Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

4
Rennäringen är att betrakta som mycket arealkrävande, vilket bl.a. grundar sig på djurens rörel-
4 Rennäringens förutsättningar
semönster, vilket är en anpassning till den naturliga årstidsvariationen och de betesförhållanden
som erbjuds. Rennäringen är en av de verksamheter som kan påverkas negativt av en föränd-
rad markanvändning. Anledningen är helt enkelt att en vindkraftanläggnings projektområden,
med tillhörande väg- och kraftledningssystem, påverkar stora arealer. Den direkt ianspråktagna
ytan är förhållandevis liten. Detta skapar ofta ändrade förutsättningar för renskötselns bedri-
vande men omfattningen varierar från fall till fall. För att kunna förstå och belysa hur ett projekt
påverkar förutsättningarna för renskötseln är därför en viktig utgångspunkt att se hur området
nyttjas idag och vilka förutsättningar som finns innan vindkraft etablerats. Utredningsområdet
för vindkraft ligger inom Malå samebys åretruntmarker. Det har gjorts en utförlig utredning kring
renskötselns markanvändning och konsekvenser som kan uppstå, se bilaga 32. Nedan beskrivs
därför markanvändningen endast kortfattat.
4.1 Malå sameby
Malå sameby är Sveriges sydligaste skogssameby och den enda i Västerbottens län. Renskötseln i en
skogssameby skiljer sig från den renskötsel som allmänheten normalt sett har kunskap om. Här sker
inte förflyttning mellan fjällen i väster och skogslandet i öster, utan samebyn bedriver året om sin verksamhet
i skogslandet. De har sina åretruntmarker, d.v.s. mark där renskötsel får bedrivas året om, väster
om lappmarksgränsen inom Malå, Sorsele och Lycksele kommun se figur 3 bilaga 32. Vinterbetesmarkerna,
där renskötsel får bedrivas från 1 oktober - 30 april, finns i kommunerna Lycksele, Norsjö, Skellefteå
och Robertsfors. Samebyns totala areal, som inkluderar såväl åretruntmarkerna som vinterbetesmarkerna,
är 7713 km2 . I nordväst gränsar Malå sameby mot Maskaure och Grans sameby och i nordöst
mot Mausjaure. I syd gränsar Malå sameby mot Grans och delvis Svaipa sameby.
I Malå sameby finns ca 12 renskötselföretag och 3-5 vinterbetesgrupper. På sommaren och hösten är
alla grupper tillsammans, men på vintern är grupperna uppdelade. Förr var samebyn tre skilda grupper
i princip året om, även på sommaren. Sedan 1990-talets början, är samebyn mer tillsammans (fortfarande
lite uppdelade, men mer sammanblandade). Inom samebyn finns en yngre generation som vill
arbeta vidare med renskötseln i framtiden.
4.2 Markanvändning och årscykel
Under olika årstider använder renarna olika delar av landskapet för bete, kalvning och flytt. De ytor som
används under olika årstider kallas årstidsland. Varje årstidsland har sin egen betydelse i samebyns och
47