Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3Våtmarkerna utgörs av vidsträckta myrkomplex och blandmyrar eller av enskilda mossar, kärr och<br />
backmyrar. Området ligger på gränsen mellan de två naturgeografiska regionerna ”Norra Norrlands<br />
och Finlands barrskogsområden och bergkullslätter” och ”förfjällsregion med huvudsakligen nordligt<br />
boreal vegetation, inre Lappland”. Den förra regionen har kontinental prägel och omväxlande topografi<br />
där vågig bergkull- och viss förfjällsterräng förekommer. Den domineras av morän och torv och är till<br />
största delen belägen ovan högsta kustlinjen. Skogarna är lågproduktiva och består av barrblandskog.<br />
Den senare regionen kännetecknas av kuperad terräng med skogsklädda berg och höjdryggar upp till<br />
drygt 800 m över havet och där emellan skogar, vattensystem och myrmarker. Regionen som helhet är<br />
belägen ovan högsta kustlinjen, varför markerna mestadels är morändominerade. Skogsmarken domineras<br />
av granskog, barrblandskog eller tallskog. Torvmarkerna som har relativt stor utbredning utgörs<br />
huvudsakligen av blandmyrar.<br />
Markanvändning förr och nu<br />
Jakt och fiske har bedrivits i landskapet sedan den senaste inlandsisens avsmältning. Spåren från<br />
denna markanvändning är dock ofta småskaliga och svåra att finna i landskapet. Under första årtusendet<br />
efter Kristi födelse började rennäringen ta form och den har under tusentals år utvecklats från jakt<br />
på vildren till dagens renskötsel (Västerbottens museum). Än idag nyttjas landskapet kring utredningsområdet<br />
årligen av rennäringen. Denna form av markanvändning är synlig i landspaket främst i form av<br />
hagar och skiljestängsel.<br />
Landskapet koloniserades från den senare delen av 1700- talet av bofasta nybyggare. Då klimatförhållandena<br />
och jordmånen var sådana att få områden lämpade sig väl för jordbruk förblev landskapet<br />
relativt glesbefolkat. Nybyggen anlades främst längs älvdalarna, på uddar vid sjöar och högt upp<br />
på sydsluttningar (Västerbottens museum). Än idag är omgivningarna glesbefolkade och små byar<br />
och enskilda småbruk är den bebyggelse man stöter på utmed landsvägarna. Bebyggelsen är främst<br />
koncentrerad till sjöarna och älvdalarna. Andelen uppodlad mark är marginell och sammanfaller med<br />
de bebyggda platserna. Mycket av den odlade marken är idag under igenväxning då andelen aktiva<br />
jordbruk i Sorsele kommun minskar. En levande bygd finns dock fortfarande i den till Bredträsk närliggande<br />
byn Bockträsk.<br />
I det tidiga skogsbruket användes Skellefteälven och Malån för flottning (Västerbottens museum).<br />
Dämningarna av Skellefteälven under 1900- talet har haft stor inverkan på landskapet, både på landskapsbilden<br />
och på möjligheterna för olika typer av markanvändning. Även omfattande dikningar har<br />
genomförts i landskapet vilket påverkat det på ett påtagligt sätt. Idag är den nästan uteslutande markanvändningen<br />
det rationella skogsbruket, vilket på senare tid präglat naturmiljön i hög grad, där olika<br />
bestånd och kalhyggen numer bildar ett lapptäcke i landskapet.<br />
32