Välkommen till den skitigaste Södern, och dess ... - Victoria Larsson
Välkommen till den skitigaste Södern, och dess ... - Victoria Larsson
Välkommen till den skitigaste Södern, och dess ... - Victoria Larsson
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
10<br />
NEW ORLEANS<br />
”Jag vill inte vara någon annanstans än här. Det skulle vara Tokyo isåfall.”<br />
Hur skulle du beskriva 9th Ward-scenen?<br />
MC Trachiotomy: Det har utvecklats. 9th Ward är<br />
mycket av ett kollektiv, ifråga om stöd <strong>och</strong> interaktion<br />
bland dem som bor här.<br />
Vad är det bästa med New Orleans?<br />
MC Trachiotomy: Möjligheten att bete mig<br />
som en vuxen. Inga sista beställningar, inga förbud.<br />
Matservering alla tider på dygnet. Det passar mig<br />
som har en dygnsrytm mellan nio <strong>och</strong> fem på natten,<br />
snarare än på dagen.<br />
Mo Lappin, designern bakom Howlpop, lever <strong>och</strong><br />
arbetar på ett stort loft, en ranglig trappa upp från<br />
Franklin Avenue. Hon flyttade hit från San Francisco<br />
2001. Hon hade aldrig tidigare varit här, men efter att<br />
ha gjort mycket research på Internet packade hon sina<br />
pinaler <strong>och</strong> flyttade hit. Hennes design är New Orleans<br />
I klädformat, en naturlig korsning mellan mode <strong>och</strong><br />
kostym. Då <strong>och</strong> då ordnar hon också grymma partyn<br />
med gratis öl, tack vare hennes kontakter med ett stort<br />
bryggeri.<br />
Hur har New Orleans påverkat ditt arbete?<br />
Mo: Det öppnade mina ögon för vad mode är. Jag<br />
hade aldrig gjort kostymer förut, <strong>och</strong> upptäckte att<br />
det är roligt <strong>och</strong> befriande. Jag kan göra precis vad jag<br />
känner för. I San Fransisco gjorde jag aldrig egentligen<br />
mina egna produkter. Jag designade, <strong>och</strong> sen fick någon<br />
annan sköta sömmandet. Efter att ha flyttat hit lärde<br />
jag mig att sy. Jag skulle inte kalla mig för sömmerska,<br />
jag är mer av en piratskräddare.<br />
Jag försöker skapa budskap genom mina kläder.<br />
Jag hoppas att folk startar samtal utifrån vad de har<br />
på sig eller vad de ser andra bära. Det finns mycket<br />
gränsöverskridande samarbeten här, mellan olika<br />
konstformer. Om jag känner för det, så sätter jag upp<br />
en modeshow <strong>och</strong> tar dit lokala band eller djs som står<br />
för musiken.<br />
Berätta om din nya linje, New Model Army?<br />
Mo: Det är delvis gjort av Target-reklam (en<br />
lågbudgetkedja) som en vän <strong>till</strong> mig snodde med sig<br />
när han jobbade där. Människorna på bilderna har<br />
arrangerats för att se <strong>till</strong>talande, icke-provokativa,<br />
<strong>till</strong>gängliga <strong>och</strong> på något sätt bekanta. New Model<br />
Army bygger på tanken om att mixa verklighet <strong>och</strong><br />
image. Jag gjorde nyligen en modevisning med arton<br />
p som iklätts bilder av andra människor. Det var<br />
som ett surrealistiskt collage. Jag tycker om att fundera<br />
på vad bilder egentligen har för betydelse <strong>och</strong> hur <strong>och</strong><br />
varför vi reagerar på dem. Och på hur du kan förändra<br />
en respons genom att förändra sammanhanget. Som,<br />
.......................................<br />
FAKTA NEW ORLEANS<br />
.......................................<br />
Xxxxxx markeringstext<br />
Motstående sida: Quintron<br />
med sin Drumbuddy.<br />
Ovan: Jude Matthews.<br />
Motstående sida: Quintron<br />
med sin Drumbuddy.<br />
Ovan: JudeMatthews.<br />
Motstående sida: Quintron<br />
med sin Drumbuddy.<br />
Ovan: Jude Matthews.<br />
Motstående sida: Quintron<br />
med sin Drumbuddy.<br />
Ovan: Jude Matthews.<br />
Motstående sida: Quintron<br />
med sin Drumbuddy.<br />
Ovan: Jude Matthews.<br />
vad gör det där lilla spädbarnet i <strong>den</strong> där sexiga svarta<br />
klänningen?<br />
Hur ser framti<strong>den</strong> ut för Howlpop?<br />
Mo: Howlpop är gjort av recyclade saker så det<br />
kommer alltid att finnas en oändlig <strong>till</strong>gång <strong>till</strong><br />
råmaterial. Det är egentligen inte nödvändigt att<br />
någonsin köpa något utom mat i USA idag. Bara<br />
du har tålamod, så kommer allt du behöver <strong>till</strong> slut<br />
landa utanför din dörr eller i soptunnan på trottoaren<br />
utanför. Men jag har börjat att sprida min design <strong>till</strong><br />
butiker i städer som Philadelphia <strong>och</strong> New York.<br />
Och e-Bay. Det är kul att sälja en omarbetad fransk<br />
froufrou-klänning <strong>till</strong> en fransk tjej genom Internet.<br />
Jude Matthews är en fullblodig New Orleansbo, född<br />
<strong>och</strong> uppvuxen i Crescent City. Han är också sångare<br />
<strong>och</strong> keyboardspelare i bandet Skin of the Buffalo, itkille,<br />
har artistnamnet ”Chaplin på Decatur Street”<br />
(hipp gata i French Quarter) – <strong>och</strong> är också vän <strong>till</strong><br />
Quintron <strong>och</strong> Miss Pussycat.<br />
– Jag brukade gå på party på The Spellcaster <strong>och</strong><br />
dansa som en galning, säger Jude.<br />
– Så en dag frågade Quintron and Miss Pussycat om<br />
jag ville följa med dem på turné. De sa att de skulle ge<br />
mig 200 dollar i veckan <strong>och</strong> att jag inte behövde betala<br />
för maten. Det lät kul, så jag följde med. Jag gjorde<br />
egentligen inget utom att bära lite utrustning då <strong>och</strong><br />
då. De tyckte bara att jag var kul.<br />
Hur skulle du beskriva New Orleans<br />
undergroundscen?<br />
Jude: Väldigt tight – folk är goda vänner. Jag känner<br />
mycket folk. New York, där jag bodde ett tag, är stort<br />
<strong>och</strong> anonymt i jämförelse. Jag skulle inte vilja vara<br />
någon annanstans än här. Det skulle vara Tokyo isåfall.<br />
Berätta om ditt nya band.<br />
Jude: Eh, jag antar att vi blev ett band av en slump.<br />
Miss Pussycat ringde mig innan Wolf Eyes show <strong>och</strong><br />
sa att hon ville att partyt skulle vara en hyllning <strong>till</strong><br />
indiansk kultur <strong>och</strong> eftersom jag haft ett slags indiansk<br />
huvudgrej på mig, jag har indianskt blod, så kom hon<br />
att tänka på mig. Jag tänkte mig att jag bara skulle gå<br />
upp på scenen <strong>och</strong> agera indian, men sen sa en vän att<br />
han ville spela trummor, <strong>och</strong> efter det blev ytterligare<br />
två vänner engagerade. Och så var vi bara ett band,<br />
med spelningar över hela stan.<br />
Ser du någon framtid för musikscenen här?<br />
– Band härifrån börjar bli signade. World Leader<br />
Pretend fick en skivbolagsdeal, <strong>och</strong> Macrosick har blivit<br />
scoutade. Om bolagen ser att det finns bra band här, lär<br />
de också komma ner <strong>och</strong> hämta dem ■