Föreläsning Lucas Gottzén - Ungdomsstyrelsen
Föreläsning Lucas Gottzén - Ungdomsstyrelsen
Föreläsning Lucas Gottzén - Ungdomsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Män, maskulinitet och våld<br />
<strong>Lucas</strong> <strong>Gottzén</strong>, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong>: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013
Vilket våld talar vi om?<br />
• Strukturellt våld<br />
• Interpersonellt våld<br />
– Kollektivt våld<br />
• Kan vara tillfälligt, men också ritualiserat/institutionaliserat<br />
• Politiskt våld, ”gängvåld”, terrorism, etc.<br />
– Individuellt våld<br />
• Nära relationer, vänner, mot främlingar, etc.<br />
• Fysiskt, psykiskt, materiellt, sexuellt, latent våld<br />
• Kursens fokus: främst interpersonellt våld
• Andel män av personer misstänkta för<br />
våldsbrott (Brå 2012):<br />
– 98% av alla misstänkta för våldtäkt<br />
– 85% av alla misstänkta för misshandel<br />
– 83% av alla misstänkta för mord och dråp<br />
– 88% av alla misstänkta för olaga hot<br />
• Våldet riktar sig mot kvinnor, barn och andra<br />
män
”Mansfrågan”<br />
• Varför är män experter på våld?<br />
• Viktigt att inte bara fokusera på ”våld mot<br />
kvinnor”, ”våld i nära relationer” eller<br />
”ungdomsvåld” utan mäns våld – på<br />
våldsaktörerna<br />
• Förklaringsmodeller<br />
– Individen och dess biologi och psykologi<br />
– Individens socialisation och lärande<br />
– Sociala och kulturella maktrelationer
”Mansfrågan”<br />
• Mäns i våld i egenskap av män, dvs. som<br />
könsbaserad social kategori<br />
• I relation till andra sociala kategorier: klass,<br />
etnicitet, ålder, etc.<br />
• Diskussioner inom sociologi, kriminologi,<br />
socialpsykologi, genusforskning, etc.<br />
• Andra förklaringsmodeller viktiga, men fokus på<br />
socialisation och sociala och kulturella<br />
maktrelationer
”Mansfrågan”<br />
• Hur förklaras mäns våld? Vad anses våldets orsak<br />
och mål vara?<br />
• Hur förstås relationen mellan män som social<br />
kategori och andra sociala kategorier?
Olika svar på ”mansfrågan”<br />
• Könsrollsteori<br />
• Könsmaktsperspektiv<br />
• Hegemonisk maskulinitet
Könsrollsteori<br />
• Familjens funktionsförlust i det moderna<br />
samhället<br />
• Familjens uppgift: att socialisera barn<br />
– ”Det är eftersom mänskliga individer inte ’föds’ utan<br />
behöver ’skapas’ genom socialisationsprocessen som<br />
familjer i första hand är nödvändiga. De är ’fabriker’<br />
som producerar mänskliga individer” (Parsons 1955)
Könsrollsteori<br />
Instrumentell prioritering Expressiv prioritering<br />
Överordnad Instrumentellt överordnad<br />
Far/make<br />
Underordnad Instrumentellt underordnad<br />
Son/bror<br />
Expressivt överordnad<br />
Mor/maka<br />
Expressivt underordnad<br />
Dotter/syster
Könsrollsteori<br />
• Faderns frånvaro skapar problem för pojken<br />
1. Identifikation med modern<br />
2. Distansering till modern/feminitet eftersom<br />
”kvinnor är underlägsna män”<br />
3. Pojkar kan vara mer uppstudsiga och<br />
ifrågasättande än flickor<br />
• Kompulsiv maskulinitet: Ångest kring mansrollen<br />
och behov att visa upp manlighet<br />
• Sker genom antisocialt beteende, aggressivitet<br />
och våld
Kritisk könsrollsteori<br />
”Det är inte bara den traditionella kvinnliga rollen som har<br />
nackdelar. Sociologerna påminner oss om att enligt statistik är<br />
män mer kriminellt belastade […] Tolkningen är att den<br />
sociala pressen på mannen att hävda sig själv, på att slå sig<br />
fram i livet, att vara aggressiv, och att inte visa några känslor,<br />
leder till kontaktsvårigheter och anpassningssvårigheter.<br />
Sociologer anser att man inte bör tala om ”problemet med<br />
kvinnorollen” utan om ”könsrollsproblemet”, för att betona<br />
att problemet också rör den traditionella manliga<br />
rollen.” (Palme 1970)
Könsrollsteori<br />
• Hur kan vi förstå Kalle och hans våld utifrån<br />
könsrollsteori?
Kritik mot könsrollsteori<br />
• Normativ och konserverande:<br />
– Det genomsnittliga blir den goda normen<br />
– Avvikelse (arbetande kvinnor, homosexuella, etc.)<br />
blir sociala problem<br />
• Saknar maktperspektiv: Strukturella problem<br />
individualiseras<br />
• Biologisk determinism<br />
• Våld mansrollens fel, inte den enskilde mannens
Könsmaktsperspektiv<br />
• Kontrollen av kvinnors sexualitet central i<br />
upprätthållandet av mäns överordning, av<br />
patriarkatet<br />
• Universellt fenomen<br />
• Våldtäkt skapar rädsla hos alla kvinnor<br />
– Våldtäktsmän ”de maskulina stöttgruppernas<br />
frontlinje, en terroristgerilla i det mest utdragna slag<br />
som historien känt” (Brownmiller 1975); t ex<br />
Hagamannen, våldtäkt i krig
Könsmaktsperspektiv<br />
• Traditionella äktenskapet centralt i<br />
upprätthållandet av mäns överordning<br />
• Mäns våld mot kvinnor i nära relationer<br />
– ”Män som misshandlar kvinnor lever endast upp till<br />
de kulturella normer för manlighet som är så<br />
omhuldade i vårt samhälle – aggressivitet, manlig<br />
dominans, kvinnlig underordning. De använder fysisk<br />
kraft som medel för att tilltvinga sig denna<br />
dominanta position.” (Dobash & Dobash 1979)
Könsmaktsperspektiv<br />
• Våldet ett sätt att skapa sig själv som man, s k<br />
könskonstituering<br />
• Våldet i ett kontinuum – gradskillnad inte<br />
artskillnad; ”lindrigt” våld bäddar för grövre våld<br />
• Alla män potentiella förövare<br />
• Våldet till syvende och sist oberoende av psykisk<br />
sjukdom eller sociala problem<br />
• Mäns våld beror ytterst sett på ojämställdhet<br />
och reproducerar ojämställdhet
Könsmaktsperspektiv<br />
• Hur kan vi förstå Kalle och hans våld utifrån<br />
könsmaktsperspektiv?
Kritik mot könsmaktsperspektiv<br />
• Patriarkatsbegreppet för statiskt – kan inte<br />
förklara förändring?<br />
• Osynliggör skillnader mellan kvinnor<br />
• Osynliggör skillnader mellan män<br />
• Inte fokuserat på mäns erfarenheter av sitt våld
Genusteori<br />
• Biologiskt kön/socialt kön<br />
• Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt<br />
föränderligt<br />
– Vad män gör och är skiljer sig i olika historiska och<br />
kulturella sammanhang<br />
• Biologiskt kön relativt oproblematiserat<br />
• Kön/genus<br />
• Man/maskulinitet
Hegemonisk maskulinitet<br />
• Ej en mansroll/maskulinitet, utan olika<br />
maskuliniteter<br />
• Hegemonisk maskulinitet är:<br />
– ”…den konfiguration av genuspraktik som innehåller<br />
det för tillfället accepterade svaret på frågan om<br />
patriarkatets legitimitet. På så sätt garanteras (eller<br />
förmodas garantera) mäns dominanta position och<br />
kvinnors underordnande” (Connell 1996, s 101)
Hegemonisk maskulinitet<br />
• Hegemonisk maskulinitet är:<br />
– Det idealiserade sätt att vara man på vilket kräver<br />
att andra män positionerar sig i relation till idealet<br />
och som legitimerar ”genusordningen”, dvs. mäns<br />
underordning av kvinnor (Connell & Messerschmidt<br />
2005)
Hegemonisk maskulinitet?
Hegemonisk maskulinitet?
Hegemonisk maskulinitet?
Hegemonisk maskulinitet?
Hegemonisk maskulinitet<br />
• Hegemonisk maskulinitet en könsstereotyp –<br />
men också en process!<br />
• ”Hegemoni hänvisar till den kulturella dynamik<br />
som gör att en grupp kan hävda och<br />
upprätthålla en ledande position samhällslivet.<br />
Kulturellt sett höjer sig vid en given tidpunkt en<br />
viss form av maskulinitet över andra<br />
former.” (Connell 1996, s. 101)
Hegemonisk maskulinitet<br />
• Både kulturell och organisatorisk makt<br />
• Kamp om tolkningsföreträde och materiell<br />
position<br />
• Alliansbyggande med kvinnor och andra män<br />
• Hegemonisk maskulinitet handlar om att få<br />
andras samtycke för att ses som legitim<br />
• Hegemonisk maskulinitet föränderlig och<br />
”sårbar” – utmanas ständigt av andra män och<br />
kvinnor
Hegemonisk maskulinitet<br />
• Underordnad maskulinitet<br />
– Kulturellt, ekonomiskt, juridiskt och politiskt<br />
uteslutna, t ex homosexuella män<br />
• Marginaliserad maskulinitet<br />
– Auktoriserar hegemonisk maskulinitet utan att hota<br />
hierarkin, t ex icke-vita idrottsstjärnor<br />
• Förhandlande/delaktig maskulinitet<br />
– Samarbetsvillig med kvinnor men upprätthåller<br />
genusordningen; ”i-princip-mannen”<br />
– ”Patriarkalisk utdelning”
Hegemonisk maskulinitet<br />
• Hegemonisk, underordnad, marginaliserad och<br />
förhandlande/delaktig maskulinitet har endast<br />
betydelse i relation till varandra och i relation till<br />
kvinnor<br />
• Hegemoni upprätthålls främst med icke-våld<br />
– Men våld kan användas för att upprätthålla<br />
hegemoniska ideal, t ex våld mot htbq-personer<br />
– Våld kan vara en del av hegemonisk maskulinitet i<br />
grupper och kulturer där våld idealiseras
Strukturerad handlingsteori<br />
• Strukturer existerar inte fritt från individer, utan<br />
är ett resultat av socialt handlande<br />
• Struktur är ”regelbundna interaktionsmönster<br />
som över tid begränsar och styr mänskligt<br />
beteende” (Messerschmidt 1993, s 63).
Strukturerad handlingsteori
Strukturerad handlingsteori<br />
• Sociala strukturer<br />
– Arbetsdelning: könsarbetsdelning, men också i<br />
relation till klass och ras/etnicitet<br />
– Könsmakt: mäns bestämmanderätt, överordning och<br />
tolkningsföreträde<br />
– Sexualitet: hierarkier mellan sexualitetspraktiker
Strukturerad handlingsteori<br />
• Sociala relationer: framför allt kön, klass och ras<br />
• Sammanlänkade med sociala strukturer och<br />
strukturerat handlande<br />
– Arbetsdelning, könsmakt och sexualitet påverkar<br />
och påverkas av sociala relationer (kön, klass, ras)<br />
– Arbetsdelning, könsmakt och sexualitet påverkar<br />
och påverkas av strukturerat handlande<br />
• Maskulinitet och feminitet är ett strukturerat<br />
handlande som åstadkoms och görs i relation till<br />
sociala relationer och strukturer
Strukturerad handlingsteori<br />
• Våld och kriminalitet resurser för att<br />
åstadkomma maskulinitet<br />
– Särskilt när andra resurser inte är tillgängliga (t ex<br />
ekonomiska resurser)<br />
• Våld en resurs att skapa hegemonisk position i<br />
relation till kvinnor och andra män<br />
• Olika relation till våld beroende på<br />
klasstillhörighet
Vita medelklasskillar<br />
• Skolorienterad: relativt skolframgång viktig<br />
• Idrottsorienterad: hyllande av tävlingsanda,<br />
hårdhet och uthållighet<br />
• Vita medelklasskillar utvecklar en ”anpassad”<br />
maskulinitet i skolan: strategi för att lyckas inom<br />
skola och framtida institutioner<br />
• Oberoende, dominans och kontroll underkuvas<br />
i skolan – upplevs som avmaskuliniserande
Vita medelklasskillar<br />
• Utanför skolan utvecklar vita medelklasskillar en<br />
oppositionell maskulinitet för att försvara de<br />
uttryck för hegemonisk maskulinitet skolan<br />
förbjuder dem<br />
• Ägnar sig åt våld och kriminalitet utanför skolan,<br />
t.ex. vandalisering, snatteri<br />
• Lyckas undvika negativ stämpling på grund av<br />
”fin” bakgrund
Vita arbetarklasskillar<br />
• Upplever skolan som avmaskuliniserande<br />
• Mindre chanser till skolframgång, svårt att<br />
uppnår hegemonisk maskulinitet denna väg<br />
• Åstadkommer maskulinitet kring fysisk<br />
aggression och våld<br />
• Viktigt att uppfattas som tuff och vara kritisk<br />
mot auktoriteter
Vita arbetarklasskillar<br />
• Använder våld mot dem som inte lever upp till<br />
deras uppfattning av ”manlighet” (t.ex.<br />
homosexuella, icke-vita)<br />
• Uttrycker oppositionell maskulinitet både i och<br />
utanför skolan
Icke-vita arbetarklasskillar<br />
• Svagare relation till arbetsmarknad, svårt att få<br />
någorlunda välbetalt arbete<br />
• Mindre troligt att åstadkomma maskulinitet<br />
genom yrkesarbete och familjeförsörjare<br />
• Ökad risk för fattigdom, mindre chans att få<br />
status genom materiella ting<br />
• Tenderar att åstadkomma maskulinitet på<br />
”gatan” genom våld och kriminalitet<br />
• Rån och överfallsvåld för att skapa sig själv som<br />
mer manlig än sina offer
Icke-vita arbetarklasskillar<br />
• Gäng och gängvåld är försök att hävda maskulin<br />
kontroll<br />
• Våldtäkt används som kontroll, förstärker<br />
föreställningar om maskulin makt<br />
• Icke-vita arbetarklasskillar åstadkommer<br />
maskulinitet givet de sociala strukturer och<br />
relationer som begränsar dem<br />
• Uttrycker oppositionell maskulinitet både i och<br />
utanför skolan
Våld mot kvinnor<br />
• Våld mot kvinnor handlar om att upprätthålla<br />
kontroll över kvinnan, framför allt när den<br />
maskulina makten är ifrågasatt.<br />
• Våld mot kvinnor sker ofta när mannen anser<br />
att kvinnan:<br />
– Inte gjort det som förväntas (t.ex. hushållsarbete)<br />
– Har varit otrogen<br />
– Inte visar vederbörlig respekt<br />
• Våld mot kvinnor ett sätt att åstadkomma<br />
maskulinitet när andra resurser inte finns.
Hegemonisk maskulinitet<br />
• Hur kan vi förstå Kalle och hans våld utifrån<br />
hegemonisk maskulinitet och teorin om<br />
strukturerat handlande?
Kritik mot HM och SH<br />
• Könsstereotyp eller process?<br />
• Kan användas (och har använts) för att peka ut<br />
särskilda män som problematiska<br />
• Risk att maskulinitet ”förtingligas” och<br />
våldsamma män blir ”offer” för<br />
maskulinitetsideal (likt mansrollen)<br />
• Maskulin position beroende på vilket perspektiv<br />
som tas
Kritik mot HM och SH<br />
• Betydelsen av maskulinitet övervärderas – kan<br />
det verkligen förklara alla former av våld (och<br />
kriminalitet)<br />
• Stereotypa föreställningar av klass, etnicitet –<br />
och maskulinitet.<br />
• Är våld verkligen ”hegemoniskt”? Är våldsamma<br />
män verkligen ”hegemoniska”?
Change language