Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

More documents

Recommendations

Info

4av myrområdena norddväst om utredningsområdet och följden av det blev att det frodiga sommarbe- tet försvann. För 10-12 år sedan kalvade renarna vid Adak och betade i samma område under sommaren. Betet öster om utredningsområdet räcker inte så länge på somrarna eftersom renarna betat där från vårens kalvning till kalvmärkning på sommaren. De senaste åren har renarna kalvat sydost om Bredträsk men samebyn önskar att renarna skulle kalva nordväst om utredningsområdet och att renarna då kanske skulle stanna i väster fram till hösten och förvintern. De dikade områdena i nordväst har sakta återhämtat sig vilket gör att samebyns renar åter betar där under somrarna. Markerna nordväst om utredningsområdet Bredträsk har nyttjats långt tillbaka i tiden och det finns gott om sommarbete på de stora myrområdena. Ett spärrstängsel sattes upp så att renarna inte skulle fortsätta längre västerut och in på Maskaure samebys marker, se figur 9 bilaga 32. Tidigast i juni kan renarna börja beta området, innan dess är det för mycket snö. När renarna betar nordväst om Granliden och Setmyrliden sprider de ut sig längs hela myrsystemet ända till Buresjön vid väg E45. Efter kalvmärkning i Tjäderträsk flyttas renarna västerut till Skarpskallen som är ett naturligt stopp för renarna. Nästa dag flyttar samebyn vidare med renarna genom utredningsområdet Bredträsk för att få renarna att gå mot myrsystemet i nordväst och sedan stanna kvar och beta sig längre västerut. Tidigare år flyttade samebyn renarna i dalgången mellan Granliden och Setmyrliden men på senare år har de flyttat över Setmyrliden då renarna naturligt valt den vägen, se figur 9 bilaga 32. Sommaren 2011 flyttade de runt toppen på den nordöstra sidan men den passagen är väldigt smal och p.g.a. terrängen uppstod problem i samband med flyttningen. Sommaren 2012 har samebyn inte behövt flyttat renarna manuellt från anläggningen i Tjäderträsk genom utredningsområdet utan efter att ha blivit släppta vid Skarpskallen, har renarna självmant betat sig mot nordväst. Samebyn är mycket positiva till detta då de strävat efter att få renarna att självmant vandra västerut. Malå samebys erfarneheter av vindkraft Inom Malå samebys betesmarker finns ett antal vindkraftsanläggningar under byggnation samt i drift. Nedan redovisas några av de erfarenheter som samebyn fått. På Storliden (ligger mitt i kalvningslandet) och Jokkmokksliden har de sett att renarna inte vistas inom vindkraftsområdena eller på vägarna sedan vindkraftsparkerna anlades. Förr var renarna på berget hela sommaren och gick längs med vägarna på bergen. År 2012 är det första året efter anläggningsarbetet. Samebyn befarar att det finns risk för att renarna inte vill gå tillbaka till dessa områden trots att de hyser bra bete. Vindkraftanläggningen på Åmliden är under byggnation och samebyn har inte sett några konsekvenser än då renarna kommer dit först under senhösten-förvintern. På Hornberget har samebyn sett mycket spår av iskast. Även på Ytterberg har de sett spår, men mindre omfattning. Samebyn är orolig för olyckor och vad konsekvenserna kan leda till om någon människa eller ren kommer till skada av iskast. På Ytterberg brukade ca 300-400 renar beta under höst/förvinter, idag är det bara ca 50- tal renar i området. Hösten 2012 blir första hösten i drift. Malå sameby upplever att ljudnivån är en stor fråga för rennäringen. Den ljudnivå som renarna uppfattar som störande är inte samma ljudnivå som vi människor upplever som störande. Samebyn berättar att de inte hör någon ljudskillnad på när vindkraftverken är stilla och när de är i drift, detta har de upplevt på Jokkmokksliden där är ljudet från anläggningen är högt även då vindkraftverken står stilla. När det gäller rennäringen, speciellt i skogslandskapet är hörseln central. Man ska lyssna efter skällor och kalvar som grymtar för att lokalisera renarna inför samling. Samebyn anser att trots att en vindkraftsanläggning håller sig inom riktlinjer som kan anses godkända för att inte påverka människor så är det inte alls säkert att det är bra för rennäringen. Renskötarna beträttar att renarna skyggar av skuggorna (skuggrörelsen på marken) från rotorbladen, men troligen inte rotorbladens rörelse utan det är främst skuggrörelser och ljud. 50
22 5 Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i området kring Bredträsk med avseende på as- 5 Mark och vatten pekterna markanvändning och naturresurser. Rennäringens förutsättningar beskrivs i kapitel 4. 5.1 Skogs- och jordbruk Markanvändningen inom utredningsområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk och rennäring (rennä- ringens förutsättningar beskrivs i kapitel 4). Utredningsområdet nås via två skogsbilvägar och utgörs till ungefär 75 % av skogsmark. Med undantag av två större områden av gammal grannaturskog på Granlidens respektive Setmyrlidens höjdpartier utgörs skogsmarken i huvudsak, till ca 75 %, av yngre och medelålders produktionsskog av gran, tall och contortatall (figur 22). Marken ägs och brukas av bolaget Sveaskog. Inom utredningsområdet finns inga odlade marker. Närmaste odlingsmark finns i byarna Granliden strax norr om och Bockträsket sydväst om utredningsområdet. 5.2 Berg, grus och mineral Ca 5 km sydväst om utredningsområdet, vid Storselets norra ände, finns en grustäkt. Naturgrusförekomsten anges i översiktsplanen vara av klass 2. Undersökningstillstånd för malmprospektering finns beviljat på ca 1 km avstånd från utrednigsområdet. Undersökningstillståndet omfattar höjderna Stor-Granberget och Kvigmyrberget sydost om utredningsområdet, se karta i bilaga 33. 5.3 Vattentillgångar Utredningsområdet berörs inte av någon vattentäkt och här finns inga brunnar eller källor. Närmaste I i stort sett hela utredningsområdet bedrivs ett aktivt skogsbruk. 51 22
Page 1 and 2: Produktion: Enetjärn Natur AB 2012
Page 3 and 4: Innehåll Om dokumentet ...........
Page 5 and 6: Riksintressen Inom utredningsområd
Page 7 and 8: 1 Inledning Kapitlet ger en introdu
Page 9 and 10: tekniska hänsynstaganden vid utfor
Page 11 and 12: 2 Kapitlet beskriver den planerade
Page 13 and 14: 2 i samband med naturinventeringen
Page 15 and 16: 2 Vindkraften är den enda energifo
Page 17 and 18: 2 rar att ansluta vindkraftanläggn
Page 19 and 20: 2 Närmaste vindkraftverk kommer pl
Page 21 and 22: 2 2 2 Variationen i navhöjd beror
Page 23 and 24: 2 kets fundament samt grusade uppst
Page 25 and 26: 2 När den ena masten i paret ersä
Page 27 and 28: 2 fordrar transport. Mer material k
Page 29 and 30: 7 7 3 3 Landskapets förutsättning
Page 31 and 32: 8 8 3 omgivande bergens dominerande
Page 33 and 34: 3 Utredningsområdet överlappas ti
Page 35 and 36: 3 Inom utredningsområdet finns tv
Page 37 and 38: 14 13 återspeglas i den rika före
Page 39 and 40: 16 17 39 3
Page 41 and 42: 20 20 3 Fågeltaxering och lokala k
Page 43 and 44: 3 I utredningsområdet finns både
Page 45 and 46: 3 Kulturmiljön i utredningsområde
Page 47 and 48: 4 Rennäringen är att betrakta som
Page 49: obrukbara över en längre tid vilk
Page 53 and 54: 6 Kapitlet redovisar de samhälleli
Page 55 and 56: 6 I detta kapitel, Samhällsföruts
Page 57 and 58: 7 7.2 Åtgärder för att begränsa
Page 59 and 60: 7.6 Åtgärder för att begränsa p
Page 61 and 62: • Brandsläckare finns inne i vin
Page 63 and 64: 8 Konsekvens innebär egentligen en
Page 65 and 66: 8 Den nationella miljöpolitiken sy
Page 67 and 68: 8 Vindkraftverk innebär alltid en
Page 69 and 70: 8 För att göra det möjligt att f
Page 71 and 72: 8 sin högsta fasta punkt, d.v.s. p
Page 73 and 74: Bebyggelse, besöksmål Inv Riktnin
Page 75 and 76: 8 8.7 Konsekvenser för naturmiljö
Page 77 and 78: 8 Sammanfattningsvis bedöms den pl
Page 79 and 80: 8 levande fågelarter som lokalt ka
Page 81 and 82: 8 vara att ytan jaktmark minskar vi
Page 83 and 84: • Där anläggningsytor och nya v
Page 85 and 86: 8 Detta kapitel berör både konsek
Page 87 and 88: 8 dessa konsekvenser blir är dock
Page 89 and 90: 8 Detta kapitel beskriver vindkraft
Page 91 and 92: 8 vindkraftanläggningen och blir d
Page 93 and 94: 8 längs vägnätet. Samebyn befara
Page 95 and 96: 8 En vindkraftanläggning kan påve
Page 97 and 98: 8 Beräkningen utgår från en plac
Page 99 and 100: 8 Den teoretiska tiden om 30 timmar
Page 101 and 102:
8 Elektromagnetiska fält är en ko
Page 103 and 104:
8 Under byggtiden, som beräknas ti
Page 105 and 106:
8 Rennäring bedrivs inom utredning
Page 107 and 108:
25 25 8 Risk är ett sätt att besk
Page 109 and 110:
109 8 Tabell 21. Oönskade händels
Page 111 and 112:
8 Vindkraftverken, som är höga oc
Page 113 and 114:
9 Nordisk Vindkraft kommer vid ett
Page 115 and 116:
Álvares, F. m. fl. 2011. Assessing
Page 117 and 118:
The World Resources Institute, The
Page 119 and 120:
Bilaga nr Innehåll Typ av bilaga 2
show all

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?