KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid för ... - Abiliteam

Kommunfullmäktige 

KALLELSE 

Plats och tid för 

sammanträdet Tingssalen i Stadshuset 2012-03-26 klockan 18:30-22:30 

Jan Erici / Marie-Louise Johansson 

Ordförande Sekreterare 

Utses att justera: …………………………………………………………………. 

Plats och tid för 

justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm ……/…… 2012 

OBS! VID FÖRHINDER ANMÄL TILL RONNY 880 11 ronny.harrysson@borgholm.se 

___________________________________________________________________________ 

ÄRENDEN 

1. 1. Godkännande av kungörelse 

2. Godkännande av dagordning 

3. Allmänhetens frågestund (30 minuter) 

4. Medborgarförslag (Andreas Åsenholm) - att kommunfullmäktige 

ska utreda om det är möjligt att kommunstyrelsen ordförande 

väljs av kommunens medlemmar fr o m nästa mandatperiod och 

att kommunstyrelsens ordförande byter benämning till Borgmästare 

Dnr 2012/31-008. 

ANMÄLAN och överlämnande till nämnd/styrelse för ställningstagande. 

5. Motion (Per Lublin (ÖP)) – att kommunfullmäktige ska låta 

undersöka möjligheterna att inrätta en fristående befattning som 

äldreombud/äldreombudsman Dnr 2012/33-109. 

ANMÄLAN och överlämnande till nämnd/styrelse för beredning. 

6. Energi- och klimatstrategi, med tillhörande delstrategier, för 

Borgholms kommun Dnr 2012/1-019. 

Kommunstyrelsen föreslog 2012-01-10 § 11 kommunfullmäktige 

att anta föreslagen energi- och klimatstrategi med tillhörande 

delstrategier. 

7. Interpellation (Thomas Wahlqvist) till och svar från Borgholm 

Energis ordförande bl a gällande inköpta varors ursprungsland 

Dnr 2011/36-101 Kommunfullmäktige godkände 2012-01-23 § 19 att 

interpellationen får ställas. 

1 

2 

Sid 

3-67 

68-69

8. Interpellation (Per Lublin) till och svar från socialnämndens 

ordförande gällande frågor kring förändringar på Klockargården 

Dnr 2012/25-101 Kommunfullmäktige godkände 2012-02-13 § 40 att 

interpellationen får ställas. 

9. Ändring av beslut gällande revisor för Ölands Kommunalförbund 

Dnr 2010/330-116 

Enligt gällande förbundsordning för Ölands Kommunalförbund ska 

Mörbylånga kommun föreslå en revisor och ersättare och Borgholms 

kommun utse revisorer och ersättare både för Borgholm och 

Mörbylångas räkning. 

Mörbylånga kommun har ändrat sitt tidigare beslut gällande revisor till 

Ölands Kommunalförbund. Detta beslut överklagades hos Förvaltningsrätten 

och dom har nu meddelats att överklagandet avslogs. 

Borgholms kommun måste därmed upphäva kommunfullmäktiges 

beslut 2010-12-20 § 206 vad avser delen revisorer från Mörbylånga 

kommun och utse Henrik Alvarmo (C), Södra Sandby 103, 386 92 

Färjestaden, till revisor med Berit Petersson (S), Ekströmsgatan 4 H, 

380 62 Mörbylånga, som ersättare för Ölands Kommunalförbund i 

enlighet med Mörbylånga kommuns beslut 2011-06-22 § 106. 

10. Politiskt uppdrag - ny ersättare i socialnämnden 2010/330-116 

Kommunfullmäktige godkände 2012-02-13 Vivan Karlssons avsägelse 

och uppdrog till socialdemokraterna att inkomma med förslag på 

ny ersättare. 

11. Avsägelse av politiskt uppdrag som revisor, Karin von Hofsten 

(MP) Dnr 2010-330-116 

12. Redovisning - beredning av inkomna medborgarförslag och 

motioner Dnr 2012/41-109 

13. Meddelande: Ny C-ersättare i kommunfullmäktige Dnr 2010/330- 

116 

Länsstyrelsen har utsett Henrik Engström som ny ersättare i kommunfullmäktige 

för tiden 2012-03-01-2014-10-31. 

_ _ _ _ _ _ _ skickas digitalt 2012-03-15 

70-72 

73-75 

76 

77 

78-90

KOOMMUNSTTYRELSEN 

§ 24 

EEnergi- 

och h klimatsttrategi 

me ed tillhöran nde delstrrategier. 

SSamhällsbyg 

ggnadscheff 

Göran Bor rgö redogör 

för ärendet. 

VVia 

Energim myndighetenn 

2010 erbj jöds Sverig ges kommuner 

att gå med i det 

s k Energiavtalet. 

Detta 

innebär framtagand de av en övvergripande 

e energiooch 

klimatst trategi sammt 

särskilda strategier för kommuunens 

egna a fastig- 

hheter 

effekti iviseringssttrategi 

och en transpo ortstrategi. Nästan sam mtliga 

SSveriges 

kommuner 

deeltar 

och få år i utbyte ett e statligt sstöd 

om 28 80 000 

kkr/år 

under tiden 20100-2014 

för att bedriva detta arbeete. 

DDe 

framtagn na strategieerna 

har va arit ute på tjänsteman 

t nnaremiss under u vå- 

reen 

2011 sa amt politiskkt 

remiss un nder hösten n 2011. De fåtal inkom mnasyn- ppunkterna 

har h beaktatts 

och inarb betats i stra ategierna. 

SStrategierna 

a visar frammför 

allt hur 

Borgholm ms kommunn 

tänker arb beta med 

att 

effektivis sera sina faastigheter 

samt s minsk ka sina utslääpp 

av kold dioxid 

frrån 

transpo orter. 

NNulägesanalys 

med staatistik 

är re edan inrapp porterat till Energimyn ndigheten 

mmed 

år 2009 9 som basåår. 

Årlig uppföljning 

med m statistikk 

och genomförda 

pprojekt 

ska kontinuerligt 

redovisa as. 

UUnder 

samm manträdet uuppmärksammas 

att vissa v redakktionella 

ändringar 

bbör 

göras i dokumente 

d et av energi- 

och klima atstrategin. 

KKommunst 

tyrelsens aarbetsutsk 

kott föresl log 2012-001-10 

§ 11 

kom- 

mmunstyrelse 

en föreslå kkommunfull 

lmäktige 

att 

anta för reslagen ennergi- 

och klimatstrate 

k egi med tillhörande 

de elstrate 

gier för Borgholmss 

kommuns s energi- oc ch klimatarbbete 

för pe erioden 

2011-20 014. 

BBeslut 

3 

KKommunsty 

yrelsen föreeslår 

kommunfullmäktige 

UT TDRAG UR 

SA AMMANTRÄ ÄDESPROOTOKOLL 

Sammanträdesd 

datum 

20 012-02-07 7 

Dnr D 2012/1-019 

KS 

a t t anta föreslagenn 

Energi- oc ch klimatstr rategi med tillhörande e delstra- 

tegie er för Borghholms 

komm muns energ gi- och klimmatarbete 

fö örperioden n 2011-20144. 

Utd dragsbestyrkand de 

Paragra afer 

18-29 9

REMISSVERSION 2. 2011-06-17 

4 

Energi- och 

klimatstrategi 

2010-2014 

Borgholms kommun

Energi- och klimatstrategi Borgholms kommun 2010-2014 

2 

5


Innehåll: 

1. Sammanfattning ..................................................................................... 4 

2. Bakgrund................................................................................................ 4 

2.1 Syfte ............................................................................................... 4 

2.2 Organisation av klimatarbetet........................................................ 4 

2.3 Växthuseffekten och klimatförändringarna ................................... 4 

2.4 Lagen om kommunal energiplanering ........................................... 6 

2.5 Kommunens möjligheter att påverka ............................................. 6 

3. Inventering ............................................................................................. 8 

3.1 Geografi och befolkning ................................................................ 8 

3.2 Näringsliv....................................................................................... 8 

3.3 Energi 1 ........................................................................................... 8 

3.4 Växthusgaser.................................................................................. 8 

3.5 Prognos .......................................................................................... 9 

4. Mål ....................................................................................................... 11 

4.1 Klimatmål i Sverige och världen ................................................. 11 

4.2 Regionala klimatmål .................................................................... 12 

4.3 Klimatstrategins koppling till mål i andra styrdokument ............ 13 

4.4 Beskrivning av kommunens övergripande mål/ visioner för klimatarbetet 

...................................................................................................... 18 

4.5 Beskrivning av mätbara mål som syftar till att nå de övergripande målen/visionerna 

.......................................................................................................... 

5. Handlingsplan ...................................................................................... 19 

6. Uppföljning.......................................................................................... 19 

1 Röd text markerar delar som ingår i beslutsdelen. 

6 

3


1. Sammanfattning 

De politiska besluten rörande energi- och klimatfrågor inom Borgholms kommun har under 

lång tid präglats av projekttänkande och en kommunal energiplan har inte funnits sedan 

energisparplanen som fanns i slutet av 70-talet då man skulle minska sitt oljeberoende. 

Det är först i samband med växthuseffektens följder som behovet av en klimatstrategi kommit 

fram. 

Troligtvis kommer nya rön att ställa nya krav vilket gör att denna strategi får ses som ett 

levande dokument som ständigt uppdateras. 

Att energipriser kommer att stiga i framtiden är en självklarhet och det gäller att ha en stabil 

mix av hållbara bränslen för att på ett dynamiskt sätt möta framtiden. 

De uppsatta målen får ses som riktmärken och kommer i bästa fall att överträffas och i andra 

fall inte nå ända fram. Det viktigaste är att arbetet och strävan att nå målen inte avstannar utan 

ständigt finner nya former för att ta sig framåt. Framtiden är inte vår, vi har bara lånat den av 

kommande generationer. 

2. Bakgrund 

2.1 Syfte 

Den negativa klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till 

påverkar såväl Sverige och Europa som hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför 

med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Borgholms kommun 

står inför. Frågan har även en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och 

näringslivsutveckling. Det sätt som vi arbetar med energi- och klimatfrågor är därför av 

betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Borgholms kommun. Genom att upprätta en 

klimatstrategi visar vi att vi arbetar för att ta vårt ansvar för att nå de nationella och regionala 

klimatmålen. 

Kommunfullmäktige beslutar om energi- och klimatstrategin men för att nå en långsiktigt 

hållbar energiförsörjning måste alla invånare i kommunen på sikt involveras i klimatarbetet. 

Klimatstrategin är uppbyggd i två delar. Dels en mer omfattande faktadel med 

bakgrundsinformation om kommunen, nulägesbeskrivning, mål, åtgärder samt information 

om hur kommunen skall arbeta med att följa upp strategin. Dels en mer kortfattat beslutsdel 

som sammanfattar Borgholms kommuns övergripande mål och visioner samt de viktigaste 

åtgärderna för att nå fram till dessa mål. 

2.2 Organisation av klimatarbetet 

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för projektet och som ett första steg 

upprättades en intern organisation bestående av en styrgrupp samt en arbetsgrupp. 

Arbetsgruppen som leddes av energi- och klimatstrategen, bestod av olika sakkunniga 

personer inom områden som bl.a. fastigheter, gator, energi, transporter samt näringsliv. 

Styrgruppen, Agenda21-gruppen, hade politisk förankring samt angav resursramar för 

projektet. Ett utkast till energi- och klimatstrategi har i februari månad 2010 remitterats till 

kommunens nämnder och styrelser. 

2.3 Växthuseffekten och klimatförändringarna 

Växthuseffekten innebär enkelt uttryckt att gaser i atmosfären håller kvar en del av den värme 

som utstrålas från jordytan. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet 

4 

7


på jorden och utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är idag. 

Det som skiljer den klimatförändring vi idag upplever från denna naturliga effekt är att 

människans utsläpp förändrar atmosfärens kemi och därigenom förstärker växthuseffekten. 

Växthusgaser som vattenånga och koldioxid finns naturligt i jordens atmosfär. Gaserna 

hindrar inte solljuset från att nå ner till jordytan och där värma upp den, men de fångar 

effektivt upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jorden. På detta sätt 

håller växthusgaserna kvar värmen kring jorden. 

De viktigaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Andra växthusgaser är metan, 

dikväveoxid (lustgas) och fluorerade gaser (bl.a. så kallade freoner). För att kunna jämföra 

gaser räknar man om bidraget från varje enskild gas till den mängd koldioxid (så kallade 

”koldioxidekvivalenter”) som har samma inverkan på klimatet. Förbränningen av fossila 

bränslen (kol, olja och naturgas) ger upphov till koldioxid som står för 80 procent av 

växthusgaserna. Övriga växthusgaser är mer potenta som växthusgaser men utsläppen är 

betydligt mindre än för koldioxid. Källorna från de andra växthusgaserna kommer främst från 

jordbruket (metan och lustgas), avfallsdeponier (metan), förbränning (lustgas) medan de 

fluorerade gaserna i huvudsak kommer från kyl- och frysutrustning, högspänningsbrytare och 

aluminiumproduktion. 

Halterna av flera växthusgaser ökar nu i atmosfären, främst på grund av vår förbränning av 

fossila bränslen. Ökade halter leder i sin tur till att växthuseffekten förstärks och ju mer 

växthusgaser i atmosfären – desto varmare blir det. 

8 

I syfte att utvärdera den omfattande klimatrelaterade forskningen som pågår världen över har 

FN upprättat en klimatpanel (IPCC 2007), som består av närmare 2500 forskare. Panelen har 

enats om en bedömning avseende den mänskliga påverkan på klimatet samt vilka effekter 

denna kommer att få. I den fjärde utvärderingsrapporten som tagits fram våren 2007 framgår 

det att den globala medeltemperaturen ökat med i genomsnitt 0,74 grader Celsius de senaste 

100 åren. Under de tolv senaste åren har elva av de varmaste åren sedan 1850 inträffat. 

Panelen sammanfattar vidare att den globala ökningen av koldioxidhalten i första hand beror 

på utnyttjandet av fossila bränslen och ändrad markanvändning, medan ökningen av metan 

och dikväveoxid främst beror på jordbruket. 

I Sverige har växthusgasutsläppen minskat gradvis inom bostads- och servicesektorn sedan 

1990. Orsaken är övergången från uppvärmning med olja till fjärrvärme, värmepumpar och 

biobränslen. Även utsläppen från jordbruk och avfallsdeponier är på neråtgående. Inom 

jordbruket beror nedgången på minskat antal djur, inom avfallssektorn på uppsamling av gas 

ur deponierna och på att deponeringsförbud och deponiskatt har drivit fram en minskning av 

mängden deponerat material. Nedgångarna uppvägs dock till en del av en fortlöpande ökning 

av vägtrafikens utsläpp. Framför allt tilltar de tunga godstransporterna i omfattning. Även 

utsläppen från vissa industribranscher ökar. 

Klimatförändringen kan innebära en rad konsekvenser för Sveriges del. Modelleringar visar 

på en generell nederbördsökning i hela landet. Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd 

bedöms öka. Mest ökar nederbörden i norra och västra Sverige. Ökad nederbörd och mer 

intensiva regnfall ökar risken för översvämningar vilket leder till att översvämningar blir 

vanligare längs kuster samt längs sjöar och vattendrag. Förändringar i nederbörd liksom ökad 

avdunstning kan leda till ökad sommartorka i södra Sverige. 

5


2.4 Lagen om kommunal energiplanering 

Av kap.6 § MB framgår att ”när en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan 

eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall myndigheten eller kommunen 

göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan 

antas medföra en betydande miljöpåverkan. 

Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att 

en hållbar utveckling främjas”. 

En klimatstrategi krävs inte i lag och omfattas därmed inte av kravet om miljöbedömning. 

Innefattar däremot klimatstrategin även en energiplan som i detta fall kommer lagkravet att 

aktualiseras. 

En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen kan 

agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller 

som ägare till ett energibolag. Ett sätt att strategiskt påverka utvecklingen är att göra upp en 

energiplan. 

Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan 

för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av 

kommunalfullmäktige. En klimatstrategi kan med fördel innefatta en energiplan och 

därigenom uppfylla lagens syfte. Det är viktigt att sätta upp mål för energiplaneringen och att 

målen konkretiseras i projekt och åtgärder. Ett annat mål med energiplanering är bättre 

ekonomi i kommunen som en effekt av bl.a. energieffektivisieringsåtgärder. 

Det är viktigt att ha en helhetssyn på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i 

såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Genom en miljöanalys görs en bedömning av 

hur miljön, hälsan och hushållningen kommer att påverkas av olika åtgärder eller 

energisystem. Vid den senaste ändringen av lagen om kommunal energiplanering har följande 

beskrivning tillkommit: ”Om en plan som upprättas enligt denna lag kan antas medföra en 

sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11§ miljöbalken skall bestämmelserna i 6 

kap. 11-18 §§ och 22 § miljöbalken tillämpas”. 

2.5 Kommunens möjligheter att påverka 

Kommunen har en viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet genom sitt ansvar för 

fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har 

samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, 

utbildning och rådgivning. 

Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå energi- och klimatmålen och därmed 

minska klimatförändringen. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion vad det gäller 

energianvändning t.ex. gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i 

terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmnings system 

som kan användas. 

6 

9

10 


Transporter utgör en stor del av klimatpåverkande utsläpp i Borgholms kommun. Kostnader 

spelar en avgörande roll vid val av bränslen och transportslag. Kommunen har liten möjlighet 

att påverka lagstiftning, bränslepriser och skatter, några av de faktorer som styr vår 

bränsleanvändning och därmed också våra utsläpp av koldioxid. 

Kommunen kan dock i sina olika roller och nära kontakt med medborgare och näringsidkare 

arbeta för mer miljövänliga transporter samt utveckla andra effektiva styrmedel som t.ex. vid 

upphandling. 

Genom att vara en förmedlare av kunskap och information kan kommunen kommunicera 

möjliga bidrag som medborgare och näringsliv kan söka från andra offentliga myndigheter. 

Ett sådant exempel inom energiområdet är bidrag för konvertering från direktverkande 

elvärme till fjärrvärme, berg-, sjö- eller jordvärmepump eller biobränsle. Vidare kan 

kommunen använda miljöförvaltningens tillsyn över verksamheter för att minska företagens 

klimatpåverkan. Detta kan ske genom att kontrollera att miljöbalken efterlevs, inom ramen 

för prövning och ställa krav på låga utsläpp av växthusgaser samt genom en aktiv tillsyn 

verka för minskade utsläpp. 

Kommunen som organisation bidrar med en relativt stor del av kommunens totala utsläpp av 

växthusgaser. Genom att se över sin energiförbrukning, tjänsteresor, transporter samt inom 

ramen för upphandling ställa klimatkrav, kan kommunen minska sin egen klimatpåverkan 

avsevärt. 

Slutligen spelar kommunen en viktig roll som informationsspridning och folkbildning. Här är 

energirådgivaren en viktig resurs tillsammans med agenda-21 arbetet som i Borgholms 

kommun bygger på stor delaktighet av många kommuninnevånare. 

7


8 

Inventering 

11 

3.1 Geografi och befolkning 

Borgholms kommun hade 10 806 invånare per den 31 december 2009. 

Kommunens markyta är 680 km², vilket gör 16,0 invånare/km². 

Det finns ca: 12 000 hushåll i kommunen fördelat på ca: 1 000 lägenheter, 

4 700 enbostadshus och 6 300 hus för delårsboende. 

4.2 Näringsliv 

Jordbruket är en av två den dominerande näringar inom Borgholms kommun. 

Det finns enligt SCB 1) ungefär 550 jordbruksföretag varav cirka 450 har djurhållning. 

Den odlade åkerarealen är ca 21 000 ha och betesmarken uppgår till ca 13 000 ha. Jordbruket 

sysselsätter ca 900 personer i kommunen. Industrin i kommunen domineras av livsmedels- 

och stenförädling vilka båda vuxit fram ur en hantverksmässig hantering. Småföretagandet är 

förhållandevis omfattande i kommunen och passar även bra in i en kommun av Borgholms 

storlek med en blandning av många jordbruksföretag och säsongsbetonade verksamheter. 

Turist- och besöksnäringen har också stor betydelse då antalet personer som vistas i 

kommunen 20-dubblas sommartid. 

4.3 Energi 

Totalt tillfördes Borgholms kommun 0,36 TWh under år 2007. 

Den totala energianvändningen i kommunen generade cirka 47 358 ton fossilt koldioxid 

under året, det motsvarar 4,3 ton per invånare. Sedan 1990 har koldioxidutsläppen minskat 

med drygt 11 067 ton (15%), samtidigt som den totala energianvändningen har minskat med 

12 % under motsvarande tidsperiod. 

Statistiken visar att användningen av fossila bränslen har minskat något genom åren samtidigt 

som biobränsleanvändningen har ökat. 

_____________________________________________________________ 

1) Statistik från 2003


3.4 Växthusgaser 

All användning av energi ger upphov till miljöeffekter. Totalt genererade energianvändningen 

i kommunen 47 358 ton koldioxid under år 2007. 

Figur 1 Fördelning av koldioxidemissioner på utsläppskällorna Borgholms kommun, 

år 2007. 

Koldioxidutsläppen härstammar främst från transportsektorn – bensin och diesel 

(transporter 2 ). Den andra stora utsläppskällan är energiförsörjningen (uppvärmning). Se 

Figur 1 Fördelning av koldioxidemissioner på utsläppskällorna Borgholms kommun, 

år 2007. Transportsektorn står för mer än 3/4 av koldioxidutsläppen i kommunen. 

Förändringar inom transportsektorn som leder till en minskad användning av fossila 

bränslen skulle skapa stor effekt avseende de klimatpåverkande gaserna i Borgholms 

kommun. 

4.5 Prognos 

3.5.1. Kommunala fastigheter 

12 

Kommunen har konverterat majoriteten av sina fastigheter från el- och oljeuppvärmning till 

fjärrvärme i tätorten och pellets och värmepumpar i de mindre orterna. Ett par fastigheter 

återstår, främst sådana som planeras att avyttras eller som ligger i områden där närvärme 

skulle kunna etableras. Hittills har dock intresset för att driva ett närvärmeverk lokalt som 

entreprenör eller på entreprenad varit svagt. 

I det kommunalt helägda bolaget Borgholm Energi AB, som bl.a. äger och förvaltar de 

offentliga fastigheterna i kommunen, täcker fjärrvärmen idag ca: 70 % av det totala värme- 

och varmvattenbehovet för de kommunala fastigheterna med verksamhet. 

2 All transporter inklusive inrikes civil sjöfart, inrikes flygtrafik och arbetsmaskiner 

9


Även bland småhusen har det skett förändringar i fördelningen mellan olika 

uppvärmnings system sedan den förra energiplanen skrevs. Konverteringen till pellets och 

berg-, jord- och luftvärmepumpar har nästan helt skett under 2000-talet. För denna grupp har 

prisutvecklingen på olja och el varit en stark drivkraft för att konvertera och det har funnits ett 

flertal konverteringsstöd att söka för privatpersoner. 

Under tiden 2010-2014 har Borgholms kommun tagit del av Energistödet från 

Energimyndigheten för att upprätta en effektiviseringsstrategi. 

3.5.2. Avfall: 

Totalt samlas drygt 4000 ton hushållsavfall in per år (4200 ton 2008). Allt kärl- och 

containeravfall skickas till förbränning, från och med hösten 2007 till Norrköping i samarbete 

med KSRR. Fördelningen av mängden avfall är ojämn över året, då hälften av avfallet samlas 

in under de tre sommarmånaderna juni-augusti då turisttillströmningen är omfattande. 

3.5.3. Företag: 

Ölands näringslivskontor har utarbetat riktlinjer för att öka medvetenheten om energi- och 

klimat frågor för att kunna välja den för samhället och miljön mest uthålliga energikällan 

samt verka och bidra med tillväxt på ett uthålligt sätt. 

Öka näringslivets medvetenhet om energi- och klimatfrågor – för att uppnå målet ” En 

fossilbränslefri region 2030”, genom informationsspridning och projektverksamhet. 

Kommunen ska i samverkan med lokalt näringsliv, medverka i projekt som utvecklar 

produktion av alternativ energi t.ex. genom att ge uppdrag till Ölands Näringslivskontor. 

Information om på goda exempel genom kommunens informationsverksamhet och genom 

samarbetet med Ölands Näringslivskontor t.ex. vid företagarmöten. 

Kommunen skall vid all handläggning av ärende och kontakter med företag och företagare 

informera om energifrågan. Att t.ex. med Ölands Näringslivskontor utveckla projekt för att 

stimulera företagsamhet och öka tillgången till alternativ bränslen och drivmedel samt 

lokalproduktion av dessa. 

3.5.4. Hushåll: 

I Borgholms kommun bland privatbostäder finns det 141 villor som eldar med eldningsolja, 

534 villor som eldar med ved (vedpanna) och 77 villor som eldar med pellets. Statistik för de 

som har installerat solfångare saknas. 

3.5.5. Transporter 

Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2005 att kommunen ska byta ut sin bilpark till bilar 

som kan köras med etanol eller biogas, med början detta år om minst fem bilar. Kommunen 

ska försöka påverka oljebolagen att etablera minst ett ställe i Borgholm och helst också ett 

ställe i Löttorp med möjlighet att tanka etanol och/eller biogas samt att kommunen 

undersöker möjligheten för framtida användning av bränslecellsmotorer. 

2009 antogs av fullmäktige de riktlinjer som ska gälla för upphandling av fordon. Förutom att 

de ska vara av mindre storlek och ha viss utrustning ska bilar med etanol, biogas eller el först 

10 

13


och främst upphandlas, diesel med partikelfilter endast om modellklassen inte finns med de 

först nämnda bränslena. Fordon med enbart bensindrift får inte upphandlas. 

2009 fanns det ett tankställe för E85 (etanol) i Borgholm och fr.o.m. 2011 även i Löttorp. 

2010 uppförde Borgholm Energi den första laddstolpen för elbilar på Öland i centrala 

Borgholm. Inom kommunen är övervägande del av fordonen miljöbilsklassade vilket har 

inneburit en 33:e plats av Sveriges 290 kommuner i Miljöforumsyds stora undersökning 

2009. 

Av antalet sålda personbilar i Borgholm år 2007 var 47st miljöbilar (18%) och under 2008 

ökade detta till 62st (39%). 

Under tiden 2010-2014 har Borgholms kommun tagit del av Energistödet från 

Energimyndigheten för att upprätta en transportstrategi. 

3.5.6. Jordbruk 

En idéstudie utfördes 2009 av Swedish Biogas International som angav Borgholm som den 

kommunen i länet med störst potential för biogasproduktion från gödsel. Totalpotentialen är 

68 GWh i kommunen men problemet är avståndet från där gödseln produceras till där 

biogasen skulle kunna konsumeras. Förutsättningarna är störst i Alböke och Gärdslösa 

församlingar där djurhållningen är koncentrerad. 

Biogas från grödor skulle kunna uppgå till 49 GWh om 10% av kommunens åkerareal 

användes för vallodling till biogas. 

3.5.7. Service: 

Se företag. 

3.5.8. Energiproduktion 

Borgholm Energi använder huvudsakligen skogsflis till värmeproduktionen. 

Fjärrvärmeutbyggnaden i Borgholm har minskat oljeanvändningen för uppvärmning med 

ungefär 3 000 m 3 per år. Kontinuerlig utbyggnad och nya anslutningar ersätter ytterligare 

cirka 200 m 3 per år. I Löttorp har oljeanvändningen minskat med 200 m 3 per år. 

Biobränslepannan vid värmecentralen Osten är en ångpanna för att möjliggöra framtida 

elproduktion (kraftvärme). 

Fjärrvärmenätet omfattar idag drygt 400 fastigheter i Borgholm och ett tiotal i 

Löttorp. Borgholm Energi producerar cirka 30 GWh fjärrvärme per år. 

5. Mål 

14 

5.1 Klimatmål i Sverige och världen 

Det svenska klimatarbetet bedrivs på flera nivåer. På global nivå finns Kyotoprotokollet som 

är en internationell överenskommelse som träffades i slutet av 1997 i Kyoto i Japan. Avtalet, 

som trädde i kraft 2005, har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska 

minska med minst 5,0 procent från året 1990 till perioden 2008-2012. Beslut skulle tas om ett 

nytt internationellt klimatavtal i Köpenhamn hösten 2009 men tyvärr kunde parterna inte enas 

i frågan. 

11


I januari 2008 överlämnade EU-kommissionen ett förslag, "energi- och klimatpaketet", med 

följande mål: 

• 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser till 2020 

• 20 procent ökad energieffektivitet 

• 20 procent andel förnybar energi 

I detta mål ingår att andelen biodrivmedel skall vara 10 procent av trafikens 

energianvändning. 

På nationell nivå har regeringen i Sverige, våren 2009, presenterat propositionen ”En 

sammanhållen klimat- och energipolitik”. I propositionen anges följande mål för klimat- och 

energipolitiken till år 2020: 

• 40 procent minskning av klimatutsläppen. 

• Minst 50 procent förnybar energi. 

• 20 procent effektivare energianvändning. 

• Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. 

Det 40 procentiga klimatmålet gäller jämfört med 1990 och avser den icke handlande sektorn, 

det vill säga de sektorer som inte ingår EU:s utsläppshandelssystem. Utsläppsmålet gäller 

därmed t.ex. transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt 

delar av industrin. För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med 

utsläppsrätter bestäms minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för 

handelssystemets regler. 

5.2 Regionala klimatmål 

Länsstyrelsen i Kalmar Län har 2008-06-04 fattat följande klimatmål för länet som del av de 

nationella miljömålen. 

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN 1) 

Regionala miljömål 

I Kalmar län ska utsläppen av växthusgaser, beräknat som koldioxidekvivalenter, reduceras 

med 15 procent från 1990 till år 2010. (Regionaliserat mål) 

Senast år 2015 ska 0,5 TWh av elproduktionen i Kalmar län komma från vindkraft. (Eget mål 

i länet) 

Biobränsleenergi (2015) 

Biobränsle som andel av bruttotillförseln av energi i Kalmar län ska öka från ca 48 % år 2004 

till 58 % år 2015. (Eget mål i länet) 

Solenergi (2015) 

Bruttotillförseln av solenergi i Kalmar län ska öka från ca 6 GWh år 2001 till 20 GWh år 

2015. (Eget mål i länet) 

12 

15


Utsläpp fossil koldioxid (2030) 

År 2030 ska inget nettoutsläpp av fossil koldioxid ske från Kalmar län. (Eget mål i länet) 

1 Samtliga regionala miljömål under Begränsad klimatpåverkan är kommunicerade med 

Regionförbundet i Kalmar län. En regional transportplan för 2010-2021 beslutades sommaren 2010. Ett mål som 

har kopplingar till detta avsnitt ligger under God bebyggd miljö som handlar om energieffektivisering i 

byggnader. 

2 Siffrorna bygger på Energibalans 2004 Kalmar län. 

FRISK LUFT 

Regionala miljömål 

Halten 1 mikrogram/m³ för svaveldioxid som årsmedelvärde är uppnådd i samtliga 

kommuner i Kalmar län år 2010. (Regionaliserat mål) 

Halterna 60 mikrogram/m3 som tim medelvärde och 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde 

för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas i Kalmar län år 2010. Timmedelvärdet får 

överskridas högst 175 timmar per år. 

Halten marknära ozon i Kalmar län överskrider inte 120 mikrogram/m³ som åtta timmars 

medelvärde år 2010. 

År 2010 ska utsläppet av flyktiga organiska ämnen (VOC), exklusive metan, i Kalmar län inte 

överstiga 30 kg per invånare, vilket motsvarar nivån i det nationella delmålet. (Regionaliserat 

mål) 

Halterna 35 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde 

för partiklar (PM10) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 

dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m3 som 

årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får 

överskridas högst 37 dygn per år. 

Halten 0,3 nanogram/m3 som årsmedelvärde för bens(a)pyren ska i huvudsak underskridas år 

2015. 

GOD BEBYGGD MILJÖ 

16 

Del av de regionala miljömål inom god bebyggd miljö som berör klimatpåverkan. 

Senast 2010 har kommunerna tagit ställning till följande strecksatser och arbetar successivt in 

dessa i de kommunala översiktsplanerna (utdrag): 

• Hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan 

åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för 

kollektivtrafik och andra miljöanpassade och resurssnåla transporter 

förbättras, 

• Hur energianvändningen ska effektiviseras, för att på sikt minskas, hur 

förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av 

produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och 

vindkraft ska främjas. 

13


Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minskas 

med 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i förhållande till användningen 1995. 

Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i 

bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar 

kontinuerligt. 

5.3 Klimatstrategins koppling till mål i andra styrdokument 

Kommunen har i sin översiktsplan (ÖP) från 2002 skrivit följande om förnyelsebara 

energikällor(uppdaterat sammandrag). 

Med energi menas här både elenergi och annan energi för uppvärmning. Borgholms kommun 

erbjuder kostnadsfri energirådgivning till hushåll, lokala företag, föreningar och 

organisationer. Verksamheten är statligt understödd vilket gör att man inte vet hur länge 

denna service finns i kommunen, beslut tas årsvis. Sverige som land arbetar för att skapa ett 

ekologiskt och ekonomiskt hållbart energisystem. Den kommunala energirådgivningen är en 

del i denna satsning och syftar till att förbättra hushållningen med energi och att öka 

användningen av förnyelsebara energikällor. 

Kommunen har också som mål att öka andelen lokalt producerad energi och att minska 

beroendet av fossila bränslen, bland annat genom användning av lokalt producerat biobränsle, 

solenergi och vindkraft. Förnybar energi är energislag som har korta omloppstider och som ej 

ger tillskott till växthuseffekten. Till de förnybara energislagen räknas biobränsle, d.v.s. ved 

och halm samt vattenkraft, solenergi, vindkraft, biogas och energigrödor. Icke förnybara 

energikällor är olja, kol, naturgas, uran och torv. En minskad energianvändning med 

energikällor som ingår i naturens kretslopp ger oss en friskare miljö. Olika energiprojekt 

pågår och ett exempel är samarbetet med Energikontor Sydost, som utmynnat i förstudien 

”Gör Öland självförsörjande på förnybar energi”. 

Vindenergi. 

Vindkraften är en energikälla som är ren och flödande men som kräver utrymme vid 

lokalisering av större anläggningar. Vindkraften är samtidigt påtaglig och förändrar ett 

landskap, även på stora avstånd. Utbyggnaden av vindkraft behöver därför styrning precis 

som all annan infrastruktur. Detta är en förutsättning för att vi även i fortsättningsvis ska 

kunna trivas med vår miljö och njuta av vårt landskap. 

Vindkraften går generellt väl ihop med flera av de uppsatta nationella miljökvalitetsmålen i 

sin egenskap av förnybar energikälla. Lokaliseringen och utformningen måste dock ske med 

stor omsorg eftersom vissa miljökvalitetsmål kan påverkas i en negativ riktning. Detta 

beroende på hur verken lokaliseras och utformas med avseende på fysiskt intrång , visuell- 

och audiell påverkan. De positiva effekterna måste betraktas i ett större perspektiv med en 

minskad användning av fossila energikällor till förmån för de förnybara som resultat. Här ska 

vindkraften ses som en av många samverkande åtgärder för att uppnå de nationella och 

globala miljömålen. 

Tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar, Regionförbundet i Kalmar Län och Mörbylånga 

kommun har 2009 ett gemensamt planeringsunderlag tagits fram i projektet ”Ölandsvind”, 

som kan vara utgångspunkt för det fördjupande översiktsplanearbetet om vindkraft för 

respektive kommun. 

14 

17

18 


Bioenergi. 

Bioenergi används för både uppvärmning och elproduktion och utvecklingsförutsättningarna 

är mycket stora. I dagsläget tas inte det lokalt producerade biobränslet tillvara i den 

utsträckning som borde vara möjligt. 

Borgholm Energi har två fjärrvärmeanläggning inom Borgholms tätort samt en anläggning i 

Löttorp. 

Det finns inga hinder för privata aktörer att delta när det gäller en fjärrvärmeutbyggnad som 

även kan ske i en mindre skala. Användning av pellets i mindre anläggningar och villor ser 

kommunen också positivt på. Miljövinster som kan göras med användande av lokalt 

producerat bränsle och minskade bränsletransporter är en samhällsvinst som inte bara 

nuvarande generation kommer att få nytta av. Biobränsle = pellets, flis, ved och halm m.m. 

Biogas 

Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material, utan närvaro av syre. 

Huvudbeståndsdelarna i biogas är metan och koldioxid. Gasen utvinns främst vid 

avfallsanläggningar, d.v.s. soptippar och från rötslammet vid avloppsreningsanläggningar. 

Vid förbränning av gasen utvinns energi som sedan blir värme eller el, men gasen kan även 

användas som fordonsbränsle. 

En biogasanläggning finns vid Borgholms avloppsreningsverk 

för det slam som erhålls vid reningsverket. 

Det finns stora förutsättningar att öka produktionen av biogas på gårdar med stora 

kreatursbesättningar. Teknikutveckling pågår som kan skapa 

förutsättningar för en betydligt större volym än idag där gasen produceras lokalt på gården. 

Gasen hämtas för central rening och komprimering för att sedan användas, som 

fordonsbränsle allmänt, men den kan även återföras till gården. Alternativt kan den renade 

och komprimerade gasen användas i en gasturbin för el och värmeproduktion. 

En gemensam studie för potentialen på Öland för Biogas togs fram 2009 i samarbete mellan 

Hushållningssällskapet, Thyréns, Borgholm Energi och Mörbylånga kommun. 

Borgholm Energi studerar möjligheten att värma äldreboendet Soldalen i Köpingsvik med 

biogas istället för den nuvarande oljepannan. 

Solenergi 

Solenergi kommer från de kärnreaktioner som ständigt pågår inne i solen och som också är en 

förutsättning för allt liv på jorden. En solcell omvandlar direkt energin i solens strålar till 

elektricitet. I en solfångaranläggning däremot värms vatten av energin i solens strålar. Denna 

typ av anläggning kan t.ex. användas för uppvärmning av tappvarmvatten men också för 

uppvärmning av vatten som i sin tur värmer byggnader. 

Enskilda solfångaranläggningar finns men kommunen har inga närmare uppgifter om i vilken 

omfattning det förekommer. Inte heller har kommunen några närmare uppgifter om hur 

många som har solceller. Öland har goda förutsättningar för solenergianläggningar för värme 

och vattenproduktion tack vare många soltimmar under sommarperioden. Solenergi via 

solfångare är en bra kompletterande energikälla för turistanläggningar och sommarstugor. 

Solceller anses, i ett längre perspektiv, vara ett bra komplement i det europeiska elnätet. 

En storskalig försöksanläggning med solceller inom kommunen är ett av flera idé projekt som 

Borgholm Energi arbetar med. Ett sådant projekt skulle kunna föra vetenskapen och 

teknikutvecklingen framåt samt ge positiva signaler både inom och utom kommunen. 

15


År 2000 beslutas av fullmäktige att anta ”En vision om Öland -2015”, ett dokument 

framtaget av Borgholms och Mörbylånga kommun tillsammans. 

I dokumentet finns en del som särskilt avser energi: 

16 

Mål energi 

• Andelen lokalt producerad energi ska öka 

• Beroendet av fossila bränslen ska minska 

Strategi 

19 

Vi ska… 

• stimulera till energilösningar där lokala ickeändliga resurser tas till vara. 

Sålunda ser vi principiellt positivt på utbyggnad av vindkraft till havs. 

Jordbruksmark, som inte ligger i anslutning till riksintressen för 

landskapsbilden, ska kunna komma ifråga för detaljerade utredningar. I första 

hand ska vindkraftverken samlokaliseras i grupper. 

• arbeta för att ändra naturresurslagens begränsning till förbud 

mot större vindkraftgrupper än 10 MW med hänsyn till den 

teknik som utvecklats idag och som förväntas bli verklighet i 

morgon. Redan idag produceras större mängder energi på färre 

verk (kommentar: Gränsen för 10MW per grupp avskaffades 2009-08-01). 

• verka för att Ölandsproducerat biobränsle ska komma till användning i 

gemensamma värmecentraler i tätorterna 

• stimulera odling av energigrödor 

• se solenergi som ett självklart inslag i öns energiförsörjning 

För de delar som avser klimatpåverkan av transporter nämndes följande i avsnittet 

kommunikationer: 

Övergripande mål 

• Vägar, sjöfart och telekommunikationer ska utvecklas 

så att invånarnas och näringslivets behov av goda kommunikationer tillgodoses 

• Transporterna ska vara väl samordnade. Fordonen ska vara anpassade för 

funktionshindrade och energieffektiva samt drivas med de bränslen som är 

minst miljö- och hälsoskadliga. Vi ska i framtiden stimulera möjligheterna att 

cykla, samåka och åka kollektivt. Vi ska utveckla och främja distansarbete och 

handel med lokalt tillverkade varor. 

Mål biltrafik 

• så långt möjligt samordna våra kommunala transporter 

Mål gång-cykeltrafik 

• Gång-cykelvägnätet ska förbättras – för folkhälsan, för 

turismen och för avlastning av bilvägnätet 

• arbeta för att allmänna vägnätet förbättras och att kollektivtrafiken upprätthålls 

på en god nivå

20 


• tillsammans med KLT planera den framtida kollektivtrafiken för att få ett 

bättre resursutnyttjande och i samband härmed överväga 

pendlingsparkeringsplatser 

Mål pendling och kollektivtrafik 

• Hela det regionala arbetsområdet Kalmar-Öland ska kunna 

utnyttjas och långpendling underlättas 

• Transportsystemet ska vara utformat så att största möjliga 

tillgänglighet uppnås 

I avsnittet för bebyggelseutveckling omnämns dock inte något om energi- eller 

klimatpåverkan i bostäder eller andra byggnader. I dokumentets slut finns en 

konsekvensanalys för respektive avsnitt och där står för avsnittet Energi följande: 

Kommentar/slutsats 

Energiproduktion ger i princip alltid en omgivningspåverkan. Generellt måste 

ett större ansvar för energiproduktionen tas 

lokalt/regionalt. Produktionsanläggningar bör lokaliseras så att störningarna 

minimeras. Havsbaserad vindkraft är därför ett intressant alternativ. 

Kommunikation 

Kommentar/slutsats 

Det är viktigt att transportsektorn ses i ett regionalt/nationellt perspektiv där 

hela Öland väl integreras inte minst med den mer befolkningstäta 

Kalmarregionen för effektiva kommunikationer ut i landet och världen. 

Färjestaden bör integreras i lokaltrafiknätet för Kalmar. Vid utbyggnad av 

kommunikationsanläggningar ska rimlig hänsyn tas till natur- och kulturvärden 

men dessa värden får ej utgöra hinder för tillkomsten. 

17


5.4 Kommunens övergripande mål/ visioner för energi- och klimatarbetet 

Föreslagna effektmål 

Under perioden 2010-2014 byggs nya vindkraftverk eller uppgraderas motsvarande 50 MW 

installerad effekt. 

Minst 2 biogasanläggningar som förädlar i huvudsak gödsel eller rötslam till 

fordonsgas/fjärrvärme eller el finns år 2014. 

Det finns år 2014 minst 2 tankställen för fordonsgas tillgängliga för allmänheten. 

Av den totala mängden privata- och företagsbilar inom Borgholms kommun är 50% 

miljövänliga bilar år 2014. 

Av fordonen inom Borgholms kommuns/ Borgholm Energi AB:s egna verksamheter har 20% 

av fordonen biogas eller el som drivmedel, övriga 80% etanol eller diesel med partikelfilter. 

Nyanlagda våtmarker utgör ytterligare 250 Ha runt om i kommunen år 2014. 

Föreslagna aktivitetsmål 

Upprätta en policy för resor för kommunen där miljö- och klimatkrav är vägledande. 

Upprätta en energieffektiviseringsstrategi för hur arbete med kommunala fastigheter ska 

bedrivas. 

Upprätta en strategi för inköp/leasing av fordon för kommunen som uppfyller miljökraven 

enligt offentlig upphandling SFS 2009:001. 

Fossila bränslen används inte i kommunala verksamhetsfastigheter. 

Flertalet av de kommunala verksamhetsfastigheter som inte är inkopplade på fjärrvärme har 

solfångare till varmvatten. 

Allt boende och byggande i Borgholms kommun präglas av energieffektivitet och 

miljömedvetenhet. Passivhus och andra lågenergihus välkomnas vid nybyggnation. 

18 

21


6. Handlingsplan 

Åtgärd nr.1 1. Se över klimatpåverkan av kommunens transporter 

Beskrivning av åtgärden 

Åtgärdsägare Energi- och klimatstrategin 

Inventera och beräkna årligt CO2-utsläpp av egna fordon 

Förbättra policy för inköp och nyttjande av fordon 

Kostnad Inom energiavtalet, tillkommer ruttoptimering hemtjänst 

Minskning av CO2-utsläpp 

/Minskning av energi 

Tidplan 

Minska minst 10% till 2014 

Transportstrategi med handlingsplan, remissversionen klar senast 

februari 2011 

Övriga miljövinster Minskad bränslekostnad, optimerade körscheman 

Åtgärd nr.2 2. Energieffektivisera kommunens byggnader 


Energianalys av egna fastigheter 

Redovisa lönsamma effektiviseringsåtgärder 

Åtgärdsägare BEAB + Energi- och klimatstrategin 

Kostnad Inom energiavtalet 


/ minskning av energi 

Tidplan 

Övriga miljövinster 

Åtgärd nr.3 

Minskad energitillförsel 

Effektiviseringsstrategi med handlingsplan, remissversion klar senast 

februari 2011 

Fossilbränslefri uppvärmning i egna fastigheter till 2014 

3. Deltagande i Covenant of Mayors inom EU 

Beskrivning av åtgärden Upprätta energieffektiviseringsplan och redovisa lönsamma åtgärder 

Åtgärdsägare KF 

Kostnad Inom energi- och klimatstrategis budget 


/ Minskning av energi 

22 

Bättre resultat än EUs 20-20-10 mål till år 2020. 

Tidplan Antogs av KS 2010-11-16. Handlingsplan klar under 2011. 

Övriga miljövinster Minskade kostnader, minskad miljöbelastning 

19


Åtgärd nr.4 4. Deltagande i projektet Isle Pact inom EU 

Beskrivning av åtgärden Upprätta energieffektiviseringsplan och redovisa lönsamma åtgärder 

Åtgärdsägare KF 

Kostnad Inom EU projektets budget. Gotland är huvudman för B7. 



20 

Bättre resultat än EU:s 20-20-10 mål till år 2020. 

Speciell hänsyn till öars förutsättningar 

Tidplan Antogs av KS 2010-09-16, fullt deltagande till 2012. 

Övriga miljövinster Minskade kostnader, minskad miljöbelastning 

Åtgärd nr.5 5. Hållbar ”grön” turism 


Åtgärdsägare KF och Energi- och klimatstrategin 

Studera turismens energi- och klimatpåverkan och hur denna kan 

minska även med ökat antal besökare. Undersök möjligheter till 

effektivisering och användandet av förnyelsebar energi inom näringen 

samt samordna hållbara aktiviteter. 

Gärna i samarbete med näringslivskontor, besöksnäringen, 

Linnéuniversitetet och andra organisationer 

Kostnad Inom budget för energi- och klimatrådgivningen 



Tidplan 

Påvisa möjligheter till minskning med minst 20% av energi- respektive 

klimatpåverkan 

Förstudie och nulägesanalys under 2011, pilotprojekt under 2012- 

2013. Rapport 2014. 

Övriga miljövinster Stärka varumärket Öland genom hållbar turism 

Åtgärd nr.6 6. Plan för hållbar utveckling 


Åtgärdsägare 

Kostnad Miljö & Bygg m.fl. 



Tidplan 

23 

Uppföljning av Ölandskommunernas Vision 2015. Analysera resultatet 

vs ambitionen. Initiera nya samtal för plan för hållbar utveckling. 

KF, Energi- och klimatstrategin, Miljö- o byggnadsnämnden, 

Agenda21-gruppen. BEAB 

Strategisk plan för hållbar utveckling på Öland 

Analys av vision 2015 klar till 2012. Inleda nya samtal 2013. Klar 2015. 

Bör utgöra gemensamt underlag till ny ÖP som KF beslutat om där 

denna del är gemensam med Mörbylånga som det var i vision 2015.

Övriga miljövinster 

24 


7. Uppföljning 

Kommunens interna miljöarbete följs upp årligen och presenteras i en miljöredovisning som 

belyser kommunens insatser under året. Redovisningen sker med utgångspunkt från miljö- 

och byggnadsförvaltningens verksamhetsplan samt klimatstrategin. Det nuvarande 

uppföljningssystemet grundas primärt på formulär som fylls i av respektive förvaltning och 

bolag. Här ingår bl. a uppgifter från energibolaget, de kommunala fastigheternas förvaltare 

och uppgifter avseende transporter inom kommunens egna verksamheter. 

Den årliga redovisningen ska kunna ge underlag till att formulera nya mål och åtgärder. 

Därutöver har ett antal nyckeltal tagits fram för kommunen som organisation samt kommunen 

som geografiskt område för att beskriva hur Borgholms kommun rör sig i förhållande till 

målen. Uppföljning av kommunen som geografiskt område sker bl.a. med hjälp av data från 

SCB och trafikverket. 

I det fortsatta arbetet är det viktigt att klimatstrategin blir ett levande dokument med 

realistiska och genomförbara åtgärder därför ska handlingsplan med åtgärder följa det årliga 

budgetarbetet. På så sätt skapas ett kontinuerligt klimatarbete som ger utrymme för utveckling 

och förbättring. Vissa åtgärder i handlingsplanen genomförs och nya åtgärder arbetas fram. 

Klimatarbetsgruppen som har arbetat fram strategin föreslås bli en permanent grupp. 

Gruppens uppgift är att ur ett helhetsperspektiv följa, stimulera och utveckla klimatarbetet i 

kommunen. 

En lämplig sammansättning borde innehålla representanter från 

Borgholms Energi, Miljö- och byggförvaltningen, Agenda-21 gruppen, Kommunledningen, 

Ölands näringslivskontor, Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen. 

De representanter som respektive verksamhet utser till gruppen ansvarar för att driva 

klimatfrågorna i sina respektive organisationer. 

21

REMISS 3. 2012-01-11 

25 

Effektiviseringsstrategi 

Borgholms kommun 

2011-2014

REMISS 3. 2012-01-11 

Innehåll 

1 Inledning 

26 

1.1 Kommunen, strategin, och omvärlden…...……………………………. 

1.2 Uppsatta mål – EU, Sverige och regionen……………………………. 

1.3 Klimatpåverkan från kommunens fastigheter ........................................ 

1.4 Nuläge ………………………………………………………................ 

1.5 Scenario 2020 - med och utan åtgärder .................................................. 

2 Effektiviseringsåtgärder inom egna fastigheter 

2.1 Uppvärmning ....................................................................................... 

2.2 Ventilation ………………………………........................................... 

2.3 Vattenförbrukning................................................................................. 

2.4 Belysning…………………………………………………………….. 

2.5 Klimatskal............................................................................................. 

2.6 Satsningar på förnyelsebar energi……………………………………. 

2.7 Metoder för kontroll och uppföljning.……………….………............. 

2.8 Kommunen och BEAB:s fastighetsorganisation ................................. 

3 Effektiviseringsåtgärder för kommunal verksamhet 

3.1 Inköp utifrån energieffektiva produktspecifikationer..……............... 

3.2 Energikrav vid inköp av elektronisk utrustning ……......................... 

3.3 Gatubelysning……………………………………………………….. 

4 Samhällsplanering för mer hållbar bebyggelse 

4.1 Bebyggelsestruktur och samhällsplanering ......................................... 

4.2 Krav vid ny- och ombyggnad av offentliga lokaler .............................

REMISS 3. 2012-01-11 

1 Inledning 

27 

1.1 Kommunen, strategin, och omvärlden. 

Det är möjligt att halvera energianvändningen i offentliga lokaler på ett lönsamt sätt. Exempelvis 

kan skolorna i Sverige spara en miljard kronor om året genom att byta ut gammal belysning och 

ventilation. Vårdlokaler och kontor skulle kunna spara en halv miljard kronor vardera. Mest går 

det att spara på ventilation, men det kräver också omfattande investeringar. 

Borgholms kommun har goda möjligheter att åstadkomma resultat genom att styra den egna 

organisationen och sitt eget kommunala bolag, BEAB. En viktig inledande del i 

effektiviseringsarbetet är att samla in relevant underlag för planering och genomförande av 

nödvändiga åtgärder. Många gånger finns den information som krävs redan i befintliga system, 

men statistiken kanske inte alltid är strukturerad för ändamålet. 

Det räcker dock inte att samla in driftstatistik, någon i organisationen måste ha ett tydligt 

ansvar för att analysera statistiken och föreslå åtgärder. Bra driftstatistik gör det möjligt att 

kunna göra olika typer av jämförelser, exempelvis att ett förvaltningsobjekts energiprestanda 

jämförs med sig själv över tiden, att jämförelser görs med andra liknande objekt eller att det 

görs med branschnyckeltal som man t.ex. får via energideklarationen. 

Sedan ska ett åtgärdsprogram utformas utifrån vad som är praktiskt (tekniskt) och ekonomiskt 

genomförbart på kort och lång sikt. Det gäller att utvärdera olika aspekter och följder av 

respektive åtgärd. De mest självklara är kostnader och bedömda besparingar och för att kunna 

göra en ekonomisk bedömning bör en LCC-kalkyl (livscykelskostnad) ligga till grund. 

Det är ju totalkostnaden som är den intressanta då ofta driftskostnaden är den klart dominerande 

delen av installationens livstidskostnad. 

Kommunens organisation och metoder blir helt avgörande för att effektiviseringen ska bli 

framgångsrik. Då det rör sig om ett strategiskt, långsiktigt arbete måste all insamlad data vara 

verifierbar och jämförbar annars blir det svårt att redovisa och motivera nya investeringar. 

Dagens energipriser följer det aktuella oljepriset i någon form vilket gör att den internationella 

prissättningen får genomslag även för förnyelsebar energi. Detta kan medföra att förväntade 

resultat kan ändras med tiden beroende på händelser i omvärlden. 

Förhoppningen är att denna strategi ska visa vägen för kommunen att satsa på effektivisering 

där huvudmålet är att få bort onödigt energibehov och anpassa rutiner för effektivisering, 

underhåll och inköp. Åtgärderna kommer att leda till stora miljövinster och lägre omkostnader 

för den kommunala verksamheten samt vara en del i den hållbara utvecklingen för Borgholms 

kommun för att skapa ett resurseffektivt samhälle åt framtida generationer.

REMISS 3. 2012-01-11 

1.2 Uppsatta mål – EU, Sverige, och regionen. 

EU mål 2020 Sverige mål Kalmar län mål 

20 % mindre koldioxidutsläpp 

jämfört med 1990 

20 % förnyelsebar energi 

10 % förnyelsebara drivmedel 

20% energieffektivisering 

De svenska utsläppen av 

växthusgaser skall som ett 

medelvärde för perioden 2008– 

2012 vara minst 4 % lägre än 

utsläppen år 1990 

2020: Fossilbränslefri, oberoende 

av olja för uppvärmning 

20 % energibesparing till 2020 

(jämfört med projekterat 

förbrukning 2020) 

28 

2010: Mindre än 4,4 ton fossil 

koldioxid/person 

2030: Fossilbränslefri region 

inga nettoutsläpp från fossila 

bränslen 

2010: 20 % mindre koldioxid från 

transporter jämfört med år 1995 

2020 (2050): minskning med 20 % 

(50 %) av den totala 

energianvändningen per 

uppvärmd area i bostäder och 

lokaler 

Läget i Borgholms kommun 

2009 

4,3 ton total koldioxid per person 

47 % förnyelsebar energi 

varav 14 % biobränsle, 30 % 

vindkraft och 3 % geotermiska 

pumpar 

20 % förnyelsebara drivmedel 

inom kommunal verksamhet, 

dock har koldioxidutsläppen ökat 

med 4% sedan 1995 

Arbete inte påbörjat

REMISS 3. 2012-01-11 

1.3 Klimatpåverkan från kommunens fastigheter 

Uppgifterna i denna strategi bygger på de 47 verksamhetsaktiva byggnader där 

energideklaration finns upprättad. Av dessa fastigheter är hela 82 % idag kopplade till 

förnyelsebar energi genom biobränsleeldad fjärrvärme och resterande 18 % har el eller olja 

som uppvärmning. Dessa 18 % har en miljöpåverkan på 167 ton CO2 för oljeeldningen och för 

elförbrukningen för alla 47 fastigheterna innebär en klimatpåverkan med 154 ton CO2. 

1.4 Nuläge. 

Då kommunen har en hög grad av förnyelsebar energi för uppvärmning är den stora 

utmaningen verksamhetsfastigheternas elförbrukning där en del byggnader ligger över 200 

KWh/m². Även vattenförbrukningen ska ses över där det idag saknas en sammanhållen 

statistik. I många fall är det elförbrukning från ventilationssystem som ligger bakom de höga 

siffrorna vilket energideklarationerna också påpekar. Idag saknas också incitament eller krav 

på energieffektivitet på produkter och tjänster vid upphandling något som successivt ska 

införas. 

1.5 Scenario 2020 - med och utan åtgärder. 

29 

Denna strategi blir startpunkten och därför kan det vara svårt att se bakåt i tiden för att hitta 

tendenser på vart utvecklingen är på väg. Det närmaste något mätbart är SCBs (statistiska 

central byrån) statistik där vid senaste mätningen (2008) den offentliga verksamheten stod för 

3,5% av den totala energianvändningen i kommunen geografiskt och sedan 1990 har denna 

del varit ca:5%. 

Totalt använde den offentliga verksamheten 12347 MWh under 2008 att jämföra med 16864 

MWh för år 1990. Så redan till 2008 har energibehovet, alla energislag inräknade, minskat 

med nästan 27% inom offentlig verksamhet, dock har siffrorna varierat mycket mellan 1990 

och 2008 så det är svårt att utläsa en tendens. Utan tvekan är det dock fullt möjligt att minst 

minska ytterligare 20% till år 2020. Vi får inte glömma att elförbrukningen i samhället 

faktiskt ökar med några procent varje år så alla insatser att mer effektivt använda sina lokaler 

kommer att få stor betydelse. 

Målet är att både offentlig verksamhet och kommunen som helhet ska minska med minst 20% 

sin klimatpåverkan till år 2020. Detta för kommunens egen del omräknat till pengar betyder 

minskade driftskostnader på sikt med flera miljoner kronor årligen.

REMISS 3. 2012-01-11 

2 Effektiviseringsåtgärder inom egna fastigheter 

2.1 Uppvärmning. 

De kommunala fastigheterna med 

verksamhet har idag en stor del anslutna 

till något fjärrvärmenät. Det finns dock ett 

antal fastigheter som fortfarande värms 

upp med fossila bränslen eller 

direktverkande el. Dessa bidrar till stor del 

av fastigheternas klimatpåverkan. 

Fjärrvärmens koldioxidutsläpp är bara 

ca:7% av motsvarande eldningsolja. 

Det är inte bara byte av uppvärmningsform 

som är viktig utan även optimering av 

inomhustemperaturerna. Genom att anpassa 

inomhustemperaturen så att den motsvarar 

vad hyresgästerna kan förvänta sig är det 

möjligt att minska energianvändningen. En 

viktig del av arbetet med att optimera driften 

är att system och installationer inte är i drift 

mer än nödvändigt. Ett sätt är att 

synkronisera ventilationssystemets drifttider 

med brukartider. Detta är möjligt att göra 

även på andra system som klimatkylsystem, 

cirkulationspumpar, motorvärmare etc. 

Det är viktigt att flöden i värme-, 

ventilations- och i förkommande fall 

kylsystem är korrekt injusterade. En 

30 

”obalans” kan innebära onormala 

systemtemperaturer för att kompensera för 

bristerna i delar av systemet. En jämnare 

värmeavgivning i hela värmesystemet ger 

lägre värmeenergianvändning. Det handlar 

om att få ut en bra effektavgivning från varje 

objekt genom att fördela flöden i 

värmesystemet. Detta är en förutsättning för 

många andra energieffektiviseringsåtgärder 

där byte av uppvärmningsform är den sista 

då man troligtvis kan installera en lägre 

effekt. 

VISION: BEAB ska tillhandahålla och förvalta ändamålsenliga och resurseffektiva 

fastigheter och lokaler. 

MÅL: Till år 2020 har alla fastigheter som kommunen och Borgholm energi äger eller hyr 

fossilbränslefri uppvärmning. 

ÅTGÄRD: Utfasningsplan ska redovisas där omställning successivt utförs. 

Planen ska innehålla nulägesanalys samt efter åtgärd, både i mätetal, men också en 

analys av fastighetens övriga underhåll och framtida användning så att samordning av 

effektiviseringsåtgärder kan göras. LCC och investeringskostnad ska också ingå. 

UTFÖRARE: BEAB 

ANSVAR: Fastighetsavdelningen 

RESURSER: Investering till planerat underhåll och effektiviseringsåtgärder i kommunens 

fastigheter beslutas av KF mot redovisad utfasningsplan från BEAB. 

TIDSPLAN: Utfasningsplan presenteras senast 2013-06-30 för KF. 

UPPFÖLJNING: Metoder för kontroll och övervakning presenteras i samband med 

utfasningsplanen. E1

REMISS 3. 2012-01-11 

31 

VISION: BEAB ska tillhandahålla och förvalta 

ändamålsenliga och resurseffektiva fastigheter 

och lokaler. 

MÅL: Till år 2020 ska det totala energibehovet 

per byggnad inte överstiga 140 kWh/m² och som 

delmål år 2015 max:160 kWh/m². 

ÅTGÄRD: Energianalys av alla byggnader med 

förslag på åtgärder. Resultaten ska ligga till 

grund för kontinuerlig uppföljning och ingå i 

driftsdatasystemet och ske i samråd med 

brukarna. Analysen ska vara betydligt mer 

omfattande än eventuell utförd 

energideklaration. 

UTFÖRARE: Fastighetsavdelningen eller anlitad 

konsult. 

ANSVAR: BEAB. 

RESURSER: Investering till 

effektiviseringsåtgärder beslutas av BEABs 

styrelse mot redovisad energianalys. Medel till 

energianalyser inom BEABs budget. 

TIDSPLAN: Energianalyser utförs löpande med 

start 2012 och senast 2014 ska alla verksamhets 

fastigheter vara klara. 

UPPFÖLJNING: Resultat av utförda åtgärder 

presenteras årligen till KF. E2

REMISS 3. 2012-01-11 

2.2 Ventilation 

Ventilation med värmeåtervinning är det 

klart dominerande förslaget till 

förbättringsåtgärd som återfinns i utförda 

energideklarationer. I den frånluft som 

kommer från ventilationssystemet finns det 

mycket energi som kan återvinnas. En 

installerad värmeväxlare eller 

återvinningsbatteri möjliggör att värmen som 

annars försvinner från byggnaden med 

avluften kan återanvändas. 

VISION: BEAB ska sträva efter att skapa 

ändamålsenliga och energieffektiva 

ventilationssystem i sina verksamhets 

fastigheter med värmeåtervinning. 

MÅL: Samtliga verksamhetsfastigheter ska 

ha ventilationssystem med återvinning 

senast år 2020. 

ÅTGÄRD: Med utgångspunkt från 

förslag till ventilationsåtgärder i utförda 

energideklarationer ska alla fastigheter 

med avsaknad av värmeåtervinning 

beskrivas med tid- och kostnadsplan för 

åtgärder där även miljö- och 

klimatvinster ska redovisas. E3 

UTFÖRARE: Fastighetsavdelningen. 

ANSVAR: BEAB 


effektiviseringsåtgärder beslutas av BEAB 

mot redovisad tid- och kostnadsplan. 

TIDSPLAN: Senast 2014-12-31 ska 

prioriterade åtgärder redovisas för KF och 

samtliga ska vara utförda senast år 2020. 

UPPFÖLJNING: Resultat av utförda 

åtgärder presenteras årligen till KF fr.o.m. 

år 2015. 

32 

Dessutom är det viktigt att system och 

installationer inte är i drift mer än 

nödvändigt. 

Många installationer är dessutom 

överdimensionerade med höga 

driftskostnader som följd. 

Att installera värmeåtervinning är givetvis 

mycket lönsamt men kräver också en relativt 

hög inledande investering.

REMISS 3. 2012-01-11 

2.3 Vattenförbrukning. 

Vattenförbrukning har en betydande 

miljöpåverkan. Uppvärmning av vatten 

kräver energi och ju mer vatten som 

används desto mer avloppsvatten blir det 

för reningsverken att behandla. Det finns 

pengar att spara på vatten, avlopp och 

flytande avfall, ibland ända upp till 30% av 

de totala vattenkostnaderna. Att separera 

verksamhetsvatten och fastighetsvatten är 

ett sätt att bättre uppmärksamma den 

VISION: Borgholm Energi ska sträva efter 

att vara en resurseffektiv organisation inom 

alla områden, såväl produkter som tjänster. 

MÅL: Vatten är en naturtillgång som ska 

nyttjas i rätt mängd vid rätt tillfälle inom 

alla verksamheter. 

ÅTGÄRD: Nulägesanalys av 

varmvattenförbrukningen inom alla 

verksamhetsfastigheter. Upprätta en 

åtgärds-, resurs- och tidsplanplan. E4 

UTFÖRARE: VA-avdelningen. 

ANSVAR: BEAB 

RESURSER: Inom BEABs budget. 

TIDSPLAN: Nulägesanalys klar senast 

2012-06-30. Åtgärdsplan klar senast 2014- 

01-01. 

UPPFÖLJNING: Årlig rapportering om 

utförda åtgärder och besparing till KF 

fr.o.m. år 2015. 

33 

faktiska förbrukningen. Mycket av 

varmvattenförbrukningen är ofta kopplat 

till brukarvanor och/eller 

feldimensionerade, felplacerade och dåligt 

injusterade varmvattenberedare. På sikt bör 

alla bostäder, lägenheter som 

fritidsboende, ha individuell mätning för 

mer resurseffektiv användning av 

dricksvatten.

REMISS 3. 2012-01-11 

2.4 Belysning. 

Med modern teknik kan 

energianvändningen i en äldre 

belysningsanläggning ofta minskas 

med 50% eller mer. Det gör att man kan 

spara pengar genom att installera ny 

belysning, samtidigt som lokalerna blir 

mer trivsamma. I äldre 

belysningsanläggningar står energin ofta 

för ca 70% av de totala kostnaderna under 

anläggningens livslängd. Det finns flera 

sätt att minska energianvändningen. 

Moderna armaturer, ljuskällor och driftdon 

VISION: BEAB ska erbjuda 

ändamålsenliga och rätt utformade 

arbetsplatser för kommunal verksamhet. 

MÅL: Till år 2020 ska alla arbetsplatser ha 

energieffektiv belysning. 

ÅTGÄRD: Nulägesanalys av samtliga 

ljuskällor i verksamhetsfastigheter. 

Upprätta en åtgärds-, resurs- och 

tidsplanplan. E5 

UTFÖRARE: Fastighetsavdelningen 

ANSVAR: BEAB 

RESURSER: Inom BEABs budget. 

TIDSPLAN: Nulägesanalys klar senast 

2012-06-30. Åtgärdsplan klar senast 2014- 

01-01. 

UPPFÖLJNING: Årlig rapportering om 

utförda åtgärder och besparing till KF 

fr.o.m. år 2015. 

34 

är effektivare än gamla. Med nya armaturer 

är det också lättare att rikta ljuset så att det 

hamnar på rätt plats. Hur mycket ljus som 

behövs beror på vad lokalen används till 

och vem som använder den. I vissa fall är 

det lämpligt att låta automatiken styra om 

kopplingen mellan fullt ljus och en låg 

grundnivå. Energiåtgången kan i många 

fall minskas med 20-80 % genom 

närvarodetektering som släcker när ingen 

vistas i lokalen.

REMISS 3. 2012-01-11 

2.5 Klimatskal. 

En byggnads klimatskal är oftast det 

viktigaste för att uppnå god 

energieffektivitet. Energianvändning 

bestäms av en rad olika förhållanden som 

kan leda till en hög energiförbrukning om 

dessa inte är optimala. Dålig värmeisolering 

i väggar och tak leder till ett stort 

värmebehov under eldningssäsongen. Ett sätt 

att kompensera detta är ju att tilläggsisolera 

eller att sätta in energisnåla fönster. Detta är 

oftast rena bygg- och installationsobjekt 

VISION: BEAB ska tillhandahålla och 

förvalta ändamålsenliga och resurseffektiva 

fastigheter och lokaler. 

MÅL: Till år 2020 ska varje 

verksamhetsfastighet som har problem med 

klimatskalet fått detta åtgärdat efter beslut om 

tilldelning av resurser i budget. 

De identifierade problemen och 

åtgärdsförslagen återfinns i energianalysen. 

ÅTGÄRD: Alla fastigheter med bristande 

klimatskal med hög energiförbrukning som 

följd ska identifieras med tid- och 

kostnadsplan för åtgärder. Även miljö- och 

klimatvinster ska redovisas. E6 

UTFÖRARE: BEAB eller anlitad konsult. 

ANSVAR: Fastighetsavdelningen 


klimatskalsåtgärder beslutas av BEAB mot 

redovisad energianalys. 

TIDSPLAN: Senast 2014-12-31 ska 

prioriterade åtgärder redovisas för KF. 


presenteras årligen till KF med start 2015. 

35 

vilket kräver stora investeringar. Ofta är 

dessa åtgärder aktuella först när större 

renoveringar ska genomföras vilket under 

tiden bidrar till en hög värmekostnad för att 

kompensera förluster via klimatskalet. 

Givetvis är det svårt att separat åtgärda dessa 

saker utan man bör titta på att ta fram 

kriterier för underhåll samt om - och 

nybyggnad där det ställs energikrav på 

produkter och utförande.

REMISS 3. 2012-01-11 

2.6 Satsningar på förnyelsebar energi. 

Kommunen har hög grad av förnyelsebar 

energi för uppvärmning i sina fastigheter. 

Detta bör kompletteras med möjligheterna 

att få tillgång till förnyelsebar energi inom 

andra områden som elproduktion, 

geotermisk värme, biogaspannor för både 

värme- och elproduktion, solvärme och 

solel osv. 

36 

VISION: Borgholms kommun är ett föredöme i miljö- 

och hållbarhetsfrågor. 

MÅL: Borgholms kommun ska sträva efter att all tillförd 

energi, el och värme, till verksamhets fastigheter på sikt 

skall vara förnyelsebar till år 2014. 

ÅTGÄRD: Nulägesanalys av tillförda energislag och 

åtgärdsplan för att tillförd energi år 2014 ska vara 

klimatneutral. E7 

UTFÖRARE: BEAB och energi- och klimatstrategen. 

ANSVAR: Kommunledningskontoret. 

RESURSER: Inom befintliga budgetar. 

TIDSPLAN: Nulägesanalys klar senast 2012-07-01. 

Åtgärdsplan med konsekvensanalys, investeringar, 

energi- och klimatvinster ska finnas som underlag för 

investeringsbeslut senast 2013-01-01. 


presenteras årligen till KF med start 2015. 

Detta kan ske genom samarbete, andelar 

eller eget ägande. Dessa satsningar leder 

inte bara till reducerad klimatpåverkan och 

minskade omkostnader utan även 

främjandet av ny teknik där kanske även 

nya arbetstillfällen kommer at skapas. 

En varierad energimix skapar också 

stabilitet och minskad omvärldspåverkan.

REMISS 3. 2012-01-11 

2.7 Metoder för kontroll och uppföljning. 

För att på ett systematiskt sätt kunna arbeta 

med energieffektivisering inom offentlig 

verksamhet behöver man mätbara mål för 

organisationen. Målen ska gärna vara 

effektsatta, innehålla uppgift om vem som är 

ansvarig för genomförande och följas upp av 

ledningen. Mätbara mål finns även eller kan 

sättas upp inom miljöprogram, 

VISION: Borgholms kommun och BEAB 

ska ha god kontroll och uppföljning av 

sina energi- och klimatmål. 

MÅL: Energi- och klimatarbetet ska 

kännetecknas av god kompetens, tydliga 

mål och systematiskt arbete. 

ÅTGÄRD: Upprätta dokument hur 

energi- och klimatarbetet ska 

implementeras i all verksamhet, 

genomföras, engagera, redovisas och 

dokumenteras. Styrgrupp för arbetet är 

Agenda 21-gruppen. E8 

UTFÖRARE: Energi- och klimatstrategen 

och BEAB. 

ANSVAR: Agenda 21. 

RESURSER: Inom befintlig budget. 

TIDSPLAN: Styrdokumentet ska vara 

klart senast 2012-07-01. 

UPPFÖLJNING: Årlig uppföljning och 

revision i samråd med styrgruppen. 

37 

miljöledningssystem, energiplan eller 

klimatstrategi men kan också tas fram 

specifikt för varje strategi. För Borgholms 

kommun har vi valt att ha utpekade mål för 

varje strategi med det gemensamma att alla 

åtgärderna tillsammans ska leda till att nå en 

minskad klimatpåverkan med minst 20 % 

lägre koldioxidutsläpp till år 2020.

REMISS 3. 2012-01-11 

2.8 Kommunen och BEAB:s fastighetsorganisation. 

Kommunen har goda möjligheter att 

åstadkomma goda resultat genom att styra 

den egna organisationen och sitt egna 

kommunala bolag BEAB. Inledningsvis är 

det viktigt att ställa sig några grundläggande 

frågor för att få en fingervisning om behov 

och möjligheter i kommunen. 

• Har vi en god överblick över 

energisystemet och energianvändningen 

i kommunen? 

• Finns det några övergripande mål för man 

ska arbeta med 

energieffektiviseringsåtgärder inom 

kommunen och/BEAB? 

• Finns det någon/några 

energieffektiviseringsprojekt genomförda? 

• Om och när vi arbetar med 

energieffektiviseringsåtgärder i kommunens 

VISION: Borgholms kommun är en av de 

ledande kommunerna i sydöstra Sverige inom 

miljö- och klimatarbetet. 

MÅL: Arbetet med miljö-, energi- och 

klimatfrågor kännetecknas av öppenhet och en 

tydlig organisation. 

ÅTGÄRD: Upprätta en organisationsplan för 

att säkerställa en tydlig och öppen struktur 

för såväl tjänstemän som politiker gällande 

underlag, beslut, uppföljning och medel till 

åtgärder. E9 

UTFÖRARE: Energi- och klimatstrateg samt 

Agenda 21-gruppen. 


RESURSER: Inom befintlig budget. 

TIDSPLAN: Organisationsplan ska vara 

upprättad senast 2012-07-01. 

UPPFÖLJNING: Årlig revision av 

kommunledningen och BEAB. Redovisas för 

KS. 

38 

fastighetsbestånd sker det då på ett 

systematiskt, strukturerat och strategiskt sätt 

och är en kontinuerlig del av arbetet? 

Ovanstående frågor kan vara en början i 

arbetet med att kartlägga hur kommunen 

strukturerar sitt arbete med 

energieffektivisering och om detta arbete är 

genomtänkt, effektivt och systematiskt. Det 

finns hjälpmedel i form av 

miljöledningssystem och 

energiledningssystem som ger möjligheter 

att leda, organisera och hela tiden förbättra 

arbetet så att detta blir något kontinuerligt i 

verksamheten. Viktigt blir att säkerställa 

redovisningsprinciper samt vem som beslutar 

om ekonomiska medel och hur de 

administreras.

REMISS 3. 2012-01-11 

3 Effektiviseringsåtgärder för kommunal verksamhet 

3.1 Inköp utifrån energieffektiva produktspecifikationer. 

Upphandling är ett effektivt verktyg i arbetet 

för en uthållig offentlig verksamhet. 

Lagen om offentlig upphandling, LOU, 

ställer hårda krav på att ett 

upphandlingsförfarande ska vara öppet och 

på att det ska anges tydligt vilka krav och 

kriterier man använder i upphandlingen. 

LOU ger samtidigt stora möjligheter att 

miljö- och energianpassa upphandlingar och 

inköp. Offentlig verksamhet kan ställa krav 

på producenter att ta fram miljöanpassade 

och energieffektiva alternativ. I dag är det 

vanligt att kommuner köper in/upphandlar 

VISION: Kommunens inköpta produkter ska 

vara ändamålsenliga, säkra, resurseffektiva 

och med liten miljöpåverkan. 

MÅL: Energi- och miljökrav ska ställas vid 

inköp av produkter inom utvalda områden. 

ÅTGÄRD: Samtliga inköp av produkter 

inom utvalda områden ska vara med lägst 

MSR:s baskrav(bilaga). E10 

39 

UTFÖRARE: Samtliga inköpsansvariga. 


RESURSER: Medel för utbildning beslutas av 

KS. 

TIDSPLAN: Utbildning av samtliga inköpare 

utförd senast 2012-12-31. Alla inköp fr.o.m. 

2013 för de utvalda produktområdena ska 

innehålla lägst MSR:s baskrav. 

UPPFÖLJNING: Årlig rapportering till KF 

om energi- och klimatvinster samt 

kostnadseffektivitet. 

stödfunktioner för exempelvis IT, 

lokalvård och förvaltning. För att 

energikriterierna ska gälla, bör 

miljöstyrningsrådets kriterier även 

inkluderas i tjänsteupphandlingar som krav 

mot leverantören. Upphandling av 

produkter kan också ske med krav som 

omfattas av andra energi- eller 

miljömärkningssystem om 

kriteriedokument saknas. 

Miljöstyrningsrådets (MSR) kriterier för 

upphandling har tre olika nivåer; bas, 

avancerad och spjutspets.

REMISS 3. 2012-01-11 

3.2 Energikrav vid inköp av elektronisk utrustning 

Många elektriska produkter stängs aldrig av 

utan försätts i viloläge där den också 

förbrukar energi. Miljöstyrningsrådets 

(MSR) upphandlingskriterier inkluderar 

också utrustning i viloläge. 

LCC-verktyg kan användas för att jämföra 

produkters totala kostnader under en antagen 

livslängd, både i aktiv drift och i viloläge. 

VISION: Kommunens inköpta produkter 

ska vara ändamålsenliga, säkra, 

resurseffektiva och med liten 

miljöpåverkan. 

MÅL: Energi- och miljökrav ska ställas 

vid inköp av elektronisk utrustning. 

ÅTGÄRD: Samtliga inköp av 

elektronisk utrustning ska fr.o.m. 2013 

ska vara med MSR:s kriterier för 

avancerad nivå(bilaga). E11 

UTFÖRARE: Samtliga inköpsansvariga. 


RESURSER: Medel för utbildning 

beslutas av KS. 

TIDSPLAN: Utbildning av samtliga 

inköpare utförd senast 2012-12-31. Alla 

inköp fr.o.m. 2013 av elektronisk 

utrustning ska vara med MSR:s kriterier 

för avancerad nivå. 

UPPFÖLJNING: Årlig rapportering till 

KF om energi- och klimatvinster samt 


40 

Hänsyn till energianvändning och funktion 

genom utrustningens livslängd kan 

möjliggöra totalekonomisk bedömning där 

fokus förskjuts från investeringskostnad till 

att också omfatta drift- och 

underhållskostnader. Genom att ställa miljö- 

och energikrav vid upphandling kan både 

klimat- och ekonomiska vinster göras.

REMISS 3. 2012-01-11 

3.3 Gatubelysning. 

Under senare år har det skett ett 

nytänkande när det gäller offentlig 

belysning. Förr utformades belysningen 

främst med tanke på behov och 

trygghetsaspekt för trafikanter. 

Idag fokuserar man istället på fotgängarna 

och menar att bilarna har sin egen 

belysning. I takt med utfasningen av 

VISION: Gatubelysning som BEAB har 

rådighet över ska erbjuda trafiksäkerhet 

för fordon och fotgängare ska uppleva 

trygghet samt god belysningskvalité. 

MÅL: Plan för utfasning av 

kvicksilverlampor samt energieffektiva 

ersättningslampor med bra ljuskvalité. 

Inga kvicksilverlampor i offentlig 

utomhusbelysning år 2020. 

ÅTGÄRD: Plan för utfasning med 

investerings- och 

energibesparingskostnad. E12 

UTFÖRARE: BEAB 

ANSVAR: Elnätsavdelningen. 

RESURSER: Medel för investering 

beslutas av KF. 

TIDSPLAN: Utfasningsplan klar senast 

2011-12-31. Genomförd senast 2020-01- 

01. 

UPPFÖLJNING: Årlig redovisning av 

genomförda byten och besparing till KF 

med start 2012. 

41 

kvicksilverlampor kommer samtliga alla 

att se över sitt bestånd och besluta om vad 

som ska ersätta. I samband med denna 

förändring finns stora möjligheter till 

energieffektivisering.

REMISS 3. 2012-01-11 

4 Samhällsplanering för mer hållbar bebyggelse 

4.1 Bebyggelsestruktur och samhällsplanering. 

Kommunernas planer lägger grunden till 

samhällets utveckling och styr det framtida 

byggandet och förvaltningen. Dagens 

metoder i samhällsplaneringen behöver 

förbättras för en ökad samordning av 

frågorna runt energieffektiv bebyggelse 

och för en aktiv medverkan från alla 

berörda; enskilda, myndigheter, verk, 

VISION: Kommunen ska främja 

resurseffektiv teknik och utveckling. 

MÅL: I all kontakt med byggherrar och 

exploatörer ska information om 

resurseffektivt byggande och drift påtalas. 

ÅTGÄRD: Upprätta en 

informationsskrift om ”Hållbar 

bebyggelse i Borgholm” som innehåller 

teknik och utförande av lågenergi-, 

passiv- och plushus, energieffektiva 

system samt möjligheter att använda 

förnyelsebar energi. Denna ska även 

finnas på hemsidan för läsning / 

nedladdning. E13 

UTFÖRARE: 

Samhällsbyggnadsförvaltningen. 

ANSVAR: Samhällsbyggnadsnämnden. 

RESURSER: Arbete inom befintlig 

budget för SBN. Medel för tryckkostnad 

beslutas av SBN. 

TIDSPLAN: Broschyr tryckt och färdig 

för distribution senast 2012-06-30. 

UPPFÖLJNING: Antal byggda eller 

projekterade lågenergihus samt antal 

distribuerade broschyrer redovisas 

vartannat år till SBN och KF med start 

2012. 

42 

organisationer, näringsliv och 

förvaltningar. 

Kommunen har genom sin plan- och 

byggavdelning möjlighet att påverka och 

informera byggherrar och exploatörer om 

teknik och utförande av lågenergi-, passiv- 

och plushus.

REMISS 3. 2012-01-11 

4.2 Krav vid ny- och ombyggnad. 

En energieffektiv byggnad innebär att vid 

ny- eller ombyggnad skapa förutsättningar 

för en låg energianvändning, såväl när det 

gäller byggnaden som ingående 

verksamheters energianvändning. 

Det finns ingen fast definition för vad en 

energieffektiv byggnad är. 

Nybyggnadsreglerna utgör ett minimikrav 

och det finns stora möjligheter att i 

samband med ny- eller ombyggnad ställa 

krav som är betydligt hårdare. Direktivet 

VISION: Borgholm Energi AB ska 

tillhandahålla och förvalta ändamålsenliga och 

resurseffektiva fastigheter och lokaler. 

MÅL: Att mätbara energiresultat ska ingå vid 

samtliga om- och nybyggnader. 

ÅTGÄRD: Senast 2013-01-01 ska 

energikrav lägst miljöstyrningsrådets 

baskrav(bilaga) vara införda som 

projekteringsunderlag vid om- och 

nybyggnad. E14 

UTFÖRARE: Fastighetschefen. 

ANSVAR: BEAB. 

RESURSER: Eventuell utbildning bekostas 

av BEAB. 

TIDSPLAN: Konsekvensanalys av baskraven 

ska vara klar senast 2012-07-01. 

Senast 2013-07-01 ska energikrav lägst 

miljöstyrningsrådets baskrav vara införda 

UPPFÖLJNING: Konsekvensanalys 

redovisas för KF/KS senast 2012-12-30. 

Årlig rapportering till KF om energi- och 

klimatvinster samt kostnadseffektivitet. 

43 

om byggnaders energiprestanda (EPBD) 

gäller från våren 2010 och ska vara 

implementerat i svensk lagstiftning år 2012. 

Direktivet innebär höga krav bland annat på 

offentlig sektor. De nya byggnader som är 

offentligt ägda eller hyrda ska vara ”nära 

noll energibyggnader” redan i slutet av 2018. 

Vid nybyggnad av bostäder och skolor 

föreslås kriterier för mini-energihus och vid 

ombyggnad av lokaler bör energianvändningen 

minska med minst 30 %.

Energieffektiviseringsmål nr 1: 

Till år 2020 har alla fastigheter som kommunen och Borgholm energi äger eller hyr 

fossilbränslefri uppvärmning. Utfasningsplan ska redovisas där omställning successivt 

utförs. Planen ska innehålla nulägesanalys samt efter åtgärd, både i mätetal, men också 

en analys av fastighetens övriga underhåll och framtida användning så att samordning 

av effektiviseringsåtgärder kan göras. LCC och investeringskostnad ska också ingå. 


Till år 2020 ska det totala energibehovet per byggnad inte överstiga 140 kWh/m² och 

som delmål år 2015 max:160 kWh/m². Energianalys av alla byggnader med förslag på 

åtgärder. Resultaten ska ligga till grund för kontinuerlig uppföljning och ingå i 

driftsdatasystemet och ske i samråd med brukarna. Analysen ska vara betydligt mer 

omfattande än eventuell utförd energideklaration. 


Samtliga verksamhetsfastigheter ska ha ventilationssystem med återvinning senast år 

2020. Med utgångspunkt från förslag till ventilationsåtgärder i utförda 

energideklarationer ska alla fastigheter med avsaknad av värmeåtervinning beskrivas 

med tid- och kostnadsplan för åtgärder där även miljö- och klimatvinster ska redovisas. 


Vatten är en naturtillgång som ska nyttjas i rätt mängd vid rätt tillfälle inom alla 

verksamheter. Nulägesanalys av varmvattenförbrukningen inom alla 

verksamhetsfastigheter. Upprätta en åtgärds-, resurs- och tidsplanplan. 


44 

Till år 2020 ska alla arbetsplatser ha energieffektiv belysning. Nulägesanalys av samtliga 

ljuskällor i verksamhetsfastigheter. Upprätta en åtgärds-, resurs- och tidsplanplan.


Till år 2020 ska varje verksamhetsfastighet som har problem med klimatskalet fått 

detta åtgärdat. De identifierade problemen och åtgärdsförslagen återfinns i 

energianalysen. Alla fastigheter med bristande klimatskal med hög energiförbrukning 

som följd ska identifieras med tid- och kostnadsplan för åtgärder. Även miljö- och 

klimatvinster ska redovisas. 


Borgholms kommun ska sträva efter att all tillförd energi, el och värme, till 

verksamhets fastigheter på sikt skall vara förnyelsebar till år 2014. Nulägesanalys av 

tillförda energislag och åtgärdsplan för att tillförd energi år 2014 ska vara 

klimatneutral. 


Energi- och klimatarbetet ska kännetecknas av god kompetens, tydliga mål och 

systematiskt arbete. Upprätta dokument hur energi- och klimatarbetet ska 

implementeras i all verksamhet, genomföras, engagera, redovisas och dokumenteras. 

Styrgrupp för arbetet är Agenda 21-gruppen. 


Arbetet med miljö-, energi- och klimatfrågor kännetecknas av öppenhet och en tydlig 

organisation. Upprätta en organisationsplan för att säkerställa en tydlig och öppen 

struktur för såväl tjänstemän som politiker gällande underlag, beslut, uppföljning och 

medel till åtgärder. 


Energi- och miljökrav ska ställas vid inköp av produkter inom utvalda områden. 

Samtliga inköp av produkter inom utvalda områden ska vara med lägst MSR:s 

baskrav(bilaga). 


45 

Energi- och miljökrav ska ställas vid inköp av elektronisk utrustning. Samtliga inköp 

av elektronisk utrustning ska fr.o.m. 2013 ska vara med MSR:s kriterier för avancerad 

nivå(bilaga).


Plan för utfasning av kvicksilverlampor samt energieffektiva ersättningslampor med 

bra ljuskvalité. Inga kvicksilverlampor i offentlig utomhusbelysning år 2020. 

Plan för utfasning med investerings- och energibesparingskostnad. 


I all kontakt med byggherrar och exploatörer ska information om resurseffektivt 

byggande och drift påtalas. Upprätta en informationsskrift om ”Hållbar bebyggelse i 

Borgholm” som innehåller teknik och utförande av lågenergi-, passiv- och plushus, 

energieffektiva system samt möjligheter att använda förnyelsebar energi. Denna ska 

även finnas på hemsidan för läsning / nedladdning. 


46 

Att mätbara energiresultat ska ingå vid samtliga om- och nybyggnader. 

Senast 2013-01-01 ska energikrav lägst miljöstyrningsrådets baskrav(bilaga) vara 

införda som projekteringsunderlag vid om- och nybyggnad.

REMISSVERSION 2 2011-06-17 

47 

Transportstrategi 

Borgholms kommun 

2011-2014


Innehåll 

1 Inledning 

1.1 Kommunen och omvärlden……………………………………………. 

1.2 Miljöpåverkan från transporter .............................................................. 

1.3 Kommunernas möjligheter att påverka transportsystemet .................... 

1.4 Resor inom kommunal verksamhet ....................................................... 

1.5 Kommunens egen fordonspark .............................................................. 

2 Transportåtgärder inom den kommunala verksamheten 

2.1 Upphandling av fordon och transporttjänster .................................... 

2.2 Sparsam körning ……………………………….................................. 

2.3 Resepolicy för kommunens tjänsteresor.............................................. 

2.4 Ruttplanering för kommunens transporter........................................... 

2.5 Distansarbete och IT-lösningar…………………………….………... 

2.6 Telefon- och videokonferenser ............................................................ 

2.7 Bilpooler och cykelpooler.................................................................... 

3 Transportåtgärder inom kommunen 

48 

3.1 Åtgärder som rör kommuninvånarnas personbilstransporter .............. 

3.2 Åtgärder som syftar till att främja gång- och cykeltrafik .................... 

4 Samhällsplanering för mer hållbara transporter 

4.1 Bebyggelsestruktur och samhällsplanering ......................................... 

4.2 Satsningar på alternativa drivmedel.....................................................


1 Inledning 

49 

1.1 Kommunens transportstrategi och omvärlden. 

Att transporter enskilt står för den största delen av vår klimatpåverkan är uppenbart. 

De satsningar som strategin omfattar kommer att innebära en reduktion med mer än 20 % av 

koldioxidutsläppen från kommunens fordon till år 2020. Detta arbete kräver dock stor 

politisk enighet och prioritering då mycket är kopplat till politiska beslut. Många av 

satsningarna kräver också stora investeringar där åtgärden ska vägas mot andra investeringar i 

kommunen. Arbetet kräver förståelse och engagemang i hela den kommunala organisationen 

vilket gör att den arbetsgrupp som ska driva det dagliga arbetet måste ha resurser för att kunna 

nå de uppställda målen. Åtgärderna kommer dock att skapa ökad förståelse och engagemang 

för kommunens arbete för hållbar utveckling samt vara en källa till inspiration och vägledning 

för kommuninvånarna. Kommunens goda förutsättningar för biogasproduktion och 

vindkraftsel kommer att ge möjligheter att erbjuda förnyelsebart fordonsbränsle för 

allmänheten. Genom prishöjning av fossila drivmedel kommer invånarna att 

söka hållbara alternativ där kommunen kan och ska agera som ett gott exempel. 

Dessutom har EU och riksdagen deklarerat stort stöd, både informativt, juridiskt och 

ekonomisk för att främja satsningar inom förnyelsebar energi. 

Många av lösningarna är dock beroende av teknikutveckling vilket gör att risk finns för att 

åtgärder skjuts upp p.g.a. höga investeringskostnader eller avvaktan på bättre teknik. 

Dessutom saknas idag ett väl utbyggt nät av kunskap, både regionalt och kommunalt, runt 

dessa tekniker och hur de ska interagera för optimalt resultat. Risken finns att det resulterar i 

punktinsatser som sedan saknar system för uppföljning vilket gör att ny teknik möts av viss 

skepsis i framtiden. 

Dagens energipriser följer det aktuella oljepriset i någon form vilket gör att den internationella 

prissättningen får genomslag även för förnyelsebar energi. Detta kan medföra att 

omställningen till icke-fossila bränslen tar lång tid att genomföra. 

Sammanfattningsvis är förhoppningen att denna strategi ska visa vägen för kommuninvånarna 

att satsa på mer hållbara transporter genom att kommunen föregår med gott exempel. 

Åtgärderna kommer att leda till stora miljövinster och lägre omkostnader för den kommunala 

verksamheten samt vara en del i den hållbara utvecklingen för Borgholms kommun för att 

skapa ett resurseffektivt samhälle åt framtida generationer.


50 

1.2 Miljöpåverkan från transporter. 

I Sverige står transportsektorn för cirka en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, 

och till skillnad från de flesta övriga sektorer har transportsektorns utsläpp ökat stadigt de 

senaste decennierna. Vägtrafiken står för den största andelen av transportsektorns utsläpp, och 

jämfört med utsläppen 1990 har utsläppen av koldioxid från vägtrafiken i Sverige ökat med 

15 % fram till 2007. På europeisk nivå har transportsektorns utsläpp av växthusgaser ökat i än 

högre grad, samtidigt som övriga sektorer har minskat sina utsläpp (EEA, 2009). 

Av växthusgaserna är koldioxid den helt dominerande när det gäller utsläpp från 

transportsektorn i Sverige. Totalt stod transporterna för kommunen som geografiskt område 

för ca: 29000 ton CO2 under år 2009 varav kommunens tjänsteresor stod för 5,6 ton och 

kommunens bilar för 320 ton. 

1.3 Kommunernas möjligheter att påverka transportsystemet. 

Många styrmedel som påverkar den övergripande utvecklingen av transporterna 

beslutas på nationell nivå och däröver men kommunen har en hel del egna verktyg. Vissa 

områden har de större rådighet över, till exempel kommunens och de kommunala företagens 

egen fordonsflotta, personalens tjänsteresor, tillgång och avgift på parkeringsplatser, bilsnål 

samhällsplanering samt utformningen av kollektivtrafiken. Andra områden har de mindre 

makt över men kan ändå göra insatser så som informationskampanjer, logistiklösningar och 

arbetspendling. 

1.4 Resor inom kommunal verksamhet. 

Det körs många mil per år på våra vägar som en del i den kommunala verksamheten. 

Totalt körde de kommunala bilarna 1,8 miljoner km under 2009 vilket motsvarar 45 varv runt 

jorden. En viktig anledning för kommunen att arbeta med sina transporter förutom att minska 

sin energianvändning och sina utsläpp av koldioxider är möjligheten för kommunen att kunna 

fungera som föredöme gentemot näringsliv och kommuninvånare. 

Resor i tjänsten är ett område där kommunen har en bra potential för besparingar 

av energi, även om de anställdas resor till och från arbetet ofta kan vara av ännu 

större betydelse ur energisynpunkt. Resor till och från jobbet, skola eller i tjänsten 

står för nästan hälften av alla resor i Sverige . Genom att planera resorna, effektivisera 

användningen av de fordon som används inom kommunens verksamheter och utnyttja energi- 

och miljöeffektiva fordon och drivmedel kan många positiva effekter uppnås. 

Självklart kan kommunens agerande få både positiv miljöeffekt och föregå med gott exempel 

för kommuninvånarna. 

1.5 Kommunens egen fordonspark. 

Kommunens egen fordonspark är ett viktigt område för kommunen ur åtgärdssynpunkt, inte 

bara för att man har stor rådighet över vilka fordon som köps in och hur de används, utan även 

för att kommunen kan agera föregångare för kommuninvånarna genom att satsa på 

energieffektiva och mer miljövänliga fordon. Vilken typ av drivmedel som kommunen satsar 

på för sina egna fordon, kan även påverka kommuninvånarnas val av drivmedel. Genom att en 

kommun till exempel satsar på förnybara drivmedel ökar möjligheterna för kommuninvånarna 

att få tillgång till förnybara drivmedel vilket därmed kan stimulera till inköp av personbilar 

som drivs med förnybara drivmedel. För 2009 var 57 % av kommunbilarna miljöbilar och 

siffran avses att höjas ytterligare med nya upphandlingskriterier.


2 Interna transportåtgärder 

2.1 Upphandling av fordon och transporttjänster 

En stor del av dagens miljöproblem kan 

direkt härledas till vår konsumtion av varor 

och tjänster. Som upphandlare har man 

stora möjligheter att påverka utvecklingen 

mot mer miljöanpassade transporter, och 

det finns stora potentialer till att minska 

miljöpåverkan från kommunens 

verksamheter genom att ställa långtgående 

miljökrav på de fordon, transport-tjänster 

och entreprenader som upphandlas. Vid 

upphandling av nya fordon kan ett flertal 

krav ställas för att åstadkomma en så stor 

förbättring som möjligt av fordonens 

miljöprestanda. Kommunen kan till 

exempel ställa krav på drivmedel, maximal 

bränsleförbrukning, miljöklass, hur 

gammalt ett fordon högst får vara samt att 

fordonet ska vara utrustat med ett 

stödsystem för sparsam körning. 

Sedan 2007 har Borgholms kommun 

jobbat med upphandlingskriterier för att 

öka andelen miljöbilar. 

När detta avtal förnyas för år 2011-2013 

ställs miljöbilskrav för offentlig 

upphandling SFS 2009:1 så långt det är 

möjligt och målet är att ha så stor andel 

miljöbilar som möjligt. 

51 

Dock har kommunen en begränsning då 

tankställe för E85 f.n. endast finns i 

centralorten samt Löttorp. 

VISION: Kommunens fordon ska vara trygga, säkra, ha liten klimatpåverkan och vara 

kostnadseffektiva. 

MÅL: Jämfört med år 2009 ska kommunen ha 80 % miljöfordon till år 2014 och 100% år 

2020. 

ÅTGÄRD: Ny policy för upphandling enligt naturvårdsverkets miljöbils definition SFS 

2009:1 så långt det är praktiskt möjligt. 

UTFÖRARE: Ansvarig upphandlare 

ANSVAR: KF 

RESURSER: Förslag till nya kriterier tas fram av Energi- och klimatstrategen i samarbete 

med Agenda 21-gruppen. 

TIDSPLAN: Remissversion klar senast 2012-01-31 och antagen av KF senast 2012-06-30. 

UPPFÖLJNING: Kontinuerlig uppföljning via kommunbils statistik och årlig rapport till 

KF. T1


2.2 Sparsam körning. 

Drivmedelsförbrukningen hos en personbil 

beror inte bara på typen av personbil eller 

typen av drivmedel, den är i hög grad även 

påverkad av körstilen hos föraren. De 

flesta undersökningar tyder på att man kan 

minska drivmedelsförbrukningen med 

mellan 5-15 % genom att använda en mer 

sparsam körstil. Potentialen för att minska 

drivmedelsanvändningen är därför inte 

obetydlig. Effekten av utbildningen i 

sparsam körstil bedöms dock minska efter 

hand, varför system för att följa upp och 

underhålla kunskapen bör utvecklas. 

Sättet att köra ett fordon på påverkar inte 

bara användningen av energi och utsläpp 

av koldioxid och andra luftföroreningar, 

det påverkar också bullernivån. En mjuk 

körstil i jämn hastighet, utan kraftiga 

inbromsningar och accelerationer kan 

innebära en lägre bullernivå och därmed 

även en förbättrad arbetsmiljö. 

52 

Förslag finns att införa obligatorisk 

utbildning i sparsam körning för alla som 

använder tjänstebil. Innan det kan 

genomföras måste först bestämmas 

rapporteringskriterierna så att en 

uppföljning av effekterna kan mätas på ett 

korrekt sätt. 

VISION: Kommunens personbilar, inköpta eller leasade, ska vara trygga, säkra och med liten 

klimatpåverkan. 

MÅL: Till år 2014 ska minst 75% av alla anställda som använder bil i tjänsten ha 

genomgått utbildning i sparsam körning och 100% till år 2020. 

ÅTGÄRD: Utbildning i sparsam körning ska erbjudas alla som använder bil i tjänsten. 

UTFÖRARE: Energi- o klimatstrateg 

ANSVAR: KF. 

RESURSER: Upphandling av utbildningstillfällen. Kostnad KS. 

TIDSPLAN: Minst ett utbildningstillfälle årligen fr.o.m. år 2012. 

UPPFÖLJNING: Energi- och klimatstrategen redovisar årligen till KF via mätbara effekter i 

minskad bränsleförbrukning. T2


2.3 Resepolicy för kommunens tjänsteresor. 

Avsikten med en resepolicy kan vara att 

styra de anställdas resor i tjänsten i en mer 

hållbar riktning. I resepolicyn kan man 

sätta mål för hur resor i tjänsten ska 

förändras, till exempel hur stor andel 

bilresor som ska ersättas med tågresor och 

hur stor andel flygresor som ska ersättas 

med tågresor. Ofta formulerar man policyn 

med konkreta miljömål men med en 

koppling till vad som är mest 

arbetseffektivt. 

Resepolicyn för Borgholms kommun har 

som syfte att skapa förutsättningar för ett 

kostnadseffektivt resande, bidra till att 

skapa en trygg och säker arbetsmiljö för 

kommunens medarbetare vid tjänsteresor 

samt minimera klimatpåverkan. Vid 

tjänsteresor ska i första hand alltid 

kollektivtrafik utnyttjas och vid resa med 

kommunala fordon ska samåkning alltid 

eftersträvas för att uppnå policyns syfte. 

Rese statistiken för 2010 visar att flertalet 

av tjänsteresorna till Stockholm förtogs 

med flyg. En beräkning visade att resa med 

tåg + övernattning skulle bli ett billigare 

alternativ och en betydande minskad 

klimatpåverkan. Kommunens tjänsteresor 

med flyg står 2010 för 94% av alla 

koldioxidutsläpp och att istället ta tåget till 

Stockholm skulle innebära en teoretisk 

minskning med 61% av hela 

koldioxidutsläppen från de kommunala 

tjänsteresorna. Dessutom visade 

undersökningen att endast ett fåtal utnyttjar 

möjligheten att inkludera bussresa mellan 

Borgholm och Kalmar station / 

53 

flygplats när man bokar sin resa via den 

kommunalt upphandlade resebyrån och 

istället använder egen bil eller tjänstebil. 

Ett annat område som kräver översyn är 

destinationer som har tågförbindelser men 

där man väljer tjänstebil som resalternativ. 

Samåkning har skett endast i begränsad 

omfattning något bör undersökas 

ytterligare för att effektivisera 

tjänsteresandet och frigöra bilpoolsfordon 

för andra verksamheter. En viktig 

pedagogisk uppgift är att se till att 

miljöbilar avsedda för etanol också tankas 

med etanol när det finns två tankställen i 

kommunen Trots att det 2009 fanns 57% 

miljöbilar står etanolförsäljningen bara för 

20% av bränsleinköpen mot det teoretiska 

värdet på 68%. En mycket låg siffra som 

tyder på att flertalet istället tankar bensin i 

etanolbilarna. Jämfört med en liter bensin 

har etanol bara 21% av bensinens utsläpp 

av koldioxid, här finns stor potential till 

förbättring.


54 

VISION: Vid val av färdmedel för tjänsteresor ska man alltid sträva efter att minska sin 

klimatpåverkan och vara kostnadseffektiv. 

MÅL: Jämfört med år 2010 ska kommunens tjänsteresor minska sin klimatpåverkan med 20% 

till år 2014 och med 50% till år 2020. 

ÅTGÄRD: Inrikes flygresor t.o.r. Stockholm ska ersättas med tågresor eller direktbuss i 

största möjliga utsträckning. Till år 2020 ska tjänsteresornas klimatpåverkan ha 

minskat med minst 3,3ton CO2. 

UTFÖRARE: Samtliga förvaltningar. 

ANSVAR: Förvaltningschefer. 

RESURSER: Informationsmaterial tillhandahålls av Energi- och klimatstrategen. 

TIDSPLAN: Riktlinjer introducerade på samtliga förvaltningar senast 2012-06-30. 

UPPFÖLJNING: Energi- och klimatstrategen redovisar halvårsvis till KS baserad på 

statistik från resebyrån. T3 

VISION: Kommunens tjänsteresor med bil ska sträva efter att vara trygga, säkra, minska 

klimatpåverkan och eftersträva samåkning. 

MÅL: Jämfört med år 2010 ska kommunens tjänsteresor med bil minska sin klimatpåverkan 

med 10% till år 2014 och med 20% till år 2020. 

ÅTGÄRD: Resor till och från Kalmar tågstation och flygplats från Borgholm o Löttorp 

ska ersättas med buss i största möjliga utsträckning. 

UTFÖRARE: Samtliga förvaltningar. 

ANSVAR: Förvaltningschefer. 

RESURSER: Företagskort inköps via KLT till respektive förvaltning. 

TIDSPLAN: Företagsbusskort ska erbjudas senast 2012-06-30. 

UPPFÖLJNING: Förvaltningar redovisar årligen till KF via statistik från KLT hur korten har 

nyttjats. T4


55 

2.4 Ruttplanering för kommunens varutransporter. 

En stor del av kommunens arbete innefattar transporter för de olika samhällstjänster som en 

kommun tillhandahåller, till exempel gäller detta skolskjutsar, färdtjänst, och avfallshantering. 

Hemtjänstens transporter står ofta för en stor del av kommunens transportarbete och kan 

därför vara en bra förebild i detta arbete då de använder sig av ett ruttplaneringseffektivt 

dataprogram i sitt arbete. Genom att förbättra logistiken med hjälp av ruttplaneringssystem för 

dessa transporter kan man öka effektiviteten både vad gäller ekonomi och bränsleförbrukning 

då antalet körda fordonskilometer minskar. Det minskar också den tid som personalen lägger 

på att resa, vilket ger mer tid för övriga arbetsuppgifter. Under perioden 2011-2014 kommer 

möjligheterna till miljövinster och kostnadseffektivisering via miljökrav vid leveranser och 

central varudistribution att utvärderas. Resultatet innebär minskad klimatpåverkan och ökad 


VISION: Kommunens externa och interna varutransporter ska utföras på ett miljövänligt och 

kostnadseffektivt sätt. 

MÅL: Jämfört med år 2010 ska kommunens externa och interna varutransporter minska sin 

klimatpåverkan med 10% till år 2016 och med 40% till år 2020. 

ÅTGÄRD: Statistik med år 2012 som basår ska upprättas för utvärdering och förslag till 

åtgärder under 2013. 

UTFÖRARE: Varuupphandlare och logistikansvarig. 


RESURSER: Interna arbetsgrupp. Eventuell utbildning vid kurstillfälle. 

TIDSPLAN: Förslag till åtgärder senast 2013-12-31. 

UPPFÖLJNING: Kommunledningskontoret redovisar till KF årligen mätbara resultat. T5 

VISION: Kommunens personbilar ska nyttjas på ett miljövänligt och kostnadseffektivt sätt. 

MÅL: Jämfört med år 2010 ska kommunens samåkning via bilpoolen öka med 25% till år 2014 och 

50% till år 2020. 

ÅTGÄRD: Samåkning till samma destination ska utnyttjas enligt bokningssystemets förslag 

vilket ska poängteras i resepolicyn. 

UTFÖRARE: Samtliga förvaltningar 

ANSVAR: Personalavdelningen. 

RESURSER: Ingår i ny respolicy för 2011. 

TIDSPLAN: Infört på alla förvaltningar senast 2012-12-31. 

UPPFÖLJNING: Energi- och klimatstrategen redovisar årligen till KF via statistik från bilpoolens 

bokningsprogram. T6


2.5 Distansarbete och IT-lösningar. 

Att undvika resor till och från jobbet 

genom distansarbete samt att utnyttja 

teknik för telefon- och videokonferenser i 

arbetet som ett alternativ till resor är ett 

kostnadseffektivt sätt att spara energi och 

reducera utsläpp till luft. I stor utsträckning 

kan detta också ske utan att verksamheten 

påverkas negativt. En grundförutsättning 

för denna typ av åtgärder är tillgång till 

mobila telefoner, datorer samt bredband 

liksom utrustning för telefon- och/eller 

videokonferenser. Flera förvaltningar kan 

idag erbjuda att tillfälligt jobba hemifrån 

inom visa verksamheter. Under perioden 

kommer detta samt tillgång till resedator 

som är uppkopplad mot kommunens server 

att finnas på vissa arbetsplatser. Detta ger 

tillfälle att utnyttja restid till en del 

56 

arbetsuppgifter samt ha full tillgång till 

arbetsplatsens dokument. 

VISION: Kommunens ska som arbetsgivare kunna erbjuda möjlighet till distansarbete, både 

från hemmet, tillfällig vistelse på annan ort och under tjänsteresa. 

MÅL: Fr.o.m. 2012 ska kommunen erbjuda möjlighet att jobba från annan plats än den 

ordinarie arbetsplatsen om omständigheterna så medger. Till år 2020 ska alla förvaltningar ha 

denna möjlighet. 

ÅTGÄRD: Minst tre förvaltningar ska senast 2012-12-31 ha tillgång till bärbar dator för 

distansarbete som är uppkopplad mot ordinarie arbetsdator. 

UTFÖRARE: Personalavdelningen och IT-avdelningen. 

ANSVAR: Personalavdelningen. 

RESURSER: Debiteras aktuella förvaltningar inom befintlig budget. 

TIDSPLAN: I drift senast 2012-12-31. 

UPPFÖLJNING: Berörda förvaltningar redovisar nyttjandegrad och erfarenheter till KF 

årligen. T7


2.6 Telefon- och videokonferenser. 

Att använda telefon- och videokonferenser 

för arbetsmöten är ett sätt att minska 

personalens resor i tjänsten, vilket sparar 

både tid, pengar och miljöbelastning. 

Enligt en resvaneundersökning genomförs 

tele- och videokonferenser dock bara utav 

en liten andel av de förvärvsarbetande och 

studerande i Sverige, trots att tekniken för 

denna typ av arbetsmöten funnits under en 

relativt lång tid. Under en genomsnittlig 

månad uppskattas endast 9 % av de 

förvärvsarbetande ha deltagit i en 

telefonkonferens, och endast 2 % i en 

videokonferens. 

Eftersom teknikutvecklingen går snabbt 

öppnar sig möjligheterna till att använda 

sig av denna typ av IT-lösningar utan att 

särskilt stora investeringar behövs. Bättre 

Internet anslutningar betyder att det i 

princip endast behövs en webbkamera, 

headset och telefonanslutning via nätet för 

57 

att genomföra möten som tidigare krävde 

dyra specialutrustningar. Webbaserade 

möten där man till exempel kan dela 

dokument, skriva till och visa 

presentationer för varandra är något som 

ytterligare underlättar för denna typ av 

distansmöten. 

Borgholms kommun bör efterfråga dessa 

mötestyper hos de mest frekventa 

organisatörerna, ex: Länsstyrelsen i 

Kalmar, Regionförbundet, Miljösamverkan 

Sydost, Energikontor Sydost m.fl. 

VISION: Kommunens ska verka för att de anställda ska kunna delta i telefon- och 

videokonferenser som alternativ till möten på annan ort för att undvika resande och 

klimatpåverkan. 

MÅL: Fr.o.m. 2012 ska varje förvaltning eftersträva att delta i minst 10 telefon eller 

videomöten per år med externa organisationer och minst 20 möten till år 2020. 

ÅTGÄRD: Kommunen ska i centralt brev under 2012 efterlysa telefon/video möten hos 

respektive samarbetsorganisation. 

UTFÖRARE: Kommunledningskontoret och IT-avdelningen. 


RESURSER: Kostnad för webbkamera och headset inom respektive förvaltnings budget. 


UPPFÖLJNING: Förvaltningarna rapporterar halvårsvis till energi- och klimatstrategen för 

årlig redovisning till KF. T8


2.7 Cykelpooler. 

Genom en cykelpool kan kommunen öka 

nyttjande graden i de fordon som används 

och därmed minska det totala antalet bilar 

som behövs inom en verksamhet. 

Införande av en cykelpool innebär 

dessutom ofta att man blir mer medveten 

om hur och i vilka syften man använder 

bilen i onödan, och att man blir bättre på 

att planera sitt resande. Detta kan leda till 

att en del onödiga biltransporter försvinner 

vilket bidrar till att ytterligare minska 

bilberoendet och därmed minska det totala 

antalet fordonskilometer som utförs inom 

de kommunala verksamheterna. Dock kan 

GC-vägnätet avsevärt förbättras. 

58 

För att främja användandet av alternativ till 

bil för kortare resor i centralorten har 

kommunen 2011 köpt in elva el-cyklar för 

att använda i den kommunala 

verksamheten. 

VISION: Kommunen ska vara ett föredöme för kommunmedborgarna att använda 

klimatsmarta transportmedel. 

MÅL: Anställda ska nyttja cykel som fordon för resor kortare än 3km för att begränsa 

klimatpåverkan och främja friskvård. 

ÅTGÄRD: El-cykel erbjudas som transportalternativ för orterna Borgholm och Löttorp. 

Till år 2014 ska nyttjandegraden vara minst 10 tillfällen per månad och minst 20 tillfällen 

per månad år 2020. 

UTFÖRARE: Energi- och klimatstrategen. 

ANSVAR: Samhällsbyggnadsförvaltningen. 

RESURSER: Kostnad för el-cykel inom budget för energirådgivning. 


UPPFÖLJNING: Årlig rapport om nyttjandet via bokningssystem till KF. T9


3 Externa transportåtgärder 

3.1 Åtgärder som rör 

kommuninvånarnas 

personbilstransporter. 

Kommuninvånarnas transporter står i de 

allra flesta fall för den största andelen av 

energianvändningen och utsläppen till luft 

från transporterna inom en kommun. En av 

orsakerna till detta är att vi lever i ett 

glesbefolkat land med långa reseavstånd, 

men också att personbilen används för 

majoriteten av de resor vi företar oss, även 

de resor som är kortare än 1 mil. En stor 

del av de åtgärder som har beskrivits för 

kommunens egna persontransporter kan 

även, mer eller mindre, användas för att 

förändra och påverka alla 

kommuninvånares personbilstransporter. 

Möjligheterna till att påverka en stor del av 

befolkningen är dock begränsad. Genom 

att vara ett föredöme är kommunen ett 

exempel för kommuninvånarna att ta efter, 

både när det gäller val av fordon som 

sparsam körning. Inom energi- och 

klimatrådgivningen bör riktade kampanjer 

genomföras för kommuninvånarna för att 

59 

uppmuntra till val av miljöbil samt 

utbildning i sparsam körning. 

VISION: Kommunen ska vara ett föredöme för att använda fordon med förnyelsebart bränsle, 

använda sparsam körning. 

MÅL: Kommunen ska informera allmänheten genom förevisningar, möten och utbildningar 

gällande val av transport och sparsam körning. 

ÅTGÄRD: Årligen, med start 2011, ska energi- och klimatrådgivningen, gärna i 

samband med den europeiska trafikantveckan, genomföra minst 3 aktiviter inom 

hållbara transporter riktade mot kommuninvånarna. 

UTFÖRARE: Energi- och klimatrådgivningen. 

ANSVAR: Miljö- och byggnadsförvaltningen. 

RESURSER: Bekostas av tilldelade medel för energi- och klimatrådgivningen. Aktiviteter i 

samarbete med Miljöfordon Sydost. 


UPPFÖLJNING: Årlig rapport om utförda aktiviteter till KF. T11


3.2 Åtgärder som syftar till att främja 

gång- och cykeltrafik. 

Eftersom majoriteten av de bilresor som 

utförs är relativt korta, upp till 5 km, finns 

det en stor teoretisk potential för att ersätta 

en del av dessa resor med cykel och i viss 

mån gång. Vinsten skulle framförallt visa 

sig i form av en friskare befolkning genom 

den motion som erhålls, även om det kan 

ha effekt att påverka positivt olika 

miljömål i en kommun. 

Borgholms kommun är den dominerande 

arbetsgivare i kommunen. 

Geografiskt finns det inga tydligt utpekade 

stråk för arbetspendling som med fördel 

skulle kunna ersättas av cykel. Den i 

särklass dominerande är bilpendling från 

och till Kalmar. 

Mellan Köpingsvik och Borgholm finns en 

väl fungerande cykelväg som används för 

arbetspendlare. För att främja gång- och 

cykeltrafik från och till skolor i kommunen 

har en utredning 2010 pekat på flera 

åtgärder för att höja säkerheten och 

60 

förenkla resan så att alltfler familjer 

naturligt väljer cykel som färdmedel. 

VISION: Kommunen ska aktivt arbeta med att utveckla gång- och cykelvägar för att främja 

friskvård och som ett tryggt och säkert alternativ till bilkörning. 

MÅL: Öka gång- och cykeltrafiken. Bättre cykelvägar till och från mål som vård, skola, 

bostadsområden, större arbetsplatser, mataffärer, busshållplatser. 

Jämfört med år 2011 ska 15 % fler elever välja cykel som färdmedel till och från skolan till år 

2015 och 25% till år 2020. 

ÅTGÄRD: Inventera och föreslå åtgärder i samråd med elever, personal och föräldrar. 

Öppna samråd ska hållas i samarbete med skolan årligen på varje skola. 

Förslagsvis i samband med den europeiska trafikantveckan i september. 

UTFÖRARE: Planavdelningen, Miljö o Bygg. 

ANSVAR: BEAB o Utbildningsförvaltningen 

RESURSER: Medel för åtgärder beslutas av KS. Åtgärdsförslag med kostnader, miljö- och 

friskvårdsvinster presenteras som underlag. 

TIDSPLAN: Nulägesanalys och inventering klar 2012-06-30. 

Åtgärder utförda senast 2013-12-31. 

UPPFÖLJNING: Årlig rapport fr.o.m. 2014 om effekterna av åtgärderna till KF. T12


61 

4 Samhällsplanering för mer hållbara transporter 

4.1 Bebyggelsestruktur och samhällsplanering. 

Nya bebyggelseområden bör lokaliseras så att befintliga kollektivtrafiknät kan utnyttjas eller 

förlängas på ett så effektivt sätt som möjligt. Det är också viktigt att fördela serviceutbudet 

inom kommunen och se till att tillgången på närservice är god, med avstånd till dessa 

målpunkter på gång- och cykelavstånd för så många som möjligt av kommunens invånare. 

Redan i ”Vision Öland 2015” från år 2000 står följande i delen regionala miljömål inom god 

bebyggd miljö som berör klimatpåverkan: 

• Hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att 

transportbehovet minskar och förutsättningarna för kollektivtrafik och andra miljöanpassade 

och resurssnåla transporter förbättras. 

Att tillhandahålla en effektiv och kostnadsmässigt attraktiv kollektivtrafik kan vara ett sätt att 

få fler kommuninvånare att välja att resa med kollektiva färdmedel framför personbilen. 

Genom att ställa om bussparken inom kollektivtrafiken för drift med alternativa drivmedel 

finns vissa möjligheter till att sänka utsläppen av koldioxid. Några av de prioriterade 

områdena är samordning av system för information, bokning och biljetthantering, förbättra 

bytespunkter, öka tillgängligheten för funktionshindrade samt kollektivtrafik i gles- och 

landsbygd. Ur ”vision Öland 2015” står bl.a. att kommunen tillsammans med KLT ska 

planera den framtida kollektivtrafiken för att få ett bättre resursutnyttjande. Hela det regionala 

arbetsområdet Kalmar/Öland ska kunna utnyttjas och långpendling underlättas och att 

transportsystemet ska vara utformat så att största möjliga tillgänglighet uppnås.


62 

I dagsläget erbjuds många alternativ för arbetspendling till Kalmar och för övrigt hålls god 

standard med hänsyn till kundunderlaget. Ytterligare en möjlighet till effektivare trafiknät är 

anropsstyrd kollektivtrafik. 

VISION: Borgholms kommun ska erbjuda ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, 

service och kultur där transportbehovet minskar och förutsättningarna för kollektivtrafik och 

andra miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. 

MÅL: Förtätning framför exploatering på orörd mark för att öka underlaget för 

kollektivtrafik. Nya bebyggelseområden bör lokaliseras så att befintliga kollektivtrafiknät kan 

utnyttjas eller förlängas på ett så effektivt sätt som möjligt med syfte att minska restiden. 

ÅTGÄRD: 75% av tätorternas befolkning ska ha maximalt 600 meter till närmsta 

busshållplats år 2015 och 90% år 2020. Andelen ny bebyggelse inom 5 km från centrum 

ska öka med god tillgång till gång- och cykelvägar. 

UTFÖRARE: Planavdelningen, Miljö o Bygg. 

ANSVAR: Kommunkontoret. 

RESURSER: Medel för åtgärder beslutas av KS. Underlag tas fram av planavdelningen. 

Ingår obligatoriskt i all planering. 

TIDSPLAN: Nulägesanalys och inventering klar 2012-12-31.Tidsplan för åtgärder klar senast 

2013-12-31. 

UPPFÖLJNING: Årlig rapport fr.o.m. 2015 om effekterna av åtgärderna till KF. T13


4.2 Satsningar på alternativa drivmedel. 

Introduktionen av nya biodrivmedel är 

starkt beroende av hur den befintliga 

fordonstekniken ser ut liksom 

infrastrukturen för distribution av 

drivmedlen. De biodrivmedel som mest 

påminner om de konventionella 

drivmedlen är således de som är lättast att 

introducera i den befintliga fordonsparken 

och som därför snabbast kan konkurrera 

med de konventionella drivmedlen. I 

kollektivtrafik upphandlingen 2007 för 

Kalmar Län var kvalitets- och miljökraven 

i upphandlingarna de dittills högsta i 

Sverige bl.a. avseende fordonsbränsle. 

Upphandlingen innebar att bussarna i 

dagens trafik i Kalmar Län körs 53 % av 

körsträckorna med helt fossilfritt bränsle 

som rapsbaserat syntetdiesel eller biogas. 

För bussarna som trafikerar Borgholms 

kommun körs de på miljödiesel 

Euro5/EEV. Förhoppningar finns inför 

nästa upphandling att bussarna helt körs på 

fossilfritt bränsle som t.ex. biogas. 

En utredning gjordes under 2009 av 

Mörbylånga kommun tillsammans med 

Borgholm Energi AB avseende möjligheter 

till Biogasproduktion på Öland. Borgholm 

Energi AB fortsätter nu studien för att 

63 

etablera fordons biogas till kommunens 

fordon och kollektivtrafiken. 

År 2010 invigdes dessutom det första 

tankstället för eldrivna fordon i Borgholm 

av Borgholm Energi AB och Bixia. 

VISION: Kommunen ska vara ett föredöme för att använda fordon med förnyelsebart bränsle. 

MÅL: Senast år 2016 ska det finnas minst ett tankställe för biogas för fordon i Borgholms 

kommun. 

ÅTGÄRD: Ta fram ett detaljerat underlag med etableringskostnader, infrastruktur, 

produktionssubstrat och avsättningsmöjligheter. 

UTFÖRARE: BEAB. 

ANSVAR: BEAB. 

RESURSER: Medel för åtgärder beslutas av KS. Underlag tas fram av BEAB. 

TIDSPLAN: Analys för etablering klar senast 2012-06-30. Beslut i KF senast 2013-12-31. 

Drifttagande senast år 2016. 

UPPFÖLJNING: Konsekvensanalys av pågående arbete presenteras årligen för KF fr.o.m. år 

2012. T14


64 

VISION: Kommunen ska vara ett föredöme för att använda fordon med förnyelsebart bränsle. 

MÅL: Senast år 2015 ska det finnas minst två eldrivna fordon i kommunens verksamhet och 

till år 2020 ska det finnas minst fem fordon. 

ÅTGÄRD: Ta fram ett detaljerat underlag för inköp, underhåll och uppföljning. 

UTFÖRARE: Energi- och klimatstrategin. 

ANSVAR: Ansvarig fordonsupphandlare. 

RESURSER: Tankställe finns redan etablerat i Borgholm. Medel för åtgärder beslutas av KS. 

Underlag för inköp, underhåll och uppföljning tas fram av energi- och klimatstrateg. 

TIDSPLAN: Inköpsunderlag klart senast 2012-07-01. 

UPPFÖLJNING: Årlig rapportering om fördelning av antalet miljöbilar till KF. T15

Transportmål nr 1: 

Jämfört med år 2009 ska kommunen ha 80 % miljöfordon till år 2014 och 100% år 

2020. Ny policy för upphandling av kommunala bilar enligt naturvårdsverkets miljöbils 

definition SFS 2009:1 så långt det är praktiskt möjligt 


Till år 2014 ska minst 75% av alla kommunanställda som använder bil i tjänsten ha 

genomgått utbildning i sparsam körning och 100% till år 2020. 


Jämfört med år 2010 ska kommunens tjänsteresor med bil minska sin klimatpåverkan 

med 10% till år 2014 och med 20% till år 2020. Inrikes tjänsteflygresor t.o.r. Stockholm 

ska ersättas med tågresor eller direktbuss i största möjliga utsträckning. Till år 2020 ska 

tjänsteresornas klimatpåverkan ha minskat med minst 3,3ton CO2. 


Jämfört med år 2010 ska kommunens tjänsteresor med bil minska sin klimatpåverkan 

med 10% till år 2014 och med 20% till år 2020. Tjänsteresor till och från Kalmar 

tågstation och flygplats från Borgholm o Löttorp ska ersättas med buss i största möjliga 

utsträckning. 


Jämfört med år 2010 ska kommunens externa och interna varutransporter minska sin 

klimatpåverkan med 10% till år 2016 och med 40% till år 2020. Statistik med år 2012 

som basår ska upprättas för utvärdering och förslag till åtgärder under 2013. 


Den kommunala hemtjänsten och hemsjukvården ska minska sin klimatpåverkan med 

10% till år 2015 jämfört med år 2009 och med 20% till år 2020. Inköp av 

ruttoptimeringsprogram med införande i verksamheten. Systemet ska vara i drift under 

minst 12 månader med löpande utvärdering. Not: Program infört 2011! 


65 

Jämfört med år 2010 ska kommunens samåkning via bilpoolen öka med 25% till år 2014 

och 50% till år 2020. Samåkning till samma destination inom bilpoolen ska utnyttjas 

enligt bokningssystemets förslag vilket ska poängteras i resepolicyn.


Fr.o.m. 2012 ska kommunen erbjuda möjlighet att jobba från annan plats än den 

ordinarie arbetsplatsen om omständigheterna så medger. Till år 2020 ska alla 

förvaltningar ha denna möjlighet. Minst tre förvaltningar ska senast 2011-12-31 ha 

tillgång till bärbar dator för distansarbete som är uppkopplad mot ordinarie 

arbetsdator. 


Fr.o.m. 2012 ska varje förvaltning eftersträva att delta i minst 10 telefon eller 

videomöten per år med externa organisationer och minst 20 möten till år 2020. 

Kommunen ska i centralt brev under 2011 efterlysa telefon/video möten hos respektive 

samarbetsorganisation. 


Anställda ska nyttja cykel som fordon för resor kortare än 3km för att begränsa 

klimatpåverkan och främja friskvård. El-cykel erbjudas som transportalternativ för 

orterna Borgholm och Löttorp. Till år 2014 ska nyttjandegraden vara minst 10 tillfällen 

per månad och minst 20 tillfällen per månad år 2020. 


Kommunen ska uppmuntra till effektiva transporter med minskad klimatpåverkan för 

de anställdas resor, både i tjänst och privat. 


66 

Kommunen ska informera allmänheten genom förevisningar, möten och utbildningar 

gällande val av transport och sparsam körning. Årligen, med start 2012, ska energi- och 

klimatrådgivningen, gärna i samband med den europeiska trafikantveckan, genomföra 

minst 3 aktiviter inom hållbara transporter riktade mot kommuninvånarna.


Öka gång- och cykeltrafiken. Bättre cykelvägar till och från mål som vård, skola, 

bostadsområden, större arbetsplatser, mataffärer, busshållplatser. 

Jämfört med år 2011 ska 15 % fler elever välja cykel som färdmedel till och från skolan 

till år 2015 och 25% till år 2020. Inventera och föreslå åtgärder i samråd med elever, 

personal och föräldrar. Öppna samråd ska hållas i samarbete med skolan årligen på 

varje skola. Förslagsvis i samband med den europeiska trafikantveckan i september. 


Förtätning framför exploatering på orörd mark för att öka underlaget för 

kollektivtrafik. Nya bebyggelseområden bör lokaliseras så att befintliga 

kollektivtrafiknät kan utnyttjas eller förlängas på ett så effektivt sätt som möjligt med 

syfte att minska restiden. 75% av tätorternas befolkning ska ha maximalt 400 meter till 

närmsta busshållplats år 2015 och 90% år 2020. Andelen ny bebyggelse inom 5 km från 

centrum ska öka med god tillgång till gång- och cykelvägar. 


Senast år 2016 ska det finnas minst ett tankställe för biogas för fordon i Borgholms 

kommun. Ta fram ett detaljerat underlag med etableringskostnader, infrastruktur, 

produktionssubstrat och avsättningsmöjligheter. 


67 

Senast år 2015 ska det finnas minst fem eldrivna fordon i kommunens verksamhet. 

Ta fram ett detaljerat underlag för inköp, underhåll och uppföljning.

KOMMUNFULLMÄKTIGE 

68 

UTDRAG UR 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammanträdesdatum Paragrafer 

2012-01-23 6-23 

§ 19 Dnr 2011/36-101 KS 

Interpellation (Thomas Wahlqvist) till ordföranden för Borgholm 

Energi bl a gällande inköpta varors ursprungsland. 

Kommunfullmäktige godkänner att följande interpellation från Thomas 

Wahlqvist (ÖP) får ställas: 

”Kan du besvara följande frågor genom att markera på medföljande listor 

från firma Charkett och firma Servera vad som är 

1. Halvfabrikat? 

2. Vad är producerat efter Svenska djurskyddskrav? 

3. Ursprungsland? 

4. Hur ser du på mängden frusna varor i förhållande till färska? 

Jag bifogar era inköp från Charkett (denna lista kommer i separat mejl 

som pdf) och Servera, vänligen markera svaren på listorna. Be gärna era 

leverantörer hjälpa till att svar på frågorna, leverantörerna har alla uppgifter 

jag efterfrågat samt måste enligt principen om spårbarhet påvisa 

varifrån varorna kommer.” 

Borgholm Energi AB:s ordförande Stig Bertilsson (C) meddelar att interpellationen 

besvaras vid nästa sammanträde. 

____________________________ 

Utdragsbestyrkande


70 

UTDRAG UR 



2012-02-13 24-41 

§ 40 Dnr 2012/25-101 KS 

Interpellation (Per Lublin) till socialnämndens ordförande gällande 

frågor kring förändringar på Klockargården. 

Kommunfullmäktige ger Per Lublin (ÖP) rätt att ställa följande interpellation 

till socialnämndens ordförande Eva Karlström (M): 

”Jag förstår inte varför socialnämnden i vår kommun har så svårt att ta till 

sig synpunkter från Demensförbundets ordförande Stina-Clara Hjulström. 

Enligt mitt förmenande borde Borgholms kommun känna stolthet över att 

inom sina gränser ha en så stor auktoritet inom detta område, samt att 

det just var på Klockaregården i Löt i just vår kommun som denna typ av 

verksamhet, som har fått internationell uppmärksamhet, kom att starta. 

Vi borde känna glädje över att Stina-Clara med de återkommande ”klockargårdskonferenserna” 

på Strand hotell med deltagare från hela Norden 

på ett positivt sätt har satt Borgholm på kartan. 

Så varför då ta Stina-Claras synpunkter på demensvården – och nu senast 

gällande självaste klockargårdsverksamheten i Löt – med en nonchalent 

axelryckning? 

Vid Klockargården i Löt har det alltsedan start bedrivits en uppskattad 

dagverksamhet med dementa personer som gäster. Den har alltsedan 

start bedrivits med fast personal, något som är av största betydelse inom 

all demensvård, eftersom personer med demens blir oroliga av att behöva 

möta alltför många olika ansikten. Två personer har skött verksamheten 

och tillfört ett extra plus genom att ha med sig sin hund respektive katt 

till arbetsplatsen. Gästerna har varit mycket förtjusta i djuren. Det är ett 

känt faktum att det har en positiv inverkan inom institutionsvård för dementa 

(och äldreboenden i stort) om där finns något husdjur som får röra 

sig fritt bland vårdtagarna/gästerna och bli kelade med. 

Av vad jag har fått veta så infördes den 9 januari i år ett nytt system på 

Klockargården, enligt vilket den fasta personalen ersattes med ett ”rullande 

team”, d v s personal som avses att få alternera med arbetsuppgifter 

på annat håll. Därmed försvann också hunden och katten från Klockargården. 

Mina frågor är här (1): 

- När och hur beslutades detta? 

- Vad för motiv låg bakom som kan uppväga att besökarna plötsligt berövades 

den trygghet som låg i den fasta personalen och att dessutom 

inte längre fick träffa de husdjur som betydde mycket för dem? 

- Om man öppnar en liknande dagverksamhet i Löttorp – som det talas 

om – vad är det som hindrar att man enbart har fast personal på båda 

ställena? 

Av Östra Småland den ……. framgår att Stina-Clara Hjulström kontaktat 

Dig angående den ändring som infördes den …… och fått beskedet at 

”ingenting är beslutat….”. 

Utdragsbestyrkande


UTDRAG UR 



2012-02-13 24-41 

- Varför undanhöll du sanningen för Stina-Clara och varför har du inte 

underrättat de besökandes anhöriga innan förändringen trädde i kraft? 

Och slutligen: 

71 

- Varför har ni så svårt att ta till er Stina-Claras synpunkter på hur god 

demensvård ska bedrivas?” 

Socialnämndens ordförande Eva Karlström (M) meddelar att interpellationen 

besvaras vid nästa sammanträde. 

____________________________ 

Utdragsbestyrkande

Svar på Interpellation från Per Lublin 

1. När och hur beslutades detta? 

Klockargården, i likhet med alla annan verksamhet, måste utvecklas och förändras utifrån lagar, 

föreskrifter och brukares behov. Det är grunden till det förändringsarbete som nu påbörjats på 

Klockargården. Nämnden gav under 2011 förvaltningen i uppdrag att utveckla verksamheten så att den 

skulle passa en bredare åldersgrupp och finnas även i norra kommundelen. 

2. Vad för motiv låg bakom som kan uppväga att besökarna plötsligt berövades den trygghet som låg i den 

fasta personalen och att de dessutom inte längre fick träffa de husdjur som betydde mycket för dem? 

Det har sedan starten funnits en fast personal (inte två). Den andra tjänsten har genom åren alternerats av 

hemtjänstpersonal, och vikarier har i perioder behövts i verksamheten. Dagens organisation innebär att 

brukarna, till del, träffar samma personal på Klockargården som man gör i sitt hem i form av hemtjänst. 

Det gör att kontinuiteten för brukaren i stället ökar utifrån ett helhetsperspektiv, och de som arbetar 

på Klockargården idag har adekvat utbildning. Det finns inte heller något som hindrar att djur finns med, 

varken besökares eller personals, så länge det är på besökarnas villkor. Om någon är hundrädd eller 

allergisk måste det tas hänsyn till! 

3. Om man öppnar en liknande dagverksamhet i Löttorp – som det talas om – vad är det som hindrar att 

man arbetar med fast personal på båda ställena? 

Hur upplägget ska se ut i Löttorp är en ren verkställighetsfråga, precis som det är på Klockargården, och 

inte en fråga som kräver ytterligare politiskt beslut! Nämnden har redan beslutat att utveckling och 

utvidgning av verksamhet ska ske, sedan är det tjänstemännens uppgift att genomföra detta och 

återrapportera hur det fortlöper. 

4. Varför undanhöll du sanningen för Stina-Clara och varför har du inte underrättat de besökandes 

anhöriga innan förändringen trädde i kraft? 

Jag har inte undanhållit sanningen för någon! Jag har mycket riktigt varit i kontakt med Stina-Clara där jag 

förklarat att det arbetas med att ta fram en plan för hur arbetet ska bedrivas, och att nämnden inte fått 

återrapportering ännu. En missuppfattning måste ha skett under samtalets gång. Vad jag försökte förklara 

var att jag inte kunde informera fullt ut om hur det skulle se ut förrän nämnden fått återkoppling från 

arbetsgruppen. Tanken var inte från början att det skulle gå så fort, men av olika skäl blev det nödvändigt. 

Skälen är enskilda personalärenden, vilket inte är en fråga för fullmäktige och politiken att hantera! 

Jag vill även förtydliga för dig att det inte är jag som informerar anhöriga, det är ansvarig tjänsteman för 

verksamheten som sköter det. Dessutom har anhöriga har fått ut information om vad som händer, så att 

anhöriga inte skulle vara informerade är ett felaktigt påstående! Ett brev skickades ut i början av januari! 

5. Varför har ni så svårt att ta till er Stina-Claras synpunkter på hur god demensvård ska bedrivas? 

Självklart så lyssnar vi på Stina-Clara Hjulström som har lång erfarenhet. Jag har bett henne kontakta vår 

Silviasjuksköterska för att få all information om hur man tänker arbeta framåt, allt för att ge den insyn vi 

kan i frågan. Stina-Clara har så vitt jag vet inte kontaktat henne, vilket är olyckligt då vilseledande och 

felaktig information spridits som oroat ett flertal anhöriga helt i onödan. 

Eva Karlström (m) 

Socialnämndens ordförande 

72


UTDRAG UR 



2010-12-06 173-200 

§ 186 Dnr 2010/330-116 KS 

Val - Ölands Kommunalförbund 2011-01-01--2014-12-31; 

5 ledamöter, personliga ersättare och 1 revisor med ersättare. 

Valberedningen föreslog 2010-11-23 § 12 ledamöter, personliga ersättare 

samt revisor med ersättare till Ölands Kommunalförbund. 

Inga ytterligare förslag finns. 

Beslut 

73 

Kommunfullmäktige beslutar 

a t t välja följande ledamöter och ersättare i Ölands Kommunalförbund: 

Ordinarie Personliga ersättare 

Lisbeth Lennartsson (C) Peder Svensson (C) 

Stig Bertilsson (C) Mikael Almqvist (KD) 

Eddie Forsman (M) Mikael Borgström (M) 

Ilko Corkovic (S) Pia Holgersson (S) 

Maria Lindmark (MP) Bengt Jonsson (S) 

a t t till revisor välja Jan Engelholm (S) med Anders Marell (C) som ersättare. 

Reservation 

Per Lublin (ÖP), Stefan Olof Lundgren (ÖP), Roland Wickholm (ÖP) 

(BILAGA 3) 

____________________________ 

Utdragsbestyrkande

KOOMMUNFUULLMÄKTIG 

GE 

§ 38 

PPolitiska 

uppdrag 

– SS-ersättar 

re i socialn nämnden. 

VVivan 

Karlss son (S) avssäger 

sig i skrivelse s 20 012-02-01 sitt politisk ka upp- 

ddrag 

som er rsättare i soocialnämnd 

den. 

BBeslut 

76 

KKommunfull 

lmäktige goodkänner 

avsägelsen. 

VVidare 

uppd drar kommuunfullmäktige 

till Socia aldemokratterna 

att lämna 

förslag 

på ny ersättare e i ssocialnämnden. 

__________ 

___________________ 

___ 

UT TDRAG UR 

SA AMMANTRÄ ÄDESPROOTOKOLL 

Sammanträdesd 

datum 

20 012-02-13 3 

Dnr D 2010/330-116 

KS 

Utd dragsbestyrkand de 

Paragra afer 

24-41 1

1 (12 ) 

REDOVISNING AV INKOMNA MEDBORGARFÖRSLAG OCH MOTIONER 

SOM ÄR UNDER BEREDNING 

MEDBORGARFÖRSLAG 

Medborgarförslag – Högskolekurser 

(Dnr 2010/187-008) 

Oscar Nilsson 

Inkom 2010-04-21 

BEREDNING 

Anmälan kommunfullmäktige 2010-05-03 § 57 till kommunstyrelsen för beredning. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-05-25 § 285 uppdrag till rektor Christina Larsson, 

Ölands Gymnasium att senast 2010-08-31 redovisa vilka högskolekurser och vilken organisation 

kring kurserna som finns tillgänglig på Ölands gymnasium innan remiss till partigrupperna. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-31 § 420 remiss till partigrupperna för 

synpunkter senast 2010-10-15. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-10-26 § 528 föreslår kommunstyrelsen föreslå 

kommunfullmäktige bifalla motionen då möjlighet till efterfrågade kurser redan finns. 

Kommunstyrelsen 2010-12-07 § 219, återremiss till arbetsutskottet för utredning. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-01-25 § 32 uppdrag till rektor Christina Larsson 

att inkomma med redovisning med anledning av medborgarförslaget gällande 

yrkeshögskoleutbildningar. 

Påminnelse har skickats 2012-01-02 och 2012-03-12 - ännu ingen redovisning. 

Medborgarförslag – Offentliga grillplatser 

(Dnr 2011/149-008) 

Christer Petersson 

Inkom 2011-06-09 

78 

BEREDNING 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-06-20 § 267 remiss till BEAB för kostnadsberäkning 

och redovisning av lämpliga platser senast 2011-08-15. Svar från BEAB 2011-08-25 

positiva men vill ha förslag på platser. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-08-30 § 360 remiss till partigrupperna för synpunkter 

senast 2011-10-15. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-10-25 § 440 förslag till kommunstyrelsen att 

föreslå kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. 

Kommunstyrelsen 2011-12-06 § 244 förslag till kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. 

Medborgarförslaget avvaktar tjänstemannautredning innan vidare handläggning. 

1

Medborgarförslag – Skräpplockartävling 

(Dnr 2011/150-008) 


Inkom 2011-06-09 

BEREDNING 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-06-20 § 268 remiss till kommunchefen. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-08-23 återrapportering, kommunen är med i Håll 

Sverige rent. 


senast 2011-10-15. 


kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget med hänvisning till att kommunen redan är 

engagerad i olika projekt. 

Kommunstyrelsen 2011-12-06 § 237 föreslår kommunfullmäktige att avslå 

medborgarförslaget. 


Medborgarförslag – Officiella fågelmatningsstationer 

(Dnr 2011/151-008) 


Inkom 2011-06-09 

BEREDNING 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-06-20 § 269 remiss till BEAB för kostnadsberäkning 

och redovisning av lämpliga platser. Remissvar från BEAB 2011-08-25, positiva men vill 

ha förslag på platser. 


senast 2011-10-15. 


kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. 

Kommunstyrelsen 2011-12-06 § 243 föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. 


Medborgarförslag – Konst-iga rast och viloplatser för njutning och 

rekreation 

(Dnr 2011/152-008) 


Inkom 2011-06-09 

79 

BEREDNING 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-06-20 § 270 remiss till planeringschefen för 

kostnadsberäkning och redovisning av lämpliga platser senast 2011-08-15. 

Tjänsteskrivelse 2012-03-13 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-04-02 

__________________________________________________________________ 

2

Medborgarförslag – Säkerhetsåtgärder, farthinder Sandgatan mm 

(Dnr 2011/194-008) 

Annika Liepa 

Inkom 2011-08-05 

BEREDNING 

Anmält vid kommunfullmäktige 2011-08-22 § 115 som lämnar medborgarförslaget till 

kommunstyrelsen för beredning. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-09-06 § 384 remiss till partigrupperna och 

Borgholm Energi för synpunkter senast 2011-10-15. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-10-25 § 442 föreslår kommunstyrelen föreslå 

kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. 

Kommunstyrelsen 2011-12-06 § 245 föreslår kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. 


________________________________________________________________ 

Medborgarförslag – Önskemål om biltvätthall i Borgholm 

(Dnr 2011/224-008) 

Anette Lidholm 

Inkom 2011-09-16 

BEREDNING 

Anmält vid kommunfullmäktige 2011-10-17 som lämnar medborgarförslaget till 



kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget då det ligger utanför kommunens 

kompetensområde. 

Kommunstyrelsen 2012-01-17 § 14 föreslår kommunfullmäktige avslå medborgarförslaget. 


___________________________ 

Medborgarförslag – Att medborgarförslag och motioner som bifalls och 

som ska genomföras får ett gällande startdatum 

(Dnr 2011/227-008) 

Ann Nilsson 

Inkom 2011-09-21 

80 

BEREDNING 

Anmält vid kommunfullmäktige 2011-10-17 som lämnar medborgarförslaget till 


Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-12-13 § 513 remitterar medborgarförslaget till 

partigrupperna för synpunkter senast 2012-01-18. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 201-01-24 § 35 föreslår kommunstyrelen föreslå 

kommunfullmäktige att bifalla medborgarförsalget. 


_______________________________________________________________ 

3

Nytt Medborgarförslag – Införande av läkemedelskörkort för 

nyanställda inom vården 

(Dnr 2011/235-008) 

Ann Nilsson 

Inkom 2011-09-21 

BEREDNING 

Anmält vid kommunfullmäktige 2011-10-17 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-12-13 remiss till socialnämnden och partigrupper 

för synpunkter senast 2012-01-18. 


__________________________________________________________________ 

Medborgarförslag – Bygga bro mellan Ormöga och Timmernabben 

(Dnr 2011/245-008) 

Peter Jonsson 

Inkom 2011-10-12 

BEREDNING 

Anmält vid kommunfullmäktige 2011-11-21 som lämnar det till kommunstyrelsen för 

ställningstagande. 


kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. 

Kommunstyrelsen 2012-01-17 § 15 föreslår kommunfullmäktige avslå medborgarförslaget. 


________________________________________________________________ 

Medborgarförslag – Att utreda vilka möjligheter som finns för att 

möjliggöra Ölands Museums fortsatta kulturverksamhet. 

(Dnr 2011/264-008) 

Harald Erici m fl 

Inkom 2011-11-07 

81 

BEREDNING 



Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-12-13 § 516 remiss till kultur- och fritidsnämnden 

för synpunkter senast 2012-01-25. 

2012-01-25 – remiss till partigrupperna för synpunkter senast 2012-02-24 (ett svar hittills) 


________________________________________________________________ 

4

Medborgarförslag – Utredning av Borgholms kommuns utträde ur 

Ölands kommunalförbund i enlighet med kommunallagen 

(Dnr 2012/6-008) 

Andreas Åsenholm 

Inkom 2012-01-11 

BEREDNING 



________________________________________________________________ 

Medborgarförslag – Anläggande av boulebana på Borgholms torg 

(Dnr 2012/13-008) 

Lisbeth och Sievert Johansson 

Inkom 2012-01-23 

BEREDNING 

Anmält vid kommunfullmäktige 2012-02-13 som lämnar det till samhällsbyggnadsnämnden 

för ställningstagande. 

________________________________________________________________ 

Medborgarförslag – Identifiering av ärenden där synpunkter från 

kommunmedlemmarna ska inhämtas m m 

(Dnr 2012/26-008) 

Andreas Åsenholm 

Inkom 2012-01-11 

82 

BEREDNING 



________________________________________________________________ 

5

MOTIONER 

Motion – Inrättande av förtroendevald post som oppositionsråd 

(Dnr 2010/343-109) 

Anders Marell (C) 

Inkom 2010-10-31 

BEREDNING 

Remiss till partigrupperna för synpunkter senast 2010-11-30. 


kommunfullmäktige att avslå motionen. 

Kommunstyrelsen 2011-01-18 § 18 föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. 

Kommunfullmäktige 2011-02-21 § 24 återremitterar motionen för att behandlas i den 

kommande parlamentariska gruppen. 

Beredningsgruppen bereder ärendet. 

Motion – Inrättande av medborgarutskott i kommunfullmäktige 

(Dnr 2010/344-109) 

Anders Marell (C) 

Inkom 2010-10-31 

BEREDNING 




Kommunstyrelsen 2011-01-18 § 19 föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. 

Kommunfullmäktige 2011-02-21 § 25 återremitterar motionen för att behandlas i den 

kommande parlamentariska gruppen. 

Beredningsgruppen bereder ärendet. 

______________________________________________________________ 

Motion – Näringslivsfrågor 

(Dnr 2011/129-109) 

Ilko Corkovic (S) 

Inkom 2011-05-10 

83 

BEREDNING 

2011-05-10 remiss till partigrupperna för yttrande senast 2011-06-10. 


kommunfullmäktige avslå motionen. 

Kommunstyrelsen 2011-10-11 § 200 föreslår kommunfullmäktige bifalla motionen. 

Motionen har avvaktat tjänstemannautredning innan vidare handläggning. 

Tjänsteskrivelse med förslag att avslå motionen. Kommunstyrelsen bör ta initiativ till att 

inom Ölands kommunalförbund utvärdera Näringslivskontorets verksamhet och därefter ge 

förslag till förbättringar. Uppdraget bör ses över och förbundsordningen revideras. 

Kommunstyrelsen 2012-03-27. 

_______________________________________________________________ 

6

Motion – Kriminalvårdsanstalt på Norra Öland 

(Dnr 2011/147-109) 

Bengt Jonsson (S) 

Inkom 2011-06-08 

BEREDNING 




Kommunstyrelsen 2011-10-11 § 201 föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. 

Motionen avvaktar tjänstemannautredning innan vidare handläggning. 

________________________________________________________________ 

Motion – Förbättra kommunens tjänstemäns kunskap om företagens 

villkor 

(Dnr 2011/157-109) 

Mikael Larsson (C) 

Inkom 2011-06-14 

BEREDNING 



kommunfullmäktige att bifalla motionen. 

Kommunstyrelsen 2011-10-11 § 202 föreslår kommunfullmäktige bifall motionen. 


Tjänsteskrivelse med förslag att bifalla motionen. 


________________________________________________________________ 

Motion – Skolans attityder till företagande 

(Dnr 2011/158-109) 


Inkom 2011-06-14 

84 

BEREDNING 






_______________________________________________________________ 

7

Motion – Träffpunkter mellan företagare och kommunens politiker/ 

tjänstemän 

(Dnr 2011/159-109) 


Inkom 2011-06-14 

BEREDNING 

2011-06-14 remiss till partigrupperna för yttrande senast 2011-07-18, förlängt till 

2011-08-20. 







_________________________________________________________________ 

Motion – Detaljplaneläggning av kommunens markområde i 

Spjutterum 

(Dnr 2011/160-109) 

Peder Svensson (C) 

Inkom 2011-06-14 

BEREDNING 


2011-08-20. 







_________________________________________________________________ 

Motion – Köp av utbildning till Nätvandrare som Fryshuset tillhandahåller 

(Dnr 2011/161-109) 

Eva Wahlgren (C) 

Inkom 2011-06-14 

85 

BEREDNING 


2011-08-20. 




Motionen avvaktar tjänstemannautredning innan vidare handläggning 

__________________________________________________________________ 

8

Motion – Inköp av hyreshus för kommunens ungdomar vid studier i 

Kalmar 

(Dnr 2011/162-109) 

Eva Wahlgren (C) 

Inkom 2011-06-14 

86 

BEREDNING 


2011-08-20. 





Tjänsteskrivelse med förslag att avslå motionen. 


_________________________________________________________________ 

Motion – Aktivt arbeta för att få kriminalvårdsanstalt till Norra Öland 

(Dnr 2011/163-109) 

Per Lublin, Bodil Rosengren, Thomas Wahlqvist (ÖP) 

Inkom 2011-06-14 

BEREDNING 


2011-08-20. 



Kommunstyrelsen 2011-10-11 § 207 föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. 


__________________________________________________________________ 

Motion – Återföra de skattefinansierade verksamheterna gata, park, 

kost, städ och fastighetsförvaltning till Borgholms kommun 

(Dnr 2011/164-109) 

Eddie Forsman (M), Mikael Almqvist (KD), Mats Axelsson (FP) 

Inkom 2011-06-15 

BEREDNING 


2011-08-20. 







_________________________________________________________________ 

9

Motion – Öka ungdomars möjlighet att få en egen bostad 

(Dnr 2011/198-109) 

Ilko Corkovic (S) 

Inkom 2011-08-16 

87 

BEREDNING 





Motionen avvaktar tjänstemannautredning innan vidare handläggning 

_________________________________________________________________ 

Motion – Att lägga ledningen i kabel under jord förbi Rälla 

(Dnr 2011/217-109) 


Inkom 2011-09-14 

BEREDNING 

Ingen remiss till partigrupperna. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-09-20 § 400 uppdrar till miljö- och byggnadsförvaltningen 

att snabbutreda ärendet. 







________________________________________________________________ 

Motion – Tillsättande av fullmäktigeberedning som får i uppgift att ta 

fram förslag på bl a ställplatser för husbilar 

(Dnr 2011/250-109) 


Inkom 2011-10-17 

BEREDNING 

Remiss till partigrupperna och Borgholm Energi för synpunkter senast 2011-11-15 . 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-11-22 § 469 föreslår kommunstyrelsen 

föreslåkommunfullmäktige att avslå moitonen. 





________________________________________________________________ 

10

88 

Motion – Samordning av tillståndsgivning. 

(Dnr 2011/251-109) 

Eddie Forsman (M), Eva Karlström (M), Mats Axelsson (FP) 

Inkom 2011-10-18 

BEREDNING 

Remiss till partigrupperna och socialnämnden för synpunkter senast 2011-11-15. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-11-22 § 470 remitterar motionen till 

samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden för synpunkter innan beslut i ärendet. 



Kommunstyrelsen 2012-02-07 § 21 återremiss till ledningsgruppen för vidare utredning. 

Avvaktar tjänstemannautredning innan vidare handläggning 

________________________________________________________________ 

Motion – Tillsättande av en fullmäktigeberedning kring mål för den 

kommunala verksamheten. 

(Dnr 2011/282-109) 


Inkom 2011-11-23 

BEREDNING 




Avvaktar tjänstemannautredning innan vidare handläggning. 

________________________________________________________________ 

Motion – Barnsäkerheten vid kommunens lekplatser. 

(Dnr 2011/283-109) 


Inkom 2011-11-23 

BEREDNING 



kommunfullmäktige att anse motionen besvarad eftersom Borgholm Energi AB redan påbörjat 

ett arbete i enlighet med motionens intentioner. 


________________________________________________________________ 

11

Motion – Önskemål att Byxelkrok ska prioriteras i det kommunala 

planarbetet. 

(Dnr 2011/284-109) 


Inkom 2011-11-23 

BEREDNING 

Remiss till partigrupperna och samhällsbyggnadsnämnden för synpunkter senast 

2012-01-12. 


kommunfullmäktige att anse motionen besvarad eftersom planarbetet redan är prioriterat. 


________________________________________________________________ 

Motion – Översyn av den kommunala organisationen (ny motion) 

(Dnr 2011/287-109) 

Mikael Almqvist (KD) 

Inkom 2011-11-30 

BEREDNING 





________________________________________________________________ 

Motion – Åtgärder att borrning av fossil gas inte skall bli möjlig i 

Borgholms kommun. 

(Dnr 2011/289-109) 

Mats Karlsson (C) 

Inkom 2011-11-30 

89 

BEREDNING 

Remiss till partigrupperna och samhällsbyggnadsnämnden för synpunkter senast 

2012-01-18. 




________________________________________________________________ 

12

Motion – Skolor och förskolor ska behållas på nuvarande orter. 

(Dnr 2011/296-109) 

Bodil Rosengren, Per Lublin, Thomas Wahlqvist (ÖP) 

Inkom 2011-12-05 

BEREDNING 

Remiss till partigrupperna och utbildningsnämnden för synpunkter senast 2012-01- 

18. 




________________________________________________________________ 

Motion – Politiker ska inte granska sig själva 

(Dnr 2011/299-109) 

Eddie Forsman 

Inkom 2011-12-08 

BEREDNING 

Remiss till partigrupperna och revisionen senast 2012-01-23. 


________________________________________________________________ 

Motion – Bredbandssatsning i Borgholms kommun. 

(Dnr 2012/24-109) 

Erik Arvidsson (-) 

Inkom 2012-02-13 

90 

BEREDNING 

Anmält vid kommunfullmäktige 2012-02-13 som överlämnar det till kommunstyrelsen 

för beredning. 

Tjänsteskrivelse IT-chef Niklas Hällblad. 

Kommunstyrelsen 2012-04-17 

________________________________________________________________ 

13

KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid för ... - Abiliteam

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?