Råd vid mottagande av avloppsvatten från ... - Käppalaförbundet
Råd vid mottagande av avloppsvatten från ... - Käppalaförbundet
Råd vid mottagande av avloppsvatten från ... - Käppalaförbundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kopparhalterna i tvättvattnet kan vara nötning och<br />
slitage <strong>av</strong> bromsbelägg där partiklar sedan fastnar på<br />
fälgar och däck. Metallutsläppen per tvättat däck tycks<br />
också vara större <strong>från</strong> tvättar som inte recirkulerar<br />
vattnet. Vatten med så höga metallhalter som <strong>från</strong> däcktvättarna<br />
kräver normalt förbehandling före utsläpp till<br />
ledningsnät. Sedimentation före utsläpp kan möjligen<br />
vara en <strong>av</strong> flera åtgärder. Däcktvättar som endast<br />
förbrukar några enstaka m 3 per år kan eventuellt samla<br />
upp vattnet i tank för rening externt.<br />
Biltvätt på gatan är olämpligt ur miljösynpunkt.<br />
Tvättvattnet, som kan innehålla skadliga tvättkemikalier,<br />
föroreningar i form <strong>av</strong> asfalt och oljerester samt<br />
olika typer <strong>av</strong> tungmetaller, <strong>av</strong>leds orenat till närmaste<br />
vattendrag eller <strong>av</strong>loppsreningsverk. Kommersiell biltvätt<br />
på gatan är olaglig. Även privatpersoner bör <strong>av</strong><br />
mil jö skäl tvätta bilen i tvättanläggning med bra reningsutrustning.<br />
7 .2 .3 Bryggerier och läskedryckstillverkning<br />
Flödet bör utjämnas i bassäng och pHvärdet justeras<br />
innan <strong>av</strong>loppsvattnet släpps ut till <strong>av</strong>loppsreningsverket.<br />
Process<strong>av</strong>loppsvatten innehåller höga halter <strong>av</strong><br />
organiskt material (BOD, COD, suspenderade ämnen<br />
<strong>från</strong> processer och tappning samt rester <strong>av</strong> medel <strong>från</strong><br />
rengöring <strong>av</strong> utrustning, golv, flaskor och backar.<br />
Rengöringen ger både ett surt och ett basiskt <strong>av</strong>loppsvatten.<br />
Denna typ <strong>av</strong> verksamhet med omfattande<br />
rengöringsprocesser och höga vattenflöden kan ge ett<br />
<strong>av</strong>sevärt tillskott <strong>av</strong> metaller till <strong>av</strong>lopps re ningsverken.<br />
Sannolikt härrör metallerna till stor del <strong>från</strong> ledningsmaterial<br />
och utrustning i anläggningen. Det är viktigt<br />
att vattenbesparande åtgärder <strong>vid</strong>tas så långt det är<br />
möjligt. Rening och återanvändning <strong>av</strong> skölj vatten kan<br />
vara en sådan åtgärd. Se även kap. 5.1 Metaller.<br />
7 .2 .4 Byggarbetsplatser<br />
Avloppsvatten <strong>från</strong> byggarbetsplatser kan uppstå efter<br />
sprängning, borrning och länshållning. Efter lokal<br />
rening och beroende på förorenings innehåll, bör detta<br />
kunna <strong>av</strong>ledas direkt till en recipient, <strong>av</strong>loppsnätet eller<br />
infil treras i mark. Vatten som innehåller låga föro renings<br />
halter bör inte belasta <strong>av</strong>loppsreningsverken utan<br />
be hand las lokalt (renas t.ex. i slam och olje<strong>av</strong>skiljare)<br />
och <strong>av</strong>ledas till mark eller vattenområde. Vid utsläpp<br />
till mark eller vattenområde ska kommunens miljökontor<br />
alltid rådfrågas. VAhuvudmannens bedömning<br />
<strong>av</strong>gör dock om bygg<strong>av</strong>loppsvattnet kan tas emot i<br />
renings verket samt vilka kr<strong>av</strong> som ska gälla.<br />
7 .2 .5 Deponier<br />
Enligt systemet för certifiering <strong>av</strong> slam måste<br />
lakvattnet <strong>från</strong> en deponi kopplas bort alternativt<br />
renas och visas vara harmlöst innan det kan släppas<br />
till <strong>av</strong>loppsreningsverk eller recipient.<br />
Lakvatten <strong>från</strong> deponier innehåller främst tungmetaller,<br />
klorider, sulfater, kväve och organiska ämnen.<br />
Låga metallhalter men höga flöden ger totalt stora<br />
mängder metaller som följer med lakvattnen. Metaller<br />
binds som sulfider i anaeroba deponier men kan frigöras<br />
när deponierna <strong>av</strong>slutas och blir aeroba. Hittills har lakvatten<br />
ofta <strong>av</strong>letts till de kommunala <strong>av</strong>loppsreningsverken.<br />
Intern rening och utsläpp i närområdet blir mer<br />
vanligt. Det är dock viktigt att verksamhetsutövaren<br />
gör en bedömning <strong>av</strong> om recipienten kan klara att ta<br />
emot det renade lakvattnet. En biologisk och kemisk<br />
karaktärisering bör utföras och denna bör ligga till<br />
grund för bedömning om lakvattnet ska tas emot på<br />
reningsverket eller inte. Det är viktigt att lakvattnets<br />
toxicitet och innehåll <strong>av</strong> bioackumulerade substanser<br />
undersöks. Intern biologisk rening bör föregå rening i<br />
reningsverket. Försök har utförts med membranfiltrering<br />
med omvänd osmos (ROteknik) <strong>av</strong> lakvatten,<br />
vilket visat sig ge ett vatten med låga halter metaller och<br />
organiskt material. Problemet är dock att stora mängder<br />
koncentrat måste tas om hand.<br />
7 .2 .6 Energianläggningar<br />
Avloppsvatten <strong>från</strong> förbränningsanläggningar för<br />
energiproduktion bör i största möjliga mån återanvän<br />
das i processen. I andra hand bör det, efter<br />
effektiv rening, släppas direkt till recipient och inte<br />
ledas till kommunalt <strong>av</strong>loppsreningsverk.<br />
Pannvatten (bottenblåsningsvatten) har ofta en<br />
hög temperatur (70–80 °C) och bör om det släpps till<br />
<strong>av</strong>loppsreningsverk passera ett <strong>av</strong>spänningskärl som<br />
sänker temperaturen i anslutningspunkten till max<br />
50 °C. Hydrazin är reducerande och har använts som<br />
korrisionsinhibator i stora hetvattensystem. Hydrazin<br />
bör inte användas då det är mycket giftigt både för<br />
människa och vattenlevande organismer. Se även kap.<br />
7.2.19 Övrig verksamhet.<br />
Pannsotvatten innehåller ämnen, som inte är behand<br />
lingsbara i ett kommunalt <strong>av</strong>loppsreningsverk t.ex.<br />
metaller och PAH. Vissa sotvatten har även visat sig<br />
vara nitrifikationshämmande. Om utsläpp till<br />
kommunalt <strong>av</strong>loppsreningsverk är det enda alternativet<br />
ska sotvattnet, före utsläpp, behandlas genom metallutfällning,<br />
neutralisering och sedimentering. Fällning<br />
<strong>vid</strong> ett pH på ca 10 har visat sig ge goda resultat<br />
<strong>av</strong>seende reduktion <strong>av</strong> både metaller och nitrifika<br />
Svenskt Vatten P95 • 29
Change language