Tack vare betongen... - Finja

Tack vare betongen...
Till dig som vill tänka nytt och bo vackert, tryggt och annorlunda

Betongtrenden blommar på
Uppingegränd 30
Svenskarna inpaketerade i röda trästugor med vita knutar, är en
gammal dröm som behöver dammas av. Idag vill vi bestämma
våra ideal själva och vågar sticka ut och vara annorlunda i våra
boenden.
I ett av Tenstas traditionella miljonprogramshus på
Uppingegränd 30 har Familjebostäder i samarbete med
Betongforum inrett en lägenhet helt i betong. De har även gett
en intilliggande lägenhet en fondvägg i betong. Tillsammans
vill de ge dig chans att pröva dina tankar kring hur du vill att
ditt hem ska se ut.
Tapeter och plastgolv har rivits ur och istället
har man blottat betongen som husets stomme
är byggt av. Betongolven har slipats vilket ger
en glansig struktur. Väggarna har antingen
lämnats som de är, med en rå och naturligt
skrovlig yta, eller putsats med silikatfärg
och fått en jämnare och vackert naturvit
yta som fångar upp ljuset i rummet.
Lägenheten har även möblerats med betong.
Bord, bänkar, lampor, skålar och till och med
en moraklocka i betong visar att betong är den
senaste inredningstrenden och kan användas såväl
inne som ute.
Lägenheterna på Uppingegränd 30 är till för dig
och din fantasi. De visar att man kan använda ett material
på många olika sätt, att betong kan vara både interiör och
exteriör, både hårt och mjukt, blankt och skrovligt. Betongen
kan hålla hus varma på vintern och kyla ned dem på
sommaren. Betong är både och, inte antingen eller.
Välkommen in och titta, känna och låt dig inspireras!

Trappan upp till sovrummen i etagelägenheten flankerad av den bärande betongpelaren.

Överst t.v: den vita silikatmålade
betongväggen i vardagsrummet.
T.h: Moraklockan i betong som pryder
väggen kommer från Forsberg Form.
Längst ned: Köksbänksskivan i blankslipad
fiberbetong kommer från Byggimpuls.

Husen byggdes av prefabricerade betongelement, betongpelare och betongplattor.
Det gamla möjliggör det nya
Av de 6000 lägenheterna i Tensta är
det bara 92 stycken som är fyror eller
större. Det speglar inte behoven
hos befolkningen i Tensta. Familjebostäder
visar att det går att bygga
om befintliga lägenheter för att öka
eller minska lägenhetsytorna. På det
sättet hålls priserna nere samtidigt
som lägenheterna anpassas efter
människorna istället för tvärtom.
När arkitekt Erik Stenberg åtog sig
uppdraget att göra om de båda lägenheterna
och inreda den ena i betong,
studerade han originalritningarna
till huset noggrant. Utgångspunkten
var att återanvända all fast inredning
och göra varsamma rivningar för att
behålla så mycket som möjligt av ursprunget.
Byggföretaget Olsson och
Skarne som byggde lägenheterna i
slutet på 1960-talet hade ambitionen
att husets interiör skulle kunna
byggas om. De kallade systemet för
Skarne System 66 och syftade till att
bygga hus för framtiden. ”Om man
vill, kanske år 2000, kan man byta
ut innanmätet i huset och inreda den

gamla stommen på nytt…” Betongstommen
i ytterväggarna och pelaren
i mitten av lägenheterna är de
enda delarna som är bärande. Alla
mellanväggar är därmed flyttbara
och rummen kan göras många och
små eller få och stora.
Tack vare betongen skapades
möjligheten att ändra lägenheterna
efter de boendes behov. Inget annat
material klarar att bära upp golv
och tak bara genom ytterväggarna
utan hjälp från mellanväggar.
Här på originalritningarna från 1966 ser man hur betongpelarna och ytterväggarna i betong skapar
en konstruktion som gör det möjligt att ändra lägenhetens interiör.

”Hur bygger
vi ett hus för
en familj med
2,7 barn på
bästa sätt”
Erik Stenberg, arkitekt som projekterat ombyggnaden avbetonglägenheten

Han klär av betongen
Hur utnyttjade du att lägenheten
ni byggde om var av betong?
− Det hade inte gått att göra den här
typen av ombyggnation om det inte
hade varit för betongstommen. De
här husen är ju konstruerade så att
det ska vara lätt att flytta väggarna
inuti lägenheterna som man vill. Hela
interiören är ändringsbar. Det är bara
en betongpelare och ytterväggarna i
betong som är bärande och det gör
att lägenhetens främsta egenskap
ligger i just betongen.
Vad är de stora skillnaderna mellan
hur det var byggt från början och
hur du valde att bygga om?
− När miljonprogrammet trädde i
kraft tänkte man i stort sett bara
funktionellt. Hur bygger vi på bästa
sätt ett hus för en familj med 2,7 barn
som åker till kolonistugan på helgerna
och äter fiskgratäng till middag?
I varenda centimeter fanns det en
tanke om hur den skulle utnyttjas.
Idag tänker man mer rumsligt. Alltså
hur får vi så mycket rymd och ljus
som möjligt för att en lägenhet ska
bli trivsam? Och där är återigen
betongens spännvidd en förutsättning
för att kunna bygga de här stora
rummen, eftersom det inte behövs
några bärande väggar i lägenheten.
Vilka är betongens stora fördelar?
− Att det är ett så mångsidigt material.
Man kan göra så mycket olika saker
med den och få så olika resultat.
Det är också det vi vill visa upp i de
här visningslägenheterna, där vi har
både den glättade ytan i de slipade
betonggolven, de vita silikatmålade
väggarna och väggarna i rå betong.
För betongens problem är att den
bara har varit känd för en av sina
sidor –gråhet och tyngd.
Vad kan du som arkitekt säga om
betong som material?
− Betongen är skalet man ska bo
inom. Tidigare när man försökte
göra om miljonprogrammets
bostäder försökte man bygga bort
betongen och gömma den som om
den var ful. Men jag vill klä av
betongen och visa upp den.
Så du skulle själv kunna bo i en
lägenhet med betonginteriör?
− Ja, absolut! Det här är på gång,
och i framtiden tror jag att många
kommer att vilja bo så här.

7 anledningar att
bo i betonghus
2. Betongen är
brandsäker, vilket
ger trygghet, låga
försäkringskostnader
och låga
återuppbyggnadskostnader.
4. Underhållskostnaderna
är låga
eftersom materialet
har en lång livscykel
och litet behov av
underhåll.
1. Betongens bärförmåga
och stadga som är högre
än de flesta andra material,
med en spännvidd upp till
tolv meter.
3. Betong är ett
miljöanpassat, oorganiskt
naturmaterial utan gifter
som varken möglar eller
ruttnar och är säkert mot
vattenskador.

5. Betong är inbrottssäkert
och
robust.
och har bästa
skyddsklass
enligt Svenska
Stöldskyddsföreningen
SSF.
6. Betong skyddar mot
buller och klarar enkelt
ljudklass B. Materialet
isolerar mot ljud från trafik
och motverkar lyhördhet
mellan lägenheter.
7. Ett betonghus
energiförbrukning
är låg. Materialet är
värmetrögt och isolerar
värme när det är kallt
och svalka när det är
varmt. 85 procent av ett
hus energiförbrukning
används till drift.
Därför är det
viktigt att ha en låg
energianvändning under
hela brukstiden.

Så här gjordes golven
Plastgolvet som prytt fyrarumslägenheten
revs bort och till en
början hade man planer på att att
slipa den befintliga betongytan
under, men den var för trasig och
ojämn. Istället göts ett 12 mm
tunt lager av hårdbetong ovanpå
det gamla golvet. I och med
hårdbetongens höga hållfasthet
och beständighet kan man gjuta
så tunt att en kraftig höjning av
golvnivån undviks. Gjutningen
gjordes i två moment. Först lades
en primer sedan lades det tunna
betongskiktet. När betongen
torkat diamantslipades den i
flera omgångar, vilket gav det
den glansiga ytan.
Fakta:
Egentligen är hårdbetong ett
material utvecklat för golv med
dom allra tuffaste kraven på
slitagestyrka - såsom garage och
P-däck, industrigolv, loftgångar,
butiker mm. Men inte desto
mindre har det sin egen karaktär
och uttryck som kommer att bestå
år efter år – utan att förändras
och utan underhåll. Därför
börjar materialet numera också
att efterfrågas för bostäder. Det
färdiga golvet blir något ljusare
än vanlig betong och får en tät
yta som står emot smuts bra.
För att få golvet blankt använde
man sig av superfloormetoden
som innebär att betongen slipas
och poleras i flera steg bland
annat med diamantslipmaskiner.

Ett stort tack till HTC Sweden som slipat golven i fyrrummaren och i
trappuppgången i huset utanför lägenheterna. Ytterligare ett tack till Sika
som levererat betongen till golvet.

Så här gjordes väggarna
När väggarna på Uppingegränd
skulle renoveras revs tapeten
bort och den underliggande
färgen slipades bort. Den betong
som blottlades under fick olika
behandling i olika delar av
lägenheten. På övervåningen
i etagelägenheten slipades en
vägg och curitbehandlades med
silikat så att väggen blir portät
och inte suger åt sig fukt när
man tvättar. Resultatet blev en
rå betongvägg. I enrummaren
lades en primer och ovanpå
den en cementslamma på en av
väggarna för att täcka över hål
och sårigheter som uppstått i
betongen när tapeten och den
gamla färgen rivits bort. Väggen
i vardagsrummet målades med
vit silikatfärg som föregicks av
en primer. Resultatet blev tre
olika intryck på interiörerna
genom tre olika typer av
behandling av betong.
Fakta:
Cementslamman är en tunn
och mycket fin betong där
stenstorleken är mellan 0,1
och 0,2 mm. Ofta används
cementslamman för att täcka
igen sprickor och håligheter i
broar. Den läggs i ett mycket tunt
lager och blir stenhård och har
till syfte att snygga till betongens
yttre.
Ett stort tack till Interoc som
målat och slipat väggarna i
fyrarummaren och slammat
väggen i enrummaren. Ytterligare
ett tack till Sto som
levererat cementslamman och
silikatfärgen. Curit Products
tackas för att de både levererat
silikaten och curit-behandlat
såväl betongpelaren som väggen
i etagelägenhetens övre sovrum.

Betongväggen i ett av sovrummen i etagelägenheten har fått en curit-behandling

Betongforum är ett samarbete i projektform mellan Betongvaruindustrin,
Cementa och Svenska Fabriksbetongföreningen