Naturvärdesinventering - Delområde Fjällberg - Nordisk Vindkraft

More documents

Recommendations

Info

4inventeringsområdet finns två bosättningar. <strong>Fjällberg</strong>, vilken omfattar ett par gårdar belägna mellan Galtryggen och <strong>Fjällberg</strong>stjärnen. Utanför inventeringsområdets sydöstra hörn ligger byn Ledningsvall, vilken är den närmast liggande större bosättningen. På ett par kilometers avstånd ligger också byarna Sandsjö och Myrträsk sydväst respektive norr om inventeringsområdet. Inventeringsområdet nås medhjälp av ett antal skogsbilvägar som angör området från samtliga vädersträck. Mellan Mossaberget och Granberget - västra löper en kraftledning i nord-sydlig ritning genom inventeringsområdet. 7 Skog Ungefär 80 % av det inventerade området utgörs av skogsmark, av den är den övervägande delen produktiv skogsmark. Gran är det trädslag som dominerar, men tall och även contorta förekommer, speciellt i ungskogsplanteringar. Produktionsbeståndes areella fördelning inom inventeringsområdet är relativt jämn, med allt ifrån nyupptagna hyggen, planteringar, ungskogar, röjnings- och gallringsskogar till äldre produktionsbestånd av gran. De äldre produktionsbestånden har efter avverkning till stor del lämnats för fri utveckling. Bestånden är lågproducerande, luckiga och glesa och har ett stort lövinslag, vilket ökar med höjden. Skogsmarken är i huvudsak av blåbärstyp på frisk mark och karaktäriseras av en relativt artfattig flora. Inslag med mer ört- och bräkenvegetation återfinns i fuktigare stråk utmed sluttningarna, i låglänt terräng av översilningskaraktär med äldre granskog och utmed skogsbäckarna. Inom inventeringsområdet finns betydande arealer med äldre naturskogsliknande granskogar. Dessa är främst knutna till bergkullarna på Mossaberget, Järnesberget, Storberget och Granberget - östra. Dessa har karaktären av höglägesskog av äldre gran som bildar relativt glesa bestånd på frisk och blåbärsdominerad mark, men där även lingon, kråkbär och smalbladiga gräs förekommer. Fuktiga bäckmiljöer med grovstammig granskog är miljöer inom inventeringsområdet som hyser höga naturvärden. 7 18
4 Lövinslaget, speciellt av björk men även sälg och asp är stort och ökar ju högre upp i landskapet man förflyttar sig. På vissa av bergkullarnas hjässor är björkinslaget mycket stort och dominerar trädskiktet, men fortfarande står här en och annan senvuxen gran med en hel del hänglavar i grenverket. Bestånden uppvisar en kavalkad av naturskogskaraktärer som: gamla granar och grova granar, vilka ofta är hänglavsdraperade; död ved i olika former som lågor, högstubbar och torrakor samt granar med toppbrott. Till dessa strukturer är en stor mängd rödlistade lavar och vedsvampar knutna. Bestånden uppvisar också av en lång kontinuitet av lövträd, där framförallt sälg och asp är viktiga naturvärdesträd i den boreala skogen, med en avsevärd mängd rödlistade arter knutna till sig. Även om en del av dessa bestånd till synes är av urskogskaraktär finns det andra delar som är påverkade av plock- och dimensionshuggning. Andra delar är påtagligt brandpräglade, vilket inte bara visar sig i form av kolnad ved och brandljud, utan också i form likåldriga bestånd som uppkommit efter brand, liksom ökad tillgång på brandgynnade träd som tall och asp och en mindre andel död ved på marken. Längre ner på sluttningarna, i sänkor och längs surdråg och bäckar är skogen mer välsluten och framförallt i fuktiga bäckmiljöer kan granarna uppvisa en imponerande grovlek. I dessa brandrefugiala områden uppvisar bestånden en lång obruten lågakontinuitet med död ved i olika nedbrytningsstadier. Här finns också påfallande mycket grov död ved och till den är en avsevärd mängd rödlistade vedsvampar knuten. Andra skogliga miljöer som uppvisar höga naturvärden i inventeringsområdet är myrholmar, myrkanter och gransumpskogar med gamla senvuxna och lavbeväxta granar och inslag av död ved. Inom området finns också skogliga impediment på hällmark eller bergsbranter där vegetationen har fått stå orörd. Till de äldre naturskogliknande bestånden är inte bara en stor mängd signalarter och rödlistade arter av framförallt lavar och vedsvampar knutna (redovisas i faktaruta i kap. 5), utan här lever också en del arter av fågel som gynnas av sådana miljöer. Exempel på identifierade sådana är lavskrikaNT , spillkråka, större hackspett och tretåig hackspettNT samt tjäder, orre, järpe och dalripa. Myrar Ungefär 20 % av det inventerade området utgörs av våtmarker. Myrmarkerna inom inventeringsområdet varierar i utbredning från små solitära back- och lutningskärr på bergssluttningarna, till mer utdragna kärr längs sluttningarna till mer terrängtäckande myrar med anslutande lutningskärr. På flera myrar finns utbredda stråk med strängar och flarkar. Även betydande områden med mjukmattor och lösbottnar samt myrtjärnar finns inom myrarna i inventeringsområdet. Gemensamt för våtmarkerna inom inventeringsområdet är fattigkärrvegetationen. Karaktäristiska element är den öppna fastmattan på vitmossa med en fältvegetationen dominerad av taggstarr, trådstarr, flaskstarr, snip och tuvull, men där arter tranbär, rosling, ängsull, sileshårsarter samt sump-, dy- och stjärnstarr är frekvent förekommande. På blötare partier, i surdråg och rännilar med rörligt markvatten växer flaskstarr tillsammans med vattenklöver. I laggzonen i myrens utkanter växer flaskstarr och knoppvitmossa, ofta tillsammans med kråkklöver och ett busk- och trädskikt av vide och björk. På torrrare partier dominerar fattigrisvegetationen med kråkbär, ljung och hjortron med ett busk- och trädskikt 19
Page 1 and 2: Produktion: Enetjärn Natur AB 2012
Page 3 and 4: Innehåll Om dokumentet ...........
Page 5 and 6: 1 1 Inventeringsområde Översiktsk
Page 7 and 8: 2 Metodik I detta kapitel beskrivs
Page 9 and 10: 3 I detta kapitel beskrivs det omgi
Page 11 and 12: 4 4 Inventeringsområde Myrskyddspl
Page 13 and 14: 5 3 Området ligger över högsta k
Page 15 and 16: 3 I det omgivande landskapet finns
Page 17: 6 4 I detta kapitel ges en mer deta
Page 21 and 22: 4 Granträsket. Granån är ett bif
Page 23 and 24: Inventeringsområde Område med på
Page 25 and 26: 11 A 1 Naturskog efter Granån Klas
Page 27 and 28: 4 Beskrivning: Objektet är ett öp
Page 29 and 30: 17 A 7 Öppen myr Klass 2 29 4 någ
Page 31 and 32: 4 måttliga branter. Åt nordost av
Page 33 and 34: i stort sett sprickor, och hela hä
Page 35 and 36: 4 starr- och tuv-vegetation med sm
Page 37 and 38: 4 Bedömning: Höga naturvärden kn
Page 39 and 40: 26 4 A 28 Skogsbäck (Biotopskydd n
Page 41 and 42: 29 A18 A18 B1 B1 A18 A18 A18 B4 B2
Page 43 and 44: senvuxna små risgranar. Här och v
Page 45 and 46: 4 signalarter och rödlistade arter
Page 47 and 48: 4 Både i den södra delen och i de
Page 49 and 50: B9 B8 38 38 B6 B11 Naturvärdesobje
Page 51 and 52: 4 Beskrivning: Flera mindre våtmar
Page 53 and 54: 41 blåslav NT och allmänt med gar
Page 55 and 56: 42 C7 42 C7 C8 Naturvärdesobjekt i
Page 57 and 58: 45 granskog med gamla, knotiga och
Page 59 and 60: 46 D 7 Mindre kärr Klass 2 Kärr m
Page 61 and 62: 4 Bedömning: Mycket höga naturvä
Page 63 and 64: 5 Området kring Fjällberg kommer
Page 65 and 66: 51 50 5 De rödlistade arter som hi
Page 67 and 68: 5 sälgar. Den växer ofta på samm
Page 69 and 70:
6 förekomster är oftast känsliga
Page 71:
Källor Webbsidor Uppgifter om nyck
show all

Naturvärdesinventering - Delområde Fjällberg - Nordisk Vindkraft

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?