2008-05-12 

36

och universitet. Den svenska forskningen inom området mötte även stort 

internationellt erkännande, inte minst för strategin att involvera 

slutanvändare i forskningsprocessen och att bedriva aktionsforskning kring 

implementering av ny teknik ute på arbetsplatser. 

I den mån svagheter och motgångar avseende effekter i forskningsoch 

innovationssystemet alls bör lyftas fram är det återigen svårigheterna att 

skapa effektiva kopplingar mellan forskning och kommersiell 

vidareutveckling som måste nämnas. Samtidigt kan sägas att denna 

svårighet gäller för många andra forskningsområden. ITA-forskningens 

interaktiva karaktär ses också som ett problem, då akademins krav på 

vetenskaplig redovisning kommer i konflikt med industrins krav på 

direktrapportering och utveckling. 

Sammanfattningsvis visade således studien att den studerade forskningen 

sannolikt haft sin största betydelse som pådrivande kraft bakom en bred 

kompetensuppbyggnad kring IT-utvecklingens möjligheter och problem. 

Samtidigt visade rapporten att forskningens största problem hade varit att i 

Sverige omsätta sina forskningsbaserade kunskaper i nya produkter och 

tjänster. Flera skäl till detta diskuteras, bland annat att företagens/ 

förvaltningarnas interna IT-kompetens och egen utvecklingsverksamhet i 

stor utsträckning skars bort under 1990-talet. Systemen utvecklas på annat 

håll, ofta i andra länder, vilket innebär att renodlat svenska standards och 

modeller för utveckling och användning inte längre är realistiska. 

2008-05-12 

37

Bilaga 2 VINNOVA:s samarbetsmönster 

1. Bakgrund 

VINNOVAs vision är att Sveriges forskningsoch innovationspolitik ska 

skapa hög internationell attraktions- och konkurrenskraft så att landet blir 

internationellt ledande i hållbar tillväxt. Forskare är numera överens om att 

det finns ett samband mellan hög tillväxt och forskning. Forskningen i sig 

leder dock inte automatiskt till tillväxt. För att detta ska ske krävs att 

forskningen nyttiggörs i näringsliv och övriga samhället. 

I Sverige är FoU-finansieringen av tradition starkare knuten till 

grundforskning än i många andra länder. Därför krävs särskilda åtgärder för 

att stimulera samspel mellan personer från akademisk forskning vid 

universitet, högskolor och institut, näringsliv och i offentlig verksamhet. 

Eftersom VINNOVAs verksamhet betonar vikten av sådant samspel och är 

beroende av att andras finansiering kompletterar egna satsningar har 

VINNOVA föreslagit att samarbetet med det statliga finansieringssystemet 

på sikt ska öka 7 . 

I den nyligen presenterade Forskningsfinansieringsutredningen har 

VINNOVA fått kritik för bristande samarbete med forskningsråden. Detta är 

bakgrunden till denna genomgång av VINNOVAs samarbetsmönster. 

VINNOVA anser i senaste VINNOVA-nytt att det är felaktigt att framhålla 

bristen på samspel mellan FoU-finansiärerna. Det finns program, projekt 

och samarbeten med samtliga forskningsråd och även med flertalet 

forskningsstiftelser såsom ”Hållbar utveckling med fokus på Klimat” 

tillsammans med Formas, Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet, studier av 

konsekvenserna av arbetslivsområdets utveckling tillsammans med Fas, 

Fordons- och trafiksäkerhet tillsammans med Vägverket, satsningen på 

vågenergi tillsammans med Energimyndigheten samt Inkubatorprogrammet 

tillsammans med Innovationsbron. 

Det centrala i samarbeten med andra finansiärer är enligt VINNOVAs 

erfarenhet att varje finansiär går in i samarbete utifrån sina styrkor och sina 

egna mål. Samspel är därför en bättre beskrivning av det som krävs. I de fall 

forskningens kvalitetsmål blir alltför dominerande kan centrala 

samhällsperspektiv försvinna och forskningen tappar inflödet av nya 

infallsvinklar samtidigt som det omgivande samhället tappar i 

kunskapsfokus. Ett alltför starkt fokus på behov kan urholka forskningens 

förmåga att bli internationellt konkurrenskraftig på sina egna meriter. 

Balanspunkten är viktig att finna och bör variera mellan olika forskningsområden. 

7 Forskning och innovation för hållbar tillväxt – VINNOVAs förslag till forsknings- & 

innovationsstrategi 2009-2012, VINNOVA Policy VP 2008:01. 

2008-05-12 

38

VINNOVAs uppgift kräver samfinansiering och samspel med näringsliv 

och offentliga aktörer utanför FoU-systemet. Genom ett sådant samspel kan 

VINNOVAs budget göras minst 2,5 gånger större, vilket ökar 

förutsättningarna för att värde skapas just i Sverige så att vinster kan 

utnyttjas för nya investeringar i FoU. 

2. Olika typer av samarbetsmönster 

De olika perspektiven både vad gäller, innehåll, aktörer som tar emot 

forskningsanslag, tidsperspektiv i forskningen och relationen till nytta 

utanför högskolesektorn präglar också samarbetsmönster. Eftersom FoUfinansiärerna 

har olika uppdrag varierar förståelsen för det specifika 

uppdrag VINNOVA har när det gäller att främja samspel mellan skilda 

aktörer för att stärka olika innovationssystem. Detta har påverkat 

intensiteten i VINNOVAs externa samarbeten. I de fall samarbeten sker 

mellan forskningsråd och VINNOVA är det ovanligt att samtliga samarbetar 

medan parvisa samarbeten är relativt vanliga. 

På det strategiska planet har samarbetet mellan forskningsråden och 

VINNOVA skötts genom regelbundna möten mellan generaldirektörerna. 

De huvudsakliga diskussionspunkterna har kretsat kring gemensamma 

inspel till forskningspropositioner, identifiering av gemensamma program 

och internationella frågor i relation till Norden och det europeiska 

forskningsrådet. Två gånger per år har strategiska diskussioner dessutom 

förts med ett större antal forskningsfinansiärer i samlad grupp. 

Regelbundet, minst en gång per år, har vidare samtal förts mellan 

VINNOVAs ledning och ledningarna vid andra forskningsoch 

näringspolitiska finansiärer som Energimyndigheten, Rymdstyrelsen, 

Strategiska forskningsstiftelsen, KK-stiftelsen, Nutek, Innovationsbron, 

Patentverket, ISA, Industrikommittén med flera. 

Samarbetsmönster kan beskrivas både genom finansieringssamverkan i 

gemensamma FoU-utlysningar, genom strategisamarbete och genom 

samagerande. I det följande görs genomgångar av respektive samarbetstyp. 

3. Finansieringssamverkan 2001-2008 

Ett tjugotal utlysningar som rör FoU-samarbete har ägt rum tillsammans 

med andra FoU-finansiärer sedan VINNOVA bildades 2001. De 

organisationer som deltagit i sådana gemensamma satsningar är: 

Nationellt 

• Vetenskapsrådet 

• Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) 

• Formas 

• Invest in Sweden Agency (ISA) 

• Knut & Alice Wallenbergsstiftelse 

• Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) 

• Energimyndigheten 

• Vägverket 

2008-05-12 

39

• Banverket 

• Nutek 

• Vårdalsstiftelsen 

• Trygghetsfonden 

• Sveriges Kommuner och Landsting 

• Försvarets materielverk 

• Krisberedskapsmyndigheten 

• AFA 

• Innovationsbron 

• Industrifonden 

• Reumatikerförbundet 

• Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) 

• Försvarsmakten 

• Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) 

Internationellt 

• Tekes (VINNOVAs motsvarighet i Finland) 

• Norges Forskningsråd 

• Japan Science and Technology Agency (JST) i Japan (tillsammans 

med SSF) 

• Israel (Ministry of Industry trade and Labor) 

Det största antalet gemensamma utlysningar är genomförda inom området 

hälso- och sjukvård med angränsning till livsvetenskaper såsom medicinsk 

teknik för bättre hälsa, innovativa livsmedel, IT för sjukvård i hemmet, 

”Brain Power”, Multidisciplinary BIO, kronisk inflammation och 

”Vinnvård” (se bilaga 1). 

Mest omfattande samarbete, räknat i antal gemensamma utlysningar, äger 

rum med Strategiska forskningsstiftelsen, SSF (6 utlysningar), KK-stiftelsen 

(5 utlysningar), och Vårdalsstiftelsen (3 utlysningar). Flera utlysningar 

involverar alla tre, t.ex. forskningsprogrammen Brain Power och kronisk 

inflammation. Övriga utlysningar med SSF rör medicinsk teknik för bättre 

hälsa, inom vilket också Vetenskapsrådet deltar, ett svensk-japanskt, 

fyraårigt samarbete som rör ”Multidisciplinary BIO” och ett 

småföretagsprogram, VINST. Tillsammans med SSF och KK-stiftelsen 

drivs också programmet ”Institute Excellence Centres” som syftar till 

kraftsamling i forskningen med industriforskningsinstituten som 

centralpunkt. Detta samarbete rör inte endast samfinansiering utan också 

utveckling när det gäller att mäta effekter av den gemensamma satsningen. 

Gemensamma utlysningar med Formas har genomförts inom 

livsmedelsområdet och det nordiska samarbetet. Den mellan VINNOVA 

och Vetenskapsrådet gemensamma satsningen på de så kallade Berzelii 

Center kan vara ett embryo till strategisk utveckling av starka forskningsoch 

innovationsmiljöer i Sverige. 

VINNOVAs ekonomiskt mest omfattande samarbete när det gäller 

utlysningar sker med SSF och KK-stiftelsen. Samarbetet med stiftelserna 

2008-05-12 

40

visar större variation och sker på flera olika sätt än samspelet med 

forskningsråden. 

Utlysningar mellan olika finansiärer är viktiga att åstadkomma men ännu 

viktigare är vad som händer i FoU-systemet. Enligt VINNOVA-PM 

”Samfinansiering och samarbete i finansiering av Starka Forsknings- och 

innovationsmiljöer” (Patrik Sandgren) har forskningscentra som VINNOVA 

satsat på i t.ex. VINN Excellence Center fått omfattande tillskott från andra 

FoU-finansiärer. Förstärkningen kommer framför allt från Vetenskapsrådet, 

Fas, Formas, SSF och KK-stiftelsen. 

VINNOVA driver också finansiellt och strategiskt samarbete i ett tjugotal 

EU-projekt inom ERA-net, INNO-net och OMC-net. I tre ERA-net 

samarbetar VINNOVA med andra svenska FoU-finansiärer. Samarbete med 

Formas äger rum inom ERA-net Wood-Wisdom, med Fas inom Work-innet, 

och med Naturvårdsverket inom Susprise. Inom EU-projektet Mobility 

Center samarbetar VINNOVA med samtliga forskningsråd. 

4. Strategisamarbeten 

VINNOVA har sedan 2001 genomfört ett tjugotal nationella FoU-strategier 

innefattande ett hundratal aktörer från företag, företagsorganisationer, 

universitet, högskolor, institut och offentliga myndigheter och stiftelser. 

Exempel på sådana samarbetsparter är forskningsråden, SSF, Nutek, Almi, 

Industrifonden, Mistra, Naturvårdsverket Energimyndigheten, 

Rymdstyrelsen, Försvarets Materielverk, Krisberedskapsmyndigheten och 

Totalförsvarets Forskningsinstitut (se bilaga 2). 

Totalt har forskningsråden deltagit i sju av dessa strategier. Av dessa har 

Formas som ensamt råd deltagit i två miljöstrategier. I två strategier har 

både Vetenskapsrådet, Fas och Formas deltagit. Dessa rör 

kommersialisering av FoU (VINNFORSK) och utveckling av en svensk 

EU-strategi inom FoU-området. Förutom andra externa aktörer deltog Fas 

och Formas i den nationella strategin för transportrelaterad FoU som haft 

stor betydelse för forskningssamverkan inom området. Två av råden, 

Vetenskapsrådet och Formas, deltog i strategin för svenskt FoU-utbyte på 

EU-nivå rörande läkemedel, bioteknik och medicinteknik. Vetenskapsrådet 

var det enda råd som deltog i den nationella bioteknikstrategin som var 

VINNOVA-ledd. 

Sammanfattningsvis kan man notera att gemensamt strategiarbete med 

forskningsråden främst ägt rum när det gäller miljöområdet, bioteknik/ 

medicinområdet och transportområdet medan finansiärer och berörda 

aktörer utanför forskningsråden deltagit inom områden som IKT, säkerhet, 

flyg och rymd, skog och trä, innovativa små och medelstora företag, 

nanoteknik m.fl områden. 

VINNOVA har dessutom deltagit i fyra av sju strategier som var ledda av 

Formas. De områden som omfattades av Formas strategier rörde klimat, 

livsmedel, toxikologi, fisk- och fiskeforskning, skogssektorforskning, 

kunskap om landsbygdens utveckling och samhällsvetenskaplig miljö- 

2008-05-12 

41

forskning. VINNOVA har deltagit i strategier som rör klimat, livsmedel, 

skogssektorforskning och miljöforskning. 

4.1 Gemensamt agerande 

Andra samarbeten mellan FoU-finansiärer kan röra kommunikationsinsatser 

och informationsytbyte och lärande mellan myndigheterna när det gäller 

arbetsformer och metoder. Vetenskapsrådets analysgrupp där VINNOVA 

ingår har haft regelbundna möten för erfarenhetsutbyte om utvärderingar, 

indikatorer, bibliometri, genusaspekter på FoU etc. Inköp av gemensamma 

databaser för bibliometri och patent är resultatet av sådana dikussioner. Det 

regelbundna erfarenhetsutbytet har också bidragit till att underlätta arbetet i 

det gemensamma regeringsuppdraget när det gäller systemeffekter av EUdeltagandet 

på det svenska innovationssystemet. VINNOVA har även 

bidragit till utvecklingen av webb-sidan ”forskning.se”. 

VINNOVAs effektanalyser som täcker in ett 20-30 årigt perspektiv 

redovisar också FoU-satsningar från andra finansiärer och aktörer där detta 

är relevant. Vanan att se FoU-effekter i efterhand och vana vid samarbete 

med andra finansiärer utanför den statliga FoU-finansieringen skapar ökade 

förutsättningar att arbeta gemensamt vid planering av nya satsningar där de 

olika finansieringslogikerna kan komplettera varandra utan att suddas ut. En 

första sådan möjlighet ligger i anslaget att stärka de forskningsoch 

innovationsmiljöer genom internationella forskningsoch 

innovationssamarbeten. 

4.2 VINNOVAs förslag inför forskningsoch innovationspropositionen 

Mot bakgrund av erfarenheter från samspel mellan olika finansiärer har 

VINNOVA i sin Forsknings- och Innovationsstrategi i december 2007 

föreslagit ett ökat samarbete med andra finansiärer. Sättet att genomföra 

detta på bör bland annat ske genom fler gemensamma program och 

adderande insatser. Förslaget lyder: 

• ”Sveriges internationella FoU-samarbete behöver kraftfullt 

förstärkas dels inom EU, dels med övriga världen och främst med 

Asien och den amerikanska kontinenten 

• Forskningens infrastruktur (KFI 8 - VR, VINNOVA, FAS och 

Formas) bör stärkas ytterligare för att främja utvecklingen av starka 

forskningsoch innovationsmiljöer 

• Miljö- och energiteknik för hållbar industriell tillväxt i samverkan 

med Energimyndigheten (te x bioraffinaderi), Formas, 

Naturvårdsverket och Mistra bör stärkas 

• Civil och militär forskning behöver fler och större gemensamma 

generiska FoU-program för ”dual-use”, bl a inom 

8 Kommittén för forskningens infrastruktur. 

2008-05-12 

42

säkerhetsområdet, främst genom utvidgat samarbete mellan 

VINNOVA och FMV 

• FoU-program riktade till småföretag som Forska&Väx för tillväxt 

och nya jobb samt ökad kompetens inom olika sektorer 

• Nyttiggörande och kommersialisering av FoU där VINNOVA och 

Innovationsbron har viktiga roller att spela 

• Strategier för att utveckla och skydda immateriella tillgångar, IPstrategier” 

VINNOVA har sagt sig vara beredd att spela en alltmer central roll för 

kraftsamling bland finansiärerna och medverka till ett utvidgat och förstärkt 

internationellt, nationellt och regionalt FoU-samarbete, där även det svenska 

näringslivet och offentliga verksamheter deltar aktivt. 

5. VINNOVAs utlysningar 2001–2008 

Se underbilaga 2.1 

6. Strategier och strategisamarbete 

Se underbilaga 2.2 

2008-05-12 

43

Bilaga 2.1 VINNOVAs utlysningar 2001–2008 i samverkan med andra 

forskningsfinansiärer, stiftelser m fl samt EU-projekt 

Utlysning Diarie- 

Modification and 

processing of wood raw 

materials into innovative, 

eco-efficient products. 

2003-2006 

Tillväxt, lönsamhet och 

attraktionskraft i en mer 

konkurrens-utsatt 

livsmedels-marknad. 

TO Innovativa Livsmedel 

2004-2006 

Berzelii Center 2005 

Medicinsk teknik för bättre 

hälsa/ Biomedical 

Engineering for improves 

Health 2006-2010 

VINST 

2002-2004 

VINNKUBATOR 

2002-2003 

Innovativa kommuner, 

landsting och regioner 

2003-2006 

nummer 

2003- 

00415 

+ 

2003- 

00366 

2004- 

00149 

2005- 

00972 

2007- 

00239 

2001- 

07214 

2002- 

03179 

2002- 

02941 

Annan finansiär av 

utlysningen 

• Tekes 

(Finlands Akademi och Formas 

ingår i satsningen men har egna 

utlysningar) 

• Formas 

(som också administrerade 

utlysningen) 

• Stiftelsen 

Lantbruksforskning 

(SLF) 


2008-05-12 

Totalt 

belopp 

8 million 

EURO 

VINNOVAs 

belopp 

44 

VINNOVAs hl 

30 mnkr Eva Esping 

6 mnkr 3 mkr Maria Landgren 

400 

mnkr 

200 mnkr Erik Litborn 

• 

• 

Vetenskapsrådet 

SSF 49 mnkr 16,2 mnkr Katarina 

Nordqvist 

• SSF 

• SSF 

• MISTRA 

• Teknikbrostiftelser 

• KK-stiftelsen 

• Trygghetsfonden 

• Svenska 

Kommunförbundet 

• Landstingsförbundet 

• LFTP (Landstingets fond 

för teknikupphandling och 

60 mnkr 30 mnkr John Graffman 

40 mnkr Jan Nylander 

20 mnkr 3,3 mnkr Erling Ribbing


VINN NU 

2004-2005 

Personalekonomi och 

hälsobokslut 

2004-2006 

IT för sjukvård i hemmet. 

2005-2007 

Demonstratorprogram: ITstöd 

för distansoberoende 

hälso- och sjukvård 

VINNKUBATOR 2005- 

2007 

NFFP 4 

2005-2008 

Brain Power 

2005-2010 

NORDITE 

2005-2010 

nummer 

2004- 

0000211 

2004- 

00400 

2005- 

00418 

2002- 

03179 

2006- 

00665 

2004- 

00160 

2005- 

00261 

VINN NU 2006 2006- 

00529 

Multidisciplinary BIO 

2006-2008 

2005- 

00287 

produktutveckling) 


utlysningen 

• Nutek 

• AFA 


2008-05-12 

Totalt 

belopp 

VINNOVAs 

belopp 

45 

VINNOVAs hl 

6 mnkr 3 mnkr Ann-Louise 

Persson 

Ca 20 

mnkr 

15 mnkr Carl Ridder 

10 mnkr 5 mnkr Maj-Lis Ströman 

• Teknikbrostiftelserna 

• Industrifonden Jan Nylander 

• FMV / Försvarsmakten 

145 

mnkr 

• 

• 

ISA 

Knut & Alice 

100 

Wallenbergsstiftelse mnkr 


• SSF 

• Vårdalstiftelsen 

• 

• 

Norges forskningsråd 

Tekes Ca 15 

million 

EURO 


• SSF 

• Japan Science and 

Technology Agency (JST) 

65 mnkr Vilgot Claesson 

25 mnkr Katarina 

Nordqvist 

4,4 million 

EURO 

Ciro Vasquez 

6 mnkr 5 mnkr Ann-Louise 

Persson 

24 mnkr 12 mnkr Henrik Fridén

Institute Excellence 

Centres 

2006-2011 

2005- 

00569 

SIBED I+ II 2004- 

01964 

VINN NU 

2007 

Säkerhetsforskning 2006- 

2010 

2006- 

00529 

2007- 

01442 


Framtidens personresor 

2007-2010 

Kronisk inflammation 

2007-2011 

Vinnvård 2006 

2007-2011 

nummer 

2007- 

00230 

2006- 

02457 

2006- 

01825 

VINN NU 2008 2006- 

00529 

NORDITE 2 

2008-2010 

2007- 

00793 

• 

• 

KK-stiftelsen 

SSF 240 

mnkr 

• Israel 


• FMV 

• Krisberedskapsmyndigheten 


utlysningen 

2008-05-12 

120 mnkr Bengt Johansson 

95 mnkr 48 mnkr Björn Österlind 

6 mnkr 4,5 mnkr Ann-Louise 

Persson 

50 mnkr 25 mnkr Magnus 

Cedergren 

Totalt 

belopp 

VINNOVAs 

belopp 

46 

VINNOVAs hl 

• Banverket 

• Vägverket 50 mnkr 20 mnkr Emma Gretzer 

• ISA 


• Reumatikerförbundet 

• SSF 

• Vårdalstiftelsen 

• Vårdalstiftelsen, i 

samverkan med 

• Sveriges Kommuner och 

Landsting 


80 mnkr 25 mnkr Katarina 

Nordqvist 

100 

mnkr 

50 mnkr Mats Engvall 

6 mnkr 5,5 mnkr Ann-Louise 

Persson 

• Norges forskningsråd 

• Tekes 75 mnkr 30 mnkr Ciro Vasquez

EU-projekt 

(ERA-net, INNO-net och liknande) 

Projekt Diarie- 

WOODWISDOM 

2004-2008 

WORK-IN-NET 

2004-2009 

Mobility Center 

2006- 

nummer 

2003-01156 

2004-00457 

Annan finansiär/ 

samarbetspartner 

• Formas 

Finland (Tekes, Finlands 

akademi och Ministry of 

Agriculture and Forestry), 

Danmark (Danish Forest 

and Nature Agency och 

Danish Research Agency/ 

Danish Technical Research 

Council), Tyskland, Norge 

(Norges forskningsråd, The 

Norwegian Industrial and 

Regional Development 

Fund, Nordic Forest 

Research Co-operation 

Committee 

• FAS 

Norges forskningsråd, 

Finland (Ministry of 

Labour, Finnish Work 

Environment Fund), Italien, 

Tyskland, Grekland, Polen 

• VINNOVA 


• Formas 

• Fas 

2008-05-12 

(Totalt 

belopp) 

VINNOVAs 

belopp 

47 

VINNOVAs hl 

2,2 mn € 158 280 € Eva Esping, 

Bengt Larsson 

EU 1929000 € 158 700 € Erling Ribbing 

Silas Olsson

SUSPRISE 

2006- ? 

PROFORSAFE 

2007-01919 

(Detta började som ett 

samarbete mellan 

VINNOVA, VR och 

Svenska Institutet) 

• Naturvårdsverket 

Nederländerna, Österrike, 

Belgien, Danmark 

(Miljostyrelsen), Tyskland, 

UK, 

2008-05-12 

EU 2699079€ (enbart 

observatör) 

48 

Christine 

Wallgren 

? Maria 

Landgren


FORSOCIETY 

2004-2008 

TRANSPORT 

2004-2008 

eTRANET 

2003-2008 

MNT ERA-NET 

2004-2008 

SAFEFOODERA 

2004-2008 

EraSME 

2004-2008 

nummer 



2003-01759 Finland, Danmark, Norge, 

Bulgarien, Tjeckien, 

Rumänien, Malta, 

Frankrike, Nederländerna, 

Turkiet, 

Tyskland 

Ungern och 

2003-01757 Finland, Tyskland, 

Österrike, Belgien, UK, 

Frankrike, Nederländerna 

2003-01755 Finland, Norge, Österrike, 

Belgien, Cypern, Frankrike, 

Turkiet, Tyskland, Irland, 

Spanien Nederländerna 

2003-01147 Norge (Norges 

forskningsråd), Spanien, 

Irland, Nederländerna, 

Schweiz, Tyskland 

2004-00427 Nordic Council of 

Ministers, Norges 

forskningsråd, Tekes, 

Danmark (Ministeriet for 

Videnskap, Teknologi og 

Udvikling), Island(Rannis), 

UK, Slovenien, Polen, 

Nederländerna, Italien, 

Frankrike, Tyskland, 

Turkiet, Ungern, Portugal, 

Cypern, Belgien, Spanien 

2004-00458 Tekes, Norges 

forskningsråd, Danmark 

(Ministry of Science 

2008-05-12 

(Totalt 

belopp) 

12x96 000 € + 

120 000 € 

VINNOVAs 

belopp 

49 

VINNOVAs hl 

99110,16 € Lennart Elg 

6860934€ 169 911 € Emma Gretzer 

EU 

2447454€ 

200 240 € Ulf Holmgren 

(Bengt 

Johansson) 

123 340 € Anders Marén 

110000000€ 61 320 € Maria 

Landgren 

EU 3199463,20 

€ 

201 759 € Göran Yström, 

Bengt

GRIDCOORD 

2004-2006 

COMPERA 

2005-2008 


VISION 

2005-2008 

ERASPOT 

2005-200 ? 

Technology and 

Innovation), Island 

Österrike, Belgien, 

Frankrike, Irland, Tyskland, 

Grekland, Italien, Spanien, 

Nederländerna, Portugal 

2004-02184 Italien, Tyskland, Irland, 

UK, Frankrike, 

Nederländerna, 

Spanien, Polen 

Ungerna, 

2005-00078 Norges forskningsråd, 

Österrike, Ungern, Estland, 

Tyskland, Belgien, 

Rumänien, Slovenien, 

Spanien, 

Irland 

Nederländerna, 

nummer 



2005-01356 Tekes, Norges 

forskningsråd, Danmark 

(Ministry of Science, 

Technology and 

Innovation), Österrike, 

Belgien, Estland, Tyskland, 

Lettland, Nederländerna 

2005-00196 Tyskland, Slovenien, 

Frankrike, Irland, Österrike 

COSINE 2004-02557 Tekes, Österrike, Tyskland, 

Nederländerna, Tjeckien, 

2008-05-12 

50 

Johansson 

EU 960 000€ 27 000 € Karl-Einar 

Sjödin, 

Wallberg 

Jonas 

EU 2699921 € 292 587,60 

€ 

(Totalt 

belopp) 

VINNOVAs 

belopp 

EU 1922631 € 180 043,20 

€ 

Ranya Said, 

Mattias 

Lundberg 

VINNOVAs hl 

Joakim 

Appelquist 

EU 878 896€ 96708,80 € Ulf Öhlander, 

Sven-Ingmar 

Ragnarsson 

300000€ 36 426 € John Graffman

2005-2007 

eGOVERNET 

2006-2008 

AirTN 

2006-2008 

VALOR InnoNET 

2006-2009 

BSR InnoNET 

2006-2009 

DEFINE InnoNET 

2006-2008 

OMC-PTP 

2007-2008 

Ungern, Spanien, Belgien, 

Israel, Frankrike 

2005-01413 Norges forskningsråd, 

Slovenien, Irland, Tjeckien, 

Italien, Litauen, Polen, 

2005-00920 Spanien, Frankrike, UK, 

Italien, Nederländerna, 

Österrike, Belgien, 

Tjeckien, Grekland, Irland, 

Polen, Portugal, Rumänien, 

Slovakien, 

Tyskland 

Schweiz, 

2006-03459 Tyskland, Belgien, 

Österrike, Frankrike, 

Portugal, Spanien, Turkiet, 

Irland, Israel, Estland, 

Italien, Slovenien, 

Nederländerna, UK 

2006-00094 Tekes, Norge (Innovation 

Norway), Island (Rannis), 

NICe, The Nordic Council 

of Ministers, Danmark 

(Ministry of Economy and 

Business), Estland, 

Lettland, 

Tyskland 

Polen, Litauen, 

2006-00774 Danmark (Ministry of 

Science, Technology and 

Innovation), Belgien, 

Tyskland, 

Lettland, 

Slovenien, 

2006-00631 Tyskland, Nederländerna, 

Frankrike, Lettland, 

Slovakien, Spanien, UK, 

Belgien, Rumänien, 

2008-05-12 

EU 948 925 € 276 673 € Madeleine 

Siösteen Thiel 

EU 2790830,80 

€ 

EU 

2326975,44€ 

32 350 € Vilgot 

Claesson 

223 735 € Kjell-Håkan 

Närfelt 

EU 2400000€ 413 974 € Jens Erik Lund, 

Ranya Said 

EU 176651,15€ 41 911 € Göran Yström 

EU 793614 € 396 807 € Ann-Louise 

Persson 

51

2008-05-12 

52

Underbilaga 2.2 Strategier och strategisamarbeten 

VINNOVAS STRATEGIER 

Titel Serienr. Utgiven 

Nationell strategi för 

FoU inom området 

tillämpning av 

informationsteknik 

(Regeringsuppdrag) 

VP 

2002:5 

Samarbetspartners 

(vid 

gemensamt 

uppdrag) 

Sekundära 

samarbetspartners 

(ex referensgrupper) 

2002 FBA, ABB, Nita, STFI, 

VM-data, Telia Research 

AB, Nokia, Enea, Consumer 

intelligence, 

Föreningssparbanken, KTH, 

LTU, Inveritas AB, SICS, 

Fernandez och Selg AB, 

Umeå universitet, Chalmers 

tekniska högskola, Uppsala 

universitet, HomeCom, 

LKAB, Tietoenator, 

SonyEricsson, Ericsson, 

Carlstedts, KPMG, Svenskt 

näringsliv, SSF, LO, MDin 

Tough Europe AB, IVF, 

2008-05-12 

Syfte Förslag och slutsatser Relaterade resultat 

Syftet är att föreslå 

åtgärder för såväl 

FoU-inriktning och 

FoU-system inom 

området tillämpning 

av 

informationsteknik, 

för att stärka 

konkurrensförmågan 

hos svenskt 

näringsliv. 

1,5 miljarder SEK föreslås avsättas 

till området under en femårsperiod. 

I Sverige bör finnas ett antal starka 

och mångvetenskapliga, 

högskolebaserade 

forskningsmiljöer. Möjligheter till 

rörlighet mellan miljöer bör finnas. 

För att stödja kommersialisering av 

FoU föreslås att former för 

testbäddar, inkubatorer och 

såddfinanisering för IT-tillämpning 

utvecklas. 

Strategin har påverkat 

den inriktning som 

VINNOVAs 

kompetensområde 

Tjänster och ITanvändning 

har. 

Generellt och initialt 

fick området, med hjälp 

av strategin, 

uppmärksamhet såväl 

på 

Näringsdepartementet 

och på VINNOVA. 

Strategin bidrog också 

till viss det till att 

53

VINNFORSK - 

VINNOVA s förslag 

till förbättrad 

kommersialisering 

och ökad avkastning 

i tillväxt på 

forskningsinvesterin 

gar vid högskolor 


VP 

2003:01 

Boivie arbetsplatsutveckling 

AB, Stockholms universitet, 

SAAB, Technology Nexus 

AB, AU-system AB, 

Sydkraft, Post- och 

telestyrelsen, Funka Nu, ITföretagen, 

Soul Business 

innovation 

2003 Linköpings universitet, 

Chalmers, Karlstads 

universitet, ACREO KTH 

Holding, 

Teknikbrostiftelsen i 

Uppsala, Swedepark, 

IRECO, Svenskt näringsliv, 

Företagrnas 

Riksorganisation, 

vetenskapsrådet, FAS, 

FORMAS, Nutek, Almi, 

Industrifonden, SIC, MIstra, 

SSF, LO, SULF. TCO, 

Svenska 

riskkapitalistföreningen 

2008-05-12 

Syftet är att föreslå 

åtgärder för att 

underlätta 

kommersialiseringen 

av forskningsresultat, 

med avseende på 

incitament, 

stödstrukturer, 

såddfinansiering och 

kompetensfrågor. 

För att stimulera 

kompetensutveckling och tillväxt 

för SMF samt öka efterfrågan på 

högskolornas och 

industriforskningsinstitutens 

forskningsresultat är en av 

rapportens slutsatser att ett 

program liknande det amerikanske 

SBIR bör inrättas. Vidare bör 

högskolorna ges förfoganderätt 

över holdingbolagets vinster. 

Lärarundantaget behålls. Varje 

enskild högskola ska ha ansvar för 

att själv utforma sitt 

innovationssystem. 

VINNOVA år 2003 

startade två program 

”IT för sjukvård i 

hemmet” och ”Etjänster 

i offentlig 

verksamhet”. Strategin 

var även en viktig 

utgångspunkt för 

programmet ITanvändning 

(tidigare 

kallad 

kunskapsplattform) 

Vinnforsk syftade bland 

annat till att studera 

möjligheten för ett 

motsvarande SBIRprogram 

i Sverige. 

Resultatet blev att 

Forska &Väx 

lanserades. 

54

Nationell 

innovations- och 

forskningsstrategi 

för miljödriven 

teknikutveckling 


Nationell strategi för 

transportrelaterad 

FUD 


VP 

2003:4 

VP 

2004:01 

2003 Nutek Energimyndigheten, Mistra, 

FORMAS, 

Naturvårdsverket, Energia 

AB 

2004 Banverket, 

Energimyndig 

heten, FAS, 

FORMAS, 

Naturvårdsver 

ket, 

Vägverket. 

Underlagsrapporter: 

ITPS, 

TRANSAM 

(=Luftfartsverket, 

Räddningsverket, SIKA, 

Sjöfartsverket, Banverket, 

Energimyndigheten, FAS, 

FORMAS, 

Naturvårdsverket, 

2008-05-12 

Syftet är att visa på 

utmaningar, behov, 

förutsättningar och 

tillväxtmöjligheter 

inom området 

miljödriven 

teknikutveckling. 

Utgångspunkten är 

att teknikutveckling 

för ökad hållbarhet 

kan ge viktiga 

konkurrensfördelar. 

Strategin ska stödja 

utvecklingen av ett 

hållbart och effektivt 

transportsystem och 

sammanfatta de 

aktuella 

myndigheternas syn 

på viktiga 

VINNOVA presenterar sex förslag 

som är inriktade på utbildning, 

kunskapsutbyte, kompetenshöjning 

och FoU-insatser i samverkan 

mellan forskning, näringsliv och 

samhälle: 

1. Stärk kompetensen i svenska 

innovationssystem för utveckling 

av hållbara produkter och system 

2. Satsa på tillämpningsområden 

med svenska konkurrensfördelar 3. 

Kraftsamla och öka samverkan för 

att främja systeminnovationer 4. 

Demonstrera och pröva teknik som 

ännu inte är kommersiellt 

konkurrenskraftig 5. Öka 

prioriteten för tvärdisciplinär 

forskning och forskning inom 

möjliggörande tekniker 6. Stärk det 

internationella samarbetet. 

Fem övergripande åtgärder för att 

skapa FUD-miljöer med 

internationell slagkraft föreslås: 

Använd resurseffektiva 

målinriktade insatsformer; etablera 

och utveckla starka FUD-miljöer; 

Samverka och fördela ansvaret 

tydligare mellan finansiärerna; 

Strategin har lett till att 

VINNOVA s 

miljömedvetenhet ökat. 

Har även lett till att en 

utlysning genomfördes 

där idépromemorior om 

hållbar utveckling 

välkomnades. 

Strategin har stor 

betydelse för 

forskningssamverkan 

och uppdateras årligen 

inom ramen för 

TRANSAM. 

55

Arbetslivsforskning 

vid VINNOVA – en 

föreställningsram 

2005- 

00061 

Vägverket) 

2005 KTH Rapporten är 

framtagen 

tillsammans med Jan 

Forslin vid KTH för 

att tydliggöra roller 

och 

ansvarsfördelning för 

att 

arbetslivsforskningen 

på ett konstruktivt 

sätt ska kunna länkas 

till innovationsfrågor. 

2008-05-12 

utvecklingsområden. prioritera EU-dimensionen; öka 

långsiktigheten. I rapporten lämnas 

för var och ett av åtgärderna 

konkreta förslag. Bland dessa 

återfinns: VINNOVA ska etablera 

minst fem nya kompetenscentra 

inom området, Vägverket ska 

etablera minst tre. 

Författaren menar att 

arbetslivsforskningen bör ha en 

bredare ansats än det forskning 

som vanligtvis sker om 

innovationsprocessen. Ett program 

för VINNOVA s 

arbetslivsforskning behöver sätta 

fokus på själva 

innovationsprocessen och de 

lednings- och arbetslivsfrågor som 

den väcker. Ett närmande av 

lärandefrågor till 

innovationsproblematiken skulle 

öppna för en teoretisk utveckling. 

Det är även viktigt med en 

plattform för generiskt orienterad 

forskning. 

Rapporten har använts i 

enhetens interna 

strategiprocess. Det har 

haft en stor betydelse 

för inriktningen på 

arbetslivsenhetens 

verksamhet såsom den 

ser ut idag. 

56

Kunskap för 

säkerhets skull 


Strategi för tillväxt – 

Bioteknik 


VP 

2005:01 

VP 

2005:02 

2005 Krisberedskap 

smyndigheten, 

Försvarsmakte 

n, Försvarets 

materielverk, 

Totaltförsvaret 

s 

Forskningsinst 

itut, 

Försvarshögsk 

olan, Svenskt 

näringsliv 

Näringsdepartementet, 

utbildningsdepartementet, 

utbildningsdepartementet, 

försvarsdepartementet, 

justitiedepartementet, 

utrikesdepartementet 

2005 AstraZeneca, Lunds 

universitet, Probi AB, 

SwedenBio, LIF, Mistra, 

Vetenskapsrådet, LightUP 

Technologies, SCA, 

2008-05-12 

Arbetet ska följa 

arbetet med EU:s 

säkerhetsforskningsprogram 


presentera en 

övergripande strategi 

för säkerhet. 

Strategin tar 

utgångspunkt i 

meddelande från 

kommissionen men 

ska anpassas till 

svenska förhållanden. 

Strategin avser att ta 

fram åtgärder för det 

svenska biotekniska 

FoI-systemet, med 

syfte att främja ett 

För att realisera visionen om att 

svensk forskning och industri fram 

till 2010 ska ge väsentliga bidrag 

till ökad säkerhet i Sverige och 

omvärlden föreslås följande: 1. 

Tilldela ansvar för samordning av 

säkerhetsforskning 2. Inrätta 

nationellt FoU-program 3. 

Underlätta deltagandet i 

amerikanska 

säkerhetsforskningsprogram 4. 

Skapa innovationskraft för 

säkerhet. På kortare sikt föreslås 

bla att KBM ges ansvar för 

samordning av 

säkerhetsforskningen; att en 

nationellt 

säkerhetsforskningsprogram 

inrättas; att starka FoI-miljöer 

skapas till stöd för innovation av 

säkerhetslösningar. 

Till 2015 ska antalet anställda 

inom bioteknik, läkemedel och 

medicinsk teknik har ökat med 50 

%. För att detta mål ska uppnås 

föreslås att regeringen bildar ett 


regeringen beslutat om 

ett nationellt 

säkerhetsforskningspro 

gram, där uppdraget 

tilldelats VINNOVA, 

Försvarets materielverk 


Krisberedskapsmyndig 

heten. Finansieringen är 

gemensam. 

Strategin hanterades på 

näringsdepartementet 

inom inom ramen för 

branschsamtalet. Den 

har lett till 

57

VINNOVAs 

strategi för att 

främja 

kommersialisering 

av FoU-resultat 

BioInvent International AB, 

Chalmers tekniska 

högskola, GE Healthcare, 

Hjärt- och lungfonden, 

Industrifonden, Stockholm 

Bioregion, SSF, 

Innovationsbron, Biovitrum 

AB, Uppsala universitet, 

Ortivus AB, 

Apotekarsocieteten, Umeå 

Universitet, KTH, 

Karolinska Institutet, ISA, 

Linköpings universitet. 

Underlagsrapporter: 

SwedenBio, ISA, Nutek, 

AMS, Medicon Valley, 

Region Skåne, SIK, IRECO, 

Biotechvalley, VR. 

2008-05-12 

livskraftigt 

näringsliv. 

2006 Strategin ska bidra 

till förnyelse i 

befintligt näringsliv 

och offentlig 

verksamhet, samt 

bidra till etablering 

av nya tillväxtföretag. 

I strategin fokuseras 

insatserna till de 

bioteknikråd med företrädare från 

bla regering, akademi och industri. 

Regeringen föreslås vidare utreda 

skatteincitament för investeringar i 

företags FoU. Insatser för 

förbättrad rörlighet mellan 

akademi och rörlighet bör 

genomföras. Dessutom bör insatser 

göras som syftar till en stärkt 

excellent forskningsbas, ex genom 

nationell kraftsamling på svenska 

styrkeområden inom 

biovetenskaplig forskning. 

I strategin föreslås att Vinnova 

skall fokusera sina insatser på att: 

Aktivt verka för en ökad offentligt 

finansierad behovsmotiverad 

forskning så att kommersiellt 

relevanta FoU-resultat produceras i 

större omfattning; Bidra till att 

etablera samverkansformer mellan 

branschforskningsprogr 

am, postdoc-program 

och verifieringsprogram 

förutom VINNOVAs 

nu pågående 

benchmarkingprojekt . 

Strategin har resulterat i 

programmet Verifiering 

för Tillväxt som drivs i 

samverkan med 

Innovationsbron (där 

VINNOVAs del kallas 

VINN-Verifiering), 

samt en pilot kring 

58

En offensiv roll för 

Sverige i Europas 

forskningsoch 

utvecklingsarbete 


2006- 

01469 

2006 Vetenskapsrådet, FAS, 

FORMAS, Svenska EUrepresentationen 

i Bryssel, 

Energimyndigheten, 

Rymdstyrelsen, MISTRA, 

KK-stiftelsen, 

Teknikföretagen, IVA 

2008-05-12 

FoU-nära faserna av 

innovations- och 

kommersialiseringsprocessen. 

Rapporten utgör en 

syntes av de 

branschspecifika 

strategier som tagits 

fram för de branscher 

som ingår i 

branschsamtalen. 

Syftet är att svenska 

aktörer ska öka sitt 

utbyte av de insatser 

för forskning och 

utveckling som görs 

på EU-nivå. 

näringsliv, akademi och offentlig 

verksamhet; Främja FoU, 

inkluderande forskningsnära 

kommersialiseringsfaserna, som 

verifieringsfasen och annan 

utveckling, samt att genom 

följdinvesteringar överbrygga 

gapet till mer kommersiella 

aktörer. 

De förslag som lyfts fram i 

rapporten kan samlas inom två 

kategorier: påverkan respektive 

deltagande. Den första berör 

utformningen av EU:s ramprogram 

och den andra syftar till att 

underlätta för svenska aktörer att 

delta i ramprogrammen. Förslagen 

inom kategorin ”påverkan” är att 

kommittéarbetet delegeras till 

myndigheterna samt att antalet 

svenskar som är nationella experter 

och utredare ökas. Förslagen inom 

kategorin ”deltagande” är att 

relatera nationella FoU-program 

till motsvarande satsningar inom 

EU samt att myndigheterna ska 

fortsätta att ge ekonomiskt stöd till 

svenska koordinatorer, även i 

Kundverifiering. 

Som en följd av 

rekommendationerna i 

EU-strategin har två 

supportkontor för SMF 

inrättats, ett för life 

scienceföretag (som 

drivs av SwedenBio) 

och ett för företag inom 

skogs- och träbaserade 

näringar (drivs av bla 

STFI-Packforsk). 

59

Strategi för svenskt 

forskningsutbyte på 

EU-nivå - område: 

Skog och trä 




2006- 

03662 

2006- 

03663 

2006 Intervjuer och workshops 

har genomförts, dock finns 

inte i strategin dokumenterat 

vilka som deltagit. 

2006 ABB, Ericsson AB, 

TeliaSonera, Exportrådet, 

SSF, Vetenskapsrådet, 

SICS, Chalmers, LTU, 

2008-05-12 

Syftet med rapporten 

är att ge 


redovisningar av de 

förutsättningar som 

råder samt ge förslag 

till åtgärder för att 

förbättra utbytet av 

samarbete inom EU. 


är att ge 



förhandlingsfasen. 

I rapporten presenteras en 

uppsättning åtgärdsförslag, några 

av dessa är; Utveckla nuvarande 

branschsamarbeten till en 

strategisk EU-grupp för skogs- och 

träindustribaserad forskning; 

Konsolidera 

Skogsfinansieringsgruppen och 

sätt på ett strukturerat sätt EUfrågor 

på dess agenda; Support till 

ett kontor som hjälper till att 

utforma ansökningar inom 

akademi, institut, näringsliv och 

samhälle. 

Bland åtgärdsförslagen för att öka 

Sveriges förutsättningar återfinns; 

Utveckla former för ökad 

exponering i Bryssel och att en 

Strategin har påverkat 

utformningen av 

Branschforskningsprogr 

ammet, som 

VINNOVA 

tillsammans med 

Branschföreningen 

Skogsindustrierna och 

Trä- och 

Möbelindustriförbundet 

, genomför. 

Ett supportkontor för 

EU-frågor inom skog 

och trä som aktivt 

samarbetar med 

VINNOVA har 

inrättats. 

Supportfuktionen drivs 

av SP-Trätek, STFI- 

Packforsk och 

Skogforsk. 

Strategin har haft liten 

effekt för VINNOVAs 

verksamhet. 

60

IT och telekom Linköpings universitet, 

KTH 




Flyg och rymd 

2006- 

03658 

2006 Rymdstyrelsen, Saab AB, 

Saab Microwave Systems, 

VOLVO Aero, 

Rymdbolaget, FOI, FMV, 

Luftfartsverket, 

Försvarmakten 

2008-05-12 







är att ge 








stringent bild av Sverige som IKTland 

förmedlas; Stöd 

uppbyggnaden av testmiljöer och 

lyft fram Sverige som en 

testmarknad för IKT-lösningar; 

Kartlägg befintliga aktörer som 

utvecklar IKT-lösningar och 

identifiera svagheter i nuvarande 

industriella värdekedjor; Undersök 

möjligheten att genomföra 

pilotprojekt med offentligt 

delfinansierade 

näringslivsrepresentanter som 

nationella experter. 

Bland de specifika 

åtgärdsförslagen för att öka 

flygindustrins deltagande i EU:s 

ramprogram kan nämnas: 

Nationella FUD-program utformas 

så att de genererar en kunskapsbas 

som kan vidareutvecklas i EUprogram; 

Forskare uppmuntras till 

att delta i utvärderingsprocesserna 

för att öka förståelsen om de 

kriterier som ställs; Offentliga 

myndigheter och verksamheter 

stimuleras att delta i EU-projekt 

som användare av data från 

Strategin har haft liten 

effekt. 

VINNOVA har dock 

blivit mer positiva till 

att stötta koordinatorer 

61




Läkemedel, 

bioteknik och 

medicinteknik 



EU-nivå – område: 

Metallurgi 

2006- 

03660 

2006- 

03661 

2006 AstraZeneca, Biovitrum 

AB, Lantmännen, Innate 

Pharmaceuticals AB, 

BioInvent International AB, 

Uppsala Universitet, 

Karolinska Institutet, SIK, 

Stockholm Bioregion, 

Västra Götalandsregionen, 

Linköpings universitet, 

Vetenskapsrådet, FORMAS, 

SSF, LIF, SwedenBio 

2006 MITU, SveMin, 

Jernkontoret, 

Energimyndigheten 

2008-05-12 


är att ge 









är att ge 








rymdstyrelsen. 

De högst prioriterade 

åtgärdsförslagen som lyfts fram i 

rapporten, och som ska öka 

mervärdet av EU:s resurser, är: 

Beredningsgrupper inom aktuella 

teman ska bildas; Upprätta ett 

”SME Life Science Grant Office”; 

Identifiera gemensamma 

styrkeområden och initiera 

gemensamt agerande med andra 

EU-länder. 

I rapporten lyfts åtgärder för att 

stimulera branschens deltaganden i 

europeiska FoU-samarbete fram. 

Bland förslagen återfinns: Etablera 

samordningsgrupper för EUfrågor, 

som ska vara nära kopplad 

till befintliga 

branschorganisationer; kartlägg 

utbudet av finansieringskällor 

inom EU; samlat svenskt agerande 

i Bryssel; koordinerade 

ansökningar genom en gemensam 

Ett ”Life Science SME 

support office ” för EUfrågor 

inom 

bioteknikområdet har 

inrättats. 

Supportkontoret ska 

främja life science 

företags medverkan i 

EU-program. Kontoret 

finansieras av 

VINNOVA och drivs 

av braschorganisationen 

SwedenBio. 

62



EU-nivå – område: 

Fordon 

Forskningsstrategi 

för 

elektronikområdet 

2006- 

03659 

2006- 

01664 

2006 Fordonskomponentgruppen, 

IVSS, Saab GM Powertrain, 

Scania, Chalmers, CLEPA, 

Vägverket, SP, 


VOLVO Powertrain, 

VOLVO Technology, PFF, 

SAFER, VTI. Västra 

Götalandsregionen, Saab 

Automobile, Saab AB 

2006 ABB, ACREO, 

Ingenjörsskolan i 

Jönköping, Autoliv, 

Chalmers industriteknik, 

2008-05-12 


är att ge 








Syftet är att beskriva 

ett antal prioriterade 

insatser som behöver 

utföras för att stärka 

portal; klargör rollfördelningen 

mellan aktörerna i de svenska 

stödfunktionerna kring EU-FoU 

frågor. 

Målet om att svensk 

fordonsindustri ska vara den mest 

konkurrenskraftiga 

fordonsindustrin i världen ska nås 

genom: Att mer medvetet påverka 

de strukturer som har inflytande 

över EU:s forskningsprogram; Att 

utveckla en systematisk 

informationsrådgivning och skapa 

arenor för erfarenhetsutbyten; Att 

förstärka det finansiella stödet i 

framförallt initierings- och 

planeringsfaserna; Att i ökad 

omfattning relatera nationella och 

s.k. branschprogram till EU:s 

forskningsprogram samt en ökad 

prioritering av medfinansiering till 

EU-projekt. 

Ett program på 400 milj SEK/år för 

prioriterade insatser föreslås 

inrättas för att stärka svensk 

industri inom området. Vidare lyfts 

Strategin har bidragit 

till att forma en 

gemensam bild inom 

tranport- och 

fordonsområdet både på 

VINNOVA och 

nationellt. Den har även 

lett till en djupt 

förankrad bild av 

områdets 

förutsättningar. 

Forskningsstrategin för 

elektronikområdet har 

varit viktig för att 

profilera VINNOVA 

63

(Regeringsuppdrag) Chalmers tekniska 

högskola, 

Civilingenjörsförbundet, 

Ecofin Invest, 

Elektronikindustriföreninge 

n, ELFA AB, 


Ericsson AB, FMV, FMOF, 

FOI, Halmstads universitet, 

Ignis Photonyx AB, Imego 

AM, IM-föreningen, 

Innovationsbron, IVF, KKstiftelsen, 

KTH, Linköpings 

universitet, LTH, Lunds 

universitet, Micronic laser 

systems, Mobeon AB, 

Mälardalens högskola, NM 

Spintronics AB, Packetfront 

AB, Proximion, SAAB AB, 

SICS, SICT, SSF, Syntune 

AB, Innovationskapital, 

Teknikföretagen, VR, Volvo 

Cars. 

Innovativa små och 

medelstora företag – 

Sveriges framtid 

VP 

2007:01 

2007 ESBRI, SwedenBio, Tylö, 

KTH, Artema, Högskolan i 

Halmstad, Bank 2, Circle/ 

Lunds universitet, BioArctic 

Neuroscience, Exportrådet, 

2008-05-12 

det svenska 

elektronikområdet. 

Rapporten syftar till 

att analysera dels 

viktiga behov hos 

företagen när det 

gäller att utveckla sin 

fram att de offentliga insatserna 

bör syfta till att: öka samordningen 

och samsynen mellan FoUfinansiärer 

och ledande aktörer; 

satsa på medfinansiering till 

europeiska forksningsprogram; 

genomföra en kraftfull satsning på 

industriforskningsinstituten; 

förstärka forskning och kompetens 

främst hos SMF. 

Rapporten presenterar fyra 

insatsområden med sju förslag för 

ökad internationell konkurrenskraft 

i SMF. Insatsområdena är: 

inom området och få en 

ökad medvetenhet om 

den hårdvarunära 

sektorns betydelse i det 

sektoriella 

innovationssystemet 

som omger It & 

telekom. Strategin 

bidrog till att ge en 

gemensam bild av läget 

i Sverige och en tydlig 

handlingsplan vilken 

delades av industri, 

akademi och offentliga 

finansiärer. Strategin 

har använts som ett 

underlag för 

VINNOVAs interna 

prioriteringar inom den 

hårdvarunära IKTforskning, 

tydligast 

inom ramen för 

programmet BIKT – 

Banbrytande IKT 


det genomförs ett antal 

initiala pilotsatsningar 

för att konkretisera hur 

VINNVOA skall agera 

64

ACREO, Svenskt 

näringsliv, SEB, Ögruppen 

Ab, Innovationsbron, 

Metall, IMEGO, 

Företagarna, Almi, 

FöretagarFörbundet, FSF, 

Handelshögskolan 

Jönköping, Avantel, PP 

Polymer, Industrifonden, 

Sveriges Ingenjörer, Nutek 

2008-05-12 

innovativa förmåga, 

dels hinder för att 

dessa behov ska 

tillgodoses. 

Policymotiv för 

utökade statliga 

insatser ska lyftas 

fram. 

1. Ökad innovationsförmåga hos 

SMF. 2. Ökat 

innovationssamarbete i starka FoImiljöer. 

3. Öka uppkoppling till 

internationella affarsnätverk. 4. 

”No wrong door”- alla ingångar 

leder rätt. Förslagen är: 1. Utöka 

och utveckla Forska &Väx 2. 

Utred år 2007 skatteincitament för 

FoU riktat till SMF 3. Utveckla 

stöd för IP-strategi hos SMF 4. 

Inför offentlig 

innovationsupphandling med SMF 

5. Satsa på varaktigt och aktivt 

deltagande av SMF i starka FoImiljöer 

6. Öka 

professionaliseringen av institut 

och UoH som samarbetspartners 

till SMF 7. Utveckla stöd till SMF 

för utvecklingssamarbete i affärs- 

och innovationsnätverk inom EU 

och globalt. 

med avseende på SMF: 

VINNOVA samordnar 

en pilotsatsning i 

samarbete med PRV 

som kallas VIPprogrammet. 

Ett 

samarbete med 

Exportrådet har 

påbörjats. No wrong 

door är ett samarbete 

som har inletts med ett 

antal offentliga aktörer 

och som bla går ut på 

att kartlägga vilka 

offentliga erbjudanden 

och aktörer som finns 

Externt har strategin 

använts som underlag 

av Svenska 

uppfinnareföreningen 

(SUF) då de lämnat 

förslag till 

regeringskansliet 

rörande forskningsoch 

innovationsstrategier. 

65

Nanoteknikens 

innovationssystem 

Forskningsstrategi 

för miljöteknik 


VA 

2007:01 

VP 

2007:02 

2007 IVA Syftet med rapporten 

är att identifiera 

behov och ge en 

samlad beskrivning 

av det 

innovationssystem i 

Sverige som kan 

relateras till 

nanoteknik. 

2007 Formas Workshops med forskare, 

företagare och andra 

samhällsaktörer har 

genomförts och 

fokusgrupper har bildats. 

Runda bordssamtal har 

hållits med berörda 

myndigheter och 

forskningsfinansiärer. 

2008-05-12 

Att ta ett samlat 

grepp om forskning 

och utveckling av 

miljöteknik är syftet 

med rapporten. 

Strategin avser 

främja framtagandet 

av ny kunskap och 

stärka kompetensen 

I rapporten identifieras hinder för 

skapande av nanotekniska 

innovationer. Fem åtgärdsförslag 

som kan reducera hindren 

presenteras: 1. Skapa ett program 

för att få fram klara applikationer i 

form av prototyper genom 

samarbete med etablerad industri 

och forskningsaktörer 2. Kartlägg 

svenska styrkor och marknader på 

nanoteknikområdet 3. Lyft fra, 

nanotekniken politiskt genom ett 

samlat svenskt initiativ 4. Samla 

forskningsfinansiärer kring 

området för att fokusera resurserna 

5. Skapa ett program som stödjer 

interdisciplinära forskningsprojekt. 

Rapporten föreslår ett främjande av 

miljöteknikforskning över 

disciplin-, teknik- och 

branschgränser genom finansiering 

av tvärdisciplinär forskning. 

Vidare bör möjligheterna för SMF 

att medverka i innovativa 

miljörelevanta projekt ökas. I det 

svenska innovationssystemet 

Rapporten har fått ett 

gott gensvar externt 

genom att den 

uppmärksammade 

området. Den har även 

varit en viktig 

anledning till det 

kommande programmet 

grön nano som planeras 

på VINNOVA 

30 miljoner av 

VINNOVA s budget 

har öronmärkts till en 

gemensam satsning 

med Formas för 2007 

och 2008. 

66

Forskning och 

utveckling av 

innovationer gör 

Sverige till Europas 

mest attraktiva land 

(FoI-framsyn) 

Underlagsrapporter: ITPS, 

IVL, Inno Scandinavia 

2008 IVA VOLVO AB, ABB 

Robotics, LTU, IRECO 

Holding AB, Umeå 

Universitet, 

Handelshögskolan, Uppsala 

Universitet, Lunds tekniska 

högskola, KTH, STFI. 

Teknikföretagen, Svensk 

Energi, Karolinska 

Development, Jernkontoret, 

Ericsson AB, AstraZeneca 

AB, Samhall, Medicon 

Valley Alliande, Västra 

Götalandsregionen, Svenskt 

Näringsliv, Vägverket, 

Linköpings kommun, 

Tensta gymnasieum, SBU, 

Södra Lapplands 

forskningsenhet, SISTER. 

2008-05-12 

inom 

miljöteknikområdet. 

Rapporten syftar till 

at lägga fram villkor 

om hur Sverige ska 

kunna vara ett av 

Europas mest 

attraktiva länder för 

internationellt 

kapital, företag och 

individer. 

identifieras sex styrkeområden, för 

var och ett av dessa föreslås 

konkreta insatser utarbetas. En 

ökad samverkan mellan berörda 

aktörer bör även verkas för. 

I projektet har principer och 

förutsättningar formulerats för hur 

den statligt finansierade 

forskningen och det svenska 

innovationssystemet ska medföra 

maximal samhällsnytta och 

internationell konkurrenskraft. 

Några av de insikter som lyfts fram 

är att global konkurrens kräver 

relevans, excellens och kritisk 

massa samt att statlig finansiering 

av civil FoU ska vara stabil, 

långsiktig och uppgå till minst en 

procent av BNP. Följande 

förändringar föreslås: 1. 

Universitet och Högskolor ska vara 

självständiga och utsatta för 

konkurrens 2. Strategiska 

forskningsområden, excellenta 

FoI-miljöer och enskilda eminenta 

forskare ska prioriteras 3. De 

statligt påverkbara villkoren ska 

vara de bästa tänkbara 4. De 

ekonomiska ramarna för det statligt 

67

2008-05-12 

finansierade FUI-systemet ska 

skapa internationell 

konkurrenskraft. 

68

FORMAS STRATEGIER 

Område 

Fisk- och 

fiskeforskning 

Utgiven 

Samarbetspartners 

(vid 

gemensamt 

uppdrag) 

Sekundära 

samarbetspartners 

(ex referensgrupper) 

2004 Fiskeriverket, 

Jordbruksverket, 

Livsmedelverket, MISTRA, 

Naturvårdsverket, SVA 

Vetenskapsrådet 

Syfte Förslag och slutsatser Relaterade resultat 

2008-05-12 

Fem prioriteringsområden utpekas. 

Dessa föreslås ges mera pengar. 

Viss satsning på forskningskommunikation 

Formas och Naturvårdsverket 

deltar med pengar inom BONUS 

(ERA). 

Denna strategi såväl som 

strategierna nedan har bidragit till 

att: 

1) Öka kontakterna 

organisationerna emellan och 

skapa personliga kanaler 

2) Skärpa de strategiska 

diskussionerna om nationella 

prioriteringar såväl tematiskt som 

stödformer 

3) Ge bra underlag inför de 

69

Skogssektor 

forskning 

Kunskap om 

landsbygdens 

utveckling 

Samhällsvetenskaplig 

miljöforskning 

2005 Energimyndigheten 

VINNOVA, Skogsstyrelsen, 

Naturvårdsverket, 

Glesbygdsverket, 

Lantmäteriverket, KVA, 

KK-stiftelsen, 

Kempestiftelserna, 

D Troedssons fond, 

Föreningen 

Skogsträdsförädling 

2006 Landsbygdskommittén 

KSLA 

2006 VINNOVA, MISTRA 

Energimyndigheten 

Naturvårdsverket 

2008-05-12 

Fyra utpekade 

prioriteringsområden 

Regelbundet informationsutbyte 

ska lyftas fram. 

Återskapa satsningar på tillämpad 

FoU 

Strategin pekade på behovet av en 

särskild satsning, nätverk, 

konferens och internationalisering 

Prioriterade områden och 

stödformer lyftes fram 

forskningspolitiska propositionerna 

Ökad samordning nu inom ramen 

för svensk skogs-TP (SRA). 

Årligt Skogsforum på inbjudan av 

Formas. 

Formas o Vinnova deltar med 

medel inom Woodwisdom (ERA). 

Formas strategisk utlysning 

Landsbygdsutveckling (skoglig 

del) 

Formas strategisk utlysning 

landsbygdsutveckling 

Utmynnade inte i något gemensamt 

förslag, däremot genomförde 

Formas en strategisk utlysningen 

inom området. 

70

Bilaga 3 Samfinansiering och samarbete i finansiering av starka 

Forsknings- och innovationsmiljöer 

Inledning 

I betänkandet ”Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans” (SOU 

2008:30) påtalas förekomsten av en otillräcklig nivå av samarbete mellan 

olika forskningsfinansiärer i Sverige. Utredningen framhåller exempelvis att 

initiativ idag inte är ”… utformade så att olika finansiärer spelar 

kompletterande roller...” och att samarbete med några få undantag är ”… 

begränsat till gemensamma utlysningar.” Detta gäller särskilt kontaktytorna 

mellan ”… Vetenskapsrådet, Fas och Formas å ena sidan och Vinnova å 

den andra sidan.” 9 Ur betänkandets perspektiv är denna brist på samarbete 

problematisk då det redan vid tillskapandet av VINNOVA fanns ambition 

från regeringen ”… att skapa interaktion mellan miljöer som bedrev såväl 

framstående grundforskning som projekt med behovsmotiverad inriktning.” 

Som stöd för resonemanget har utredningen låtit genomföra en särskild 

studie 10 där samarbetsmönster mellan forskningsfinansiärer studeras. 11 I 

studien görs en genomgång av beviljade ansökningar från Fas, Formas, 

Vinnova och Vetenskapsrådet under perioden 2001-2007 varpå det noteras 

att drygt 13 procent av forskarna vid universitet och högskolor har fått 

projektmedel från flera myndigheter och att det därmed förefaller: ”… 

relativt ovanligt att forskare har fått forskningsfinansiering från fler än en 

myndighet” samt att det är ”… påfallande få av de VR-stödda grupperna 

som erhåller finansiering av Vinnova”. Vidare understryks att studiens 

resultat tydligt indikerar en”… uppdelning i grundforskningsstöd och stöd 

till behovsmotiverad forskning” och därmed i praktiken en brist på ”… 

interaktion och samplanering mellan olika forskningsfinansiärer”. 

Även om samverkan inom forskning och utveckling har diskuterats under en 

längre tid framstår utredningens slutsatser som kontroversiella. Kärnan i 

resonemanget berör nämligen om svenska forskningsfinansierande 

myndigheterna bidrar till samhandling mellan aktörer eller om det tvärtom 

9 Utredningen påtalar att det framförallt förefaller vara skillnaderna i finansieringsformer 

som är det mest avgörande hindret för samverkan 

10 Danell. R, ” Koncentration eller omfördelning: trender rörande fördelning av 

forskningsrådens medel”. (SOU 2008:30, Bilaga 4) 

11 En av huvudfrågorna i nämnda undersökning gäller ”… koncentrationen av 

forskningsmedel till specifika forskningsledare och… om det är samma forskare som vinner 

konkurrensen i de olika forskningsråden?” 

2008-05-12 

71

är så att deras egna agendor gör att resurserna splittras på alltför små, 

isolerade och fragmenterade initiativ och grupper. 12 

Samarbete i starka miljöer 

I linje med vad utredningen framhåller så har samverkan mellan såväl 

myndigheter som forskningsutförare i mångt och mycket kommit att bli en 

viktig utgångspunkt i svensk forskningspolitik. Den underliggande tanken är 

att FoU-samarbete ger varje deltagare möjlighet att bidra med sina egna 

resurser och sin specifika kompetens. Detta medför att deltagarna 

tillsammans kan skapa underlag för ”kritisk massa”, det vill säga att delarna 

sammantaget sammanflätas till en helhet som är tillräckligt stor för att 

bedriva ett effektivt och konkurrenskraftigt FoU-arbete. 13 

Tankarna om fördelar med FoU-samarbete har katalyserat policyinitiativ för 

att skapa forskningsoch innovationsmiljöer (FoI-miljöer) i Sverige. Med 

FoI-miljö avses en kombinationen av forskning vid universitet eller 

forskningsinstitut som arbetar i nära samverkan med innovativa etablerade 

och/eller nya företag. 14 I Sverige finns idag mer än 120 olika initiativ för att 

bygga upp starka FoI-miljöer. Initiativen betonar i olika grad forsknings- 

eller innovationsdimensionen i sin verksamhet, men försöker i de flesta fall 

balansera dem. 

Själva kärnan i uppbyggnaden av dessa starka miljöer består av centrum, så 

kallade Centers of Excellence (CoE). Utgångspunkten är att dessa CoEs 

skall utgöra en plattform för att på 5-10 års sikt utvecklas till starka FoImiljöer. 

Centrumen ges årliga anslag (centrumanslag) och strukturerar sin 

12 

Nämnda splittring kan i sin tur vara förödande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. 

13 

Behovet av FoU-samarbete för att nå kritisk massa (tillräcklig volym och 

specialistkompetens) medför också att geografisk samlokalisering blir attraktivt. Geografisk 

samlokalisering har dessutom fördelen att det stimulerar till ökad interaktion mellan 

deltagare (kortare avstånd för samarbete och fler potentiella kontaktytor) vilket i sin tur 

lägger grunden för uppbyggnad av socialt kapital (”förtroende”). 

14 En stark FoI-miljö har kapacitet att delta som jämbördig part i utvecklingen av globalt 

konkurrenskraftiga innovationer, uppfattas som en attraktiv samarbetspart för ledande 

forskare och företag i världen och har förmåga att attrahera investeringar från internationellt 

rörliga företag och att internationellt rekrytera toppforskare. Stenberg. L, ”Starka 

forskningsoch innovationsmiljöer”, VINNOVA & IVA, 2008. 

2008-05-12 

72

verksamhet runt specifika individer (forskare och forskargrupper) och en 

specifik forskningsagenda, ofta med tvärvetenskaplig karaktär. 15 Idag 

återfinns nämnda centrumsatsningar i ett tiotal breda tematiska områden 

med en tonvikt på generisk kunskap som fokuserar på livsvetenskap, 

transport samt informations- och kommunikationsteknologi. Geografiskt är 

initiativen lokaliserade till ca tjugo platser med en tonvikt på de större 

universitetsstäderna Stockholm, Lund, Göteborg, Uppsala och Linköping. 

Syfte och avgränsning 

Denna promemoria avser att ge ett kompletterande perspektiv på hur olika 

forskningsfinansiärer samarbetar och kompletterar varandra i uppbyggnaden 

av starka miljöer. Syftet är att illustrera att det finns fler kopplingar mellan 

finansiärer än vad en första blick ger sken av. Detta avses göras genom 

estimering av de finansieringsströmmar som omger ett urval av CoEinitiativ. 

Eftersom CoE-initiativ vanligen ges ett (tidsbegränsat) årligt anslag 

blir det intressant att studera om den verksamhet ett specifikt centrum 

bedriver (i syfte att bygga upp en stark miljö) har förmåga att attrahera 

ytterligare finansiering (additional funding). Genom att skapa en bild av 

kompletterande finansieringsströmmar går det med andra ord att få en 

indikation på om olika finansiärer i praktiken samarbetar (även om formella 

samarbetsavtal inte finns). Ansatsen bidrar dessutom till att tydliggöra att ett 

specifikt CoE enbart är en mindre del av en bredare miljö och att 

forskargrupper i realiteten kan ha mer resurser än vad enskilda påskiner. 

(Figur 1) 

15 Centrumanslagen regleras via avtal som stipulerar villkoren för centrumen. Till detta 

formaliserade samarbetsavtal finns en finansieringsmodell kopplad där det framgår hur 

ingående parter förbundit sig att bidra med kapital (kontanter och eget arbete). 

2008-05-12 

73

Figur 1. Schematisk bild av hur olika aktörer kompletterar finansiering av 

ett givet centrum (CoE) och därmed uppbyggnaden av en miljö. 

Anslag 

från EU 

Anslag från 

Forskningsfinansiär 

Anslag från 

myndigheter 

Forsknings- och 

innovationsmiljö 

CoE 

2008-05-12 

Anslag från 

industriföretag 

Anslag från 

privata 

stiftelser 

Anslag från 

offentliga 

stiftelser 

Promemorian är avgränsad till att undersöka två av VINNOVAs satsningar 

på uppbyggnad av starka FoI-miljöer: VINN Excellence Center programmet 

och Berzelii Centra programmet. 16 Det förstnämnda finansieras och 

genomförs av VINNOVA, medan det sistnämnda är ett samarbetsprogram 

mellan Vetenskapsrådet och VINNOVA. Avgränsningen är gjord av 

utrymmesskäl men med utgångspunkt i att nämnda program idag är 

VINNOVAs huvudinstrument för uppbyggnad av starka FoI-miljöer via 

universitet och högskolor. Eftersom promemorian skrivs med syftet att 

åskådliggöra hur olika aktörer kompletterar varandra i finansiering av starka 

FoI-miljöer har VINNOVAs eventuella extra finansiering 17 (utöver det som 

ingår i centrumsatsningarna) exkluderats 18 

16 För utförlig information se VINNOVAs och Vetenskapsrådets hemsidor, 

http://www.vinnova.se alternativt http://www.vr.se 

17 Exempel på sådan finansiering vid starka miljöer (CoE-initiativ) utgörs av riktade 

satsningar på forskarskolor (VINN PRO) och meritering av kvinnliga forskningsledare 

(VINN MER). För mer information se VINNOVAs hemsida: http://www.vinnova.se 

18 Notera dock att samtliga större anslag (”additional funding”) från externa aktörer 

(undantaget VINNOVA) således har inkluderats. 

74

Gemensamt för de båda programmen är att de baseras på 10-åriga anslag 

och ställer krav på medfinansiering från näringsliv och universitet. 19 Totalt 

finns det idag 23 satsningar inom programmen, 19 VINN Excellence Center 

och fyra Berzelii centra. Programmens totala budget för 2007 uppgår 220,4 

miljoner varav 158,4 miljoner kan tillföras VINN Excellence Center och 62 

miljoner kr Berzelii centra. 

Undersökning av finansieringsströmmar 

Som empiriskt underlag för denna promemoria har uppgifter från 16 

centrum använts (fyra Berzeliicentra och 12 VINN Excellence centrum). 20 

Uppgifterna har insamlats via en enkät som skickats till samtliga 

centrumföreståndare under mars-april 2008. I korthet har 

centrumföreståndaren ombetts lista vilka aktörer (exklusive parter) 21 som 

bidrar till att finansiera den miljö där centrumet ingår samt estimera storlek 

av anslaget per år (2007-2008). Vid insamlingen av uppgifter har det tydligt 

framgått att miljötermen har avsett sådan verksamhet som har direkt bäring 

på centrumet men som inte regleras via centrumavtal. 22 Inkomna svar 

motsvarar en svarsfrekvens på ca 70 procent vilket indikerar att data, trots 

bortfallet borde ge en representativ bild av förekomsten av kompletterande 

finansiering och länkar mellan olika finansiärer. 

En genomgång av de utvalda CoE-initiativen visar att samtliga 16 centrum 

för 2007 eller 2008 uppgav att de erhöll forskningsfinansiering utöver det 

som avtalats för centrumet. För VINN Excellence Center uppgick det 

samlade värdet av den ytterliggare forskningsfinansiering till ca 155 

miljoner kr under 2007, medan motsvarande summa för Berzelii centrumen 

samma år nådde över 100 miljoner kr, varav minst 57 miljoner kunde 

hänföras till utrustning. Motsvarande data för den tillkommande 

finansieringen under 2008 uppgick samtidigt till ca 105 miljoner kr för 

VINN Excellence Center och återigen över 100 miljoner kr för Berzelii 

19 Inom ramen för Berzelii Centra programmet uppmuntras industriell finansiering från 

början, dock ställs det formella kravet på industriell finansiering först efter fem år. Industrin 

deltar från start genom att påverka forskningsprogrammets innehåll. 

20 Se appendix (tabell 1) för lista av ingående centrum 

21 Det vill säga aktörer som ej är avtalsmässig part i ett centrum men likväl stödjer 

verksamhet finansiellt med direkt koppling till centrumets aktiviteter och personal. 

22 Notera således att fokus är på den finansiering som respektive centrum i en given miljö 

tillgodoräknar sig utöver de medel som anslås genom de två ovannämnda 

programsatsningarna (VINN Excellence Center och Berzelii Centra). 

2008-05-12 

75

centrumen. 23 Det går således att konstatera att de verksamma centrumen har 

avsevärt mycket mer medel än vad enbart en studie av den explicita 

centrumfinansieringen ger sken av. Det finns dock en relativt stor spridning 

mellan centrumen, där medelvärdet för den kompletterande finansieringen 

uppskattas till strax över ca 25 miljoner kr 24 för 2007 och ca 20 miljoner kr 

för 2008. (Figur 2) 

Figur 2. Estimerad kompletterande finansiering 25 med koppling till ett 

urval av centrum inom Berzelii centra och VINN Excellence Centers, 

2007 och 2008 (Miljoner kr) 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Kompletterande finansiering 

Miljoner (kr) 

Centrum 

1 

Centrum 

2 

Centrum 

3 

Centrum 

4 

* = Uppgift saknas för 2007 och eller 2008 

Källa_ VINNOVA, 2008 

Centrum 

5 

Centrum 

6 

Centrum 

7* 

2007 

2008 

Centrum 

8 

2008-05-12 

Centrum 

9 

Centrum 

10 

Centrum 

11 

Centrum 

12 

Centrum 

13 

Centrum 

14* 

Centrum 

15* 

En närmare analys av den tillkommande finansieringen ger vidare vid hand 

att de undersökta CoE-initiativen inom Berzelii och VINN excellence 

23 

Observera att det är ett Berzelii centrum som står för huvuddelen av det volymmässiga 

anslaget 

24 Medelvärdet är uppskattningar. För 2007 är värdet baserat på tillgänglig data för 13 

centrum. Motsvarande värde för 2008 avser 12 centrum. 

25 

Avser finansiering utöver det som ges i programsatsningarna Berzelii centra och VINN 

Excellence Centers. 

76 

Centrum 

16*

satsningarna i genomsnitt erhöll tre extra forskningsanslag från olika 

finansiärer fördelade på följande aktörskategorier 26 : 

o Forskningsråd (VR, FAS, Formas) 

o Myndigheter (STEM, Banverket, Vägverket etc.) 

o Offentliga stiftelser (Mistra, KK-stiftelsen, SSF, KVA) 

o Industriföretag 

o EU 

o Privata stiftelser (Kempe Stiftelsen, Knut och Alice Wallenbergs 

stiftelse, Carl-Tryggers stiftelse, Wennergrens stiftelse) 

Vanligast förekommande under såväl 2007 och 2008 var 

forskningsfinansiering från ett offentligt forskningsråd. Totalt uppgav 14 

centrum att de hade tillkommande medel från Vetenskapsrådet (VR), 

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och / eller 

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 

(FORMAS). Näst vanligast var att centrumen fick medel från semipublika 

stiftelser. Totalt uppgav 11 centrum att de erhöll finansiering från nämnda 

aktörer under 2007, medan motsvarande siffra för 2008 var nio. Vanligast 

förekommande var anslag från Stiftelsen för Strategisk forskning (SSF). 

Den tredje vanligaste källan av ytterligare finansiering var forskningsanslag 

från privata stiftelser vilket 10 respektive nio av centrumen uppgav att de 

hade under 2007 och 2008. Bland de privata stiftelserna dominerade anslag 

från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Därutöver uppgav nio centrum att 

de hade forskningsfinansiering från EU under 2007 och 2008 medan fem 

centrum uppbar stöd från industriföretag respektive myndigheter. 27 (Figur 3) 

26 

Notera att eventuella multipla anslag från en specifik finansiär till ett specifikt centrum 

enbart räknats en gång. 

27 Antal miljöer med anslag från myndigheter uppgick 2008 till tre. 

2008-05-12 

77

Figur 3. Antal extra forskningsanslag från olika finansiärer till 16 miljöer 

med Berzelii Centra eller VINN Excellence Center anslag, 2007 och 2008 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Antal 

VR 

FAS 

FORMAS 

Myndigheter(Banverket, 

Vägverket, STEM etc) 

Mistra 

KK-stiftelsen 

SSF 

Forskningsfinansiärer . Offentliga stiftelser . . Privata stiftelser 

Källa: VINNOVA, 2008 

I sammanhanget kan det vara värt att notera att sju av de totalt 10 

forskningsanslagen från VR som erhölls 2007 gick till centrum med 

anknytning till VINN Excellence Center. Detta är initiativ där den 

industriella medverkan är påtaglig vilket gör att innovationsdimensionen 

likaledes borde vara framträdande. En rimlig tolkning torde därmed vara att 

akademisk excellens och innovation, ur finansiärernas perspektiv, utgör två 

kompletterande delar av ett starkt centrum och i förlängningen av en stark 

miljö. Denna hypotes förstärks vid en genomgång av anslagen från FAS och 

FORMAS, två av Sveriges forskningsråd som vägleds av akademiska 

kvalitetskriterier. I tre fall av fyra har FAS och FORMAS valt att stärka 

verksamhet med koppling till ett VINN Excellence Centrum, och på så sätt 

stärkt den akademiska basen i miljön som omger centrumen. 

Bland de offentliga stiftelser som gett anslag till verksamhet med koppling 

till CoE-initiativ märks särskilt SSF. Stiftelsen stödjer totalt nio centrum. Av 

dessa har sju gått till VINN Excellence Centers medan övriga två erhållits 

av Berzelii centrum. SSFs stöd är värda att kommentera. Till skillnad från 

forskningsråden ovan (VR, FAS och FORMAS) betonar SSF ”industriell 

2008-05-12 

KVA 

Industriföretag 

EU 

Kempe Stiftelsen 

Knut och Alice 

Wallenbergs stiftelse 

2007 

2008 

Carl-Tryggers stiftelse 

78 

Wennergrens stiftelse

elevans” 28 i sina satsningar – vilket dock alltid måste kombineras med 

akademisk excellens. I stiftelsens uppdrag ligger dessutom (vilket namnet 

antyder) att finansiera forskningssatsningar av strategisk vikt. Det förefaller 

därmed som SSF gjort bedömningen att den forskning som bedrivs inom ett 

flertal VINN Excellence Centers och Berzelii Centra är att klassa som mer 

konkurrenskraftig än mycket av den forskning som bedrivs på andra ställen i 

Sverige. 29 

Den svenska forskningsstrukturen är uppbyggd på principen att respektive 

departement skall anslå medel till forskning inom sitt sektorsområde. Detta 

innebär att ett flertal myndigheter har en forskningsbudget. Det som är 

slående vid en genomgång av den ytterligare finansieringen av CoEinitiativen 

inom VINN Excellence Centers och Berzelii Centra är att det 

finns en noterbar samstämmighet. Myndigheterna förefaller göra en likartad 

bedömning av vad som utgör en stark miljö. Inom transportområdet 

finansierar exempelvis VINNOVA, Banverket och Vägverket uppbyggnad 

av en stark miljö med tjänstefokus. På liknande sätt har VINNOVA och 

Energimyndigheten (STEM) gemensamma intressen och finansierar en stark 

miljö för ”grön” fordonsdesign. På motsvarande sätt finns även ett 

samarbete med FAS där fokus ligger på uppbyggnad av en stark FoI-miljö 

inom mobilitet och lärande. 

Utöver den finansiering som erhålls via offentliga myndigheter och 

semipublika stiftelser uppger de olika centrumen att det även beviljats 

anslag från företag och privata stiftelser. Grunderna för denna finansiering 

torde variera och täcka in en rad skiftande aspekter exempelvis geografisk 

lokalisering, behov av utrustning, uppdragsforskning etc. 30 Slutligen går det 

notera att nio av miljöerna dessutom uppger att de för både 2007 och 2008 

har EU-finansiering torde också indikera att de har en tydlig internationell 

28 

Jämför detta med VINNOVA som ställer krav på ”industriellt deltagande” i flertalet av 

sina satsningar. 

29 På motsatt sätt har KK-stiftelsen valt att gå in och finansiera en forskarskola med tydlig 

näringslivsanknytning vid ett lärosäte som sedmera fått ett Berzelii centra. Liksom SSF har 

KK-stiftelsen akademisk excellens som krav, men sistnämnda stiftelse har i ord och 

handling ofta tagit en tydligare fokusering på innovation och industriella behov. KKstiftelsens 

stöd är en ytterligare indikation på att det från forskningsfinansiärernas 

perspektiv inte finns någon tydlig motsättning mellan å ena sidan akademisk kvalité och 

långsiktig industriell utveckling. 

30 Finansiering från en mångfald av aktörer ger likväl en ytterliggare indikation på att 

centrumen är att betrakta som starka plattformar för miljöuppbyggnad. Om miljön inte på 

ett trovärdigt sätt skulle kunna motivera sin konkurrenskraft skulle de sannolikt heller inte 

erhålla finansiering från så många parter. 

2008-05-12 

79

uppkoppling, synlighet och att den nationella bedömningen av forskningen 

som excellent även delas på ett europeiskt plan. 31 

Sammanfattande slutsatser 

För att sammanfatta ovanstående genomgång så går det att konstatera att de 

empiriska resultaten förefaller indikera att olika finansiärer gör likartade 

bedömningar av var embryo till starka forskningsmiljöer finns – och att de 

på egen basis stärker befintliga satsningar som uppbär centrumanslag. Dessa 

resultat står därmed i kontrast till de som framkommer när enbart direkt 

finansiering till enskilda forskargrupper undersöks. Som framgått ovan finns 

det gott om exempel där forskningsfinansiärer förefaller komplettera 

varandras satsningar. 

En genomgång av initiativen inom Berzelii centra och VINN Excellence 

Centers visar sammantaget att en alltför snäv avgränsning på enbart 

formella samarbeten mellan finansiärer riskerar att missa att de i realiteten 

(många gånger) stöder samma miljöer inom specifika områden. Även om 

det förekommer att olika finansiärer, var för sig, bygger upp egna miljöer 

och enbart stöder ”sina” forskare och forskargrupper, ter det sig det 

likaledes vanligt att de stöder initiativ där även andra finansiärer är 

verksamma. På så sätt bidrar de också till att en verklig kritisk massa kan 

etableras och att en överbryggning sker mellan grund- och behovsmotiverad 

forskning. 

31 EU-medel till forskning och utveckling, exempelvis inom Ramprogrammen, fördelas i 

stor utsträckning genom konkurrens (mellan europeiska forskare). Selektionskriterierna 

baseras bland annat på relevans och akademisk excellens. 

2008-05-12 

80

Appendix 

Tabell 1. Berzelii Centra och VINN Excellence Center kategoriserade 

efter om de inkluderats eller exkluderats i promemorians undersökning 

Namn på centrum Typ av centrum Inkluderade Exkluderade 

ANTIDIABETIC FOOD 

CENTRE - Exploiting new 

research areas targeting the 

Insulin Resistance Syndrome 

BiMaC Innovation 

Centre for ECO2 – Vehicle 

Design (KTH) 

Chase 

(Antenna Systems) 

VINN Excellence 

Center x 


Center x 


Center x 


Center x 

EXSELENT Berzelii Centra x 

Faste Laboratory - Centre for 

Functional Product Innovation 

FunMat 

(Functional Nanoscale 

Materials; High-Impact Surface 

Engineering Solutions for 

Industry) 

GigaHertz Centre 

HELIX – Managing Mobility for 

Learning, Health and 

Innovation 

iPack 

(Ubiquitous Intelligence in 

Paper and Packaging) 

Mobile Life Centre 

ProNova 

(AlbaNova VINN Excellence 

Center for Protein technology) 

SAMOT – Service and Market 

Oriented Transport Research 


Center x 


Center x 


Center x 


Center x 


Center x 


Center x 


Center x 


Center x 

2008-05-12 

81

Stockholm Brain Institute 

Berzelii Centra Berzelii Centra x 

UPSC Centre for Forest 

Biotechnology (UCFB) Berzelii Centra x 

Wingquist Laboratory 

Excellence Centre for Efficient 

Product Realization 

BIOMATCELL 

Centre for Sustainable 

Communications 

HERO-M 

(Hierarchic Engineering of 

Industrial Materials) 

NGIL - Next Generation 

Innovative Logistics 

Supramolecular biomaterials 

structure dynamics and 

properties 


Center x 


Center x 


Center x 


Center x 


Center x 


Center x 

Uppsala Berzelii Technology 

Center for Neurodiagnostics 

(fd Uppsala Berzelii Centra for 

Basic and Applied Research in 

BioNanoTechnology) Berzelii Centra x 

WISENET 

(Uppsala Center for Wireless 

Sensor Networks) 


Center x 

2008-05-12 

82

Tabell 2. Antal extra forskningsanslag från olika finansiärer till 16 

miljöer med Berzelii Centra eller VINN Excellence Centra anslag, 2007 

och 2008 

Aktörsgrupp Aktör 2007 2008 

Forskningsfinansiärer VR 10 10 

FAS 2 2 

FORMAS 2 2 

Myndigheter(Banverket, 

Vägverket, STEM etc.) 5 3 

Offentliga stiftelser Mistra 0 1 

KK-stiftelsen 1 1 

SSF 9 6 

KVA 1 1 

Industriföretag 5 5 

EU 9 9 

Privata stiftelser Kempe Stiftelsen 2 2 

Knut och Alice Wallenbergs 

stiftelse 6 5 

Carl-Tryggers stiftelse 1 1 

Wennergrens stiftelse 1 1 

2008-05-12 

83

Tabell 3. Estimerad kompletterande finansiering med koppling till 

centrum inom Berzelii Centra och VINN Excellence Centers, 2007 och 

2008 (Miljoner kr) 

Centrum 2007 2008 

Centrum 1 >100 >100 

Centrum 2 61,8 4,5 

Centrum 3 43,5 43,0 

Centrum 4 37,8 37,8 

Centrum 5 32,3 5,5 

Centrum 6 29,0 29,0 

Centrum 7 23,4 i.u 

Centrum 8 5,7 5,7 

Centrum 9 5,0 i.u 

Centrum 10 4,0 4,0 

Centrum 11 2,0 2,0 

Centrum 12 0,9 0,7 

Centrum 13 0,8 0,3 

Centrum 14 i.u 6,5 

Centrum 15 i.u i.u 

Centrum 16 i.u i.u 

2008-05-12 

84

Bilaga 4 – Arbetslivsforskning 

Beträffande arbetslivsforskningens utveckling instämmer VINNOVA med 

utredningens bedömning att det skett en negativ utveckling inom området 

sedan 2001. Att såsom utredningen gör hänföra denna utveckling till 

ansvarsuppdelningen mellan Fas och VINNOVA är dock en kraftig 

förenkling. Andra faktorer, t.ex. minskad finansiering till området, minskat 

intresse från arbetsmarknadens parter, bristande återväxt bland forskarna 

inom området, omprioriteringar på universitet och högskolor samt inte minst 

nedläggningen av Arbetslivsinstitutet (i praktiken motsvarande ett bortfall 

med över 100 Mkr/år i forskningsfinansiering till området) har haft betydligt 

större betydelse än den organisatoriska ansvarsuppdelningen mellan Fas och 

VINNOVA och de skilda finansieringsmodeller dessa tillämpar. 









perspektiv, vilket är viktigt för samhällsutvecklingen. VINNOVA avvisar 

därför utredningens förslag att överföra VINNOVAs arbetslivs till Fas. 

Uppdelningens logik 

Alla organisatoriska uppdelningar och gränsdragningar kan diskuteras. 

Logiken bakom 2001 års uppdelning mellan Fas och VINNOVA är dock, 

tvärt emot vad utredningen anför, tydlig: 

Arbetslivsforskningen i Sverige byggdes vid sidan av rådsorganisationen, 

och institutionaliserades som självständigt forskningsfält under 1970-talet. 

Finansieringen var omfattande och området brett och mångdisciplinärt. 

Etiketten ”arbetslivsforskning” har dock inneburit att forskning inom så 

olika områden som arbetsmiljö. arbetsorganisation och arbetsmarknad (vilka 

i andra sammanhang kategoriseras under olika akademiska discipliner) 

kommit att uppfattas som starkt kopplade till varandra, samtidigt som den 

kommit att uppfattas som separerad från annan forskning, t.ex. inom 

naturvetenskap och teknik, beteendevetenskap eller ekonomisk geografi. 

Uppdelningen mellan VINNOVA och Fas år 2001 baserades bl.a. på 

insikten att arbetslivsområdets är mångfasetterat. Genom uppdelningen 

betonas kopplingarna mellan olika delar av arbetslivsområdet till olika 

vetenskapliga fält och därigenom förenklas en integration av 

arbetslivsaspekter med t.ex. teknikvetenskaplig forskning och social 

forskning. Detta är en viktig komplementaritet som bör utvecklas. 

Lösningen på att arbetslivsfrågorna ännu inte har integrerats som önskvärt 

med t.ex. andra mer renodlat tekniska områden inom VINNOVA är således 

2008-05-12 

85

inte att flytta frågorna från VINNOVA, utan tvärtom att stärka integrationen 

mellan områdena. 

Det är dessutom viktigt att lyfta fram vikten av att det finns en kombination 

av både behovsmotiverad och inomakademiskt motiverad forskning också 

inom arbetslivsområdet. Vid sidan av Fas mer traditionella forskningsrådsmodell, 

spelar VINNOVAs arbetssätt med riktade program och 

fokuserade utlysningar en viktig roll för kunskapsutvecklingen kring många 

viktiga frågeställningar som inte naturligt hänförs till Fas 

verksamhetsområde. 

Arbetslivsområdet på VINNOVA 

Det är korrekt att VINNOVA hade svårt att hitta formerna för satsningarna 

inom Arbetslivsområdet under myndighetens första år. Sedan 2005 har 

VINNOVA dock realiserat en tydlig strategisk inriktning för sina insatser i 

linje med intentionerna när VINNOVA skapades. Idag drivs en rad 

forskningsprogram med fokus på organisering och ledning av innovativa 

processer i företag och offentlig sektor. Exempel på nyckelbegrepp är 

verksamhetsledning, arbetsorganisation, lärande, arbetsplatsens innovationssystem, 

arbetsmarknadsdynamik, långsiktig effektivitet och värdeskapande. 

Den bild av VINNOVAs verksamhet inom arbetslivsområdet som förmedlas 

i utredningen är med andra ord föråldrad. 

Att som i utredningen hänföra Arbetslivsområdet primärt till den 

socialpolitiska sfären bygger på en begränsad förståelse av området som 

innebär att arbetsvillkor och t.ex. utformningen av organisatoriska 

förutsättningar inte skulle ha med tillväxt att göra. Om man med denna 

utgångspunkt fyller begreppet Arbetslivsforskning med frågor om 

arbetsmiljö, arbetsskador, ohälsa etc. kan en överföring med FAS vara 

relevant. VINNOVAs inriktning inom arbetslivsområdet med fokus på 

effektiva ledningsformer för produktivitet och konkurrenskraft är dock 

direkt kopplat till tillväxtpolitikens intentioner. 

Exempel på aktuella program inom VINNOVAs arbetslivsutveckling: 

• Arbetsplatsens innovationssystem 

a) Den kompetenta arbetsplatsen 

b) Chefskap: förutsättningar, former och resultat 

• VINNVÅRD – verksamhetsutveckling inom vård och omsorg 

• Vinnande tjänstearbete 

• Innovativa företag: ledning av produktinnovation 

a) Ledarskap, kreativitet och arbetsorganisation 

b) Öppna och distribuerade innovationsprocesser 

• Forskning om kvinnors företagande 

• DYNAMO: Dynamiska arbetsmarknader och organisationer 

• 3F: Framgångsrika, friska företag 

2008-05-12 

86

• Behovsmotiverad genusforskning för innovation 

Samverkan mellan FAS och VINNOVA 

Fas och VINNOVA följer områdets utveckling och bedriver ett nära, 

informellt samarbete på olika nivåer kring aktuella frågor. Detta 

accentuerades exempelvis vid Arbetslivsinstitutets nedläggning, där Fas och 

VINNOVA utvecklade en gemensam hållning för hanteringen av pågående 

projekt och för att stödja övergången av forskare från institutet till 

universitet och högskolor. Samarbetet mellan myndigheterna är gott och har 

också konkretiserats bl.a. genom en rad rapporter och konferenser genom 

åren. 

Fas och VINNOVA bedriver idag internationella samarbeten. 

Myndigheterna har däremot inte genomfört några gemensamma forskningsprogram. 

Det huvudsakliga skälet till detta har varit myndigheternas olika 

uppdrag (FAS- socialpolitik, VINNOVA – tillväxtpolitik), vilket bl.a. 

medför att myndigheterna vänder sig till olika aktörer i forskningsoch 

innovationssystemet. Tvärt emot vad utredningen anför fungerar samverkan 

mellan de båda myndigheterna idag mycket väl genom att myndigheterna 

kompletterar varandra avseende perspektiv och finansieringsmodeller. 

VINNOVA samverkar dock också med många andra aktörer inom 

arbetslivsområdet. För tillfället pågår aktiva samarbeten inom arbetslivsområdet 

med bl.a. försäkringsbolagen AFA och Alecta, Ingenjörsvetenskapsakademien, 

Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdalstiftelsen, 

Almega, Teknikföretagen och Unionen. 

Koncentration av arbetslivsforskningen till en finansiär 

Utredningens skäl till detta baseras på den snäva tolkning av 

arbetslivsområdet som beskrevs ovan. Det är korrekt att forskningen kring 

bl.a. arbetsmiljö lider av den kraftiga minskning av finansiella resurser till 

området som nedläggningen av Arbetslivsinstitutet som en forskningsutförande 

myndighet de facto innebär. Att detta skulle förbättras genom att 

sammanföra de två statliga forskningsfinansiärerna inom området är dock 

tveksamt 









perspektiv, vilket är viktigt för samhällsutvecklingen. 

2008-05-12 

87

Bilaga 5 – Samhällsvetenskaplig transportforskning 

VINNOVA anser att ett genomförande av utredningens förslag leder till 

en förödande fragmentisering och utspridning av transportforskningen 

och avvisar därför utredningens förslag att särskilja teknisk 

transportforskning från samhällsvetenskaplig transportforskning. 

På Näringsdepartementets uppdrag utarbetade VINNOVA 2004 i samverkan 

med bland andra Banverket, Energimyndigheten, FAS, Formas, 

Naturvårdsverket och Vägverket en samlad strategi för FUD till stöd för 

utveckling av ett hållbart och effektivt transportsystem (Nationell strategi 

för transportrelaterad FUD). I strategin anges att ”Antalet myndigheter som 

har betydelse för transportsidan och dess FUD-satsningar är och har varit 

stort. Senaste myndighetsomorganisationen gjordes bland annat med syftet 

att minska antalet forskningsfinansierande myndigheter. Problemet är 

emellertid inte i första hand antalet myndigheter som är involverade utan 

snarare den brist på samordning och helhetsförståelse som detta riskerar 

medföra. Till detta bör läggas det delade ansvaret för långsiktig 

kunskapsuppbyggnad och systemförståelse som nu gäller”. VINNOVA 

finner att de insatser som gjorts för att förbättra dessa brister, bl a genom 

TRANSAM-arbetet, har haft en positiv effekt. Med utredningens förslag 

splittras transportforskningen ytterligare och risken är överhängande för en 

än värre situation än den som beskrivs i FUD-strategin. 

VINNOVA ser också flera sakmässiga skäl att avvisa utredningens förslag 

gällande den policyorienterade forskningen. Det mest grundläggande gäller 

de utmaningar som transportsektorn står inför, vilka saknar motstycke i 

historien. För att nå målen med reduktion av växthusgaser och antalet 

trafikdödade och skadade krävs radikala lösningar. Transportsystemet ska 

dessutom fungera för förflyttningar av såväl gods som personer. För att få 

en mer effektiv, miljöanpassad och säkrare användning och utformning av 

infrastrukturen och transportsystemet i sin helhet krävs olika former av 

policyåtgärder, såsom styrmedel, regleringar och prissättning, och att dessa 

tillämpas på ett sätt som säkerställer såväl näringslivets konkurrenskraft som 

miljön och medborgarnas livskvalitet. Idag finns en bred enighet om att 

policyfrågor är en viktig del i utvecklingen av ett hållbart transportsystem. 

Åsikten bekräftas av såväl industriföreträdare som transportministerier 

runtom i världen (senast vid TRA konferensen i april 2008). Tekniska 

lösningar finns för många, och är möjliga att ta fram för flertalet andra av 

problemen, men det saknas politiska och ekonomiska incitament. Det har 

också saknats acceptans för nödvändiga förändringar hos allmänheten och 

därmed även inom det politiska systemet. 

Det största behovet för att nå ett fungerande innovationssystem för ett 

hållbart transportsystem är således välgrundade beslutsunderlag inom 

policyområdet baserade på vetenskaplig forskning. Policyfrågorna måste 

därför integreras i all transportforskning och den samhällsmotiverade 

transportforskningen kan inte ses som en avskild disciplin. 

2008-05-12 

88

Effektiva hållbara godstransporter kräver konkurrensneutrala ekonomiska 

spelregler som stöder en hållbar samhällsutveckling samtidigt som 

transportnäringen och industrin i övrigt kan ha en stabil ekonomisk tillväxt. 

Ekvationen är inte lätt och behöver grundas på vetenskaplighet och 

kompetens om nationalekonomi, företagsekonomi, statskunskap, psykologi, 

kulturgeografi, juridik, logistik, transporteknik, fordonsutveckling, 

lastbärarteknik, förpackningslogistik, effektiv användning av infrastruktur, 

transportekonomi, mm. Samma argument kan användas för forskning om 

persontrafik, kollektivtrafik, trafiksäkerhet samt fordons- och 

farkostforskningen. Att sprida ut transportforskningen på olika enheter och 

myndigheter är att gå i helt fel riktning och emot inriktningen på all 

internationell forskning inom området, där samordning och 

transportslagsövergripande lösningar är prioriterade. Det råder idag 

samstämmighet i frågan att det krävs samarbete och samordning för att klara 

utmaningarna branschen står inför, även bland branschrepresentanter från de 

olika transportslagen. 

Kunskap om policyns påverkan av framtida samhällsutveckling är en 

grundförutsättning för att kunna optimera en fortsatt ekonomisk tillväxt 

under miljömässiga former. En ansvarsfull användning av skattemedel 

innebär att infrastrukturen används effektivt och att nyinvesteringar sker där 

det är mest lönsamt. Till detta behövs beslutsunderlag som grundas på ett 

stort antal faktorer, från regionutveckling till näringslivets behov av 

arbetskraft och goda kommunikationer. Harmonisering av regler och 

riktlinjer för transportsystemet ur ett internationellt perspektiv är en 

förutsättning för svenskt näringslivs utveckling och medborgarnas 

livskvalitet. Sverige har en stark ställning inom området och ett exempel är 

Trängselskatteförsöket som har gett Stockholm världsrykte. Försöket var 

oerhört politiskt laddat och hade inte gått att genomföra utan 

policyforskning och modellering av trafikströmmar i världsklass. 

Utan ekonomiska incitament kommer inte miljömässigt smarta lösningar att 

vinna några marknader. Dessa incitament måste vara välgrundade och 

bygga på såväl näringspolitiskt som transportpolitiskt sunda villkor. Ett 

tydligt exempel är den svenska succén kring trafiksäkerhet, där analyser har 

visat att de marknadsmässiga grunderna måste kombineras med 

policyåtgärder och lagkrav från aktiva myndigheter, i samverkan med god 

forskning. Vi står just nu inför samma möjligheter och ännu större 

utmaningar och en urvattning och utspridning av transportforskningen 

skulle riskera att Sverige missar en chans till en stor marknad. Det saknas 

som sagt inte tekniska idéer utan incitament att använda dessa. 

Till de ovan beskrivna utmaningarna för transportsektorn kan läggas 

ytterligare perspektiv, exempelvis gällande den allt mer påtagliga 

internationaliseringen av transportforskningen. Denna kräver kraftfull 

samverkan mellan myndigheter. Den internationella utmaningen och dess 

behov av tydliga och mer ambitiösa initiativ pekar i riktningen mot färre 

nationella finansiärer, inte fler. 

2008-05-12 

89

Sedan den ovan nämnda FUD-strategin togs fram har ett flertal större 

samverkansinsatser gjorts: 

Framtidens Personresor är ett forskningsprogram med inriktning på 

personresor och kollektivtrafik. Programmet drivs och finansieras 

gemensamt mellan Banverket, Vägverket och VINNOVA (VINNOVA är 

värdmyndighet). Programmet omfattar i sin helhet 50 miljoner kr. 

Inom ramen för det internationella ERA-NET arbetet i ERA-NET Transport 

samfinansierar Vägverket och VINNOVA projektet Keep-Moving. Det 

finns också planer på ytterligare ett gemensamt projekt inom 

trafiksäkerhetsområdet ”Sleepiness at the wheel”. 

Bisek (Bilens sociala och ekonomiska betydelse) är ett flerårigt samarbete 

mellan VINNOVA, vägverken i Sverige och Norge, Folksam, svenska 

motororganisationers samarbetsorganisation Mosk samt Bil Sweden för 

finansiering av forskning om bilens sociala och ekonomiska betydelse för 

hushåll och individer i det moderna samhället. 

HET (Hållbara energi- och transportsystem 2050) är ett 4-årigt 

samarbetsprogram med finansiärerna VINNOVA, Naturvårdsverket, 

Energimyndigheten, och Vägverket. Forskningsprogrammet ska visa 

alternativa utvecklingsvägar för hur energi- och transportsystemen i Sverige 

kan utformas långsiktigt hållbart, och där teknik och samhällsvetenskap 

integreras i analysen. Utlysning om skisser har genomförts vintern 2007- 

2008. Hösten 2008 beslutas om ett programanslag om 30 mkr. 

Trafikverk, SIKA och Rikstrafiken deltar i ett eller flera av VINNOVAs 

VINN Excellence centers, som är 10-åriga satsningar med en total 

finansiering om 210 mkr. 

Många enskilda forskningsprojekt inom ramen för bland annat forskningsprogrammet 

Infrastruktur och effektiva transportsystem samfinansieras 

mellan VINNOVA, Vägverket, Banverket och till viss del Energimyndigheten. 

2008-05-12 

90

Forskningsfinansiering - Kvalitet och relevans - Vinnova

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?