Råd vid mottagande av avloppsvatten från ... - Käppalaförbundet
Råd vid mottagande av avloppsvatten från ... - Käppalaförbundet
Råd vid mottagande av avloppsvatten från ... - Käppalaförbundet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4 .4 Nitrifikationshämning<br />
ECvärdet <strong>av</strong>ser procentuell ut spädning <strong>vid</strong> en effekt<br />
på 20 respektive 50 % <strong>av</strong> popu la tionen. Gene rellt bedöms<br />
att åtgärder (rening, slut ning m.m.) kan be höva<br />
<strong>vid</strong>tas <strong>av</strong> verksamhetsutövaren om EC20 > 20 %<br />
och/eller om EC50 > 40 %. Bedöm ning bör göras<br />
<strong>från</strong> fall till fall. I dagsläget används VKI Scree ningtest<br />
(ej ackredi terad), Nitritoxmetoden (ackre di terad)<br />
samt standarden ISO 9509 (ackredi te rad) för analys<br />
<strong>av</strong> nitrifikations hämmande ämnen. VKI Scree ningtest<br />
är den analys metod som används mest.<br />
Bakterierna som utför nitri fikationen är känsliga för<br />
hämmande ämnen i <strong>av</strong>lopps vattnet. Ett kontinuerligt<br />
flöde <strong>av</strong> hämmande ämnen in till <strong>av</strong>loppsreningsverket<br />
kan göra att kväve<strong>av</strong>skiljningen fungerar sämre än<br />
<strong>av</strong>sett. Vid utsläpp <strong>av</strong> giftiga ämnen kan bakterierna<br />
helt slås ut och <strong>vid</strong> ogynnsamma förhållanden kan det<br />
ta flera månader innan processen åter fungerar. Ett<br />
sådant exempel kan vara h<strong>av</strong>erier <strong>vid</strong> stora kylanläggningar<br />
som utnyttjar ammoniak.<br />
Cyanider som tillförs <strong>av</strong>loppsreningsverken härrör<br />
till stor del <strong>från</strong> verkstadsindustrins processer. Cyaniderna<br />
är giftiga och kan slå ut nitrifikationen i <strong>av</strong>loppsreningsverket.<br />
Kopparutsläpp kan orsaka nitrifikations häm ning.<br />
Miljöfarliga konserveringsmedel kan finnas i vattenbaserade<br />
färger, kylvatten och kemtekniska produkter<br />
(t.ex. i sköljmedel och schampo) och kan orsaka hämning<br />
eller utslagning <strong>av</strong> nitrifika tionen.<br />
Fuktvatten och kylvatten <strong>från</strong> tryckerier kan innehålla<br />
algbekämpningsmedel som är nitrifikations hämmande.<br />
Användningen <strong>av</strong> tvätt- och sköljmedel i tvätteriverk<br />
samhet liksom blekning och desinficering med<br />
natri umhypoklorit kan medföra att <strong>av</strong>loppsvattnet kan<br />
vara toxiskt och nitrifikationshämmande samt bilda<br />
klorerade organiska ämnen. Stora mängder klorerat<br />
bassängvatten i förhållande till reningsverkets kapacitet<br />
kan vara nitrifikationshämmande.<br />
Vissa sotvatten <strong>från</strong> energianläggningar har visat sig<br />
vara nitrifikationshämmande. Se även kap. 7.2.6.<br />
Avloppsströmmar <strong>från</strong> läkemedelsindustrier kan<br />
vara giftiga och nitrifikationshämmande.<br />
Kylvattenkemikalier, släppmedel, klibbmotmedel m.m.<br />
hos gummidetaljtillverkare kan vara svårned bryt bara<br />
och nitrifikationshämmande.<br />
Ämnen som kan ingå i färg <strong>vid</strong> färgtillverkning är<br />
tensider, biocider, stabilisatorer och mjukgörare som<br />
samtliga kan bidra till nitrifika tionshämning.<br />
Se bilaga 2 för lista över nitrifikations hämmande<br />
ämnen.<br />
Svenskt Vatten P95 • 13