Föreläsning Lucas Gottzén - Ungdomsstyrelsen

Män, maskulinitet och våld 

Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet 

Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013

Vilket våld talar vi om? 

• Strukturellt våld 

• Interpersonellt våld 

– Kollektivt våld 

• Kan vara tillfälligt, men också ritualiserat/institutionaliserat 

• Politiskt våld, ”gängvåld”, terrorism, etc. 

– Individuellt våld 

• Nära relationer, vänner, mot främlingar, etc. 

• Fysiskt, psykiskt, materiellt, sexuellt, latent våld 

• Kursens fokus: främst interpersonellt våld

• Andel män av personer misstänkta för 

våldsbrott (Brå 2012): 

– 98% av alla misstänkta för våldtäkt 

– 85% av alla misstänkta för misshandel 

– 83% av alla misstänkta för mord och dråp 

– 88% av alla misstänkta för olaga hot 

• Våldet riktar sig mot kvinnor, barn och andra 

män

”Mansfrågan” 

• Varför är män experter på våld? 

• Viktigt att inte bara fokusera på ”våld mot 

kvinnor”, ”våld i nära relationer” eller 

”ungdomsvåld” utan mäns våld – på 

våldsaktörerna 

• Förklaringsmodeller 

– Individen och dess biologi och psykologi 

– Individens socialisation och lärande 

– Sociala och kulturella maktrelationer


• Mäns i våld i egenskap av män, dvs. som 

könsbaserad social kategori 

• I relation till andra sociala kategorier: klass, 

etnicitet, ålder, etc. 

• Diskussioner inom sociologi, kriminologi, 

socialpsykologi, genusforskning, etc. 

• Andra förklaringsmodeller viktiga, men fokus på 

socialisation och sociala och kulturella 

maktrelationer


• Hur förklaras mäns våld? Vad anses våldets orsak 

och mål vara? 

• Hur förstås relationen mellan män som social 

kategori och andra sociala kategorier?

Olika svar på ”mansfrågan” 

• Könsrollsteori 

• Könsmaktsperspektiv 

• Hegemonisk maskulinitet

Könsrollsteori 

• Familjens funktionsförlust i det moderna 

samhället 

• Familjens uppgift: att socialisera barn 

– ”Det är eftersom mänskliga individer inte ’föds’ utan 

behöver ’skapas’ genom socialisationsprocessen som 

familjer i första hand är nödvändiga. De är ’fabriker’ 

som producerar mänskliga individer” (Parsons 1955)


Instrumentell prioritering Expressiv prioritering 

Överordnad Instrumentellt överordnad 

Far/make 

Underordnad Instrumentellt underordnad 

Son/bror 

Expressivt överordnad 

Mor/maka 

Expressivt underordnad 

Dotter/syster


• Faderns frånvaro skapar problem för pojken 

1. Identifikation med modern 

2. Distansering till modern/feminitet eftersom 

”kvinnor är underlägsna män” 

3. Pojkar kan vara mer uppstudsiga och 

ifrågasättande än flickor 

• Kompulsiv maskulinitet: Ångest kring mansrollen 

och behov att visa upp manlighet 

• Sker genom antisocialt beteende, aggressivitet 

och våld

Kritisk könsrollsteori 

”Det är inte bara den traditionella kvinnliga rollen som har 

nackdelar. Sociologerna påminner oss om att enligt statistik är 

män mer kriminellt belastade […] Tolkningen är att den 

sociala pressen på mannen att hävda sig själv, på att slå sig 

fram i livet, att vara aggressiv, och att inte visa några känslor, 

leder till kontaktsvårigheter och anpassningssvårigheter. 

Sociologer anser att man inte bör tala om ”problemet med 

kvinnorollen” utan om ”könsrollsproblemet”, för att betona 

att problemet också rör den traditionella manliga 

rollen.” (Palme 1970)


• Hur kan vi förstå Kalle och hans våld utifrån 

könsrollsteori?

Kritik mot könsrollsteori 

• Normativ och konserverande: 

– Det genomsnittliga blir den goda normen 

– Avvikelse (arbetande kvinnor, homosexuella, etc.) 

blir sociala problem 

• Saknar maktperspektiv: Strukturella problem 

individualiseras 

• Biologisk determinism 

• Våld mansrollens fel, inte den enskilde mannens

Könsmaktsperspektiv 

• Kontrollen av kvinnors sexualitet central i 

upprätthållandet av mäns överordning, av 

patriarkatet 

• Universellt fenomen 

• Våldtäkt skapar rädsla hos alla kvinnor 

– Våldtäktsmän ”de maskulina stöttgruppernas 

frontlinje, en terroristgerilla i det mest utdragna slag 

som historien känt” (Brownmiller 1975); t ex 

Hagamannen, våldtäkt i krig


• Traditionella äktenskapet centralt i 

upprätthållandet av mäns överordning 

• Mäns våld mot kvinnor i nära relationer 

– ”Män som misshandlar kvinnor lever endast upp till 

de kulturella normer för manlighet som är så 

omhuldade i vårt samhälle – aggressivitet, manlig 

dominans, kvinnlig underordning. De använder fysisk 

kraft som medel för att tilltvinga sig denna 

dominanta position.” (Dobash & Dobash 1979)


• Våldet ett sätt att skapa sig själv som man, s k 

könskonstituering 

• Våldet i ett kontinuum – gradskillnad inte 

artskillnad; ”lindrigt” våld bäddar för grövre våld 

• Alla män potentiella förövare 

• Våldet till syvende och sist oberoende av psykisk 

sjukdom eller sociala problem 

• Mäns våld beror ytterst sett på ojämställdhet 

och reproducerar ojämställdhet



könsmaktsperspektiv?

Kritik mot könsmaktsperspektiv 

• Patriarkatsbegreppet för statiskt – kan inte 

förklara förändring? 

• Osynliggör skillnader mellan kvinnor 

• Osynliggör skillnader mellan män 

• Inte fokuserat på mäns erfarenheter av sitt våld

Genusteori 

• Biologiskt kön/socialt kön 

• Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt 

föränderligt 

– Vad män gör och är skiljer sig i olika historiska och 

kulturella sammanhang 

• Biologiskt kön relativt oproblematiserat 

• Kön/genus 

• Man/maskulinitet

Hegemonisk maskulinitet 

• Ej en mansroll/maskulinitet, utan olika 

maskuliniteter 

• Hegemonisk maskulinitet är: 

– ”…den konfiguration av genuspraktik som innehåller 

det för tillfället accepterade svaret på frågan om 

patriarkatets legitimitet. På så sätt garanteras (eller 

förmodas garantera) mäns dominanta position och 

kvinnors underordnande” (Connell 1996, s 101)


• Hegemonisk maskulinitet är: 

– Det idealiserade sätt att vara man på vilket kräver 

att andra män positionerar sig i relation till idealet 

och som legitimerar ”genusordningen”, dvs. mäns 

underordning av kvinnor (Connell & Messerschmidt 

2005)

Hegemonisk maskulinitet?





• Hegemonisk maskulinitet en könsstereotyp – 

men också en process! 

• ”Hegemoni hänvisar till den kulturella dynamik 

som gör att en grupp kan hävda och 

upprätthålla en ledande position samhällslivet. 

Kulturellt sett höjer sig vid en given tidpunkt en 

viss form av maskulinitet över andra 

former.” (Connell 1996, s. 101)


• Både kulturell och organisatorisk makt 

• Kamp om tolkningsföreträde och materiell 

position 

• Alliansbyggande med kvinnor och andra män 

• Hegemonisk maskulinitet handlar om att få 

andras samtycke för att ses som legitim 

• Hegemonisk maskulinitet föränderlig och 

”sårbar” – utmanas ständigt av andra män och 

kvinnor


• Underordnad maskulinitet 

– Kulturellt, ekonomiskt, juridiskt och politiskt 

uteslutna, t ex homosexuella män 

• Marginaliserad maskulinitet 

– Auktoriserar hegemonisk maskulinitet utan att hota 

hierarkin, t ex icke-vita idrottsstjärnor 

• Förhandlande/delaktig maskulinitet 

– Samarbetsvillig med kvinnor men upprätthåller 

genusordningen; ”i-princip-mannen” 

– ”Patriarkalisk utdelning”


• Hegemonisk, underordnad, marginaliserad och 

förhandlande/delaktig maskulinitet har endast 

betydelse i relation till varandra och i relation till 

kvinnor 

• Hegemoni upprätthålls främst med icke-våld 

– Men våld kan användas för att upprätthålla 

hegemoniska ideal, t ex våld mot htbq-personer 

– Våld kan vara en del av hegemonisk maskulinitet i 

grupper och kulturer där våld idealiseras

Strukturerad handlingsteori 

• Strukturer existerar inte fritt från individer, utan 

är ett resultat av socialt handlande 

• Struktur är ”regelbundna interaktionsmönster 

som över tid begränsar och styr mänskligt 

beteende” (Messerschmidt 1993, s 63).

Strukturerad handlingsteori


• Sociala strukturer 

– Arbetsdelning: könsarbetsdelning, men också i 

relation till klass och ras/etnicitet 

– Könsmakt: mäns bestämmanderätt, överordning och 

tolkningsföreträde 

– Sexualitet: hierarkier mellan sexualitetspraktiker


• Sociala relationer: framför allt kön, klass och ras 

• Sammanlänkade med sociala strukturer och 

strukturerat handlande 

– Arbetsdelning, könsmakt och sexualitet påverkar 

och påverkas av sociala relationer (kön, klass, ras) 

– Arbetsdelning, könsmakt och sexualitet påverkar 

och påverkas av strukturerat handlande 

• Maskulinitet och feminitet är ett strukturerat 

handlande som åstadkoms och görs i relation till 

sociala relationer och strukturer


• Våld och kriminalitet resurser för att 

åstadkomma maskulinitet 

– Särskilt när andra resurser inte är tillgängliga (t ex 

ekonomiska resurser) 

• Våld en resurs att skapa hegemonisk position i 

relation till kvinnor och andra män 

• Olika relation till våld beroende på 

klasstillhörighet

Vita medelklasskillar 

• Skolorienterad: relativt skolframgång viktig 

• Idrottsorienterad: hyllande av tävlingsanda, 

hårdhet och uthållighet 

• Vita medelklasskillar utvecklar en ”anpassad” 

maskulinitet i skolan: strategi för att lyckas inom 

skola och framtida institutioner 

• Oberoende, dominans och kontroll underkuvas 

i skolan – upplevs som avmaskuliniserande

Vita medelklasskillar 

• Utanför skolan utvecklar vita medelklasskillar en 

oppositionell maskulinitet för att försvara de 

uttryck för hegemonisk maskulinitet skolan 

förbjuder dem 

• Ägnar sig åt våld och kriminalitet utanför skolan, 

t.ex. vandalisering, snatteri 

• Lyckas undvika negativ stämpling på grund av 

”fin” bakgrund

Vita arbetarklasskillar 

• Upplever skolan som avmaskuliniserande 

• Mindre chanser till skolframgång, svårt att 

uppnår hegemonisk maskulinitet denna väg 

• Åstadkommer maskulinitet kring fysisk 

aggression och våld 

• Viktigt att uppfattas som tuff och vara kritisk 

mot auktoriteter

Vita arbetarklasskillar 

• Använder våld mot dem som inte lever upp till 

deras uppfattning av ”manlighet” (t.ex. 

homosexuella, icke-vita) 

• Uttrycker oppositionell maskulinitet både i och 

utanför skolan

Icke-vita arbetarklasskillar 

• Svagare relation till arbetsmarknad, svårt att få 

någorlunda välbetalt arbete 

• Mindre troligt att åstadkomma maskulinitet 

genom yrkesarbete och familjeförsörjare 

• Ökad risk för fattigdom, mindre chans att få 

status genom materiella ting 

• Tenderar att åstadkomma maskulinitet på 

”gatan” genom våld och kriminalitet 

• Rån och överfallsvåld för att skapa sig själv som 

mer manlig än sina offer

Icke-vita arbetarklasskillar 

• Gäng och gängvåld är försök att hävda maskulin 

kontroll 

• Våldtäkt används som kontroll, förstärker 

föreställningar om maskulin makt 

• Icke-vita arbetarklasskillar åstadkommer 

maskulinitet givet de sociala strukturer och 

relationer som begränsar dem 

• Uttrycker oppositionell maskulinitet både i och 

utanför skolan

Våld mot kvinnor 

• Våld mot kvinnor handlar om att upprätthålla 

kontroll över kvinnan, framför allt när den 

maskulina makten är ifrågasatt. 

• Våld mot kvinnor sker ofta när mannen anser 

att kvinnan: 

– Inte gjort det som förväntas (t.ex. hushållsarbete) 

– Har varit otrogen 

– Inte visar vederbörlig respekt 

• Våld mot kvinnor ett sätt att åstadkomma 

maskulinitet när andra resurser inte finns.



hegemonisk maskulinitet och teorin om 

strukturerat handlande?

Kritik mot HM och SH 

• Könsstereotyp eller process? 

• Kan användas (och har använts) för att peka ut 

särskilda män som problematiska 

• Risk att maskulinitet ”förtingligas” och 

våldsamma män blir ”offer” för 

maskulinitetsideal (likt mansrollen) 

• Maskulin position beroende på vilket perspektiv 

som tas

Kritik mot HM och SH 

• Betydelsen av maskulinitet övervärderas – kan 

det verkligen förklara alla former av våld (och 

kriminalitet) 

• Stereotypa föreställningar av klass, etnicitet – 

och maskulinitet. 

• Är våld verkligen ”hegemoniskt”? Är våldsamma 

män verkligen ”hegemoniska”?

Föreläsning Lucas Gottzén - Ungdomsstyrelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?