27.09.2013 Views

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

3Våtmarkerna utgörs av vidsträckta myrkomplex och blandmyrar eller av enskilda mossar, kärr och<br />

backmyrar. Området ligger på gränsen mellan de två naturgeografiska regionerna ”Norra Norrlands<br />

och Finlands barrskogsområden och bergkullslätter” och ”förfjällsregion med huvudsakligen nordligt<br />

boreal vegetation, inre Lappland”. Den förra regionen har kontinental prägel och omväxlande topografi<br />

där vågig bergkull- och viss förfjällsterräng förekommer. Den domineras av morän och torv och är till<br />

största delen belägen ovan högsta kustlinjen. Skogarna är lågproduktiva och består av barrblandskog.<br />

Den senare regionen kännetecknas av kuperad terräng med skogsklädda berg och höjdryggar upp till<br />

drygt 800 m över havet och där emellan skogar, vattensystem och myrmarker. Regionen som helhet är<br />

belägen ovan högsta kustlinjen, varför markerna mestadels är morändominerade. Skogsmarken domineras<br />

av granskog, barrblandskog eller tallskog. Torvmarkerna som har relativt stor utbredning utgörs<br />

huvudsakligen av blandmyrar.<br />

Markanvändning förr och nu<br />

Jakt och fiske har bedrivits i landskapet sedan den senaste inlandsisens avsmältning. Spåren från<br />

denna markanvändning är dock ofta småskaliga och svåra att finna i landskapet. Under första årtusendet<br />

efter Kristi födelse började rennäringen ta form och den har under tusentals år utvecklats från jakt<br />

på vildren till dagens renskötsel (Västerbottens museum). Än idag nyttjas landskapet kring utredningsområdet<br />

årligen av rennäringen. Denna form av markanvändning är synlig i landspaket främst i form av<br />

hagar och skiljestängsel.<br />

Landskapet koloniserades från den senare delen av 1700- talet av bofasta nybyggare. Då klimatförhållandena<br />

och jordmånen var sådana att få områden lämpade sig väl för jordbruk förblev landskapet<br />

relativt glesbefolkat. Nybyggen anlades främst längs älvdalarna, på uddar vid sjöar och högt upp<br />

på sydsluttningar (Västerbottens museum). Än idag är omgivningarna glesbefolkade och små byar<br />

och enskilda småbruk är den bebyggelse man stöter på utmed landsvägarna. Bebyggelsen är främst<br />

koncentrerad till sjöarna och älvdalarna. Andelen uppodlad mark är marginell och sammanfaller med<br />

de bebyggda platserna. Mycket av den odlade marken är idag under igenväxning då andelen aktiva<br />

jordbruk i Sorsele kommun minskar. En levande bygd finns dock fortfarande i den till Bredträsk närliggande<br />

byn Bockträsk.<br />

I det tidiga skogsbruket användes Skellefteälven och Malån för flottning (Västerbottens museum).<br />

Dämningarna av Skellefteälven under 1900- talet har haft stor inverkan på landskapet, både på landskapsbilden<br />

och på möjligheterna för olika typer av markanvändning. Även omfattande dikningar har<br />

genomförts i landskapet vilket påverkat det på ett påtagligt sätt. Idag är den nästan uteslutande markanvändningen<br />

det rationella skogsbruket, vilket på senare tid präglat naturmiljön i hög grad, där olika<br />

bestånd och kalhyggen numer bildar ett lapptäcke i landskapet.<br />

32

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!