Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

obrukbara över en längre tid vilket gör att alternativa
betesområden är blir mycket viktiga. Renen styrs av
faktorer som betestillgänglighet och väderlek.
4.3 Samebyarnas
markanvändning i närområdet
49
4
Med trivselland avses ett naturligt samlingsställe
dit renarna tar sig om de själva får välja.
Det är områden som har en utformning som gör
att renarna naturligt söker sig dit. Ofta finns bra
förutsättningar för bete och renarna stannar där.
Trivsellanden är viktiga för att kunna hantera en
större renhjord. Idag finns inte så många naturliga
samlingsplatser kvar eftersom skogsbruk och
annan markanvändning fragmenterat (delat upp)
markerna.
Trivselland
Bredträsk nyttjas främst som sommarland i samband
med kalvmärkningen. Utredningsområdet Bredträsk
är höglänt och består främst av produktionsskogar
med contortatall. Granliden och Setmyrliden är
Kärnområde
ett trivselland och renarna söker sig uppåt höjderna
Kärnområden är områden som tillfredställer
under varma sommardagar.
renens behov av betesro och utrymme och de
besöks återkommande. Dessa områden nyttjas
Det närmaste kärnområdet av riksintresse finns
för att hålla renen stationär de tider detta är nödvändigt.
Även områden som hör till renhjordens
ca 1,5 km sydöst om utredningsområdet, mellan
reproduktion – brunstland och kalvningsland –
Bockträsk och Adak, och nyttjas för bete och sam-
hör hit.
ling främst under vår, försommar och sommar. Det
Nyckelområde
är också ett kalvningsland under våren och här sker
Nyckelområden utgör ”öar” inom kärnområden
kalvmärkning under sommaren. Området består av
dit renarna naturligt drar sig. Dessa områden
är mycket känsliga för ingrepp och störande
främst gräsmyrar och några små granskogar. Inom
aktiviteter. Tar man bort nyckelområden vid t.ex.
kärnområdet finns en svår passage, Skäppträskån,
skogliga åtgärder tappar kärnområdet sin status.
som ligger söder om Tullbergsdammen. Det är en
skogså med tvära kanter som går längs en flarkmyr.
Det är svårt för renarna att ta sig ner i ån och simma
över. Alternativet, som inte är att föredra, är en trång
passage mellan en myr och en väg. Ca 3 km nordväst
om utredningsområdet finns två kärnområden av
riksintresse, Tjäktjaure och väster om det Viggaure,
båda är kalvningsområden under försommar och kalvmärkningsområden under sommaren. Gammal
granskog ger skydd och tillgång till örter och sia (gräs). En mindre och äldre anläggning finns i Tjäktjaure.
Denna nyttjas för kalvmärkning, men det finns dock ingen bilväg dit. Det nordöstra hörnet av utredningsområdet
berör en av tre flyttleder som nyttjas på våren av Maskaure sameby. Två anläggningar,
i Ljungby och Slagnäs, används i samband med flytten förbi Bredträsk. Den sydligaste av de tre flyttlederna
berörs av utredningsområdet och går mellan Setmyrlidens och Lillbergets toppar, den nordligaste
går längs Skellefteälven och den mellersta intill väg 1018. Främst nyttjar samebyn den nordligaste
flyttleden som går längs med Skellefteälven.
Även rovdjuren trivs i de höglänta områdena, Granliden och Setmyrliden. Norr och sydväst om utredningsområdet
är det brant och där växer tät contortatall. Renarna styrs därför naturligt genom utredningsområdet
längs en viktig flyttled som används under sommaren. På 70-talet dikades ca 3000 ha