Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 

Gruppstation för vindkraft vid 

Bredträsk i Sorsele kommun, 

Västerbottens län 

Miljökonsekvensbeskrivning 

Slutversion 2010-11-22

Om dokumentet 

NV Nordisk Vindkraft AB 

Gruppstation för vindkraft vid Bredträsk i Sorselse kommun, Västerbottens län – miljökonsekvensbeskrivning 

Utredningen har genomförts under tiden mars 2012 till november 2012. 

Detta dokument är en inlaga i NV Nordisk Vindkraft AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en vindkraftanläggning 

med 10 vindkraftverk vid Bredträsk i Sorsele kommun. 

Följande personer har medverkat i utredningen: 

Anne Walkeapää – uppdragsledare, beskrivningar och bedömningar. Utbildad inom mijlö- och hälsoskydd 

med erfarenhet av MKB och stor erarenhet av rennäring. 

Tove Hägglund – utredningar, beskrivningar och bedömningar. Geovetare med erfarenhet av MKB och 

inventering. 

Anders Enetjärn – mentor bland annat i form av stöd vid bedömningar. Jägmästare med stor erfarenhet 

av MKB både ur myndighetsoch konsultperspektiv. 

Karolina Adolphson – kvalitetsgranskning. Biolog med stor erfarenhet av MKB både ur myndighetsoch 

konsultperspektiv. 

Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. 

Omslagets framsida: Vy mot Setmyrlidens västra sluttning från våtmarken i Bredträsk utredningsormådes 

nordligaste del. 

Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. 

© Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande Dnr i2012/1036 

2

Innehåll 

Om dokumentet .......................................................................................................................................................... 2 

Icke-teknisk sammanfattning .................................................................................................................................4 

1 Inledning..................................................................................................................................................................... 7 

1.1 Sökanden .................................................................................................................................................7 

1.2 Syfte med MKB .................................................................................................................................... 8 

1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning ................................................................................... 8 

1.4 Om samrådsprocessen .................................................................................................................... 9 

1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar .............................................................10 

2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen ........................................................................................... 11 

2.1 Lokaliseringsalternativ ......................................................................................................................11 

2.2 Noll-alternativ .................................................................................................................................... 13 

2.3 Beskrivning av huvudalternativet ................................................................................................15 

3 Landskapets förutsättningar och värden .................................................................................................. 29 

3.1 Analys av det omgivande landskapet .......................................................................................29 

3.2 Omgivande områden av riksintresse ........................................................................................ 33 

3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet ..........................................34 

3.4 Friluftsliv ..............................................................................................................................................44 

3.5 Kulturmiljö ..........................................................................................................................................45 

4 Rennäringens förutsättningar .........................................................................................................................47 

4.1 Malå sameby ...................................................................................................................................... 47 

4.2 Markanvändning och årscykel .................................................................................................... 47 

4.3 Samebyarnas markanvändning i närområdet ......................................................................49 

5 Mark och vatten ................................................................................................................................................... 51 

5.1 Skogs- och jordbruk ..........................................................................................................................51 

5.2 Berg, grus och mineral.....................................................................................................................51 

5.3 Vattentillgångar .................................................................................................................................51 

6 Samhällsförutsättningar ................................................................................................................................. 53 

6.1 Sorsele kommun ...............................................................................................................................53 

6.2 Malå kommun ...................................................................................................................................53 

6.3 Bygden kring utredningsområdet ..............................................................................................53 

6.4 Turism ..................................................................................................................................................54 

6.5 Luftfarten ............................................................................................................................................55 

7 Skadeförebyggande åtgärder ......................................................................................................................... 56 

7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning ...............................................................56 

7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild ....................................................... 57 

7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljön ............................................................ 57 

7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets och turismens intressen ...........58 

7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer ..........................................................58 

7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen ...........................................59 

7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen ............................................................59 

7.8 Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor ......................................................59 

7.9 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden ...........................................................59 

7.10 Åtgärder för att begränsa risker................................................................................................ 60 

8 Bedömda konsekvenser .................................................................................................................................. 62 

8.1 Metodik .................................................................................................................................................62 

8.2 Klimat- och miljöeffekter ..............................................................................................................63 

8.3 Ekosystemtjänster ..........................................................................................................................64 

8.4 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen ..........................................................................................65 

8.5 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer ........................................................................................65 

8.6 Konsekvenser för landskapsbilden ........................................................................................... 67 

8.7 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna ....................................................... 75 

8.8 Konsekvenser för friluftslivet och turismen ...........................................................................85 

8.9 Konsekvenser för kulturmiljön ................................................................................................... 88 

8.10 Konsekvenser för rennäringen ................................................................................................. 89 

8.11 Konsekvenser för användningen av naturresurser ..............................................................94 

8.12 Konsekvenser för luftfartens intressen ...................................................................................95 

8.13 Konsekvenser genom ljudutbredning .................................................................................... 96 

8.14 Konsekvenser genom skuggor och reflexer ......................................................................... 98 

8.15 Konsekvenser genom elektromagnetiska fält ....................................................................101 

8.16 Konsekvenser under byggskedet ...........................................................................................103 

8.17 Säkerhet ........................................................................................................................................... 107 

9 Uppföljning ..........................................................................................................................................................113 

Källor .............................................................................................................................................................................114 

Bilagor...........................................................................................................................................................................118 

3

Icke-teknisk sammanfattning 

NV Nordisk Vindkraft AB planerar att etablera en vindkraftanläggning om 10 vindkraftverk inom ett 

område ca 30 km öster om Sorsele tätort i Sorsele kommun, Västerbottens län. Anläggningen beräknas 

kunna producera 65 - 105 GWh per år. 

Området vid Bredträsk 

Utredningsområdet utgörs av två skogsklädda höjder, Granliden och Setmyrliden, och breder ut sig 

mellan 530 och 630 m.ö.h. Landskapet omkring utredningsområdet består av skogsklädda berg och 

vidsträckta myrområden. Närmaste större vattendrag är Skellefteälven i norväst och Malån sydväst om 

utredningsområdet. Området kring Bredtrsk är glesbefolkat och uppskattningsvis bor ca 300 personer 

inom en mils radie från utredningsområdet. 

Valet av lokalisering 

Nordisk Vindkraft har utarbetat en GIS-modell för urval av områden för etablering av vindkraft. Modellen 

bygger på vindförutsättningar och motstående intressen. Bredträsk har där jämförts med andra 

tänkbara lokaliseringar över hela landet. GIS-modellen rangordnar områdena inbördes utifrån vindstyrka, 

nätanslutning och ingenjörsmässiga förutsättningar. Bredträsk är ett av områdena med hög rang. 

Vindförhållandena vid Bredträsk är bra och delar av utredningsområdet ligger inom riksintresse för 

vindbruk. Mätningarna har visat att medelvindhastigheten är 6,75 m/s på en höjd av 80 m över marken 

inom utredningsområdet. Dessutom är förutsättningarna för nätanslutning och transportvägar goda 

och markavtal är tecknade med berörda markägare. De motstående intressena är få. För ett antal boende 

i trakten kring den planerade vindkraftanläggningen kommer dock landskapsbilden att förändras 

påtagligt. 

Detta innebär sammantaget att Nordisk Vindkraft bedömer Bredträsk som väl lämpat för etablering av 

en vindkraftanläggning. 

Samråd 

Samrådsprocessen kring projektet påbörjades under april 2012. Samrådet har inneburit samrådsmöten 

med berörda i bygden, länsstyrelsen, Sorsele kommun m.fl. Synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden 

från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse. 

Anläggningen 

Tillståndsansökan avser 10 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 200 meter. Vindkraftanläggningen 

kommer med sina vägar och etableringsytor att permanent ta i anspråk ca 6 % av de 755 ha som utgör 

utredningsområdets totala areal. Anläggningen avses anslutas till elnätet vid Vattenfalls anläggning vid 

Grundfors, ca 70 km från utredningsområdet, via en kraftledningsgata som löper ca 4 km nordväst om 

utredningsområdet. 

4

Riksintressen 

Inom utredningsområdet för vindkraft finns, utöver riksintresset för vindbruk, i dess nordvästra del en 

liten del av ett riksintresse för rennäringen. Inom en 10 km-radie från utredningsområdet förekommer 

tre olika typer av riksintressen, men inget av dessa bedöms påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. 

Landskapets och samhällets förutsättningar 

Naturmiljön har beskrivits i en särskild naturvärdesinventering. Ca 75 % av utredningsområdet utgörs av 

skogsmark och resterande delar av myr. Inom utredningsområdet finns inga områden med lagstadgat 

skydd, men delar av skogsmarken är utpekade som nyckelbiotoper och ytterligare andra delar är utpekade 

som skyddsvärda statliga skogar i den s.k. SNUS-inventeringen. I övrigt finns mindre objekt med 

naturvärden i form av små våtmarker och skogsobjekt. 

Vindkraftanläggningen har anpassas för att göra så litet intrång som möjligt i de naturvärden som 

dokumenterats genom naturinventeringen. Merparten av naturvärdena har kunnat undvikas, men en 

våtmark med höga naturvärden kommer att beröras av en ny väg och kabelförläggning. 

Utredningsområdet omges av ett tiotal mindre byar och ytterligare några enskilda boställen med sammanlagt 

några hundra invånare. Ungefär 30 av dessa bor i Bredträsk som är den största byn i omgivningen. 

Rennäringen 

Utredningsområdet vid Bredträsk är, med undantag för en mycket liten del av dess nordvästra hörn, 

inte utpekat som ett område av särskild betydelse för rennäringen och berörs inte av något riksintresse. 

Samebyarna nyttjar dock området som flyttled och trivselland. En vindkraftanläggning kan göra det 

svårare för renskötarna att flytta renarna genom området. 

Konsekvenser 

De konsekvenser som beskrivs i tabell 1 på sidan 6 är kvarstående konsekvenser efter en rad skadeförebyggande 

åtgärder som kommer att vidtas. 

Konsekvensanalyserna är gjorda med utgångspunkt från bedömningsgrunder som är anpassade till 

vart och ett av de teman som beskrivs. 

5

Tabell 1. Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga o.s.v.) och måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen. 

Samhälls- eller bevarandeintresse Bedömda konsekvenser 

Klimat- och miljöeffekter Positiva konsekvenser. Anläggningen kommer att bidra till nationella åtaganden genom 

minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila 

bränslen för energiproduktion minskar. 

Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de 

sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas. 

Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö 

totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar. 

Förändring av landskapsbilden Måttlig, på gränsen till liten, förändring. Måttligt stor anläggning där relativt få människor 

kommer att ha utblickar mot anläggningen. Delar av anläggningen kommer 

att synas på relativt nära håll från ett antal byar. Anläggningen kommer dock att 

utgöra en stor kontrast mot omgivande skogsmark och därför utgöra ett dominerande 

inslag i landskapsbilden. 

Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och 

övrig fauna 

Små konsekvenser. Området domineras av skogsbruk. Delar med högre naturvärden 

undviks i mycket hög grad vid lokalisering av vindkraftverk med tillhörande 

infrastruktur. Anläggningen medför dock måttliga konsekvenser för en våtmark 

inom området, och måttliga till små konsekvenser för kungsörn. 

Konsekvenser för friluftslivet Små konsekvenser. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen 

påverkas inte, men upplevelserna förändras. 

Konsekvenser för den lokala turismen Måttliga konsekvenser. Upplevelsevärdena kommer att förändras vilket ger förändrade 

möjligheter att marknadsföra den ”orörda” naturen. 

Konsekvenser för kulturmiljön Obetydliga konsekvenser. Varken vetenskapliga eller pedagogiska värden är hotade. 

Visuell påverkan skadar inte värdena mer än obetydligt. 

Konsekvenser för användningen av naturresurser 

Positiva konsekvenser. Faktisk markpåverkan är liten. Skogsbruk påverkas ej. Däremot 

möjliggörs nyttjandet av en ny naturresurs inom utredningsområdet. 

Konsekvenser för luftfartens intressen Obetydliga konsekvenser. MSA-ytor påverkas inte. 

Konsekvenser för rennäringen Rennäringens konsekvenser se kap 8.10. 

Konsekvenser genom ljudutbredning Boendekvalitén för ett litet antal människor påverkas utan att riktvärden överskrids 

inom ett område som i övrigt är en tyst miljö. 

Konsekvenser genom skuggor och reflexer Små konsekvenser. Vid ett tiotal byggnader riskerar riktvärden att överskridas. 

Skuggdetektorsystem kommer att installeras för att riktvärdena ska underskridas. 

Konsekvenser i byggskedet Måttliga konsekvenser. Anläggningsarbetet sker relativt nära bebyggelsen i Granliden. 

Antalet transporter per dag blir få då de fördelas över en lång tidsperiod. 

Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 

6

1 Inledning 

Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga 

handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. 

Bredträsk utredningsområde för vindkraft ligger i Sorsele kommun i ett område med god potential för 

vindkraftsproduktion. Nordisk Vindkraft har därför för avsikt att etablera en vindkraftanläggning här. 

Ansökan omfattar tillstånd för uppförande och drift av en anläggning med 10 vindkraftverk. 

Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningens 

tillåtlighet och för fastläggande av tillstånd och villkor för verksamheten. Anläggningen ska 

prövas enligt 9 kapitlet miljöbalken. 

1.1 Sökanden 

Sökanden i detta tillståndsärende är Bredträsk Vindkraft AB. Företagets kontaktperson är: 

Patrik Sjöö 

Bredträsk Vindkraft AB 

c/o NV Nordisk Vindkraft AB 

Lilla Bommen 1 

411 04 Göteborg 

Bredträsk Vindkraft AB är ett helägt dotterbolag till NV Nordisk Vindkraft AB. Nordisk Vindkraft AB 

bildades 2002 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien 

– ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd, startades 1981 och sedan starten har 

bolaget utvecklat och byggt vindkraftanläggningar runt om i världen med en total installerad effekt på 

över 6 000 MW och har av dessa ca 700 MW i egen produktion. 

Nordisk Vindkrafts vindkraftanläggning i Havsnäs, Strömsunds kommun, togs i bruk under år 2010. Med 

sina 48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW är det för närvarande Sveriges största landbaserade 

vindkraftanläggning. 

Nordisk Vindkraft projekterar, bygger och driver vindkraftanläggningar i Norden. För närvarande pågår 

projektering av ett flertal vindkraftanläggningar. 

7 

1

1.2 Syfte med MKB 

Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (hädanefter benämnd MKB) är – enligt 6 kapitlet miljöbal- 

ken – att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels 

på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen 

med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och 

energi. 

Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 

1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning 

MKB är dels ett huvuddokument som med text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, 

dels tekniska ritningar och kartor som redovisas som bilagor. 

MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering 

och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens 

med andra alternativa lokaliseringar. 

Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. 

Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska 

få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för 

vindkraftanläggningen. 

Kapitel 3 – det första av de fyra förutsättningskapitlen – beskriver de förutsättningar som råder med 

avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena 

i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets 

livsmiljöer och arter. 

Kapitel 4 beskriver rennäringens förutsättningar. Beskrivningen berör inledningsvis berörd samebys 

årscykel i stort för att sedan fokusera på förhållandena kring Bredträsk. 

Kapitel 5 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. 

Kapitel 6 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar 

området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. 

befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. 

Kapitel 7 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad 

åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för 

människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Nordisk 

Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. 

Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till 

8 

Utredningsområde 

Det område inom vilket vindkraftanläggningen 

vid Bredträsk planeras 

kallas i MKB-dokumentet för utredningsområdet. 

Vindkraftverk planeras 

att sättas upp på två höjder inom 

utredningsområdet, Granliden och 

Setmyrliden.

tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstå- 

ende konsekvenser efter vidtagna åtgärder. 

Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors 

hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Bredträsk. Konsekvenserna är de som bedöms 

kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenterats i kapitel 7. För konsekvensbedömningarna 

används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive 

avsnitt. 

Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 

1.4 Om samrådsprocessen 

Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, se bilaga 1 och 2. 

Samrådsprocessen kring vindkraftanläggningen vid Bredträsk påbörjades under april 2012 med att 

Nordisk Vindkraft via annons i lokaltidningar, på företagets hemsida och med utskick till fastighetsägare 

inom tre km från den planerade vindkraftanläggningen inbjöd till ett öppet samråd. Mötet hölls i Folkets 

Hus i Slagnäs den 8 maj 2012. 

Samtidigt skickade Nordisk Vindkraft ut inbjudan att delta i samrådsprocessen till samtliga berörda 

myndigheter, organisationer och företag. 

Samrådsunderlaget bestod av en projektbeskrivning, ett utkast till MKB samt rapporten från den naturinventering 

som genomförts. MKB-utkastet kunde ses som en anvisning om vad den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen 

skulle komma att innehålla. Här beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på 

ett översiktligt sätt. 

Handlingarna har funnits tillgängliga på bolagets hemsida fram till dess att ansökan lämnades in. Materialet 

har även gått att beställa från Nordisk Vindkraft. 

Samrådet avslutades i och med att bolaget lämnade in sin tillståndsansökan. När Länsstyrelsen mottagit 

ansökan och MKB och anser dem vara kompletta kungörs ärendet i ortspressen. Samtidigt skickas 

ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del 

av handlingarna. De finns också tillgängliga hos Länsstyrelsen. 

Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till Länsstyrelsen inom den tid som 

angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till bolaget som får 

tillfälle att bemöta det som framförts. 

9 

1

1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar 

Den planerade vindkraftanläggningen vid Bredträsk kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov 

av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter 

och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett 

all annan energi produktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar 

visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är 

nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). 

Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som 

klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. 

Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. 

År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga 

förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade 

riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 

TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av 

havsbaserade vindkraftverk. 

Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt 

vindbruk” (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: 

”Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad 

av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för 

elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. 

Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på 

miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav.” 

Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara 

energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet 

är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 

2020 (Regeringen, 2009). Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen 

för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. 

Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med 

Under 2011 producerades drygt 6 TWh 

någon TWh. 

vindkraftsel i Sverige. 

1 TWh räcker exempelvis till att driva 

alla Sveriges tåg, tunnelbanor och 

spårvagnar i fyra månader. 

Källa: Energimyndigheten, 2010. 

Transportsektorns energianvändning 

2008. ES 2009:04 

10

2 

Kapitlet beskriver den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förut- 

2 Lokalisering och beskrivning 

av anläggningen 

sättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alterna- 

tiva lokaliseringar. 

2.1 Lokaliseringsalternativ 

Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att 

nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och 

fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt 

långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning 

inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen 

i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur Nordisk 

Vindkraft gått till väga för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige, vilka inte alltid 

sammanfaller med riksintresse för vindbruk. 

Bra vindförutsättningar och 

få motstående intressen 

Nordisk Vindkrafts arbete med att välja ut områden 

som kan vara lämpliga att etablera vindkraft i har skett 

i två steg. I steg ett preciserades en lista över tänkbara 

områden utifrån vindförutsättningar och motstående 

intressen. Rent praktiskt gjordes detta med hjälp av 

en GIS (geografiskt informationssystem)-modell som 

Nordisk Vindkraft själva har utvecklat. 

GIS-modellen är utformad så att den kan ge en bild av 

hur vindförutsättningarna och de motstående intressena 

ser ut på varje enskild plats i hela Sverige. Vinddata i 

GIS-modellen kommer från tre olika källor: 

• den så kallade MIUU (Meteorologiska institutionen 

vid Uppsala universitet)-modellen, en 

kartläggning av vindpotentialen, 

• En vindmodell som Nordisk Vindkraft låtit ta 

fram, 

11 

Motstående intressen i Nordisk 

Vindkrafts GIS-modell 

Riksintresse rennäring 

Riksintresse naturvård 

Riksintresse kulturmiljövård 

Riksintresse friluftsliv 

Riksintresse obruten kust 

Riksintresse högexploaterad kust 

Riksintresse obrutet fjäll 

Natura 2000-områden 

Nationalparker 

Naturreservat 

Kulturreservat 

Djur- och växtskyddsområden 

Boverkets stoppområden för vindkraft 

Boverkets planeringsområden för vindkraft 

Riksantikvarieämbetets värdeområden 

Riksantikvarieämbetets frisiktsområden

2 

• egna vindmätningar som Nordisk Vindkraft har gjort på olika platser i Sverige. 

De motstående intressen som lagts in i modellen anges i faktarutan på sidan 11. 

Med kriterierna att medelvindhastigheten ska vara omkring sju meter per sekund i navhöjd och att få, 

eller helst inga, motstående intressen ska beröras har Nordisk Vindkraft med GIS-modellens hjälp preciserat 

en lista över tänkbara områden. 

Rangordning av områden 

Steg två i arbetet har varit att rangordna områdena i den framtagna listan. Rangordningen har skett 

utifrån vindstyrka, nätanslutning, ingenjörsmässiga förutsättningar och en bedömning av osäkerheten i 

tidigare bedömningar. 

När det gäller nätanslutningen har en bedömning gjorts av hur dyr denna kommer att bli och det beror 

framför allt på hur långt det är från det aktuella området till en lämplig anslutningspunkt till elnätet. 

För att en anslutning ska kunna komma till stånd måste det också finnas tillräckligt med ledig kapacitet 

på det aktuella elnätet. I bedömningen av de ingenjörsmässiga förutsättningarna har man bl.a. tittat 

på åtkomst till området, d.v.s. närheten till lämplig transportväg för vindkraftverkens alla delar, och hur 

pass komplicerat det kommer att bli att anlägga vindkraftverken i området. Ju kostsammare nätanslutning 

och åtkomst desto fler vindkraftverk behöver kunna anläggas i området för att få lönsamhet i projektet. 

I alla dessa bedömningar finns naturligtvis ett visst mått av osäkerhet. Slutligen har en bedömning 

gjorts av hur stor denna osäkerhet är. Även detta har vägts in vid rangordningen av områdena. 

Områdena med högst rang har hamnat högst upp i listan. När Nordisk Vindkraft sedan gått vidare med 

planeringen för enskilda projekt har man således börjat med områdena allra högst upp i listan. Bredträsk 

är ett av dessa områden. 

Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar 

Bredträskprojektet och projekten Verboberget, Granliden, Fiskträskberget och Tuggeliden, som beskrivs 

mer i detalj nedan, ligger alla högt upp i rankningslistan. Förutsättningar som kommer fram under hand 

när projektören utvecklar ett projekt kan dock göra att projektet kan bli svårt eller till och med omöjligt 

att gå vidare med. Sådana förutsättningar kan vara att man inte får till stånd avtal med markägare 

eller att oförutsedda motstående intressen eller omständigheter som fördyrar projektet mycket dyker 

upp. För två av projekten, Fiskträskberget och Tuggenliden, har dessa komplikationer uppstått och i de 

fallen har Nordisk Vindkraft valt att inte gå vidare med projekten. Verboberget och Bredträsk är inte att 

betrakta som egentliga alternativ till varandra. Förutsättningarna för vindkraft på båda dessa platser är 

så pass bra att Nordisk Vindkraft bedömer att vindkraftetablering kan ske på båda lokaliseringarna. 

Huvudalternativet Bredträsk 

Bredträsk består av två höjder, Granliden och Setmyrliden, i skogslandskapet i Sorsele kommun, Västerbottens 

län. Området har god potential för just vindkraftsproduktion inte minst för att det är hög vindhastighet 

i området och få närboende. Här planeras 10 vindkraftverk. De naturvärden som identifierats 

12

2 

i samband med naturinventeringen har i mycket hög grad kunnat undvikas vid planeringen av lokalise- 

ringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur. 

Alternativ Verboberget 

Verboberget ligger i Sorsele kommun, Västerbottens län. Området, som består av höjder i skogslandskapet, 

har god potential för just vindkraftsproduktion inte minst för att det är hög vindhastighet i 

området och få närboende. Här planeras 5 vindkraftverk. 

Alternativ Granliden 

Granliden där elva vindkraftverk planeras, ligger i Norrbottens län. Området ligger i skogslandskapet vid 

byn Gullön ca 35 kilometer väst om Arvidsjaur, och rådighet finns för området. Vindförhållandena, möjligheten 

till elanslutning och tillgången till transportvägar är goda. Anläggningen kan uppföras utan att 

områden med höga naturvärden berörs mer än marginellt. Inga konflikter med militärintressen föreligger. 

NV har ansökt om att anlägga en vindkraftanläggning vid Granliden men dragit tillbaka sin ansökan 

då Arvidsjaur kommun varit restriktiva i att bevilja vindkraftanläggningar. 

Alternativ Fiskträskberget 

Fiskträskberget och Sotträskberget, där möjlighet fanns för upp till 10 vindkraftverk, ligger i västra delen 

av Arvidsjaurs kommun. Området utgörs av skogklädda berg med brant terräng. I området finns inga 

motstående nationella intressen utpekade. Vindförhållandena på höjderna är goda, och området ligger 

nära väg E45 som är av god standard. Området utreddes närmare inför att markavtal skulle tecknas. Då 

uppdagades att området är för brant för transporter och kranuppställningsplatser, samt att det ligger 

för nära bostadshus. Senare pekade Arvidsjaurs kommun i sin samrådshandling för tillägg till översiktsplan 

ut en del av Fiskträskberget samt intilliggande lägre terräng som lämpligt för vindkraft. Detta 

föranledde Nordisk Vindkraft att utreda detta nya område. Området omfattar dock inte Sotträskberget 

och ligger till största delen nedanför Fiskträskberget i låglänta marker med dåliga vindförhållanden. 

Nordisk Vindkraft bedömer därför att en vindkraftetablering i det av kommunen utpekade området inte 

är intressant. 

Alternativ Tuggeliden 

Tuggenliden och Brånaberget, där 9 vindkraftverk planerades, ligger i Västerbottens län. Området 

ligger i skogslandet vid Knaften, söder om Lycksele. Markavtal fanns. Vindförhållandena, möjligheten till 

elanslutning och tillgången till transportvägar är goda. Det motstående intresse som framkommit är en 

gammelskog, men bedömningen var att vindkraftanläggningen kunde anläggas utan att beröra denna. 

Samråd hade genomförts, men Lycksele flygplats hade inte yttrat sig i detta. När Lycksele kommun 

skulle detaljplanelägga området uppdagades det att vindkraftetableringen stod i konflikt med det kommunala 

intresset Lycksele flygplats. Kommunen upprättade ingen detaljplan och Nordisk Vindkraft fick 

lägga ned projektet. 

2.2 Noll-alternativ 

Noll-alternativet innebär att det inte sker någon utbyggnad av vindkraftanläggningen vid Bredträsk. Det 

blir således svårare att uppnå de mål om förnybar energi som EU och Sverige ställt upp, se även avsnitt 

1.5. 

13

2Noll-alternativet innebär att den mängd el-energi som skulle produceras vid Bredträsk istället måste 

ersättas med el-energi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning av svensk 

kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft. 

En variant på noll-alternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen 

ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra 

delar av Europa. Den el-energi som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således 

i noll-alternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som 

följd. 

Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraftanläggningen är begränsade innebär ändå nollalternativet 

att ingrepp i skogs- och myrlandskapet och i rennäringens betesmarker och flyttleder vid 

Bredträsk helt uteblir. Inte heller kommer landskapsbilden att förändras. Störning från byggtiden och 

påverkan på friluftsupplevelserna kommer också att utebli, liksom påverkan på turismföretag. 

Arbetstillfällen 

Strömsunds kommun har tagit fram rapporten ”Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskalig 

vindkraft”. I rapporten ingår en fallstudie över hur många arbetstillfällen som har genererats under projektutvecklingsfas 

respektive byggfas för Nordisk Vindkrafts vindkraftanläggning i Havsnäs. Fallstudien visar att 

728 årsarbeten krävdes i de två faserna. 

Enligt den svenska branschorganisationen för vindkraft, Svensk Vindenergi, generar byggnation av en 

vindkraftanläggning även en multiplikatoreffekt, d.v.s. positiva effekter som uppstår i samhället i stort p.g.a. 

utbyggnad av vindkraftskapaciteten. Denna uppgår till ca 3 årsarbeten per MW (Svensk Vindenergi, 2009). 

För Havsnäs blir således sysselsättningseffekterna: 728 + (95,4 MW* 3 ) = 1014 årsarbeten. Det motsvarar 

ca 11 årsarbeten per installerad MW. 

Beräkning enligt ovan för Bredträsk visar att projektutvecklingsfas och byggfas skapar ca 440 årsarbeten. 

Se beräkning nedan. 

Projektutveckling och byggfas: 

10 vindkraftverk * 4 MW * 11 årsarbeten = 440 årsarbeten 

Arbetstillfällen under drift- och underhållsfas ingår inte i fallstudien för Havsnäs. Däremot har den amerikanska 

energimyndigheten utarbetat en modell för att beräkna sysselsättningseffekterna vid utbyggnad av 

vindkraft (United States Department of Energy, 2008). Den svenska branschorganisationen för vindkraft, 

Svensk Vindenergi, har bedömt att modellen även kan ge relativt tillförlitliga prognoser om vindkraftens 

sysselsättningseffekter i Sverige (Svensk Vindenergi, 2009). Enligt modellen åtgick det 2008 ungefär en 

halvtidstjänst per år och installerad MW för drift och underhåll. Siffran inkluderar även multiplikatoreffekter. 

Löpande drift och underhåll: 

10 vindkraftverk * 4 MW * 0,5 arbeten per år = 20 heltidsarbeten per år under vindkraftanläggningens drifttid 

Beräkning enligt ovan för vindkraftanläggningen vid Bredträsk visar att det för löpande drift och underhåll 

genereras ca 20 heltidsarbeten per år under vindkraftanläggningens drifttid. 

14

2 

Vindkraften är den enda energiformen med stor potential som inte efterlämnar en miljöskuld till fram- 

tida generationer. Ingen annan energiform i landet kan som vindkraften bidra väsentligt till en långsik- 

tigt hållbar utveckling. 

Noll-alternativet innebär också att de arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftanläggningen 

i uppbyggnads- och driftskede uteblir, se faktaruta. 

Noll-alternativet får således, med alla aspeker sammanvägda, bedömas som sämre än huvudalternativet. 

2.3 Beskrivning av huvudalternativet 

Lokalisering 

Vindkraftanläggningen är planerad ca 30 km öster om Sorsele i Västerbottens län, se karta i bilaga 3. 

Utredningsområdet ligger 530 - 630 meter över havet och utgörs av de två skogsbeklädda topperna 

Granilden och Setmyrliden. Utredningsområdet utgör en vattendelare och avvattnas i öster till Skellefteälven 

och i söder till Malån. Totalt planeras upp till 10 vindkraftverk med en maxhöjd på 200 m,. 

Utredningsområdet har god potential för just vindkraftsproduktion med en hög vindhastighet och få 

dokumenterade motstående intressen. 

Planerade vindkraftanläggningar i närområdet 

På Verboberget ca 11 km sydväst om Bredträsk utredningsområde planerar Nordisk Vindkraft en anläggning 

för 5 vindkraftverk om maximalt 200 m. 

Områdets lämplighet för vindkraft 

Topografi 

Höjderna som utgör utredningsområdet för vindkraft vid Bredträsk ligger i ett vidsträckt skogs- och 

våtmarkslandskap. Bebyggelse och odlingsmarker finns spritt i dalgångarna, främst vid sjöar och 

utmed de större vattendragen. Landskapet är beläget väl över högsta kustlinjen som i de norra delarna 

av Västerbottens län ligger på ca 220 m.ö.h. Dalgångarna kring Bredträsk ligger mellan ca 360 och 430 

m.ö.h. och de högsta topparna når över 700 m.ö.h. Höjden inom utredningsområdet varierar mellan ca 

530 och 630 m.ö.h. 

Topografin inom Bredträsk utredningsområde kan enkelt beskrivas på följande sätt: 

• Setmyrliden i utredningsområdets östra del utgörs av en relativt plan höjdrygg i nordväst-sydostlig 

riktning med en brant nordsluttning som vätter mot Skellefteälven. 

• Granliden i utredningsområdets västra del utgörs av en något brantare höjdrygg med 

nordväst-sydostlig riktning och en brant västsluttningar ner mot Gräsbäcken. 

• Centralt i utredningsområdet, omgivet av höjderna Setmyrliden och Granliden, ligger 

våtmarken Lidmyran. 

15

2Vindmätningar 

Nordisk Vindkraft kartlägger sedan augusti 2011 vindförhållandena genom vindmätningar vid Bredträsk. 

Mätmasten står på Granlidens norrsluttning. Vindmätningarna har visat att vindmedelhastigheten är 

6,75 m/s över utredningsområdet på en höjd av 80 m över marken. Vindrosor som visar den förhärskande 

vindriktningen och -styrkan finns i bilaga 4. 

1 

1 

Sammantaget bedöms vindförutsättningarna vara tillräckligt goda för att vindkraftanläggningen ska bli 

lönsam. 

Innan byggstart kommer ytterligare vindmätningar och analyser att genomföras för att fastställa vindhastigheten 

och vindens energiinnehåll med större noggrannhet. 

Utredningsområdetsinfrastrukturella 

förutsättningar 

är goda. Här en 

skogsbilväg som 

genomkorsar 

utredningsomrdet 

i nord-sydlig riktning. 

Få motstående intressen 

Utredningsområdet vid Bredträsk är väl lämpat för 

vindkraft med hänsyn tagen till områdets och omgivningarnas 

motstående intressen. Utredningsområdet 

överlappas till ungefär hälften av riksintresse för 

vindbruk. I utredningsområdets nordöstra hörn berörs 

riksintresse för rennäring. I övrigt berörs inga riksintressen 

och områden med höga naturvärden inom 

utredningsområdet kan i stor utsträckning undvikas. I 

de omkringliggande byarna bor ett hundratal personer. 

Dessa förutsättningar beskrivs utförligt i kapitel 3-6. 

Infrastruktur 

Områdets infrastrukturella förutsättningar är goda. 

Det finns vägar och skogsbilvägar i direkt anslutning till 

utredningsområdet (figur 1). En skogsbilväg passerar 

genom de centrala delarna av utredningsområdet i 

nord-sydlig riktning. Via de mindre vägarna i omgivningen 

finns anslutning till närliggande huvudvägar ner 

mot kusten. 

Det finns också goda förutsättningar att åstadkomma 

en bra anslutning till elnätet. Nordisk Vindkraft plane- 

16

2 

rar att ansluta vindkraftanläggningen till elnätet via en 130 kV-ledning till en av Vattenfalls anläggningar 

vid Grundfors. 

Utöver detta har det varit möjligt att träffa avtal med det skogsbolag som äger mark i utredningsområdet. 

Nordisk Vindkrafts utredningsområde 

Topparna Setmyrliden och Granliden vid Bredträsk är av Nordisk Vindkraft avgränsade som utredningsområde 

för vindkraftanläggningen. Hela anläggningen, förutom anslutande vägar och de elledningar 

som planeras binda samman vindkraftanläggningen med stamnätet, kommer att rymmas inom utredningsområdet. 

Utredningsområdets areal är 755 ha (7,55 km2 ). I MKB:n används återkommade begreppet 

utredningsområde. 

Utredningsområdet är den yta som undersökts och beskrivits noggrant med avseende på olika bevarande- 

och skyddsintressen. Utredningsområdet ligger också till grund för konsekvensanalysen. Det 

är således inom utredningsområdet som det gjorts en naturvärdesinventering och kulturmiljöanalys. 

Naturvärdesinventeringen (se bilaga 5), fågelutredningen (bilaga 6), kungsörnsinventeringen och 

pilgrimsfalksinventeringen omfattar dock ett något större område än själva utredningsområdet. Kulturmiljöanalysen 

(bilaga 7) är en litteraturstudie som omfattar både själva utredningsområdet och ett 

vidare landskap kring den planerade vindkraftanläggningen. En kulturmiljöinventering genomförs under 

hösten 2012 och ansökan kommer att kompletteras med resultaten av denna. Rennäringsutredningen 

omfattar dels den berörda samebyns betesmarker och dels området i och vid utredningsområdet 

(bilaga 32). 

Planförhållanden 

Utredningsområdet ligger i Sorseles kommun. Det berörs inte av detaljplaner eller områdesbestämmelser. 

Översiktsplan 

Den gällande översiktsplanen för Sorsele kommun antogs i april 2002. I översiktsplanen redovisas ett 

intresse, Malå samebys åretruntbetesmarker, som överlappar utredningsområdet för vindkraft. Utöver 

pågående markanvändning, vilken är rennäring och skogsbruk, anges ingen inriktning för markanvändningen 

i utredningsområdet. 

När det gäller vindkraft anges i översiktsplanen att Sorsele kommun är positiv till utbyggnad av vindkraft 

i inlandet om det inte medför betydande konflikter med annan markanvändning. 

Tilläggsplan för vindkraft 

Sorsele kommun har i sin plan för vindkraft (fastställd av kommunfullmäktige i Sorsele 2010-04-26), 

som är ett tillägg till översiktsplanen, pekat ut ett område - nr 18, Granliden, som ungefär motsvarar 

Nordisk Vindkrafts utredningsområde - som lämpligt för vindkraft. Området anses vara lämpligt för 

vindkraft då nyttan med vindkraft bedöms överstiga de motstående intressen som finns på platsen. 

17

2Observera att kommunen och Nordisk Vindkraft har definierat begereppet ”utredningsområde” olika, se 

rubriken Nordisk Vindkrafts utredningsområde ovan för Nordisk Vindkrafts definition. 

I vindkraftplanen redovisas följande generella riktlinjer för vindkraftutbyggnad: 

• särskild hänsyn ska tas till de frivilliga skogsavsättningar, det aktiva skogsbruk samt 

den rennäring som bedrivs i nära anslutning till vindområdet vid planering av ny 

infrastruktur 

• vindkraftverk ska ha en noggrann placering och planering, ge ett harmoniskt intryck i 

landskapsbilden vilket ska minska störningar i närmiljön 

• exploateringarna ska ske med hänsyn till de befintliga näringarna för att undvika 

stora konflikter 

• etablering i kommunerna kräver att man har en plan för återställande av mark och 

att man avsätter medel till denna 

Se tabell 2 för en redogörelse för hur Bredträskprojektet förhåller sig till riktlinjerna det berörs av. 

Tabell 2. Bredträskprojektets förhållande till de övergripande, generella och specifika riktlinjerna i vindkraftsplanen till Sorsele kommuns 

översiktsplan 2001 som berörs av projektet. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till relaterade delar i MKB:n. 

Riktlinje Bredträskprojektets förhållning till riktlinjen 

Ska följa svensk lagstiftning Lagstiftning och riktlinjer kommer att följas. 

Vindkraftverket ska ha en väl avvägd placering, 

planering och utformning. 

Vindkraftpark eller enstaka verk ska ge ett harmoniskt 

intryck i landskapsbilden. 

Områden av särskilt intresse undviks så långt som möjligt. 

Vindkraftverken planeras ha en enhetlig utformning. Tornen kommer att vara 

målade i en diskret, antagligen ljusgrå, färg. 

Vindkraftverken ska vara fria från reklam. Vindkraftverkens torn kommer att vara utan logotyper och reklam. 

Vindkraftverken ska ha ett enhetlig utseende 

och ljus färgsättning. 

Vindkraftverken planeras ha en enhetlig utformning. Tornen kommer att vara 

målade i en diskret, antagligen ljusgrå, färg. 

Ny teknik och innovativ design bör främjas. Den senaste tekniken kommer användas i möjligaste mån. Vissa tekniska 

ändringar kan komma att ske från det att ansökan lämnats in till det att byggnation 

påbörjas. 

Används rotorblad bör antalet blad vara minst 

tre. 

Vindkraftverk ska hellre etableras i grupp än 

många små utspridda över ett större område. 

Rotorbladen på vindkraftverken kommer vara tre i antalet. 

Inom utredningsområdet placeras vindkraftverken så nära varandra som möjligt 

med hänsyn tagen till vindtillgång och motstående intressen, för att god 

hushållning enligt miljöbalken ska uppnås. 

18

2 

Närmaste vindkraftverk kommer placeras ca 1000 meter från närmsta hus. 

Riktlinje Bredträskprojektets förhållning till riktlinjen 

Avståndet till fritidshus/åretruntboende ska 

vara minst 1000 meter (gäller ej gårdsverk). 

Avståndet till anläggningar för renskötsel och 

annan näringsverksamhet ska vara minst 1000 

meter. 

Inom områden där rennäring berörs ska vindkraftverk 

om möjligt uppföras på sommaren 

eller den årstid som innebär minst störning för 

renskötseln. 

Hänsyn ska tas till rennäringen och övriga 

berörda vid utformning av vägar och kraftledningar. 

Avståndet från vindkraftverken till anläggningar för renskötseln och annan 

näringsverksamhet kommer att vara minst 1000 meter. 

Byggtiden kommer förläggas under barmarkssäsongen då rennäringen nyttjar 

området. Samråd har skett med berörd sameby och en fortsatt dialog pågår. 

Samråd med berörda parter har skett. 

Hänsyn ska tas till kulturmiljövärden. En skrivbordstudie för kulturmiljövärden är gjord samt under hösten 2012 

utförs en fältinventering, utifrån dessa resultat kommer kulturmiljövärden 

undvikas så långt som möjligt. 

Etableringsföretaget bör nyttja befintlig infrastruktur 

och elnät i så stor utsträckning som 

möjligt. 

En total miljöhänsyn ska tas vid etablering av 

vindkraftverk (transporter, byggnation och avveckling). 

En bedömning av hur en förväntad nedisning 

och iskast kan inverka på närmiljön (befolkning 

och djurliv) ska bifogas. 

Det ska finnas en avvecklingsplan för de vindkraftverk 

som etableras i kommunerna, detta 

gäller både enstaka vindkraftverk och större 

vindkraftsparker. 

Det ska avsättas resurser för återställande av 

mark. 

Befintliga vägar kommer användas från hamn till utredningsområdet och den 

befintliga vägen i utredningsområdet kommer användas från norr. Elnätet 

planeras dras parallellt med befintlig 400 kV ledning väster om anläggningen 

för att längre söderut ansluta till det. 

I föreliggande MKB utreds förutsättningarna och konsekvenserna för den planerade 

anläggningen. I kap 7 redovisas de skadeförebyggande åtgärder som 

bolaget kommer att vidta. 

Bedömning av förväntad nedisning och iskast redovisas i föreliggande MKB 

kapitel 8.17. 

En avvecklingsplan upprättas i samband med tillståndsansökan för den planerade 


Resurser för återställande fonderas och redovisas i tillståndsansökan för den 

planerade vindkraftanläggningen. 

19

2Vindkraftverksplaceringar utanför kommunens utpekade områden 

Varje vindkraftverk kan komma att flyttas inom en s.k. flexibilitetszon, d.v.s. inom en radie av 100 m från 

redovisad position, om detta inte inkräktar på områden med höga naturvärden eller områden som är 

känsliga för påverkan mm. För de planerade vindkraftverken vid Bredträsk är varken något vindkraftverk 

eller någon del av en flexibilitetszon lokaliserad utanför de områden kommunen pekat ut som lämpliga 

för vindkraft i sitt tematiska tillägg till översiktsplanen. 

Vindkraftverksplaceringar närmare utredningsområdesgränsen än 350 m 

Länsstyrelsen har tidigare haft en regel om att vindkraftverk inte får placeras närmare utredningsområdesgränsen 

än 350 m. Syftet har varit att inte påverka vindförhållandena i angränsande områden så 

att möjligheterna att etablera vindkraft där minskar. Vindkraftverksplaceringarna vid Bredträsk planeras 

längre än 350 m från utredningsområdesgränsen. 

Optimal placering av vindkraftverken 

Vindkraftverkens preliminära placeringar inom utredningsområdet framgår av bilaga 8. Placeringen av 

de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av 

vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken och begränsning av påverkan på känsliga 

delområden. Placeringen följer också vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan vindkraftverken. 

Om vindkraftverk placeras för nära varandra finns risk för att optimal effekt ej uppnås. Varje vindkraftverk 

kan komma att flyttas inom en s.k. flexibilitetszon, d.v.s. inom en radie av 100 m från redovisad 

position, om detta inte inkräktar på områden med höga naturvärden eller områden som är känsliga för 

påverkan mm. Se karta i bilaga 8 för de radier inom vilka respektive vindkraftverk kan komma att flyttas. 

Delområden som undvikits vid placering av vindkraftverken utgörs av topografiskt ogynnsamma 

områden (marklutning > 12 %) och särskilt värdefulla eller känsliga natur- och kulturmiljöer. Sådana 

begränsningsområden för placeringen av vindkraftanläggningen är redovisade på kartan i bilaga 9. 

Arbetet med att optimera placeringarna av vindkraftverken pågår under hela projekteringstiden. Därför 

måste det finnas en viss flexibilitet vad gäller placeringen av vindkraftverken. På så sätt ökar möjligheterna 

att även sent framkommen information kan inarbetas i projekteringen och på så sätt resultera i 

att vindkraftanläggningen vid Bredträsk byggs med en optimal avvägning mellan nyttjande av vindenergin 

och hänsyn till andra intressen i området. 

Beräknad produktion 

Bredträsk vindkraftanläggning planeras bestå av 10 vindkraftverk. Vindkraftverken kommer att ha en 

effekt på maximalt 4 MW. Den totala installerade effekten kommer således maximalt att vara 40 MW 

och den förväntade årliga energiproduktionen beräknas till 65 till 105 GWh, beroende på vilken typ av 

vindkraftverk som kommer att byggas och hur höga de kommer att bli. 

Vindkraftverken 

Typexempel på utformningen av vindkraftverken redovisas i bilaga 10. Vindkraftverkens navhöjd (höjd 

från markplanet till centrum av rotorn) kan komma att variera något och som högst uppgå till 140 m. 

20

2 

2 

2 

Variationen i navhöjd beror främst på skillnader i topografi och vindtillgång mellan de olika platser där 

vindkraftverken avses att placeras. 

Eftersom kostnaden för ett vindkraftverk ökar i takt med ökad konstruktionshöjd och el-energiproduktionen 

ökar ju högre ett vindkraftverk är kommer dessa två intressen att balanseras för att nå en 

optimal utformning av anläggningen. 

Vindkraftverkens totalhöjd ska vara högst 200 m när något av rotorbladen pekar rakt upp. Rotordiametern 

ska vara högst 120 m. 

Rotor och maskinhus monteras på ett koniskt torn av stål eller eventuellt en kombination av stål och 

betong. Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade och målade i en diskret, troligen ljusgrå, 

färg. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på vindkraftverkens torn. 

Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i eller utanför vart och ett av vindkraftverken. 

Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning. 

Vindkraftverken kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer ca 

500 liter smörjolja, dessutom finns ca 160 liter hydraulolja i styrsystemet. Oljorna kommer att bytas 

enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart femte år. Vissa tillverkare använder glykol 

som kylmedium. Frostskyddsvätska kommer att användas. Att använda växellådslösa maskiner kan 

vara ett alternativ. Eventuella risker med hanteringen av oljor och kylmedier belyses i avsnitt 8.17. 

Gjutning av fundament 

i Håcksta, 

Hudiksvalls kommun. 

Till höger i bild 

syns pumpbilen till 

vilken betongbilen 

dockar. Pumpbilen 

pumpar sedan 

upp betongen i sin 

kranarm (röd), så 

att den kan spridas i 

fundamentet. Foto: 

Nordisk Vindkraft 

21 

Hindermarkering 

Vindkraftanläggningen kommer att hindermarkeras 

i enlighet med gällande föreskrifter 

utfärdade av Transportstyrelsen (TSFS 

2010:155). Enligt dessa ska vindkraftverk med 

en totalhöjd över 150 m vara markerade på 

sin högsta fasta punkt, d.v.s. på tornets topp, 

med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Ljuset 

ska avskärmas så att den inte når markytan 

inom fem km från respektive ljuskälla. 

Fundament 

De två vanligaste typerna av fundament för 

vindkraftverk är bergsförankrade fundament

2respektive gravitationsfundament. Den fortsatta projektering- 

3 

en kommer att utvisa vilken typ av fundament som kommer 

att förordas för respektive vindkraftverk vid Bredträsk. Valet 

görs bl.a. på grundval av resultaten av kommande geotekniska 

undersökningar. En geoteknisk studie har genomförts, bilaga 11, 

men den kommer att kompletteras med mer detaljerade undersökningar. 

Vid det senare byggsamrådet med kommunen 

kommer förslag till typ av fundament för respektive vindkraftverk 

att presenteras. 

Ett bergsförankrat fundament gjuts direkt på berget och 

förankras med bergbultar. Vid större jorddjup nyttjas vanligen 

gravitationsfundament där, såsom namnet anger, fundamentet 

i sig utgör motvikten till de krafter som vindkraftverket 

utsätts för. Någon ytterligare förankring krävs då inte. Ett 

gravitationsfundament består av en betydligt större mängd 

betong än ett bergsförankrat fundament. Ritning i bilaga 12 

visar ett exempel på ett gravitationsfundament och i bilaga 13 

ett exempel på bergsförankrat fundament för vindkraftverk. 

Schaktmassor som alstras i samband med schaktning för 

fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och 

som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så 

långt det är praktiskt möjligt. 

Färdigställandearbeten 

När fundament och el-anslutningar är färdigställda reses 

vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en större mobilkran 

och en mindre hjälpkran (figur 3). Tornen lyfts på plats i sektioner 

och bultas ihop med fundamentet. Därefter monteras 

maskinhus och rotorblad. Efter genomförd slutbesiktning kan 

vindkraftverket kopplas till elnätet och tas i drift. 

Kringanläggningar 

Den avverkade ytan vid varje vindkraftverk kommer att uppgå 

till ca 1 ha. Ytan kommer att utgöras av plats för vindkraftver- 

Montering av ett 

vindkraftverk med 

hjälp av en stor 

mobilkran och en 

mindre hjälpkran. 

4 

Exempel på 

etableringsyta för 

vindkraftverk, med 

plats för vindkraftverkets 

fundament 

och uppställnings- 

plats för kran och 

hjälpkran. 

22 

3 

4

2 

kets fundament samt grusade uppställningsplatser för kran och hjälpkran (figur 4). Ritning i bilaga 14 

visar en skiss på utformningen av uppställningsplatserna. 

Vindkraftanläggningen kommer även att innefatta en servicebyggnad med tillhörande transformatorstation 

som utgör kopplingspunkt, se bilaga 15 och 16. Byggnaden kan komma att användas till service 

och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen, personalbyggnad och liknande. Maximal storlek 

beräknas till 500 m2 . Vid servicebyggnaden tillkommer en permanent yta om maximalt 250 m2 för 

uppställning av fordon. Byggnaden kommer att uppföras enligt gällande föreskrifter. 

Under byggtiden behövs även en tillfällig uppställningsplats för byggbaracker, fordon och liknande. 

Ytan kommer att vara högst 3 000 m2 stor, se bilaga 17. Se även rubriken Totalt markanspråk längre 

fram i detta avsnitt. 

Betongstation 

Betongtillverkning för grundläggning och fundament kommer att ske med en mobil betongstation som 

anläggs temporärt i utredningsområdet, bilaga 18. Den ungefärliga mängden betong som krävs vid gjutning 

av fundament för varje vindkraftverk är 350 - 550 m3 . Betongen transporteras från betongstationen 

till gjutningsplatsen i betongbilar (betongmoppar). 

Vägsystem 

Befintliga vägar 

Det pågår en utredning om till vilken hamn delarna till vindkraftverken kommer att levereras, alternativen 

är Luleå, Skellefteå och Umeå. För alla alternativen är det transport med lastbil som är aktuellt från 

hamnen till vindkraftanläggningen. Från hamnen i Luleå planeras vindkraftverken transporteras längs 

E4:an söderut till Antnäs och sedan väg 94 via Älvsbyn och Arvidsjaur. Därifrån kommer de att transporteras 

längs E45:an till Slagnäs och sedan längs väg 1018 och väg 1026 fram till vindkraftanläggningen. 

Från hamnen i Skellefteå finns två alternativa vägsträckningar. Ett alternativ är att vindkraftverken 

transporteras med lastbil på väg 95 till Arvidsjaur, sedan via Slagnäs och därefter längs samma väg 

som om vindkraftverken transporterats från hamnen i Luleå. Det andra alternativet innebär transport 

via Boliden och längs väg 370 över Norsjö och Malå och sedan vidare längs väg 1026. Alternativen från 

Skellefteå är även aktuella för en transport från hamnen i Umeå, då vindkraftverken vid eventuell landtagning 

i Umeå först transporteras norrut längs E4:an till Skellefteå. 

Preliminärt beräknas ca 9 km av de befintliga vägarna utanför utredningsområdet behöva uppgraderas. 

Generellt sett är det nuvarande vägnätet av god standard, men vissa åtgärder kommer att erfordras 

för att uppfylla de geometriska krav som ställs på vägnätet i byggnadsfasen. Åtgärderna kan innebära 

förändringar av kurvradier, lutningar och vägbredd samt förstärkning. 

Vid utredningsområdet kommer den befintliga skogsvägen att följas från norr. Inom utredningsområdet 

kommer ca 650 m av denna väg att nyttjas. Detta innebär att den befintliga skogsbilvägen rustas upp 

fram till den norra delen av Lidmyran. 

23

2Nya vägar 

Vid sidan om de befintliga vägarna kommer nya vägstråk, med tillfartsvägar fram till vart och ett av 

vindkraftverken, att behöva anläggas inom utredningsområdet. Totalt handlar det om anläggande av 

8,5 km ny väg, se bilaga 20. 

5 

De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. 

På ritningarna i bilaga 21 och 22 redovisas utformningen 

av vägar samt olika typsektioner för planerade vägar 

inom området. Det kan bli aktuellt med viss sprängning för 

anläggningen av både vägsystem och kabelförläggning. Den 

kommande projekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning 

och var detta behöver ske. 

Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 30 m bred 

korridor fri från träd (figur 5). Korridoren behöver vara så pass 

bred för att få plats med snöröjning och att tillfälligt lägga upp 

det ytskikt som schaktas av och som sedan ska användas till 

bl.a. släntning. I anslutning till eventuella tvära kurvor kommer 

korridorbredden att vara större vilket innebär en bredare zon 

som är fri från träd. 

Vid anläggande av nya vägar kommer Skogsstyrelsens (2011) anvisningar för projektering och byggande 

av skogsbilvägar att följas. 

Mätmaster 

En permanent mätmast kommer att finnas inom Bredträsk vindkraftanläggning. Den planeras lokaliseras 

på Granliden och ha samma höjd som vindkraftverkens navhöjd, d.v.s. max 144 m, se ritning i bilaga 

23 och karta i bilaga 24. 

Även temporära mätmaster för kalibrering och produktverifiering kan bli aktuella att uppföra inom 

utredningsområdet. Upp till fyra sådana master kan komma att uppföras, med ett par på Granliden och 

ett par på Setmyrliden, se karta i bilaga 25. Den ena masten i paret ska ha exakt samma position som 

något av de planerade vindkraftverken. Den andra masten i paret uppförs på ett avstånd av 2,5 rotordiametrar 

i lovarts riktning från de aktuella vindkraftverkslokaliseringarna, d.v.s. mot den förhärskande 

vindriktningen. Masterna kommer att ha samma höjd som vindkraftverkens navhöjder samt finnas på 

plats i några månader för att möjliggöra kalibrering och optimering av vindkraftverkens driftparametrar. 

Exempel på ny väg 

inom en vindkraftanläggning. 

24 

5

2 

När den ena masten i paret ersätts med ett vindkraftverk, kommer den andra masten att stå kvar i 6-24 

månader efter att det aktuella vindkraftverket tagits i drift. 

Elnät och nätanslutning 

Energimarknadsinspektionen kommer att pröva koncession för nytt elnät enligt el-lagen. Ansökan om 

linjekoncession ska alltså inte prövas av Länsstyrelsen i det tillståndsärende som denna MKB är knuten 

till. Nedan redovisas dock principerna för anläggning av nytt elnät. 

Anslutningen till överliggande elnät utreds för närvarande. Vattenfall har nätkoncession i området och 

Svenska Kraftnät har en 400 kV ledning som löper ca 4 km nordväst om Bredträsk. Planen är att anlägga 

en 130 kV ledning i anslutning till 400 kV ledningsgatan till Vattenfalls anläggning vid Grundfors 

ca 70 km från utredningsområdet. 

Kabelnätet inom utredningsområdet kommer att ägas av vindkraftbolaget. Detaljutformningen av det 

interna elnätet är ännu inte klar. Mellan vindkraftverken kommer det att läggas markförlagd elkabel. 

Kabeln förläggs i ledningsschakt och utgångsläget är att den följer vägsystemet, se ritning respektive 

karta i bilaga 26 och 20. 

Det kan bli aktuellt med viss sprängning för både kabelförläggning och vägsystem. Den kommande 

detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. 

Bygg- och drifttid 

Nordisk Vindkraft planerar att uppföra Bredträsk vindkraftanläggning med start under 2015. Byggtiden 

uppskattas till två år. 

Nordisk Vindkraft bedömer att det under byggtiden kommer att krävas transporter för följande ändamål: 

• Material för vägar 

• Material för fundament 

• Konstruktionsmaskiner 

• Kranar 

• Vindkraftverk med tillhörande utrustning 

• Material för servicebyggnader 

• Persontransporter 

Under drifttiden bedöms transportbehovet vara litet, med endast lättare transporter. Under hela drifttiden 

kommer servicetekniker att vara verksamma i området. Normala serviceintervall varierar mellan 

6 och 12 månader. Vid större service krävs kran och lastbil. Inom anläggningen kommer vägarna att 

underhållas så att driften inte undermineras och utanför området beror ansvaret för vägunderhållet på 

hur ägarförhållandena för aktuell väg ser ut. 

25

2Avveckling och återställning 

6 

6 

Vid en framtida avveckling av vindkraftanläggningen kommer allt material, inom ekonomiskt försvarba- 

ra gränser, att återvinnas. Vindkraftverken kommer att nedmonteras och bortforslas. Fundamenten tas 

bort till 30 cm djup eller täcks med ett jordlager med 30 cm djup. Elkablar som framledes inte kommer 

att brukas eller nyttjas klipps av på ca 30 cm djup och lämnas kvar. Det är avtalat med fastighetsägarna 

att vägarna ska lämnas kvar i befintligt skick vid avvecklingen. På anläggningsytorna planteras skog. 

Jämförelse mellan att lämna kvar och avlägsna fundament och elkablar 

Den mark som fundamenten tar i anspråk har tidigare varit skogsmark, och elkablarna är förlagda i ledningsschakt 

som i huvudsak följer vägsystemet. Gravitationsfundamenten är upp till 20 m i diameter, 

och de bergsförankrade fundamenten ca 10 m i diameter. Fundamenten ska täckas med ett jordlager 

på 30 cm. Denna jord måste sannolikt tas från täkt och fordrar således transport. Transporten medför 

störning i form av buller, avgasutsläpp och olycksrisker. Om fundamenten lämnas kommer produktionsskog 

inte att kunna växa uppe på fundamenten. Skogstillväxten hindras däremot inte av elkablarna. 

Om fundamenten ska avlägsnas måste de sprängas sönder för att kunna grävas upp och transporteras 

bort. Uppskattningsvis krävs 40 lastbilstransporter per fundament för borttransport. Såväl sprängning 

som lastning och körning medför buller och störningar, dessutom medför själva transporterna olycksrisker 

och avgasutsläpp. Utsläpp och olycksrisker är även förenade med själva sprängningen. Om fundamentmaterialet 

inte kan återvinnas måste det deponeras och alltså ta annan mark i anspråk. Vidare 

lämnar fundamenten hål efter sig som måste fyllas igen, antagligen med material från täkt som också 

En 400 kV ledning, 

likt den på 

bilden, passerar 

strax nordväst om 

utredningsområdet 

Bredträsk. Planen 

är att anlägga en 

ny 130 kV ledning i 

denna ledningsgata 

för att ansluta vindkraftanläggningen 

till elnätet. 

26

2 

fordrar transport. Mer material kommer att behövas för att fylla igen hålen efter fundamenten än för att 

täcka över dem. Produktionsskog kommer att kunna växa på de platser där fundamenten tidigare stått. 

I och med att elkablarna tas upp sker en störning av marken. Elkablarna kommer i normalfallet att vara 

förlagda längs väg i yttre dikeskant. Denna mark är inte att betrakta som naturlig, utan sedan tidigare 

störd av väg- och dikesanläggning. I de fall elkablar är förlagda utanför vägområdet måste vegetation 

ovanpå ledningsschakten avverkas för att kunna ta upp kablarna. Detta medför ca 30 års förlorad 

skogstillväxt på dessa sträckor. Skogstillväxten hindras dock inte av att kablarna ligger kvar i marken. 

Bedömningen är att den största påverkan bortskaffningen 

av elkablarna medför är den störning, i form Tabell 3. Redovisning av beräkning av vindkraftanläggning- 

av markpåverkan, trafik och buller, den orsakar. Om 

elledningarna lämnas kvar uteblir denna störning 

ens totala markanspråk (avverkade ytor, vägar och anläggningsytor) 

i förhållande till hela utredningsområdets areal. 

helt. Metallen i de uppgrävda elkablarna kan dock 

Typ av yta Areal, 

återvinnas och på så sätt eliminerar man de miljö- 

ha 

konsekvenser nybrytningen av samma mängd metall Avverkning för vindkraftverksplats (funda- 0,7 

hade orsakat. 

ment), 10 st á 0,06 ha 

Avverkning för uppställningsyta för kranar, 9,9 

Borttagning av fundament kommer sammantaget 

10 st á 0,99 ha 

att medföra mycket mer omfattande konsekvenser 

Uppgradering av tillfartsvägar (bredd 6 

1,6 

än om dessa lämnas kvar. Miljönyttan med att ta upp m), längd 0,8 km (kurvrätning, trädfria 

zoner i kurvor etc.) inklusive en avverkad 

och återvinna metallen i elkablarna kommer däremot korridor på 18 m 

att överskrida den störning upptagningen av dessa 

orsakar. 

Nytt vägsystem inom utredningsområdet 

(bredd 6 m), längd 8,5 km. För detta avverkas 

en korridor på 30 m varav 18 m blir 

permanent 

27,2 

Totalt markanspråk 

Vindkraftanläggningens hela markanspråk i form 

av avverkade ytor för vägar, uppställningsytor etc. 

beräknas till 44,4 ha, se tabell 3. Av dessa beräknas 

31 ha vara permanent markansspråk och övriga 13 

ha tillfälligt markanspråk. Detta innebär att 4,0 % av 

utredningaområdet tas i anspråk permanent och ytterligare 

1,9 % tillfälligt. 

Följdverksamheter 

Vid sidan om själva vindkraftanläggningen och de 

anslutande vägarna kommer projektet att medföra 

en del följdverksamheter som kommer att ha en 

miljöpåverkan. 

En följdverksamhet är försörjningen med grus- eller 

bergmaterial för anläggningsarbetena. Det är 

idag oklart hur försörjningen kommer att se ut men 

27 

Övriga ytor (servicebyggnader, kranmonteringsytor, 

master, etc.) 

5,0 

Summa totalt markanspråk 44,4 

Ytanvändning över tiden 

Permanent markanspråk 30,5 

Möjligt permanent markanspråk beroende 

på leverantörsval och slutgiltiga tekniska 

lösningar 

0,7 

Temporärt markanspråk 11,4 

Möjligt temporärt markanspråk beroende 

på leverantörsval och slutgiltiga tekniska 

lösningar 

1,8 

Summa totalt markanspråk 44,4 

Utredningsområdets totala areal 754,9 

Andel av utredningsområdet som berörs 

av maximalt markanspråk 

Andel av utredningsområdet som berörs 

av permanent markanspråk 

5,9 % 

4,0 %

2antingen kan den ordnas genom nyttjande av befintliga grus- och eller bergtäkter eller så kan det bli 

aktuellt att etablera någon eller några nya täkter, se principskiss i bilaga 27. Ansökan om tillstånd för 

dessa lämnas i sådana fall in separat. 

En annan följdverksamhet är den trafik som kommer att genereras under anläggningsskedet. 

28

7 

7 

3 

3 Landskapets förutsättningar och värden 

Inför miljöprövningen är det av betydelse att de natur- och landskapsmässiga värden som finns 

dokumenterade i utredningsområdet relateras till vad som finns i omgivande landskap eller 

region. Här redovisas de övergripande förhållandena gällande Natura 2000 och annan skyddad 

natur, utpekade fågel- och djurarter samt kultur- och friluftsmiljöer. Först analyseras landskapet 

i ett regionalt perspektiv och därefter följer mer detaljerade beskrivningar av bl.a. naturmiljöer 

och arter inom utredningsområdet. 

Med landskapets värden avses de samlade värdena av naturmiljöer, kulturmiljöer, landskapets histo- 

riska dimension, friluftslivets intresseområden samt landskapsbilden. Eftersom dessa värden ofta sam- 

manfaller finns det skäl att redovisa dem gemensamt. 

3.1 Analys av det omgivande landskapet 

Landskapsanalysen avser i första hand ett område med ca en mils radie kring utredningsområdet och 

ska ses som en introduktion till, och en referens vid, beskrivningen av själva utredningsområdets förutsättningar. 

Den tar dock även upp landskapsmässiga förutsättningar inom utredningsområdet. I detta 

Det omgivande 

landskapet är kuperat 

och skogsklätt. 

Det präglas av ett 

aktivt skogsbruk 

med hyggen och 

ungskogar och där 

gammelskog endast 

finns kvar i liten 

omfattning. Odlingsmark 

och gles 

bebyggelse finns i 

liten omfattning i 

dalgångarna, främst 

intill sjöar och vattendrag. 

29

3avsnitt beskrivs naturliga såväl som kulturella processer som format landskapet kring Bredträsk, d.v.s. 

topografi, naturgeografiska förhållanden, jordarter/berggrund samt markanvändning. 

Översiktlig beskrivning 

De skogsklädda höjder som är aktuella för etablering av vindkraft är belägna i Sorsele kommun i Västerbottens 

län, nära gränsen till Malå kommun och Norrbottens län. Närmaste tätort är Sorsele, som 

ligger ca 30 km väster om utredningsområdet. Utredningsområdet är beläget mellan Skellefteälven 

och Malån och utgör en del av vattendelaren mellan de två vattendragen. Utredningsområdet och dess 

omgivningar består av främst av skogsmark och våtmarker (figur 7). 

Landskapsbild 

Landskapet vid Bredträsk varierar i både struktur och skala, där flera olika landskapselement bidrar till 

en visuell komplexitet. Omgivningarna har inslag av plana och öppna, relativt storskaliga våtmarkslandskap 

med inslag av myrholmar och moränkullar 

etc. nordväst och sydost om utredningsområdet. 

Själva utredningsområdet och de närmaste 

Landskapskonventionen 

omgivningarna i sydväst, söder, öster och nordost 

Den Europeiska Landskapskonventionen trädde i 

kraft i Sverige den 1 maj 2011. Riksantikvarieämbetet 

har fått i uppdrag att i samverkan med berörda 

är mer kuperade bergspartier med branta sluttningar, 

höga toppar och mellanliggande sjöar och 

myndigheter påbörja arbetet med att genomföra 

landskapskonventionen i Sverige. 

våtmarker. I nordväst och sydost dominerar Skellefteälven 

respektive Malån landskapsbilden. Större 

Landskapskonventionen syftar till att förbättra 

skydd, förvaltning och planering av europeiska 

sjöar i omgivningarna är Bockträsket, Storselet och 

landskap. Den syftar också till att främja samarbe- 

Verbosjöarna. På fastmarkspartierna dominaeras 

tet kring landskapsfrågor inom Europa och till att 

stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktig- 

landskapet av rationellt brukad skog där hyggen 

het i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer och bestånd av varierande ålder ger landskapet ett 

av landskap som människor möter i sin vardag och 

på sin fritid. 

Så här skriver Riksantikvarieämbetet angående 

mosaikartat intryck med mycket varierande grader 

av öppenhet. 

landskapet, dess förändring och vårt ansvar för 

förändringar som görs: 

Utredningsområdet är tydligt avgränsat mot de 

”Landskapet formas och omformas ständigt av geo- 

öppna slättområdena i nordväst och är väl synligt 

logiska processer, av den levande naturen och ge- 

från detta håll. Åt söder och öster är kontrasten 

nom människans bruk. Den ständiga förändringen är 

en naturlig process, då landskapet skiftar utseende 

mot de närmaste omgivningarna mindre påtaglig 

i takt med att vårt samhälle förnyas och utvecklas. 

då dessa domineras av bergen Stor-Granliden och 

Gamla åkrar växer igen, gränser flyttas, tätorter växer, 

nya vägar byggs och äldre hus rivs för att ge plats för 

Kvigmyrberget, även de med branta sluttningar. 

ny bebyggelse. Spåren av det förflutna finns omkring Sydväst om dessa berg domineras landskapet av 

oss överallt, såväl i det öppna odlingslandskapet 

som i skogen eller mitt i storstaden. Att landskapet 

förändras är något vi varken kan eller bör förhindra. 

vidsträckta våtmarksområden. 

Samtidigt måste förändringar göras med varsamhet 

Landskapets starkast dominerande riktning är 

och utifrån principen om ett hållbart nyttjande av 

landskapet.” 

nordväst-sydostlig och ges av Skellefteälven med 

dess öppna dalgång i norr tillsammans med Malåns 

dalgång i söder samt våtmarkers, sjöars och de 

30

8 

8 

3 

omgivande bergens dominerande utsträckning, 

se figur 8. Även jordtäckets ytformer t.ex. åsar och 

drumliniseringar förstärker den nordväst-sydostligt 

orienterade riktningen i landskapet. 

Inom utredningsområdet finns inga dominerande 

landmärken, så som t.ex. kyrkor, som vindkraftsetableringen 

riskerar att konkurrera med visuellt. 

Topografi och naturgeografiska 

förutsättningar 

Ü 

Landskapet kring utredningsområdet Bredträsk 

präglas av vågig bergkullterräng med relativt stor 

topografisk variation. De högsta höjderna inom 

utredningsområdet når 630 m.ö.h., vilket är en 

markant nivåskillnad mot de närliggande sjöarna 

Bockträsk på 448 m.ö.h. och våtmarksområdena i 

0 2,5 5 km nordväst på ca 430 m.ö.h. Topografin inom själva 

utredningsområdet omfattar två skogsbeklädda höjder, Granliden (630 m.ö.h.) och Setmyrliden (580 

m.ö.h.), samt mellanliggande våtmarksområden. Åt norr och väster är sluttningarna branta medan de 

är flackare och mer småkuperade åt söder och öster. 

Riktningar i landskapet 

Utredningsområde Bredträsk 

Berggrunden i området är av svekofenniskt ursprung och flera olika bergarter finns i omgivningarna. Här 

finns exempelvis magmatiska bergarter i form av både sura och intermediära graniter och ultrabasiska 

bergarter som gabbro och diabas. Berggrunden inom undersökningsområdet består främst av kvartsrika 

sedimentära bergarter. I de norra och västra delarna finns inslag av sura magmatiska bergarter och 

i den sydvästra delen finns ett stråk av ultrabasiska bergarter. Hela utredningsområdet ligger väl över 

högsta kustlinjen vilket gör att jordlagret inom utredningsområdet domineras av morän. På höjderna 

kan jordtäcket vara tunt och berg i dagen framträda. I de lägre liggande delarna mellan höjderna samt 

på slätterna i omgivningen där myrmarkerna breder ut sig utgör torv den dominerande jordarten. I de 

större dalgångarna har isälvssediment bitvis avsatts. 

Utredningsområdet ligger inom den nordligt boreala vegetationszonen som karaktäriseras av glesa 

barrskogar med stort islag av björk och även asp. Denna zon är belägen mellan fjällkedjan och de mer 

låglänta områdena i öster. Granskog, barrblandskog eller tallskog dominerar vegetationen på skogsmarken 

men uppför bergsluttningarna glesnar skogen och lövinslaget ökar, speciellt av glasbjörk. 

Vid Bredträsk har 

landskapet en tydlig 

nordväst-sydostlig 

riktning. 

31

3Våtmarkerna utgörs av vidsträckta myrkomplex och blandmyrar eller av enskilda mossar, kärr och 

backmyrar. Området ligger på gränsen mellan de två naturgeografiska regionerna ”Norra Norrlands 

och Finlands barrskogsområden och bergkullslätter” och ”förfjällsregion med huvudsakligen nordligt 

boreal vegetation, inre Lappland”. Den förra regionen har kontinental prägel och omväxlande topografi 

där vågig bergkull- och viss förfjällsterräng förekommer. Den domineras av morän och torv och är till 

största delen belägen ovan högsta kustlinjen. Skogarna är lågproduktiva och består av barrblandskog. 

Den senare regionen kännetecknas av kuperad terräng med skogsklädda berg och höjdryggar upp till 

drygt 800 m över havet och där emellan skogar, vattensystem och myrmarker. Regionen som helhet är 

belägen ovan högsta kustlinjen, varför markerna mestadels är morändominerade. Skogsmarken domineras 

av granskog, barrblandskog eller tallskog. Torvmarkerna som har relativt stor utbredning utgörs 

huvudsakligen av blandmyrar. 

Markanvändning förr och nu 

Jakt och fiske har bedrivits i landskapet sedan den senaste inlandsisens avsmältning. Spåren från 

denna markanvändning är dock ofta småskaliga och svåra att finna i landskapet. Under första årtusendet 

efter Kristi födelse började rennäringen ta form och den har under tusentals år utvecklats från jakt 

på vildren till dagens renskötsel (Västerbottens museum). Än idag nyttjas landskapet kring utredningsområdet 

årligen av rennäringen. Denna form av markanvändning är synlig i landspaket främst i form av 

hagar och skiljestängsel. 

Landskapet koloniserades från den senare delen av 1700- talet av bofasta nybyggare. Då klimatförhållandena 

och jordmånen var sådana att få områden lämpade sig väl för jordbruk förblev landskapet 

relativt glesbefolkat. Nybyggen anlades främst längs älvdalarna, på uddar vid sjöar och högt upp 

på sydsluttningar (Västerbottens museum). Än idag är omgivningarna glesbefolkade och små byar 

och enskilda småbruk är den bebyggelse man stöter på utmed landsvägarna. Bebyggelsen är främst 

koncentrerad till sjöarna och älvdalarna. Andelen uppodlad mark är marginell och sammanfaller med 

de bebyggda platserna. Mycket av den odlade marken är idag under igenväxning då andelen aktiva 

jordbruk i Sorsele kommun minskar. En levande bygd finns dock fortfarande i den till Bredträsk närliggande 

byn Bockträsk. 

I det tidiga skogsbruket användes Skellefteälven och Malån för flottning (Västerbottens museum). 

Dämningarna av Skellefteälven under 1900- talet har haft stor inverkan på landskapet, både på landskapsbilden 

och på möjligheterna för olika typer av markanvändning. Även omfattande dikningar har 

genomförts i landskapet vilket påverkat det på ett påtagligt sätt. Idag är den nästan uteslutande markanvändningen 

det rationella skogsbruket, vilket på senare tid präglat naturmiljön i hög grad, där olika 

bestånd och kalhyggen numer bildar ett lapptäcke i landskapet. 

32

3 

Utredningsområdet överlappas till ungefär hälften av ett riksintresse för vindbruk. I utredningsområdets 

3.2 Omgivande områden av riksintresse 

nordöstra hörn berörs riksintresse för rennäring. I övrigt finns inga riksintressen inom utredningsområdet. 

I omgivningarna inom ca 10 km radie från utredningsområdet finns ett naturreservat och tre olika typer 

av riksintressen; 

• riksintresse för naturvård, 

• riksintresse för rennäring (för detta redogörs i kapitel 4 och 8.10) samt 

• riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 8 §, d.v.s. Natura 2000-områden. 

Dessa områden redovisas i tabell 4 och åskådliggöras i karta i bilaga 28 (ID hänvisar till markering på 

kartan). 

Inom och sydost om utredningsområdet finns skyddsvärda skogar som pekats ut i Naturvårdsverkets 

inventering av statliga skyddsvärda skogar. Utöver detta finns i det omgivande landskapet fyra våtmarker 

som i den nationella våtmarksinventering (VMI) har bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden) 

och ett femtontal våtmarker som bedömts till klass 2 (höga naturvärden). 

Tabell 4. Områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km 

från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på karta i bilaga 28. 

ID Namn Skydd Bevarandevärde Avstånd (km) 

1 Granliden Naturreservat och Natura 

2000 

Reservatet består av barrblandskog och 

granskog med en del urskogskaraktärer. Syftet 

med reservatet är att för framtiden bevara 

ekosystem med urskogsartad skog. 

2 Stor-Lässejaure Riksintresse för naturvård Ett område med cirkelformade mer eller 

mindre slutna moränryggar. Denna typ av moränmorfologi 

kallas Puljomorän och är mycket 

ovanlig utanför kärnområdet i Finska Lappland. 

Stor-Lässejaure är den enda förekomsten 

i länet av Puljomorän, som är en mindre 

typ av Veikimorän. 

3 Malåns vattensystem 

Riksintresse för naturvård Ett av Skellefteälvens större, oreglerade 

biflöden. 

4 Laggträskåsen Riksintresse för naturvård Laggträskåsen är ett säreget och värdefullt 

geovetenskapligt objektet. Mest värdefull är 

den del av åsen som går genom den trånga 

dalgången norr om Laggträsket till Tjäderträskbäcken 

i söder. 

5 Verbosjön Riksintresse för naturvård Källsjö till Malån. 8 

6 Lässejaure Natura 2000-område Särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet. 9 

33 

0,1 

3,8 

4,8 

3,4

9 

9 

3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna 

inom utredningsområdet 

Naturmiljöerna inom det område som är aktuellt för vindkraft har beskrivits utförligt i samband med 

en särskild naturinventering som genomförts under hösten 2011. Kunskapen om området har inhämtats 

genom fältbesök samt från bl.a. Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Västerbotten och ArtDatabanken. 

Naturinventeringen har sammanställts i en fristående rapport som är bilagd miljökonsekvensbeskrivningen 

(bilaga 5). Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av inventeringen som genomförts 

i området och den inventering av skyddsvärda statliga skogar som genomförts av Naturvårdsverket. De 

områden i utredningsområdet med höga naturvärden som presenteras i detta avsnitt finns redovisade 

på karta i bilaga 29. Bokstäverna hänvisar till områden på kartan för vilka det finns utförligare beskrivningar 

i bilaga 5. 

Det utredningsområde inom vilket vindkraftverk planeras och som varit föremål för naturinventering 

täcker en yta av 755 ha. Utredningssområdet utgörs av bergen Setmyrliden och Granliden som båda 

omger en större avlång myr, Lidmyran. Höjden över havet inom utredningsområdet varierar från 530 

m vid Holmtjärnen upp till 630 m på Granlidens topp. Utredningsområdet utgörs av skogsmark med 

inslag av större och mindre våtmarker samt några bäckar och tjärnar (figur 9). En skogsbilväg passerar 

genom utredningsområdet i nord-sydlig riktning. 

Utredningsområdet 

utgörs av skogsklädda 

höjder och 

mellanliggande 

våtmarker. 

34

3 

Inom utredningsområdet finns två större skogsbestånd med gammal naturskogsartad granskog. Dessa 

Skyddade områden och tidigare kända naturvärden 

Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga områden som är skyddade enligt lag. 

är belägna på Setmyrlidens respektive Granlidens toppar och sluttningar. Delar av dessa områden har 

av Sveaskog frivilligt avsatts som nyckelbiotop och övriga delar har avsatts som naturvärdesområden 

med ej utbytbar skog (se karta i bilaga 29). Dessa bestånd har av länsstyrelsen pekats ut som större 

hänsynsområden då de utgör större sammanhängande skogspartier med gammal naturskogsartad 

granskog som genom sin ålder, skogsstruktur och innehåll av rödlistade arter, uppvisar höga eller 

mycket höga naturvärden. På Setmyrlidens nordsluttning finns ett äldre bestånd med lövrik granskog 

som av Sveaskog klassats som utbytbart naturvärde. I länsstyrelsens bedömning av skogsbeståndens 

naturvärde framhålls även att de ingår i ett större kluster av värdefulla områden. 

Skog 

Den största delen, ca 75 %, av utredningsområdet 

utgörs av skogsmark. Skogsmarken utgörs till stora delar 

av produktionsskog bestående av unga och medelålders 

bestånd av tall, gran och contortatall (figur 10). På 

höjderna Setmyrliden och Granliden finns dock större 

områden med gammelgranskog och grannaturskog 

bevarade (figur 11). Dessa områden är frivilligt avsatta av 

Sveaskog. 

10 11 

10 

Den större delen av 

utredningsområdets 

skogsmark utgörs 

av unga till medelålders 

bestånd 

av gran, tall och 

contortatall. 

11 

Gammelgranskog 

på Setmyrliden med 

olikåldrade granar 

och rikligt med stående 

och liggande 

död ved. 

35

3På Setmyrlidens norra och östra sluttning (B) växer flerhundraårig gammelgranskog med grova, glest 

växande granar. Förekomsten av död ved är riklig, liksom förekomsten av rödlistade arter. Naturvärdena 

här bedöms vara mycket höga. På Setmyrlidens östra sluttning (A) finns ca 200- årig, glest växande 

granskog med höga naturvärden. Skogen är flerskiktad och förekomsten av död ved i form av grova 

granlågor och torrakor är relativt stor. 

12 

12 

På Granliden finns ett stort område med luckig grannaturskog (L) med mycket höga naturvärden. Beståndet 

är olikåldrigt med mycket död ved i olika nedbrytningsstadier (figur 12). Den rika förekomsten 

av grova träd och grov död ved i olika nedbrytningsstadier tyder på en lång skoglig kontinuitet. Detta 

Luckig grannaturskog 

på Granlidenmed 

rikliga mängder 

stående och liggande 

död ved. 

36

14 

13 

återspeglas i den rika förekomsten av signalarter 

och rödlistade arter inom beståndet för vilka 

området utgör en viktig biotop (figur 13). 

Mindre bestånd av grannaturskog med mycket 

höga naturvärden finns i den norra (område O) 

och södra (område F) delen av utredningsområdet. 

Även här utgörs bestånden av grova, glest 

stående träd och stående och liggande död ved 

är rikligt förekommande (figur 14). 

Gammal grov granlåga 

med vedticka i 

grannaturskogen på 

Granliden. 

14 

Granlåga med den 

sällsynta arten 

taigaskinn VU är ett 

exempel av många 

rödlistade vedsvampar 

som påträffats i 

området. 

37 

13 

3

3Myrar 

15 

Våtmarkerna i området domineras av 

två större avlånga myrkomplex, Lidmyran 

som i huvudsak avvattnas österut 

via Lidmyrbäcken till Skellefteälven, och 

Getingmyran som avvattnas söderut 

via Holmtjärnen och Holmtjärnsbäcken 

vidare ut till Malån. 

Lidmyran (E) utgörs av en stor, hydrologiskt 

opåverkad våtmark med stor 

variation i hydrologi och strukturer som 

hyser mycket höga naturvärden (figur 

16). Myren har goda förutsättningar 

som häckningslokal för våtmarksfåglar. 

Getingmyran (G) hyser mycket höga 

15 

naturvärden då det är en hydrologiskt 

opåverkad, variationsrik våtmark med inslag av öppna vattenytor och en tjärn, Holmtjärnen. Getingmyran 

sluttar genomgående, vilket ökar dess känslighet för störning genom avvattning och ingrepp i 

ytskiktet (figur 17). 

Inom utredningsområdet finns även ett antal mindre myrar. Dessa är generellt svagt till intermediärt 

sluttande med en karaktäristisk fattigkärrvegetation. De flesta mindre myrarna inom utredningsområdet 

(C, I, J, K, M och N) hyser höga naturvärden knutna till deras naturliga vegetation och ofta varierande 

inslag av öppna vattenytor och sträng-flarkbildning. Flertalet av de mindre myrarna har en intakt 

hydrologi (C, I, J, K) och många (C, I, J, K, N) angränsar till områden med gammal granskog. Ett exempel 

är Bergtjärnmyran (figur 15) med höga naturvärden. Bergtjärnmyran ligger till viss del inom utredningsområdet 

men huvuddelen av myran ligger dock utanför utredningsområdets gränser. 

Bergtjärnmyran med 

naturlig hydrologi 

och naturlig vegetation. 

16 

Lidmyran, den största 

våtmarken inom 

utredningsområdet, 

är hydrologiskt 

opåverkad och hyser 

höga naturvärden. 

17 

Getingmyran sluttar 

relativt kraftigt ner 

mot Holmtjärnen. 

Den naturliga hydrologin 

är känslig 

för störning i och 

38 

med den kraftiga 

lutningen.

16 

17 

39 

3

3Sjöar och vattendrag 

18 

I utredningsområdet finns ett antal mindre bäckar och 

tjärnar. Från Lidmyrtjärnen (figur 19) rinner Lidmyrbäcken 

i östlig riktning och vidare ut i Skellefteälven. Längs 

Lidmyrbäcken inom utredningsområdet växer en lövrik 

gransumpskog (D) med höga naturvärden (figur 18). 

I utredningsområdets södra del ligger en mindre tjärn, 

Holmtjärnen (G). Tjärnens djup och inslag av skyddade 

häckningsplatser medger förutsättningar för att tjärnen 

kan hysa sjöfågelarter. 

Från norra delen av Getingmyran rinner en rätad bäck i 

nordlig riktning genom såväl produktionsskog som ett 

mindre kärr. Bäcken är starkt påverkad av omgrävning 

och hjulspår från skogsmaskiner. 

I centrala delen av utredningsområdet rinner en mindre 

bäck (H) med höga naturvärden genom en serie av 

sluttande kärr ner i Holmtjärnen och sedan vidare söderut 

för att längre 

nedströms ansluta 

till Malån. Bäcken 

har ett naturligt 

flöde och från 

huvudfåran utgår 

mindre förgreningar 

som rinner ut över 

kärrens yta. 

Lidmyrbäcken 

omgiven av lövrik 

gransumpskog med 

höga naturvärden. 

19 

19 

Lidmyrtjärnen omgiven 

av Lidmyran, en 

större, hydrologiskt 

opåverkad våtmark. 

40 

18

20 

20 

3 

Fågeltaxering och lokala kontaktpersoner, kompletterat med slutsatser från kart- och flygbildsstudier. 

Fåglar 

Till grund för detta avsnitt ligger en skrivbordsutredning av fågellivet (bilaga 6) baserad på sam- 

manställningar av tillgänglig kunskap om området från bl.a. Artportalen, ArtDatabanken, Svensk 

Inventeringar i fält av förekomsten av kungsörn och pilgrimsfalk har dessutom genomförts under häckningsperioden. 

Regionens fågelfauna domineras av utbredda och allmänna fågelarter och under fältbesöken observerades 

i första hand vanliga skogarter, t.ex. talltita, svartmes och domherre. Utifrån rapporter till bl.a. 

Artportalen framgår att minst sex rovfågelarter (kungsörnNT , fjällvråkNT , ormvråk, fiskgjuse, tornfalk, 

och duvhök) säkert eller troligen förekommer regelbundet i regionen. En riktad inventering av kungsörn 

gjordes i utredningsområdet 2011 och 2012, se vidare under rubriken ”Särskilt om kungsörn” nedan. PilgrimsfalkVU 

inventerades inom utredningsområdet under 2012 men inga observationer gjordes, däremot 

gjordes ett flertal observationer av tornfalk, en art som finns i hela landet. 

Gran med hackmärken 

efter 

fodosökande tretåig 

hackspett NT inom 

objekt D. 

41 

Av ugglor bedöms minst sex arter säkert eller 

troligen häcka i regionen: hökuggla, jordugglaNT , 

lappugglaNT , sparvuggla, pärluggla och hornuggla. 

Av dessa bedöms pärluggla med största sannolikhet 

häcka inom utredningsområdet, möjligen 

häckar även de andra arterna tillfälligt i utredningsområdet. 

Inom utredningsområdet har samtliga skogshöns 

observerats, liksom större hackspett, tretåig hackspettVU 

(figur 20) och spillkråka. Även lavskrikaNT observerades på ett flertal lokaler under naturvärdesinventeringen. 

Troligen finns flera häckningsmöjligheter 

för dessa arter inom utredningsområdet 

eller inom 1 km från detta. 

Holmtjärnen bedömdes under naturvärdesinventeringen 

ha förutsättningar för smålomNT . Dock 

finns inga rapporter om smålomNT inom 10 km från 

utredningsområdet under häckningstid och arten 

bedöms därför inte häcka i Holmtjärnen. Lidmyran

3bedöms kunna hysa känsliga arter vadare såsom 

brushaneVU och ljungpipare. 

Trakten är inte känd för att beröras av något kon- 

Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk 

att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt 

centrerat fågelsträck. Skellefteälven fungerar som 

fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om 

närmaste större ledlinje. De fåglar som utnyttjar 

deras populationer befinner sig i kraftig minskning. 

termik, t.ex. havsörn, kungsörn och trana kan dock 

Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och 

en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist 

passera över höjderna. Någon betydande rastplats 

(DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar 

(betesområde eller nattplats) för större fåglar 

(VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter 

i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en 

som svanar, gäss och tranor finns inte inom 10 km 

gemensam term för hotade arter. I denna rapport 

från utredningsområdet. Traktens barrskogsdo- 

redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som 

är nära hotade (NT). 

minerade och våtmarksrika terräng bedöms inte 

heller hysa större antal övervintrande fåglar. 

Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken 

enligt internationella kriterier och revideras regel- 

Särskilt om kungsörn 

bundet. 

Kungsörn är en art som löper risk att påverkas 

Den senaste rödlistan publicerades 2010. 

negativt av vindkraftsutbyggnad, främst genom 

att örnarna kan dödas i kollisioner med vindkraftverkens 

vingar men också genom ökad störning på 

häckplatser och minskad tillgång till jaktmark. Kungsörn är upptagen på den nationella rödlistan som 

nära hotad (NT) och det finns både nationella och regionala bevarandemål för arten. Utredningsområdet 

och dess omgivningar hyser varierande biotoper med branta partier och bergsryggar och flera stora 

myrområden vilket gör landskapet lämpligt för häckande kungsörn. 

Det finns sedan tidigare kännedom om kungsörnsrevir i anslutning till utredningsområdet varför en 

kungsörnsinventering genomfördes under våren 2011. Vid denna tid spelflyger örnarna och markerar 

sina revirgränser. En kungsörnsinventering under häckningssäsongen genomfördes sommaren 2012. 

Inventeringarna visar att utredningsområdet sannolikt inte hyser häckande kungsörn. Däremot har 

ett örnrevir konstaterats i närheten av utredningsområdet. Ett bo inom detta revir ligger på över 2 km 

avstånd från utredningsområdet och drygt 3 km från närmaste planerade vindkraftverk. Reviret tycks 

sträcka sig bort från utredningsområdet för vindkraft. Av sekretesskäl bifogas inte rapporterna från 

kungsörnsinventeringarna till MKB:n utan inlämnas vid önskemål separat till länsstyrelsen så att resultaten 

kan behandlas konfidentiellt. 

42 

Rödlistan

3 

I utredningsområdet finns både björn, älg och skogshare. Även allmänna skogsarter såsom mård, räv 

Däggdjur 

och ekorre kan antas förekomma. Hermelin, småvessla och olika sorkarter förekommer i varierande 

antal mellan olika år. Även ren förekommer i varierande antal, främst under flyttningstider. Renarnas utbredning 

beskrivs mer utförligt i kap 4 om rennäringens förutsättningar. Bland rovdjuren finns det säkra 

observationer av både lodjurNT och järvVU i landskapet. Enskilda individer av kringvandrande vargEN kan 

också förekomma i området, men det finns ingen fast reproducerande flock i området. 

Länsstyrelsen har fått rapporter om att föryngringar av järvVU förekommer i regionen och att det under 

2012 skett en lyckad järvföryngring ca 15 km från utredningsområdet. Järven är ett av Sveriges fem 

stora rovdjur, och näst efter vargen det mest sällsynta. Arten är rödlistad som sårbar (VU) och totalpopulationen 

i Sverige uppskattades 2010 till ca 600 djur, varav ca 25 % finns i Västerbotten. Huvuddelen 

av järvstammen lever i fjällområdena, s.k. fjälljärv. I skogslandet finns spridda hemområden för 

s.k. skogsjärv. Fjälljärv och skogsjärv utgör olika populationer av samma art. I Västerbotten kan en svagt 

ökande trend för fjälljärv utläsas över tid sedan inventeringar av järv startade 1996 (Länsstyrelsen Västerbotten 

2011). På senare tid har även populationen av skogsjärv, ökat något. År 2011 konstaterades 21 

föryngringar av järv i Västerbottens län, varav 5 i skogslandet. Antalet föryngringar varierar dock kraftigt 

från år till år. Järvar har stora hemområden som varierar mycket i storlek mellan olika individer och kön. 

Vuxna honor bedöms ha revir på i genomsnitt 150 km2 medan hannar har betydligt större hemområden 

på upp till 600 km2 (Persson). 

Någon fladdermusinventering har inte gjorts i området. Den barrdominerade skogen bedöms dock inte 

hysa några rika förekomster av fladdermöss. Av Sveriges 19 olika fladdermusarter är det bara nordisk 

fladdermus och brandts fladdermus som återfunnits så här långt norrut. Båda arterna kan jaga i 

barrskog men som helhet saknar naturmiljön inom utredningsområdet de flesta av de karaktärer som 

är gynnsamma för fladdermöss. Eventuella boplatser och biotoper som skulle kunna hysa förekomst av 

fladdermöss bedöms främst finnas i anknytning till bebyggelse, som varken finns i eller i anslutning till 


43

3.4 Friluftsliv 

Utredningsområdet för vindkraft berör inte områden av riksintresse för friluftslivet eller utpekade områ- 

den med särkskilt stor regional betydelse för friluftslivet. 

De marker som ingår i utredningsområdet nyttjas av lokalbefolkningen för jakt, bär- och svampplockning, 

fågelskådning och rekreation, se karta i bilaga 30. Området är relativt lättillgängligt i och med den 

skogsbilväg som genomkorsar utredningsområdet. Upplevelser med skoter dominerar under vinterhalvåret 

och ett antal personer rör sig också i området på skidor och snöskor. Det finns dock inga allmänna 

skidspår eller skoterleder i utredningsområdet. 

Storselet, en källsjö till Malån belägen ca 5 km sydväst om utredningsområdet, är lättillgänglig för fiske. 

Sommartid kan sjön och Malån nyttjas för paddling. 

Jakt 

Jakten är ett viktigt intresse för en del av befolkningen i eller med anknytning till bygden. Markerna inom 

utredningsområdet nyttjas för älgjakt och småviltjakt på skogsfågel och hare. 

Jaktklubben i Bockträsk 

Bockträsk viltvårdsområde arrenderar den del av utredningsområdet som ligger väster om skogsbilvägen 

av Sveaskog och här bedrivs älg- och småviltsjakt. Man säljer även jaktkort. Totalt jagar ca 100 

personer årligen i området, varav ca 25 jagar älg och 75 småvilt. Bockträsk viltvårdsområde är totalt ca 

5500 ha, varav ca 460 ha ligger inom utredningsområdet. Under älgjakten delas viltvårdsområdet in i 

fem delområden varav främst ett, Nåkern, berörs av vindkraftutbyggnaden. Älgtorn och älgpass finns 

inom utredningsområdet. En stor del av småviltjakten bedrivs i de gamla skogarna på Granlidens höjder 

där man främst jagar tjäder och orre. 

Råbäckstjälens jaktlag 

Råbäckstjälens jaktlag jagar älg och småvilt öster om skogsbilvägen som genomkorsar utredningsområdet. 

Den totala yta jaktlaget jagar inom är ca 6300 ha, varav ca 340 ha ligger inom utredningsområdet. 

Man jagar inom hela området som berörs av utredningsområdet för vindkraft. Totalt jagar ca 7 - 10 

personer älg. Jaktlaget har inga jakttorn eller jaktkojor inom utredningsområdet. 

Lönås intresseförening 

Lönås intresseförening arrenderar marken öster om skogsbilvägen som genomkorsar utredningsområdet 

av Sveaskog. Föreningen sälger jaktkort för småviltsjakt i samband med uthyrning av enklare stugor 

vid Laggträsket, beläget ca 4 km öster om utredningsområdet. Man säljer även fiskekort för fiske i 

Laggträsket. Årligen säljs ca 100 - 200 jaktkort för jakt inom ett ca 6000 ha stort område, varav ca 340 

ha ligger inom utredningsområdet. 

44

3 

Kulturmiljön i utredningsområdet för vindkraft och i dess omgivningar har kartlagts genom en kultur- 

3.5 Kulturmiljö 

miljöanalys under 2011. Kulturmiljöanalysen har sammanställts i en fristående rapport som är bilagd 

MKB:n (bilaga 7). Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av rapporten. Under 2012 har en 

fältinventering genomförts. Rapporten från fältinventeringen kommer när den färdigställts att tillsändas 

länsstyrelsen. 

Historiskt nyttjande av utredningsområdet 

Utredningsområdet är ett höglänt utmarksområde som i huvudsak saknar naturgeografiska förutsättningar 

för de höga frekvenser av fasta fornlämningar eller komplexa kulturmiljöer som brukar återfinnas 

vid exempelvis forna strandlinjer vid kusten eller i älvdalar. Utredningsområdet ligger ovanför högsta 

kustlinjen och det är därför inte troligt att lämningar från kustanknutna bosättningar från äldre stenåldern 

förekommer här. Utredningsområdets belägenhet och karaktär innebär dock att renskötande 

samer mest troligt har nyttjat det historiskt. Området kan även ha nyttjats av svedjefinnar. 

Flera namn i och nära utredningsområdet är av antikvariskt intresse och som kan ge information om 

forna tiders markanvändning. Norr om utredningsområdet ligger kåtamyran, belägen intill en samisk 

flyttled som nyttjas av renskötare än idag. Ortnamn som Renmyrberget, Renmyran och Renmyrtjärnen 

vittnar om goda jaktmarker. Myrar som exempelvis Erik-Jansmyran och Erik-Jonsmyran, båda belägna 

i utredningsområdet omgivningar, indikerar vem som brukat de olika myrmarkerna under den tid då 

många av myrmarkerna brukades som slåttermark. Timmermyran indikerar att myren använts vid äldre 

tiders skogsbruk, antingen som en plats för timmerupplag eller som en av de myrar där portabla ångsågar 

ställts upp. 

Utredningsområdet ingår i det som var lappskattelandet Levattenslandet. Landets huvudviste låg vid 

Racknäs intill Skellefteälven. Sedan avvittringen 1887 ingick större delen av utredningsområdet i ett kronoparksområde. 

Kronotorpet låg vid Granliden, nordväst om utredningsområdet, där byggnaden finns 

kvar än idag. 

Fornminnesobjekt inom utredningsområdet 

Inom utredningsområdet finns inga registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister 

Fornsök. Fornlämningar finns dock registrerade i närliggande områden, framför allt vid Bockträsket, 

i Granlidens naturreservat och längs Skellefteälvens dalgångar (se karta i bilaga 31). Dessa lämningar 

utgörs främst av boplatsområden, härdar och fångstgropar, men här finns även sommargravar, 

en kolningsanläggning och platser med tradition. 

De lämningar och ortsnamn som påträffas i omgivningarna kan tyda på att omgivningarna har en lång 

historisk kontinuitet där bygden brukats under en längre tid. Detta innebär att det kan finnas fornlämningar 

även inom utredningsområdet. Möjliga fornlämningar inom utredningsområdet kar härröra från 

bruket av myrmarkerna, skogsbruket, bruket av de gamla lappskattelanden och rennäringen. Lämningar 

som kan finnas på höjderna inom utredningsområdet är samiska gravar och offerplatser. 

45

3De lämningar som påträffades under fältinventeringen var bläckor och barktäkter. Dessa påträffa- 

des på Setmyrliden, norr och söder om Holmtjärnen och vid Bergtjärnmyrans östra sida. Bläckor och 

barktäkter är idag ej klassade som fornminnen. För barktäkter pågår dock en diskussion om dessa ska 

klassas som fornminnen eller ej. 

Riksintresse för kulturmiljövården 

Byggnadsantikvariatiskt intressanta objekt eller byggnadsminnen finns varken i eller i närheten av utredningsområdet. 

Det gör inte heller några värdefulla kulturmiljöer så som kulturreservat eller riksintresseområden 

för kulturmiljövården. 

46

4 

Rennäringen är att betrakta som mycket arealkrävande, vilket bl.a. grundar sig på djurens rörel- 

4 Rennäringens förutsättningar 

semönster, vilket är en anpassning till den naturliga årstidsvariationen och de betesförhållanden 

som erbjuds. Rennäringen är en av de verksamheter som kan påverkas negativt av en föränd- 

rad markanvändning. Anledningen är helt enkelt att en vindkraftanläggnings projektområden, 

med tillhörande väg- och kraftledningssystem, påverkar stora arealer. Den direkt ianspråktagna 

ytan är förhållandevis liten. Detta skapar ofta ändrade förutsättningar för renskötselns bedri- 

vande men omfattningen varierar från fall till fall. För att kunna förstå och belysa hur ett projekt 

påverkar förutsättningarna för renskötseln är därför en viktig utgångspunkt att se hur området 

nyttjas idag och vilka förutsättningar som finns innan vindkraft etablerats. Utredningsområdet 

för vindkraft ligger inom Malå samebys åretruntmarker. Det har gjorts en utförlig utredning kring 

renskötselns markanvändning och konsekvenser som kan uppstå, se bilaga 32. Nedan beskrivs 

därför markanvändningen endast kortfattat. 

4.1 Malå sameby 

Malå sameby är Sveriges sydligaste skogssameby och den enda i Västerbottens län. Renskötseln i en 

skogssameby skiljer sig från den renskötsel som allmänheten normalt sett har kunskap om. Här sker 

inte förflyttning mellan fjällen i väster och skogslandet i öster, utan samebyn bedriver året om sin verksamhet 

i skogslandet. De har sina åretruntmarker, d.v.s. mark där renskötsel får bedrivas året om, väster 

om lappmarksgränsen inom Malå, Sorsele och Lycksele kommun se figur 3 bilaga 32. Vinterbetesmarkerna, 

där renskötsel får bedrivas från 1 oktober - 30 april, finns i kommunerna Lycksele, Norsjö, Skellefteå 

och Robertsfors. Samebyns totala areal, som inkluderar såväl åretruntmarkerna som vinterbetesmarkerna, 

är 7713 km2 . I nordväst gränsar Malå sameby mot Maskaure och Grans sameby och i nordöst 

mot Mausjaure. I syd gränsar Malå sameby mot Grans och delvis Svaipa sameby. 

I Malå sameby finns ca 12 renskötselföretag och 3-5 vinterbetesgrupper. På sommaren och hösten är 

alla grupper tillsammans, men på vintern är grupperna uppdelade. Förr var samebyn tre skilda grupper 

i princip året om, även på sommaren. Sedan 1990-talets början, är samebyn mer tillsammans (fortfarande 

lite uppdelade, men mer sammanblandade). Inom samebyn finns en yngre generation som vill 

arbeta vidare med renskötseln i framtiden. 

4.2 Markanvändning och årscykel 

Under olika årstider använder renarna olika delar av landskapet för bete, kalvning och flytt. De ytor som 

används under olika årstider kallas årstidsland. Varje årstidsland har sin egen betydelse i samebyns och 

47

4renskötselns årscykel, se figur 21 sidan 47. Den praktiska renskötseln bedrivs mellan vinterbetesland via 

vår- och höstland till sommarlanden. Renskötarna driver djuren mellan olika betesområden, men renen 

har också en inneboende drift att under året flytta mellan de olika delarna av renskötselområdet, se 

detaljerad beskrivning i rennäringsutredningens 3:e kap (bilaga 32). Alla betesmarker är viktiga för att 

samebyarna ska ha möjlighet att välja de bästa områdena under de specifika förhållanden som råder 

vad gäller t.ex. snömängd och temperatur. Intrång, som t.ex. skogsbruket, kan göra att områden blir 

21 

Schematisk skiss 

över rennäringens 

årscykel. 

VINTERLAND 

Slakt och skiljning till mindre vintergrupper 

21 

Flytt ner till vinterlandet. 

Förvinter (nov-dec): lavbete och 

bete på myrar viktigt tillskott 

Brunstperioden (slutet av september) 

HÖSTLAND 

Hänglavsbete nödvändigt 

Flytt till vårland (april) 

Bete: främst i barrskogsområden (olika marklavar) 

Vinterbetesmarker mycket känsliga för ingrepp 

- rennäringens flaskhalsar 

Sarvslakt (början av sept) 

(sarv = renhane) 

48 

VÅRLAND 

Vajorna föder sina kalvar (maj), 

mycket känsliga för störning 

Bete: blandning av lavar, fjolårets rester 

av gräs, örter och löv samt tillskott av 

färsk grönska 

Försommaren (juni): bete i skog, på myrmarker 

och vid bäckdrag 

Högsommaren (juni-juli): spridda över 

olika kalfjällsområden (fjällsameby) och 

skogs- och myrmarker (skogssameby) 

Kalvmärkning (juli) 

Sensommaren (aug): skogs- och myrmarker, 

betar gräs, örter och framförallt svamp 

SOMMARLAND

obrukbara över en längre tid vilket gör att alternativa 

betesområden är blir mycket viktiga. Renen styrs av 

faktorer som betestillgänglighet och väderlek. 

4.3 Samebyarnas 

markanvändning i närområdet 

49 

4 

Med trivselland avses ett naturligt samlingsställe 

dit renarna tar sig om de själva får välja. 

Det är områden som har en utformning som gör 

att renarna naturligt söker sig dit. Ofta finns bra 

förutsättningar för bete och renarna stannar där. 

Trivsellanden är viktiga för att kunna hantera en 

större renhjord. Idag finns inte så många naturliga 

samlingsplatser kvar eftersom skogsbruk och 

annan markanvändning fragmenterat (delat upp) 

markerna. 

Trivselland 

Bredträsk nyttjas främst som sommarland i samband 

med kalvmärkningen. Utredningsområdet Bredträsk 

är höglänt och består främst av produktionsskogar 

med contortatall. Granliden och Setmyrliden är 

Kärnområde 

ett trivselland och renarna söker sig uppåt höjderna 

Kärnområden är områden som tillfredställer 

under varma sommardagar. 

renens behov av betesro och utrymme och de 

besöks återkommande. Dessa områden nyttjas 

Det närmaste kärnområdet av riksintresse finns 

för att hålla renen stationär de tider detta är nödvändigt. 

Även områden som hör till renhjordens 

ca 1,5 km sydöst om utredningsområdet, mellan 

reproduktion – brunstland och kalvningsland – 

Bockträsk och Adak, och nyttjas för bete och sam- 

hör hit. 

ling främst under vår, försommar och sommar. Det 

Nyckelområde 

är också ett kalvningsland under våren och här sker 

Nyckelområden utgör ”öar” inom kärnområden 

kalvmärkning under sommaren. Området består av 

dit renarna naturligt drar sig. Dessa områden 

är mycket känsliga för ingrepp och störande 

främst gräsmyrar och några små granskogar. Inom 

aktiviteter. Tar man bort nyckelområden vid t.ex. 

kärnområdet finns en svår passage, Skäppträskån, 

skogliga åtgärder tappar kärnområdet sin status. 

som ligger söder om Tullbergsdammen. Det är en 

skogså med tvära kanter som går längs en flarkmyr. 

Det är svårt för renarna att ta sig ner i ån och simma 

över. Alternativet, som inte är att föredra, är en trång 

passage mellan en myr och en väg. Ca 3 km nordväst 

om utredningsområdet finns två kärnområden av 

riksintresse, Tjäktjaure och väster om det Viggaure, 

båda är kalvningsområden under försommar och kalvmärkningsområden under sommaren. Gammal 

granskog ger skydd och tillgång till örter och sia (gräs). En mindre och äldre anläggning finns i Tjäktjaure. 

Denna nyttjas för kalvmärkning, men det finns dock ingen bilväg dit. Det nordöstra hörnet av utredningsområdet 

berör en av tre flyttleder som nyttjas på våren av Maskaure sameby. Två anläggningar, 

i Ljungby och Slagnäs, används i samband med flytten förbi Bredträsk. Den sydligaste av de tre flyttlederna 

berörs av utredningsområdet och går mellan Setmyrlidens och Lillbergets toppar, den nordligaste 

går längs Skellefteälven och den mellersta intill väg 1018. Främst nyttjar samebyn den nordligaste 

flyttleden som går längs med Skellefteälven. 

Även rovdjuren trivs i de höglänta områdena, Granliden och Setmyrliden. Norr och sydväst om utredningsområdet 

är det brant och där växer tät contortatall. Renarna styrs därför naturligt genom utredningsområdet 

längs en viktig flyttled som används under sommaren. På 70-talet dikades ca 3000 ha

4av myrområdena norddväst om utredningsområdet och följden av det blev att det frodiga sommarbe- 

tet försvann. För 10-12 år sedan kalvade renarna vid Adak och betade i samma område under som- 

maren. Betet öster om utredningsområdet räcker inte så länge på somrarna eftersom renarna betat 

där från vårens kalvning till kalvmärkning på sommaren. De senaste åren har renarna kalvat sydost 

om Bredträsk men samebyn önskar att renarna skulle kalva nordväst om utredningsområdet och att 

renarna då kanske skulle stanna i väster fram till hösten och förvintern. De dikade områdena i nordväst 

har sakta återhämtat sig vilket gör att samebyns renar åter betar där under somrarna. 

Markerna nordväst om utredningsområdet Bredträsk har nyttjats långt tillbaka i tiden och det finns 

gott om sommarbete på de stora myrområdena. Ett spärrstängsel sattes upp så att renarna inte skulle 

fortsätta längre västerut och in på Maskaure samebys marker, se figur 9 bilaga 32. Tidigast i juni kan 

renarna börja beta området, innan dess är det för mycket snö. När renarna betar nordväst om Granliden 

och Setmyrliden sprider de ut sig längs hela myrsystemet ända till Buresjön vid väg E45. Efter kalvmärkning 

i Tjäderträsk flyttas renarna västerut till Skarpskallen som är ett naturligt stopp för renarna. 

Nästa dag flyttar samebyn vidare med renarna genom utredningsområdet Bredträsk för att få renarna 

att gå mot myrsystemet i nordväst och sedan stanna kvar och beta sig längre västerut. Tidigare år flyttade 

samebyn renarna i dalgången mellan Granliden och Setmyrliden men på senare år har de flyttat 

över Setmyrliden då renarna naturligt valt den vägen, se figur 9 bilaga 32. Sommaren 2011 flyttade de 

runt toppen på den nordöstra sidan men den passagen är väldigt smal och p.g.a. terrängen uppstod 

problem i samband med flyttningen. Sommaren 2012 har samebyn inte behövt flyttat renarna manuellt 

från anläggningen i Tjäderträsk genom utredningsområdet utan efter att ha blivit släppta vid Skarpskallen, 

har renarna självmant betat sig mot nordväst. Samebyn är mycket positiva till detta då de 

strävat efter att få renarna att självmant vandra västerut. 

Malå samebys erfarneheter av vindkraft 

Inom Malå samebys betesmarker finns ett antal vindkraftsanläggningar under byggnation samt i drift. Nedan redovisas 

några av de erfarenheter som samebyn fått. 

På Storliden (ligger mitt i kalvningslandet) och Jokkmokksliden har de sett att renarna inte vistas inom vindkraftsområdena 

eller på vägarna sedan vindkraftsparkerna anlades. Förr var renarna på berget hela sommaren och gick längs med vägarna 

på bergen. År 2012 är det första året efter anläggningsarbetet. Samebyn befarar att det finns risk för att renarna inte vill gå 

tillbaka till dessa områden trots att de hyser bra bete. 

Vindkraftanläggningen på Åmliden är under byggnation och samebyn har inte sett några konsekvenser än då renarna kommer 

dit först under senhösten-förvintern. 

På Hornberget har samebyn sett mycket spår av iskast. Även på Ytterberg har de sett spår, men mindre omfattning. Samebyn 

är orolig för olyckor och vad konsekvenserna kan leda till om någon människa eller ren kommer till skada av iskast. På 

Ytterberg brukade ca 300-400 renar beta under höst/förvinter, idag är det bara ca 50- tal renar i området. Hösten 2012 blir 

första hösten i drift. 

Malå sameby upplever att ljudnivån är en stor fråga för rennäringen. Den ljudnivå som renarna uppfattar som störande är 

inte samma ljudnivå som vi människor upplever som störande. Samebyn berättar att de inte hör någon ljudskillnad på när 

vindkraftverken är stilla och när de är i drift, detta har de upplevt på Jokkmokksliden där är ljudet från anläggningen är högt 

även då vindkraftverken står stilla. När det gäller rennäringen, speciellt i skogslandskapet är hörseln central. Man ska lyssna 

efter skällor och kalvar som grymtar för att lokalisera renarna inför samling. Samebyn anser att trots att en vindkraftsanläggning 

håller sig inom riktlinjer som kan anses godkända för att inte påverka människor så är det inte alls säkert att det är 

bra för rennäringen. Renskötarna beträttar att renarna skyggar av skuggorna (skuggrörelsen på marken) från rotorbladen, 

men troligen inte rotorbladens rörelse utan det är främst skuggrörelser och ljud. 

50

22 

5 

Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i området kring Bredträsk med avseende på as- 

5 Mark och vatten 

pekterna markanvändning och naturresurser. Rennäringens förutsättningar beskrivs i kapitel 4. 

5.1 Skogs- och jordbruk 

Markanvändningen inom utredningsområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk och rennäring (rennä- 

ringens förutsättningar beskrivs i kapitel 4). Utredningsområdet nås via två skogsbilvägar och utgörs 

till ungefär 75 % av skogsmark. Med undantag av två större områden av gammal grannaturskog på 

Granlidens respektive Setmyrlidens höjdpartier utgörs skogsmarken i huvudsak, till ca 75 %, av yngre 

och medelålders produktionsskog av gran, tall och contortatall (figur 22). Marken ägs och brukas av 

bolaget Sveaskog. 

Inom utredningsområdet finns inga odlade marker. Närmaste odlingsmark finns i byarna Granliden 

strax norr om och Bockträsket sydväst om utredningsområdet. 

5.2 Berg, grus och mineral 

Ca 5 km sydväst om utredningsområdet, vid Storselets 

norra ände, finns en grustäkt. Naturgrusförekomsten 

anges i översiktsplanen vara av klass 2. 

Undersökningstillstånd för malmprospektering 

finns beviljat på ca 1 km avstånd från utrednigsområdet. 

Undersökningstillståndet omfattar höjderna 

Stor-Granberget och Kvigmyrberget sydost om 

utredningsområdet, se karta i bilaga 33. 

5.3 Vattentillgångar 

Utredningsområdet berörs inte av någon vattentäkt 

och här finns inga brunnar eller källor. Närmaste 

I i stort sett hela 

utredningsområdet 

bedrivs ett aktivt 

skogsbruk. 

51 

22

5källa ligger ca 0,3 km från utredningsområdet strax söder om Granliden. Utredningsområdet utgör en 

vattendelare och avvattnas i öster direkt till Skellefteälven och i söder till Malån, vilken längre nedströms 

ansluter till Skellefteälven. 

52

6 

Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade 

6 Samhällsförutsättningar 

vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. 

Den planerade vindkraftanläggningen ligger i Sorsele kommun, ca 30 km väster om Sorsele tätort, nära 

gränsen till Malå kommun. 

6.1 Sorsele kommun 

Sorsele är Sveriges 11:e största kommun till ytan med totalt 7 957 km2 . Kommunen har ca 2 700 invånare, 

vilket gör den till Sveriges näst minsta kommun sett till invånarantal. Befolkningstätheten är ca 

0,37 invånare per km2 . 

Sorsele är kommunens enda tätort med ca 1 300 invånare. Ca 60 % av befolkningen bor i kommunens 

många byar. Arbetsmarknaden domineras av turismnäring, biltestning, småindustrier med träförädling, 

rennäring och skogbruk. Sorsele kommun är en av Sveriges ekokommuner sedan år 1990. 

6.2 Malå kommun 

Malå kommun har ca 3 300 invånare på en yta av 1 727 km2 , vilket innebär att kommunen är en av Västerbottens 

läns minsta kommuner. Befolkningstätheten är ca 2,2 invånade per km2 . 

Malå är kommunens enda tätort med ca 2 100 invånare. Arbetsmarknaden domineras av gruv- och 

mineralnäring, skogs- och träindustri, rennäringen, handel och transporter. 

6.3 Bygden kring utredningsområdet 

Bebyggelsen i landskapet där vindkraftanläggningen planeras är koncentrerad till Bockträsket sydost 

om utredningsområdet. Enskilda småbruk finns även spridda i övriga väderstreck. På större avstånd, ca 

6 - 10 km från Bredträsks utredningsområde, finns bland annat byarna Kåtaliden, Sunnanå, Storbränna 

och Ljungby. 

Bockträsk 

Den största byn i anslutning till utredningsområdet 

är Bockträsk. Byn är vackert belägen runt sjön 

Bockträsket som ligger 455 meter över havet. I sjön 

kan fastboende fiska. I Bockträsk bor ca 30 personer 

53 

Förteckning över invånarantal i omgivande byar, 

se tabell 8 på sidan 72. 

Karta med motsvarande information, se bilaga 

34.

6permanent, men antalet fördubblas ofta vid påsk, semestertider och älgjakt. Det finns ingen livsmed- 

23 

23 

elsbutik eller annan service kvar i byn. 

6.4 Turism 

I Granliden, ca 0,5 km från utredningsområdet, bedrivs turistverksamhet med stuguthyrning, hästrid- 

ning, hundspann, vildmarksliv för barn, småviltsjakt, fiske och exkursioner, till stor del inom utred- 

ningsområdet. Skoterspår anläggs vintertid från byn Granliden genom utredningsområdet i nordvästsydostlig 

riktning, se karta i bilaga 30. Skoterspåren går delvis till ett flertal utkikspunkter belägna inom 


I Bockträsk, ca 2,3 km från utredningsområdet, bedrivs turistverksamhet med vandring, bärplockning, 

skidåkning och hundspannsturer. Hundspannsturerna går bitvis inom utrednigsområdet då ett ledsystem 

för dessa turer årligen dras upp kring Holmtjärnen och Getingmyran i utredningsområdets södra 

del, se karta i bilaga 30. 

I Granliden, byn 

belägen närmast 

utredningsområdet, 

finns två permanentbostäder 

och 

ett antal fritids- 

hus. Här finns ett 

turismföretag som 

bland annat anordnar 

hästridning. 

54

6 

I detta kapitel, Samhällsförutsättningar, beskrivs även luftfartens intressen då detta är av relevans för 

6.5 Luftfarten 

lokaliseringen av en vindkraftanläggning. 

Generellt om luftfartens hinderytor 

När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. 

Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna 

är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över 

ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk 

långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för 

procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. 

Den planerade vindkraftanläggningen vid Bredträsk ligger ca 65 km från Storumans flygplats och ca 47 

km från Arvidsjaurs flygplats och hamnar således inom MSA-ytan till Arvidsjaurs flygplats. 

För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. 

Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk. 

Storumans flygplats 

Flygplatsen ägs av Storumans kommun och i november 1993 startade trafiken, tillsammans med Arvidsjaur, 

med företaget West Air Sweden från Karlstad och deras flygplan Beech-200 som tog 13 passagerare. 

Behovet av reguljärtrafik ökade och hösten 1995 flög FOKKER50 med 50 platser. 

I dagsläget trafikeras inte Storumans flygplats. 

Arvidsjaurs flygplats 

Flygplatsen grundades 1990 och ägs av Arvidsjaurs kommun. Flygplatsen trafikeras med turer till och 

från Stockholm /Arlanda via Lycksele enligt följande: 2 till 3 avgångar per dag mot Stockholm/Arlanda, 

varje vardag (beroende på säsong) och begränsad service på helger samt under sommaren. Under 

perioden november–april bedrivs chartertrafik till Tyskland. 

55

7 Skadeförebyggande åtgärder 

Inledningsvis redogörs för hur den planerade utformningen av vindkraftanläggningen förändrats 

under projektets gång. Därefter beskrivs de skadeförebyggande åtgärder som blir aktuella för att 

undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Nordisk 

Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från 

hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. En del av åtgärderna kan 

bli villkor för verksamheten. Konsekvensanalysen i kapitel 8 avser kvarstående konsekvenser 

efter vidtagna åtgärder. Observera att åtgärderna i detta kapitel är en sammanställning av alla 

de åtgärder som presenteras i olika delar av kapitel 8. 

7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning 

Sedan Nordisk Vindkraft påbörjade undersökningar och samråd inför en etablering av vindkraft vid 

Bredträsk har en mängd kunskap samlats in om området och dess omgivningar. Det har bl.a. inneburit 

att utredningsområdet ändrats och att vindkraftanläggningen fått en annan utformning, med avseende 

på vindkraftverks och vägars lokalisering, än vad som var tänkt från början. I bilaga 35 visas utredningsområdet 

för vindkraft med planerade vindkraftverk och vägar före respektive efter att dessa förändringar 

ägt rum. 

I ett tidigt skede ändrades utredningsområdets utbredning markant då det framkom att stora delar av 

Stor-Granberget, som ursprungligen ingick i utredningsområdet, pekats ut som ett större hänsynsområde 

av länsstyrelsen och därmed inte var lämpligt att etablera vindkraft på. Utredningsområdet utökades 

då i stället åt öster. Ursprungligen gick utredningsområdet också in en liten bit i Malå kommun, men 

denna gräns anpassades sedan efter kommungränsen av administrativa skäl. Inom utredningsområdet 

har verksplaceringar och väglayout justerats efterhand. 

Förändringen av vindkraftanläggningens utformning har i huvudsak fyra orsaker: 

• Terrängförhållanden 

• Värdefulla eller känsliga naturmiljöer 

• Administrativa gränser 

• Närhet till bebyggelse 

56

7 

7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild 

Följande åtgärder begränsar påverkan på landskapsbilden: 

• Vindkraftverken kommer att ha en färg som gör att synbarheten minskar. Rotorbla- 

den kommer att vara antireflexbehandlade. Utformningen blir enhetlig, utan logoty- 

per eller reklam på vindkraftverkens torn. 

• Hinderljusmarkeringen ska avskärmas så att den inte når markytan inom 5 km från 

respektive ljuskälla. 

7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljön 

De åtgärder som är aktuella i syfte att begränsa påverkan på naturmiljöerna varierar från lokaliseringsaspekter 

till olika försiktighetsåtgärder intill värdefulla områden: 

• Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur kommer att ske med 

stor hänsyn till våtmarkerna inom utredningsområdet. Alla vindkraftverk kommer att 

anläggas på fast mark. 

• Vägen i nord-sydlig riktning kommer enbart att breddas åt öster för att undvika ingrepp 

i form av avverkning i det skogsbestånd med höga naturvärden som är beläget 

på västra sidan av vägen. 

• Den slutgiltiga vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten. 

• Där anläggningsytor och nya vägar ligger nära områden med höga naturvärden kommer 

gränserna för dessa områden att markeras i terrängen under anläggningstiden i 

syfte att helt utesluta risken för körning och andra verksamheter inom dessa områden. 

• Väg över myrmark kommer att anläggas med teknik som säkerställer att det inte blir 

nedströms effekter i myren. Vägen kommer att anläggas utan diken och, beroende 

på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Med dessa metoder 

säkerställer man att vatten kan passera i respektive under vägbanken. 

• Utgångspunkten är att vägdragningen kommer att utföras utan behov av markavvattning, 

vilket innebär att det inte kommer att vara aktuellt med någon tillståndspliktig 

vattenverksamhet. 

• Förstärkning av vägar kommer att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka 

miljön i dessa genom exempelvis grumling och vandringshinder. 

• Vid anläggning av nya vägar över bäckar kommer skadeförebyggande åtgärder att 

vidtas för att minimera grumling och säkerställa fri passage för vatten och vattenlevande 

djur. 

• Om det vid vägpassage av vattendrag behöver läggas ny trumma kommer detta att 

anmälas till länsstyrelsen enligt miljöbalken 11 kap 9 a §. 

• Eventuella nya vägtrummor eller liknande kommer att anläggas så att vatten och 

vattenlevande djur fritt ska kunna passera. 

57

7 

• För att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag ska markarbeten i an- 

slutning till vattendrag utföras under perioder med låg vattenföring, dvs inte under 

snösmältningsperioden eller under regniga perioder med hög ytvattenavrinning. 

• Ytan för betongstationen med tillhörande materialupplag och rengöringsgrop ska 

förläggas till fast mark utan höga naturvärden. 

• En skyddszon ska finnas mellan betongstationen och eventuella vattendrag så att 

risken att material spolas ned i vattendragen vid t.ex. kraftigt regn minimeras. 

• Ytan för betongstationen ska återställas till skogsmark efter avslutad användning. 

• Betongstationens rengöringsgrop ska vara dimensionerad och utformad så att risken 

för översvämning, trots kraftiga regn, minimeras. 

• Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer att markförläggas och därigenom undviks 

att skogshöns, rovfåglar m.fl. kolliderar med elledningar. 

• Vindkraftanläggningens anslutning till luftledning kommer att utformas så att risken 

för eldöd hos ugglor och rovfåglar minimeras. 

• Om bon av hotade arter som stora rovdjur, rovfåglar eller ugglor upptäcks under 

anläggningsarbetet kommer kontakt att tas med länsstyrelsen för samråd. 

• Terrängkörning utanför anläggningsytorna undviks i sumpskogs- och våtmarksmiljöer. 

Om sådan terrängkörning ändå måste genomföras på tjälfri mark kommer det 

att ske först efter samråd med länsstyrelsen. 

7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på 

friluftslivets och turismens intressen 

Följande åtgärder begränsar påverkan på friluftsliv och turism: 

• För att ha möjlighet att under byggskedet begränsa konsekvenser för dem som jagar 

inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan 

anläggningsarbetet startar. 

• För att ha möjlighet att under byggskedet begränsa konsekvenser för dem som bedriver 

turismverksamhet inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med 

berörda turismföretag innan anläggningsarbetet startar. 

• Varningsskyltar för iskast kommer att sättas upp. 

• Om det är motiverat kan det finnas möjlighet att erbjuda den utbildning som driftsoperatörerna 

får gå till andra som också kan komma att vistas inom anläggningen. 

7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer 

Följande åtgärder begränsar påverkan på kulturmiljöer: 

• Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart 

avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart 

anmäla förhållandet till Länsstyrelsen. 


förläggas till fast mark utan fornlämningar eller andra motstående intressen. 

58

7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan 

på luftfartens intressen 

Följande åtgärder begränsar påverkan på luftfartens intressen: 

• Vindkraftanläggningen kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportsty- 

relsens beslut och som uppfyller kraven i Luftfartsstyrelsens föreskrifter. 

7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen 

Följande åtgärder begränsar påverkan på rennäringen: 

• För att minimera den markyta som ianspråktas ska arbetsområden göras mycket 

tydliga och inte större än vad som är nödvändigt. Arbetsområdena ska utgöra en fast 

yta för entreprenörerna och marken utanför den får inte påverkas. 

• Ytor som inte längre tas i anspråk efter byggnadsfasen, t.ex. tillfälliga uppställningsytor, 

ska i den mån verksamheten tillåter planteras med skog. 

• Kraftledningarna mellan vindkraftverken kommer förläggas i mark. 

• Under drifttiden kan hela eller delar av vindkraftanläggningen korttidsavstängas. 

Korttidsavstängningen får vara i max 24 timmar och högst 2-3 tillfällen per år eller 

om samebyn och bolaget överenskommer om något annat. 

• Tillfartsvägar till vindkraftanläggningen ska förses med informationsskyltar som 

upplyser om rennäringen som bedrivs i området. 

• Bolaget kan bistå med helikoptertimmar för att underlätta en samling eller flytt vid 


• En kontinuerlig dialog ska föras mellan projektören och samebyn, särskilt under 

byggtiden samt tvingande samråd mellan bolaget och samebyn under 5 första åren. 

En särskild kontaktperson från bolaget och samebyn ska utses. 

7.8 Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor 

Inga åtgärder bedöms vara motiverade för att reducera störning av ljud då riktlinjer för buller inte kommer 

att överskridas vid någon av byggnaderna. Följande åtgärder är av relevans för att reducera störning 

av ljud och skuggor från den planerade vindkraftanläggningen: 

• Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade. 

• De vindkraftverk som beräknas ge upphov till faktiska skuggtider överstigande åtta 

timmar per år kommer att vara utrustade med ett skuggdetektorsystem vilket gör att 

vindkraftverken stängs av automatiskt under de tider då skuggor utgör ett problem. 

7.9 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden 

Följande åtgärder begränsar påverkan under byggtiden: 

• Anläggningen kommer att byggas med bästa tillgängliga teknik med strävan att 

minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. 

59 

7

7 

• Uppstår besvärande problem med dammning i samband med transporterna på 

vägarna i området kommer vägarna att saltas och därefter vattenbegjutas i syfte att 

binda dammet. 

• Åtgärder som medför kraftigare störningar såsom bergsprängningar kommer inte att 

utföras mellan klockan 19.00 och 07.00. 

• Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under 

byggskedet kommer att ske på där för avsedd och kontrollerad plats enligt Arbetsmiljöverkets 

föreskrifter. 

• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som jagar inom utredningsområdet 

kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet 

startar. 

• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som bedriver turismverksamhet 

inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda företag 

innan anläggningsarbetet startar. 

• NV och samebyn ska föra en dialog under anläggningsskedet med syfte att detta 

skede ska gå så smidigt som möjligt för båda parter. 

7.10 Åtgärder för att begränsa risker 

För att minimera sannolikheten att något oönskat ska inträffa, så att människor som tjänstgör i eller 

besöker anläggningen eller miljön tar skada, vidtas en rad åtgärder; 

• Arbete ska ske med erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning. 

• Vindkraftverken får endast beträdas av behörig personal. 

• Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören 

fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och 

därmed även risker. 

• Vindkraftverken kommer att vara försedda med ett styrsystem som automatiskt 

stänger av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca 25 m/s, för att inte utsättas för 

alltför stora påfrestningar. 

• Vindkraftverkens styrsystem kommer också att känna av om de aerodynamiska 

egenskaperna förändras, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse 

och vindkraftverket stoppas. 

• Vindkraftverkens styrsystem omfattar också övervakning så att vindkraftverken stannar 

vid för hög temperatur. 

• Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverket utan all sådan eventuell lagring sker externt 

i ett låst utrymme vid servicebyggnad. 

• Varningsskyltar kommer att sättas upp kring vindkraftverken. Hur skyltningen utförs 

ska godkännas av tillsynsmyndigheten. 

• Utrustning för höghöjdsräddning kommer att finnas vid varje vindkraftverk. 

• Hiss finns i vindkraftverken. 

• Utrustning finns i maskinhuset för nedfirning på utsidan av vindkraftverket. 

60

• Brandsläckare finns inne i vindkraftverken, både uppe och nere. 

• Åskledare finns på vindkraftverken. 

• Vindkraftverken övervakas kontinuerligt från driftcentralen hos energibolaget. 

61 

7

8 Bedömda konsekvenser 

Kapitlet beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vind- 

kraftsutbyggnad vid Bredträsk. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden 

om skadeförebyggande åtgärder som presenterats i kapitel 7. 

8.1 Metodik 

Kapitel 8 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Bredträsk. För varje temaavsnitt om 

landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser 

som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att 

föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 7). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, 

d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av noll-alternativet i avsnitt 2.2). 

Struktur i respektive temaavsnitt 

För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser 

etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. 

Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden 

som Nordisk Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad 

bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. 

Rennäringen är en komplex och storskalig markanvändning för vilken det är svårt och sällan rättvisande 

att använda generella bedömningsgrunder som belyser konsekvensernas omfattning. Det centrala i 

detta temaavsnitt är därför att belysa effekter och konsekvenser, samt föra ett resonemang kring omfattningen. 

Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys 

Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av 

vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om 

den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: 

Påverkan 

Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en 

förändrad grundvattennivå. 

Effekt 

Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller 

förändrad vattenregim i en våtmark. 

Tabell 5. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är preciserad 

i en skala där grunderna för bedömningen redovisa. Rennäringen redovisas dock inte på detta sätt. 

Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 

62

8 

Konsekvens innebär egentligen en redovisning av vad effekten får för innebörd, t.ex. att boende får 

Konsekvens 

hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar 

eller att merarbete uppstår för renskötare. Konsekvensens omfattning är en värdering 

av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn tagen till vad effekten har för 

betydelse för olika intressen. Detta innebär att redan små intrång i värden av stor betydelse kan få stora 

konsekvenser. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. 

Säkerhet i bedömningarna 

Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya 

vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. 

För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök 

att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, 

måttlig eller liten. 

8.2 Klimat- och miljöeffekter 

Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga 

utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet 

Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg 

lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen 

som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. 

Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett uttalande 2008 att en bedömning av miljöeffekter från 

vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, 

ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp 

av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör 

även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets 

användningskedja, från brytning till avfall. 

Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva 

vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till 

att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En 

snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilbränsleberoendet och 

bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna. 

De vindmätningar som utförts vid Bredträsk visar att en vindkraftanläggning med upptill tio vindkraftverk, 

i enlighet med denna ansökan, skulle ge upphov till en energiproduktion av 65 till 105 GWh per 

år. Detta motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca 13 000 - 21 000 villor (genomsnittlig 

förbrukning är ca 5000 kWh per år och villa). 

63

8.3 Ekosystemtjänster 

Ekosystemtjänster är tjänster och produkter som människor får från naturens olika ekosystem. Några 

exempel på ekosystemtjänster är vattenrening, pollinering, mat och virke. Själva begreppet ekosystemtjänster 

har använts sedan början av 2000-talet och myntades i och med forskningsprogrammet Millennium 

Ecosystem Assessment som syftade till att utreda förändringar i ekosystem och deras påverkan 

på människor (www.maweb.org). I forskningsprogrammet delades ekosystemtjänster in i fyra olika 

kategorier; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande. Försörjande ekosystemtjänster innebär 

ofta produkter som mat, virke och bränsle. Reglerande ekosystemtjänser handlar exempelvis om rening 

av luft och vatten, erosionshinder och dämpning av naturkatastrofer. I de kulturella ekosystemtjänsterna 

ingår bland annat upplevelser, rekreation, utbildning och inspiration. De stödjande ekosystemtjänsterna 

handlar om processer som fotosyntes och jordbildning, d.v.s. processer som är nödvändiga 

för alla andra ekosystemtjänster (The World Resources Institute 2008). 

Det finns flera metoder för att värdera dessa tjänster som vi får ”gratis” av naturen. Ett alternativ är 

att beräkna kostnaden för att ersätta ekosystemtjänster med teknik, ett annat sätt är att bedöma hur 

mycket människor är beredda att betala för en viss tjänst (SNF 2010a, 2010b). 

Specifikt för utredningsområdet vid Bredträsk 

Flera av de ekosystemtjänster som erhålls från naturen inom utredningsområdet är försörjande ekosystemtjänster; 

virke från skogen och mat i form av viltkött, bär och svamp. Vidare står naturen inom 

utredningsområdet för reglerande tjänster då de våtmarker som förekommer både renar vatten och 

jämnar ut vattenflödet. Delar av utredningsområdet bidrar också med kulturella ekosystemtjänster eftersom 

det används för rekreation i form av till exempel skidåkning. Slutligen bidrar utredningsområdet 

även med stödjande ekosystemtjänster så som fotosyntes i utredningsområdets växter. 

Vindkraftsanläggningens nyttjande av ekosystemtjänster 

Den planerade vindkraftanläggningen vid Bredträsk kommer främst att nyttja vind, som är en process 

som inte åstadkoms av levande varelser, d.v.s. inte en ekosystemtjänst. Vindkraftanläggningen kommer 

däremot att vara beroende av vissa reglerande ekosystemtjänster som t.ex. att vegetation binder ihop 

markytor som skadats av anläggningsarbeten och även hindrar sluttningar från att rasa. 

Påverkan på ekosystemtjänster 

En etablering av en vindkraftsanläggning bedöms inte ha någon stor påverkan på områdets möjlighet 

att även i fortsättningen tillhandahålla ekosystemtjänster. Endast några procent av utredningsområdets 

skog kommer att behöva avverkas för etableringen. Våtmarker kommer att undvikas för vägdragningar 

och vindkraftverksplaceringar. Det kommer vidare att fortsatt vara möjligt att nyttja området 

för t.ex. bärplockning och skidåkning, även om upplevelsen av dessa aktiviteter kommer att ändras. Se 

vidare i respektive avsnitt som behandlar konsekvenser för användningen av naturresurser, naturmiljöer 

respektive friluftsliv. 

64

8 

Den nationella miljöpolitiken syftar till att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de 

8.4 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen 

stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter 

och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och 

sociala när beslut fattas. 

De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling 

och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det 

bedrivs. 

I tabell 6 på sidan 66 görs en bedömning av på vilket sätt det planerade vindkraftprojektet påverkar 

möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen. 

8.5 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer 

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlevnad 

är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer kan meddelas av 

regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. 

Idag finns fem förordningar om miljökvalitetsnormer: 

• Havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341) 

• Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) 

• Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) 

• Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) 

• Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675) 

Vindkraftetableringen vid Bredträsk bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. 

Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska. 

Med vindkraft istället för kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer belastningen 

på framför allt luften att minska. 

Ett liknande resonemang där vindkraft ersätter vattenkraft gör att belastningen på vattenmiljön kommer 

att minska. 

Vad gäller buller är det ljud som vindkraftanläggningen kommer att alstra lägre än gällande riktvärden 

för omgivningsbuller. 

Slutsatsen är således att efterlevnaden av miljökvalitetsnormerna är god. 

65

8Tabell 6. Analys av hur vindkraftanläggningen påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de nationella miljömålen. 

Bedömningen är att den planerade vindkraftanläggningen inte motverkar måluppfyllelsen för något av miljömålen samt att den bidrar 

till måluppfyllelsen för sju av miljömålen. 

Miljömål Måluppfyllelse Analys 

1 Begränsad klimatpåverkan Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av 

koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila 

bränslen för energiproduktion minskar 

2 Frisk luft Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av luftförorenande 

ämnen då behovet att använda fossila bränslen 

för energiproduktion minskar 

3 Bara naturlig försurning Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av 

försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid då 

behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion 

minskar 

4 Giftfri miljö Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av sådana 

giftiga ämnen som exponeras vid annan energiproduktion, 

bl.a. i samband med kolkondens- och kärnkraft 

5 Skyddande ozonskikt Ej relevant Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse 

6 Säker strålmiljö Bidrar till måluppfyllelse En storskalig nationell utbyggnad av vindkraften innebär att 

behovet att använda kärnkraft för energiproduktion reduceras 

7 Ingen övergödning Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen medför att behovet att använda fossila bränslen 

för energiproduktion minskar, vilket innebär minskade 

utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar 

övergödning 

8 Levande sjöar och vattendrag Bidrar till måluppfyllelse Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla 

sötvattenmiljöer inte tar skada. Utbyggnaden av vindkraften 

innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan 

ytterligare utbyggnad av vattenkraften 

9 Grundvatten av god kvalitet Förhindrar inte måluppfyllelse 

10 Hav i balans samt levande 

kust och skärgård 

11 Myllrande våtmarker Förhindrar inte måluppfyllelse 

12 Levande skogar Förhindrar inte måluppfyllelse 

66 

Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla 

grundvattenförekomster inte tar skada 

Ej relevant Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse 

Lokaliseringen och utformningen görs så att värdefulla våtmarksmiljöer 

inte tar skada 

Lokaliseringen och utformningen görs så att värdefulla skogliga 

naturmiljöer som kan komma i fråga för naturskydd inte 

tar skada 

13 Ett rikt odlingslandskap Ej relevant Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse 

14 Storslagen fjällmiljö Ej relevant Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse 

15 God bebyggd miljö Förhindrar inte måluppfyllelse 

16 Ett rikt djur- och växtliv Förhindrar inte måluppfyllelse 

Lokaliseringen och utformningen görs så att en god hushållning 

med mark och vatten inte motverkas. Anläggningen 

kommer att bidra till uppfyllelse av delmålet om minskat 

beroende av fossila bränslen för energianvändning 

Lokalisering och utformning kan göras så att naturmiljöer och 

skyddsvärda arter inte tar skada

8 

Vindkraftverk innebär alltid en påverkan på landskapet, främst genom att verken är höga, att de place- 

8.6 Konsekvenser för landskapsbilden 

Generellt om uppfattningen om landskapsbild 

ras på landskapets höjdpunkter och att rotorbladen rör sig. Därmed blir vindkraftverk synliga på långt 

håll. Den planerade vindkraftanläggningen vid Bredträsk kommer att kunna ses från en rad platser i 

omgivningarna. 

Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse 

av landskapet och sina omgivningar. Det är därför svårt att generellt beskriva hur människor kommer 

att uppfatta en ny vindkraftanläggning. Vissa ser den miljönytta som vindkraftverken genererar och 

accepterar därför påverkan på landskapsbilden. En del uppfattar vindkraftanläggningen som en vacker 

anläggning som tillför landskapet en ny dimension. Andra uppfattar vindkraftverken som främmande 

ingrepp i landskapsbilden. För några kanske det finns en direkt egennytta av vindkraftanläggningen genom 

någon form av delägarskap och i det fallet präglas uppfattningen om landskapsbilden säkerligen 

av denna nytta. Av dessa anledningar väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det 

gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden 

bedöms bli. 

Hur en ny vindkraftanläggning tar plats i och påverkar landskapet beror på faktorer som vindkraftverkens 

storlek, antal, avstånd mellan vindkraftverken, avstånd till betraktaren, synbarhet samt på hur 

anläggningen harmoniserar med landskapet. Begreppen dominans och kontrast kan användas för att 

förklara samspelet med landskapet. 

Vindkraftverk som syns på nära håll i ett landskap med små landskapselement, t.ex. med småhusbebyggelse 

eller småbruten topografi, kan komma att dominera landskapsbilden. Vindkraftverk på längre 

avstånd i ett mer storskaligt landskap kan komma att uppfattas som mindre dominerande. 

Kontrast handlar om anläggningens förmåga att smälta in i omgivningen. I ett landskap med t.ex. 

ålderdomlig bebyggelsestruktur blir kontrasten mot ett vindkraftverk större än t.ex. i anslutning till en 

hamnmiljö. 

Landskapsbilden ligger så att säga i betraktarens öga. Därför har mängden människor som får en förändrad 

landskapsbild till följd av en vindkraftanläggning också betydelse för konsekvensbedömningen. 

Människors erfarenhet av vindkraftverk kan också ha betydelse för hur konsekvenserna för landskaps- 

Tabell 7. Bedömningsgrunder för landskapsbilden. Bedömningen är att förändringen blir måttlig, på gränsen till liten. 

Stor 

förändring 

Ingreppet är stort, anläggningen 

dominerar 

landskapet eller kontrasten 

mot omgivande 

landskap är stor, 

ett mycket stort antal 

människor berörs. 

Måttlig 

förändring 

Ingreppet är stort. 

Kontrasten mot omgivande 

landskap är 

lokalt stor. Anläggningens 

dominans över 

omgivande landskap 

är måttlig eller liten, 

ett stort antal människor 

berörs. 

Liten 

förändring 

Ingreppet är måttligt. 

Anläggningens ingrepp 

i landskapet innebär 

att kontrasten och 

dominansen mot omgivande 

landskap är 

liten, ett måttligt antal 

människor berörs. 

67 

Obetydlig 

förändring 

Ingreppet är litet. 

Anläggningen samverkar 

med landskapet 

eller kontrasten mot 

omgivande landskap 

är liten, ett litet antal 

människor berörs.

8bilden uppfattas. I länder där vindkraftverk redan är vanliga är det mer accepterat med ytterligare nya 

vindkraftverk medan det i länder som Sverige, där vindkraften är en relativt ny företeelse, inte är ovanligt 

med en stor osäkerhet inför detta nya landskapselement. 

Förhållandena vid Bredträsk 

Det 755 ha stora utredningsområdet omfattar två skogsklädda höjder, Granliden (630 m.ö.h.) och 

Setmyrliden (580 m.ö.h.) på vilka sju respektive tre vindkraftverk planeras, se karta i bilaga 8. Dessa 

höjder utgör delar av de restberg som finns i landskapet och som reser sig över omgivande flacka och 

vidsträckta dalgångar i nordväst och sydost. Vindkraftverk placerade på Granliden och Stetmyrliden 

kommer att synas väl från platser i omgivningarna med öppen sikt, så som sjöar och trädfria myrar i de 

omgivande dalgångarna. Detta gäller främst Bockträsket i söder, Skellefteälven i norr och väster samt 

det flacka området med myrar och tjärnar nordväst om utredningsområdet. I sydost bedöms sikten 

delvis skymmas av de närliggande bergen Stor-Granberget och Kvigmyrberget och i sydväst av Gräsbäcksberget 

och Långtjärnberget. 

Bebyggelsen i landskapet ligger i huvudsak nära sjöarna och vattendragen i dalgångarna, främst vid 

Bockträsket väster om utredningsområdet och Skellefteälven i öster. Bebyggelse finns även spritt längs 

landsvägarna, exempelvis vid Granliden, Gränsgård och Kåtaliden nordväst om utredningsområdet. De 

byar och boställen som omger utredningsområdet har sammanlagt ca 300 invånare, se tabell 8 och 

karta i bilaga 34. 

Bockträsk är den enda större by som ligger inom 10 km från utredningsområdet och här bor ca 30 personer 

permanent och ca 30 personer tillfälligt enligt uppgift från samråd med allmänheten. I Slagnäs, 

som är den närmaste småorten belägen ca 12 km nordväst om utredningsområdet, var 122 personer 

folkbokförda sista juni 2012 (Arjeplogs kommun, muntligt). Exakta uppgifter om antalet boende i de 

mindre byarna kring utredningsområdet saknas. Uppgifterna om boendesituationen baseras därför 

på uppgifter från husundersökningen, samrådet med allmänheten, uppgifter från berörda kommuner 

samt en beräkning av antalet hus i byar och enskilda boställen inom ca 10 km från utredningsområdet. 

Antalet hus som finns i omgivningarna måste dock ses som ett högt indikatorvärde på antalet boende 

i omgivningarna då alla dessa hus troligen inte är permanentboenden. Erfarenheterna från husundersökningen 

tyder på att merparten av husen troligen är fritidshus och en del ödehus. 

Skadeförebyggande åtgärder 

En rad åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas för att begränsa anläggningens påverkan på omgivningarna. 

Åtgärderna presenteras samlat i kapitel 7. De åtgärder som är av relevans för landskapsbilden 

är följande: 

• Vindkraftverken kommer att ha en färg som gör att synbarheten minskar. Rotorbladen 

kommer att vara antireflexbehandlade. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper 

eller reklam på vindkraftverkens torn. 

• Hinderljusmarkeringen ska avskärmas så att den inte når markytan inom 5 km från 

respektive ljuskälla. 

68

8 

För att göra det möjligt att få en uppfattning om hur vindkraftanläggningen kommer att upplevas 

Fotomontage 

bifogas ett antal fotomontage (bilaga 36). Fotopunkterna är valda så att fotomontagen ska visa den 

planerade vindkraftanläggningen ur flera väderstreck. De är vidare valda utifrån var människor vistas 

och på respektive plats har fotot tagits där man har den bästa utsikten mot utredningsområdet. Under 

samrådet har myndigheter och allmänhet beretts möjlighet att inkomma med synpunkter angående 

lämpliga fotomontagepunkter. Fotomontagen visar den planerade vindkraftanläggningen med 200 m 

höga vindkraftverk, som är det största som kan vara aktuellt att anlägga vid Bredträsk, från följande 

platser i omgivningarna, se karta i bilaga 37: 

• Granliden 

• Bockträsk 

• Gränsgård 

• Kåtaliden 

• Slagnäs 

• Storholmen 

• Gargnäs 

• Staggträsk 

Utöver fotomontagen redovisas invånarantal och bedömd synbarhet från samtliga byar närmast utredningsområdet 

i tabell 8 på sidan 71. 

Synbarhet från byarna 

Från den närmast liggande byn, Granliden, kommer vindkraftverken att synas mycket väl och dominera 

landskapsbilden åt söder. Byn är dock huvudsakligen vänd bort från vindkraftanläggningen och för 

delar av bebyggelsen kommer närliggande skog troligen att skymma vindkraftverken. 

Vindkraftverken kommer att kunna ses från delar av byn Bockträsk. Från stora delar av Bockträsk kommer 

vindkraftverken dock att skymmas av närliggande skog och berg. 

Från öppna partier i de södra delarna av orten Slagnäs är samtliga vindkraftverk synliga. Stora delar av 

Slagnäs är dock inte lika öppna som den plats där fotomontaget gjorts, vilket gör att vindkraftverken 

kommer att skymmas av skog och bebyggelse i stora delar av byn. Detta minskar vinkraftanläggningens 

dominans av landskapsbilden för de boende i Slagnäs. 

Från Kåtaliden kommer samtliga vindkraftverk att skymmas av skog. Även från byn Gränsgård kommer 

vindkraftverken att skymmas av skog. 

Från Storholmen, där byn Öberg är belägen, syns de tre östligaste vindkraftverken medan de resterande 

döljs av mellanliggande berg. I stora delar av byn kommer vindkraftverken dock att döljas av skog. 

Från småorten Gargnäs och byn Staggträsk döljs vindkraftverken av mellanliggande berg. 

69

8Det finns spridd fritidsbebyggelse längs vägen som löper parallellt med Skellefteälven. Från de hus 

som ligger nära älven bedöms sikten vara mycket begränsad och till stora delar skymmas av skog. För 

bebyggelsen söder och sydväst om utredningsområdet kommer vindkraftanläggningen till stora delar 

att skymmas av mellanliggande berg. 

Besökares upplevelser 

Efter vägarna är det i huvudsak från byarna, där öppen odlingsmark skapar utblickar mot utredningsområdet 

för vindkraft, som man kan komma att se vindkraftverk (se avsnittet Synbarhet från byarna 

ovan för en beskrivning). Utblickar mot utredningsområdet finns också intill öppna myrar, belägna 

främst norr och nordväst om utredningsområdet, och på vägkrön. 

Från naturreservatet Granliden, ca en halv km från utredningsområdet, finns troligen få utblickar mot 

vindkraftanläggningen då området utgörs av skog i låglänt terräng utan utkikspunkter. Man kommer 

dock att kunna se vindkraftverk från öppna platser, såsom sjöar och öppna myrar. 

Längs Skellefteälven och Malån bedrivs fritidsfiske, kanotpaddling och skoteråkning. Från Skellefteälvens 

norra strand kommer vindkraftverken att synas väl då älven är bred. Bitvis kommer dock sikten att 

skymmas av skog och mellanliggande berg. Från Malån kommer mycket få utblickar att medges mot 

den planerade vindkraftanläggningen då ån ligger djupt ner i dalgången, är relativt smal och omges av 

vegetation. 

På Abmoberget, ca 28 km öster om Bredträsk, finns en utsiktspunkt. Från denna kommer vindkraftverk 

i Bredträsk att kunna ses, men avståndet kommer att vara stort vilket medför att vindkraftanläggningen 

inte kommer att dominera landskapsbilden. 

Kumulativa effekter 

Det planeras en vindkraftanläggning vid Verboberget, ca 11 km sydväst om Nordisk Vindkrafts planerade 

anläggning vid Bredträsk. 

Vindkraftverken vid Verboberget och Bredträsk kommer att kunna ses i samma utblick från mycket få, 

om ens några byar i omgivningarna. Från utkikspunkten på Abmoberget kommer båda anläggningarna 

att vara synliga, dock på mycket långt avstånd, 17 respektive 28 km. Även från toppen av Stor-Smalaken 

kommer båda vindkraftanläggningarna att kunna ses, dock i olika väderstreck. 

Den kumulativa effekten för landskapsbilden bedöms som liten, då etableringarna på Verboberget och 

Bredträsk kommer att synas i samma utblick från mycket få platser. En av dessa är Abmoberget, men 

denna utkikspunkt ligger på så långt avstånd att vindkraftverken inte kommer att dominera landskapsbilden 

härifrån. 

Hinderbelysning 

Vindkraftanläggningen kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter utfärdade av 

Transportstyrelsen (TSFS 2010:155). Detta innebär att vindkraftanläggningen, i form av hinderbelysningen, 

kommer att vara synlig även under dygnets mörka timmar. Vindkraftverken i ytterkant ska på 

70

8 

sin högsta fasta punkt, d.v.s. på tornets topp, markeras med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Hur ett 

ljus uppfattas beror på dess omgivning; om omgivningen är ljus måste ljusintensiteten vara högre för 

att synas och om omgivningen är mörk kan ljuset synas bra trots att intensiteten sänks. Hinderbelysningens 

ljusintensitet kommer att anpassas enligt följande; 100 000 cd (candela) på dagen, 20 000 

cd vid gryning och skymning och 2 000 cd på natten. Frekvensen kommer att vara 40-60 blinkningar 

per minut. Vindkraftverken innanför de yttre vindkraftverken ska vara markerade med lågintensivt, rött, 

fast ljus. Hinderbelysningen kommer att upplevas som blinkande och fasta ljuspunkter. Ljuset kommer 

inte att kunna blända eller lysa upp i omgivningen, då ljusintensiteten är svag och ljuset är avskärmat 

under horisontalplanet, d.v.s. nedåt. De konstgjorda ljuskällor som i dagsläget finns i landskapet kring 

utredningsområdet för vindkraft är framför allt knutna till bebyggelsen i de få och små byar som omger 

utredningsområdet. Det mänskliga ögat dras till den ljusaste punkten eller den största kontrasten. I 

landskapet kring Bredträsk finns få konstgjorda ljuskällor, vilket gör att vindkraftverkens hinderbelysning 

kommer att framträda tydligt i landskapet. Tillkomsten av nya ljuspunkter i landskapet kan, oavsett 

styrka, innebära att en känsla av ”orördhet” går förlorad. Det gäller även ljuspunkter från radiomaster 

etc. Landskapet söder och väster om Bredträsk är dock kuperat och till övervägande delen skogsklätt, 

vilket gör att de nya ljuspunkterna kommer att synas på nära håll från ett fåtal platser. Ljuset från 

hinderbelysningen blir svagare ju längre det färdas och samtidigt blir ljusbilden bredare och mindre 

intensiv. 

Byarna närmast utredningsområdet är Granliden, Bockträsk och Gränsgård på ca 0,5, 2 och 4 km 

avstånd. På längre avstånd, ca 7-8 km från utredningsområdet, ligger byarna Kåtaliden och Högbränna. 

Från byarna närmast utredningsområdet kommer hinderbelysningen att kunna ses. Den kommer dock 

att vara avskärmad så att ljus inte når markytan inom 5 km från respektive ljuskälla. Även från byarna 

på större avstånd kommer den att synas väl. 

Övriga byar varifrån man kommer att se hinderbelysningen är Slagnäs och Lönås intill Skellefteälven. 

Dessa byar ligger mellan 9 och 11 km från den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. relativt långt. Hinderbelyseningen 

kommer inte att kasta skuggor och dylikt i dessa byar. I Granliden, som ligger närmast, 

kommer den planerade vindkraftanläggningen att uppta ca 90 grader av det 360-gradiga synfältet. 

Sammanvägd bedömning 

En vindkraftanläggning med 10 vindkraftverk är en relativt stor förändring i landskapet. Från delar av det 

omgivande landskapet kommer merparten av dessa vindkraftverk att ses både på nära och på relativt 

långa avstånd. Det finns dock områden, exempelvis kring bergen sydost om utredningsområdet och 

vid sjön Storselet, där topografin gör att anläggningen inte kommer att kunna ses. Även för de delar 

av omgivningen där sikten inte skyms av topografin kommer vegetation/skog i många fall att skymma 


Från de omgivande byarna, där maximalt 300 personer uppskattas bo, kommer vindkraftverk att synas, 

dock inte från alla delar av byarna. Vindkraftverken kommer att upplevas som dominerande i byarna 

som ligger nära och har utsikt mot den planerade vindkraftanläggningen. Detta gäller framför allt i byn 

71

8Tabell 8. Förteckning över omgivande bebyggelse och besöksmål med antal invånare, riktning mot utredningsområdet för vindkraft, 

ungefärligt avstånd mellan närmaste del av utredningsområdet och centrala delen av byn, ungefärlig höjd över havet i centrala delar 

av byn samt en bedömning av i vilken mån och hur Bredträsk vindkraftanläggning blir synlig. Invånarantal saknas för vissa byar varför 

det i denna kolumn anges markerat med * antal invånare (folkbokförda på adresser i området sista december 2011 i Sorsele kommun, 

sista juni 2012 i Arjeplogs kommun, 16 augusti 2012 i Malå kommun, 20 augusti 2012 i Arjeplogs kommun) eller markerat med ** antal 

permanentbostäder baserat på husundersökningen eller markerat med *** antal hus utmärkta på vägkartan. Fotomontagenummer 

syftar till nummer på karta i bilaga 37 samt på fotomontage i bilaga 36. 

Bebyggelse, 

besöksmål 

Inv Riktning 

Avstånd 

(km) 

Höjd 

(m ö h) 

Fotomontage 

nr 

72 

Bedömning 

Granliden 2* SO 0,5 475 1 Byn ligger i skogslandskapet på Granlidens nordsluttning 

och vänder sig huvudsakligen bort från utredningsområdet. 

Husen omges av åkermark som öppnar 

upp landskapet. Vindkraftverken kommer att vara 

synliga från byn. 

Bockträsk 

och Gränsgård 

42* N 2 -4 425 

-475 

2 och 3 Byn Bockträsk omger sjön Bockträsket och är därför 

orienterad mot sjön med god utsikt mot alla vädersträck. 

Anläggningen kommer att vara synlig från delar 

av byn, medan den från stora delar av byn kommer att 

skymmas av den närliggande skogen. Byn Gränsgård 

ligger i ett skogslandskap som öppnas upp av åkermarker 

åt nordväst. Utblickarna mot vindkraftverken i 

sydväst kommer att vara begränsade. 

Högbränna 3** NO 8,5 400 Byn vänder sig i huvudsak mot Verbosjön i söder, 

medan vindkraftanläggningen kommer att ligga i nordost. 

Vindkraftanläggningen kommer troligen att vara 

synlig från byn men inte utgöra en dominerande del av 

landskapsbilden. 

S Johannisberg 

och 

Asplund 

Jakobslund 

och N Johannisberg 

14*** N 9,6 400 Byarna ligger vid östra Verbosjöns norra strand och 

vänder sig i huvudsak åt söder. Då vindkraftanläggningen 

kommer att ligga i norr och sikten delvis skyms 

av skog och mellanliggande berg är utblickarna mot 

vindkraftanläggningen begränsade. 

13* NV 8 425 Byarna är belägna i skogslandskapet i en sydsluttning 

ner mot Malån. Kring bebyggelsen öppnar åkermark 

upp landskapet men landskapsrummen är små. 

Mellan byarna och vindkraftanläggningen ligger Stor- 

Granberget. Utblickarna mot vindkraftanläggningen 

bedöms därför bli begränsade. 

Malåberg 4*** N 7,5 350 Byn är belägen intill Malåns norra strand och vänder 

sig åt söder. Mellan byn och vindkraftanläggningen 

ligger Malåberget, vilket bedöms skymma sikten från 

vindkraftanläggningen helt. 

Kåtaliden 21*** SO 8,5 400 4 Byn ligger i skogslandskapet och omges av åkermarker. 

Byn saknar en tydlig orientering. Sikten mot 

vinskraftanläggningen skyms av närliggande skog. 

Öberget, 

Racknäs och 

Storbränna 

Råbäckkälen, 

Bastuselet 

och Tjäderträsk 

21*** S 4 - 7 425 Spridd bebyggelse vid Skellefteälvens södra strand 

som i huvudsak vänder sig åt nordost. Den flacka terrängen 

mellan bebyggelsen och vindkraftanläggningen 

gör att vindkraftverken troligen kommer att synas från 

byarna. Till en viss del bedöms sikten dock skymmas 

av närliggande skog. 

9* SV 7 425 Spridd bebyggelse längs Skellefteälvens södra strand. 

Bebyggelsen vänder sig främst mot nordväst, och i 

vissa delar åt söder. Vindkraftanläggningen, som ligger 

i nordväst, bedöms till stor del skymmas av det mellanliggande 

Kvigmyrberget.

Bebyggelse, 

besöksmål 

Inv Riktning 

Avstånd 

(km) 

Granliden och i delar av byn Bockträsk. I övriga byar kommer vindkraftverken inte att dominera land- 

skapsbilden i samma utsträckning. 

Höjd 

(m ö h) 

Fotomontage 

nr 

Vad som anges ovan gäller också för förändringen av landskapsbilden till följd av vindkraftverkens 

hinderbelysning. 

Bedömningen är att konsekvenserna för landskapsbilden är måttliga till små. Bedömningen utgår från 

redovisade bedömningsgrunder. Bedömningen är en sammanvägning mellan ingreppets måttliga storlek 

och stora kontrast mot omgivningen, den dominans av landskapsbilden som anläggningen kommer 

att utgöra samt att ett förhållandevis litet antal människor berörs. 

73 

Bedömning 

8 

Öberg 2* V 7,5 450 5 Byn är belägen i en sydsluttning på Storholmen i 

Skellefteälven. Åt väster finns åkermark som öppnar 

upp landskapet. Byn vänder sig huvudsakligen åt sydsydväst. 

De östligaste vindkraftverken kommer att vara 

synliga men till stor del döljas av Kvigmyrberget och 

närliggande skog. 

Norra Skidnäs, 

Sjnerra 

och Björklund 

9* SV 4-10 415 Spridd bebyggelse längs Skellefteälvens norra strand. 

Bebyggelsen är främst vänd mot Skellefteälven i söder. 

Vindkraftverken kommer dock att vara synliga från 

öppna platser. 

Slagnäs 122* SO 12 425 6 Närmaste småort till vindkraftanläggningen. Samhället 

ligger plant och vänder sig i huvudsak mot 

Slagnässjön i norr. Alla vindkraftverk kommer att vara 

synliga från byn, men utblickarna mot vindkraftverken i 

sydväst kommer att vara begränsade. 

Gargnäs 150* NO 20 300 7 Småorten är belägen på en ö och har därför utblickar 

över vattnet åt alla väderstreck. Vindkraftanläggningen 

kommer dock inte att vara synlig då den skyms av 

mellanliggande berg. 

Staggträsk 10*** NO 21 325 8 Byn är i huvudsak riktad mot Hemsjön sydväst om byn. 

Vindkraftverken kommer inte att synas då sikten mot 

vindkraftanläggningen skyms av topografin. 

Granlidens 

naturreservat 

Abmoberget, 

utsiktspunkt 

- SO 0,5 475 Naturreservatet sluttar svagt åt norr. Marken är plan 

och i reservatet finns inga utkikspunkter. Vindkraftverken 

kommer troligen att synas från naturreservatets 

södra del men i övrigt skymmas av den skog som finns 

inom naturreservatet. 

- O 28 668 Från utkikspunkten på Abmobergets topp kommer 

vindkraftanläggningen att synas. Avståndet på ca 28 

km kommer dock att medföra att anläggningen inte 

dominerar landskapsbilden.

8Säkerhet i bedömningen 

Bedömningen av påverkan på landskapsbilden bygger på studier av förhållandena på plats i omgiv- 

ningarna liksom på fotomontage. Platsbesöken har gett en god säkerhet i analysen av bl.a. bebyggel- 

sens läge i förhållande till topografin. 

Den metod som används för utformning av fotomontage är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran 

WindPro som används inför de flesta vindkraftetableringar i landet. 

Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där 

ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan heller 

inte visas på ett tryckt montage. 

Fotomontagen är också ett begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftanläggningen. Bedömningen 

är ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför 

tillståndsprövningen. 

Av ovanstående skäl kan bedömningen av förändringen av landskapsbilden göras med stor säkerhet. 

74

8 

8.7 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna 

En utbyggnad av vindkraft vid Bredträsk kommer att påverka naturmiljöerna genom direkt förlust och 

viss fragmentering av livsmiljöer samt genom störningar från ljud och mänskliga aktiviteter under anläggnings- 

och drifttid. 

Nedan beskrivs hur konsekvenserna bedöms för olika typer av naturvärden. 

Skyddade områden 

Inom utredningsområdet för vindkraft finns i dagsläget inga formellt skyddade områden. Det finns dock 

två områden inom utredningsområdet, Nåkern och Setmyrliden, som pekats ut i Naturvårdsverkets 

inventering av skyddsvärda statliga skogar. Dessa skogar kan komma att påverkas, vilket behandlas 

utförligare under skogliga värden nedan. Den skyddade natur som finns i det omgivande landskapet i 

form av riksintressen, naturreservat, Natura 2000- områden och biotopskydd bedöms inte påverkas av 

en vindkraftetablering i det föreslagna området. 

Skogliga naturvärden 

Skogen i utredningsområdet är till ca 75 % påverkad av modernt produktionsskogsbruk med de konsekvenser 

för naturvården som det innebär. En stor del av skogsmarken utgörs av ungskogar men här 

finns även en hel del medelålders skog. Brukad skog 

och hyggen råder det ingen brist på i landskapet och 

en vindkraftetablering på denna skogsbruksmark 

Bevarandestatus i 

bedöms inte påverka de naturmiljöer eller arter som 

bedömningsgrunderna för arter 

finns i området i någon större grad. 

Med gynnsam bevarandestatus menas att en 

art har fortsatt goda förutsättningar att fortleva 

i området. Begreppet gynnsam bevarandestatus 

Skogsbestånd med äldre skog och höga naturvärden 

är centralt inom Natura 2000, men observera att 

finns främst på Granliden och Setmyrlidens höjder. 

denna bedömningsgrund inte har med Natura 

2000 att göra. 

Dessa bestånd har efter en fältinventering markerats 

med ungefär samma utbredning som de tidigare 

Tabell 9. Bedömningsgrunder för naturmiljöer. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. 

Stora 

konsekvenser 

Stor eller måttlig 

påverkan på nationella 

värden, eller stor 

påverkan på värden av 

regionalt intresse. 

Måttliga 

konsekvenser 

Liten påverkan på 

nationella värden eller 

måttlig påverkan på 

värden av regionalt 

intresse. 

Små 

konsekvenser 

Liten påverkan på värden 

av lokalt/regionalt 

intresse. 

75 

Obetydliga 

konsekvenser 

Obetydlig påverkan på 

värden av lokalt/regionalt 

intresse. 

Positiva 

konsekvenser 

Förbättrade förutsättningar 

för naturvärdena. 

Tabell 10. Bedömningsgrunder för arter. Bedömningen är att konsekvenserna för Kungsörn blir måttliga till små, för övriga små. 

Stora 

konsekvenser 

Stor påverkan på arts 

bevarandestatus i utredningsområdet 

och 

påverkan på bevarandestatusen 

i regionen 

Måttliga 

konsekvenser 

Måttlig påverkan på 

arts bevarandestatus 

i utredningsområdet 

men ingen i påverkan i 

regionen 

Små 

konsekvenser 


arts bevarandestatus 

i utredningsområdet 

men ingen påverkan i 

regionen 

Obetydliga 

konsekvenser 

Enstaka individer 

kan påverkas men 

bevarandestatusen för 

arten i utredningsområdet 

påverkas inte 

Positiva 

konsekvenser 


för gynnsam 

bevarandestatus för 

art

8utpekade naturvärdena på Nåkern (i naturvärdesinventeringen 

i bilaga 5 kallad Granliden) och Setmyr- 

Bokstäverna inom parentes hänvisar till områliden.desbeskrivningar 

i bilaga 5, Naturinventeringen, 

och områden på karta i bilaga 29. 

På Granliden (L) har naturvärdena bedömts vara 

mycket höga (klass 1), främst på grund av beståndets 

långa skogliga kontinuitet och stora antal 

rödlistade arter. De fyra vindkraftverk som planeras strax öster om detta bestånd bedöms inte medföra 

någon påverkan på de skogliga naturvärdena. 

Ett vindkraftverk planeras strax öster om Mammamyran, väster om beståndet med höga naturvärden 

på Granliden. Detta vindkraftverk bedöms inte påverka de skogliga naturvärdena på Granliden, men 

vägdragningen och elanslutningen till detta vindkraftverk är problematiska då platsen för vindkraftverket 

är omgiven av höga naturvärden. För att undvika påverkan på skogsbeståndet med höga naturvärden 

(L) planeras en ny väg till detta vindkraftverk att dras från en skogsbilväg som löper ca 500 m väster 

om utredningsområdet, upp för Granlidens västsluttning, över Bergtjärnmyran och vidare in genom 

ett ungskogsbestånd till vindkraftverket. Elanslutningen för detta vindkraftverk kommer att förläggas 

i markförlagd kabel längs den nyanlagda vägen. Inom utredningsområdet bedöms denna nya väg inte 

beröra några skogliga naturvärden men väl våtmarken, se vidare under rubriken Våtmarker nedan. 

Vägen planeras dock dras genom skogsmark på Granlidens västsluttningar utanför utredningsområdet. 

Detta område har inte inventerats då naturvärdesinventeringen endast täcker utredningsområdet. Att 

döma av flygbilder över sluttningen är skogsbeståndet i sluttningen homogent och skogsbrukspåverkat 

och saknar mest troligt höga naturvärden. 

Varken de tre vindkraftverken på Setmyrliden, som planeras söder om bestånden (A och B) med höga 

naturvärden (klass 1 och 2), eller vindkraftverken som planeras på en mindre höjd centralt inom utredningsområdet 

bedöms medföra någon påverkan på de skogliga naturvärdena inom utredningsområdet. 

Längs den skogsbilväg som genomkorsar området och som kommer att användas under byggnadsoch 

driftsfasen finns två mindre bestånd grannaturskog strax väster om vägen. Det ena beståndet (O) 

ligger nära utredningsområdets norra gräns och bedömdes i samband med naturvärdesinventeringen 

hysa mycket höga naturvärden (klass 1). Detta berstånd kommer att påverkas negativt av den breddning 

av vägen som är nödvändig vid anläggningen då en ca 15 m bred zon intill vägen kommer att 

behöva avverkas. Då skogsbeståndet är smalt blir konsekvenserna av en sådan avverkning stora arealförluster 

och ytterligare kanteffekter i beståndet. Om vägen endast breddas åt öster kommer vägen inte 

att utgöra någon påverkan på detta skogsbestånd. Det andra beståndet (F) med mycket höga naturvärden 

(klass 1) är beläget nära utredningsområdet södra gräns. Detta sydliga bestånd kommer inte att 

påverkas av några anläggningsarbeten. 

Inom utredningsområdet finns även ett bestånd av gammal, till stora delar opåverkad gransumpskog 

längs Lidmyrbäcken (D) som bedömts hysa höga naturvärden (klass 2). Detta bestånd kommer inte att 

påverkas av vindkraftanläggningen. 

76

8 

Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftetableringen innebära små konsekvenser för de 

skogliga värdena inom utredningsområdet. Konsekvenser för eventuella naturvärden på Granlidens 

sluttningar utanför utredningsområdet bedöms vara osannolika men kan inte helt säkert uteslutas då 

bedömningen här endast baseras på flygbildstolkning. 

Våtmarker 

Ungefär en fjärdedel av utredningsområdet utgörs av våtmarker. Lidmyran och Getingmyran utgör två 

stora sammanhängande våtmarkskomplex som i samband med naturinventeringen bedömts hysa 

mycket höga naturvärden (klass 1). Vidare finns ett antal mindre våtmarksområden, exempelvis Mammamyran 

och Bergtjärnmyran, som bedömts hysa höga naturvärden (klass 2). Våtmarker är till sin 

natur känsliga för ingrepp som kan påverka hydrologin. 

Den befintliga skogsbilsvägen som kommer att uppgraderas i samband med vindkraftetableringen 

passerar de övre delarna av våtmarken Lidmyran och ligger nära kanten av en mindre våtmark (N) med 

höga naturvärden (klass 2) i utredningsområdets nordligaste del. Bedömningen är att denna befintliga 

väg kan uppgraderas utan att medföra mer än små till obetydliga konsekvenser för våtmarkerna. 

På Setmyrliden planeras vindkraftverksplaceringar och vägar så att inga av de våtmarksobjekt som i 

samband med naturinventeringen bedömdes hysa höga naturvärden kommer att beröras av åtgärder. 

För att nå det sydligaste vindkraftverket, T5, kommer våtmarker att korsas på två platser. Dessa 

våtmarker utgörs av lutningskärr och myrar mellan vilka det rinner en naturligt ringlande bäck (H) 

med höga naturvärden (klass 2) knutna till det naturliga vattenflödet. För att minimera påverkan har 

vägpassagerna förlagts till de platser där våtmarken är som smalast. Vidare kommer vägpassagen att 

utformas utan diken och med teknik som säkerställer att vatten kan passera i eller under vägbanken för 

att undvika nedströms effekter i myren. För påverkan på själva bäcken, se rubriken Vattendrag nedan. 

Bedömningen är att konsekvenserna för våtmarkerna här kommer att bli små. 

För att nå vindkraftverket T4, beläget väster om skogsbeståndet (L) med höga naturvärden, kommer 

Bergtjärnmyran (J) att korsas av en ny väg. I anslutning till vägen kommer även en markkabel att 

förläggas. Bergtjärnmyran hyser höga naturvärden (klass 2) då den har en intakt hydrologi och naturlig 

vegetation. Passagen över myren kommer att utformas på sådant sätt att våtmarkens hydrologiska 

förhållanden bibehålls under vägkroppen. Bedömningen är att vägen med detta förfarande kan anläggas 

utan att mer än marginellt förändra de hydrologiska förhållandena i våtmarken. Även om vägen 

över Bergtjärnmyran inte förändrar hydrologin innebär den ett ingrepp i våtmarken och konsekvenserna 

bedöms bli små till måttliga. En alternativ vägdragning till vindkraftverket T4 har utretts (se bilaga 20). 

Även denna anknöt till utredningsormådet från väster, men löpte norr om den aktuella vägdragningen 

och rundade Bergtjärnmyran på dess norra sida. Det konstaterades dock att sluttningen här var för 

brant varför det norra alternativet förkastades. 

Det är viktigt att alla uppgraderingar och nybyggnationer av vägar görs med stor varsamhet så att våtmarkernas 

hydrologi inte påverkas. 

77

8Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftetableringen innebära måttliga konsekvenser för 

de värden som är knutna till våtmarker. Vägdragningen till vindkraftverket T4 motiverar denna konsekvensbedömning. 

Om detta vindkraftverk inte tas med i bedömningen bedöms konsekvenserna för 

våtmarkerna vara små. 

Sjöar och vattendrag 

Inom utredningsområdet finns inga sjöar. Det finns dock två mindre tjärnar, Lidmyrtjärnen (E) och 

Holmtjärnen (G), med mycket höga naturvärden (klass 1) inom utredningsområdet. Ingen av tjärnarna 

berörs av den planerade verksamheten. 

Eftersom utredningsområdet ligger högt i terrängen är de få vattendrag som finns ganska små. Ett 

flertal bäckar rinner dock upp inom området. De föreslagna nya vägarna inom utredningsområdet passerar 

bäckar på flera platser. Den befintliga vägen som kommer att förstärkas i dess norra delar löper 

delvis längs en bäck. Bedömningen är att förstärknigearbeten här kan ske utan att vattenmiljön behöver 

påverkas och någon större risk för påverkan på nedströms liggande vattendrag bedöms inte föreligga. 

Två av bäckarna inom utredningsområdet har bedömts hysa höga naturvärden (klass 2) kopplade till 

dess naturliga flöde. Den ena, Lidmyrbäcken (D) avvattnar Lidmyrtjärnen kommer inte att påverkas av 

åtgärder. Den andra (H) rinner genom en serie av våtmarker ner mot Holmtjärnen. Denna bäck kommer 

att passeras av nya vägar på två platser. Här kommer skadeförebyggande åtgärder att vidtas för att 

minimera grumling och säkerställa fri passage för vatten och vattenlevande djur. 

Konsekvenserna för de värden som är knutna till vattenmiljöerna bedöms som små till obetydliga. 

Fåglar 

Generellt om påverkan på fågelfaunan 

Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av vindkraftverk på andra sätt än de fasta naturvärdena 

på marken. Valet av plats för en vindkraftanläggning är normalt den faktor som har störst betydelse 

för om det blir några effekter på fåglar (Widemo, 2007, Naturvårdsverket 2011). Etableringar på platser 

med viktiga häcknings- och rastförekomster av utpekade arter, större fågelkolonier eller flyttstråk t.ex. 

utmed dalgångar eller kuster kan i värsta fall orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer och/eller 

ge en ökad dödlighet. Riskerna för rovfågelkollisioner anses generellt vara mycket små, men kan öka i 

områden där aktiviteten av rovfåglar är stor, t.ex. i viktiga häckningsmiljöer eller i goda jaktmarker (referenser 

i Widemo, 2007). Andra generella risker för fåglar är barriäreffekter för flygande fåglar till följd 

av undvikandebeteenden och eldöd till följd av kontakt med ledningar och transformatorer. Utförligare 

beskrivningar av kunskapsunderlaget kring vindkraftens påverkan på fågelfaunan finns i den för projektet 

framtagna fågelutredningen (bilaga 6). 

Fågelfaunan i utredningsområdet vid Bredträsk domineras av för regionen vanliga skogsarter. Merparten 

av dessa bedöms inte påverkas särskilt av vindkraftutbyggnaden. Påverkan bedöms bli begränsad 

och mycket lokal och i huvudsak beröra allmänna och anpassningsbara arter i brukad skogsmark. Biotopförluster 

och störningar till följd av en utbyggnad kommer att ske, men främst är det vanliga skogs- 

78

8 

levande fågelarter som lokalt kan påverkas negativt av markanspråken för vägar och vindkraftverk. Det 

är inte sannolikt med flera häckande rovfåglar i eller nära utredningsområdet. Under byggskedet är det 

troligt att skogslevande fåglar undviker delar av utredningsområdet p.g.a. buller och andra aktiviteter, 

men bullret under driftskedet bedöms endast lokalt ge bestående effekter. 

De rödlistade arterna tretåig hackspettNT och lavskrikaNT observerades i utredningsområdet under 

naturvärdesinventeringen. Dessa bedöms bara påverkas marginellt då endast små arealer av de för 

arterna lämpliga miljöer kommer att tas i anspråk och konsekvenserna för dessa bedöms bli små. Båda 

arterna flyger normalt betydligt lägre än vindkraftvingarnas nedre höjd vilket medför att risken för kollisioner 

är mycket liten. 

Tjäder och orre observerades inom utredningsområdet vid den naturvärdesinventering som genomfördes 

i området. Det finns dock inga indikationer på att större spelplatser för tjäder förekommer 

inom utredningsområdet. Skogen består till största delen av ung och tät skog som inte förknippas 

med tjäderspelplatser. Orrspel kan förekomma på de mindre tjärnar och myrar som finns inom utredningsområdet, 

exempelvis vid Lidmyrtjärnen och Holmtjärnen. Inga uppställningsytor för vindkraftverk 

kommer dock att anläggas på myrmarker se karta i bilaga 8. De största myrmarkerna kommer inte att 

påverkas av anläggningsarbeten och därigenom undviks att spelplatser för orre försvinner på grund av 

ianspråktagande av mark. Vägen in till det västligaste vindkraftverket kommer dock att passera över 

Bergtjärnmyran, vilket kan medföra en viss habitatförlust. Under byggfasen är det troligt att störningar 

kan påverka skogshöns men störningen bedöms bli kortvarig och på lång sikt bedöms en utbyggnad 

medföra små konsekvenser för bestånden av skogshöns. 

De våtmarksområden som ligger i eller nära utredningsområdet bedöms inte hysa några rika fågelförekomster. 

Med undantag för Bergtjärnmyran, över vilken en väg planeras, kommer våtmarkerna i området 

att undantas från exploatering. Därmed kommer våtmarksfåglarnas livsmiljö inte förstöras. Det 

finns dock studier som visar på att flera våtmarksarter undviker områden i anslutning till vindkraftverk 

(Pearce-Higgins m.fl. 2009). Det kan antas att den planerade vindkraftanläggningen kan göra våtmarker 

inom utredningsområdet mer fågelfattiga. Detta bedöms däremot inte påverka populationen 

av våtmarksfåglar på en landskapsnivå mer än marginellt, då liknande våtmarker förekommer även 

utanför utredningsområdet. Med utgångspunkt från resonemanget ovan bedöms konsekvenserna för 

våtmarksfåglar bli små. 

Utredningsområdet bedöms inte ligga i något betydande stråk med flyttande fåglar eftersom dessa 

stråk främst följer dalgångar, bergskedjor och större vattendrag. Läget mitt i Norrlands skogsland samt 

avsaknaden av tydliga ledlinjer genom området gör troligen att koncentrationer av flyttande fåglar inte 

bildas. Risken att vindkraftverk på denna plats ska orsaka mer än enstaka fågelkollisioner är därför liten. 

Särskilt för större fåglar som skogshöns och rovfåglar är det viktigt att elnätet inom vindkraftanläggningen 

kommer att markförläggas. Med detta förfarande elimineras risken för kollisioner med ledningar. 

Skogshöns förekommer relativt frekvent inom utredningsområdet, men de flyger sällan högt över trädtoppshöjd. 

Däremot flyger de ofta på den höjd där luftledningar förekommer. 

79

8En av de fågelarter som förekommer vid Bredträsk, som är särskilt viktiga att ta hänsyn till vid en vind- 

kraftsetablering, är kungsörn NT . Konsekvenserna för kungsörn analyseras vidare nedan. Även pilgrims- 

falk bedömdes i fågelutredningen kunna vara en viktig art att ta hänsyn till vid en vindkraftetablering vid 

Bredträsk, varför denna också redovisas specifikt nedan. 

PIlgrimsfalk 

Enligt uppgift från kungsörnsgruppen i Västerbotten har pilgrimsfalk regelbundet häckat i området fram 

till 1960-talet. Pilgrimsfalken minskade kraftigt under 1970-talet och utrotades nästan helt innan den 

sedan sakta började återhämta sig. Då det i fågelutredningen inte kunnat uteslutas att häckande pilgrimsfalk 

förekommer inom utredningsområdet genomfördes under sommaren 2012 en riktad inventering 

av pilgrimsfalk. Under inventeringen observerades inga pilgrimsfalkar och bedömningen är att det 

sannolikt inte häckade några pilgrimsfalkar inom utrednigsormådet under 2012. Den närmaste brant 

som bedöms utgöra lämplig häckningsplats för pilgrimsfalk ligger på ett avstånd av 1,7 km från utredningsområdet, 

men här sågs inga pilgrimsfalkar under inventeringen. 

Kungsörn 

Det är känt att kungsörn är en art som löper risk att påverkas negativt av vindkraftsutbyggnad, främst 

genom att örnarna kan dödas i kollisioner med vindkraftverkens vingar men också genom ökad störning 

på häckplatser och minskad tillgång till jaktmark genom habitatförluster och barriäreffekter. Utredningsområdet 

ligger i ett område med relativt sett gles förekomst av kungsörn. Totalt finns i Västerbottens 

län kännedom om 52 lyckade häckningar och 99 kungsörnsrevir under inventeringssäsongen 2011. 

Vid den kungsörnsinventering som genomfördes under vårvintern 2011 konstaterades att utredningsområdet 

vid Bredträsk kan ligga inom ett kungsörnsrevir. En uppföljande inventering under häckningsperioden 

genomfördes därför under sommaren 2012. Ett kungsörnsbo lokaliserades då på ett 

avstånd av drygt 3 km från närmaste planerade vindkraftverk. Boet bedömdes vara aktivt men utan 

häckningsframgång under 2012. Boplatsen är troligtvis densamma som är känd sedan tidigare för 

Kungsörnsgruppen i Västerbotten. Hur stor andel av kungsörnsreviret som utgörs av utredningsområdet 

vid Bredträsk är svårt att med större säkerhet uppskatta eftersom det i dagsläget saknas kunskap 

om kungsörnsrevirets fullständiga utbredning. Resultatet av kungsörnsinventeringen tyder dock på att 

utredningsområdet inte nyttjas av kungsörnar i någon större utsträckning. 

Vid den uppföljande inventeringen av kungsörn i utredningsområdet under sommaren 2012 noterades 

också att utredningsområdet hyser få, om ens några, möjliga häckplatser för kungsörn eftersom skogen 

till största delen består av klen, yngre skog. 

En skotsk studie har visat att kungsörnar verkar undvika vindparksområden (Walker, o.a. 2005). I 

studien observerades örnparet endast inom en vindkraftanläggning när de jagade undan inkräktande 

örnar. Risken för att örnar ska kollidera med vindkraftverk bör därför rimligtvis öka om dessa placeras 

i viktiga flygstråk. Det finns inga studier av örnarnas rörelsemönster i området varför en bedömningen 

om risken för kollisioner är tämligen osäker. I det fall kungsörnar undviker områden med vindkraftverk 

skulle det kunna leda till att det aktuella kungsörnsrevirets storlek minskar. En möjlig konsekvens skulle 

80

8 

vara att ytan jaktmark minskar vilket i sin tur skulle kunna leda till att örnarnas häckningsframgång 

försämras. 

Sammantaget bedöms konsekvenserna för kungsörn bli små till måttliga. 

Samlad bedömning för fågelfaunan 

Sammantaget bedöms konsekvenserna på fågelfaunan av en vindkraftsetablering bli små. De livsmiljöer 

som påverkas är antingen starkt påverkade av skogsbruk eller fattiga och lågproduktiva. Inget talar 

för att särskilt hotade arter har viktiga förekomster i utredningsområdet. En viss påverkan på vanligare 

skogslevande fågelarter i området kan bli fallet på lång sikt, men denna inverkan bedöms bli begränsad 

och lokal. Avståndet till Granlidens naturreservat är såpass kort att det inte går att utesluta att häckande 

fåglar inom naturreservatet störs, främst under anläggningsarbetet, om inga åtgärder vidtas för 

att minska påverkan. För kungsörn bedöms dock påverkan bli liten till måttlig. 

Fladdermöss 

Utifrån kunskap om naturmiljöerna i det aktuella området görs bedömningen att området inte är 

särskilt betydelsefullt för fladdermöss. De arter som antas förekomma i utredningsområdet är de för 

landskapet relativt vanliga arterna nordisk fladdermus och brandts fladdermus. Det antas förekomma 

ett litet antal fladdermöss i utredningsområdet. 

Risken för att en vindkraftanläggning i detta område skulle påverka populationer av fladdermöss 

genom kollisioner bedöms som försumbar. Vindkraftverkens storlek och planerade placering gör det 

föga troligt att fladdermöss kommer att påverkas av etableringen och konsekvenserna för fladdermöss 

bedöms därför vara obetydliga. 

Övriga däggdjur 

Det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på däggdjur. De som finns pekar på vissa, om än 

temporära, effekter under byggfasen då det pågår mycket arbeten och mänsklig aktivitet inom utredningsområdet. 

Under denna fas kan de större däggdjuren undvika utredningsområdet i viss utsträckning 

(Álvares m.fl. 2011, Flagstad & Tovmo 2010, Walter m.fl. 2006, Wallin 1998). 

Vägtrafik utgör en störningsfaktor för många större däggdjursarter, men nyttotrafiken i en vindkraftanläggning 

i drift är mycket låg i förhållande till de trafiknivåer där störningseffekter normalt anses göra 

sig gällande (Helldin m.fl. 2010). 

Den habitatförlust en vindkraftanläggning medför utgör en liten andel av landskapet som helhet och 

för de flesta landlevande däggdjur, som rör sig över stora ytor, utgör denna habitatförlust troligen ingen 

betydande faktor (Kuvlesky m.fl. 2007, Arnette m.fl. 2007). 

Buller från vindkraftverk skulle kunna störa djurens verbala kommunikation eller försämra djurens förmåga 

att uppfatta rovdjur som närmar sig. En studie från norra Tyskland visade dock inga tecken på att 

småvilt som fälthare, rådjur eller rödräv fördelar sig annorlunda eller använder livsmiljöer på ett annat 

sätt i områden med vindkraftanlägningar än i referensområden utan vindkraft (Menzel & Pohlmeyer, 

81

81999). Studien visade också att inom en radie av 10 – 1000 m från ett vindkraftverk var användandet av 

området lika för alla avstånd till vindkraftverket. 

En känd järvföryngring finns i omgivningarna, ca 15 km från utredningsområdet Bredträsk. Järv är en 

mycket störningskänslig art och vindkraftens påverkan på denna är till stora delar okänd (Naturvårdsverket 

2012). Vid Uljaboda har ett av mycket få kontrollprogran genomförts som undersökt vindkraftens 

påverkan på järv (Granér 2012). Lågfjället Uljabuouda ligger, liksom Bredträsk, i östra kanten av järvens 

huvudsakliga utbredningsområde och ingick då vindkraftsanläggningen fick tillåtlighet i ett besatt 

järvrevir där föryngring skett flera år. Utifrån spårinventeringar kontateras att antalet järvspår minskat 

signifikant i Uljabuoudas närområde under kontrollprogramsperioden 2007-2012. Om detta beror på 

vindkraftsanläggningen, andra sekundära störningar i samband med anläggningens uppförande eller 

naturliga orsaker kan dock inte fastställas. Det har konstaterats att järvar kan tåla en del störningar 

inom sitt befintliga hemområde men att de däremot är selektiva när de väljer ett nytt. De fysiska förändringarna 

som blir följden av en vindkraftetablering kanske uppfattas som alltför påverkat av en järv 

som letar ”nytt” hemområde. Det har även visats i tidigare studier att järv undviker områden med vägar 

(Granér 2012). 

Påverkan på skogsjärven kring Bredträsk i form av störda jaktområden och minskad tillgång till attraktiva 

hemområden kan inte uteslutas utifrån dagens kunskapsläge. Denna form av störning kan på sikt 

leda till minskad reproduktion. Utredningsområdet Bredträsk ligger dock på ett förhållandevis stort 

avstånd från järvlyan, vilket minskar vindkraftanläggningens påverkan på järvreviret. Vid Uljaboda var 

avståndet mellan lyan och vindkraftanläggningens centrum avsevärt mindre, endast ca 2-3 km, och 

anläggningsanordningar belägna ännu närmare lyan. Under vindkraftanläggningen vid Uljaboda första 

år i drift fanns närmaste järvföryngring ca 10 km från vindkraftanläggningen. 

Sammantaget bedöms konsekvenserna för däggdjur under driftsfasen som obetydliga med undantag 

för järv där konsekvenserna bedöms bli små. 


En rad åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas för att begränsa anläggningens påverkan på omgivningarna. 

Åtgärderna presenteras samlat i kapitel 7. De åtgärder som är av relevans för naturmiljöerna 

är följande: 

• Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur kommer att ske med 

stor hänsyn till våtmarkerna inom utredningsområdet. Alla vindkraftverk kommer att 

anläggas på fast mark. 

• Vägen i nord-sydlig riktning kommer enbart att breddas åt öster för att undvika ingrepp 

i form av avverkning i det skogsbestånd med höga naturvärden som är beläget 

på västra sidan av vägen. 

• Den slutgiltiga vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten. 

82

• Där anläggningsytor och nya vägar ligger nära områden med höga naturvärden kommer 

gränserna för dessa områden att markeras i terrängen under anläggningstiden i 

syfte att helt utesluta risken för körning och andra verksamheter inom dessa områden. 

• Väg över myrmark kommer att anläggas med teknik som säkerställer att det inte blir 

nedströms effekter i myren. Vägen kommer att anläggas utan diken och, beroende 

på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Med dessa metoder 

säkerställer man att vatten kan passera i respektive under vägbanken. 

• Utgångspunkten är att vägdragningen kommer att utföras utan behov av markavvattning, 

vilket innebär att det inte kommer att vara aktuellt med någon tillståndspliktig 

vattenverksamhet. 

• Förstärkning av vägar kommer att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka 

miljön i dessa genom exempelvis grumling och vandringshinder. 

• Vid anläggning av nya vägar över bäckar kommer skadeförebyggande åtgärder att 

vidtas för att minimera grumling och säkerställa fri passage för vatten och vattenlevande 

djur. 

• Om det vid vägpassage av vattendrag behöver läggas ny trumma kommer detta att 

anmälas till länsstyrelsen enligt miljöbalken 11 kap 9 a §. 

• Eventuella nya vägtrummor eller liknande kommer att anläggas så att vatten och 

vattenlevande djur fritt ska kunna passera. 

• För att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag ska markarbeten i anslutning 

till vattendrag utföras under perioder med låg vattenföring, dvs inte under 

snösmältningsperioden eller under regniga perioder med hög ytvattenavrinning. 


förläggas till fast mark utan höga naturvärden. 

• En skyddszon ska finnas mellan betongstationen och eventuella vattendrag så att 

risken att material spolas ned i vattendragen vid t.ex. kraftigt regn minimeras. 

• Ytan för betongstationen ska återställas till skogsmark efter avslutad användning. 

• Betongstationens rengöringsgrop ska vara dimensionerad och utformad så att risken 

för översvämning, trots kraftiga regn, minimeras. 

• Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer att markförläggas och därigenom undviks 

att skogshöns, rovfåglar m.fl. kolliderar med elledningar. 

• Vindkraftanläggningens anslutning till luftledning kommer att utformas så att risken 

för eldöd hos ugglor och rovfåglar minimeras. 

• Om bon av hotade arter som stora rovdjur, rovfåglar eller ugglor upptäcks under 

anläggningsarbetet kommer kontakt att tas med länsstyrelsen för samråd. 

• Terrängkörning utanför anläggningsytorna undviks i sumpskogs- och våtmarksmiljöer. 

Om sådan terrängkörning ändå måste genomföras på tjälfri mark kommer det 

att ske först efter samråd med länsstyrelsen. 

83 

8

8Sammanvägd bedömning 

Utredningsområdet är till stor del påverkat av storskaligt skogsbruk. Höga naturvärden finns emellertid 

i några delar, både i form av myrmarker och äldre skogsbestånd. Dessa områden kommer dock att så 

långt som möjligt undvikas vid den planerade lokaliseringen av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur. 

Sammantaget bedöms påverkan och effekter innebära små konsekvenser för naturmiljöer, fåglar 

och övrig fauna, med undantag för en vägdragning till vindkraftverket T4 som bedöms innebära små 

till måttliga konsekvenser för de värden som är knutna till våtmarker. Ett undantag från den samlade 

bedömningen är även arten kungsörn, för vilken konsekvenserna bedöms vara små till måttliga. 

Säkerhet i bedömningen 

Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna är stor till måttlig. Utredningsområdets förutsättningar 

är väl kända genom den naturinventering, de kungsörnsinventeringar och den pilgrimsfalksinventering 

som genomförts och säkerheten i bedömningarna inom utredningsområdet är därför stor. Eventuella 

naturvärden utanför utredningsområdet har inte inventerats. Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna 

för av de delar av vägen till vindkraftverk T4 som ligger utanför utredningsområdet bedöms dock 

vara måttlig till stor baserat på den flygbildstolkning som här ligger till grund för bedömningen. 

Någon regelrätt inventering av fladdermusfaunan har inte genomförts, utan här grundar sig bedömningen 

på kunskap om fladdermusförekomster i regionen och i den aktuella naturmiljön, vilken bedöms 

kunna göras med en stor säkerhet. Då det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på däggdjur 

kan bedömningen av påverkan på dessa endast göras med måttlig säkerhet. 

84

8 

Detta kapitel berör både konsekvenserna för det rörliga friluftslivet och den naturbaserade turismen 

8.8 Konsekvenser för friluftslivet och turismen 

inom utredningsområdet. Dessa beskrivs i samma kapitel då konsekvenserna för turismverksamheten i 

hög grad beror på hur tillgängligheten och upplevelsevärdena inom utredningsområdet förändras, d.v.s. 

konsekvenserna för det rörliga friluftslivet. 

Inga särskilt utpekade områden för friluftslivet förekommer inomutredningsområdet för vindkraft. 

Närmaste riksintresse för friluftslivet, beläget i Gargåns dalgång, ligger som närmast ca 18 km från den 

planerade vindkraftanläggningen. 

Utredningsområdet anses som särskilt viktigt för naturupplevelser av de närboende. Både älg- och 

småviltsjakt bedrivs i och kring utredningsområdet och markerna nyttjas till viss del för bär- och 

svampplockning. Vintertid nyttjas området för skoter- och skidåkning och hundspannsturer, se karta i 

bilaga 30. En viss naturturismverksamhet i form av ridturer, exkursioner och hundspannsfärder bedrivs 

delvis inom utredningsområdet (se kapitel 6 Samhällsförutsättningar för utförligare beskrivning). 

Vindkraftanläggningen kommer inte att vara inhägnad, utan allmänheten (inklusive turister) kommer 

fortsatt att kunna röra sig fritt inom utredningsområdet. Vindkraftverken med tillhörande infrastruktur 

kommer dock att påverka naturupplevelserna i utredningsområdet. Lokalt kan ljudet från vindkraftverken 

vara störande för upplevelsen av den tysta naturen. Vissa delar av vinterhalvåret kommer delar av 

området vara riskfyllt att vistas i på grund av risken för iskast. Riskavståndet till vindkraftverken är 390 

m enligt den beräkningsmodell som Elforsk (2004) rekommenderar. Detta innebär att de hundspannsspår 

som dras upp inom utredningsområdet inte berörs av riskområden, medan det skoterspår som 

dras upp strax öster om Granliden ligger inom riskavståndet för de sju östliga vindkraftverken. 

Tabell 11. Bedömningsgrunder för friluftslivets intressen. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. 

Stora 

konsekvenser 

Stor eller måttlig 

påverkan på nationella 

värden, eller stor 

påverkan på värden av 

regionalt intresse. 

Stor påverkan på de 

naturupplevelser som 

är viktiga i området. 

Måttliga 

konsekvenser 


nationella värden eller 

måttlig påverkan på 

värden av regionalt 

intresse. 

Måttlig påverkan på de 



Små 

konsekvenser 

Liten påverkan på värden 

av lokalt/regionalt 

intresse. 

Liten påverkan på de 



85 

Obetydliga 

konsekvenser 


värden av lokalt/regionalt 

intresse. 

Obetydlig påverkan 

på de naturupplevelser 

som är viktiga i 

området. 

Tabell 12. Bedömningsgrunder för den lokala turismen. Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga. 

Stora 

konsekvenser 

Stor påverkan på förutsättningarna 

för att 

bedriva kommersiell 

naturturismverksamhet 

inom utredningsområdet. 

Måttliga 

konsekvenser 


förutsättningarna 

för att med bedriva 

kommersiell naturturismverksamhet 

inom 


Små 

konsekvenser 

Liten påverkan på förutsättningarna 

för att 

bedriva kommersiell 

naturturismverksamhet 

inom utredningsområdet. 

Obetydliga 

konsekvenser 

Obetydlig påverkan 

på förutsättningarna 

för att bedriva 


inom 


Positiva 

konsekvenser 


för friluftslivets 

intressen. 

Positiva 

konsekvenser 


för att bedriva 


inom 

utredningsområdet.

8Några betydande negativa effekter på jaktbara däggdjur och fåglar i området förväntas inte på lång 

sikt, även om aktiviteterna under främst byggskedet lokalt kan störa viltet. Däremot kan själva naturupplevelsen 

av jakten påverkas av det fysiska intrång och ljud som vindkraften medför i området. Ljudet 

från vindkraftverken kan också lokalt påverka jakten genom försämrade möjligheter att höra en skällande 

hund, vid t.ex. älg- eller harjakt, i omedelbar närhet till vindkraftverken. 


De åtgärder som är av relevans för friluftslivet är följande: 

• För att ha möjlighet att under byggskedet begränsa konsekvenser för dem som jagar 

inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan 

anläggningsarbetet startar. 

• För att ha möjlighet att under byggskedet begränsa konsekvenser för dem som bedriver 

turismverksamhet inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med 

berörda turismföretag innan anläggningsarbetet startar. 

• Varningsskyltar för iskast kommer att sättas upp. 

• Om det är motiverat kan det finnas möjlighet att erbjuda den utbildning som driftsoperatörerna 

får gå till andra som också kan komma att vistas inom anläggningen. 

Bedömning 

Riksintresset vid Gargån bedöms inte påverkas annat än visuellt och då i mycket marginell grad, då 

vindkraftanläggningen kommer att vara synlig på långt håll från enstaka platser i riksintresseområdet 

(se även avsnitt 8.5 Konsekvenser för landskapsbilden). 

Den jakt som bedrivs i Bredträskområdet bedöms inte påverkas i stor utsträckning när vindkraftanläggningen 

är i drift (se avsnitt 8.16 för bedömningen av konsekvenser för jakten under byggskedet). För de 

två licensområden för älgjakt som berörs ligger mindre än 10 % av ytan inom utredningsområdet. För 

det ena licensområdet, Bockträsk viltvårdsområde, delas området under älgjakten in i fem delområden 

varav främst ett, Nåkern, berörs av vindkraftutbyggnaden. För småviltsjakt kan en viss negativ påverkan 

på tätheterna av vanligare skogslevande fågelarter innebära vissa konsekvenser under driftsfasen, men 

denna inverkan bedöms bli begränsad och lokal. Den färdiga vindkraftanläggningen kommer inte att 

innebära några begränsningar för jakten. Precis som för all jakt är det dock på den enskilde jägarens 

ansvar att iaktta försiktighet vid avlossande av skott, och hit räknas hänsyn till den egendom som själva 

vindkraftverken utgör. 

Den färdiga vindkraftanläggningen kommer inte att innebära några begränsningar för skotertrafik, 

skidåkning eller hundspannsturer inom utredningsomårdet. Riskerna med iskast kan upplevas som 

hindrande för vissa utövare av friluftsliv men den risken bedöms vara mycket liten i praktiken (se vidare 

kap 8.17). 

Området kommer även fortsättningsvis att kunna nyttjas för naturturism. Den planerade vindkraftanläggningen 

bedöms dock leda till minskade möjligheter för de berörda turismföretagen att marknadsföra 

och erbjuda turer i en vild och ”orörd” miljö i och med den förändrade naturupplevelsen. Hur stora 

86

8 

dessa konsekvenser blir är dock svårt att uppskatta då de till hög grad beror av hur företagens kunder 

upplever vindkraft. En annan betydande faktor är vilka alternativa utformningar av verksamheten 

turismföretagen kan välja. Baserat främst på de berörda företagarnas beskrivningar av hur de nyttjar 

utredningsområdet är bedömningen att konsekvenserna blir måttliga. 

Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivet blir små. Möjligheterna att 

fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras. Det är framför 

allt upplevelsen av ostördhet som kommer att minska. Konsekvenserna för turismen i området bedöms 

dock bli måttliga, då de i hög grad bygger på de upplevelser som i samband med vindkraftanläggningen 

kommer att förändras. Hur turismföretagens kunder upplever dessa förändringar kommer att ha stor 

påverkan på vilka konsekvenserna blir. 


Säkerheten i konsekvensbedömningen för det rörliga friluftslivet är stor eftersom det är förhållandevis 

lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. 

Säkerheten i bedömningen för naturturismen är liten, då konsekvenserna här till stor del beror på hur 

företagens kunder upplever vindkraft samt om företagen kan anpassa sin verksamhet efter de förändrade 

förutsättningarna. 

87

8.9 Konsekvenser för kulturmiljön 

Värdefulla kulturmiljöer, så som kulturreservat eller riksintresseområden för kulturmiljövården, och 

byggnadsantikvariatiskt intressanta objekt eller byggnadsminnen finns varken i eller i närheten av utredningsområdet 

för vindkraft. Under fältinventeringen påträffades endast bläckor och barktäkter inom 


VIndkraftverken kommer att vara synliga från några av de fornlämningar som finns registrerade i omgivningarna 

men i övrigt kommer inte upplevelsevärdet av dessa objekt att påverkas. 


Följande åtgärder begränsar påverkan på kulturmiljöer: 

• Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart 

avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart 

anmäla förhållandet till Länsstyrelsen. 


förläggas till fast mark utan fornlämningar eller andra motstående intressen. 

Bedömning 

Bedömningen är att inga kulturhistoriska objekt kommer att gå förlorade och att eventuella kulturhistoriska 

samband ska kunna uppfattas även efter vindkraftanläggningens uppförande. Möjligtvis kan 

enstaka objekt påverkas visuellt, men i så fall i liten grad. Konsekvenserna är således obetydliga. 


I MKB-arbetet har en kulturmiljöanalys (bilaga 7) utförts och det är baserat på slutsatserna i denna 

rapport som konsekvensbedömningen har gjorts. Det betonas dock i kulturmiljöanalysen att kunskapen 

om kulturmiljön i utredningsområdet är bristfällig, varför en kulturstudie i fält genomförts under 2012. 

Baserat på den kunskapsunderlag som fältinventeringen givit uppskattas säkerheten i bedömningen 

vara stor. Utförligare beskrivningar av de uppgifter som framkommit under fältarbetet kommer att 

utgöra ett tillägg till MKB:n. 

Tabell 13. Bedömningsgrunder för kulturmiljöer. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga 

Stora 

konsekvenser 

Anläggningen försvårar 

förståelsen av 

sammanhang i högt 

värderade kulturmiljöer. 

Höga värden för 

kulturmiljövården utraderas 

eller påverkas så 

att helhetsmiljön inte 

längre kan uppfattas 

genom att strukturer 

och samband bryts. 

Måttliga 

konsekvenser 

Anläggningen försvårar 

förståelsen 

av sammanhållna 

kulturmiljöer. 

Miljön fragmenteras 

så att dess helhet 

blir svår att uppfatta. 

Strukturer och samband 

försvagas och 

blir mindre tydliga. 

Små 

konsekvenser 

Enstaka objekt, vilka 

inte är betydelsebärande 

för miljöns helhet, 

påverkas. Helhet, 

strukturer och samband 

kan uppfattas 

även fortsättningsvis. 

88 

Obetydliga 

konsekvenser 

Helhet, strukturer 

och samband kan 

uppfattas, samtidigt 

som inga eller enstaka 

objekt riskerar gå 

förlorade. 

Positiva 

konsekvenser 


för 

kulturmiljövärdena 

(t.ex. pedagogiska, 

tillgänglighetsmässiga, 

vidmakthållande).

8 

Detta kapitel beskriver vindkraftsprojektets effekter och konsekvenser på möjligheten att bedriva ren- 

8.10 Konsekvenser för rennäringen 

skötsel i området. Konsekvensbeskrivningen tar hänsyn till den kumulativa (sammantagna) påverkan 

vindkraftanläggningen utgör, här vägs kunskap samman med föreliggande rättsläge och ansatsen för 

konsekvensbedömningen läggs fast. Förhållningssättet, vars intention är att beskriva konsekvenserna 

så objektivt som möjligt, är följaktligen baserat på både forskning och domstolars tillämpning/ avgöranden. 

För att få en helhetsbild av konsekvenserna för rennäringen bör detta kapitel läsas tillsammans med 

den separata rennäringsutredning som tagits fram, se bilaga 32. 

Genom hela analysarbetet har samebyn och Nordisk Vindkraft haft aktiva roller. Därför skiljer sig detta 

kapitel något från övriga kapitel i MKB:n. Under arbetets gång har samråd utförts och viss förståelse har 

uppnåtts mellan parterna. Med anledning av detta så görs följande förtydliganden: 

• De analyser och slutsatser som framgår av kapitlet är gjorda av Enetjärn Natur. Såväl 

Malå sameby som Nordisk Vindkraft har kommit med synpunkter på dessa. Det är 

dock alltjämt Enetjärn Natur som gjort bedömningarna över projektets konsekvenser. 

I de flesta fall framgår meningsskiljaktigheter om sådana finns. 

• Samebyns deltagande genom att förse Enetjärn Natur AB och bolaget med information 

får inte uppfattas som ett godkännande av projektet. 

I likhet med så gott som all annan verksamhet inom renskötselområdet kan vindkraft leda till förlust 

och störning på betesmarker och på så vis vara negativ för renskötseln. Precis som för fåglar och vilda 

däggdjur så sker en habitatförlust som både beror av direkt markanspråk och bortfall av födösöksområden 

och av indirekt förlust av habitat genom störningseffekter. Om betesron störs så innebär det att 

renen lägger mer tid på flykt och rörelser och mindre tid på bete, med energiförluster som följd. För renskötseln 

som verksamhet kan även andra negativa effekter tillkomma som inte alltid är kopplade direkt 

till störning av renarna. Ett utbyggt vägnät gör det t.ex. både mer tidskrävande och dyrare att driva och 

samla renarna. I och i närheten av en vindkraftpark försvåras också metoden att samla och driva renar 

med hjälp av helikopter. Även risken för iskast utgör ett orosmoment för renskötarna. 


Bolaget åtar sig följande skadeförebyggande åtgärder: 

• För att minimera den markyta som ianspråktas ska arbetsområden göras mycket 

tydliga och inte större än vad som är nödvändigt. Arbetsområdena ska utgöra en fast 

yta för entreprenörerna och marken utanför den får inte påverkas. 

• Ytor som inte längre tas i anspråk efter byggnadsfasen, t.ex. tillfälliga uppställningsytor, 

ska i den mån verksamheten tillåter planteras med skog. 

• Kraftledningarna mellan vindkraftverken kommer förläggas i mark. 

89

8 

• Under drifttiden kan hela eller delar av vindkraftanläggningen korttidsavstängas. 

Korttidsavstängningen får vara i max 24 timmar och högst 2-3 tillfällen per år eller 

om samebyn och bolaget överenskommer om något annat. 

• Tillfartsvägar till vindkraftanläggningen ska förses med informationsskyltar som 

upplyser om rennäringen som bedrivs i området. 

• Bolaget kan bistå med helikoptertimmar för att underlätta en samling eller flytt vid 


• En kontinuerlig dialog ska föras mellan projektören och samebyn, särskilt under 

byggtiden samt tvingande samråd mellan bolaget och samebyn under 5 första åren. 

En särskild kontaktperson från bolaget och samebyn ska utses. 

Bedömning 

De konsekvenser som faktiskt uppstår vid Bredträsk är i hög grad avhängiga hur Malå sameby kommer 

att behöva använda beteslandet och flyttleden i sin helhet. De konsekvenser som riskerar att uppstå 

som en följd av vindkraftprojektens effekter på renskötseln beskrivs i tabell 14 sidan 89. Utifrån denna 

analys av potentiella konsekvenser utvecklas dessa konsekvenser under respektive avsnitt nedan. 

Ökat betestryck på andra betesmarker 

Det direkta betesbortfallet som kommer sig av nya vägar, kraftledningar, iordningställda ytor och vindkraftverk 

är sammantaget ganska litet och i sammanhanget mindre intressant. Det indirekta betesbortfallet 

som innebär att betet inte kan nyttjas fullt ut inom ett större störningsområde ger dock konsekvenser, 

se figur 10 i bilaga 32. 

Granliden och Setmyrliden är de enda höglänta områdena i omgivningarna. Dessa höglänta områden 

fyller två viktiga funktioner; renarna finner svalka på trivsellanden höjderna och flytten genom området 

sker bäst mellan topparna. Norr och söder om utredningsområdet är terrängen svårare för samlad flytt. 

Efter att ha flyttat förbi området på sommaren har renarna sammanhängande sommarbete fram till 

väg E45. Området i närheten av utredningsområdet nyttjas i samband med kalvmärkning och det som 

avgör hur länge utredningsområdet nyttjas är om samebyn flyttar renarna manuellt eller om de strövar 

fritt. Fri strövning är att föredra, en manuell förflyttning av renar kan dock ofta vara en möjlighet till förbipassage. 

Vid manuell flytt behöver samebyn ett par dagar från anläggningen i Tjäderträsk tills de passerat 

utredningsområdet och vid fri strövning befinner renarna sig i området vid Bredträsk ca en månad. 

Mot bakgrund av det frekventa nyttjandet av betesmarkerna inom de centrala delarna av störningsområdet 

och det faktum att man trots åtgärder ändå måste ta i beaktande att betet, den fria strövningen 

och samlad flytt inte kan nyttjas på samma sätt som tidigare bedöms den direkta konsekvensen vara 

att nyttjandet av angränsande betesmarker blir större. Risken är att renarna inte tar sig nordväst om 

Tabell 14. Bedömning av konsekvenser för rennäringen. 

Effekt Konsekvens 

Betesförlust Ökat betestryck på andra marker, ökad sårbarhet, mindre flexibilitet. 

Barriär Ökat betestryck på andra marker, ökad sårbarhet, mindre flexibilitet, ökad arbetsbelastning, ökade kostnader. 

Spridning Ökat betestryck på andra marker, ökad arbetsbelastning, sämre lönsamhet, konflikter. 

Säkerhet Ökad arbetsbelastning, sociala konsekvenser p.g.a oro. 

90

8 

vindkraftanläggningen och blir därmed kvar på samma marker som de redan betat under våren samt 

att de fortare tar sig till vinterbetesmarkerna och betar samt trampar upp betesmarkerna. 

Flyttning förbi Bredträsk utredningsområde sker på barmark då kalvarna är ca 1-1,5 månader vilket gör 

flyttningen väldigt känslig för störningar. Det finns en risk att renarna efter första flyttetappen, från Tjäderträsk 

till Skarpskallen där de får vila till nästa dag, inte finner betesro utan vänder om österut istället 

för att vandra vidare västerut. Bedömningen är att markernas betydelse för samebyn idag är stor då det 

är ett viktigt trivselland för renarna och att samebyn efter många års flyttning med renarna har fått dem 

självmant att passera utredningsområdet. Betydelsen av markerna kommer därmed att öka i framtiden 

då intrången inom samebyn ökar. 

Ökad arbetsbelastning, sämre lönsamhet och större risk för konflikter 

Flyttlederna nordost om utredningsområdet bedöms påverkas i den omfattningen att då samlad vårflytt 

sker, vilket bedöms vara möjligt, mellan vägen och vindkraftanläggningen finns risk för merarbete 

och att fritt strövade renar undviker att passera mellan utredningsområdet och vägen. Flyttleden längs 

Skellefteälven, som främst nyttjas vid vårflytt, bedöms inte påverkas av vindkraftanläggningen. Vindkraftetableringen 

kommer att medföra svårigheter 

för ett effektivt nyttjande av trivsellandet höjderna 

Granliden och Setmyrliden. Även om renarna flyttas 

upp till området är det troligt att de pga. mänsk- 

Med störningsområde avses ett område där 

renarna kan antas föredra andra betesområden 

lig aktivitet och/eller det främmande inslaget av 

på grund av störningen och/eller att renskötarna 

vindkraftverk inte trivs med en risk för att de därför 

inte föredrar att nyttja området på grund av risk för 

ändrat beteende hos renarna och därmed negativa 

snabbt går igenom området till en plats där de kän- 

effekter på renskötseln. 

ner sig mer trygga. En viss habituering (tillvänjning) 

kan troligen ske, men det kräver arbetsinsatser. 

Spridningseffekten, mot bakgrund av det förväntade störningsområdet, kring vindkraftanläggningen 

kan förväntas påverka renarnas betesrörelser i området på väg västerut. Det finns en risk för att renarna 

efter att ha passerat höjdryggarna Storgranberget, Skarpskallen, Halvvägaberget, Kvigmyrberget och 

Furuberget blir störda av vindkraftverk och mänsklig aktivitet och sprider sig tillbaka österut. Renarna 

förlorar då det stora området med grönbete nordväst om utredningsområdet och riskerar att komma 

ner mot lappmarksgränsen tidigare. Samebyn kommer att arbeta för att undvika en sådan situation 

genom att flytta renarna genom utredningsområdet. Vindkraftetableringen bedöms därför medföra 

konsekvenser i form av ökad arbetsbelastning. Omfattningen är svårbedömd då den, mot bakgrund av 

dagens valmöjligheter, i stor utsträckning grundar sig på hur renskötarna väljer att försöka nyttja markerna 

kring utredningsområdena under kommande år. Följden blir att renskötarna arbetar mer och mer 

under en allt större tidspress, eller att de är tvungna att anställa arbetskraft för att klara av den ökade 

arbetsbördan. Oavsett hur de enskilda renskötarna väljer att hantera det ökade arbetet då renar sprids 

av eller undviker vindkraftanläggningen, blir konsekvensen att kostnaden ökar. Bolagets åtagande med 

möjlighet till korttidsavstängning och att kunna bistå med helikoptertimmar innebär att dessa konsekvenser 

blir begränsade. 

91

8Ökad sårbarhet och mindre flexibilitet 

Konsekvenserna ökad sårbarhet och mindre flexibilitet handlar om samebyns framtida motståndskraft 

mot förändrad markanvändning. Den reducerade motståndskraften som kommer sig av svårigheterna 

att nyttja området i sin helhet och de direkta förlusterna av betes- och trivselland bedöms vara den 

mest allvarliga konsekvensen för samebyn på sikt. Risken med att ett trivselområde försvinner eller 

påverkas negativt är att renarna väljer ett annat område och då tappar man permanent den funktionen 

trivselområdet hade. Det kanske finns alternativa områden med bete men inte med trivselfunktionen 

som då försvinner. Samhället förändras kontinuerlig och det är svårt att förutse utvecklingen i sin helhet 

under en lång tidsperiod. Ett antagande, mot bakgrund av den förväntade störningszonen, se figur 10 i 

bilaga 32, och den försvårade användningen av flyttleder förbi områdena, är risken för att samebyn inte 

kommer att kunna alternera mellan olika betsesmarker under olika år ökar. 

Mot bakgrund av samebyns renskötsel idag är det tydligt att det inte finns alternativa områden till 

Bredträsk och en väsentlig frågeställning är då hur stort störningsområdet är initialt och hur stor tillvänjningen 

är. Samebyn är beroende av att nyttja de västligare betesmarkerna. Förlusten av ett viktigt 

och frekvent nyttjat område har som konsekvens att samebyns flexibilitet i val av betesmarker minskar, 

dess motståndskraft för framtida intrång minskar och dess sårbarhet mot yttre påverkan i form av t.ex. 

ytterligare störningar eller ogynsamma väderförhållanden ökar. 

Påverkan på rennäringens riksintressen 

Området för den planerade vindkraftsanläggningen vid Bredträsk riskerar att i begränsad omfattning 

störa rennäringens riksintressen i form av kärnområden och flyttleder. Inom utredningsområdets 

nordöstra hörn går en av tre vårflyttleder av riksintresse för Maskaure sameby. Flyttlederna sträcker sig 

från Maskaures åretruntmarker österut till deras vinterbetesmarker vid kusten. Den aktuella sträckan 

är belägen mellan Malå och Maskaures gemensamma anläggningar i Ljungby och Slagnäs. Maskaure 

nyttjar lederna under vårflyttningen västerut. De använder främst den flyttled som går längs med Skellefteälven 

och bedömningen är att den inte påverkas av vindkraftanläggningen vid Bredträsk. Utredningsområdet 

omges av flera kärnområden av riksintresse för rennäringen i Malå sameby. Avståndet 

till det närmaste riksintresseområdet är ca 1,5 km. Riksintressena vid Bredträsk bedöms inte påtagligt 

påverkas då flyttleder och sambanden mellan riksintressena även i framtiden kan nyttjas. Det kan dock 

komma att krävas ytterligare arbetsinsatser, tid och energi av renskötarna för att få renarna att nyttja 

och passera området efter en utbyggnad. Bolagets åtagande med korttidsavstämning innebär dock att 

dessa konsekvenser blir begränsade. 

Permanenta konsekvenser efter avslutad verksamhet 

Efter att vindkraftsanläggningen tagits ur drift och monterats ner bedöms påverkan vara av mindre 

omfattning, då fundamenten kommer att beväxas, dock med en något förändrad flora av företrädesvis 

gräs, örter, buskar och mindre träd. Aktiviteten i området bedöms då åter vara låg vilket ger liten störning. 

Vägarna kommer dock att 

lämnas kvar vilka troligen kommer 

att innebära att renarna även fort- 

Varje exploaterings konsekvenser är unika och kräver ett resättningsvis 

kan komma att spridas sonemang utifrån de specifika förhållanden som finns på den 

aktuella platsen och den berörda näringsidkarens förutsättningar. 

Beskrivningen och resonemanget är det centrala. 

92

8 

längs vägnätet. Samebyn befarar dock att när det är dags att ta vindkraftanläggningen ur drift kommer 

nya vindkraftverk att sättas upp på samma plats. 

Säkerhet i bedömning 

En utredning som beskriver troliga konsekvenser för rennäringen är förknippad med en rad osäkerheter 

och utmaningar. Erfarenheterna från hur renar påverkas av vindkraft är begränsade och forskningsresultaten 

tvetydiga. Dessutom är renskötsel och samebyarnas verksamhet komplex att förstå och beskriva 

för utomstående. Inte minst beror det på att kunskapen om det samiska samhället i allmänhet och 

rennäringen i synnerhet är mycket liten hos de flesta svenskar. Förutsättningarna för rennäringen varierar 

också mellan olika samebyar varför det är svårt att dra generella slutsatser. Enetjärn Natur är medvetna 

om dessa osäkerheter och de svårigheter som föreligger, men har utifrån den information som 

framkommit under utredningen gjort en analys över möjliga konsekvenser. Bedömningarna har gjorts 

utifrån försiktighetsprincipen, i enlighet med utfallet i MÖD:s domar den 23 november 2011 (M 824-11. M 

825-11 och M 847-11). Det finns en måttligt till stor säkerhet i identifieringen av vad de olika effekterna 

består i, samt i bedömningen av vindkraftanläggningarnas konsekvenser för renskötseln idag. 

Samebyns bedömning 

Malå sameby menar att alla åtgärder i skogslandskapet påverkar renarna genom att de bl.a. får renarna att vandra fortare. 

Samebyn vill hålla kvar renarna västerut så länge som möjligt på hösten och förvintern. Ju längre de stannar i väster desto 

mindre problem i form av konflikter och nertrampning av bete blir det på vinterlandet. 

Malå sameby liknar sig vid en bägare som fylls kontinuerligt och menar att bägaren till slut rinner över. Samebyn menar 

vidare att det är lättare att se konsekvenserna av ytterligare ingrepp än att utröna vem som är ansvarig för de kumulativa 

konsekvenserna för rennäringen när ett stort antal intrång finns inom sambyns marker. Dessa ingrepp omfattar bl.a. infrastruktur, 

gruvnäring, skogsbruk, trafik och vindkraftprojekt. Något intrång får bägaren att till slut rinna över för samebyn, d.v.s. 

att konsekvenserna från samtliga intrång slutligen blir omöjliga för samebyarna att klara av. Vindkraften riskerar att vara den 

näring som får ta skulden för de slutliga konsekvenserna av de kumulativa effekterna. Om vindkraftanläggningen vid Bredträsk 

var det enda intrånget inom samebyn hade det inte spelat någon större roll att detta trivselland försvann. 

Vid Bredträsk har renarna under sista året självmant betat sig västerut men om det byggs en vindkraftpark vid Bredträsk 

kommer renarna mest troligt att uppleva det som en barriär, göra tvärstopp och vända tillbaka österut. Samebyn kommer 

då inte kunna släppa renarna vid Skarpskallen, såsom man gjort de senaste året, utan måste flytta renarna genom 

vindkraftanläggningen. Helikopter som hjälpmedel för att driva renarna är inget förstahandsalternativ då kalvarna stått i 

hage 1-2 dygn. Helikopter kanske skulle vara ett alternativ nästa dag när man flyttar från Skarpskallen och västerut. Om 

renarna vänder österut vid Skarpskallen hinner de skingras och det blir svårt att hantera dem, vilket gör att man inte kan 

flytta tillbaka dem västerut. Mest troligt hamnar renarna då mot Hundberg, vilket inte bra för där finns enbart odlingar vilket 

kan leda till konflikter med markägarna. Vid alternativa flyttleder som t.ex. norr om vindkraftanläggningen, närmare väg 1018 

blir terrängen brantare och risken är att man tappar renarna mot älven och då kan de vandra mot Storholmen. Samebyn 

föredrar därför samlad flytt genom störningsområdet snarare än fri stövning. 

Samebyn vet dock av erfarenhet att de verkliga konsekvenserna uppenbaras först när byggnation är i gång och under driftsfasen. 

Det finns inga alternativa trivselland till Bredträsk, vilket göra att det kommer att bli problem under byggtidens två år. 

Problemen går inte att undvika då samebyn vistas kring Bredträsk i juni och juli och kan då inte anpassa något i sin markanvändning 

där. Samebyn jobbar dock ofta nattetid på somrarna och hoppas därför kunna samexistera med projektören 

under byggtiden. 

93

8.11 Konsekvenser för användningen av naturresurser 

Pågående markanvändning inom utredningsområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk och rennäring. 

Konsekvenser för rennäringen behandlas i avsnitt 8.10. 

Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt 

genom det bortfall av produktionsareal på fyra procent av utredningsområdet som sker till följd av 

anläggningsytor, vägar och ledningar. Det bortfall som ändå sker kan i viss mån kompenseras genom en 

bättre åtkomst till skogsmarkerna till följd av det utbyggda vägnät som blir ett resultat av vindkraftanläggningen. 

Vindkraft som naturresurs nyttjas i dagsläget inte inom utredningsområdet. En utbyggnad av vindkraft 

inom utredningsområdet kommer att medföra nya möjligheter att nyttja denna naturresurs. 

Bedömning 

Anläggningen tar mark i anspråk endast i marginell omfattning och området kommer fortsatt kunna 

användas för skogsbruk. Däremot kommer en vindkraftanläggning att möjliggöra nyttjandet av en ny 

naturresurs, vindkraft. Den sammanvägda konsekvensen för nyttjandet av naturresurser bedöms därför 

vara positiv. 


Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. 

Tabell 15. Bedömningsgrunder för användningen av naturresurser. Bedömningen är att konsekvenserna blir positiva. 

Stora 

konsekvenser 

Utslagning av större 

objekt av regional 

betydelse. 

Stor påverkan på areell 

näring. 

Måttliga 

konsekvenser 

Väsentligt försämrade 

förutsättningar för 

nyttjande av större 

objekt av regional 

betydelse. 


areell näring. 

Små 

konsekvenser 

Försämrade förutsättningar 

för större objekt 

av regional betydelse. 



94 

Obetydliga 

konsekvenser 

Obetydlig påverkan. 

Anläggningen tar produktiv 

mark i anspråk 

men påverkar i övrigt 

inte markanvändningen. 



Positiva 

konsekvenser 


att nyttja och 

utveckla naturresurserna 

eller att skydda 

särskilda objekt.

8 

En vindkraftanläggning kan påverka förutsättningarna för luftfarten. Därför har Transportstyrelsen och 

8.12 Konsekvenser för luftfartens intressen 

Luftfartsverket inbjudits att delta i samrådet. 

Vindkraftanläggningen vid Bredträsk ligger inom MSA-sektorn (se förklaring i avsnitt 6.5) för flygplatsen 

i Arvidsjaur. Enligt Luftfartsverkets utredning (se yttrande i bilaga 2) påverkar dock inte den planerade 

vindkraftanläggningen MSA-ytan. 

Luftfartsverket har också utrett huruvida vindkraftverken kommer att påverka flygplatsernas navigerings- 

och landningshjälpmedel samt den infrastrukturutrustning för kommunikation, navigation och 

övervakning som finns ute i fält, mellan flygplatsernas områden, och kommit fram till att denna utrustning 

inte kommer att påvekas. 


Följande åtgärd begränsar påverkan på luftfartens intressen: 

• Vindkraftanläggningen kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens 

beslut och som uppfyller kraven i Transportstyrelsens föreskrifter. 

Bedömning 

Varken MSA-ytor eller navigations- och kommunikationssystem påverkas av vindkraftanläggningen. 

Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för luftfarten är obetydliga. 


Luftfartsverkets utredning bygger på den aktuella utformning av vindkraftanläggningen med 10 vindkraftverk 

och säkerheten i konsekvensbedömningen för luftfarten är stor eftersom verksamheten inte 

kommer att påverkas. 

95

8.13 Konsekvenser genom ljudutbredning 

Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett ljud från vindkraftverkets maskinhus, dels ett 

aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet 

påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska 

ljudet en väsande karaktär, ju längre ifrån vindkraftverket desto dovare blir ljudet. Det aerodynamiska 

ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter. 

Ju starkare det blåser desto mer maskeras ljudet, d.v.s. na- 

Bullerberäkningar i bilaga 38. 

turliga ljudkällor tar över och gör det svårt att uppfatta ljudet 

från vindkraftverken. Ljud från vindkraftverken torde inte 

innehålla rena toner. Rena toner upplevs mer störande än 

annat buller och är lättare att uppfatta i kombination med 

annat ljud vilket innebär att ljudet inte så lätt maskeras av det naturliga vindbruset. 

Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 dB (A). I marknivån ligger ljudnivån 

från maskinhuset på ca 55 dB (A) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt 

under ett vindkraftverk i full drift. 

Från tidigt 1990-tal och framåt har ljudnivåerna från vindkraftverkens maskinhus successivt minskat 

och är idag ett mindre problem. Det har även gjorts stora framsteg i att minska det aerodynamiska 

ljudet från vindkraftverk. 

Ljudnivåerna från vindkraftverk vid byggnader som används för permanent boende eller varaktigt fritidsboende 

är bland annat beroende av avstånd mellan vindkraftverken och dessa byggnader, områdets 

topografi och andra, i området, förekommande ljud. Detta innebär att bullerstörning från vindkraftverk 

ofta går att förhindra genom god planering. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer bör ljudet från 

vindkraftanläggningar inte överskrida 40 dB (A) utomhus vid bostäder. 

Nordisk Vindkraft har utfört ljudberäkningar för vindkraftanläggningen vid Verboberget enligt gällande 

svenska rekommendationer utfärdade av Naturvårdsverket (se bullerutredning i bilaga 38). Beräkningarna 

bygger på antagandet att vindkraftverket Siemens 3,0 MW, med en navhöjd på 115 m och 113 m 

rotordiameter används. Beräkningarna är gjorda med den metod som beskrivits i Naturvårdsverkets 

rapport ”Ljud från vindkraftverk” (Naturvårdsverket, 2001). 

Tabell 16. Bedömningsgrunder för ljudutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. 

Stora 

konsekvenser 

Riktvärden överskrids 

och kan inte åtgärdas. 

Måttliga 

konsekvenser 

Boendekvalitén för ett 

måttligt till stort antal 

människor påverkas 

utan att riktvärden 

överskrids inom ett 

område som i övrigt är 

en tyst miljö. 

Små 

konsekvenser 

Boendekvalitén påverkas 


överskrids inom ett 

område som inte har 

prägeln av att vara en 

tyst miljö, eller 

boendekvalitén för ett 

litet antal människor 

påverkas utan att 

riktvärden överskrids 

inom ett område som i 

övrigt är en tyst miljö. 

96 

Obetydliga 

konsekvenser 


boendekvalitén. 

Positiva 

konsekvenser 


för god hälsa 

och god boendemiljö.

8 

Beräkningen utgår från en placering av vindkraftverken enligt bilaga 8. Modellen utgår från att vinden 

blåser från vindkraftverken mot ljudmottagarna, d.v.s. medvindsfall. I verkligheten absorberar både 

växtlighet och klimatförhållanden ljudet samtidigt som skogen i sig avger ljud som kan överrösta vindkraftanläggningen. 

Vid beräkningen tas emellertid ingen hänsyn till befintlig ljudabsorberande vegetation 

eller byggnader, vilket ger ett s.k. ”värsta scenario”. 

Beräkningarna har utförts för byggnader inom tre km från den planerade vindkraftanläggningen, totalt 

26 byggnader. 

Resultat 

Resultaten redovisas översiktligt här och i detalj i en särskild rapport, se bilaga 38. 

Riktvärdet om 40 dB (A) kommer inte att överskridas vid någon av de bebodda byggnaderna kring 

vindkraftanläggningen. Vid nio av byggnaderna, varav två är permanentbostäder och sju fritidsbostäder, 

kommer bullervärdena att uppgå till 38 - 39 dB (A). Beräkningsrapporten för buller visar vidare att inga 

konsekvenser kommer att uppstå på grund av lågfrekvent ljud, infraljud eller vibrationer. 

Vindskugga 

Vid hus som ligger lägre och mer skyddade än en vindkraftanläggning kan ett fenomen kallat vindskugga 

uppstå. Det innebär att när det blåser bra vid vindkraftverken och de producerar maxljud, kan det 

samtidigt vara lägre vind vid hus i skyddade lägen vilket medför lägre bakgrundsljud vid husen. Detta 

innebär att ljudet från vindkraftverken kan framträda tydligare vid husen än om bakgrundsljudet varit 

högre. I beräkningsrapportern för buller bedöms dock denna effekt vara försumbar då det maximala 

bullret från vindkraftverken är under riktvärdet vid husen. Dessutom tar beräkningarna inte hänsyn till 

barriäreffekter och ljuden från vindkraftanläggningen kommer därför, enligt rapporten, att uppfattas 

som betydligt lägre än nivån som presenteras i det ”värsta scenariot”. 


Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms vara motiverade då riktvärdet för buller inte kommer att 

överskridas vid någon av byggnaderna. 

Bedömning 

Bedömningen är att konsekvenserna genom ljudutbredning är små. De beräkningar som genomförts 

har visat att ljudutbredningen till följd av Bredträsks vindkraftanläggning inte kommer att överstiga 

gällande riktvärde vid någon bebodd byggnad. Vid nio byggnader kommer bullernivåerna dock att ligga 

strax under riktvärdet och boendekvalitén kan därmed komma att påverkas för de människor som bor 

där. 


Beräkningsmodellen är väl beprövad och testad varför säkerheten i bedömningen får anses vara god. 

97

8.14 Konsekvenser genom skuggor och reflexer 

Skuggor 

Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor som kan upplevas 

som störande om man befinner sig på vindkraftverkets skuggsida. Skuggeffekten avtar med avståndet 

från vindkraftverket och på ca 2 km avstånd blir skuggorna så diffusa att de inte längre kan uppfattas. 

Rotorbladen täcker då endast en mycket liten del av solskivan. 

Boverkets vindkraftshandbok anger att det inte finns några fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk, 

men att det genom praxis arbetats fram en rekommendation. Den innebär att den teoretiska 

skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska 

skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen (Boverket, 2009). Med 

störningskänsliga platser avses bostads- och fritidshus med tillhörande tomter. Då det för vindkraftverk 

handlar om rörliga skuggor, vilka ofta uppfattas som mer störande än stillastående skuggor, finns 

rekommendationen att frekvensen inte bör överstiga 2,5 Hz, vilket motsvarar en rotationshastighet på 

50 varv per minut. 

Nordisk Vindkraft har utfört skuggberäkningar för Bredträsk vindkraftanläggning enligt gällande svenska 

rekommendationer. Skuggberäkningarna har utförts med antagandet att vindkraftverken har en totalhöjd 

om maximalt 200 meter och en rotordiameter om maximalt 120 meter. Eftersom detta är de maximala 

måtten som vindkraftverken planeras ha innebär det att analysen beskriver ett värsta scenario. 

Beräkningarna avser skuggeffekterna vid byggnader på en höjd av 2 meter över mark och är gjorda med 

antagande att det finns fönster utmed alla väggarna runt byggnaden. Vidare är antagandena att inga 

träd eller andra byggnader skyddar de aktuella byggnaderna från vindkraftverkens skuggor. För beräkningen 

av den teoretiska skuggtiden antas att himlen är molnfri årets alla dagar. För beräkningen av 

den faktiska skuggtiden har tagits hänsyn till att solen kan skymmas av moln och att solstrålarna inte 

alltid träffar jordytan med en sådan intensitet att skuggor kan bildas. 

Analysen av konsekvenser genom skuggor och reflexer har utförts för byggnader inom tre km från vindkraftanläggningen, 

totalt 49 byggnader (inkl. ödehus). 

Resultat 

Resultaten redovisas översiktligt här och i detalj i en särskild rapport, se bilaga 39. 

Skuggorna kommer maximalt att kunna sträcka sig 1,98 km från den planerade vindkraftanläggningen 

och teoretiskt kommer tio byggnader att kunna nås av skuggor från den planerade vindkraftanläggningen 

någon gång under ett år. Rotationshastigheten kommer att vara lägre än 20 varv per minut, vilket 

innebär att skuggfrekvensen väl understiger det rekommenderade värdet med en rotationshastighet av 

maxmalt 50 varv per minut. 

Tabell 17. Bedömningsgrunder för skuggutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. 

Stora 

konsekvenser 


och kan inte 

åtgärdas. 

Måttliga 

konsekvenser 


men kan åtgärdas. 

Små 

konsekvenser 

Boendekvalitén påverkas 


överskrids. 

98 

Obetydliga 

konsekvenser 


boendekvalitén. 

Positiva 

konsekvenser 


för god hälsa 

och god boendemiljö.

8 

Den teoretiska tiden om 30 timmars skuggeffekter per år kommer att överskridas vid nio bebodda 

byggnader och som mest kommer tiden att uppgå till 39,8 timmar vid en byggnad (se tabell 4.1 i bilaga 

39). De nio berörda byggnaderna utgörs av två permanentbostäder och sju fritidshus. 

Den teoretiska maximala dagliga skuggtiden kommer att överskrida 30 minuter vid tio bebodda byggnader 

och som mest kommer tiden att uppgå till 46,8 minuter vid en byggnad (se tabell 4.2 i bilaga 

39). De 10 berörda byggnaderna utgörs av två permanentbostäder och åtta fritidshus. 

Den beräknade faktiska tiden om åtta timmars skuggeffekter per år kommer att överskridas vid nio bebodda 

byggnader och som mest kommer tiden att uppgå till 14,9 timmar vid en byggnad (se tabell 4.3 i 

bilaga 39). De nio berörda byggnaderna utgörs av en två permanentbostäder och sju fritidshus. 

Reflexer 

Reflexer är en till skuggor nära relaterad aspekt som hittills belysts i miljökonsekvensbeskrivningar för 

vindkraft. I praktiken har det visat sig att flera faktorer gemensamt medverkar till att begränsa fenomenet: 

• Ett vindkraftverk har en halvmatt yta som inte reflekterar ljus lika väl som t.ex. glas 

eller polerad fordonslack. 

• Eftersom turbinen har en konvex yta sprids reflexerna divergent, inte i en samlad 

reflex. 

• Variationen i vindriktning inom en vindkraftanläggning gör att en betraktare aldrig ser 

samtidiga reflexer från flera vindkraftverk. 

• Det är dessutom ovanligt att både väderförhållanden och solens position sammanfaller 

på det sätt som krävs för att reflexer ska uppstå. 

I Sverige är det av dessa skäl inte längre praxis att bedöma konsekvenser av solreflexer i miljökonsekvensbeskrivningar 

för vindkraftverk. 


Följande åtgärder begränsar påverkan genom skuggor och reflexer: 

• Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade. 

• De vindkraftverk som beräknas ge upphov till faktiska skuggtider överstigande åtta 

timmar per år och 30 minuter per dag kommer att vara utrustade med ett skuggdetektorsystem 

vilket gör att vindkraftverken stängs av automatiskt under de tider då 

skuggor utgör ett problem. 

Bedömning 

Bedömningen är att konsekvenserna genom skuggor och reflexer är små. Erfarenheten visar att reflexer 

inte är något problem vid vindkraftanläggningar. Inga bebodda byggnader kommer att utsättas för 

skuggtider som överskrider Boverkets riktlinjer, då skuggdetektorsystem kommer att installeras i de 

vindkraftverk som beräknas ge upphov till faktiska skuggtider överstigande riktvärdena. 

99


Beräkningarna är utförda med vedertagna metoder. Bedömningen av konsekvenser genom skuggor och 

reflexer görs därför med stor säkerhet. 

100

8 

Elektromagnetiska fält är en kombination av elektriska och magnetiska fält och skapas när elektricitet 

8.15 Konsekvenser genom elektromagnetiska fält 

alstras, transporteras och förbrukas. 

Det elektriska fältet runt t.ex. en kraftledning uppstår till följd av spänningsskillnaden mellan kraftledningen 

och marken. Det elektriska fältet försvagas kraftigt med avståndet och avskärmas av vegetation 

och byggnader. Inomhus förekommer därför i princip inga elektriska fält som härstammar utifrån. Därför 

bedöms det inte vara relevant att göra någon mer detaljerad bedömning av elektriska fält i denna 

MKB. 

Det magnetiska fältet försvagas snabbt med ökande avstånd men avskärmas inte av vanliga byggnadsmaterial. 

Vi utsätts i vår vardag både utomhus och inomhus för magnetiska fält. Utomhus från 

luftledningar, kablar, transformatorstationer och transporter med bil och tåg, inomhus från hushållsmaskiner, 

datorer, TV o.s.v. 

Elektriska eller magnetiska fält som medför exponering över gränsvärden är mycket ovanliga och 

förekommer endast på arbetsplatser där man använder mycket höga strömmar eller spänningar, t.ex. 

stora elektriska smält- och härdugnar, större svetsutrustningar, 

mikrovågsutrustning för torkning och 

smältning. 

Riktvärden 

101 

Det finns inga, för allmänheten, officiella gränsvärden 

för magnetfält i Sverige. Arbetarskyddsstyrelsen 

och Strålskyddsinstitutet håller på att 

förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana 

gränsvärden. EU-kommissionen har antagit 

rekommendationer för en begränsning av befolkningens 

exponering för elektriska och magnetiska 

fält. Gränsvärdet är satt till 100 µT. 

Under en 50-60 kV kraftledning är värdet på 

magnetfältet 3,1 µT. Magnetfält avtar snabbt med 

avståndet från källan. För en 70 kV-ledning, vid 

ett avstånd på 150 m, beräknas det magnetiska 

kraftfältet vara 0,01 µT. 

Svenska Kraftnäts egen policy anger att magnetfältet 

ska vara under 0,4 µT vid byggnader där 

människor varaktigt vistas (t.ex. bostäder och 

arbetsplatser). 

Tabell 18. Bedömningsgrunder för elektromagnetisk strålning. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. 

Stora 

konsekvenser 

Riktvärdet 100 µT 

överskrids vid permanentboende. 

Måttliga 

konsekvenser 


överskrids vid fritidsboende 

eller fritidsanläggning. 

Små 

konsekvenser 


överskrids inom vindkraftanläggningen. 

Obetydliga 

konsekvenser 


överskrids ej. 

Positiva 

konsekvenser 

Elektromagnetiska 

strålningen minskar 

inom eller kring vindkraftanläggningen.

8Bedömning 

24 

24 

En kraftledning på 130 kV, vilket är den största som skulle kunna vara aktuell vid Bredträsk, ger ett mag- 

netfält på 7 µT kring ledningen och mindre än 0,04 µT 100 meter därifrån. Konsekvenserna bedöms 

vara obetydliga då riktvärdet 100 µT aldrig överskrids. 


Säkerheten i denna bedömningen får anses god då starka magnetfält aldrig uppstår kring ledningar av 

aktuell storlek. 

Det magnetiska 

kraftfältet på olika 

avstånd från större 

kraftledningar. 

102

8 

Under byggtiden, som beräknas till två år för hela vindkraftanläggningen, kommer störningar att uppstå 

8.16 Konsekvenser under byggskedet 

temporärt vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter. Exempel på störningar 

är oönskat ljud, damm, vibrationer, trafikstörningar och grumling i vattenmiljöer. 

De störningar som i första hand kommer att bli märkbara för de boende i omgivningarna härrör från 

transporterna. Under byggskedet kommer det att krävas transporter av en mängd olika slag: 

• transporter av material till vägar, uppställningsplatser och fundament, 

• transporter av anläggningsmaskiner m.m. 

• transporter av vindkraftverken som levereras i många delar samt till dem hörande 

utrustning, 

• transporter av personal. 

Nordisk Vindkraft kommer att sträva efter att den betong som behövs för grundläggning och gjutning av 

fundament tillverkas på plats genom användning av en mobil betongstation. En stor fördel med detta 

är att transporter och betongtillverkning kan koncentreras inom utredningsområdet, så att störningarna 

(trafik, buller och ev. damm) under byggskedet samlas där i stället för att spridas ut till andra platser. 

En del av den förväntade störningen kommer, som framgår ovan, att utgöras av oönskat ljud från 

anläggningsverksamheten. De riktvärden för buller som Naturvårdsverket antagit kommer att vara vägledande 

vid hantering av sådan störning (Naturvårdsverket, 2004). 

Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa vissa sprängningsarbeten 

för att kunna bereda plats för väg. Det material som i så fall uppstår kommer att användas 

som fyllnadsmaterial i det egna anläggningsarbetet. 

Under byggtiden kan oljor och andra kemikalier komma att förvaras i vindkraftanläggningen. Dessa 

förvaras då på en för sådana produkter avsedd och kontrollerad plats inom vindkraftanläggningen. 

Som nämnts i slutet av avsnitt 2.3 kan en följdverksamhet av projektet bli att utvinna grus- eller bergmaterial 

för anläggningsarbetena. Det är idag oklart hur försörjningen kommer att se ut men antingen 

kan den ordnas genom nyttjande av befintliga grus- och eller bergtäkter eller så kan det bli aktuellt att 

etablera någon ny täkt. 

I det fall det blir aktuellt med nyetablering av en täkt kommer en sådan att tillståndsprövas i särskild 

ordning. 

Tabell 19. Bedömningsgrunder för analysen av konsekvenser till följd av byggskedet. Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga. 

Stora 

konsekvenser 

Långvariga (> år) och omfattande 

störningar av känsliga 

miljöer. 

Måttliga 

konsekvenser 

Långvariga (> år) och måttliga 

störningar eller kortvariga 

(månader) och omfattande 

störningar av känsliga miljöer. 

103 

Små 

konsekvenser 

Långvariga (> år) och mindre 

störningar av övriga miljöer 

eller kortvariga (månader) 

och måttliga - mindre störningar 

av känsliga miljöer. 

Obetydliga 

konsekvenser 

Kortvariga (månader) och 

mindre störningar av övriga 

miljöer.

8Naturmiljö 

Hur djur och natur påverkas under byggtiden behandlas 

i avsnitt 8.7. 

Friluftsliv och jakt 

Under byggtiden kommer tillgängligheten till 

utredningsområdet att vara begränsad. Av säkerhetsskäl 

kommer man inte att vilja ha allmänhe- 

Tabell 20. Tabellen redovisar de jaktområden som berörs 

av utredningsområdet för vindkraft samt hur stor areal som 

berörs. Här redovisas även hur stor andel av respektive 

licensområde som sammanfaller med utredningsområdet för 

vindkraft. 

Jaktområde Beläget inom Andel av total areal 

Bredträsk (ha) som berörs (%) 

ten i området under de perioder det förekommer 

Bockträsk 

Viltvårdsom- 

460 8 

t.ex. tunga transporter och sprängningsarbeten i 

råde 

området. 

Jakten kommer att påverkas dels genom att viltet 

Råbäcktjälens 

jaktlag 

340 5 

kan komma att skrämmas bort temporärt av den 

Lönås intres- 340 5 

omfattande verksamheten i utredningsområdet 

under byggtiden, dels genom att det I vissa 

perioder kommer att vara omöjligt att jaga inom 

seförening 

utredningsområdet p.g.a. omfattande anläggningasarbete som bl.a. genererar buller och mycket trafik. 

Två områden för jakt berörs av utredningsområdet, se tabell 20 och karta i bilaga 30. 

Bockträsk viltvårdsområde berörs i dess nordöstra del. Här jagas både älg och småvilt. Av viltvårdsområdet 

är det ca 8 procent som berörs av utredningsområdet för vindkraft. 

Öster om och i den östra delen av utredningsområdet jagar Råbäcktjälens jaktlag älg och Lönås intresseförening 

säljer jaktkort för småviltsjakt. Här berörs ca 5 procent av utredningsområdet. 

Turism 

Två företag bedriver turismverksamhet inom utredningsområdet. 

Turismföretaget i Granliden, ca 0,5 km från utredningsområdet, erbjuder hästridning, hundspannsturer, 

vildmarksliv för barn, småviltsjakt och exkursioner och verksamheten är till stor del förlagd inom utredningsområdet. 

Vintertid anlägger de även skoterspår från byn Granliden genom utredningsområdet 

i nordväst-sydostlig riktning (se karta i bilaga 30). Skoterspåren går delvis till ett flertal utkikspunkter 

belägna inom utredningsområdet. Både skoterspåren och utkikspunkterna kommer att beröras under 

byggskedet. 

Turismföretaget i Bockträsk, ca 2,3 km från utredningsområdet, bedriver turistverksamhet med 

vandring, bärplockning, skidåkning och hundspannsturer. Hundspannsturerna går bitvis inom utrednigsområdet 

då ett ledsystem för dessa turer årligen dras upp kring Holmtjärnen och Getingmyran i 

utredningsområdets södra del. Detta ledsystem bedöms inte påverkas i någon större omfattning under 

byggskedet då endast en krök av spåren ligger inom utredningsområdet (se karta i bilaga 30). 

104

8 

Rennäring bedrivs inom utredningsområdet för vindkraft (se även avsnitt 8.10). Bredträsk ligger inom 

Rennäring 

Malå samebys åretruntmarker och nyttjas främst under sommaren. 

Tidigare kontrollprogram och Malå samebys erfarenheter av vindkraft visar att påverkan på rennäringen 

är som störst under anläggingstiden. Renarna har visats undvika vindkraftområden och de renar som 

befinner sig i närheten rör sig mer än tidigare. Renarna i närheten av vindkraftanläggningar i byggnadsfasen 

är mer utspridda och deras nyttjande av betesmarkerna är annorlunda än under tiden innan 

anläggningsbyggnationer börjar. Detta medför större tryck på andra betesmarker och att renskötarna 

behöver flytta med renarna mer aktivt. Helikopter kan behövas nyttjas i större utsträckning än tidigare. 

Det finns inga alternativa trivselland till Bredträsk, vilket medför att det kommer att bli problem för rennäringen 

under byggtidens två år. Problemen går inte att undvika, då samebyn behöver vara i området 

vid Bredträsk i juni och juli. Samebyn jobbar emellertid ofta nattetid på somrarna och hoppas därför 

lättare kunna samexistera med projektören. 


Följande åtgärder begränsar påverkan under byggskedet: 

• Anläggningen kommer att byggas med bästa tillgängliga teknik med strävan att 

minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. 

• Uppstår besvärande problem med damning i samband med transporterna på 

vägarna i området kommer vägarna att saltas och därefter vattenbegjutas i syfte att 

binda dammet. 

• Åtgärder som medför kraftigare störningar såsom bergsprängningar kommer inte att 

utföras mellan klockan 19.00 och 07.00. 

• Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under 

byggskedet kommer att ske på där för avsedd och kontrollerad plats enligt Arbetsmiljöverkets 

föreskrifter. 

• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som jagar inom utredningsområdet 

kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet 

startar. 

• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som bedriver turismverksamhet 

inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda företag 

innan anläggningsarbetet startar. 

• Nordisk Vindkraft och samebyn ska föra en dialog under anläggningsskedet med 

syfte att detta skede ska gå så smidigt som möjligt för båda parter. 

Bedömning 

Med utgångspunkt från bedömningsgrunderna görs bedömningen att konsekvenserna till följd av 

byggskedet blir måttliga. Anläggningsarbetet sker i de allra flesta fall långt från bebyggelse och transportarbetet 

kommer inte att vara särskilt intensivt, då det fördelas över en lång tidsperiod. Transporter 

105

8och en del av anläggningsarbetet kommer dock att bedrivas relativt nära bebyggelsen vid Granliden. 

Friluftslivet, jakten och turismen i utredningsområdet samt rennäringen kommer att påverkas under de 

två år som bygget beräknas pågå. 


Bedömningen av konsekvenser till följd av byggskedet görs med stor säkerhet. 

106

25 

25 

8 

Risk är ett sätt att beskriva sannolikheten för att något oönskat ska inträffa multiplicerat med konse- 

8.17 Säkerhet 

kvensen av det inträffade. 

Riskerna kan delas in i olycksrisker för människor och andra risker, t.ex. att miljön tar skada. Olycksriskerna 

för människor kan delas in i två kategorier, risker för personolyckor relaterade till anläggning och 

drift (egentligen olyckor av karaktären arbetsplatsolyckor under anläggningens hela livslängd) och 

olycksrisker för utomstående. 

Av de olyckor som registrerats i samband med vindkraft dominerar olyckor relaterade till anläggning 

och drift. Dessa risker är lättare att kvantifiera. Olycksrisker för utomstående är mycket färre och mer 

svårberäknade. 

Varningskylt, med 

texten ”Risk för 

snöras, istappar”, vid 

vindkraftverk. 

107

8I tabell 21 på sidan 109 redogörs översiktligt för tänkbara oönskade händelser knutna till den plane- 

rade vindkraftanläggningen samt åtgärder som kommer att vidtas för att minimera dessa risker. 

Risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift 

De typer av personolyckor (arbetsplatsolyckor) som sker i samband med anläggning och drift av vind- 

kraft består främst av fall från höga höjder, klämskador och fastklämning samt olyckor i samband med 

transporter. 

Olycksriskerna för vindkraft kan beräknas översiktligt baserat på registrerade olyckor i samband med 

vindkraftproduktionen i världen. Fram till och med december 2009 har det skett 715 vindkraftrelaterade 

olyckor vilket bland annat inneburit 60 dödsfall (Caithness Windfarm Information Forum, websida). 

Olycksfrekvensen under åren 2005-2009 har varit ca 82 olyckor per år varav 5 dödsfall. Med några få 

undantag är det personer som arbetat med byggnation, reparation, drift eller underhåll av vindkraftanläggningarna 

som drabbats. 

År 2008 producerade vindkraften i världen 260 TWh (WWEA, 2009). Relaterar man olycksstatistiken 

2008 (112 olyckor varav 9 dödsfall) till produktionen innebär det en frekvens på ca 0,4 olyckor eller 

0,03 dödsfall per producerad TWh. 

Räknat på anläggningen vid Bredträsk med en beräknad årsproduktion om 65–105 GWh skulle det teoretiskt 

innebära 0,8–1,3 förväntade olyckor under hela anläggningens livslängd. Risken för dödsfall kan 

med beräkningarna ovan beskrivas som 0,06–0,09 dödsfall under anläggningens 30-åriga livslängd 

(både byggnation och drift, enbart driften beräknas till 25 år). 

Det finns dock skäl att anta att olycksrisken kommer att vara betydligt lägre för den nu planerade vindkraftanläggningen, 

eftersom huvuddelen av de registrerade olyckorna berört äldre, små vindkraftverk, 

medan de modernare vindkraftverken visat sig betydligt säkrare. 

Olycksrisker för utomstående 

Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för isras och iskast. 

När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns risk att det lossnar och faller ned. 

Nedisning förekommer främst i kallt klimat och ofta på högre höjder. Förutsättningar för nedisning 

uppstår när det är fuktigt och kallt, d.v.s. när det är underkylt regn, snöblandat underkylt regn, underkyld 

dimma eller vid snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd 

då vingspetsarna i sitt övre läge täcks av molnbanken. Dessa förutsättningar finns främst under senhöst 

och milda vinterdagar, d.v.s. dagar då det är både blött och kallt. Nedisning kan även förekomma 

vid kallare temperaturer. I Finland har nedisning noterats vid temperaturer från strax över 0°C ner till 

ca 20°C (Elforsk 2004). En form av nedisning inträffar då vattenånga kan övergå direkt till iskristaller. 

Detta kan exempelvis ske i gränsskiktet mellan två luftmassor om en varmare luftmassa ligger under en 

kallare luftmassa. Detta är vanligt i fjälldalar vid klart och stilla väder då luftmassorna inte blandas av 

108

109 

8 

Tabell 21. Oönskade händelser som skulle kunna inträffa vid vindkraftanläggningen vid Bredträsk. Sannolikheten att dessa ska inträffa 

under byggande eller drift av vindkraftanläggningen samt konsekvenserna har bedömts enligt skalan obetydlig–liten–måttlig–stor 

och åtgärder som kommer att vidtas för att minimera riskerna redovisas. 

Oönskad 

händelse 

Arbetsplatsolycka 

Olycka i 

samband m. 

transporter 

Höghöjdsräddning 

Sannolikhet 

byggande 

Sannolikhet 

drift 

Konsekvens 

Åtgärder för att minimera risk 

Måttlig Liten Stor Erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning (inklusive 

säkerhetsrutiner och första hjälpen-utrustning), tillhandahållande 

av utrustning för höghöjdsräddning, tvåmanshissar i 

vindkraftverken 

Måttlig Liten Stor Erforderlig förberedande utbildning (inklusive säkerhetsrutiner och 

första hjälpen-utrustning) 

Måttlig Liten Liten Tillhandahållande av utrustning för höghöjdsräddning, hiss i 

vindkraftverken och nedfirningsutrustning från maskinhuset (på 

utsidan av vindkraftverket) 

Iskast Obetydlig Måttlig Liten Skyltar som varnar för nedfallande snö och is sätts upp i anslutning 

till vindkraftanläggningen 

Helt eller del 

av rotorblad 

lossnar 

Kollaps av 

konstruktion 

Obetydlig Liten Liten Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, 

automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade 

aerodynamiska egenskaper 

Obetydlig Obetydlig Stor Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, 

automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade 

aerodynamiska egenskaper, mycket kraftig vind respektive förhöjd 

temperatur 

Blixtnedslag Liten Måttlig Obetydlig 

Hårda vindar Liten Måttlig Obetydlig 

Isstorm (mkt 

kraftig nedisning) 

Olje- och kylmedieläckage 

Brand i generator 

Åskledare finns på vindkraftverken, automatisk avstängning av 

vindkraftverken vid förhöjd temperatur eller överslag i elsystemet 

Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket kraftig vind 

Obetydlig Liten Stor Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket kraftig vind 

Liten Obetydlig Stor Erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning (inklusive 

säkerhetsrutiner och saneringsutrustning), vindkraftanläggningen 

kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, endast 

miljöklassificerade oljor används, vindkraftverken och dess fundament 

är utformade för att fånga upp eventuellt läckage, eventuell 

lagring av oljeprodukter och kylmedier sker i för det utformat och 

låst utrymme vid servicebyggnaden 

Obetydlig Liten Liten Konstruktionen är sådan att branden normalt begränsas till generatorhuset, 

vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med 

fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken 

vid förhöjd temperatur, ingen lagring av oljeprodukter i vindkraftverken, 

åskledare 

Skogsbrand Liten Liten Måttlig Ingen lagring av oljeprodukter i vindkraftverken 

Sabotage Obetydlig Obetydlig Måttlig Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda 

intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förhöjd 

temperatur eller kortslutning 

Kollision med 

luftfartyg 

Obetydlig Obetydlig Stor Vindkraftverken är försedda med hinderbelysning och överskrider 

inte flygplatsernas tillåtna sektorshöjder, vindkraftanläggningen 

(inkl. hinderbelysn.) kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, 

koordinaterna för vindkraftverken kommer i god tid att 

rapporteras till ambulanshelikoptern, vindkraftverken är placerade i 

grupper vilket ökar synbarheten

8vind. I regionen kring Bredträsk förekommer dock enligt beräkningar endast lätt nedisning, d.v.s. nedis- 

ning under 2-7 dygn per år (Elforsk 2004). 

Risken för iskast/-fall är störst rakt under vinkraftverkstornet och rotorn, inom ca 50 m från vindkraftverket, 

för där samverkar centrifugalkraften och tyngdkraften. Det finns en studie (Garrad Hassan, 

2007) där man beräknat sannolikheten att is från ett vindkraftverk ska träffa en utvald kvadratmeter på 

mellan 50 och 300 m från ett vindkraftverk. Beräkningen visar att is kommer att träffa denna utvalda 

kvadratmeter 0,000 000 007 gånger per år eller, uttryckt på annat sätt, en gång på 137 500 000 år 

Det har förekommit incidenter där delar av eller hela rotorblad lossnat från vindkraftverk och slungats 

iväg. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till 500 m (Boverket, 

2009). 

I en holländsk studie (Braam and Rademakers, 2004) har man beräknat sannolikheten för att ett vindkraftverk 

oavsett aggregatstorlek ska tappa någon bladdel. Beräkningen anger att det är 0,075 % risk 

att ett vindkraftverk under ett års tid ska tappa någon bladdel. Risken att någon människa eller djur ska 

träffas av bladdelen är däremot oerhört mycket mindre. 

Även när det gäller nedfallande delar från vindkraftverken är risken som störst de dagar då det är som 

mest ogästvänligt, d.v.s. vid dagar med mycket hård vind. 

Risken för haveri av ett vindkraftverk bedöms som så liten att det normalt inte finns några avspärrningar 

runt en vindkraftanläggning (Miljödomstolen, 2010). 

Så vitt känt har ingen olycka med personskador för utomstående förekommit vid Sveriges över 1 400 

vindkraftverk. 

Vid bedömningen av riskerna ska det tas i beaktande att utredningsområdena för vindkraft vid Bredträsk 

har en låg besöksfrekvens. De som framför allt vistas där är skogsägare och skogliga entreprenörer, 

jägare, skoteråkare, bärplockare och enstaka skidåkare. I framtiden kommer även vindkraftanläggningens 

servicepersonal att vistas där. Det är också rimligt att anta att själva vindkraftanläggningen 

lockar en del nyfikna besökare till områdena. 

Övriga risker 

I vindkraftverk finns mindre mängder av t.ex. hydraul- eller smörjolja, som kan läcka. Oljorna som Nordisk 

Vindkraft använder sig av är miljöklassificerade och vindkraftverkens rotorhus konstruerade för att 

fånga upp eventuellt läckage så att oljan senare kan omhändertas av personal. 

Det finns även en risk att det uppstår brand i en generator. Skulle det inträffa är konstruktionen sådan 

att denna normalt ska begränsas till generatorhuset. 

110

8 

Vindkraftverken, som är höga och har god ledningsförmåga, är utsatta för blixtnedslag under åskväder. 

För att skydda vindkraftverken mot blixten, som t.ex. skulle kunna orsaka brand eller kollaps av konstruktionen, 

är de försedda med åskledare. 

Åtgärder som begränsar riskerna 

• Arbete ska ske med erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning. 

• Vindkraftverken får endast beträdas av behörig personal. 

• Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören 

fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och 

därmed även risker. 

• Vindkraftverken kommer att vara försedda med ett styrsystem som automatiskt 

stänger av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca 25 m/s, för att inte utsättas för 

alltför stora påfrestningar. 

• Vindkraftverkens styrsystem kommer också att känna av om de aerodynamiska 

egenskaperna förändras, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse 

och vindkraftverket stoppas. 

• Vindkraftverkens styrsystem omfattar också övervakning så att vindkraftverken stannar 

vid för hög temperatur. 

• Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverket utan all sådan eventuell lagring sker externt 

i ett låst utrymme vid servicebyggnad. 

• Varningsskyltar kommer att sättas upp kring vindkraftverken. Hur skyltningen utförs 

ska godkännas av tillsynsmyndigheten. 

• Utrustning för höghöjdsräddning kommer att finnas vid varje vindkraftverk. 

• Hiss finns i vindkraftverken. 

• Utrustning finns i maskinhuset för nedfirning på utsidan av vindkraftverket. 

• Brandsläckare finns inne i vindkraftverken, både uppe och nere. 

• Åskledare finns på vindkraftverken. 

• Vindkraftverken övervakas kontinuerligt från driftcentralen hos energibolaget. 

Bedömning 

Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna är mycket små medan konsekvenserna, om det osannolika 

ändå inträffar, kan vara stora. 

En utgångspunkt för bedömningen bör vara att denna vindkraftanläggning planeras i ett område med 

få besökare i jämförelse med vad som kan vara fallet för andra anläggningar i Sverige. 

När det gäller nedisning och risken för olyckor över huvud taget kommer vindkraftverken att ha en 

mycket hög teknisk standard. Risken för olyckor blir därför mycket låg och riskerna uppträder dessutom 

främst när det är, för människan, mycket dåligt väder. Med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas 

bedöms kvarvarande risker av vindkraftanläggningen vara mycket små. 

111


Säkerheten i bedömningen av risker får betraktas som måttlig. Underlaget vad gäller olycksstatistik i 

samband med vindkraft är bristfälligt, framför allt vad gäller olyckor under drifttiden. Detta beror dock 

till stor del på att det förekommer så få olyckor. 

112

9 

Nordisk Vindkraft kommer vid ett tillstånd att upprätta ett kontrollprogram. Programmet kommer att 

9 Uppföljning 

sammanfatta de villkor som enligt tillståndet kommer att reglera verksamheten. Kontrollprogrammet 

kommer också att redovisa hur tillämpningen av villkoren ska ske. 

Egenkontroll enligt miljöbalken kommer att ske i enlighet med Nordisk Vindkrafts miljö- och kvalitetssystem. 

Ytterligare kontroller genomförs vid behov. 

113

Källor 

Personliga kontakter 

Korol, Linda. Kommunsekreterare Malå kommun 

Labba, Anette. Nämndsekreterare Arjeplogs kommun 

Larsson, Jonas. Malå sameby 

Lundberg, Mikael. Malå sameby 

Lundgren, Britta. Planingenjör och beredskapssamordnare Arvidsjaurs kommun 

Olofsson, Barbro. Kommunsektreterare Sorsele kommun 

Nilsson, Per- Olov. Ordförande i Örngruppen i Västerbotten 

Rannerud, Jan. Malå sameby 

Webbsidor 

Bockträsk stuguthyrning www.vindelalven.se/ViST/MoreInfo.asp?ObjectID=10417 

Lönås Intresseförenings hemsida www.laggtrasket.se 

Millennium Ecosystem Assessment: www.maweb.org 

Naturvårdsverkets riktlinjer för ljud från vindkraft: http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Vindkraft/Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/ 

NINA 2010. Kan havörn og rype leve med vindturbiner? http://www.nina.no/Aktuelt/Artikkel/tabid/945/ArticleId/121/Kan-havorn-og-rype-leve-med-vindturbiner.aspx. 

NINA Norsk institutt for naturforskning 

Olycksstatistik vindkraft www.caithnesswindfarms.co.uk 

Västerbottens Museum. Information om historik i Sorsele. http://oar.vbm.se/sorsele/historik.html 

Sorsele kommuns hemsida www.sorsele.se 

Information om samebyarna och deras markanvändning har hämtats från sametingets hemsida www. 

sametinget.se 

Litteratur 

Ahlén, I., 2004: Fladdermusfaunan i Sverige – Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004. 

Fauna och Flora 99 (2) 

114

Álvares, F. m. fl. 2011. Assessing ecological responses of wolves to wind power plants in Portugal: met- 

hodological constrains and conservation implications. Proceedings, Conference on Wind Energy and 

Wildlife Impacts, Trondheim, Norway, 2-5 May 2011 

Arnette, E. B. m.fl. 2007. Impacts of Wind Energy Facilities on Wildlife and Wildlife habitat. Special Issue 

by The Wildlife Society. Technical Review 07-2 

Barrios, L. & Rodriguez, A. 2004. Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at 

on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, 72-81 

Bernes, C. & Grundström, C. (red), 1997. Miljön. Sveriges Nationalatlas Förlag 

Boverket, 2009. Vindkraftshandboken – Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära 

vattenområden 

Braam and Rademakers, 2004. Guidelines on the environmental risk of wind turbines in the Netherlands. 

ECN-RX--04-013; February, 2004; 6 p. 

Elforsk 2004. Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning. Rapport 

04:13 

Energimyndigheten, 2008. Rapport 2008:17 

Enetjärn Natur AB, 2011: Vindkraft på Gabrielsberget. Uppföljning av konsekvenserna för rennäringen. 

Tredje årets resultat 

Flagstad, Ø. & Tovmo, M. 2010. Jerven på Uljabuouda – hva viser DNA-analysene? Minirapport 305, 

NINA, Trondheim, Norge 

Garrad Hassan, 2007. Recommendations for risk assessments of ice throw and blade failure in Ontario 

Gustafsson, L. & Ahlén, I. (red), 1996. Växter och djur. Sveriges Nationalatlas Förlag 

Granér, Anders, 2012. Vindkraft på Uljabuouda - Kompletterande uppföljning 2012 av anläggningens 

påverkan på rovdjur och rennäring. Skellefteå kraft 

Helldin, J-O m.fl. 2010. Vägar och järnvägar – barriärer i landskapet. CBM:s skriftserie 42 (online vid 

www.triekol.se) 

Kuvlesky, WP Jr m.fl. 2007. Wind energy development and wildlife conservation: challenges and opportunities. 

Journal of Wildlife Management 71, 2487-2498 

Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2010. Vindbruk och örn i Västerbottens län. Förslag till strategi. Meddelande 

8:2010 

115

Länsstyrelsen Västerbotten 2011. Inventering av järv, lo, varg, björn och kungsörn i Västerbottens län. 

Slutrapport för inventeringssäsong 2010-2011. 

Madders, M. & Whitfield, D.P. 2006. Upland raptors and the assessment of wind farm impacts. Ibis 148, 

43-56 

Menzel, C. & Pohlmeyer, K. 1999. Proof of habitat utilization of small game species by means of feces 

control with ”dropping markers” in areas with wind-driven power generators. Zeitschrift fur Jagdwissenschaften 

45, 223-229 

Miljödomstolen, 2010. Vänersborgs tingsrätt, dom 2010-03-09 i mål nr 3735-09 

Naturskyddsföreningen, 2010a. Vårt gröna guld - Biologisk mångfald: en grundförutsättning för att nå 

klimatmålen och bekämpa fattigdomen 

Naturskyddsföreningen, 2010b. Räkna med ekosystemtjänster - Underlag för att integrera miljövärden i 

den kommunala beslutsprocessen 

Naturvårdsverket, 2001. Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk 

Naturvårdsverket, 2004. Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15 

Naturvårdsverket, 2005. Skyddsvärda statliga skogar. Delrapport över uppdrag om naturvärdesbedömning 

och skydd av viss skog, Västerbottens län. Rapport 5474 

Naturvårdsverket, 2005. Skyddsvärda statliga skogar. Katergorisering av områden på sveaskogs markinnehav 

i Västerbottens län. Rapport 5497. Naturvärdsverket, 2012. Vindval - Vindkraftens effekter på 

landlevande däggdjur. Rapport 6499 

Naturvårdsverket, 2011. Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss. Rapport 6467 

Naturvärdsverket, 2012. Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. Rapport 6499 

Nord-Troms Tingsrett. 2010. Saksnummer 07-189641SKJ-NHER, 08-195563SKJ-NHER. 2010-11-04 

Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W., Bainbridge, I.P. and Bullman, R., 2009: The distribution 

of breeding birds around upland wind farms. Jornal of Applied Ecology2009 (46) 

Persson, Jens. Järvens status och ekologi i Sverige. Grimsö Forskningsstation, Institutionen för naturvårdsbiologi, 

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 

Regeringen, 2009. Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatsystemet. Prop. 2009/10:133 

116

The World Resources Institute, The World Business Council for Sustainable Development and The Meri- 

dian Institute, 2008. The Corporate Ecosystem Services Review: Guidlines for Identifying Business Risks 

& Opportunities Arising from Ecosystem Change 

Skogsstyrelsens (2011) Anvisningar för projektering och byggande av skogsbilvägar klass 3 och 4. 

Sorsele kommun, 2001. Översiktsplan 

Sorsele och Storumans kommuner, 2010. Tilläggsplan för vindkraft 

Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen. Mål nr 824-11. 2011-11-23 

Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen. Mål nr 825-11. 2011-11-23 

Svensk Vindenergi, 2009. Jobb i medvind – vindkraftens sysselsättningseffekter 

Wallin, J.A. 1998. A movement study of black bears in the vicinity of a wind turbine project, Searsburg, 

Vermont. Rapport till Green Mountain Power Corporation, South Burlington, Vermont, USA 

Walker, D., M. McGrady, A. McCluskie, M. Madders, och D.R.A. McLeod. 2005. ”Resident Golden eagle 

ranging behaviour before and after contruction of a windfarm in Argyll.” Scottish Birds 25: 24- 40 

Walter, W.D. m.fl. 2006. Response of Rocky Mountain elk (Cervus elaphus) to wind-power development. 

Am Midland Naturalist 156: 363-375 

Widemo, F., 2007: Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov och förslag 

till åtgärder. Utredning på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening 

Whitfield, D.P. 2009. Collision avoidance of Golden Eagles at wind farms under the ”Band” Collision 

Risk Model. Report to Scottish Natural Heritage. Natural Research Ltd, Banchory, UK 

WWEA, 2009. World Wind Energy Report 2008. World Wind Energy Association 

United States Department of Energy, 2008. JEDI-WIND, Job and Economic Developmnt Impact Model 

117

Bilagor 

Bilaga nr Innehåll Typ av bilaga 

1 Samrådsredogörelse Rapport 

2 Yttranden och minnesanteckningar Rapport 

3 Lokalisering av gruppstation för vindkraft vid Bredträsk 

118 

Karta 

4 Vindrosor Rapport 

5 Naturvärdesinventering Rapport 

6 Fågelutredning Rapport 

7 Kulturhistorisk studie Rapport 

8 Vindkraftverkens preliminära placering Karta 

9 Områden som undantas från exploatering Karta 

10 Vindkraftverkens utformning Ritning 

11 Geoteknisk studie Rapport 

12 Gravitationsfundament för vindkraft Ritning 

13 Bergsförankrat fundament för vindkraft Ritning 

14 Uppställningsplats för kranar Ritning 

15 Ställverksbyggnad och fördelningsstation, fasader Ritning 

16 Ställverksbyggnad och fördelningsstation, plan Ritning 

17 Uppställningsplats för byggbaracker, fordon etc. Ritning 

18 Betongstation Ritning 

20 Vaglayout inom vindkraftanläggningen Karta 

21 Vägprofil Ritning 

22 Typsektioner för planerade vägar Ritning 

23 Temporära och permanenta mätmaster Ritning 

24 Läge för eventuell permanent mast för vindmätning Karta 

25 Temporära vindmätningsmaster Karta 

26 Tvärsnitt av kabelgrav Ritning 

27 Grustag, sektion och plan Ritning 

28 Omgivande riksintressen och nationella bevarandevärden 

Karta

Bilaga nr Innehåll Typ av bilaga 

29 Naturvärden vid Bredträsk Karta 

30 Friluftsliv vid Bredträsk Karta 

31 Kulturvärden vid Bredträsk Karta 

32 Rennäringsutredning Rapport och kartor 

33 Naturresurser vid Bredträsk Karta 

34 Befolkning i närliggande byar Karta 

35 Förändrad layout av vindkraftanläggningen Karta 

36 Fotomontage Bilder 

37 Punkter för fotomontage Karta 

38 Bullerberäkningar Rapport 

39 Skuggberäkningar Rapport 

119

120

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?