Naturvärdesinventering - Delområde Fjällberg - Nordisk Vindkraft

Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 

Inventering och bedömning av naturvärden 

Fjällberg 

Planerad vindkraft i Lycksele och Åsele 

kommun, Västerbottens län 

SLUTVERSION 2012-03-15

Om dokumentet 

NV Nordisk Vindkraft AB 

Gruppstation för vindkraft vid Fjällberg i Lycksele och Åsele kommun, 

Västerbottens län - inventering och bedömning av naturvärden. 

Utredningen har genomförts under tiden september till december 2011. 

Detta dokument utgör en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. 

Följande personer har medverkat i inventeringen: 

Peter Nordin – inventering, bedömningar och rapportering 

Patrik Blomberg – inventering, bedömningar och rapportering 

Andreas Bernhold– Inventering 

Per Löfgren– Inventering 

Sofia Lund – Kvalitetsgranskning 

Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. 

Omslagsbild: Mossbeväxta granlågor i naturskog 

Samtliga foton i rapporten Enetjärn Natur AB 

För bakgrundskartorna gäller Lantmäteriets copyright. 

2

Innehåll 

Om dokumentet .......................................................................................................................................................... 2 

Sammanfattning ........................................................................................................................................................4 

1 Inledning.....................................................................................................................................................................6 

2 Metodik ...................................................................................................................................................................... 7 

3 Omgivande landskap ...........................................................................................................................................9 

4 Inventeringsområdet ..........................................................................................................................................17 

4.1 Översiktlig beskrivning ..................................................................................................................... 17 

4.2 Höga naturvärden ............................................................................................................................24 

5 Arter ......................................................................................................................................................................... 62 

6 Bedömningar .......................................................................................................................................................68 

Källor ...............................................................................................................................................................................71 

3

Sammanfattning 

En naturvärdesinventering av utredningsområdet Fjällberg genomfördes under oktober 2011 på uppdrag 

av NV Nordisk Vindkraft AB. Utredningen ingår som en del i en miljökonsekvensbeskrivning, som 

ska ligga till grund för tillståndsprövningen av en vindkraftanläggning. Fältbesök på plats kompletterades 

med sammanställning av befintlig kunskap. 

Inventeringsområdet vid Fjällberg utgörs av högt liggande skogklädda berg och myrmarker på ca 500 

m.ö.h och med bl.a Granberget och Mossaberget som markerade högre höjder på upp mot 650 m.ö.h. 

Landskapet kring inventeringsområdet är kuperad så kallad bergkullterräng. Inventeringsområdet 

består till största delen av skogsmark men med betydande inslag av våtmarker, speciellt i de centrala 

delarna. Skogsmarken utgörs till största delen av produktionsskogar och domineras mestadels av gran. 

Större hyggen och ungskogar av framförallt gran och contortatall breder ut sig över stora delar av området 

och flera avverkningar har nyligen utförts. Äldre skog förekommer även det i större bestånd som har 

en tydlig prägel av äldre skogsbruksåtgärder. 

Området är beläget på stöttingfjällets södra del, en del av länet som uppmärksammats för sina naturvärden. 

Inventeringsområdet ligger också inom en av länsstyrelsens skogliga värdetrakter och inom 

eller i närheten av inventeringsområdet finns minst tre objekt som länsstyrelsen prioriterar för arbete 

med reservatsskydd. Det är Flatberget, Järnesberget och Svanamyran. 

De områden som befanns ha högre naturvärden utgörs i första hand av myrar och våtmarker, några 

större områden med äldre naturskogar av gran, samt smärre urskogsartade skogsbestånd, sumpskogsområden 

och bäckmiljöer. Många av våtmarkerna har bedömts hysa höga naturvärden. Våtmarkernas 

högsta naturvärden är främst som livsmiljö för våtmarksfåglar och som varierade och terrängformsoch 

näringsmässigt diversa myrar. De flesta av våtmarkerna är också helt opåverkade av dikning eller 

andra ingrepp. De objekt som utpekats med äldre naturskog hyser höga eller mycket höga naturvärden 

bl.a. i form av död ved, äldre träd och rikligt med hänglavar. I delar av bestånden är påverkan av äldre 

skogsbruk mycket låg eller obefintlig och skogarna uppvisar en naturlig struktur som utgör goda förutsättningar 

för en rik flora och fauna. Ett tjugotal rödlistade arter lavar, svampar och fåglar har hittats 

inom området trots att någon riktad artinventering inte gjorts. 

Stora delar av inventeringsområdet utgörs dock av brukade skogsmarker med låga naturvärden. Dessa 

bedöms inte vara särskilt känsliga, med avseende på markbundna naturvärden, för en utbyggnad av 

vindkraft. Ska en utbyggnad med vindkraft ske utan att riskera naturvärdena i de utpekade värdefulla 

objekten måste dessa undantas från exploatering. 

4

1 

1 

Inventeringsområde 

Översiktskarta med 

inventeringsområdet 

vid Fjällberg inringat. 

5 

Ü 

0 3 6 km

11 Inledning 

2 

NV Nordisk Vindkraft AB planerar att uppföra en vindkraftanläggning 

vid utredningsområdet Fjällberg ca 3 km nordväst 

om byn Åttonträsk belägen utmed riksväg 365 mitt emellan 

Lycksele och Åsele. Som en del i miljökonsekvensbeskrivningen 

som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av anläggningen 

har en naturvärdesinventering utförts. Fältbesök gjordes 

i oktober 2011. Resultaten av dessa samt annan kunskapssammanställning 

presenteras i denna rapport. 

Rapporten belyser naturvärdena och ger rekommendationer 

om hur anläggningen kan utformas för att minimera negativa 

konsekvenser som kan uppstå i samband med en vindkraftetablering 

i området. Genom att göra en naturvärdesinventering 

i ett tidigt skede i planeringsprocesen kan framtida negativa 

konsekvenser undvikas, större hänsyn tas och mindre lämpliga 

etableringar modifieras i den fortsatta planeringsprocesen. 

Grannaturskogar 

utgör tillsammans 

med myrmarker 

stora värdekärnor 

inom det inventerade 

området vid 

Fjällberg. 

2 

6 

Syfte 

Syftet med naturvärdesinventeringen 

är att lokalisera och redovisa värdefulla 

naturmiljöer inom det inventeringsområde 

som är aktuellt för vindkraftanläggningen. 

Målet är också att göra en bedömning 

av eventuell påverkan på de värdefullare 

naturmiljöerna vid en vindkraftetablering 

inom inventeringsområdet. 

Naturinventeringen ska således vara 

en utgångspunkt för fortsatt projektering 

och utredning av den planerade 

vindkraftanläggningen.

2 Metodik 

I detta kapitel beskrivs hur inventeringen genomförts och vad som ligger till grund för de 

bedömningar som redovisas. 

Naturvärdesbedömning 

Enetjärn Natur AB har utarbetat en metodik för naturinventeringar och naturvärdesbedömningar. 

Metodiken bygger på bedömningsgrunder i olika nationella inventeringar så som t.ex. nyckelbiotopsinventeringen 

och våtmarksinventeringen. De vedertagna inventeringsmetoder som finns idag är ofta 

ganska smala och anpassade bara till en viss naturtyp. Vi har anpassat dessa till att omfatta alla i 

landet förekommande naturtyper. Metoden innebär att alla i landet förekommande naturtyper bedöms 

på ett så likartat sätt som möjligt. 

Vi gör en samlad bedömning av varje objekts naturvärde. Objekten bedöms utifrån vedertagna och 

definierade naturvärdesskriterier för olika naturtyper. Värderingen är delvis en relativ jämförelse med 

liknande objektstyper/biotoper i regionen. 

De bedömningsgrunder som används för naturvärdesklassningen är mångformighet, historik, naturlighet, 

raritet (sällsynta arter och naturtyper), artinnehåll, påverkansgrad och utvecklingspotential. Objektets 

storlek kan vägas in i bedömningen av naturvärde. Storleken har dock olika betydelse i olika typer 

av naturmiljöer och för olika organismer. För bedömning av objektens naturvärde kan aspekter som 

friluftsliv och närnatur till skolor och bostadsområden väga in. Friluftsliv avgränsas här till den typen av 

friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig del. Resultatet av inventeringen sätts även in i ett större sammanhang, 

ett större rumsligt perspektiv. 

Syftet är att redovisa alla objekt inom ett område som hyser höga naturvärden. Dessa objekt bedöms 

till klass 1 och 2 enligt tabellnedan. 

7 

2 

Tabell 1. Naturvärde har bedömts för varje objekt enligt tabell nedan. Redovisningen av inventeringen tydliggörs på naturvärdeskartor i 

figur 11, 29, 38 och 42 

Naturvärdesklass Bedömning Innebörd 

1 Högsta naturvärde 

Värdekärna 

Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer 

och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort 

inslag av värdefulla strukturer och/eller arter. 

2 Högt naturvärde Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer 

eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av 

värdefulla strukturer eller arter. 

Hit räknas också områden med stor naturvärdespotential, skyddszoner 

och i övrigt hänsynskrävande ytor. 

Ordinärt Ordinärt naturvärde Låga naturvärden och starkt påverkad mark.

2Eftersom de olika nationella inventeringsmetoderna för olika naturtyper skiljer sig ganska markant mel- 

lan de olika naturtyperna, och vi har valt att använda en metod där alla naturtyper bedöms enligt ett 

och samma klassningssystem, så kan våra klassningar skilja sig från de som gjorts i t.ex. våtmarksinventeringen. 

Detta beror till viss del på att vi har lagt olika vikt vid de olika värderingsgrunderna. Det beror 

även på att vår inventering i många fall är mer detaljerad än tidigare gjorda inventeringar där fältbesök 

inte alltid har utförts. 

Inventeringen vid Fjällberg 

Den här naturvärdesinventeringen av markerna vid Fjällberg omfattar inventering i fält och sammanställning 

av annat relevant kunskapsunderlag. Området besöktes i fält under oktober 2011. Bedömningarna 

grundar sig på slutsatserna från fältbesöken samt annan kunskapssammanställning. 

Inventeringen inleddes med en tolkning av flygbilder, satellitbilder och topografiska kartor. Flygbildstolkningen 

har fokuserat på att lokalisera särskilt värdefulla, äldre skogsbestånd, bergbranter, 

våtmarker, bäckar och andra intressanta naturmiljöer. Flygbildstolkningen har också utgjort grund för 

den objektsindelning som redovisas i avsnitt 4.2. 

Flygbildstolkningen följdes upp med en fältinventering för att bedöma naturvärdena i de avgränsade 

objekten samt att identifiera ytterligare områden med potentiellt höga naturvärden . Alla delar av 

inventeringsområdet, dvs alla objekt och bestånd, har besökts i fält eller kunnat bedömas på håll. 

Delområden med potential att hysa högre naturvärden har studerats mer noggrant. Inventeringen har 

dock varit översiktlig och inriktad på att identifiera storskaliga naturvärden. Mindre objekt med höga 

naturvärden kan ha förbisetts. 

Detaljkännedomen om områdets flora och fauna är begränsad. Inventering och eftersök av arter hade 

låg prioritet på grund av att det är mycket resurskrävande. Fynd av rödlistade arter, signalarter, arter 

som omfattas av artskyddsförordningen och andra intressanta arter noterades dock alltid. 

Vidare har befintligt kunskapsunderlag sammanställts. Kunskap om området har inhämtats från Länsstyrelsen 

i Västerbottens län, ArtDatabanken, Artportalen och genom kontakt med enskilda personer 

som har god lokalkännedom. Dessutom har underlag hämtats från Skogens Pärlor, Naturvårdsverkets 

karttjänster för Natura 2000-områden och riksintressen, Naturvårdsverkets inventering av Skyddsvärda 

statliga skogar, Länsstyrelsens våtmarksinventering, Statens geologiska undersökningar, SMHI och 

Viltskadecenter. 

Ingen lokaliseringsbedömning 

Det är viktigt att understryka att de bedömningar av naturvärde som görs inte innebär några ställningstaganden 

om inventeringsområdet är lämpligt för en lokalisering av vindkraft eller ej. Denna lokaliseringsbedömning 

görs av bolaget i samband med fortsatt projektering och senare vid en kommande 

tillståndsprövning av projektet. Däremot utgör underlaget bedömningar och rekommendationer ur 

naturvårdssynpunkt. 

8

3 

I detta kapitel beskrivs det omgivande landskapet kring det område som kan bli aktuellt för 

3 Omgivande landskap 

utbyggnad av vindkraft. Avsikten är att ge ett vidare perspektiv till de beskrivningar som görs av 

själva inventeringsområdet i nästa kapitel. Med det omgivande landskapet avses i första hand 

ett område med ca en mils radie kring inventeringsområdet. 

Lokalisering 

Det inventerade området är lokaliserat på gränsen mellan Åsele och Lycksele kommun i Västerbottens 

län. Närmaste större byar är Åttonträsk, belägen utmed väg 365 mitt emellan Lycksele och Åsele och 

ca 3 km sydost om inventeringsområdet samt Kroksjö beläget ca 3 km norr om inventeringsområdet. 

Utbredningsområdet utgör en östlig utlöpare av Stöttingfjället, vilket är ett förfjälls- och höglandsområde 

i Västerbottens inland. 

Området är beläget i en trakt som historiskt sett är starkt präglats av skogsbruk, jakt, myrodling och 

skogsarbete. Byarna på Stöttingfjället har varit befolkade sedan slutet av 1700-talet då nybyggare slog 

sig ned här. Byarna ligger för det mesta höglänt för att slippa den värsta frosten under odlingsperioden. 

Skogsmarken brändes regelbundet och de uppväxande lövbrännorna utgjorde ett extra tillskott 

till betet. Våtmarkerna nyttjades i vissa delar för myrslåtter och odling. Översilning av myrar med friskt 

bäckvatten var en metod som användes för att gödsla marken för att på så sätt få större skördar. I det 

omgivande landskapet finns inga större brukade odlingsmarker utan de odlingsmarker som finns är 

små jordbruksfastigheter knutna till och runt de små byar som är spridda i landskapet. 

Vegetationszon och naturgeografisk region 

Inventeringsområdet ligger på gränsen mellan två vegetationszoner den ”Mellanboreala” och den 

”Nordligt boreala” zonen, långt innanför de egentliga kustslätterna. Det omgivande landskapet har en 

tydlig nordväst-sydostlig orientering efter senaste inlandsisens framfart och tillhör de naturgeografiska 

regionerna ”32 c - Norra Norrlands och norra Finlands barrskogsområden och bergkullslätter” och”33 h 

- Förfjällsregion med huvudsakligen nordligt boreal vegetation”. Karaktäristiskt för dessa regioner är en 

vågig berkulleterräng dominerad av barrskogar och olika typer av torvmarker som har stor utbredning. 

Dessutom karaktäriseras landskapet av ett med höjden tilltagande inslag av förfjällsterräng. 

Skogsklädda berg och höjdryggar upp till ca 700 m ö.h. och där emellan skogar, mindre sjöar, vattensystem 

och myrmarker i slättområdena och dalgångarna på en nivå runt 450 m ö.h. är den relief som 

karaktäriserar landskapet. Granskog, barrblandskog eller tallskog dominerar vegetationen på skogsmarken 

men uppför bergsluttningarna ökar lövinslaget och på höjdernas hjässor är det inte ovanligt 

att fjällbjörksliknande vegetation breder ut sig. Våtmarkerna utgörs av vidsträckta myrkomplex och 

blandmyrar eller av solitära mossar, kärr och backmyrar. Myrarna är förhållandevis lite påverkade och 

9

3 

3 

3 

Naturreservat 

Natura 2000 sci,spa 

Område med pågående skyddsarbete 

Område med höga naturvärden 

Område med vissa naturvärden 


skyddad natur och 

andra områden med 

höga naturvärden 

i landskapet runt 


vid Fjällberg. 

10 

Nyckelbiotoper 

# # #Riksintresse för naturvården 

# # # 

# # # Biotopskydd Sks 

Ü 

Inventeringsområde 0 3 6 km

4 

4 


Myrskyddsplanen 

VMI Naturvärdesklass 1 



våtmarker med 

höga naturvärden 

i landskapet runt 



11 

3 

Ü 

0 3 6 km

3stora arealer är helt opåverkade av ingrepp i modern tid. Mindre sjöar och tjärnar är också en del av 

landskapet. 

Klimatet är kontinentalt om än nederbördsrikt, vilket resulterat i att Stöttingfjället är ett av landets 

myrrikaste områden. Myrarna är förhållandevis lite påverkade och stora arealer är helt opåverkade av 

ingrepp i modern tid. Skogsproduktiviteten är generellt låg vilket medfört att skogsbruket inom de högre 

belägna delarna varit mindre intensivt än i omgivande delar i landskapet. Därför finns det förhållandevis 

stora arealer gammal naturskog kvar i landskapet. Naturvärdena är generellt höga och förstärks i 

kombinationen av stora arealer svagt påverkade skogar och stora vidsträckta och opåverkade våtmarker. 

Det gör att hela landskapsavsnitt värderas mycket högt naturvärdesmässigt. 

Av de få större sjöarna kan nämnas Gransjön och 

Lill-Arasjön i områdets nordvästra del där Gransjön 

utgör Lögdeälvens källflöden och ingår i Lögdeälvens 

Natura 2000-område och där Lill-Arasjön 

ingår i Arasjö naturreservat. Mindre och mer närliggande 

sjöar är Sandsjön belägen strax utanför den 

sydvästra delen av inventeringsområdet, vilken 

ingår i Lögdeälvens Natura 2000-område och Åttonträsket 

och Granträsket belägna strax utanför 

den sydöstra delen av inventeringsområdet, vilka 

ingår i Öreälvens Natura 2000-område. 

Sveriges vegetation brukar delas in i ett antal vegetationszoner 

baserat framför allt på de dominerande 

trädslagen. De olika vegetationszonerna 

ingår i ett system som sträcker sig över hela norra 

halvklotet. 

Utredningsområdet Fjällberg ligger på gränsen mellan 

två av dessa vegetationszoner: 

Mellanboreala vegetationszonen och 

den Nordligt boreala vegetationszonen 

Gemensamt för dessa är att landskapet domineras 

av barrskogar där de ädla lövträden är mycket ovanliga 

medan asp och björk är vanliga. Den uppodlade 

arealen är liten och arealen myrar är stor. 

Den mellanboreala zonen brukar kallas den egentliga 

barrskogszonen. Zonen täcker stora delar av 

Sverige, från Värmland i söder till Tornedalen i norr. 

Den nordligt boreala zonen ligger i gränslandet 

mellan den mellanboreala och den alpina zonen 

och sträcker sig från Dalarna i söder till Tornedalen i 

norr. Vegetationen består i huvudsak av glesa barrskogar 

med stort inslag av björk samt fjällbjörkskog. 

12 

Nordiska ministerrådet har delat in Norden i 76 

naturgeografiska regioner. 29 av dessa berör Sverige. 

Indelningen bygger preliminärt på växttäckets 

sammansättning som i sin tur bestäms av klimatet, 

jordmånen och avrinningsförhållandena. 

Utredningsområdet Fjällberg ligger på gränsen mellan 

två av dessa naturgeografiska regioner: 

Naturgeografisk region 32c 

Region 32 c (norra Norrlands och norra Finlands 

barrskogsområden och bergkullslätter), är ett 

område med kontinental prägel och omväxlande 

topografi. Vågig bergkull- och viss förfjällsterräng 

förekommer. Regionen, som domineras av morän 

och torv, är till största delen belägen ovan HK. Bosättningen 

är av sent datum och förlagd till främst 

lokalklimatiskt gynnsamma lägen såsom älvdalar. 

Skogarna är lågproduktiva och består av barrblandskog, 

tallskog på grov morän och sediment samt på 

hällmarker. Granskog förekommer på finjordsrika 

marker och där det finns grönsten eller översilande 

vatten. Inslag av björk, asp, gråal och sälg förekommer. 

I flack terräng är inslaget av sumpskogar stort. 

Där torv uppträder i svackor finner man myrvegetation. 

Naturgeografisk region 33 h 

Region 33 h Förfjällsregion med huvudsakligen 

nordligt boreal vegetation, inre Lappland, kännetecknas 

av kuperad terräng, dominerad av granskog, 

barrblandskog eller tallskog. Dessutom karaktäriseras 

landskapet av olika typer av torvmarker som 

har relativt stor utbredning och som huvudsakligen 

utgörs av blandmyrar. Landskapet har skogsklädda 

berg och höjdryggar upp till drygt 800 m över havet 

och där emellan skogar, vattensystem och myrmarker 

i dalgångarna som ligger ned till knappt 500 

meter över havet. Området som helhet är beläget 

ovan högsta kustlinjen, varför markerna mestadels 

är morändominerade. I dalgångarna finns smärre 

ansamlingar av sedimentära jordarter såsom sand 

och grus, men torv är den jordart utöver morän som 

förekommer rikligast i landskapet.

5 

3 

Området ligger över högsta kustlinjen. Markerna är därför morändominerade såvida de inte utgör våt- 

Berggrund och jordarter 

marker där torv dominerar. Isälvsediment förekommer utmed de större dräneringsstråken, bla. utmed 

Lögdeåns dräneringsstråk. På några av bergkullarnas högre liggande delar finns områden med tunna 

jordtäcken där berg stundom blottas i dagen. Berggrunden är av Svekofenniskt ursprung och består i 

till övervägande del av yngre granit och pegmatit, det vill säga sura och näringsfattiga bergarter. Även 

områden med diverse omvandlade bergarter som gnejs, skiffer, gråvacka och kvartsit förekommer i 

landskapet. 

Vattendrag 

Inventeringsområdet ligger på vattendelaren mellan Lögdeälvens och Öreälvens avrinningsområde. 

Båda älvarna är utpekade Natura 2000-områden varför också en hel del av vattensystemen i det omgivande 

lanskapet berörs av skyddet. 

Lögdeälven 

Lögdeälven är ca 19 mil lång och har ett avrinningsområde på 1600 km2 . Lögde älv är utpekat som Natura 

2000-område (SE0810433). Utpekandet har gjorts med stöd av art- och habitatdirektivet. Lögdeälven 

är inte reglerad och har lagstiftat 

skydd mot framtida vattenkraftsutbyggnad 

enligt nationalälvsparagrafen 4 kap. 

6 § Miljöbalken. 

Lögdeälven har sitt ursprung i Gransjön 

belägen ungefär milen nordväst om 

inventeringsområdet. Med tillskott från 

omgivande biflöden får vattendraget 

ganska snart karaktären av en vild och 

obruten skogsälv med brusande forsar 

och höga fall. Den relativt lätteroderade 

marken har gjort att älven har kunnat 

gräva sig djupt ner i landskapet, därav 

det stora antalet nipbildningar längs 

älven. De sista kilometrarna är relativt 

lugnflytande och här meandrar älven 

kraftigt innan den mynnar i Nordmalingsfjärden. 

Älven och flera av dess 

Landskapet karaktäriseras 

av en vågig 

bergkulleterräng. 

5 

13

3biflöden har under lång tid använts för flottningsverksamhet. Flottningen upphörde under 1970-talet 

men trots det finns än idag rester från flottningsepoken kvar i form av rensade forsar och uträtade fåror. 

Utter finns i hela Lögdeälven och i flertalet biflöden. Flodpärlmussla förekommer också. I älven finns 

också en mycket värdefull havsöringspopulation. Havsöringen nyttjar i stor omfattning biflödena i 

älvens nedre del som reproduktionsområden. Älvens laxbestånd har ett mycket stort skyddsvärde med 

få motsvarigheter i landet. I älven finns också harr. 

Öreälven 

Öreälven är ca 19 mil lång och har ett avrinningsområde på 3000 km2 . Öre älv är utpekat som Natura 

2000-område (SE0810434). Utpekandet har gjorts med stöd av art- och habitatdirektivet. 

Ett par små kraftverk finns i älven, däremot inga vattenregleringar. Idag har Öreälven med käll- och 

biflöden ett lagstiftat skydd mot framtida vattenkraftsutbyggnad enligt nationalälvsparagrafen, 4 kap. 

6 § Miljöbalken. 

Öreälven är ett av landets bästa exempel på ett meandrande vattendrag. Källområdena ligger drygt 50 

km nordväst om Lycksele i Stöttingfjällsområdet. Öreälven och flera av dess biflöden har under lång tid 

på 1900-talet utsatts för flottningsverksamhet vilket medfört att rensningar och dämningar påverkat 

biologin. I övrigt är Öreälven tämligen opåverkad. 

Älvsallat och mandelpil är två i Sverige sällsynta växter som finns längs älven. 

Älvens bestånd av lax och havsöring är ursprungliga och har mycket stort skyddsvärde med få motsvarigheter 

i landet. Även förekomsten av harr är god. För närvarande pågår en restaurering av laxbeståndet. 

Förutom avel omfattar detta arbete även återställning av älvfåran efter flottledsrensningar 

samt byggande av fiskvägar förbi ett par fiskvandringshinder. De nedre fem km av älven utgör ett viktigt 

reproduktionsområde för lax och havsöring. I älvens nedre del finns även flodpärlmussla. 

14

3 

I det omgivande landskapet finns det relativt gott om skyddsvärda områden. Ett flertal områden har 

Särskilt skyddsvärda områden 

pekats ut som riksintresse för natur. Dessa är Järnesberget, Lögdeälven, Öreälven och Stöttingfjället. 

Det senare är ett ca 33 000 ha stort område uppdelat på flera delområden både norr och söder om 

inventeringsområdet. 

De naturreservat och Natura 2000-områden som har inrättats inom ca 10 km radie är följande: 

• Arasjö naturreservat och Natura 2000-område ca 6 km nordväst om inventeringsområdet. 

Naturreservatet består av en mosaik av sjöar, myrar och urskogsartad barrskog. 

Reservatet är en rest av det naturliga landskapet inom Stöttingfjället som det 

såg ut före skogsbruket. Skogarna har under mycket lång tid utvecklats utan inverkan 

av skogsbränder och har därför karaktär av brandrefugier. Arasjö naturreservat är 

även skyddat enligt Natura 2000-status. Naturreservatet gränsar i söder till Natura 

2000-området Gransjömyran. 

• Tallsjöberget naturreservat och Natura 2000-område ca 7 km väster om inventeringsområdet 

är ett kuperat naturområde bestående av västlig taiga och myrar. Relativt 

stora områden med sammanhållen äldre naturskogsartad barrskog med stort 

björkinslag samt naturliga myrar karaktäriserar området. I området finns det gott om 

rödlistade arter. 

• Mörttjärnberget naturreservat ca 5 km 

väster om inventeringsområdet är liksom 

Tallsjöberget och Arasjö naturreservat ett 

område som karaktäriseras av de ur- 

Nationella våtmarksinventeringen, VMI 

skogsartade barrskogarna. 

Ungefär 10 % av Sveriges landyta består av 

våtmarker. Med stöd av Naturvårdsverket 

• Gransjömyrarna Natura 2000-område, 

har dessa inventerats med syfte att skapa en 

där bla. naturreservatsbildning pågår, är 

kunskapsbank inför bland annat miljöövervak- 

ett stort våtmarksområde som består av ning och naturresursplanering. Alla våtmarker 

nedom fjällen; i norra Sverige större än 50 ha 

två delområden; ett delområde är beläget 

och i södra Sverige större än 10 ha, har flyg- 

ca 6 km väster om inventeringsområdet 

bildstolkats och naturvärdesklassats. Objekt 

med stora naturvärden har även fältinventerats. 

och ett delområde som till viss del över- 

Klass 1. Har mycket höga naturvärden för 

lappar inventeringsområdets västra hörn. 

regionen och är av internationellt eller natio- 

Natura 2000-området bedöms utgöra 

nellt bevarandevärde. De är oftast till stor del 

viktiga våtmarker för många fågelarter, 

opåverkade och behöver bevaras för framtiden. 

Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare 

till exempel myrsnäppa och dvärgbecka- 

påverka hydrologin bör tillåtas. 

sin. Området är utpekat i både art- och 

Klass 2. Är vanligen i stora delar opåverkade 

habitat och fågeldirektivet samt ingår i 

av ingrepp och har höga naturvärden med na- 

Myrskyddsplan för Sverige. 

tionellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp 

som påverkar objektens hydrologi bör undvi- 

• Öreälven Natura 2000-område och 

kas. 

riksintresse för naturvård som omfattar 

alla rinnande vatten med anslutning till 

15

3Öreälvens huvudfåra, ca 16 km ordost om inventeringsområdet. Bland de närliggande 

vattensystemen kan nämnas Granån med sjöarna Åttonträsket och Granträsket 

strax utanför inventeringsområdets nordvästra och västra del. 

• Lögdeälven, Natura 2000-område och riksintresse för naturvård, Natura 2000 

omfattar alla vattendrag med anslutning till Lögdeälvens huvudfåra belägen ca 5 

km sydväst om inventeringsområdet. Bland de mer närliggande vattendragen kan 

nämnas Lögdeån och Sandsjön. 

Inom en mils radie från inventeringsområdet finns vidare ett tio-tal våtmarker som i Länsstyrelsens 

våtmarksinventering har bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden). Inom detta område finns ett 

femton-tal våtmarker som i länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts till klass 2 (höga naturvärden). 

En av dem ligger delvis inom inventeringsområdet. De våtmarker som är bedömda i våtmarksinventeringen 

utgör främst stora vidsträckta våtmarksområden. 

Inom inventeringsområdet finns det förutom Gransjömyrarna ytterligare ett område som är ärende för 

pågående reservatsbildning. Detta gäller området Flatberget, vilket omfattar flera av de högre liggande 

delarna i den västra delen av inventeringsområdet. Betydande delar av det omgivande landskapet ingår 

också i Länsstyrelsens utpekande av värdetrakter för skog. 

16

6 

4 

I detta kapitel ges en mer detaljerad beskrivning av själva inventeringsområdet. Inledningsvis 

4 Inventeringsområdet 

beskrivs naturmiljöns karaktär, därefter redovisas särskilt värdefulla områden som identifierats i 

samband med fältinventeringen. 

4.1 Översiktlig beskrivning 

Det område som varit föremål för naturinventering täcker en areal av ca 2550 ha. Området utgör 

en höjdplatå med ett flertal skogsbeklädda toppar med mellanliggande våtmarker och mindre vattensystem. 

Basnivån i inventeringsområdet ligger på drygt 500 m ö.h. De högsta topparna i området 

ligger på mellan 600 och 650 m ö.h. av vilka de mest markerade är: Mossaberget, Granberget - västra, 

Flatberget, Järnesberget, Galtryggen, Storberget, Långliden och Granberget - östra. Området ligger 

ovanför högsta kustlinjen vilket innebär att jordarterna domineras av morän och torv, men där berg i 

dagen i form av hällmark 

och klippbranter finns på 

höjderna och i branter. 

Berggrunden domineras av 

sura bergarter som granit 

och pegmatit, men även 

stråk av omvandlade bergarter 

som kvartsit, skiffer 

och gråvacka förekommer. 

Inventeringsområdet 

domineras av skogsmark. 

Resterande del, uppskattningsvis 

20 % utgörs av 

våtmarker. 

Inom inventeringsområdet 

finns ingen bosättning. 

Några stenkast utanför 

Inom i stort sett hela 

utredningsområdet 

bedrivs ett aktivt 

skogsbruk 

6 

17

4inventeringsområdet finns två bosättningar. Fjällberg, vilken omfattar ett par gårdar belägna mellan 

Galtryggen och Fjällbergstjärnen. Utanför inventeringsområdets sydöstra hörn ligger byn Ledningsvall, 

vilken är den närmast liggande större bosättningen. På ett par kilometers avstånd ligger också byarna 

Sandsjö och Myrträsk sydväst respektive norr om inventeringsområdet. Inventeringsområdet nås medhjälp 

av ett antal skogsbilvägar som angör området från samtliga vädersträck. Mellan Mossaberget och 

Granberget - västra löper en kraftledning i nord-sydlig ritning genom inventeringsområdet. 

7 

Skog 

Ungefär 80 % av det inventerade området utgörs av skogsmark, av den är den övervägande delen 

produktiv skogsmark. Gran är det trädslag som dominerar, men tall och även contorta förekommer, 

speciellt i ungskogsplanteringar. Produktionsbeståndes areella fördelning inom inventeringsområdet är 

relativt jämn, med allt ifrån nyupptagna hyggen, planteringar, ungskogar, röjnings- och gallringsskogar 

till äldre produktionsbestånd av gran. De äldre produktionsbestånden har efter avverkning till stor del 

lämnats för fri utveckling. Bestånden är lågproducerande, luckiga och glesa och har ett stort lövinslag, 

vilket ökar med höjden. Skogsmarken är i huvudsak av blåbärstyp på frisk mark och karaktäriseras av 

en relativt artfattig flora. Inslag med mer ört- och bräkenvegetation återfinns i fuktigare stråk utmed 

sluttningarna, i låglänt terräng 

av översilningskaraktär med 

äldre granskog och utmed 

skogsbäckarna. 


finns betydande arealer med 

äldre naturskogsliknande 

granskogar. Dessa är främst 

knutna till bergkullarna på 

Mossaberget, Järnesberget, 

Storberget och Granberget - 

östra. Dessa har karaktären 

av höglägesskog av äldre 

gran som bildar relativt glesa 

bestånd på frisk och blåbärsdominerad 

mark, men 

där även lingon, kråkbär och 

smalbladiga gräs förekommer. 

Fuktiga bäckmiljöer 

med grovstammig 

granskog är miljöer 

inom inventeringsområdet 

som hyser 

höga naturvärden. 

7 

18

4 

Lövinslaget, speciellt av björk men även sälg och asp är stort och ökar ju högre upp i landskapet man 

förflyttar sig. På vissa av bergkullarnas hjässor är björkinslaget mycket stort och dominerar trädskiktet, 

men fortfarande står här en och annan senvuxen gran med en hel del hänglavar i grenverket. Bestånden 

uppvisar en kavalkad av naturskogskaraktärer som: gamla granar och grova granar, vilka ofta 

är hänglavsdraperade; död ved i olika former som lågor, högstubbar och torrakor samt granar med 

toppbrott. Till dessa strukturer är en stor mängd rödlistade lavar och vedsvampar knutna. Bestånden 

uppvisar också av en lång kontinuitet av lövträd, där framförallt sälg och asp är viktiga naturvärdesträd 

i den boreala skogen, med en avsevärd mängd rödlistade arter knutna till sig. Även om en del av dessa 

bestånd till synes är av urskogskaraktär finns det andra delar som är påverkade av plock- och dimensionshuggning. 

Andra delar är påtagligt brandpräglade, vilket inte bara visar sig i form av kolnad ved 

och brandljud, utan också i form likåldriga bestånd som uppkommit efter brand, liksom ökad tillgång på 

brandgynnade träd som tall och asp och en mindre andel död ved på marken. 

Längre ner på sluttningarna, i sänkor och längs surdråg och bäckar är skogen mer välsluten och framförallt 

i fuktiga bäckmiljöer kan granarna uppvisa en imponerande grovlek. I dessa brandrefugiala områden 

uppvisar bestånden en lång obruten lågakontinuitet med död ved i olika nedbrytningsstadier. Här 

finns också påfallande mycket grov död ved och till den är en avsevärd mängd rödlistade vedsvampar 

knuten. Andra skogliga miljöer som uppvisar höga naturvärden i inventeringsområdet är myrholmar, 

myrkanter och gransumpskogar med gamla senvuxna och lavbeväxta granar och inslag av död ved. 

Inom området finns också skogliga impediment på hällmark eller bergsbranter där vegetationen har 

fått stå orörd. 

Till de äldre naturskogliknande bestånden är inte bara en stor mängd signalarter och rödlistade arter 

av framförallt lavar och vedsvampar knutna (redovisas i faktaruta i kap. 5), utan här lever också en del 

arter av fågel som gynnas av sådana miljöer. Exempel på identifierade sådana är lavskrikaNT , spillkråka, 

större hackspett och tretåig hackspettNT samt tjäder, orre, järpe och dalripa. 

Myrar 

Ungefär 20 % av det inventerade området utgörs av våtmarker. Myrmarkerna inom inventeringsområdet 

varierar i utbredning från små solitära back- och lutningskärr på bergssluttningarna, till mer 

utdragna kärr längs sluttningarna till mer terrängtäckande myrar med anslutande lutningskärr. På flera 

myrar finns utbredda stråk med strängar och flarkar. Även betydande områden med mjukmattor och 

lösbottnar samt myrtjärnar finns inom myrarna i inventeringsområdet. 

Gemensamt för våtmarkerna inom inventeringsområdet är fattigkärrvegetationen. Karaktäristiska element 

är den öppna fastmattan på vitmossa med en fältvegetationen dominerad av taggstarr, trådstarr, 

flaskstarr, snip och tuvull, men där arter tranbär, rosling, ängsull, sileshårsarter samt sump-, dy- och 

stjärnstarr är frekvent förekommande. På blötare partier, i surdråg och rännilar med rörligt markvatten 

växer flaskstarr tillsammans med vattenklöver. I laggzonen i myrens utkanter växer flaskstarr och 

knoppvitmossa, ofta tillsammans med kråkklöver och ett busk- och trädskikt av vide och björk. På torrrare 

partier dominerar fattigrisvegetationen med kråkbär, ljung och hjortron med ett busk- och trädskikt 

19

4av dvärgbjörk och enbuskar 

och låg- och senvuxna 

björkar och risgranar samt 

en och annan spärrgrenig 

tall. Trädinslaget på 

myrarna är varierande men 

generellt litet, även om det 

finns områden med tätare 

trädvegetation. Här och 

var står äldre tallar med 

pansarbark och spärrgrenig 

krona. 

8 

På myrarna och i dess 

utkanter är källor med 

källflöden relativt frekvent 

förekommande. Här växer 

arter som klyvbladsvitmossa, 

skedmossa, källskapania 

och dunörter ofta 

omgivna av flaskstarr och videbuskar. Kring områden med rörligt markvatten påträffas också arter som 

signalerar rikare förhållanden som t.ex. blåtåtel, nålstarr, blodrot skorpionmossor och andra mindre 

krävande brunmossor. På myrarna, längs myrkanter och myrholmar med senvuxen granskog påträffas 

lavskrikaNT 8 

och spår av hackspettar och skogsfågel som tjäder och dalripa. 

Inom inventeringsområdet finns ett våtmarksområde som i Länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts 

ha höga naturvärden (klass 2). 

De naturvärden som myrmarkerna i inventeringsområdet hyser är till stor del knutna till att de i stora 

stycken opåverkade av mänsklig aktivitet samt uppvisar naturliga strukturer och en naturlig vegetation. 

Sjöar och vattendrag 

Sjöar och större vattendrag saknas i inventeringsområdet. Inom några av myrarna finns ett antal mindre 

tjärnar. De vattendrag som finns utgörs av bäckar som avvattnar bergkullarna och myrarna. Bäckar 

som avvattnar området mot norr når Granån som rinner från väst till öst strax utanför inventeringsområdet. 

Sandsjöbäcken som avvattnar de sydöstra delarna angör också Granån via Åttonträsket och 


är sträng- 

och flarkmyrar frekvent 

förekommande. 

20

4 

Granträsket. Granån är ett biflöde till Öreälven och ingår i Öreälvens Natura 2000-område. Marabäcken 

i sydöstra delen av inventeringsområdet kommer via Leksjön, Lekbäcken och Långbäcken rinna ner i 

Lögdeån halvannan mil söder om byn Långbäcken. Övriga bäckar som avvattnar området mot söder, 

t.ex. Ryssbäcken, ingår i Lögdeälvens Natura 2000-område och rinner så småningom ner i Lögdeån 

söder om inventeringsområdet. 

Odlingsmark 

Det område som berörs av vindkraftplanerna utgörs nästan uteslutande av skogsmark och våtmarker 

och några spår av odlingsmark har inte identifierats. Myrslåtter var förr vanligt förekommande i landskapet 

och inom inventeringsområdet har det säkert idkats på fler ställen, t.ex. Långmyran (objekt AH) 

nyttjades för detta ändamål. 

Tidigare kända naturvärden 

Av de våtmarker som tas upp i länsstyrelsens våtmarksinventering (se ovan) ingår en mindre del av en 

klass 2 våtmark i inventeringsområdet (se karta sidan 21). Ett objekt med pågående reservatsbildning, 

kallat Flatberget, (se karta sid 21 ) finns angränsande till och delvis inom inventeringsområdet. Inom 

detta område ingår också Mossabergets övre del. Ett annat område som av länsstyrelsen uppges ha 

stora naturvärden är Järnesberget. Det beskrivs som ett ”Område preliminärt prioriterat för skydd” och 

är utpekat som riksintresse för naturvården. I inventeringsområdets västra del ingår även en del av ett 

större område som utpekats som Natura 2000-område, Gransjömyrarna (SE0810503). Det är en del 

av ett större våtmarksområde som också är föremål för reservatsbildning. Vidare finns flera områden 

som av Skogsstyrelsen eller markägaren klassats som nyckelbiotoper. Det finns också ett område som 

av Skogsstyrelsen gjorts till biotopskydd (se figur 8 på sidan 22). 

• Utmed Mossatjärnbäcken i den sydvästra kanten av inventeringsområdet finns en 

urskogsartad sumpskog. Här finns en del grova granar och rik förekomst av död ved 

i form av lågor och torrträd. Längs skogsbilvägen västerut finns också en smal zon 

med gammal skog som pekats ut som nyckelbiotop. 

• I nordvästra kanten av inventeringsområdet 

finns också en nyckelbiotop med 

gammal grov gran och död ved som 

Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt 

följer en mindre bäck. Delar av den är 

Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga 

också delvis skyddad som biotopskydds- 

naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör 

område. 

att de har en nyckelroll för skogens missgynnade 

och hotade djur och växter. Begreppet nyckelbiotop 

• Vid Granån i nordväst finns även en 

har i sig ingen juridisk innebörd, det finns alltså inget 

mindre nyckelbiotop som delvis På Mos- 

automatiskt skydd för nyckelbiotoper. Däremot har 

de stora skogsägarna och virkesköparna som policy 

sabergets topp finns ett område som 

att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket 

av markägaren SCA utpekats som ett 

innebär att nyckelbiotoperna i praktiken åtnjuter en 

sorts frivilligt naturskydd. 

område med höga naturvärden och en 

Naturvärdesobjekt är skogsbestånd som uppmärk- 

frivillig avsättning. 

sammats under nyckelbiotopsinventeringen men 

• Utmed Ryssbäcken i inventeringsområ- 

som inte håller lika höga naturvärden som nyckelbiotoperna. 

Områdena har inget lagligt skydd. 

dets sydvästra del finns en naturskogs- 

21

4• På Långlidens norra kant finns också ett mindre område som av Holmen avsatts 





# #Riksintresse för naturvården 

# # 

9 

artad granskog med grova granar och mycket grov död ved, som är utpekad som 

nyckelbiotop. 

som frivillig naturvårdsavsättning (finns dock ej i kartan). 

22 


Biotopskydd Sks 

Natura 2000 sci,spa 



Ü 

0 0,6 1,2 km





# #Riksintresse för naturvården 

# # 

10 

9 

Tidigare kända 

naturvärden inom 

den västra delen av 



10 

Tidigare kända 


den östra delen av 



23 

4 


Biotopskydd Sks 

Natura 2000 sci,spa Ü 



0 0,6 1,2 km

11 

A11 

4.2 Höga naturvärden 

Nedan beskrivs de objekt som i samband med naturinventeringen bedömts hysa höga natur- 

värden, se kartor i figur 7 och 32. Dessa objekt kan ha betydelse för den fortsatta planeringen av 

vindkraftanläggningen. 

A9 

A12 

A10 

A8 

A13 


Naturvärde klass 1 


A14 

A16 

A7 

A5 

A6 

A6 

A15 

A17 

A18 

A18 

A18 

B1 

A4 

A1 

A3 

A3 

A3 

A2 

A18 

A18 

24 

B4 

B2 

A1 

A18 

A19 

B4 

A20 

A27 

A22 

A21 

A28 

A27 

A24 

A23 

A21 

A24 

A22 

A24 

A26 

A26 

A25 

Ü 

0 0,5 1 km

11 

A 1 Naturskog efter Granån 

Klass 1 

Beskrivning: I anslutning till Granån i norra kanten 

av inventeringsområdet finns några bestånd 

med grandominerad, ofta fuktig naturskog. Bestånden 

är olikåldriga och med inslag av gamla 

träd och död ved. Vid besöket sågs den rödlistade 

signalarten gammelgranskål NT . Granån 

är en relativt ostörd å som slingrar sig fram i 

landskapet. Troligen är den tidigare flottad och 

därmed flottningsrensad. Objektet är angivet 

som nyckelbiotop av markägaren SCA. 

Bedömning: Naturvärdena är knutna till gamla 

träd i en sluten fuktig miljö. 

A 2 Myr väster om Norrhobben 

Klass 2 

Beskrivning: Myren är ett sluttningskärr med rätt 

tunt torvtäcke och av en näringsmässigt relativt 

fattig typ. Myren är dock näringsrikare i de nedre 

delarna till följd av det större vattenflödet. Det 

tunna torvtäcket gör gränsen mot fastmark 

diffus och marken övergår gradvis från myr till 

fastmark. I kartan har objektet avgränsats från 

produktionsskogen uteftergränsen för avverkningar. 

Hydrologiskt är objektet relativt intakt, ingen skyddsdikning gjordes vid omgivande avverkningar. 

Objektet är glest trädbevuxen. Ute på myren finns spridda riktigt gamla träd, bland annat granar. På 

dessa granstammar växer gammelgranskål NT 13 

. 

Bedömning: Objektet är en relativt stor, orörd myr som är ej dikningspåverkad. Det är en myr med stor 

lutning, som är känslig för ingrepp som förändrar vattenflödet. 

Områden med höga 



Fjällbergs västra del. 

12 

Vyer över flerskiktad 

fuktig granskog nära 

Granån. Objekt A 1 

13 

Granån 

25 

12 

4

4A 3 Myrholmar med urskogsartad naturskog 

14 

Klass 1 

Beskrivning: Objektet är mosaikartat med magra, glest trädbevuxna, urskogsartade myrholmar omgivna 

av myrar och produktionsskog. Skogen är oftast en rätt öppen mager granskog på fuktig mark, den 

är orörd till karaktären, med en väl utvecklad skiktning och diameterspridning. Marken är frisk till fuktig, 

och bitvis torvmark. Fältskiktet är av ristyp, 

ofta med ett rätt stort kråkrisinslag. 

Enstaka äldre avverkningsstubbar 

förekommer, oftast återfinns de i de 

lite produktivare delarna. Objektet har 

en hög andel död ved i form av lågor 

och torrträd. Vid besöket observerades 

vedsvamparna ostticka VU , gränsticka 

NT, NT NT granticka , stjärntagging , samt 

de vanligare arterna knölticka, violticka, 

klibbticka, daggskinn, blödskinn och 

pulverticka. Det är en närmast urskogsliknande 

granskogsmiljö. 

Bedömning: Objektet har mycket höga 

naturvärden knutna till naturliga skogstrukturer 

och förekomster av rödlistade 

arter. Området är mycket skyddsvärt. 

Urskogsartad granskog, 

objekt C 

15 

Vy från söder mot 

myren i norr. Objekt 

D. 

14 

26

4 

Beskrivning: Objektet är ett öppet, måttligt sluttande och glest trädbevuxet kärr. I de näringsrikare 

A 4 Mossabergsmyrens norra delar 

Klass 2 

delarna är myren starrbevuxen, i fattigare delar, främst åt sydost, dominerar ristuvor av fattigmyrtyp. I 

nordost är den angränsande skogsmarken skyddsdikad i samband med avverkningar. Dessa diken är 

mycket djupa och påverkar vattenutflödet från myren, men knappast själva myrens egen hydrologi. I 

våtmarken finns stubbar efter grova träd som dimensionsavverkats avverkats långt tillbaks i tiden, både 

i de glest trädbevuxna delarna, men även ute på den öppna myren där det nu är mer eller mindre kalt. 

På stammen av gamla granar i det glesa och ojämna trädskiktet i myrkanter med mera finns skålsvampen 

gammelgranskål NT . 

Bedömning: Objektet hyser höga naturvärden. Det är en stor och relativt opåverkad myr, där de anslutande 

diken som finns ej direkt påverkar själva myrens vatten och näringsförhållanden. Myren är mycket 

känslig för de typer av störningar i form av avledande av vattenflöde, som kan uppkomma vid vägdragningar, 

diken och andra grävningsarbeten. 

15 

27

4A 5 Mossabergsmyrens 

nordvästra delar 

16 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet är en öppen 

måttligt sluttande fastmattemyr med 

ett bottenskikt av vitmossor. Näringstillgången 

på myren är måttlig, vegetationen 

är varierad och det finns många 

olika vitmossarter i bottenskiktet. 

Området har en struktur och historia 

rätt lik område A 4, men det har mer 

av sluttningskärr över sig, med mer 

flödande myrvatten ute på myren. De 

16 

angränsande ungskogarna åt nordväst 

är dikade. Vattenflödena ute på själva 

myren påverkas ej eller obetydligt av dessa diken. 

I objektet ingår även en mindre bäck, som rinner i sumpskogsmiljö. Bäcken är relativt intakt. Den är dock 

rensad, en del sten är bortbruten för att öka flödet, men ej dikad eller uträtad. Skogridån kring bäcken är 

en medelålders, 50-60-årig barrblandskog med ganska stor lövandel. Den är flerskiktad med varierande 

trädåldrar, men där riktigt gamla träd saknas. Skogen är en fuktig sumpskog, uppkommen efter 

en troligen närmast slutavverkningsliknande genomhuggning. Bäckmiljön är omgiven av torvmark, med 

ett mycket tunt torvskikt, och det sticker upp stenar i området. 

Bedömning: Naturvärdena består av ett intakt våtmarksobjekt, med dess naturliga vegetation. Myrar av 

denna typ är känsliga för förändringar i vattentillförseln på grund av dess lutning. Alla ingrepp i form av 

vägar, diken och annat som leder till en kanalisering av vattenflödena i myren eller i tillflödesområden 

till myren, kan leda till stora förändringar i myrsystemet. Inom området finns också några myrholmar 

med urskogsartad gransumpskog, miljöer som är beroende av att myren är intakt. 

A 6 Myrholme med urskogsartad grannaturskog 

Klass 1 

Beskrivning: En mindre myrholme på en moränås ute i myren. Den är bevuxen med en grandominerad 

urskogsartad naturskog. Området har en orörd prägel och där finns gott om lågor, även om det finns 

Vy över myren. Objekt 

A 5 

17 

Urskogsarted granskog 

i myrholmen, 

objekt A 6 

28

17 

A 7 Öppen myr 

Klass 2 

29 

4 

någon enstaka risövervuxen stubbe. 

Granarna har en varierande påväxt med 

garnlav NT , vissa närmast gråa av laven 

andra med rätt lite lav på. På träden 

finns även knottrig blåslav NT samt skålsvampen 

gammelgranskål NT . I området 

observerades vedsvamparna rosenticka 

NT NT , ullticka och blödskinn. 

Bedömning: Ett mindre område med 

mycket höga naturvärden knutna till 

den närmast urskogsartade naturliga 

skogsstrukturen. Objektet har flera 

rödlistade arter och är ej påverkat av 

dikning och endast marginellt av skogsavverkningar. 

Beskrivning: En öppen rätt stor myr omgiven av yngre produktionsskog. Myrkanter är ofta dikade, men 

på grund av den kraftiga sluttningen på själva myren påverkar bara dessa skyddsdikningar själva myren 

måttligt, och den är någorlunda intakt hydrologiskt. Med den höga vattengenomströmningen följer 

också en relativt stor näringstillgång i myren och en diversifierad vegetation. 

Bedömning: Det är en relativt stor orörd myr. Den är svagt dikningspåverkad, men ändå en stabil och hydrologiskt 

intakt miljö. Myren är känsliga för ytterligare markavvattning, framför allt ute i tillflödesdelen i 

myrens ovankant och ute på själva myren. 

A 8 Mindre myr, del i större våtmarksområde anslutande till Granån 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet är en glest trädbevuxen rismyr med mycket tunt torvtäcke i en nordsluttning ner 

mot Granån. Näringsmässigt är det en mager miljö. Det är ett sluttande kärr, med fältskikt dominerat av 

ljung och dvärgbjörk. Omgivande skogsmark är täckt av en likåldrig yngre barrproduktionsskog, och det 

finns inga avvikande kantzoner ut mot myren. Myren ingår som en del i våtmarkerna i Natura 2000-området 

Gransjömyrarna, som omger Granån, alldeles norr om inventeringsområdet. 

Bedömning: Hydrologiskt är myren intakt, då den inte är dikningspåverkad. Miljön är känslig för avvattnade 

ingrepp.

4A 9 Mindre rismyr 

18 

Klass 2 

Beskrivning: Ett sluttningskärr av ristyp med en viss flarkbildning. Kärret är glest trädbevuxet, det är 

hydrologiskt intakt och har ett mycket grunt torvtäcke, så att stenar sticker upp. Omgivande skog är en 

yngre produktionsskog. 

Bedömning: Det är en hydrologiskt intakt myr, den är på grund av lutningen känslig för dikningspåverkan. 

A 10 Mossabergets övre delar 

Klass 1 

Beskrivning: På Mossabergets övre delar 

finns ett större bestånd med naturskog. 

En tämligen gles skog dominerad 

av gamla grova granar och med ett 

stort inslag av relativt grov äldre björk. 

Fältskiktet är av ristyp med blåbär, 

lingon och kruståtel på en frisk mark. 

I området finns enstaka moss- och 

risövervuxna avverkningsstubbar efter 

äldre plockhuggning. Det är ont om 

lågor. Rynkskinn NT och doftskinn NT och 

timmerticka är dock sedda på granlågor. 

På granarna är garnlav NT ojämnt spridd, 

bitvis är den närmast dominant. Ett exemplar 

av violettgrå tagellav NT 18 

är också 

noterad. Objektet är åt norr och väster 

omgivet av en rätt enhetlig yngre produktionsskog. Skogen är troligen uppkommen efter en brand. 

Detta kan förklara objektets brist på lågor. Proportionen mellan äldre träd och mängden lågor upplevdes 

också som skev. Vidare är artdiversiteten på granskade granlågor relativt låg, då det finns markant 

mindre av rödlistade arter än vad som bör kunna förväntas i en urskogsartad granskog med kontinuitet. 

Beståndet på Mossabergets kalott har en fortsättning söderut. Där finns en förkastning i berggrunden 

och marken blir mer stenig och blockrik, för att längre mot sydväst övergå i småraviner, sluttningar och 

Lövrik gerannaturskog 

i objekt A 10 

19 

Tallticka 

30

4 

måttliga branter. Åt nordost avgränsas området av en förkastning, det är en hälla av granit med mycket 

stort inslag av kvarts. Den skogliga påverkansgraden i objektet är högre i södra delarna än längre norrut 

på kalotten av Mossaberget. Beståndet domineras av gran men med ett visst tallinslag. Trots att här 

finns fler spår efter äldre dimensions- och plockhuggningar ökar märkligt nog också mängden död ved. 

De värdefullaste delarna återfinns i den svårtillgängliga fuktiga skogen nedanför hällkanten. Där finns 

mycket grova granar och gott om lågor. Lövinslaget är stort, både sälg och asp. På en naturlig grov tallhögstubbe 

med brandljud växte tallticka NT . På de talrika sälgarna i området finns bårdlav (signalart), 

skrovellav NT och lunglav NT . Även doftticka VU sågs vid inventeringen på sälg. På asp i området finns 

skinnlav (signalart) finns liksom lunglavNT . Delar av beståndet är avsatt som naturvärde av markägaren 

SCA med ambitionen att bevara det. Hela objektet är också aktuellt för reservatsbildning. 

Området är ganska stort, dock är förekomsterna 

av rödlistade arter något begränsad. 

Det kan bero på att området är 

exponerat, alternativt har brunnit för ett 

par hundra år sedan, och att återkolonisation 

av den mer kontinuitetskrävande 

floran ännu ej hunnit ske 

Bedömning :Mycket höga naturvärden 

framförallt knutna till skogen som är 

måttligt påverkad av skogsbruk och 

med en stor intern variation. I den oländiga 

terrängen i branterna har mycket av 

de äldre träden bevarats, och området 

håller en hög biodiversitet. 

A 11 Myr 

Klass 2 

19 

Beskrivning: Liten, glest trädbevuxen fastmattemyr. Myrobjektet är en mindre del i de stora myrkomplex 

som fortsätter åt väster och söder. Myren är omgiven av en fuktig zon med gransumpskog där det finns 

en del lite äldre granar och enstaka sälgar. Själva myren är mestadels av ristyp, med ganska mycket 

dvärgbjörk i fältskiktet och vitmossor i botten. Torvtäcket är rätt tunt. 

Bedömning: Det är en del i en relativt stor orörd myr. Denna del är hydrologiskt intakt. Objektet bedöms 

känsligt för avvattnande påverkan. 

31

4A 12 Mossetjärnmyrens norra delar 

20 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet är en öppen myr med en bred glest trädbevuxen kant. Ute i mitten är det ett 

starrkärr, med ganska högvuxna starrarter. I kanterna finns från fastmarken räknat en zon med gles 

gransumpskog, som övergår i en glest trädbevuxen rismyr. Ute i våtmarken finns några spridda dungar 

med gamla relativt grova granar, där 

det växer gammelgransskål NT . Bårdlav 

(signalart) finns på sälg i myrkanten. 

Bedömning: Det är en del i en relativt 

stor orörd myr, denna del är hydrologiskt 

intakt liksom troligen hela myren. Miljön 

är känslig för avvattnande påverkan. 

A 13 Myrmosaik 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet är ett varierat område 

med några små myrar omväxlande 

med flerskiktad barrdominerad skog. 

Myrarna är av ristyp, och den största av 

dem utbildar ett system av risklädda 

20 

strängar och flarkar däremellan. Myrarna 

är vid besöket blöta, men de har 

ändå ett rätt tunt torvtäcke. I objektet ingår även en mindre bäck med anslutande naturskog. 

Bedömning: Höga värden är knutna till den varierande miljön, med dess hydrologiskt intakta myrar i ett 

naturligt skogslandskap. Objektet är känsligt för avvattnande påverkan. 

A 14 Hällmarksparti på Mossabergets sydostsluttning 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet är en hällmark i exponerat högläge. Hällmarkspartiet har en speciell karaktär och 

består av ett granitmaterial med ett stort inslag av kvarts. Berget förefaller att vara hårt vittrat, ytan porös 

och kvartskornen håller delvis på att lossna och finns som vita gruskorn. Hällmarksområdet saknar 

Vy över öppna delar 

av objekt A 13 

21 

Hällmarker med 

gamla tallar, objekt 

A 14. 

22 

Vy över myrmarken i 

objekt A 15 

32

i stort sett sprickor, och hela hällan är 

som en stor, platt, lite böljande yta. Över 

hällmarken sipprar vatten från Mossaberget, 

och präglar vegetationen. Det är 

en tunn vegetation av mossor och lavar. 

Stora partier med tallvitmossa ligger 

som kuddar på det platta berget. Av lavarna 

är det framför allt navellavar och 

påskrislavar som dominerar, däremot är 

den vanliga hällmarksvegetationen med 

renlavar dåligt representerade. Hällarna 

är glest trädbevuxna med olikåldriga 

men ej påtagligt gamla träd. Död ved 

är det ont om. På en av de få tallågorna 

fanns vedticka (signalart). Objektet 

ingår som en del i det område där länsstyrelsen 

arbetar med bildandet av ett 

naturreservat. 

Bedömning: Objektet är en mycket ovanlig miljö som är oskadad och har en orörd struktur. Höga naturvärden 

förknippade med den naturliga miljön. 

A 15 Mossabergsmyran 

Klass 1 

Beskrivning: Objektet är en öppen myr 

som utgör en del i ett större myrkomplex. 

Det är en tämligen plan blöt starrmyr. 

I denna del avvattnar den söderut 

ner i en bäck och bildar där ett sluttande 

kärr med relativt väl utbildade flarkar. 

Ute på myren finns även ett antal 

myrholmar bevuxna med en flerskiktad 

äldre granskog, som dock ej besökts. 

Den inventerade delen är en mindre del 

av ett större myrobjekt som ingår i ett 

planerat naturreservat. 

Bedömning: Objektet är ej dikat, har 

en hög diversitet, och är följaktligen 

känsligt för påverkan på vattenflöden i 

marken. 

21 

22 

33 

4

4A 16 Bäck med bäckravin 

23 

Klass 2 

Lodklippa i objekt 

A 16. 

Beskrivning: En bäck i naturskog på mager berggrund, som rinner fram i en spricka/sänka, omgiven av 

fuktig naturskog. Bäcken bildar bitvis 

en ravin med lodräta skuggade silikatklippor. 

Det finns stubbar efter äldre 

genomhuggningar i området. Skålsvampen 

gammelgranskål NT finns vid basen 

av äldre granar. Enstaka grantickor NT 

finns på lågor. Objektet ingår som en del 

i det område där länsstyrelsen arbetar 

med bildandet av ett naturreservat. 

Bedömning: Det är en naturlig hydrologiskt 

ostörd bäck som rinner igenom en 

skog med naturskogsvärden. 

A 17 Mindre rismyr 

Klass 2 

23 

Beskrivning: Objektet är en mindre 

rismyr omgiven av en flerskiktad grandominerad 

näringsfattig barrblandskog. Det är en sluttningskärr och det är en näringsfattig miljö med 

tunt torvtäcke. Den har ett fältskikt präglat av dvärgbjörk och kråkris samt uppstickande moss- och 

risbevuxna stenar. Objektet ingår som en del i det område där länsstyrelsen arbetar med bildandet av 

ett naturreservat. 

Bedömning: Det är en mindre orörd myr som är hydrologiskt intakt, men av en i trakterna rätt vanlig typ. 

Myrtypen är känslig för ingrepp som påverkar eller minskar vattenflödet, framför allt i tillflödesområdet. 

A 18 Småmyrar på Granberget 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet utgörs av en serie av mindre lutnings- och backkärr på Granberget. Granberget 

utgörs förutom av de mindre kärren idag av ungskog av gran och contorta. De identifierade objekten är 

inte eller bara måttligt påverkade av skogsbrukseffekter. Kärren är små backkärr med en alternerande 

34

4 

starr- och tuv-vegetation med små senvuxna risgranar och en del björk och sälg. Området är höglänt 

och träden har höglägeskaraktär. Det finns en del samlingar av mer högresta granar med en del hänglavar, 

där ibland garnlavNT . Några av kärren är dikade nerströms men effekterna på vegetationen har ännu 

inte givit sig till känna. 

Bedömning: Naturvärdena är knutna till lutnings- och backkärr med en opåverkad till mindre påverkad 

hydrologi och vegetation. 

A 19 Äldre granskog 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet utgörs av en äldre granskog av på frisk mark av blåbärstyp med få tecken på 

avverkningar. Beståndet är luckigt med inslag av björk och sälg. Här finns en hel del gamla och grova 

granar draperade med hänglavar, bla. garnlavNT och en hel del grov död ved. På granlågorna påträffas 

grantickaNT och doftskinnNT . På sälgarna påträffas skrovellavNT och stuplav. 

Bedömning: Objektets naturvärden är knutna till en granskog med naturskogskaraktärer som grova 

träd, död ved, luckdynamik, inslag av sälg och rödlistade arter. 

A 20 Myrområde med tjärnar 

Klass 1 

Beskrivning: Objektet ingår i myrkomplexet Kallkällmyran, ett område som är under utredning för reservatsbildning. 

Ett flertal tjärnar med mellanliggande områden med mjukmatta/gungfly, Öppna starrytor 

på fastmatta med omgivande bård av senvuxen gran är de strukturer som karaktäriserar objektet. 

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna främst knutna till inslaget av myrtjärnar, vilka är viktiga 

biotoper bland annat för fågellivet samt till en större opåverkad våtmarkmosaik. 

A 21 Trädbevuxna småmyrar på Flatberget 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet består av två trädbundna sluttande kärr på Flatbergets sydsluttning omringade 

av ungskogsplantering. Träden på kärren har höglägeskaraktär och består av senvuxna granar och 

krumma björkar samt en och annan tall. Här finns både stående och liggande död ved. En- och videbuskar, 

dvärgbjörk är vanligt bland tuvor med fattigris av kråkbär, lingon och blåbär och mellanliggande 

områden med lågstarr. Torvdjupet är tunt och marken är mer att betrakta som en försumpad fastmark 

med karaktären av ett översilningskärr med vit- och björnmossor. Vidare hittas på det övre liggande 

kärret solitära tjäderbetade tallar och på det lägre liggande en källa med ett källflöde med karaktäristisk 

källvegetation. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till naturliga trädbundna backkärr med tjäderbetade tallar och 

källor. 

35

4A 22 Kärr och gransumpskogsmosaik 

24 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet utgör den östra kanten 

på det stora våtmarkskomplexet Kallkällmyran, 

vilket ligger inom ett område 

som är under utredning för reservatsbildning. 

Objektet utgörs av en smal remsa av 

senvuxen gransumpskog, granskog och 

fattigkärr längs vägen och har samma 

karaktär som objekt A 23. 

Området som omger vägen utgör en 

relativt bred remsa mestadels bestående 

av ett brett dikesområde. Schaktmas- 

24 

sorna från diket uppströms vägen har 

använts som byggmaterial för vägen. Intill 

vägen nerströms växer en bård med björksly. På nersidan finns också en del block som schaktats dit vid 

vägbygget. 

Bedömning: Naturvärdena är knutna till en naturlig våtmark med fattigkärr och äldre gransumpskog. Då 

vägområdet är relativt brett bör vägen kunna användas vid eventuell vindkraftsetablering utan att omgivande 

naturvärden påverkas negativt. Eventuell breddning av väg bör ske uppströms vägen genom 

att utnyttja det breda dikesområdet. 

A 23 Kärr- och sumpskogsmosaik 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet utgörs av ett backkärr med omgivande gransumpskog. Kärret är ett ordinärt fattigkärr 

med tuv- och starrvegetation och mer eller mindre trädbeklätt med små senvuxna risiga granar 

med man- och tagellavar. Den omgivande gransumpskogen består av gamla senvuxna granar, björk 

och sälg. Här finns en hel del hänglavar och död ved. På marken växer vitmossor, björnmossa, lågstarr 

och lingon och kråkbär. 

Källa med omgivande 

källpåverkad 

vegetation i en myrkant, 

objekt A 21. 

25 

Sluttande kärr i 

objekt A 26 

36

4 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till en naturlig våtmarksmosaik av fattigkärr och gransumpskog. 

A 24 Mindre backkärr på Lövkullen 

Klass 2 

Beskrivning: Mindre backkär omgivna hyggen på Lövkullens nordsluttning. Kärren är av fattigkärrtyp på 

en torr fastmatta med vitmossor och ris- och starrvegetation med kråkbär, ljung, lingon och taggstarr 

och tuvull. Kärren är mer eller mindre trädbeväxta med små senvuxna risiga granar med en hel del lavpåväxt 

av t.ex. man- och tagellavar. En del björk och enstaka tall påträffas likaså. Blötare fuktdråg med 

tråd- och flaskstarr löper utmed kärren här och var. Mot kanterna är en bård med senvuxen högre gran 

med hänglavar kvarlämnad. Här växer också en del björk, enbuskar och enstaka sälg. En del död ved 

finns också här. Spår av spillkråka och tjäderbetade tallar påträffades i objekten. 

Bedömning: Naturvärdena är knutna till fattigkärr med naturlig vegetation och hydrologi. På grund av 

lutningen är torvmarker som dessa mycket känsliga för ingrepp i markskiktet som kan leda till minskad 

vattentillförsel eller erosion. 

A 25 Backkärrskomplex 

Klass 1 

Beskrivning: Objektet utgör ett flikigt myrkomplex på nordsluttningen av Lövkullen. Objektet är varierat 

med öppna starrängar, skogsbeklädd myr av senvuxen gran och tall, blöta kärrpartier med flaskstarr, 

videbuskar och björk, sträng- och flarkmyrpartier, och fastmarksholmar med senvuxna granar. De 

senvuxna granarna har allmänt en utvecklad hänglavflora av mestadels man- och tagellavar. Här finns 

också en hel del döda stående risgranar samt en och annan tjäderbetad tall. 

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till en variationsrik backkärr med naturlig vegetation och 

hydrologi. 

A 26 Backkärr 

Klass 2 

Beskrivning: Varierande backkärr på 

nedre delen av Lövkullens nordsluttning. 

Vegetationen är av fattigkärrtyp på 

fastmatta av vitmossa. Här finns öppna 

starrängar med tråd- och flaskstarr och 

mattor med kråkbär och ljung med en 

hel del senvuxen gran och tall. Taggstarr, 

tjärnstarr, rosling och dvärgbjörk är andra 

vanliga arter som växer här. Utmed kanterna 

växer en hel del senvuxna granar 

och tallar samt björk och videbuskar. 

25 

37

4Här finns också en del döda träd. Längst 

ner i objektet mot Svanatjärnen utgörs 

markskiktet av en gungflymjukmatta 

med vitmossor och flaskstarr. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna 

till ett varierat backkärr med naturlig 

vegetation och hydrologi. 

A 27 Backkärr- och granskogsmosaik 

Klass 2 

Beskrivning: Utmed skogsbilvägen mellan 

Norrhobben och Lövkullen kantas 

vägen av en backkärr- och granskogsmosaik 

med en lutning mot norr. Objektet 

ligger i ett område som är under 

pågående reservatsbildning. Backkärren 

består av backkärr av fattigkärrtyp på en fastmatta av vitmossor med enskilda och gruppställda lågvuxna, 

senvuxna risiga granar. Fältskiktet består av en variation av fattigristuvor och mattor av främst 

kråkbär och dvärgbjörk tillsammans med starrmattor med tagg-, tråd- och flaskstarr tillsammans med 

tuvull. Utmed kanterna finns en zon av en sumpskogsliknade bård av senvuxna granar med bland annat 

garnlavNT . Denna zon bildar en flytande övergång mot en äldre senvuxen granskog på frisk mark av 

ristyp med inslag av björk och sälg. Uppströms vägen finns i granskogen rikligt med avverkningsstubbar 

men nerströms finns på sina håll naturskogskaraktärer som hänglavar, t.ex. garnlavNT , Död ved med 

vedsvampar som grantickaNT , gammelgransskål NT och tvåfärgsticka, rikligt med lövträd som björk, asp 

och sälg, där man bland annat hittar skrovellavNT , lunglavNT 26 

och stuplav. Här påträffas också spår av 

tretåig hackspett. 

Området som omger vägen utgör en relativt bred remsa mestadels bestående av ett brett dikesområde. 

Schaktmassorna från diket uppströms vägen har använts som byggmaterial för vägen. Intill 

vägen nerströms växer en bård med björksly. På nersidan finns också en del block som schaktats dit vid 

vägbygget. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till en mosaik av backkärr, senvuxen gransumpskog och granskog 

med naturskogskaraktärer som död ved, asp och sälgar samt inslag av rödlistade arter. Då vägområdet 

är relativt brett bör vägen kunna användas vid eventuell vindkraftsetablering utan att omgivande 

naturvärden påverkas negativt. Eventuell breddning av väg bör ske uppströms vägen genom att 

utnyttja det breda dikesområdet. 

38

26 

4 

A 28 Skogsbäck (Biotopskydd 

nerströms vägen) 

Klass 1 

Beskrivning: Objektet utgörs 

av en skogsbäck som är en 

utpekad nyckelbiotop och 

biotopskyddsområde samt är 

under utredning för reservatsbildning. 

Uppströms vägen lutar 

bäcken på och har ett rakare 

lopp. Vattnet är strömmande 

och bäckfåran är ca 1 m bred 

och består till stor del av sten. 

Runt bäcken består skogen av 

en grovstammig granskog med 

en del hänglavar, bl.a. garnlavNT 27 

. 

Inslaget av död ved är stort och 

över bäcken ligger en hel del grova granlågor. Markskiktet är av ristyp men även bräkenväxter och revlummer 

förekommer. Bland de vanliga skogsmossorna växer även en del vitmossor och björnmossor. 

Nerströms vägen är marken flackare och bäcken flyter lugnare och har ett mer ringlande lopp. Bäckfåran 

blir bredare och substratet finkornigare med sten, grus och sand. Den omkringliggande naturen 

består av en grovstammig granskog med ett betydande inslag av björk. Beståndet är luckigt till följd av 

en stor andel kullfallna träd. Andelen död är mycket stor och finns i form av lågor, högstubbar, torrakor 

och döda stående träd. Marken är fuktig till blöt och träden står på socklar. Bräkenväxter och bredbladiga 

gräs dominerar fältskiktet tillsammans med revlummer. 

Gles granskog i 

kantzon mot myr. 

Objekt A 27 

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till en naturlig skogsbäck omgiven av granskog med naturskogskvaliteter 

som grova träd, en stor andel grov död. 

27 

Grannaturskog kring 

bäcken med hög 

andel grov död ved 

39

4B 1 Granbergsmyran 

28 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet utgörs av en 

trädbeklädd myr på en fastmatta av vitmossa 

med omgivande äldre senvuxen 

granskog med naturskogskaraktärer 

som grova träd, död ved, stående och 

liggande, diametervariation, gruppställning 

och luckadynamik , inslag av sälg 

och hänglavar. Här påträffas garnlavNT och gammelgransskålNT . Myren är av 

fattigkärrtyp av tuv- och starrvegetation 

med inslag av intermediära arter som 

blåtåtel och nålstarr. Trädskiktet består 28 

till stor del av små senvuxna granar och 

tallar, men här finns också större gamla 

barrträd samt en hel del stående döda träd. Genom objektet rinner Ryssbäcken. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till en naturlig mosaik av trädbeklädd myr och senvuxen granskog 

med naturskogskaraktärer. 

B 2 Ryssbäcken 

Klass 1 

Beskrivning: Objektet utgörs av en porlande och slingrande ca 1,5 - 2 m bred bäck med omgivande granskog 

med naturskogskaraktärer. Objektet utgör också delar av en utpekad nyckelbiotop. Bäckens botten 

består mest av grus och sand men även sten och en del växtmaterial förekommer. Skogsbeståndet 

består av gamla grova och högresta granar på fuktig till blöt mark där träden står på socklar. Granarna 

har en riklig hänglavsflora med bl.a. garnlavNT och på barken påträffas gammelgransskålNT . Här finns 

en stor mängd död ved, både stående och liggande och en påfallande stor del utgörs av grov död ved 

i olika nedbrytningsklasser. På lågorna finns en mängd vedsvampar av vilka några är rödlistade som 

gränstickaNT , grantickaNT , rynkskinnNT och doftskinnNT . Här växer också en del björk samt en del vide- och 

enbuskar. På marken dominerar vanliga skogsmossor samt granvitmossa och björnmossor. Närmast 

bäcken påträffas bland annat styltstarr annars domineras fältskiktet av blåbär och en del lingon. 

Den svagt sluttande 

Granbergsmyren 

29 

Naturvärdesobjekt 

i sydöstra delen av 


40

29 

A18 

A18 

B1 

B1 

A18 

A18 

A18 

B4 

B2 

B4 

B3 

B3 




A19 

B4 

A20 

A21 

A21 

B7 

B7 

B7 

41 

B6 

B5 

B8 

B10 

B9 

B10 

4 

B11 

Ü 

0 0,5 1 km 

C1 

C1

4Spår av avverkning i form av stubbar 

finns i objektet. 

30 

Bedömning: Objektet hyser mycket höga 

naturvärden knutna till bäckens varierade 

och naturliga lopp och beståndets 

naturskogsstrukturer och innehåll av 

rödlistade arter. 

B 3 Öppen sträng- och flarkmyr 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet utgörs av en sluttande, 

öppen myr med strängar och 

flarkar och en öppen vattensamling på 

myrplanet. Här dominerar starrvegeta- 

30 

tion med tråd- och flaskstarr. På den 

nedre delen på myren består fältskiktet 

förutom av starr också av fattigristuvor. Här växer också en del senvuxna granar och tallar. Objektet är 

omringat av ungskog. 

Sumpgranskog kring 

Ryssbäcken i objekt 

B 2 

31 

Sluttningskärr i 

anslutning till Ryssbäcken. 

31 

32 

Källkärr i övre kanten 

av Johansslåtten, 

objekt AH 

42 

Bedömning: Naturvärdena är knutna 

till en naturlig myr med sträng- och 

flarkbildning. Objektet är på grund av 

lutningen extra känsligt för påverkan på 

hydrologin. 

B 4 Sluttande kärr 

Klass 2 

Beskrivning: Objekten utgörs av sluttande 

kärr runt Ryssbäcken (objekt B 

2). Kärren lutar mot bäcken och i dess 

fallinje. De utgör öppna fattigkärr med 

starr-, tuv- och sträng vegetation med 

fattigris. Här finns också samlingar av

senvuxna små risgranar. Här och var 

finns mindre fastmarksholmar med 

senvuxna granar men även en del större 

tallar växer här. Utmed kärren löper en 

del surdråg med flaskstarr. 

Bedömning: Naturvärdena är knutna till 

naturliga lutningskärr med en opåverkad 

hydrologi. 

B 5 Johansslåtten 

Klass 1 

Beskrivning: Objektet utgörs av ett terrängtäckande 

myrkomplex. Backkärret 

som tidigare hade kontakt med Lång- 

32 

myran (objekt B 8) i den södra delen 

av objektet är i sin västra del öppet och 

starrdominerat, medan i den östra delen är mer trädbundet med fattigrisvegetation. Trädbundet är 

också Johansslåttens östra del där senvuxen gran av varierad vitalitet växer med inslag av äldre tall där 

det här och var står en och annan tall med glesa kronor som påverkats av tjäderns betning av barr. 

På vattendelaren längre västerut breder stora öppna starrytor ut sig och arter som tagg-, tråd-, flask-, 

stjärn-, sump- och strängstarr växer tillsammans med vitag och rosling. Efterhand breder ett blött 

sträng- och flarkområde ut sig med ordentligt blötlagda flarkar. 

Ryssbäcken (objekt B 2)har sina källa på Johansslåtten utmed vilken en del senvuxna granar växer 

tillsammans med björk, dvärgbjörk och videbuskar. Från myrkanterna sluttar marken mot myren och 

en hel del surdråg och rännilar med flaskstarr och kärrmossor ringlar sig ner mellan strängar och tuvor 

mestadels bestående av fattigris. Källor med källvegetation förekommer också här och var längs myren. 

Bland annat finns en större upphöjd källtjärn på myren. Här påträffas förutom källvegetation röd 

skorpionmossa och blåtåtel vilket indikerar en något rikare miljö. 

På en torraka observerades en hökuggla vid fältbesöket för naturvärdesinventeringen. 

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till en mångformig och terrängtäckande myrmosaik med 

åtskilliga källor och källflöden. 

43 

4

4B 6 Järnesberget 

34 

33 

Klass 1 

Beskrivning: Objektet utgörs av ett större sammanhängande 

bestånd äldre grandominerad naturskog eller rent av 

urskog utan några som helst spår av skogsbruk eller annan 

mänsklig påverkan. Skogen uppvisar flera tecken på att en 

omfattande brand dragit fram för uppskattningsvis omkring 

150- 200 år sedan. I sydlägen och torrare partier är 

skogen genomgående tämligen likåldrig, omkring 120-170 

år, medan det i fuktigare lägen och nordsluttningar finns 

ett stort inslag av mycket gamla träd med ålder upp över 

300 år. Några av de äldsta granarna har spår av brand i 

form av s.k. brandljud, barkskador som uppkommer då 

träden utsätts för hög värme. Inslaget av brandgynnade 

träd som tall, asp och sälg tyder också på att skogen en 

gång efter branden varit gles och ljus. Ett stort inslag av 

gammal björk finns också i beståndet. Nu har granskogen 

alltmer slutit sig igen och flera av lövträden håller på att 

Gles granskog med 

stort lövinslag, 

Järnesberget, objekt 

B 6 

34 

Granskog med stort 

inslag av död ved, 

Järnesbergets sydsluttning. 

26 

Grannaturskog kring 

bäcken med hög 

andel grov död ved 

44 

33 

konkurreras ut och finns kvar som lågor 

och döende träd. På lövträden finns en 

rik flora av signal- och rödlistade arter 

som doftticka VU , stor aspticka NT , lunglav 

NT , skrovellav NT , stuplav och luddlav 

vilka tyder på en långvarig kontinuitet 

av äldre lövträd i beståndet. Inslaget av 

granlågor är varierande med samma 

mönster som för de riktigt gamla träden. 

Enstaka mycket gamla lågor med 

kol finns kvar, annars är de flesta lågor 

av yngre datum. Ofta är det relativt 

nyfallna rötade granlågor. Inslaget av

4 

signalarter och rödlistade arter knutna 

till gammal granved är därmed lägre 

än i en genomsnittlig urskog men det 

finns ett flertal lågor med gränsticka NT 

och doftskinn NT . På äldre granar finns 

ofta gammelgransskål NT och på både 

gammal gran och gamla lövträd finns 

i öppnare lägen ofta knottrig blåslav 

NT . I den mer slutna granskogen finns 

rik förekomst av garnlav NT . Ett flertal 

hålträd och högstubbar finns också. 

Skogen är varierad med god ålder- och 

diameterspridning i trädskiktet. Dock 

saknas de allra äldsta individerna i delar 

av beståndet. Av fågelobservationer kan 35 

nämnas flera familjegrupper lavskrikor 

NT NT , tretåig hackspett , tjäder, orre, järpe, 

dalripa, korp, talltita och kungsfågel. Marken är övervägande frisk till fuktig med fältskikt av blåbärstyp 

men med inslag av andra ris och smalbladiga gräs som kruståtel. I den västra och östra änden av objektet 

ingår också några mindre våtmarker och sumpskogar i objektet. I en av myrholmarna i den östra 

delen av objektet är andelen mycket gamla granar påfallande hög och här syns inga spår av att den 

senaste branden fått fäste. Här är skogen också rikare på död ved i alla stadier av nedbrytning än vad 

som är vanligt i resten av objektet. 

Beståndet är inte utpekat som nyckelbiotop men dess naturvärden har uppmärksammats i samband 

med länsstyrelsens arbete med skyddsvärda skogar och det finns med i deras planering som ett prioriterat 

objekt för framtida reservatsbildning. 

Bedömning: Inslaget av naturskogstrukturer, beståndshistoriken utan avverkningar, det naturliga 

trädskiktet samt förekomsterna av rödlistade arter ger beståndet ett mycket högt naturvärde. Sådana 

lågproduktiva skogsbestånd är känsliga för ingrepp som t. ex. vägdragning då det ökar fragmenteringen 

och risken för skadliga kanteffekter. 

B 7 Mindre myrar i Järnesbergets sydsluttning 

Klass 2 

Beskrivning: Mindre myrar i Järnesbergets sydsluttningar som omges helt eller delvis av ung och 

medelålders plantageskog. Myrarna är relativt opåverkade av dikning men viss påverkan från omgivande 

skyddsdikningar föreligger. Inga eller mycket smala kantzoner finns lämnade mellan myren och 

omgivande skogsmark efter avverkningarna. Endast enstaka äldre träd står kvar i myrkanterna och som 

små pinade buskar i myrarna. Vegetationen är av fattig typ och domineras av vitmossor, lågstarr och i 

45

4torrare delar av ris. Myrarna sluttar mer eller mindre mot söder och i de övre kanterna finns vissa smärre 

utströmningsområden som ger en lokalt mer källpåverkad flora med inslag av brunmossor och lite mer 

högvuxna starr och örter. 

36 

Bedömning: Objekten är främst känsliga för påverkan på vattenflödet och skador i torvskiktet som i den 

lutande terrängen kan ge upphov till erosion. 

B 8 Långmyran 

Klass 2 

Beskrivning: Långmyran är ett långsträckt myrparti beläget på västsidan av Björnkullarna. Utmed myren 

löper en mindre bäck som stundvis mer är att betrakta som ett surdråg. Den södra nedre delen av myren 

har ett rikligt inslag av träd både på myrplanet och i mer sammanhängande områden av gransumpskog 

genom vilken bäcken rinner. Här växer senvuxna och mer högresta granar och på marken vitmossor 

och björnmossa tillsammans med blåbär och lingon. Markvegetationen på den mer öppna delen av 

myren består på denna del av en alternerande starr- och fattigrisvegetation på en fastmatta av vitmossor. 

Här finns också en tjärn vilken till synes ligger högre än omgivande kärrplan, vars yta i sammanhanget 

ser påfallande sänkt ut. Området har fått sitt nuvarande utseende efter att man på 1800-talet 

sänkte ytan av en på platsen liggande större tjärn med syfte att leda bort vatten för att idka myrslåtter. 

Av kuriost intresse kan noteras att den bäck som rinner utmed Långmyran och till synes genom tjärnen 

inte står i kontakt med tjärnen utan i själva verket rinner under den. 

Norrut planar myren ut, trädinslaget avtar och myren bildar ett öppet starr- och tuvsamhälle med 

enstaka små senvuxna granar, enbuskar 

och björkar på tuvor och strängar 

mellan blötlagda flarkar med tråd- och 

flaskstarr. Här finns också en myrholme 

bestående av senvuxna granar, björk 

och sälg samt en och annan äldre tall. 

En del död ved och hänglavar ger också 

karaktär åt myrholmen. Fyra dalripor 

noterades vid ett uppflog från denna 

del av myren. På översta delen av myren 

tilltar trädvegetationen åter med små 

senvuxna risiga granar på ett fältskikt av 

främst fattigris. 

Tjärn i långmyren. 

37 

Gammal tall i myrkant 

av objekt B 10 

36 

46

4 

Både i den södra delen och i den norra finns källor med källflöden i myrens utkant, där källmossor växer 

tillsammans med dunörter, flaskstarr och videbuskar. Långmyran står i kontakt med både backkärret 

som utgör objekt B 10 samt backkärret som leder ner till Johansslåtten, objekt B 5. Anledningen till att 

dessa separeras i enskilda objekt är att skogskörvägen är anlagd så att objekten nu inte utgör samma 

hydrologiska enhet. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till en variabel myr med myrholmar, källor, sträng- och flarkmyr 

och öppna vattenspeglar. En av källorna ligger i mycket när anslutning till skogsbilvägen varför aktivitet 

på och runt denna bör planeras mycket noggrant så att källan inte påverkas negativt. 

B 9 Björnkullarna 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet utgörs av en granskog på den östra sluttningen på den södra höjden av Björnkullarna. 

Beståndet har varierad slutenhet bestående av medelålders till äldre granskog med en del gamla 

grova granar och ett rikligt inslag av lövträd, främst av björk men även sälg. Skogen är brukad och 

avverkningsstubbar syns här och var. Inslaget av död granved är begränsad men död lövved finns det 

rikligt av. Terrängen i sluttningen är kuperad med block och mindre branter. Marken är frisk och dominerars 

av blåbär och lingon men även revlummer finns det rikligt av. Enbuskar är också vanligt här. På de 

äldre granarna finns gammelgransskål NT och garnlavNT och på granlågor påträffades franstagging. På 

sälg påträffades lunglavNT , skrovellavNT och stuplav. 

Bedömning: Naturvärdena är knutna till en granskog med naturskogskaraktärer som äldre grova träd, 

ett rikligt lövträdsinslag och förekomst av rödlistade arter. 

B 10 Backkärr mellan Björnkullarna. 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet utgör en utlöpare 

av Långmyran (objekt B 8) men är nu 

avskild från denna på grund av vägen 

som dragits mellan objekten. Backkärret 

har i sin övre del relativt mycket 

träd i form av senvuxen gran och björk. 

I den övre delen av kärret i kanten mellan 

skogsbestånd och hyggeskant är 

en källa belägen från vilken en mindre 

bäck emanerar som sedan rinner ner 

över kärret. Runt källan finns en del 

äldre kvarhållna träd där man bland 

annat på sälgarna kan hitta lunglavNT och skrovellavNT . Vid källan växer diverse 

källmossor som klyvbladsvitmossa, 

37 

47

4skedmossor och kärrskapania tillsammans med källdunört. I den nedre delen är kärret trädbevuxet 

med senvuxna granar och en del spärrgreniga tallar med tjäderbetade toppar. Fältskiktet är tuvigt med 

fattigris och mellanliggande partier av taggstarr. Här växer också en hel del enbuskar och dvärgbjörk. 

Bäcken som rinner ner över kärret flödar i kärrets nedre del ut i ett svämplan vilket utbildar en sumpskog 

med gran och björk, där bland annat kärrmossor och styltstarr trivs. 

Bedömning: Höga naturvärden är knutna till ett naturligt trädbevuxet backkärr med källa och källflöde. 

Källans position och närhet till vägen och hygget gör den känslig för störning varför området runt källan 

bör lämnas intakt 

B 11 Myr och bäck söder om Fjällbergstjärnen 

Klass 2 

Beskrivning: Mindre, svagt till starkt lutande våtmark i anslutning till Fjällbergstjärnens södra inlopp. Den 

smala, grunda bäcken är omgiven av en smal bård av äldre granskog och vattenflödet sprids stundtals 

ut i små blöta videkärr med tuvor av bredbladigt gräs. Den glest trädbevuxna myren domineras av starrarterna 

trådstarr, blåtåtel och flaskstarr med kallgräs i blötare partier och längs mindre dråg som rinner 

ner mot bäcken. Den södra, mer flacka delen av myren består av blötare mjukmatta och små områden 

med vattenspeglar. Kantzonerna mellan myr och ungskog är obefintliga och hygget med ung gran skär 

över bäcken i den norra delen ner mot sjön. På myrens västra del går en smal, trädbeväxt ås med äldre, 

flerskiktad granskog och enstaka äldre sälgar med sälgticka och luddlav. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till naturlig våtmark och bäckmiljö. Det är viktigt att bevara vattenkvaliteten 

vid inloppet till Fjällbergstjärnen. 

48

B9 

B8 

38 

38 

B6 

B11 

Naturvärdesobjekt i 

de centrala delarna 

av Fjällberg 

C1 




C1 

C2 

C4 

C2 

C2 

C3 

C4 

C5 

C6 

C5 

C6 

C7 

C7 

C8 

C7 

C9 

D1 

Ü 

0 0,5 1 km 

D2 

D2 

D2

4C 1 Granskog på Storberget 

39 

Klass 2 

Beskrivning: Gammal gles granskog på Storbergets västra sluttning med stort inslag av björk och sälg. 

Riklig förekomst av hänglavar, främst garnlav, draperar granarnas kronor. Genom hela objektet syns 

gamla nedbrutna, mossöverväxta avverkningsstubbar som vittnar om äldre tiders dimensionsavverkningar, 

men inga gallringar har utförts på de senaste ca 80-100 åren vilket har lett till en granskog 

med naturskogskaraktärer som luckighet, olikåldrighet och gruppställda träd. Gamla högstubbar med 

brandspår förekommer sparsamt i objektet. Förekomsten av död granved är dock sparsam och består 

till stora delar av gamla genomrötade 

granlågor och döda avbrutna björkstammar. 

På en stor andel av de gamla 

granlågorna växer den rödlistade vedsvampen 

gränstickaNT . Lågakontinuiteten 

är bruten då förekomsten av färsk död 

granved är låg. Dock förekommer enstaka 

nybrutna stammar av gran med den 

rödlistade, men förhållandevis allmänna 

grantickanNT . I hela objektet är gamla sälgar 

insprängda i granskogen och på dessa 

växer ett flertal signalarter bl.a. dofttickaVU 

, lunglavNT , skrovellavNT , luddlav och 

stuplav. De gamla granarna och den rika 

förekomsten av död lövved gynnar hackspettar 

och inom objektet förekommer 

såväl tretåig hackspettNT 39 

som spillkråka. 

Vid fältinventeringen stöttes även flera 

dalripor och ett antal orrar. I de norra delarna av objektet finns ett flertal mindre myrar och försumpade 

skogspartier insprängda i den gamla granskogen. Objektet angränsar mot delar av objekt C 2. 

Bedömning: Objektet har höga naturvärden knutna till den långa skogliga kontinuiteten, den variationsrika 

skogsstrukturen samt förekomsten av rödlistade och sällsynta arter knutna till gamla lövträd och 

gamla, murkna granlågor. 

Äldre granskogsbestånd 

med stort 

lövinslag, objekt AP. 

40 

Våtmark med senvuxna 

smågranar, 

övre delen av objekt 

AM. 

50

4 

Beskrivning: Flera mindre våtmarker som ligger insprängda i ett landskapsavsnitt med små moränåsar 

C 2 Mindre myrar norr om Storberget 

Klass 2 

som nyligen avverkats. Våtmarkerna är mestadels fattiga sett till vegetationen och i ringa grad påverkade 

av dikningsingrepp. I kanterna mot fastmark finns enstaka källor och utströmningsområden med 

frodigare vegetation. Delar av objektet sluttar och mellan andra delar finns höjdskillnader som ger ett 

varierat vattenflöde genom och mellan de olika mindre myrarna. 

Bedömning: Våtmarkerna är känsliga miljöer för avvattnande ingrepp och dess naturvärde består i den 

naturliga vegetationen och källmiljöerna. 

C 3 Mindre myr söder om Lill-Storberget 

Klass 2 

Beskrivning: Mindre våtmark i en terrängsvacka mellan Lill-Storberget och en angränsande höjd. 

Objektet är glest trädtäckt i kanterna men öppet centralt. Vegetationen är fattig men längs kanterna 

finns mindre utströmningsområden. I den öppna delen dominerar trådstarr medan kanterna består av 

risvegetation. Vattenflödet i myren går främst mot öster. 

Bedömning: En mindre våtmarksmiljö som är känslig för inverkan på de hydrologiska förhållandena i 

form av minskad tillrinning både högre upp i sluttningarna och i själva torven. 

C 4 Våtmark kring Marabäcken och andra våtmarker i sluttningen mot Leksjön 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet utgörs av ett myrkomplex i svackan mellan Långliden och Storberget samt Storbergets 

nedre sluttning mot Leksjön i söder. Myrarna består nästan helt av fastmattekärr med varierande 

lutning, från plana till sluttande. 

Mindre partier med mossevegetation finns 

också. Vegetationen är genomgående 

av fattig starr- eller ristyp med vitmossor 

som helt dominerar bottenskiktet. I 

Fältskiktet växer mest taggstarr, trådstarr, 

flaskstarr, tuvull och enstaka tuvor blåtåtel. 

Kantzonerna är oftast väl avgränsade 

men i flackare partier bildas ofta en 

övergångszon av sumpskog mot den äldre 

granskog som finns i fastmarkspartiet 

mellan myrarna. I vissa av myrholmarna 

har skogen inte brukats lika hårt som 

omgivande bestånd och här finns en del 

mycket gamla träd lämnade. På gamla 

40 

51

4träd i våtmarkerna och i myrkanter hittas arter som knottrig blåslav NT och gammelgransskål NT tämligen 

frekvent. Våtmarkerna är helt opåverkade av dikning eller annan markavvattning. Delar av våtmarksobjektet 

ingår också i ett större våtmarkskomplex som bedömts vara av naturvärdesklass 2, höga naturvärden, 

i våtmarksinventeringen. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till den naturliga miljön. Förekomster av rödlistade arter i objektet 

och i kantzoner mot mer påverkade objekt bidrar till det höga naturvärdet. Att objektet sluttar i stora 

delar gör det extra känsligt för erosion som följd av ingrepp och markavvattning. Objektet bör lämnas 

intakt. 

C 5 Våtmarker mellan och norr om Lill-Storberget och Långliden 

Klass 2 

Beskrivning: Ett flertal sammanhängande våtmarker som alla sluttar svagt till måttligt mot norr och 

nordväst. Det är till allra största delen fastmattekärr men med mindre partier av mossetyp där myrarnas 

lutning avleder vatten från omgivningarna och ger upphov till mossevegetation. Vegetationen 

är fattig till intermediär med inslag av mer krävande arter som blodrot, blåtåtel och mindre krävande 

brunmossor i de starrbevuxna kärren. I mossepartierna växer främst ljung, tuvull och bärris. Omgivande 

skogsmark är till största delen avverkad och endast smala kantzoner finns ibland lämnade mot myren. 

I objektet ingår dock ett mindre parti med delvis gransumpskog kring en mindre bäck som rinner genom 

våtmarkerna i nordväst. I den nordöstra delen är objektet påverkat av ett mindre dikessystem men 

den avvattnande effekten sträcker sig bara några meter från diket. På äldre gran i myrkanten hittades 

knottrig blåslav NT . 

Bedömning: Naturvärdena består främst av ett naturligt våtmarksområde med variation i växtsamhället 

tack vare den varierade lutningen och vattengenomströmningen. Trots en viss påverkan av dikning 

bedöms objektet ha höga naturvärden. Objektet bedöms också vara känsligt för ytterligare påverkan i 

form av avvattning då det kan komma att kraftigt påverka hydrologin, vegetationen och igenväxning av 

träd. 

C 6 Naturskogsrest på Långliden 

Klass 2 

Beskrivning: Objektet utgörs av två mindre områden med naturskogsartad skog som lämnats vid avverkningar 

på Långliden. Bestånden är grandominerade med stort inslag av äldre lövträd. Främst består 

lövinslaget av björk men här finns även asp och sälg. Beståndet är dimensionsavverkat för länge sedan 

men fortfarande finns naturskogsstrukturer kvar. Dock saknas de riktigt gamla granarna och ett visst 

glapp i kontinuiteten av död ved kan ses. Beståndet är också troligen brandpåverkat innan avverkningarna 

genomfördes vilket förklara en del av bristen på gammal död ved. Dock finns granlågor med signalarter 

som gränsticka NT och doftskinn NT . På lövträden finns en rik flora av signal- och rödlistade arter 

som doftticka VU , stor aspticka NT , lunglav NT , skrovellav NT , stuplav och luddlav vilka tyder på en långvarig 

kontinuitet av äldre lövträd i beståndet. På de äldre granarna förekommer gammelgransskål NT , knottrig 

52

41 

blåslav NT och allmänt med garnlav NT . På en gran 

sågs den tretåiga hackspettens NT karaktäristiska 

hackspår. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till förekomster 

av hotade arter och ett varierat trädskikt med 

stort lövinslag. 

C 7 Våtmarker kring Sandsjöbäcken 

Klass 2 

Beskrivning: Ett långsträckt sluttande våtmarkskomplex 

utmed Sandsjöbäckens övre del. Objektet 

sluttar som helhet mot sydost men även från 

nordost och sydväst ner mot bäcken. Kring bäckens 

nedre del finns även en smal bård sumpskog. 

Våtmarken består till största del av fastmattekärr 

med gles starrvegetation med dvärgbjörk och ris 

på torrare partier. Enstaka gamla träd finns spritt i 

partier med grundare torv och längs bäckfåran. På 

dessa granar växer knottrig blåslav NT och gammelgransskål 

NT 41 

. I nedre delen korsas våtmarken av 

en skogsbilväg med anslutande diken. I övrigt är 

våtmarken opåverkad av dikning. Kring skogsbilvägen är den avvattnande påverkan endast lokal. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till den naturliga och opåverkade våtmarken. Marken är känslig 

för ingrepp som kan leda till ökad avvattning och upptorkning. 

C 8 Stormyran och anslutande våtmarker 

Klass 2 

Beskrivning: Våtmarken utgörs till största delen av Stormyran, ett tämligen plant öppet fastmattekärr 

samt mer sluttande delar mot norr som ansluter till förgående objekt. Mindre partier med blöta 

mjukmattekärr finns insprängt i Stormyren. I västra delen är objektet påverkat av dikning. Omgivande 

skogsmark är till största delen ungskog med endast marginella skyddszoner mot våtmarken. I östra 

delen gränsar våtmarken dock mot äldre skog. Myren täcks i den sluttande delen av små men gamla 

Spår av den tretåga 

hackpettens nt 

födosök på en högstubbe. 

Objekt C 6. 

53 

4

4granar. Den planare östra delen är mer öppen med endast glest utställda träd. Enstaka tallar finns i 

myrkanterna och de är ofta starkt formade av tjäderns betande av barr. 

Vegetationen är av fattig typ med taggstarr, tuvull, trådstarr och ris som vanliga arter i fältskiktet och 

vitmossor i bottenskiktet. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till opåverkade miljöer med naturlig vegetation och mestadels 

naturlig hydrologi. Objektet bör lämnas intakt och eventuella ingrepp på intilliggande marker planeras 

så att objektets hydrologi behålls intakt. Våtmarkerna bedöms vara särskilt känsliga för ingrepp i de 

sluttande delarna. 

C 9 Våtmarker på västra sidan Hälliden 

Klass 2 

Beskrivning: Ett medelstort sluttande kärr med en större fastmarksholme centralt. Våtmarkerna har 

ett smalt samband med objekt C 8 i öster. Hela våtmarken sluttar svagt åt sydväst och lutningen och 

vattenströmningen har givit upphov till en viss strängbildning i torven. Vegetationen tyder på näringsfattiga 

förhållanden med övervägande vitmossor och starr. Fastmarkspartierna är trots viss påverkan 

av skogsbruk relativt rika på äldre lövträd som sälg och björk. På dessa finns flera rödlistade lavar och 

svampar som lunglavNT , skrovellavNT och dofttickaNT . Skogstrukturen är skiktad med viss diameterspridning 

men de allra äldsta träden saknas. Andelen död ved är tämligen låg och består mestadels av 

förskare granlågor och torrträd samt äldre lövved. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till den naturliga och opåverkade våtmarken. Marken är känslig 

för ingrepp som kan leda till ökad avvattning eller erosion i sluttande partier. 

54

42 

C7 

42 

C7 

C8 

Naturvärdesobjekt i 

de östra delarna av 


C9 




D1 

D2 

D1 

55 

D3 

D7 

D5 

D9 

D8 

D7 D7 

D7 

D9 

D4 

D4 

D9 

4 

Ü 

0 0,5 1 km

4D 1 Våtmark längs bäck 

43 

Klass 2 

Beskrivning: Liten skogsbäck med naturligt 

flöde omgiven av en smal bård av 

gammal granskog. Bäcken bevattnas från 

den omgivande starrmyren som sluttar 

ner mot bäcken från såväl väst som 

öst. Myren består av omväxlande blötare 

fastmatta med starrvegetation (trådstarr, 

blåtåtel, flaskstarr) och torrare fastmatta 

med mossevegetation (ljung, dvärgbjörk). 

I objektets nordvästra del breder ett 

mindre strängflarkkärr ut sig. Över hela 

myren växer utspridda små senvuxna 

granar. Rännilar och dråg från omgivande 

myr skapar mindre områden av tuvig, 

blöt björk- och videsumpskog i flackare partier längs bäcken. Där kan man hitta enstaka grova, gamla 

björkhögstubbar och sälgar. På enstaka gamla granar och sälgar längs bäcken växer bl.a. den rödlistade 

grantickanNT 43 

samt sälgticka. Rakt över myren, mellan två hyggen, går en nybruten skogsbilväg med 

stora diken som till viss del påverkar myrens naturliga vattenflöde. 

Bedömning: Den variationsrika mosaiken av omväxlande bäckmiljöer, öppen, sluttande myr, lövrik 

sumpskog samt äldre granskog på fuktig mark vittnar om höga naturvärden och skapar en god häckningsbiotop 

för arter som t.ex. orre och järpe. 

D 2 Granbergsmyran 

Klass 2 

Beskrivning: Större, öppen starrmyr på plan mark av i huvudsak blöt fastmatta med ett fältskikt dominerat 

av trådstarr, flaskstarr och taggstarr. Södra delen av myren är blötare med mjukmatta och flera 

mindre gölar och grunda flarkar med kallgräs, flaskstarr och dy/sumpstarr i fältskiktet och endast tidvis 

vegetationsfria vattenspeglar. Den ena gölen omges av en sträng av lågvuxen gran och tall. Den nordöstra 

och sydvästra delen av myren är trädbeväxt av gles, senvuxen gran och fältskiktet blandas till större 

del med mossevegetation som ljung och dvärgbjörk. Myren är till största delen omgiven av äldre, lövrik 

Omväxlande bäckmiljöer 

nedanför 

starrmyren, objekt 

D 1 

44 

Myr med mindre 

gölar och grunda 

flarkarr, objekt D 2 

45 

Knotig myrtall vid 

objekt D 3. 

56

45 

granskog med gamla, knotiga och lav- 

behängda träd. Kantzonerna är naturligt 

variationsrika och hyser höga naturvärden 

knutna till gammal skog i anslutning till 

våtmark. I södra myrkanten sågs lavskrika 

vid fältinventeringen. 


till naturlig, variationsrik våtmark med 

naturliga kantzoner mot gammal, lövrik 

granskog. 

D 3 Myr söder om Granberget 

Klass 2 

44 

Beskrivning: Mot sydost sluttande starrmyr 

på fastmatta av såväl vit- som björnmossa 

med stort inslag av senvuxen gran, björk och enstaka tall. Fältskiktet består till stora delar av torrare 

mossevegetation med stort inslag av dvärgbjörk men genom myren går några små blötare dråg med 

trådstarr, flaskstarr och kallgräs. Inom objektet finns flera insprängda öar av äldre granskog och myren 

angränsar i söder och väster till äldre 

granskog. Myren är till synes opåverkad 

av markavvattningsåtgärder och leder i 

sydostlig riktning vidare ner mot Bergmyrbäcken. 

57 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till 

opåverkad våtmarksmiljö med stort inslag 

av gammal, senvuxen granskog. 

4

4D 4 Blandmyr 

Klass 2 

Beskrivning: Plan eller svagt sluttande blandmyr på omväxlande blöt fastmatta av vitmossa och 

starr, bl.a. trådstarr, taggstarr och flaskstarr, samt torrare, trädbeväxta mossepartier i östra delarna av 

myren. Förekomsten av örter som t.ex. kärrspira vittnar om en viss näringsrikedom i marken. På blötare 

centrala partier på myren växer mindre träd och fältvegetationen domineras av arter som kallgräs och 

flaskstarr. Längs myrkanterna i sydöstra delarna växer rikligt med senvuxna granar och björkar ut i myren. 

Det finns även flera mindre myrholmar med högvuxna gamla granar samt enstaka grova, knotiga 

myrtallar i de östra delarna av myren där mossevegetation dominerar i fältskiktet. Myren fortsätter i 

östlig riktning i en smal tarm som sluttar ner genom den äldre granskogen mot Ledningsvall. Denna del 

av myren är i sin helhet bevuxen av senvuxna granar och längs myren rinner flera mindre dråg. 

Bedömning: Myren är opåverkad av avvattningsföretag och har naturvärden knutna till naturlig våtmark 

med inslag av gamla, senvuxna barrträd. 

D 5 Sträng-flarkkärr 

Klass 2 

Beskrivning: Plant, öppet kärr med omväxlande 

grunda flarkar och låga ej träd- eller 

buskbeväxta strängar. I de grunda flarkarna 

sticker det upp kallgräs och tuvor 

med flaskstarr. Kärret runt de vattenfyllda 

ytorna består, liksom de grunda strängarna, 

av blöt mjukmatta bevuxen med 

starrarter som flaskstarr, taggstarr och 

trådstarr. Kärret är i huvudsak omgivet 

av hyggen och ungskog utan, eller med 

endast smala kantzoner. Kärret är hydrologiskt 

sammanbundet med Granbergsmyran 

i väster och ett större sluttande 

våtmarksområde i sydost som leder ner 

till Bergmyrbäcken. 

46 


till den blöta våtmarken med ett flertal 

vattenspeglar, en viktig biotop för bl.a. våtmarksfåglar. Naturvärdena hämmas dock av de obefintliga 

kantzonerna och det förhållandevis strukturfattiga sträng-flarkkärret. 

58

46 

D 7 Mindre kärr 

Klass 2 

Kärr med grunda 

flarkar, objekt D 5 

Beskrivning: Kluster av sju små naturliga skogskärr på sluttande 

mark av såväl lågstarr som mossevegetation. Kärren 

är till stora delar trädbevuxna med senvuxen granskog 

med stort björkinslag. De försumpade kantzonerna mot 

den äldre granskogen hyser höga naturvärden knutna till 

gammal lövrik gransumpskog. I dessa miljöer är andelen 

klen död ved hög och här växer bl.a. den rödlistade 

dofttickanVU och signalarten stuplav på gamla senvuxna 

sälgar. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till naturliga skogskärr 

med omgivande gransumpskog och inslag av rödlistade 

arter. 

47 

Gammal myrtall i 

objekt D 7. 

59 

47 

4

4D 8 Gammal grannaturskog - Granberget 

48 

Klass 1 

Beskrivning: Gammal grannaturskog på Granbergets 

nordsluttning samt östra bergsbrant. 

På bergets nord- och nordostsluttning växer 

gles, grovstammig ca 100-150-årig granskog, 

rikt draperad med garnlav och med ett stort 

inslag av grov död granved i olika nedbrytningsstadier. 

Många granar har vida kronor 

med grenar ner till marken. Det finns gott om 

grova, gamla lågor med rödlistade arter och 

signalarter som t.ex. rynkskinn NT , gränsticka 

NT NT , doftskinn och blodticka. På bergets topp 

och i rasbranterna är inslaget av björk och 

sälg stort och det finns även enstaka grövre 

aspar. Vissa delar är helt dominerade av 

grovstammig björk och död björkved angripen 

av vedsvampar som t.ex. eldticka och 

fnösketicka. På sälgarna växer rikligt med 

lunglav NT , skrovellav NT , stuplav och luddlav. 

På gamla urholkade granhögstubbar finns 

spår från äldre tiders bränder och på granstammar 

syns spår av tretåig hackspett NT 

och spillkråka. Den östra bergbranten med 

lodräta sidor och flera skyddade avsatser är 

en möjlig häckningsplats för pilgrimsfalkVU . 

En visuell avsökning med handkikare från 

vägen visade dock inga spår av falkhäckning i 

form av avföring på bergssidorna eller risbon 

på bergets avsatser. Det var dock svårt att 

avgöra då det fanns snöfläckar på berget vid 

inventeringstidpunkten. 

Drygt 150 årig gran i 

objekt D 8 

49 

Död granved i objekt 

D 8 

48 

49 

60

4 

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till gammal grannaturskog med kontinuitet av död ved 

och stort inslag av lövträd och rödlistade arter knutna till urskogsartade skogsmiljöer. Objektet bör 

undanhållas från intrång då sådana bestånd är känsliga för ingrepp som t.ex. vägdragning då det ökar 

tillgängligheten och därmed underlättar skogsavverkningar. 

D 9 Myr 

Klass 2 

Beskrivning: Mindre våtmarksområde flera mindre kärr i utredningsområdets nordöstra hörn i nära 

anslutning till Granån. Den södra delen av myren, utanför objektsgränsen, är kraftigt påverkad av ett 

större system av djupa diken med upptorkning och tuvbildning som följd. De östsluttande myrarna i 

anslutning till vägen har en relativt kraftig sluttning och består av torrare fastmatta med omväxlande 

sumpmossor och friskmossor och i huvudsak mossevegetation som ljung och kråkbär. Myren nedanför 

vägen har påverkats av vägens diken och håller på att växa igen av gran och tall. På dessa torrare 

delar växer ett flertal större, gamla myrtallar. De norra och östra delarna av våtmarken består av plana, 

öppna starrmyrar på blötare fastmatta. En mindre vattensamling har bildats i en kil som sträcker sig in i 

granungskogen. I den äldre granskogen norr om vattensamlingen stöttes två ripor vid fältinventeringen. 

Bedömning: Höga naturvärden knutna till våtmarker i nära anslutning till Öreälvens Natura-2000 

område. Området är dock till viss del påverkat av vägdragning och närliggande dikade våtmarker vilket 

påverkar våtmarkens naturvärden negativt och gör objektet till ett mindre prioriterat objekt. 

61

5 Arter 

I det här kapitlet beskrivs områdets djurliv och de speciella arter som finns eller antas finnas i 

området. Djurlivet beskrivs dels utifrån vad som faktiskt noterats inom inventeringsområdet och 

dels utifrån vad som förekommer i omgivande landskap. Områdets vegetation har beskrivits i 

tidigare kapitel under respektive naturmiljö. Här tas endast speciella naturvårdsintressanta arter 

upp och arter som omfattas av artskyddsförordningen. 

Djurliv 

Fåglar 

Naturvärdesinventeringen utfördes i oktober, det vill säga långt efter fåglarnas häckningsperiod. Merparten 

av de arter som ses i den norrländska skogsmiljön under sommartid saknas under oktober. Kvar 

finns enbart de härdigaste flyttfåglarna och de fåtaliga stannfåglar man finner i Norrlands inland. 

Observationerna från fältbesöket ger därför ingen heltäckande bild av fågellivet i området. De observationer 

som gjordes ger dock, tillsammans med kunskap om naturmiljön, en viss bild av områdets 

fågelliv. 

Under fältbesöken observerades vanliga skogsfåglar som korp, kråka, nötskrika och lavskrikaNT . Lavskrika 

är upptagen på den nationella rödlistan som nära hotad. Arten uppvisar en stark tillbakagång 

och orsaken är i första hand skogsbrukets påverkan på inlandets och de fjällnära skogarnas strukturer. 

Här var den dock inte ovanlig i de äldre granskogarna. Talltita sågs ofta i s.k. meståg som även innehöll 

enstaka tofsmesar, talgoxar, någon trädkrypare samt enstaka kungsfåglar. Även tatlltitan är en art som 

minskat starkt i det brukade skogslandkapet men här fanns den tämligen frekvent förekommande. 

Flera mindre flockar med korsnäbb sågs samt en flock tallbitNT . Dessa arter rör sig mycket i landskapet, 

särskilt under höst och vinter, och det kan därför inte avgöras om de härstammade från området eller 

var på flyttning. Inga rovfåglar observerades under inventeringen, troligen till viss del beroende på den 

dåliga sikt som rådde under flera dagar. Ett exemplar hökuggla sågs dock födosökande över myrarna 

kring Järnesberget. Flera exemplar samt relativt mycket spår sågs av tretåig hackspett, även spår av 

spillkråka sågs i granar. Större hackspett observerades med flera exemplar. Av skogshönsen observerades 

tjädrar, orrar, järpar och dalripor i tämligen stora antal vilket tyder på att föryngringen i trakten varit 

god under året. 

Den art i området som i störst utsträckning skulle kunna påverkas av en vindkraftetablering är kungsörn. 

Kungsörn bor och rör sig ofta kring höjder i skogslandskapet. Dessutom flyger de ofta på en sådan höjd 

att risk för kollision med vindkraftverk föreligger. Inventeringsområdet ligger i ett landskap där det finns 

relativt gott om kungsörn. 

62

5 

Området kring Fjällberg kommer därför att närmare inventeras med avseende på kungsörnsförekom- 

ster och den behandlas därmed inte närmare i denna rapport, förutom att konstatera att inga kungsörnar 

noterats under inventeringen. 

Några våtmarksfåglar som vadare, gäss eller lommar sågs av naturliga skäl inte under inventeringen, 

men det bedöms finnas en del miljöer som sjöar, tjärnar och myrar som kan utgöra boplats för dessa 

arter. 

Större fåglar så som gäss, svanar och tranor kan också kollidera med vindkraftverk när de är på sträck. 

Inventeringsområdet bedöms dock inte vara en viktig sträckled för flyttande rovfåglar, gäss, svanar eller 

tranor. 

Fladdermöss 

Någon fladdermusinventering har inte gjorts i området. Den barrdominerade skogen bedöms dock inte 

hysa några rika förekomster av fladdermöss. Av Sveriges 19 olika fladdermusarter är det bara nordisk 

fladdermus och Brandts fladdermus som återfunnits så här långt norrut. Båda arterna kan jaga i barrskog. 

Brandts fladdermus är en utpräglad skogsart som ofta påträffas i triviala barrskogar. De jagar på 

låg höjd i gläntor, bryn eller inne i skogen. Nordisk fladdermus jagar i öppet landskap och i öppna gläntor 

i skogen. Arten bildar nästan alltid sina yngelkolonier inne i hus. Med tanke på avståndet till närmsta 

bebyggelse torde förekomsten inom inventeringsområdet därför inte vara särskilt stor. 

Övriga däggdjur 

Vad gäller djurlivet i området så finns här både björn, älg och skogshare. Flera älgar sågs under inventeringen 

och det kan även noteras att älgjakt bedrevs för fullt i området, med gott resultat. Även allmännare 

skogsarter såsom räv, mård och ekorre antas förekomma. Hermelin, småvessla och olika sorkarter 

förekommer i varierande antal mellan olika år. Under inventeringen sågs en mängd spår efter smågnagare 

i den snö som föll. 

Björn är enligt länsstyrelsen vanligt förekommande i länet och resultat från 2004 års spillningsinventering 

visar att de är särskilt vanliga i trakterna runt Åsele. Inventeringsområdet ligger vidare inom den del 

av länet som har en fast reproducerande stam av lodjur. LodjurNT är upptagen på den svenska rödlistan 

som nära hotad. Det finns också indikationer på att järvVU kan förekomma i skogslandet i den här delen 

av länet. Några riktade inventeringsinsatser har dock inte gjorts. Inventeringsområdet vid Fjällberg 

bedöms dock ha de kvaliteter som skogslevande järv brukar attraheras av. Järv är upptagen på den 

svenska rödlistan som sårbarVU och skogslevande järvar är särskilt ovanligt. De senaste femtio åren har 

vargEN endast förekommit tillfälligt och inte reproducerat sig i länet. Enstaka individer dyker upp varje år 

och försvinner igen efter en kortare eller längre period. Vargar kan dyka upp var som helst i länet, men 

under senare år har flera observationer gjorts i trakten mellan Lycksele och Åsele. I trakten kring inventeringsområdet 

finns under delar av året både ren och vandringsälg, något som skulle kunna attrahera 

varg. Man skulle kunna tänka sig att området längre tillbaka i tiden har hyst en stam av vargEN . Varg EN är 

upptagen på den svenska rödlistan som starkt hotad. 

63

5Artskyddsförordningen 

Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 1 finns förutom fåglar och fladdermöss inga 

kända förekomster varken i inventeringsområdet eller i dess närhet (enligt egna observationer och uppgifter 

från Artportalen). De arter ryggradsdjur man skulle kunna tänka sig ändå förekom här är åkergroda, 

björn, lo och järv. Åkergroda lever i såväl öppna marker som barrskogsmiljöer och är i en stor del av 

landet den vanligaste grodarten. Även järv och lodjur förekommer i regionen och uppehåller sig troligen 

då och då i närheten. Dock finns inga uppgifter om föryngringar från området. Två av de växtarter som 

omnämns i bilaga 1 förekommer i trakten. Det är myrbräckaNT och lappranunkel. Ingen av dessa arter 

noterades vid inventeringen. Inga noteringar av myrbräckans typiska miljö järnrika kärr gjordes och arten 

bedöms inte finnas inom inventeringsområdet. Lappranunkeln är främst knuten till sumpskogar och 

kan mycket väl finnas även om den inte hittades vid inventeringen. Den är dock i artportalen rapporterad 

från Kallkällmyrbäcken, naturvärdesobjekt A 28. Av de arter ryggradsdjur som listas i Artskyddsförordningens 

bilaga 2 skulle huggorm, kopparödla, skogsödla, vanlig groda och vanlig padda kunna finnas 

i omgivningarna. 

Av de växter som listas i förordningens bilaga 2 påträffades vid inventeringen revlummer och mattlummer. 

Troligen sågs även enstaka jungfru marie nycklar i området men de var vissna och överblommade. 

Orkideer som skogsnycklar, knärot eller spindelblomster kan mycket väl finnas liksom plattlummer och 

lopplummer. Både spindelblomster och jungfru marie nycklar finns rapporterade i artportalen från det 

närliggande Flatberget. Dessa arter är dock ofta tämligen allmänna och förutsättningarna för arterna i 

landskapet är goda. Inga särskilt mineralrika områden noterades som kan ge upphov till en rikare orkideflora. 

Inga insekter eller andra ryggradslösa djur eftersöktes vid inventeringen. Av de lavar som finns 

upptagna i bilaga 2 förekommer både långskägglav och varglav i regionen inom några mil från inventeringsområdet. 

Ingen av dessa sågs dock vid inventeringen och det är inte troligt att de förekommer. Av 

svamparna förekommer doftticka allmänt till sparsamt på äldre sälgar i de flesta äldre skogsbestånd 

i inventeringsområdet. De rikaste förekomsterna 

finns inom naturvärdesobjekten men den förekommer 

även i övriga skogar och på enstaka kvarstående 

sälgar i ungskogar och hyggen. Av mossor är det 

Rödlistan 

främst långskaftad svanmossa och käppkrokmos- 

Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk 

sa man kan förvänta sig att finna då de är noterade 

att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt 

fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om 

i regionen. De är främst knutna till mineralrika kärr 

deras populationer befinner sig i kraftig minskning. 

och källor. Ingen av dem sågs dock under invente- 

Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och 

ringen och ingen lämplig livsmiljö noterades heller. 

en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist 

(DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar 

(VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). 

Inventeringen bedrevs delvis med ett snötäcke på 

Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med 

marken och vissa artförekomster kan därmed ha 

en gemensam term för hotade arter. 

förbisetts eller missats. 

Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken 

enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. 

64 

Den senaste rödlistan publicerades 2010.

51 

50 

5 

De rödlistade arter som hittats i samband med inventeringen eller finns noterade från inventerings- 

Rödlistade arter 

området sedan tidigare i artportalen redovisas nedan i en tabell. Av fåglar så sågs tretåig hackspettNT , 

lavskrikaNT och tallbitNT . 

En av de tämligen 

vanligt förekommande 

rödlistade 

arterna är dofttickan 

VU 

51 

50 

Den kanske mest 

frekvent förekommande 

rödlistade 

arten i inventeringsområdet 

är 

lunglav NT , här växer 

den tillsammans 

med skrovellav NT 

65

5Signalarter och rödlistade arter av svampar och lavar 

som påträffats i inventeringsområdet 

Ostticka VU är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart för granskogar med höga naturvärden. Arten 

är i norra Sverige knuten till urskogsartade bestånd med långvarig kontinuitet av grova granlågor. Ostticka 

åtföljs nästan alltid av andra ovanliga och rödlistade arter. Inom inventeringsområdet har ostticka tidigare 

noterats i det område som är föremål för pågående reservatsbildning. 

Stjärntagging NT är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart för granskogar med höga naturvärden. Arten 

är i norra Sverige knuten till gamla skogsbestånd med låg påverkangrad och med kontinuitet av död ved 

i olika nedbrytningsgrad. Stjärntagging åtföljs ofta av andra ovanliga och rödlistade arter. Inom inventeringsområdet 

har stjärntagging tidigare noterats i det område som är föremål för pågående reservatsbildning. 

Rynkskinn NT växer på granlågor och är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart för skogar med höga 

naturvärden. Inom inventeringsområdet har rynkskinn tidigare påträffats i det område på Järnesberget som 

är prioriterat för reservatsbildning. 

Doftskinn VU är enligt Skogsstyrelsen är doftskinn en mycket god signalart för urskog. Arten påträffas i helt 

eller nästan helt orörda granskogar med lång kontinuitet av grova lågor, ofta i brandrefugier. Inom inventeringsområdet 

påträffades doftskinn i flera av naturvärdesobjekten. 

Gränsticka NT är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart som är knuten till restbestånd av barrnaturskog 

med lång kontinuitet av grov död ved. Gränsticka växer på grova granlågor i skogar med konstant hög 

luftfuktighet. Arten påträffas ofta tillsammans med andra ovanliga eller rödlistade arter. Inom inventeringsområdet 

påträffades gränsticka i flera av naturvärdesobjekten. 

Rosenticka NT är enligt Skogsstyrelsen en bra signalart för granskogar med höga naturvärden. Rosenticka 

växer på grova granlågor i brandrefugier. Lågorna ska helst ha bildats genom naturliga stambrott på rötskadade 

granar. Arten kräver inte helt orörda skogar utan förekommer även i plockhuggna bestånd. Inom 

inventeringsområdet påträffades rosenticka i flera av naturvärdesobjekten. 

Ullticka NT är en art som växer på granlågor. Ullticka är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart inom 

hela sitt utbredningsområde. 

Gammelgransskål NT är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart som visar på grannaturskogar med 

höga naturvärden. Arten växer på gamla granar, normalt äldre än 150 år, oftast med grov bark. Speciellt allmän 

är den på senvuxna granar i lite fuktigare miljöer. Inom inventeringsområdet hittades gammelgranskål i 

många av de äldre skogsbestånden. 

Doftticka VU växer på gamla levande sälgar, gärna i olikåldriga, luckiga och lövträdsrika barrnaturskogar i 

fuktiga lägen. Doftticka är enligt Skogsstyrelsen en bra signalart för skogsområden med höga naturvärden. 

Inom inventeringsområdet noterades doftticka på ett flertal lokaler. 

Trådticka är enligt Skogsstyrelsen en medelgod signalart som indikerar fuktiga granskogsbiotoper som ofta 

hyser ovanliga och rödlistade arter. Arten växer främst på grova granar, både levande och döda. 

Stor aspticka NT är enligt Skogsstyrelsen en bra signalart för skogsmiljöer med gammal asp, vilka normalt 

har höga naturvärden. På växtplatserna förekommer ofta långvarig lövträdskontinuitet. Inom inventeringsområdet 

påträffades stor aspticka i äldre skogsbestånd med inslag av asp, t.ex. i bestånden på Långliden 

Lunglav NT anges av Skogsstyrelsen som en av vårt lands främsta signalarter. Skogsstyrelsen menar vidare 

att artens samtliga förekomster bör uppmärksammas från naturvårdssynpunkt, då många lokaler även 

hyser andra ovanliga och rödlistade arter. Lunglav får anses allmän inom inventeringsområdet och förekommer 

här spritt på gamla sälgar. 

66

5 

sälgar. Den växer ofta på samma träd som åtminstone någon av bårdlav, luddlav, lunglavNT eller skrovellavNT . 

Skrovellav NT anges av Skogsstyrelsen som en mycket bra signalart och signalerar överallt miljöer med höga 

naturvärden. Den är nära släkt med lunglaven ovan och de båda arterna växer ofta tillsammans. Skrovellav 

är ovanligare än lunglav inom inventeringsområdet vilket också verkar gälla generellt i norra Sverige nedanför 

fjällskogen. Inom inventeringsområdet förekommer skrovellav på gamla sälgar i de äldre skogsbestånden. 

Stuplav anges av Skogsstyrelsen som en mycket bra signalart för skogar med höga naturvärden i hela sitt 

utbredningsområde. Inom inventeringsområdet är stuplav en relativt allmänt förekommande art på gamla 

Bårdlav anges av Skogsstyrelsen precis som stuplav vara en mycket bra signalart för skogar med höga 

naturvärden i hela sitt utbredningsområde. Arten är vanlig i gammelskogar och växer då på gamla sälgar 

och aspar. Inom inventeringsområdet är bårdlav en relativt allmänt förekommande art på gamla sälgar. Den 

växer ofta på samma träd som åtminstone någon av stuplav luddlav, lunglav eller skrovellav. 

Luddlav har enligt Skogsstyrelsen samma signalartsvärde som bårdlav och stuplav. Inom inventeringsområdet 

påträffades dessa på gamla sälgar i det område som är föremål för pågående reservatsbildning. 

Rödbrun blekspik NT växer på murkna stubbar och vid basen av gamla träd, främst björk och gran, i skuggiga 

och fuktiga naturskogar, gärna vid fuktdråg och bäckar. Fynd av rödbrun blekspik tyder enligt Skogsstyrelsen 

på lång skoglig kontinuitet med ständigt inslag av gamla träd och död ved i olika nedbrytningsstadier. Inom 

inventeringsområdet har rödbrun blekspik tidigare noterats i det område vid Järnesberget som är prioriterat 

för reservatsbildning. 

Liten sotlav VU är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart i fuktig granskog med höga naturvärden. 

Liten sotlav växer vid basen av grovbarkiga granar och åtföljs nästan alltid av andra ovanliga och rödlistade 

arter. Inom inventeringsområdet har liten sotlav tidigare noterats i det område vid Järnesberget som är prioriterat 

för reservatsbildning. 

Granticka NT är enligt Skogsstyrelsen en bra signalart för granskogar med höga naturvärden. Granticka förekommer 

i flera av naturvärdesobjekten. 

Harticka NT är enligt Skogsstyrelsen en bra signalart för granskogar med höga naturvärden. Inom inventeringsområdet 

har harticka tidigare noterats i det område som är biotopskyddsområde, naturvärdesobjekt 

A28. 

Knottrig blåslav NT är en nordvästlig art som enligt Skogsstyrelsen signalerar höga naturvärden för skogar 

med lång opåverkad kontinuitet. Arten växer främst i halvexponerade lägen på gran, björk och sälg i 

halvöppna granskogar. I inventeringsområdet påträffades arten på flera granar inom de flesta naturvärdesobjekten. 

Garnlav NT är enligt Skogsstyrelsen en god indikatorart främst i den södra och mellersta delen av landet. 

Ymniga förekomster med inslag av fertila garnlavar är dock en signal på skog med höga naturvärden i hela 

landet. Arten är känslig för kontinuitetsbrott. Garnlav är en utpräglad barrskogsart. I inventeringsområdet är 

arten tämligen allmän och förekommer främst på senvuxen gran i myrkanter och på äldre och grövre granar 

i de äldre barrskogsbestånden. 

Skinnlav NT signalerar enligt Skogsstyrelsen alltid skogsmark med höga naturvärden och påträffas främst på 

asp i områden med lång kontinuitet av grova lövträd. I inventeringsområdet påträffades arten på asp. 

Vedticka är enligt Skogsstyrelsen en bra signalart för barrskogar med höga naturvärden i framförallt den 

södra hälften av landet, där den är knuten till äldre barrskogar med lång kontinuitet av död ved. Arten är 

nedbrytare av främst barrträdsved. I inventeringsområdet påträffades arten relativt ofta i de äldre barrskogsbestånden. 

Violettgrå tagellav är enligt Skogsstyrelsen en bra signalart för barrskogar med höga naturvärden. Inom 

inventeringsområdet påträffades arten med enstaka exemplar på Mossaberget. 

67

6 Bedömningar 

I detta kapitel redovisas en samlad bedömning av områdets naturvärden. 

Naturmiljö 

I samband med naturvärdesinventeringen identifierades ett antal områden som bedömdes hysa höga 

eller mycket naturvärden. Det rör sig om våtmarker, sumpskogar och skogar. Objekten varierar i storlek 

från mycket små våtmarker, bäckmiljöer eller beståndrester av naturskog till betydande skogsområden 

och vidsträckta myrar. Större delen av inventeringsområdet bedömdes däremot ha vissa, låga eller inga 

naturvärden. Lägst värden har de stora arealerna kraftigt skogsbrukspåverkad mark bestående av hyggen 

eller ungskogar med ensartade planterade bestånd. I de äldre skogsbestånd som ej bedömts som 

höga naturvärden finns fortfarande vissa naturvärden, främst knutna till de gamla lövträd som finns 

där. Dessa är dock mer eller mindre glest spridda i bestånden och bedöms inte motivera en naturvärdesklassning 

av hela bestånden. Hoten mot dessa miljöer är främst associerade med skogsbruk. 

Det skogliga nyttjandet i höglänta inlandsområden har historiskt sett ofta varit lågintensivt och huvuddelen 

av inventeringsområdets barrnaturskogar har tidigare endast plockhuggits och sedan lämnats 

outnyttjade för skogsbruk under lång tid. Det finns även smärre partier med urskogsartad skog utan, 

eller med endast marginella spår, av mänsklig påverkan. Vissa av naturskogarna är också naturligt 

formade av bränder. Dessa naturskogar och urskogsartade skogar innehåller bitvis mycket höga naturvärden 

knutna till skogens struktur, historik och lång kontinuitet av träd och död ved. Här finner man 

också en artrikedom av rödlistade arter, ofta vedsvampar knutna till förekomsten av död ved, men även 

lavar och vedsvampar knutna till förekomster av gamla lövträd. Även i de bestånd som varit upprepat 

genomhuggna med avseende på i första hand grovt timmer, finns sparsamma mängder gamla träd och 

ett inslag av lövträd oftast kvar och till dessa är höga naturvärden knutna. Många av dessa naturskogar 

och urskogsartade skogar har idag dock inget formellt skydd så det finns inga formella hinder för att 

de kommer att slutavverkas inom de ramar som skogsbruket bedrivs, vilket skulle medföra stor negativ 

påverkan på dess naturvärden. I praktiken är de dock ofta avsatta som naturvårdsavsättningar hos de 

större skogsägarna eller betraktas som för lågproduktiva för lönsamt skogsbruk. För vissa höglägesskogar 

gäller också att de antingen betraktas som impediment och därmed inte får avverkas, eller att 

avverkning inte kan ske med hänsyn till svårigheten att föryngra. 

Inventeringsområdet är beläget inom en så kallad värdetrakt för skogliga naturvärden (se sid 21). Det 

är större terrängavsnitt eller landskap där länsstyrelsen i sin strategi för skogsskydd har identifierat en 

hög andel höga naturvärden. För att knyta samman dessa och kunna skapa en ”grön infrastruktur ” där 

arter kan förflytta sig och finna livsutrymme är det viktigt att man i sådana här biologiskt rika områden 

vidmakthåller ett rumsligt samband mellan biotoper med höga naturvärden. Då kan arter ha möjlighet 

att spridas, förflytta sig och därigenom ha en stabil genetisk bas i populationen. Små och isolerade 

68

6 

förekomster är oftast känsligare för störningar än stora och mer diversa förekomster. Det gäller på flera 

olika ekologiska nivåer, både att miljöer med flera arter är tåligare mot förändring och att artförekomster 

med bred genetisk variation är tåligare mot lokala utdöenden. Att minska fragmenteringen är en 

viktig åtgärd för att bibehålla, eller iallafall minska, risken för att arter försvinner ur skogsekosystemen. 

Många av de ovanliga arterna är specialiserade och har korta spridningsavstånd. Därför är även mycket 

små områden med höga naturvärden viktiga även på ett landskapsperspektiv och i ett nationellt 

bevarandeperspektiv då de kan utgöra passager mellan större och livskraftigare miljöer. De områden vi 

identifierat som höga naturvärden i den här inventeringen är alla exempel på sådana viktiga miljöer. De 

har förutsättningar att hysa en mängd arter som inte finner lämpliga livsmiljöer i en hårt brukad eller exploaterad 

miljö. De bör därför inte utsättas för åtgärder som riskerar att sänka naturvärdena. Förlust av 

en enda sådan miljö kan innebära att populationer isoleras i högre grad och den totala biodiversiteten 

minskar och arters bevarandestatus försämras. 

De delar av inventeringsområdet som består av produktiv skogsmark som är påverkad av modernt 

skogsbruk har genomgående låga eller mycket låga naturvärden. Skogen utgörs här främst av unga och 

medelålders produktionsskogar av gran och tall eller contortatall. Dessa bestånd är artfattiga. Brukad 

skog och hyggen råder det ingen brist på i landskapet och dess naturvärden är inte känsliga för ingrepp. 

Våtmarkerna inom inventeringsområdet är påfallande lite påverkade av dikningsingrepp och har en till 

allra största delen naturlig hydrologi och vattenflöde. Stötttingfjällsregionen är en mycket våtmarksrik 

region och många av våtmarkerna är belägna i sluttande delar och tämligen högt i landskapet. Våtmarker 

som sluttar och därigenom har en högre vattengenomströmning än plana våtmarker har ofta 

en något högre näringstillgång och rikare vegetation. Sluttande våtmarker är i det norrländska skogslandskapet 

som helhet mindre vanliga och utgör en av Stöttingfjällets karaktäristiska naturtyper. De är 

genom lutning och vattengenomströmning extra känsliga för avvattning och ingrepp i ytskiktet som lätt 

kan leda till erosion i torven. All form av ingrepp eller störning bör undvikas om dessa naturmiljöer ska 

bevaras intakta. 

Om en vindkraftanläggning ska uppföras inom utredningsområdet utan stora konsekvenser för naturvärdena 

kommer det vara nödvändigt med olika former av skadelindrande åtgärder. Dessa kan utgöras 

både av undantagna värdekärnor och anpassningar av anläggningens utformning med utgångspunkt 

från de värdefulla objekt som presenterats i avsnitt 4.2. Det bedöms finnas stora områden som lämpar 

sig för exploatering utan att riskera att påverka områden med höga naturvärden. 

Vattendrag 

Bäckarna i det berörda området är mestadels små men är ofta förknippade med miljöer med höga 

naturvärden. Bäckar och bäckmiljöer bör lämnas intakta eller passeras på ett sätt så att deras hydrologi 

och naturvärden inte påverkas. Alla vattendrag och sjöar inom inventeringsområdet ingår också i Natura 

2000 områdena Lögde- och Öreälven. Det gör att de betraktas som särskilt värdefulla och hänsynskrävande. 

Bedömningen är att om vattendragens naturvärden ska bibehållas måste ingrepp undvikas och 

vägar och anläggningsytor utformas på ett hänsynsfullt sätt. 

69

6Artskyddsförordningen 

De delar av Inventeringsområdet som bedömts hysa vissa eller låga naturvärden bedöms inte heller 

innehålla stora förekomster av arter, förutom fåglar, som omfattas av artskyddsförordningen. Om de 

objekt som bedömts som höga naturvärden lämnas utan påverkan bör risken för negativ påverkan på 

artskyddsförordningens arter kunna minskas betydligt. 

Fåglar 

Den art i området som främst riskerar påverkas av en vindkraftetablering är kungsörn. Den bör dock 

behandlas i en särskild rapport med hänsyn till dess behov av sekretess kring eventuella boplatser eller 

revir. Man känner i dagsläget inte till några häckningar av andra stora rovfåglar eller ugglor inom inventeringsområdet. 

Inventeringsområdet ligger troligen inte i något betydande stråk för flyttande fåglar. För att närmare utreda 

eventuella risker för negativa effekter av vindkraftetableringar med avseende på fågelförekomster 

bör dock en särskild utredning av fågellivet göras. 

Fladdermöss 

Utifrån hur naturmiljöerna i det aktuella området ser ut görs bedömningen att området inte är särskilt 

betydelsefullt för fladdermöss. Endast för landskapet relativt vanliga arter antas förekomma här och 

då endast i ringa antal. 

70

Källor 

Webbsidor 

Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från www.skogsstyrelsen.se 2011- 

09-16 

Information om Natura 2000-områden är hämtade från Naturvårdsverkets kartverktyg ”Sveriges Natura 

2000-områden”, www.naturvardsverket.se 2011-09-16 

Uppgifter om växt och djurförekomster har hämtats från www.artportalen.se 2011-09-16 

Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från www.artdatabanken.slu.se/rodlista 2011-10-06 

Information om vegetationszoner och terrängtyper har inhämtats på www.sna.se 

Information om berggrund och jordarter är inhämtade från www.sgu.se 

Uppgifter om avrinningsområden har inhämtats från www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/sjoar-ochvattendrag 

2011-09-16 

Uppgifter om skyddad natur har inhämtats från www.lansstyrelsen.se/vasterbotten 

Uppgifter om skyddad natur har inhämtats från Länsstyrelsernas GIS-tjänster, www.gis.lst. 

Uppgifter om skyddad natur har inhämtats från Naturvårdsverkets karttjänst - Skyddad Natur, http:// 

sn.vic-metria.nu/skyddadnatur/index.jsf 

Information om rovdjur är inhämtade från www.viltskadecenter.se och www.lansstyrelsen.se/vasterbotten 

De kartor och ortofoton som använts finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige 

Litteratur 

Ahlén, I. 2004: Fladdermusfaunan i Sverige - Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004. Fauna 

och Flora 99(2): 2-11. 

Baerwald, E.F., D’Amours, G.H., Klug, B.J. & Barclay, R.M.R. 2008: Barotrauma is a significant cause of bat 

fatalities at wind turbines. Current Biology 18: 695-696. 

Bernes, C. & Grundsten, C. (red), 1997: Miljön. Sveriges Nationalatlas Förlag. 

Fredén, C. (red), 2002: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas Förlag. 

Gustafsson, L. & Ahlén, I. (red), 1996: Växter och djur. Sveriges Nationalatlas Förlag. 

Nitare, J., 2000: Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsens Förlag. 

Sjörs, H. 1967. Nordisk växtgeografi. Svenska Bokförlaget, Bonniers.

Naturvärdesinventering - Delområde Fjällberg - Nordisk Vindkraft

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?