Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Produktion: Enetjärn Natur AB 2012<br />
Gruppstation för vindkraft vid<br />
Bredträsk i Sorsele kommun,<br />
Västerbottens län<br />
<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong><br />
Slutversion 2010-11-22
Om dokumentet<br />
NV <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> AB<br />
Gruppstation för vindkraft vid Bredträsk i Sorselse kommun, Västerbottens län – miljökonsekvensbeskrivning<br />
Utredningen har genomförts under tiden mars 2012 till november 201<strong>2.</strong><br />
Detta dokument är en inlaga i NV <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en vindkraftanläggning<br />
med 10 vindkraftverk vid Bredträsk i Sorsele kommun.<br />
Följande personer har medverkat i utredningen:<br />
Anne Walkeapää – uppdragsledare, beskrivningar och bedömningar. Utbildad inom mijlö- och hälsoskydd<br />
med erfarenhet av MKB och stor erarenhet av rennäring.<br />
Tove Hägglund – utredningar, beskrivningar och bedömningar. Geovetare med erfarenhet av MKB och<br />
inventering.<br />
Anders Enetjärn – mentor bland annat i form av stöd vid bedömningar. Jägmästare med stor erfarenhet<br />
av MKB både ur myndighets- och konsultperspektiv.<br />
Karolina Adolphson – kvalitetsgranskning. Biolog med stor erfarenhet av MKB både ur myndighetsoch<br />
konsultperspektiv.<br />
Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB.<br />
Omslagets framsida: Vy mot Setmyrlidens västra sluttning från våtmarken i Bredträsk utredningsormådes<br />
nordligaste del.<br />
Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges.<br />
© Lantmäteriet Gävle 201<strong>2.</strong> Medgivande Dnr i2012/1036<br />
2
Innehåll<br />
Om dokumentet .......................................................................................................................................................... 2<br />
Icke-teknisk sammanfattning .................................................................................................................................4<br />
1 Inledning..................................................................................................................................................................... 7<br />
1.1 Sökanden .................................................................................................................................................7<br />
1.2 Syfte med MKB .................................................................................................................................... 8<br />
1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning ................................................................................... 8<br />
1.4 Om samrådsprocessen .................................................................................................................... 9<br />
1.5 <strong>Vindkraft</strong> – bakgrund och nationella målsättningar .............................................................10<br />
2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen ........................................................................................... 11<br />
<strong>2.</strong>1 Lokaliseringsalternativ ......................................................................................................................11<br />
<strong>2.</strong>2 Noll-alternativ .................................................................................................................................... 13<br />
<strong>2.</strong>3 Beskrivning av huvudalternativet ................................................................................................15<br />
3 Landskapets förutsättningar och värden .................................................................................................. 29<br />
3.1 Analys av det omgivande landskapet .......................................................................................29<br />
3.2 Omgivande områden av riksintresse ........................................................................................ 33<br />
3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet ..........................................34<br />
3.4 Friluftsliv ..............................................................................................................................................44<br />
3.5 Kulturmiljö ..........................................................................................................................................45<br />
4 Rennäringens förutsättningar .........................................................................................................................47<br />
4.1 Malå sameby ...................................................................................................................................... 47<br />
4.2 Markanvändning och årscykel .................................................................................................... 47<br />
4.3 Samebyarnas markanvändning i närområdet ......................................................................49<br />
5 Mark och vatten ................................................................................................................................................... 51<br />
5.1 Skogs- och jordbruk ..........................................................................................................................51<br />
5.2 Berg, grus och mineral.....................................................................................................................51<br />
5.3 Vattentillgångar .................................................................................................................................51<br />
6 Samhällsförutsättningar ................................................................................................................................. 53<br />
6.1 Sorsele kommun ...............................................................................................................................53<br />
6.2 Malå kommun ...................................................................................................................................53<br />
6.3 Bygden kring utredningsområdet ..............................................................................................53<br />
6.4 Turism ..................................................................................................................................................54<br />
6.5 Luftfarten ............................................................................................................................................55<br />
7 Skadeförebyggande åtgärder ......................................................................................................................... 56<br />
7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning ...............................................................56<br />
7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild ....................................................... 57<br />
7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljön ............................................................ 57<br />
7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets och turismens intressen ...........58<br />
7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer ..........................................................58<br />
7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen ...........................................59<br />
7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen ............................................................59<br />
7.8 Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor ......................................................59<br />
7.9 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden ...........................................................59<br />
7.10 Åtgärder för att begränsa risker................................................................................................ 60<br />
8 Bedömda konsekvenser .................................................................................................................................. 62<br />
8.1 Metodik .................................................................................................................................................62<br />
8.2 Klimat- och miljöeffekter ..............................................................................................................63<br />
8.3 Ekosystemtjänster ..........................................................................................................................64<br />
8.4 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen ..........................................................................................65<br />
8.5 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer ........................................................................................65<br />
8.6 Konsekvenser för landskapsbilden ........................................................................................... 67<br />
8.7 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna ....................................................... 75<br />
8.8 Konsekvenser för friluftslivet och turismen ...........................................................................85<br />
8.9 Konsekvenser för kulturmiljön ................................................................................................... 88<br />
8.10 Konsekvenser för rennäringen ................................................................................................. 89<br />
8.11 Konsekvenser för användningen av naturresurser ..............................................................94<br />
8.12 Konsekvenser för luftfartens intressen ...................................................................................95<br />
8.13 Konsekvenser genom ljudutbredning .................................................................................... 96<br />
8.14 Konsekvenser genom skuggor och reflexer ......................................................................... 98<br />
8.15 Konsekvenser genom elektromagnetiska fält ....................................................................101<br />
8.16 Konsekvenser under byggskedet ...........................................................................................103<br />
8.17 Säkerhet ........................................................................................................................................... 107<br />
9 Uppföljning ..........................................................................................................................................................113<br />
Källor .............................................................................................................................................................................114<br />
Bilagor...........................................................................................................................................................................118<br />
3
Icke-teknisk sammanfattning<br />
NV <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> AB planerar att etablera en vindkraftanläggning om 10 vindkraftverk inom ett<br />
område ca 30 km öster om Sorsele tätort i Sorsele kommun, Västerbottens län. Anläggningen beräknas<br />
kunna producera 65 - 105 GWh per år.<br />
Området vid Bredträsk<br />
Utredningsområdet utgörs av två skogsklädda höjder, Granliden och Setmyrliden, och breder ut sig<br />
mellan 530 och 630 m.ö.h. Landskapet omkring utredningsområdet består av skogsklädda berg och<br />
vidsträckta myrområden. Närmaste större vattendrag är Skellefteälven i norväst och Malån sydväst om<br />
utredningsområdet. Området kring Bredtrsk är glesbefolkat och uppskattningsvis bor ca 300 personer<br />
inom en mils radie från utredningsområdet.<br />
Valet av lokalisering<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> har utarbetat en GIS-modell för urval av områden för etablering av vindkraft. Modellen<br />
bygger på vindförutsättningar och motstående intressen. Bredträsk har där jämförts med andra<br />
tänkbara lokaliseringar över hela landet. GIS-modellen rangordnar områdena inbördes utifrån vindstyrka,<br />
nätanslutning och ingenjörsmässiga förutsättningar. Bredträsk är ett av områdena med hög rang.<br />
Vindförhållandena vid Bredträsk är bra och delar av utredningsområdet ligger inom riksintresse för<br />
vindbruk. Mätningarna har visat att medelvindhastigheten är 6,75 m/s på en höjd av 80 m över marken<br />
inom utredningsområdet. Dessutom är förutsättningarna för nätanslutning och transportvägar goda<br />
och markavtal är tecknade med berörda markägare. De motstående intressena är få. För ett antal boende<br />
i trakten kring den planerade vindkraftanläggningen kommer dock landskapsbilden att förändras<br />
påtagligt.<br />
Detta innebär sammantaget att <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> bedömer Bredträsk som väl lämpat för etablering av<br />
en vindkraftanläggning.<br />
Samråd<br />
Samrådsprocessen kring projektet påbörjades under april 201<strong>2.</strong> Samrådet har inneburit samrådsmöten<br />
med berörda i bygden, länsstyrelsen, Sorsele kommun m.fl. Synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden<br />
från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse.<br />
Anläggningen<br />
Tillståndsansökan avser 10 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 200 meter. <strong>Vindkraft</strong>anläggningen<br />
kommer med sina vägar och etableringsytor att permanent ta i anspråk ca 6 % av de 755 ha som utgör<br />
utredningsområdets totala areal. Anläggningen avses anslutas till elnätet vid Vattenfalls anläggning vid<br />
Grundfors, ca 70 km från utredningsområdet, via en kraftledningsgata som löper ca 4 km nordväst om<br />
utredningsområdet.<br />
4
Riksintressen<br />
Inom utredningsområdet för vindkraft finns, utöver riksintresset för vindbruk, i dess nordvästra del en<br />
liten del av ett riksintresse för rennäringen. Inom en 10 km-radie från utredningsområdet förekommer<br />
tre olika typer av riksintressen, men inget av dessa bedöms påverkas av den planerade vindkraftanläggningen.<br />
Landskapets och samhällets förutsättningar<br />
Naturmiljön har beskrivits i en särskild naturvärdesinventering. Ca 75 % av utredningsområdet utgörs av<br />
skogsmark och resterande delar av myr. Inom utredningsområdet finns inga områden med lagstadgat<br />
skydd, men delar av skogsmarken är utpekade som nyckelbiotoper och ytterligare andra delar är utpekade<br />
som skyddsvärda statliga skogar i den s.k. SNUS-inventeringen. I övrigt finns mindre objekt med<br />
naturvärden i form av små våtmarker och skogsobjekt.<br />
<strong>Vindkraft</strong>anläggningen har anpassas för att göra så litet intrång som möjligt i de naturvärden som<br />
dokumenterats genom naturinventeringen. Merparten av naturvärdena har kunnat undvikas, men en<br />
våtmark med höga naturvärden kommer att beröras av en ny väg och kabelförläggning.<br />
Utredningsområdet omges av ett tiotal mindre byar och ytterligare några enskilda boställen med sammanlagt<br />
några hundra invånare. Ungefär 30 av dessa bor i Bredträsk som är den största byn i omgivningen.<br />
Rennäringen<br />
Utredningsområdet vid Bredträsk är, med undantag för en mycket liten del av dess nordvästra hörn,<br />
inte utpekat som ett område av särskild betydelse för rennäringen och berörs inte av något riksintresse.<br />
Samebyarna nyttjar dock området som flyttled och trivselland. En vindkraftanläggning kan göra det<br />
svårare för renskötarna att flytta renarna genom området.<br />
Konsekvenser<br />
De konsekvenser som beskrivs i tabell 1 på sidan 6 är kvarstående konsekvenser efter en rad skadeförebyggande<br />
åtgärder som kommer att vidtas.<br />
Konsekvensanalyserna är gjorda med utgångspunkt från bedömningsgrunder som är anpassade till<br />
vart och ett av de teman som beskrivs.<br />
5
Tabell 1. Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga o.s.v.) och måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen.<br />
Samhälls- eller bevarandeintresse Bedömda konsekvenser<br />
Klimat- och miljöeffekter Positiva konsekvenser. Anläggningen kommer att bidra till nationella åtaganden genom<br />
minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila<br />
bränslen för energiproduktion minskar.<br />
Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de<br />
sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas.<br />
Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö<br />
totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar.<br />
Förändring av landskapsbilden Måttlig, på gränsen till liten, förändring. Måttligt stor anläggning där relativt få människor<br />
kommer att ha utblickar mot anläggningen. Delar av anläggningen kommer<br />
att synas på relativt nära håll från ett antal byar. Anläggningen kommer dock att<br />
utgöra en stor kontrast mot omgivande skogsmark och därför utgöra ett dominerande<br />
inslag i landskapsbilden.<br />
Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och<br />
övrig fauna<br />
Små konsekvenser. Området domineras av skogsbruk. Delar med högre naturvärden<br />
undviks i mycket hög grad vid lokalisering av vindkraftverk med tillhörande<br />
infrastruktur. Anläggningen medför dock måttliga konsekvenser för en våtmark<br />
inom området, och måttliga till små konsekvenser för kungsörn.<br />
Konsekvenser för friluftslivet Små konsekvenser. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen<br />
påverkas inte, men upplevelserna förändras.<br />
Konsekvenser för den lokala turismen Måttliga konsekvenser. Upplevelsevärdena kommer att förändras vilket ger förändrade<br />
möjligheter att marknadsföra den ”orörda” naturen.<br />
Konsekvenser för kulturmiljön Obetydliga konsekvenser. Varken vetenskapliga eller pedagogiska värden är hotade.<br />
Visuell påverkan skadar inte värdena mer än obetydligt.<br />
Konsekvenser för användningen av naturresurser<br />
Positiva konsekvenser. Faktisk markpåverkan är liten. Skogsbruk påverkas ej. Däremot<br />
möjliggörs nyttjandet av en ny naturresurs inom utredningsområdet.<br />
Konsekvenser för luftfartens intressen Obetydliga konsekvenser. MSA-ytor påverkas inte.<br />
Konsekvenser för rennäringen Rennäringens konsekvenser se kap 8.10.<br />
Konsekvenser genom ljudutbredning Boendekvalitén för ett litet antal människor påverkas utan att riktvärden överskrids<br />
inom ett område som i övrigt är en tyst miljö.<br />
Konsekvenser genom skuggor och reflexer Små konsekvenser. Vid ett tiotal byggnader riskerar riktvärden att överskridas.<br />
Skuggdetektorsystem kommer att installeras för att riktvärdena ska underskridas.<br />
Konsekvenser i byggskedet Måttliga konsekvenser. Anläggningsarbetet sker relativt nära bebyggelsen i Granliden.<br />
Antalet transporter per dag blir få då de fördelas över en lång tidsperiod.<br />
Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva<br />
6
1 Inledning<br />
Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga<br />
handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet.<br />
Bredträsk utredningsområde för vindkraft ligger i Sorsele kommun i ett område med god potential för<br />
vindkraftsproduktion. <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> har därför för avsikt att etablera en vindkraftanläggning här.<br />
Ansökan omfattar tillstånd för uppförande och drift av en anläggning med 10 vindkraftverk.<br />
Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningens<br />
tillåtlighet och för fastläggande av tillstånd och villkor för verksamheten. Anläggningen ska<br />
prövas enligt 9 kapitlet miljöbalken.<br />
1.1 Sökanden<br />
Sökanden i detta tillståndsärende är Bredträsk <strong>Vindkraft</strong> AB. Företagets kontaktperson är:<br />
Patrik Sjöö<br />
Bredträsk <strong>Vindkraft</strong> AB<br />
c/o NV <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> AB<br />
Lilla Bommen 1<br />
411 04 Göteborg<br />
Bredträsk <strong>Vindkraft</strong> AB är ett helägt dotterbolag till NV <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> AB. <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> AB<br />
bildades 2002 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien<br />
– ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd, startades 1981 och sedan starten har<br />
bolaget utvecklat och byggt vindkraftanläggningar runt om i världen med en total installerad effekt på<br />
över 6 000 MW och har av dessa ca 700 MW i egen produktion.<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong>s vindkraftanläggning i Havsnäs, Strömsunds kommun, togs i bruk under år 2010. Med<br />
sina 48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW är det för närvarande Sveriges största landbaserade<br />
vindkraftanläggning.<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> projekterar, bygger och driver vindkraftanläggningar i Norden. För närvarande pågår<br />
projektering av ett flertal vindkraftanläggningar.<br />
7<br />
1
1.2 Syfte med MKB<br />
Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (hädanefter benämnd MKB) är – enligt 6 kapitlet miljöbal-<br />
ken – att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels<br />
på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen<br />
med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och<br />
energi.<br />
Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.<br />
1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning<br />
MKB är dels ett huvuddokument som med text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser,<br />
dels tekniska ritningar och kartor som redovisas som bilagor.<br />
MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering<br />
och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens<br />
med andra alternativa lokaliseringar.<br />
Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen.<br />
Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska<br />
få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för<br />
vindkraftanläggningen.<br />
Kapitel 3 – det första av de fyra förutsättningskapitlen – beskriver de förutsättningar som råder med<br />
avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena<br />
i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets<br />
livsmiljöer och arter.<br />
Kapitel 4 beskriver rennäringens förutsättningar. Beskrivningen berör inledningsvis berörd samebys<br />
årscykel i stort för att sedan fokusera på förhållandena kring Bredträsk.<br />
Kapitel 5 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser.<br />
Kapitel 6 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar<br />
området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s.<br />
befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service.<br />
Kapitel 7 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad<br />
åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för<br />
människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som <strong>Nordisk</strong><br />
<strong>Vindkraft</strong> kommer att använda i den fortsatta planeringen.<br />
Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till<br />
8<br />
Utredningsområde<br />
Det område inom vilket vindkraftanläggningen<br />
vid Bredträsk planeras<br />
kallas i MKB-dokumentet för utredningsområdet.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verk planeras<br />
att sättas upp på två höjder inom<br />
utredningsområdet, Granliden och<br />
Setmyrliden.
tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstå-<br />
ende konsekvenser efter vidtagna åtgärder.<br />
Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors<br />
hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Bredträsk. Konsekvenserna är de som bedöms<br />
kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenterats i kapitel 7. För konsekvensbedömningarna<br />
används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive<br />
avsnitt.<br />
Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra.<br />
1.4 Om samrådsprocessen<br />
Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, se bilaga 1 och <strong>2.</strong><br />
Samrådsprocessen kring vindkraftanläggningen vid Bredträsk påbörjades under april 2012 med att<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> via annons i lokaltidningar, på företagets hemsida och med utskick till fastighetsägare<br />
inom tre km från den planerade vindkraftanläggningen inbjöd till ett öppet samråd. Mötet hölls i Folkets<br />
Hus i Slagnäs den 8 maj 201<strong>2.</strong><br />
Samtidigt skickade <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> ut inbjudan att delta i samrådsprocessen till samtliga berörda<br />
myndigheter, organisationer och företag.<br />
Samrådsunderlaget bestod av en projektbeskrivning, ett utkast till MKB samt rapporten från den naturinventering<br />
som genomförts. MKB-utkastet kunde ses som en anvisning om vad den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen<br />
skulle komma att innehålla. Här beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på<br />
ett översiktligt sätt.<br />
Handlingarna har funnits tillgängliga på bolagets hemsida fram till dess att ansökan lämnades in. Materialet<br />
har även gått att beställa från <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong>.<br />
Samrådet avslutades i och med att bolaget lämnade in sin tillståndsansökan. När Länsstyrelsen mottagit<br />
ansökan och MKB och anser dem vara kompletta kungörs ärendet i ortspressen. Samtidigt skickas<br />
ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del<br />
av handlingarna. De finns också tillgängliga hos Länsstyrelsen.<br />
Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till Länsstyrelsen inom den tid som<br />
angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till bolaget som får<br />
tillfälle att bemöta det som framförts.<br />
9<br />
1
1.5 <strong>Vindkraft</strong> – bakgrund och nationella målsättningar<br />
Den planerade vindkraftanläggningen vid Bredträsk kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov<br />
av förnybar energi. <strong>Vindkraft</strong>en ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter<br />
och är en långsiktigt hållbar energikälla. <strong>Vindkraft</strong>en efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett<br />
all annan energi produktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar<br />
visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är<br />
nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (<strong>Vindkraft</strong>shandboken, Boverket 2009).<br />
<strong>Vindkraft</strong>en har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som<br />
klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning.<br />
<strong>Vindkraft</strong>en blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft.<br />
År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga<br />
förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade<br />
riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30<br />
TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av<br />
havsbaserade vindkraftverk.<br />
Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt<br />
vindbruk” (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften:<br />
”Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad<br />
av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för<br />
elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential.<br />
Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på<br />
miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav.”<br />
Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara<br />
energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet<br />
är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år<br />
2020 (Regeringen, 2009). Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen<br />
för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme.<br />
Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med<br />
Under 2011 producerades drygt 6 TWh<br />
någon TWh.<br />
vindkraftsel i Sverige.<br />
1 TWh räcker exempelvis till att driva<br />
alla Sveriges tåg, tunnelbanor och<br />
spårvagnar i fyra månader.<br />
Källa: Energimyndigheten, 2010.<br />
Transportsektorns energianvändning<br />
2008. ES 2009:04<br />
10
2<br />
Kapitlet beskriver den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förut-<br />
2 Lokalisering och beskrivning<br />
av anläggningen<br />
sättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alterna-<br />
tiva lokaliseringar.<br />
<strong>2.</strong>1 Lokaliseringsalternativ<br />
Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att<br />
nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och<br />
fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt<br />
långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning<br />
inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen<br />
i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur <strong>Nordisk</strong><br />
<strong>Vindkraft</strong> gått till väga för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige, vilka inte alltid<br />
sammanfaller med riksintresse för vindbruk.<br />
Bra vindförutsättningar och<br />
få motstående intressen<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong>s arbete med att välja ut områden<br />
som kan vara lämpliga att etablera vindkraft i har skett<br />
i två steg. I steg ett preciserades en lista över tänkbara<br />
områden utifrån vindförutsättningar och motstående<br />
intressen. Rent praktiskt gjordes detta med hjälp av<br />
en GIS (geografiskt informationssystem)-modell som<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> själva har utvecklat.<br />
GIS-modellen är utformad så att den kan ge en bild av<br />
hur vindförutsättningarna och de motstående intressena<br />
ser ut på varje enskild plats i hela Sverige. Vinddata i<br />
GIS-modellen kommer från tre olika källor:<br />
• den så kallade MIUU (Meteorologiska institutionen<br />
vid Uppsala universitet)-modellen, en<br />
kartläggning av vindpotentialen,<br />
• En vindmodell som <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> låtit ta<br />
fram,<br />
11<br />
Motstående intressen i <strong>Nordisk</strong><br />
<strong>Vindkraft</strong>s GIS-modell<br />
Riksintresse rennäring<br />
Riksintresse naturvård<br />
Riksintresse kulturmiljövård<br />
Riksintresse friluftsliv<br />
Riksintresse obruten kust<br />
Riksintresse högexploaterad kust<br />
Riksintresse obrutet fjäll<br />
Natura 2000-områden<br />
Nationalparker<br />
Naturreservat<br />
Kulturreservat<br />
Djur- och växtskyddsområden<br />
Boverkets stoppområden för vindkraft<br />
Boverkets planeringsområden för vindkraft<br />
Riksantikvarieämbetets värdeområden<br />
Riksantikvarieämbetets frisiktsområden
2<br />
• egna vindmätningar som <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> har gjort på olika platser i Sverige.<br />
De motstående intressen som lagts in i modellen anges i faktarutan på sidan 11.<br />
Med kriterierna att medelvindhastigheten ska vara omkring sju meter per sekund i navhöjd och att få,<br />
eller helst inga, motstående intressen ska beröras har <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> med GIS-modellens hjälp preciserat<br />
en lista över tänkbara områden.<br />
Rangordning av områden<br />
Steg två i arbetet har varit att rangordna områdena i den framtagna listan. Rangordningen har skett<br />
utifrån vindstyrka, nätanslutning, ingenjörsmässiga förutsättningar och en bedömning av osäkerheten i<br />
tidigare bedömningar.<br />
När det gäller nätanslutningen har en bedömning gjorts av hur dyr denna kommer att bli och det beror<br />
framför allt på hur långt det är från det aktuella området till en lämplig anslutningspunkt till elnätet.<br />
För att en anslutning ska kunna komma till stånd måste det också finnas tillräckligt med ledig kapacitet<br />
på det aktuella elnätet. I bedömningen av de ingenjörsmässiga förutsättningarna har man bl.a. tittat<br />
på åtkomst till området, d.v.s. närheten till lämplig transportväg för vindkraftverkens alla delar, och hur<br />
pass komplicerat det kommer att bli att anlägga vindkraftverken i området. Ju kostsammare nätanslutning<br />
och åtkomst desto fler vindkraftverk behöver kunna anläggas i området för att få lönsamhet i projektet.<br />
I alla dessa bedömningar finns naturligtvis ett visst mått av osäkerhet. Slutligen har en bedömning<br />
gjorts av hur stor denna osäkerhet är. Även detta har vägts in vid rangordningen av områdena.<br />
Områdena med högst rang har hamnat högst upp i listan. När <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> sedan gått vidare med<br />
planeringen för enskilda projekt har man således börjat med områdena allra högst upp i listan. Bredträsk<br />
är ett av dessa områden.<br />
Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar<br />
Bredträskprojektet och projekten Verboberget, Granliden, Fiskträskberget och Tuggeliden, som beskrivs<br />
mer i detalj nedan, ligger alla högt upp i rankningslistan. Förutsättningar som kommer fram under hand<br />
när projektören utvecklar ett projekt kan dock göra att projektet kan bli svårt eller till och med omöjligt<br />
att gå vidare med. Sådana förutsättningar kan vara att man inte får till stånd avtal med markägare<br />
eller att oförutsedda motstående intressen eller omständigheter som fördyrar projektet mycket dyker<br />
upp. För två av projekten, Fiskträskberget och Tuggenliden, har dessa komplikationer uppstått och i de<br />
fallen har <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> valt att inte gå vidare med projekten. Verboberget och Bredträsk är inte att<br />
betrakta som egentliga alternativ till varandra. Förutsättningarna för vindkraft på båda dessa platser är<br />
så pass bra att <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> bedömer att vindkraftetablering kan ske på båda lokaliseringarna.<br />
Huvudalternativet Bredträsk<br />
Bredträsk består av två höjder, Granliden och Setmyrliden, i skogslandskapet i Sorsele kommun, Västerbottens<br />
län. Området har god potential för just vindkraftsproduktion inte minst för att det är hög vindhastighet<br />
i området och få närboende. Här planeras 10 vindkraftverk. De naturvärden som identifierats<br />
12
2<br />
i samband med naturinventeringen har i mycket hög grad kunnat undvikas vid planeringen av lokalise-<br />
ringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur.<br />
Alternativ Verboberget<br />
Verboberget ligger i Sorsele kommun, Västerbottens län. Området, som består av höjder i skogslandskapet,<br />
har god potential för just vindkraftsproduktion inte minst för att det är hög vindhastighet i<br />
området och få närboende. Här planeras 5 vindkraftverk.<br />
Alternativ Granliden<br />
Granliden där elva vindkraftverk planeras, ligger i Norrbottens län. Området ligger i skogslandskapet vid<br />
byn Gullön ca 35 kilometer väst om Arvidsjaur, och rådighet finns för området. Vindförhållandena, möjligheten<br />
till elanslutning och tillgången till transportvägar är goda. Anläggningen kan uppföras utan att<br />
områden med höga naturvärden berörs mer än marginellt. Inga konflikter med militärintressen föreligger.<br />
NV har ansökt om att anlägga en vindkraftanläggning vid Granliden men dragit tillbaka sin ansökan<br />
då Arvidsjaur kommun varit restriktiva i att bevilja vindkraftanläggningar.<br />
Alternativ Fiskträskberget<br />
Fiskträskberget och Sotträskberget, där möjlighet fanns för upp till 10 vindkraftverk, ligger i västra delen<br />
av Arvidsjaurs kommun. Området utgörs av skogklädda berg med brant terräng. I området finns inga<br />
motstående nationella intressen utpekade. Vindförhållandena på höjderna är goda, och området ligger<br />
nära väg E45 som är av god standard. Området utreddes närmare inför att markavtal skulle tecknas. Då<br />
uppdagades att området är för brant för transporter och kranuppställningsplatser, samt att det ligger<br />
för nära bostadshus. Senare pekade Arvidsjaurs kommun i sin samrådshandling för tillägg till översiktsplan<br />
ut en del av Fiskträskberget samt intilliggande lägre terräng som lämpligt för vindkraft. Detta<br />
föranledde <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> att utreda detta nya område. Området omfattar dock inte Sotträskberget<br />
och ligger till största delen nedanför Fiskträskberget i låglänta marker med dåliga vindförhållanden.<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> bedömer därför att en vindkraftetablering i det av kommunen utpekade området inte<br />
är intressant.<br />
Alternativ Tuggeliden<br />
Tuggenliden och Brånaberget, där 9 vindkraftverk planerades, ligger i Västerbottens län. Området<br />
ligger i skogslandet vid Knaften, söder om Lycksele. Markavtal fanns. Vindförhållandena, möjligheten till<br />
elanslutning och tillgången till transportvägar är goda. Det motstående intresse som framkommit är en<br />
gammelskog, men bedömningen var att vindkraftanläggningen kunde anläggas utan att beröra denna.<br />
Samråd hade genomförts, men Lycksele flygplats hade inte yttrat sig i detta. När Lycksele kommun<br />
skulle detaljplanelägga området uppdagades det att vindkraftetableringen stod i konflikt med det kommunala<br />
intresset Lycksele flygplats. Kommunen upprättade ingen detaljplan och <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> fick<br />
lägga ned projektet.<br />
<strong>2.</strong>2 Noll-alternativ<br />
Noll-alternativet innebär att det inte sker någon utbyggnad av vindkraftanläggningen vid Bredträsk. Det<br />
blir således svårare att uppnå de mål om förnybar energi som EU och Sverige ställt upp, se även avsnitt<br />
1.5.<br />
13
2Noll-alternativet innebär att den mängd el-energi som skulle produceras vid Bredträsk istället måste<br />
ersättas med el-energi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning av svensk<br />
kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft.<br />
En variant på noll-alternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen<br />
ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra<br />
delar av Europa. Den el-energi som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således<br />
i noll-alternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som<br />
följd.<br />
Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraftanläggningen är begränsade innebär ändå nollalternativet<br />
att ingrepp i skogs- och myrlandskapet och i rennäringens betesmarker och flyttleder vid<br />
Bredträsk helt uteblir. Inte heller kommer landskapsbilden att förändras. Störning från byggtiden och<br />
påverkan på friluftsupplevelserna kommer också att utebli, liksom påverkan på turismföretag.<br />
Arbetstillfällen<br />
Strömsunds kommun har tagit fram rapporten ”Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskalig<br />
vindkraft”. I rapporten ingår en fallstudie över hur många arbetstillfällen som har genererats under projektutvecklingsfas<br />
respektive byggfas för <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong>s vindkraftanläggning i Havsnäs. Fallstudien visar att<br />
728 årsarbeten krävdes i de två faserna.<br />
Enligt den svenska branschorganisationen för vindkraft, Svensk Vindenergi, generar byggnation av en<br />
vindkraftanläggning även en multiplikatoreffekt, d.v.s. positiva effekter som uppstår i samhället i stort p.g.a.<br />
utbyggnad av vindkraftskapaciteten. Denna uppgår till ca 3 årsarbeten per MW (Svensk Vindenergi, 2009).<br />
För Havsnäs blir således sysselsättningseffekterna: 728 + (95,4 MW* 3 ) = 1014 årsarbeten. Det motsvarar<br />
ca 11 årsarbeten per installerad MW.<br />
Beräkning enligt ovan för Bredträsk visar att projektutvecklingsfas och byggfas skapar ca 440 årsarbeten.<br />
Se beräkning nedan.<br />
Projektutveckling och byggfas:<br />
10 vindkraftverk * 4 MW * 11 årsarbeten = 440 årsarbeten<br />
Arbetstillfällen under drift- och underhållsfas ingår inte i fallstudien för Havsnäs. Däremot har den amerikanska<br />
energimyndigheten utarbetat en modell för att beräkna sysselsättningseffekterna vid utbyggnad av<br />
vindkraft (United States Department of Energy, 2008). Den svenska branschorganisationen för vindkraft,<br />
Svensk Vindenergi, har bedömt att modellen även kan ge relativt tillförlitliga prognoser om vindkraftens<br />
sysselsättningseffekter i Sverige (Svensk Vindenergi, 2009). Enligt modellen åtgick det 2008 ungefär en<br />
halvtidstjänst per år och installerad MW för drift och underhåll. Siffran inkluderar även multiplikatoreffekter.<br />
Löpande drift och underhåll:<br />
10 vindkraftverk * 4 MW * 0,5 arbeten per år = 20 heltidsarbeten per år under vindkraftanläggningens drifttid<br />
Beräkning enligt ovan för vindkraftanläggningen vid Bredträsk visar att det för löpande drift och underhåll<br />
genereras ca 20 heltidsarbeten per år under vindkraftanläggningens drifttid.<br />
14
2<br />
<strong>Vindkraft</strong>en är den enda energiformen med stor potential som inte efterlämnar en miljöskuld till fram-<br />
tida generationer. Ingen annan energiform i landet kan som vindkraften bidra väsentligt till en långsik-<br />
tigt hållbar utveckling.<br />
Noll-alternativet innebär också att de arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftanläggningen<br />
i uppbyggnads- och driftskede uteblir, se faktaruta.<br />
Noll-alternativet får således, med alla aspeker sammanvägda, bedömas som sämre än huvudalternativet.<br />
<strong>2.</strong>3 Beskrivning av huvudalternativet<br />
Lokalisering<br />
<strong>Vindkraft</strong>anläggningen är planerad ca 30 km öster om Sorsele i Västerbottens län, se karta i bilaga 3.<br />
Utredningsområdet ligger 530 - 630 meter över havet och utgörs av de två skogsbeklädda topperna<br />
Granilden och Setmyrliden. Utredningsområdet utgör en vattendelare och avvattnas i öster till Skellefteälven<br />
och i söder till Malån. Totalt planeras upp till 10 vindkraftverk med en maxhöjd på 200 m,.<br />
Utredningsområdet har god potential för just vindkraftsproduktion med en hög vindhastighet och få<br />
dokumenterade motstående intressen.<br />
Planerade vindkraftanläggningar i närområdet<br />
På Verboberget ca 11 km sydväst om Bredträsk utredningsområde planerar <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> en anläggning<br />
för 5 vindkraftverk om maximalt 200 m.<br />
Områdets lämplighet för vindkraft<br />
Topografi<br />
Höjderna som utgör utredningsområdet för vindkraft vid Bredträsk ligger i ett vidsträckt skogs- och<br />
våtmarkslandskap. Bebyggelse och odlingsmarker finns spritt i dalgångarna, främst vid sjöar och<br />
utmed de större vattendragen. Landskapet är beläget väl över högsta kustlinjen som i de norra delarna<br />
av Västerbottens län ligger på ca 220 m.ö.h. Dalgångarna kring Bredträsk ligger mellan ca 360 och 430<br />
m.ö.h. och de högsta topparna når över 700 m.ö.h. Höjden inom utredningsområdet varierar mellan ca<br />
530 och 630 m.ö.h.<br />
Topografin inom Bredträsk utredningsområde kan enkelt beskrivas på följande sätt:<br />
• Setmyrliden i utredningsområdets östra del utgörs av en relativt plan höjdrygg i nordväst-sydostlig<br />
riktning med en brant nordsluttning som vätter mot Skellefteälven.<br />
• Granliden i utredningsområdets västra del utgörs av en något brantare höjdrygg med<br />
nordväst-sydostlig riktning och en brant västsluttningar ner mot Gräsbäcken.<br />
• Centralt i utredningsområdet, omgivet av höjderna Setmyrliden och Granliden, ligger<br />
våtmarken Lidmyran.<br />
15
2Vindmätningar<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> kartlägger sedan augusti 2011 vindförhållandena genom vindmätningar vid Bredträsk.<br />
Mätmasten står på Granlidens norrsluttning. Vindmätningarna har visat att vindmedelhastigheten är<br />
6,75 m/s över utredningsområdet på en höjd av 80 m över marken. Vindrosor som visar den förhärskande<br />
vindriktningen och -styrkan finns i bilaga 4.<br />
1<br />
1<br />
Sammantaget bedöms vindförutsättningarna vara tillräckligt goda för att vindkraftanläggningen ska bli<br />
lönsam.<br />
Innan byggstart kommer ytterligare vindmätningar och analyser att genomföras för att fastställa vindhastigheten<br />
och vindens energiinnehåll med större noggrannhet.<br />
Utredningsområdetsinfrastrukturella<br />
förutsättningar<br />
är goda. Här en<br />
skogsbilväg som<br />
genomkorsar<br />
utredningsomrdet<br />
i nord-sydlig riktning.<br />
Få motstående intressen<br />
Utredningsområdet vid Bredträsk är väl lämpat för<br />
vindkraft med hänsyn tagen till områdets och omgivningarnas<br />
motstående intressen. Utredningsområdet<br />
överlappas till ungefär hälften av riksintresse för<br />
vindbruk. I utredningsområdets nordöstra hörn berörs<br />
riksintresse för rennäring. I övrigt berörs inga riksintressen<br />
och områden med höga naturvärden inom<br />
utredningsområdet kan i stor utsträckning undvikas. I<br />
de omkringliggande byarna bor ett hundratal personer.<br />
Dessa förutsättningar beskrivs utförligt i kapitel 3-6.<br />
Infrastruktur<br />
Områdets infrastrukturella förutsättningar är goda.<br />
Det finns vägar och skogsbilvägar i direkt anslutning till<br />
utredningsområdet (figur 1). En skogsbilväg passerar<br />
genom de centrala delarna av utredningsområdet i<br />
nord-sydlig riktning. Via de mindre vägarna i omgivningen<br />
finns anslutning till närliggande huvudvägar ner<br />
mot kusten.<br />
Det finns också goda förutsättningar att åstadkomma<br />
en bra anslutning till elnätet. <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> plane-<br />
16
2<br />
rar att ansluta vindkraftanläggningen till elnätet via en 130 kV-ledning till en av Vattenfalls anläggningar<br />
vid Grundfors.<br />
Utöver detta har det varit möjligt att träffa avtal med det skogsbolag som äger mark i utredningsområdet.<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong>s utredningsområde<br />
Topparna Setmyrliden och Granliden vid Bredträsk är av <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> avgränsade som utredningsområde<br />
för vindkraftanläggningen. Hela anläggningen, förutom anslutande vägar och de elledningar<br />
som planeras binda samman vindkraftanläggningen med stamnätet, kommer att rymmas inom utredningsområdet.<br />
Utredningsområdets areal är 755 ha (7,55 km2 ). I MKB:n används återkommade begreppet<br />
utredningsområde.<br />
Utredningsområdet är den yta som undersökts och beskrivits noggrant med avseende på olika bevarande-<br />
och skyddsintressen. Utredningsområdet ligger också till grund för konsekvensanalysen. Det<br />
är således inom utredningsområdet som det gjorts en naturvärdesinventering och kulturmiljöanalys.<br />
Naturvärdesinventeringen (se bilaga 5), fågelutredningen (bilaga 6), kungsörnsinventeringen och<br />
pilgrimsfalksinventeringen omfattar dock ett något större område än själva utredningsområdet. Kulturmiljöanalysen<br />
(bilaga 7) är en litteraturstudie som omfattar både själva utredningsområdet och ett<br />
vidare landskap kring den planerade vindkraftanläggningen. En kulturmiljöinventering genomförs under<br />
hösten 2012 och ansökan kommer att kompletteras med resultaten av denna. Rennäringsutredningen<br />
omfattar dels den berörda samebyns betesmarker och dels området i och vid utredningsområdet<br />
(bilaga 32).<br />
Planförhållanden<br />
Utredningsområdet ligger i Sorseles kommun. Det berörs inte av detaljplaner eller områdesbestämmelser.<br />
Översiktsplan<br />
Den gällande översiktsplanen för Sorsele kommun antogs i april 200<strong>2.</strong> I översiktsplanen redovisas ett<br />
intresse, Malå samebys åretruntbetesmarker, som överlappar utredningsområdet för vindkraft. Utöver<br />
pågående markanvändning, vilken är rennäring och skogsbruk, anges ingen inriktning för markanvändningen<br />
i utredningsområdet.<br />
När det gäller vindkraft anges i översiktsplanen att Sorsele kommun är positiv till utbyggnad av vindkraft<br />
i inlandet om det inte medför betydande konflikter med annan markanvändning.<br />
Tilläggsplan för vindkraft<br />
Sorsele kommun har i sin plan för vindkraft (fastställd av kommunfullmäktige i Sorsele 2010-04-26),<br />
som är ett tillägg till översiktsplanen, pekat ut ett område - nr 18, Granliden, som ungefär motsvarar<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong>s utredningsområde - som lämpligt för vindkraft. Området anses vara lämpligt för<br />
vindkraft då nyttan med vindkraft bedöms överstiga de motstående intressen som finns på platsen.<br />
17
2Observera att kommunen och <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> har definierat begereppet ”utredningsområde” olika, se<br />
rubriken <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong>s utredningsområde ovan för <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong>s definition.<br />
I vindkraftplanen redovisas följande generella riktlinjer för vindkraftutbyggnad:<br />
• särskild hänsyn ska tas till de frivilliga skogsavsättningar, det aktiva skogsbruk samt<br />
den rennäring som bedrivs i nära anslutning till vindområdet vid planering av ny<br />
infrastruktur<br />
• vindkraftverk ska ha en noggrann placering och planering, ge ett harmoniskt intryck i<br />
landskapsbilden vilket ska minska störningar i närmiljön<br />
• exploateringarna ska ske med hänsyn till de befintliga näringarna för att undvika<br />
stora konflikter<br />
• etablering i kommunerna kräver att man har en plan för återställande av mark och<br />
att man avsätter medel till denna<br />
Se tabell 2 för en redogörelse för hur Bredträskprojektet förhåller sig till riktlinjerna det berörs av.<br />
Tabell <strong>2.</strong> Bredträskprojektets förhållande till de övergripande, generella och specifika riktlinjerna i vindkraftsplanen till Sorsele kommuns<br />
översiktsplan 2001 som berörs av projektet. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till relaterade delar i MKB:n.<br />
Riktlinje Bredträskprojektets förhållning till riktlinjen<br />
Ska följa svensk lagstiftning Lagstiftning och riktlinjer kommer att följas.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verket ska ha en väl avvägd placering,<br />
planering och utformning.<br />
<strong>Vindkraft</strong>park eller enstaka verk ska ge ett harmoniskt<br />
intryck i landskapsbilden.<br />
Områden av särskilt intresse undviks så långt som möjligt.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken planeras ha en enhetlig utformning. Tornen kommer att vara<br />
målade i en diskret, antagligen ljusgrå, färg.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken ska vara fria från reklam. <strong>Vindkraft</strong>verkens torn kommer att vara utan logotyper och reklam.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken ska ha ett enhetlig utseende<br />
och ljus färgsättning.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken planeras ha en enhetlig utformning. Tornen kommer att vara<br />
målade i en diskret, antagligen ljusgrå, färg.<br />
Ny teknik och innovativ design bör främjas. Den senaste tekniken kommer användas i möjligaste mån. Vissa tekniska<br />
ändringar kan komma att ske från det att ansökan lämnats in till det att byggnation<br />
påbörjas.<br />
Används rotorblad bör antalet blad vara minst<br />
tre.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verk ska hellre etableras i grupp än<br />
många små utspridda över ett större område.<br />
Rotorbladen på vindkraftverken kommer vara tre i antalet.<br />
Inom utredningsområdet placeras vindkraftverken så nära varandra som möjligt<br />
med hänsyn tagen till vindtillgång och motstående intressen, för att god<br />
hushållning enligt miljöbalken ska uppnås.<br />
18
2<br />
Närmaste vindkraftverk kommer placeras ca 1000 meter från närmsta hus.<br />
Riktlinje Bredträskprojektets förhållning till riktlinjen<br />
Avståndet till fritidshus/åretruntboende ska<br />
vara minst 1000 meter (gäller ej gårdsverk).<br />
Avståndet till anläggningar för renskötsel och<br />
annan näringsverksamhet ska vara minst 1000<br />
meter.<br />
Inom områden där rennäring berörs ska vindkraftverk<br />
om möjligt uppföras på sommaren<br />
eller den årstid som innebär minst störning för<br />
renskötseln.<br />
Hänsyn ska tas till rennäringen och övriga<br />
berörda vid utformning av vägar och kraftledningar.<br />
Avståndet från vindkraftverken till anläggningar för renskötseln och annan<br />
näringsverksamhet kommer att vara minst 1000 meter.<br />
Byggtiden kommer förläggas under barmarkssäsongen då rennäringen nyttjar<br />
området. Samråd har skett med berörd sameby och en fortsatt dialog pågår.<br />
Samråd med berörda parter har skett.<br />
Hänsyn ska tas till kulturmiljövärden. En skrivbordstudie för kulturmiljövärden är gjord samt under hösten 2012<br />
utförs en fältinventering, utifrån dessa resultat kommer kulturmiljövärden<br />
undvikas så långt som möjligt.<br />
Etableringsföretaget bör nyttja befintlig infrastruktur<br />
och elnät i så stor utsträckning som<br />
möjligt.<br />
En total miljöhänsyn ska tas vid etablering av<br />
vindkraftverk (transporter, byggnation och avveckling).<br />
En bedömning av hur en förväntad nedisning<br />
och iskast kan inverka på närmiljön (befolkning<br />
och djurliv) ska bifogas.<br />
Det ska finnas en avvecklingsplan för de vindkraftverk<br />
som etableras i kommunerna, detta<br />
gäller både enstaka vindkraftverk och större<br />
vindkraftsparker.<br />
Det ska avsättas resurser för återställande av<br />
mark.<br />
Befintliga vägar kommer användas från hamn till utredningsområdet och den<br />
befintliga vägen i utredningsområdet kommer användas från norr. Elnätet<br />
planeras dras parallellt med befintlig 400 kV ledning väster om anläggningen<br />
för att längre söderut ansluta till det.<br />
I föreliggande MKB utreds förutsättningarna och konsekvenserna för den planerade<br />
anläggningen. I kap 7 redovisas de skadeförebyggande åtgärder som<br />
bolaget kommer att vidta.<br />
Bedömning av förväntad nedisning och iskast redovisas i föreliggande MKB<br />
kapitel 8.17.<br />
En avvecklingsplan upprättas i samband med tillståndsansökan för den planerade<br />
vindkraftanläggningen.<br />
Resurser för återställande fonderas och redovisas i tillståndsansökan för den<br />
planerade vindkraftanläggningen.<br />
19
2<strong>Vindkraft</strong>verksplaceringar utanför kommunens utpekade områden<br />
Varje vindkraftverk kan komma att flyttas inom en s.k. flexibilitetszon, d.v.s. inom en radie av 100 m från<br />
redovisad position, om detta inte inkräktar på områden med höga naturvärden eller områden som är<br />
känsliga för påverkan mm. För de planerade vindkraftverken vid Bredträsk är varken något vindkraftverk<br />
eller någon del av en flexibilitetszon lokaliserad utanför de områden kommunen pekat ut som lämpliga<br />
för vindkraft i sitt tematiska tillägg till översiktsplanen.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verksplaceringar närmare utredningsområdesgränsen än 350 m<br />
Länsstyrelsen har tidigare haft en regel om att vindkraftverk inte får placeras närmare utredningsområdesgränsen<br />
än 350 m. Syftet har varit att inte påverka vindförhållandena i angränsande områden så<br />
att möjligheterna att etablera vindkraft där minskar. <strong>Vindkraft</strong>verksplaceringarna vid Bredträsk planeras<br />
längre än 350 m från utredningsområdesgränsen.<br />
Optimal placering av vindkraftverken<br />
<strong>Vindkraft</strong>verkens preliminära placeringar inom utredningsområdet framgår av bilaga 8. Placeringen av<br />
de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av<br />
vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken och begränsning av påverkan på känsliga<br />
delområden. Placeringen följer också vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan vindkraftverken.<br />
Om vindkraftverk placeras för nära varandra finns risk för att optimal effekt ej uppnås. Varje vindkraftverk<br />
kan komma att flyttas inom en s.k. flexibilitetszon, d.v.s. inom en radie av 100 m från redovisad<br />
position, om detta inte inkräktar på områden med höga naturvärden eller områden som är känsliga för<br />
påverkan mm. Se karta i bilaga 8 för de radier inom vilka respektive vindkraftverk kan komma att flyttas.<br />
Delområden som undvikits vid placering av vindkraftverken utgörs av topografiskt ogynnsamma<br />
områden (marklutning > 12 %) och särskilt värdefulla eller känsliga natur- och kulturmiljöer. Sådana<br />
begränsningsområden för placeringen av vindkraftanläggningen är redovisade på kartan i bilaga 9.<br />
Arbetet med att optimera placeringarna av vindkraftverken pågår under hela projekteringstiden. Därför<br />
måste det finnas en viss flexibilitet vad gäller placeringen av vindkraftverken. På så sätt ökar möjligheterna<br />
att även sent framkommen information kan inarbetas i projekteringen och på så sätt resultera i<br />
att vindkraftanläggningen vid Bredträsk byggs med en optimal avvägning mellan nyttjande av vindenergin<br />
och hänsyn till andra intressen i området.<br />
Beräknad produktion<br />
Bredträsk vindkraftanläggning planeras bestå av 10 vindkraftverk. <strong>Vindkraft</strong>verken kommer att ha en<br />
effekt på maximalt 4 MW. Den totala installerade effekten kommer således maximalt att vara 40 MW<br />
och den förväntade årliga energiproduktionen beräknas till 65 till 105 GWh, beroende på vilken typ av<br />
vindkraftverk som kommer att byggas och hur höga de kommer att bli.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken<br />
Typexempel på utformningen av vindkraftverken redovisas i bilaga 10. <strong>Vindkraft</strong>verkens navhöjd (höjd<br />
från markplanet till centrum av rotorn) kan komma att variera något och som högst uppgå till 140 m.<br />
20
2<br />
2<br />
2<br />
Variationen i navhöjd beror främst på skillnader i topografi och vindtillgång mellan de olika platser där<br />
vindkraftverken avses att placeras.<br />
Eftersom kostnaden för ett vindkraftverk ökar i takt med ökad konstruktionshöjd och el-energiproduktionen<br />
ökar ju högre ett vindkraftverk är kommer dessa två intressen att balanseras för att nå en<br />
optimal utformning av anläggningen.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verkens totalhöjd ska vara högst 200 m när något av rotorbladen pekar rakt upp. Rotordiametern<br />
ska vara högst 120 m.<br />
Rotor och maskinhus monteras på ett koniskt torn av stål eller eventuellt en kombination av stål och<br />
betong. <strong>Vindkraft</strong>verken kommer att vara antireflexbehandlade och målade i en diskret, troligen ljusgrå,<br />
färg. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på vindkraftverkens torn.<br />
Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i eller utanför vart och ett av vindkraftverken.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken kommer att förses med hinderbelysning.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer ca<br />
500 liter smörjolja, dessutom finns ca 160 liter hydraulolja i styrsystemet. Oljorna kommer att bytas<br />
enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart femte år. Vissa tillverkare använder glykol<br />
som kylmedium. Frostskyddsvätska kommer att användas. Att använda växellådslösa maskiner kan<br />
vara ett alternativ. Eventuella risker med hanteringen av oljor och kylmedier belyses i avsnitt 8.17.<br />
Gjutning av fundament<br />
i Håcksta,<br />
Hudiksvalls kommun.<br />
Till höger i bild<br />
syns pumpbilen till<br />
vilken betongbilen<br />
dockar. Pumpbilen<br />
pumpar sedan<br />
upp betongen i sin<br />
kranarm (röd), så<br />
att den kan spridas i<br />
fundamentet. Foto:<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong><br />
21<br />
Hindermarkering<br />
<strong>Vindkraft</strong>anläggningen kommer att hindermarkeras<br />
i enlighet med gällande föreskrifter<br />
utfärdade av Transportstyrelsen (TSFS<br />
2010:155). Enligt dessa ska vindkraftverk med<br />
en totalhöjd över 150 m vara markerade på<br />
sin högsta fasta punkt, d.v.s. på tornets topp,<br />
med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Ljuset<br />
ska avskärmas så att den inte når markytan<br />
inom fem km från respektive ljuskälla.<br />
Fundament<br />
De två vanligaste typerna av fundament för<br />
vindkraftverk är bergsförankrade fundament
2respektive gravitationsfundament. Den fortsatta projektering-<br />
3<br />
en kommer att utvisa vilken typ av fundament som kommer<br />
att förordas för respektive vindkraftverk vid Bredträsk. Valet<br />
görs bl.a. på grundval av resultaten av kommande geotekniska<br />
undersökningar. En geoteknisk studie har genomförts, bilaga 11,<br />
men den kommer att kompletteras med mer detaljerade undersökningar.<br />
Vid det senare byggsamrådet med kommunen<br />
kommer förslag till typ av fundament för respektive vindkraftverk<br />
att presenteras.<br />
Ett bergsförankrat fundament gjuts direkt på berget och<br />
förankras med bergbultar. Vid större jorddjup nyttjas vanligen<br />
gravitationsfundament där, såsom namnet anger, fundamentet<br />
i sig utgör motvikten till de krafter som vindkraftverket<br />
utsätts för. Någon ytterligare förankring krävs då inte. Ett<br />
gravitationsfundament består av en betydligt större mängd<br />
betong än ett bergsförankrat fundament. Ritning i bilaga 12<br />
visar ett exempel på ett gravitationsfundament och i bilaga 13<br />
ett exempel på bergsförankrat fundament för vindkraftverk.<br />
Schaktmassor som alstras i samband med schaktning för<br />
fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och<br />
som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så<br />
långt det är praktiskt möjligt.<br />
Färdigställandearbeten<br />
När fundament och el-anslutningar är färdigställda reses<br />
vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en större mobilkran<br />
och en mindre hjälpkran (figur 3). Tornen lyfts på plats i sektioner<br />
och bultas ihop med fundamentet. Därefter monteras<br />
maskinhus och rotorblad. Efter genomförd slutbesiktning kan<br />
vindkraftverket kopplas till elnätet och tas i drift.<br />
Kringanläggningar<br />
Den avverkade ytan vid varje vindkraftverk kommer att uppgå<br />
till ca 1 ha. Ytan kommer att utgöras av plats för vindkraftver-<br />
Montering av ett<br />
vindkraftverk med<br />
hjälp av en stor<br />
mobilkran och en<br />
mindre hjälpkran.<br />
4<br />
Exempel på<br />
etableringsyta för<br />
vindkraftverk, med<br />
plats för vindkraftverkets<br />
fundament<br />
och uppställnings-<br />
plats för kran och<br />
hjälpkran.<br />
22<br />
3<br />
4
2<br />
kets fundament samt grusade uppställningsplatser för kran och hjälpkran (figur 4). Ritning i bilaga 14<br />
visar en skiss på utformningen av uppställningsplatserna.<br />
<strong>Vindkraft</strong>anläggningen kommer även att innefatta en servicebyggnad med tillhörande transformatorstation<br />
som utgör kopplingspunkt, se bilaga 15 och 16. Byggnaden kan komma att användas till service<br />
och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen, personalbyggnad och liknande. Maximal storlek<br />
beräknas till 500 m2 . Vid servicebyggnaden tillkommer en permanent yta om maximalt 250 m2 för<br />
uppställning av fordon. Byggnaden kommer att uppföras enligt gällande föreskrifter.<br />
Under byggtiden behövs även en tillfällig uppställningsplats för byggbaracker, fordon och liknande.<br />
Ytan kommer att vara högst 3 000 m2 stor, se bilaga 17. Se även rubriken Totalt markanspråk längre<br />
fram i detta avsnitt.<br />
Betongstation<br />
Betongtillverkning för grundläggning och fundament kommer att ske med en mobil betongstation som<br />
anläggs temporärt i utredningsområdet, bilaga 18. Den ungefärliga mängden betong som krävs vid gjutning<br />
av fundament för varje vindkraftverk är 350 - 550 m3 . Betongen transporteras från betongstationen<br />
till gjutningsplatsen i betongbilar (betongmoppar).<br />
Vägsystem<br />
Befintliga vägar<br />
Det pågår en utredning om till vilken hamn delarna till vindkraftverken kommer att levereras, alternativen<br />
är Luleå, Skellefteå och Umeå. För alla alternativen är det transport med lastbil som är aktuellt från<br />
hamnen till vindkraftanläggningen. Från hamnen i Luleå planeras vindkraftverken transporteras längs<br />
E4:an söderut till Antnäs och sedan väg 94 via Älvsbyn och Arvidsjaur. Därifrån kommer de att transporteras<br />
längs E45:an till Slagnäs och sedan längs väg 1018 och väg 1026 fram till vindkraftanläggningen.<br />
Från hamnen i Skellefteå finns två alternativa vägsträckningar. Ett alternativ är att vindkraftverken<br />
transporteras med lastbil på väg 95 till Arvidsjaur, sedan via Slagnäs och därefter längs samma väg<br />
som om vindkraftverken transporterats från hamnen i Luleå. Det andra alternativet innebär transport<br />
via Boliden och längs väg 370 över Norsjö och Malå och sedan vidare längs väg 1026. Alternativen från<br />
Skellefteå är även aktuella för en transport från hamnen i Umeå, då vindkraftverken vid eventuell landtagning<br />
i Umeå först transporteras norrut längs E4:an till Skellefteå.<br />
Preliminärt beräknas ca 9 km av de befintliga vägarna utanför utredningsområdet behöva uppgraderas.<br />
Generellt sett är det nuvarande vägnätet av god standard, men vissa åtgärder kommer att erfordras<br />
för att uppfylla de geometriska krav som ställs på vägnätet i byggnadsfasen. Åtgärderna kan innebära<br />
förändringar av kurvradier, lutningar och vägbredd samt förstärkning.<br />
Vid utredningsområdet kommer den befintliga skogsvägen att följas från norr. Inom utredningsområdet<br />
kommer ca 650 m av denna väg att nyttjas. Detta innebär att den befintliga skogsbilvägen rustas upp<br />
fram till den norra delen av Lidmyran.<br />
23
2Nya vägar<br />
Vid sidan om de befintliga vägarna kommer nya vägstråk, med tillfartsvägar fram till vart och ett av<br />
vindkraftverken, att behöva anläggas inom utredningsområdet. Totalt handlar det om anläggande av<br />
8,5 km ny väg, se bilaga 20.<br />
5<br />
De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden.<br />
På ritningarna i bilaga 21 och 22 redovisas utformningen<br />
av vägar samt olika typsektioner för planerade vägar<br />
inom området. Det kan bli aktuellt med viss sprängning för<br />
anläggningen av både vägsystem och kabelförläggning. Den<br />
kommande projekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning<br />
och var detta behöver ske.<br />
Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 30 m bred<br />
korridor fri från träd (figur 5). Korridoren behöver vara så pass<br />
bred för att få plats med snöröjning och att tillfälligt lägga upp<br />
det ytskikt som schaktas av och som sedan ska användas till<br />
bl.a. släntning. I anslutning till eventuella tvära kurvor kommer<br />
korridorbredden att vara större vilket innebär en bredare zon<br />
som är fri från träd.<br />
Vid anläggande av nya vägar kommer Skogsstyrelsens (2011) anvisningar för projektering och byggande<br />
av skogsbilvägar att följas.<br />
Mätmaster<br />
En permanent mätmast kommer att finnas inom Bredträsk vindkraftanläggning. Den planeras lokaliseras<br />
på Granliden och ha samma höjd som vindkraftverkens navhöjd, d.v.s. max 144 m, se ritning i bilaga<br />
23 och karta i bilaga 24.<br />
Även temporära mätmaster för kalibrering och produktverifiering kan bli aktuella att uppföra inom<br />
utredningsområdet. Upp till fyra sådana master kan komma att uppföras, med ett par på Granliden och<br />
ett par på Setmyrliden, se karta i bilaga 25. Den ena masten i paret ska ha exakt samma position som<br />
något av de planerade vindkraftverken. Den andra masten i paret uppförs på ett avstånd av 2,5 rotordiametrar<br />
i lovarts riktning från de aktuella vindkraftverkslokaliseringarna, d.v.s. mot den förhärskande<br />
vindriktningen. Masterna kommer att ha samma höjd som vindkraftverkens navhöjder samt finnas på<br />
plats i några månader för att möjliggöra kalibrering och optimering av vindkraftverkens driftparametrar.<br />
Exempel på ny väg<br />
inom en vindkraftanläggning.<br />
24<br />
5
2<br />
När den ena masten i paret ersätts med ett vindkraftverk, kommer den andra masten att stå kvar i 6-24<br />
månader efter att det aktuella vindkraftverket tagits i drift.<br />
Elnät och nätanslutning<br />
Energimarknadsinspektionen kommer att pröva koncession för nytt elnät enligt el-lagen. Ansökan om<br />
linjekoncession ska alltså inte prövas av Länsstyrelsen i det tillståndsärende som denna MKB är knuten<br />
till. Nedan redovisas dock principerna för anläggning av nytt elnät.<br />
Anslutningen till överliggande elnät utreds för närvarande. Vattenfall har nätkoncession i området och<br />
Svenska Kraftnät har en 400 kV ledning som löper ca 4 km nordväst om Bredträsk. Planen är att anlägga<br />
en 130 kV ledning i anslutning till 400 kV ledningsgatan till Vattenfalls anläggning vid Grundfors<br />
ca 70 km från utredningsområdet.<br />
Kabelnätet inom utredningsområdet kommer att ägas av vindkraftbolaget. Detaljutformningen av det<br />
interna elnätet är ännu inte klar. Mellan vindkraftverken kommer det att läggas markförlagd elkabel.<br />
Kabeln förläggs i ledningsschakt och utgångsläget är att den följer vägsystemet, se ritning respektive<br />
karta i bilaga 26 och 20.<br />
Det kan bli aktuellt med viss sprängning för både kabelförläggning och vägsystem. Den kommande<br />
detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske.<br />
Bygg- och drifttid<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> planerar att uppföra Bredträsk vindkraftanläggning med start under 2015. Byggtiden<br />
uppskattas till två år.<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> bedömer att det under byggtiden kommer att krävas transporter för följande ändamål:<br />
• Material för vägar<br />
• Material för fundament<br />
• Konstruktionsmaskiner<br />
• Kranar<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verk med tillhörande utrustning<br />
• Material för servicebyggnader<br />
• Persontransporter<br />
Under drifttiden bedöms transportbehovet vara litet, med endast lättare transporter. Under hela drifttiden<br />
kommer servicetekniker att vara verksamma i området. Normala serviceintervall varierar mellan<br />
6 och 12 månader. Vid större service krävs kran och lastbil. Inom anläggningen kommer vägarna att<br />
underhållas så att driften inte undermineras och utanför området beror ansvaret för vägunderhållet på<br />
hur ägarförhållandena för aktuell väg ser ut.<br />
25
2Avveckling och återställning<br />
6<br />
6<br />
Vid en framtida avveckling av vindkraftanläggningen kommer allt material, inom ekonomiskt försvarba-<br />
ra gränser, att återvinnas. <strong>Vindkraft</strong>verken kommer att nedmonteras och bortforslas. Fundamenten tas<br />
bort till 30 cm djup eller täcks med ett jordlager med 30 cm djup. Elkablar som framledes inte kommer<br />
att brukas eller nyttjas klipps av på ca 30 cm djup och lämnas kvar. Det är avtalat med fastighetsägarna<br />
att vägarna ska lämnas kvar i befintligt skick vid avvecklingen. På anläggningsytorna planteras skog.<br />
Jämförelse mellan att lämna kvar och avlägsna fundament och elkablar<br />
Den mark som fundamenten tar i anspråk har tidigare varit skogsmark, och elkablarna är förlagda i ledningsschakt<br />
som i huvudsak följer vägsystemet. Gravitationsfundamenten är upp till 20 m i diameter,<br />
och de bergsförankrade fundamenten ca 10 m i diameter. Fundamenten ska täckas med ett jordlager<br />
på 30 cm. Denna jord måste sannolikt tas från täkt och fordrar således transport. Transporten medför<br />
störning i form av buller, avgasutsläpp och olycksrisker. Om fundamenten lämnas kommer produktionsskog<br />
inte att kunna växa uppe på fundamenten. Skogstillväxten hindras däremot inte av elkablarna.<br />
Om fundamenten ska avlägsnas måste de sprängas sönder för att kunna grävas upp och transporteras<br />
bort. Uppskattningsvis krävs 40 lastbilstransporter per fundament för borttransport. Såväl sprängning<br />
som lastning och körning medför buller och störningar, dessutom medför själva transporterna olycksrisker<br />
och avgasutsläpp. Utsläpp och olycksrisker är även förenade med själva sprängningen. Om fundamentmaterialet<br />
inte kan återvinnas måste det deponeras och alltså ta annan mark i anspråk. Vidare<br />
lämnar fundamenten hål efter sig som måste fyllas igen, antagligen med material från täkt som också<br />
En 400 kV ledning,<br />
likt den på<br />
bilden, passerar<br />
strax nordväst om<br />
utredningsområdet<br />
Bredträsk. Planen<br />
är att anlägga en<br />
ny 130 kV ledning i<br />
denna ledningsgata<br />
för att ansluta vindkraftanläggningen<br />
till elnätet.<br />
26
2<br />
fordrar transport. Mer material kommer att behövas för att fylla igen hålen efter fundamenten än för att<br />
täcka över dem. Produktionsskog kommer att kunna växa på de platser där fundamenten tidigare stått.<br />
I och med att elkablarna tas upp sker en störning av marken. Elkablarna kommer i normalfallet att vara<br />
förlagda längs väg i yttre dikeskant. Denna mark är inte att betrakta som naturlig, utan sedan tidigare<br />
störd av väg- och dikesanläggning. I de fall elkablar är förlagda utanför vägområdet måste vegetation<br />
ovanpå ledningsschakten avverkas för att kunna ta upp kablarna. Detta medför ca 30 års förlorad<br />
skogstillväxt på dessa sträckor. Skogstillväxten hindras dock inte av att kablarna ligger kvar i marken.<br />
Bedömningen är att den största påverkan bortskaffningen<br />
av elkablarna medför är den störning, i form Tabell 3. Redovisning av beräkning av vindkraftanläggning-<br />
av markpåverkan, trafik och buller, den orsakar. Om<br />
elledningarna lämnas kvar uteblir denna störning<br />
ens totala markanspråk (avverkade ytor, vägar och anläggningsytor)<br />
i förhållande till hela utredningsområdets areal.<br />
helt. Metallen i de uppgrävda elkablarna kan dock<br />
Typ av yta Areal,<br />
återvinnas och på så sätt eliminerar man de miljö-<br />
ha<br />
konsekvenser nybrytningen av samma mängd metall Avverkning för vindkraftverksplats (funda- 0,7<br />
hade orsakat.<br />
ment), 10 st á 0,06 ha<br />
Avverkning för uppställningsyta för kranar, 9,9<br />
Borttagning av fundament kommer sammantaget<br />
10 st á 0,99 ha<br />
att medföra mycket mer omfattande konsekvenser<br />
Uppgradering av tillfartsvägar (bredd 6<br />
1,6<br />
än om dessa lämnas kvar. Miljönyttan med att ta upp m), längd 0,8 km (kurvrätning, trädfria<br />
zoner i kurvor etc.) inklusive en avverkad<br />
och återvinna metallen i elkablarna kommer däremot korridor på 18 m<br />
att överskrida den störning upptagningen av dessa<br />
orsakar.<br />
Nytt vägsystem inom utredningsområdet<br />
(bredd 6 m), längd 8,5 km. För detta avverkas<br />
en korridor på 30 m varav 18 m blir<br />
permanent<br />
27,2<br />
Totalt markanspråk<br />
<strong>Vindkraft</strong>anläggningens hela markanspråk i form<br />
av avverkade ytor för vägar, uppställningsytor etc.<br />
beräknas till 44,4 ha, se tabell 3. Av dessa beräknas<br />
31 ha vara permanent markansspråk och övriga 13<br />
ha tillfälligt markanspråk. Detta innebär att 4,0 % av<br />
utredningaområdet tas i anspråk permanent och ytterligare<br />
1,9 % tillfälligt.<br />
Följdverksamheter<br />
Vid sidan om själva vindkraftanläggningen och de<br />
anslutande vägarna kommer projektet att medföra<br />
en del följdverksamheter som kommer att ha en<br />
miljöpåverkan.<br />
En följdverksamhet är försörjningen med grus- eller<br />
bergmaterial för anläggningsarbetena. Det är<br />
idag oklart hur försörjningen kommer att se ut men<br />
27<br />
Övriga ytor (servicebyggnader, kranmonteringsytor,<br />
master, etc.)<br />
5,0<br />
Summa totalt markanspråk 44,4<br />
Ytanvändning över tiden<br />
Permanent markanspråk 30,5<br />
Möjligt permanent markanspråk beroende<br />
på leverantörsval och slutgiltiga tekniska<br />
lösningar<br />
0,7<br />
Temporärt markanspråk 11,4<br />
Möjligt temporärt markanspråk beroende<br />
på leverantörsval och slutgiltiga tekniska<br />
lösningar<br />
1,8<br />
Summa totalt markanspråk 44,4<br />
Utredningsområdets totala areal 754,9<br />
Andel av utredningsområdet som berörs<br />
av maximalt markanspråk<br />
Andel av utredningsområdet som berörs<br />
av permanent markanspråk<br />
5,9 %<br />
4,0 %
2antingen kan den ordnas genom nyttjande av befintliga grus- och eller bergtäkter eller så kan det bli<br />
aktuellt att etablera någon eller några nya täkter, se principskiss i bilaga 27. Ansökan om tillstånd för<br />
dessa lämnas i sådana fall in separat.<br />
En annan följdverksamhet är den trafik som kommer att genereras under anläggningsskedet.<br />
28
7<br />
7<br />
3<br />
3 Landskapets förutsättningar och värden<br />
Inför miljöprövningen är det av betydelse att de natur- och landskapsmässiga värden som finns<br />
dokumenterade i utredningsområdet relateras till vad som finns i omgivande landskap eller<br />
region. Här redovisas de övergripande förhållandena gällande Natura 2000 och annan skyddad<br />
natur, utpekade fågel- och djurarter samt kultur- och friluftsmiljöer. Först analyseras landskapet<br />
i ett regionalt perspektiv och därefter följer mer detaljerade beskrivningar av bl.a. naturmiljöer<br />
och arter inom utredningsområdet.<br />
Med landskapets värden avses de samlade värdena av naturmiljöer, kulturmiljöer, landskapets histo-<br />
riska dimension, friluftslivets intresseområden samt landskapsbilden. Eftersom dessa värden ofta sam-<br />
manfaller finns det skäl att redovisa dem gemensamt.<br />
3.1 Analys av det omgivande landskapet<br />
Landskapsanalysen avser i första hand ett område med ca en mils radie kring utredningsområdet och<br />
ska ses som en introduktion till, och en referens vid, beskrivningen av själva utredningsområdets förutsättningar.<br />
Den tar dock även upp landskapsmässiga förutsättningar inom utredningsområdet. I detta<br />
Det omgivande<br />
landskapet är kuperat<br />
och skogsklätt.<br />
Det präglas av ett<br />
aktivt skogsbruk<br />
med hyggen och<br />
ungskogar och där<br />
gammelskog endast<br />
finns kvar i liten<br />
omfattning. Odlingsmark<br />
och gles<br />
bebyggelse finns i<br />
liten omfattning i<br />
dalgångarna, främst<br />
intill sjöar och vattendrag.<br />
29
3avsnitt beskrivs naturliga såväl som kulturella processer som format landskapet kring Bredträsk, d.v.s.<br />
topografi, naturgeografiska förhållanden, jordarter/berggrund samt markanvändning.<br />
Översiktlig beskrivning<br />
De skogsklädda höjder som är aktuella för etablering av vindkraft är belägna i Sorsele kommun i Västerbottens<br />
län, nära gränsen till Malå kommun och Norrbottens län. Närmaste tätort är Sorsele, som<br />
ligger ca 30 km väster om utredningsområdet. Utredningsområdet är beläget mellan Skellefteälven<br />
och Malån och utgör en del av vattendelaren mellan de två vattendragen. Utredningsområdet och dess<br />
omgivningar består av främst av skogsmark och våtmarker (figur 7).<br />
Landskapsbild<br />
Landskapet vid Bredträsk varierar i både struktur och skala, där flera olika landskapselement bidrar till<br />
en visuell komplexitet. Omgivningarna har inslag av plana och öppna, relativt storskaliga våtmarkslandskap<br />
med inslag av myrholmar och moränkullar<br />
etc. nordväst och sydost om utredningsområdet.<br />
Själva utredningsområdet och de närmaste<br />
Landskapskonventionen<br />
omgivningarna i sydväst, söder, öster och nordost<br />
Den Europeiska Landskapskonventionen trädde i<br />
kraft i Sverige den 1 maj 2011. Riksantikvarieämbetet<br />
har fått i uppdrag att i samverkan med berörda<br />
är mer kuperade bergspartier med branta sluttningar,<br />
höga toppar och mellanliggande sjöar och<br />
myndigheter påbörja arbetet med att genomföra<br />
landskapskonventionen i Sverige.<br />
våtmarker. I nordväst och sydost dominerar Skellefteälven<br />
respektive Malån landskapsbilden. Större<br />
Landskapskonventionen syftar till att förbättra<br />
skydd, förvaltning och planering av europeiska<br />
sjöar i omgivningarna är Bockträsket, Storselet och<br />
landskap. Den syftar också till att främja samarbe-<br />
Verbosjöarna. På fastmarkspartierna dominaeras<br />
tet kring landskapsfrågor inom Europa och till att<br />
stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktig-<br />
landskapet av rationellt brukad skog där hyggen<br />
het i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer och bestånd av varierande ålder ger landskapet ett<br />
av landskap som människor möter i sin vardag och<br />
på sin fritid.<br />
Så här skriver Riksantikvarieämbetet angående<br />
mosaikartat intryck med mycket varierande grader<br />
av öppenhet.<br />
landskapet, dess förändring och vårt ansvar för<br />
förändringar som görs:<br />
Utredningsområdet är tydligt avgränsat mot de<br />
”Landskapet formas och omformas ständigt av geo-<br />
öppna slättområdena i nordväst och är väl synligt<br />
logiska processer, av den levande naturen och ge-<br />
från detta håll. Åt söder och öster är kontrasten<br />
nom människans bruk. Den ständiga förändringen är<br />
en naturlig process, då landskapet skiftar utseende<br />
mot de närmaste omgivningarna mindre påtaglig<br />
i takt med att vårt samhälle förnyas och utvecklas.<br />
då dessa domineras av bergen Stor-Granliden och<br />
Gamla åkrar växer igen, gränser flyttas, tätorter växer,<br />
nya vägar byggs och äldre hus rivs för att ge plats för<br />
Kvigmyrberget, även de med branta sluttningar.<br />
ny bebyggelse. Spåren av det förflutna finns omkring Sydväst om dessa berg domineras landskapet av<br />
oss överallt, såväl i det öppna odlingslandskapet<br />
som i skogen eller mitt i storstaden. Att landskapet<br />
förändras är något vi varken kan eller bör förhindra.<br />
vidsträckta våtmarksområden.<br />
Samtidigt måste förändringar göras med varsamhet<br />
Landskapets starkast dominerande riktning är<br />
och utifrån principen om ett hållbart nyttjande av<br />
landskapet.”<br />
nordväst-sydostlig och ges av Skellefteälven med<br />
dess öppna dalgång i norr tillsammans med Malåns<br />
dalgång i söder samt våtmarkers, sjöars och de<br />
30
8<br />
8<br />
3<br />
omgivande bergens dominerande utsträckning,<br />
se figur 8. Även jordtäckets ytformer t.ex. åsar och<br />
drumliniseringar förstärker den nordväst-sydostligt<br />
orienterade riktningen i landskapet.<br />
Inom utredningsområdet finns inga dominerande<br />
landmärken, så som t.ex. kyrkor, som vindkraftsetableringen<br />
riskerar att konkurrera med visuellt.<br />
Topografi och naturgeografiska<br />
förutsättningar<br />
Ü<br />
Landskapet kring utredningsområdet Bredträsk<br />
präglas av vågig bergkullterräng med relativt stor<br />
topografisk variation. De högsta höjderna inom<br />
utredningsområdet når 630 m.ö.h., vilket är en<br />
markant nivåskillnad mot de närliggande sjöarna<br />
Bockträsk på 448 m.ö.h. och våtmarksområdena i<br />
0 2,5 5 km nordväst på ca 430 m.ö.h. Topografin inom själva<br />
utredningsområdet omfattar två skogsbeklädda höjder, Granliden (630 m.ö.h.) och Setmyrliden (580<br />
m.ö.h.), samt mellanliggande våtmarksområden. Åt norr och väster är sluttningarna branta medan de<br />
är flackare och mer småkuperade åt söder och öster.<br />
Riktningar i landskapet<br />
Utredningsområde Bredträsk<br />
Berggrunden i området är av svekofenniskt ursprung och flera olika bergarter finns i omgivningarna. Här<br />
finns exempelvis magmatiska bergarter i form av både sura och intermediära graniter och ultrabasiska<br />
bergarter som gabbro och diabas. Berggrunden inom undersökningsområdet består främst av kvartsrika<br />
sedimentära bergarter. I de norra och västra delarna finns inslag av sura magmatiska bergarter och<br />
i den sydvästra delen finns ett stråk av ultrabasiska bergarter. Hela utredningsområdet ligger väl över<br />
högsta kustlinjen vilket gör att jordlagret inom utredningsområdet domineras av morän. På höjderna<br />
kan jordtäcket vara tunt och berg i dagen framträda. I de lägre liggande delarna mellan höjderna samt<br />
på slätterna i omgivningen där myrmarkerna breder ut sig utgör torv den dominerande jordarten. I de<br />
större dalgångarna har isälvssediment bitvis avsatts.<br />
Utredningsområdet ligger inom den nordligt boreala vegetationszonen som karaktäriseras av glesa<br />
barrskogar med stort islag av björk och även asp. Denna zon är belägen mellan fjällkedjan och de mer<br />
låglänta områdena i öster. Granskog, barrblandskog eller tallskog dominerar vegetationen på skogsmarken<br />
men uppför bergsluttningarna glesnar skogen och lövinslaget ökar, speciellt av glasbjörk.<br />
Vid Bredträsk har<br />
landskapet en tydlig<br />
nordväst-sydostlig<br />
riktning.<br />
31
3Våtmarkerna utgörs av vidsträckta myrkomplex och blandmyrar eller av enskilda mossar, kärr och<br />
backmyrar. Området ligger på gränsen mellan de två naturgeografiska regionerna ”Norra Norrlands<br />
och Finlands barrskogsområden och bergkullslätter” och ”förfjällsregion med huvudsakligen nordligt<br />
boreal vegetation, inre Lappland”. Den förra regionen har kontinental prägel och omväxlande topografi<br />
där vågig bergkull- och viss förfjällsterräng förekommer. Den domineras av morän och torv och är till<br />
största delen belägen ovan högsta kustlinjen. Skogarna är lågproduktiva och består av barrblandskog.<br />
Den senare regionen kännetecknas av kuperad terräng med skogsklädda berg och höjdryggar upp till<br />
drygt 800 m över havet och där emellan skogar, vattensystem och myrmarker. Regionen som helhet är<br />
belägen ovan högsta kustlinjen, varför markerna mestadels är morändominerade. Skogsmarken domineras<br />
av granskog, barrblandskog eller tallskog. Torvmarkerna som har relativt stor utbredning utgörs<br />
huvudsakligen av blandmyrar.<br />
Markanvändning förr och nu<br />
Jakt och fiske har bedrivits i landskapet sedan den senaste inlandsisens avsmältning. Spåren från<br />
denna markanvändning är dock ofta småskaliga och svåra att finna i landskapet. Under första årtusendet<br />
efter Kristi födelse började rennäringen ta form och den har under tusentals år utvecklats från jakt<br />
på vildren till dagens renskötsel (Västerbottens museum). Än idag nyttjas landskapet kring utredningsområdet<br />
årligen av rennäringen. Denna form av markanvändning är synlig i landspaket främst i form av<br />
hagar och skiljestängsel.<br />
Landskapet koloniserades från den senare delen av 1700- talet av bofasta nybyggare. Då klimatförhållandena<br />
och jordmånen var sådana att få områden lämpade sig väl för jordbruk förblev landskapet<br />
relativt glesbefolkat. Nybyggen anlades främst längs älvdalarna, på uddar vid sjöar och högt upp<br />
på sydsluttningar (Västerbottens museum). Än idag är omgivningarna glesbefolkade och små byar<br />
och enskilda småbruk är den bebyggelse man stöter på utmed landsvägarna. Bebyggelsen är främst<br />
koncentrerad till sjöarna och älvdalarna. Andelen uppodlad mark är marginell och sammanfaller med<br />
de bebyggda platserna. Mycket av den odlade marken är idag under igenväxning då andelen aktiva<br />
jordbruk i Sorsele kommun minskar. En levande bygd finns dock fortfarande i den till Bredträsk närliggande<br />
byn Bockträsk.<br />
I det tidiga skogsbruket användes Skellefteälven och Malån för flottning (Västerbottens museum).<br />
Dämningarna av Skellefteälven under 1900- talet har haft stor inverkan på landskapet, både på landskapsbilden<br />
och på möjligheterna för olika typer av markanvändning. Även omfattande dikningar har<br />
genomförts i landskapet vilket påverkat det på ett påtagligt sätt. Idag är den nästan uteslutande markanvändningen<br />
det rationella skogsbruket, vilket på senare tid präglat naturmiljön i hög grad, där olika<br />
bestånd och kalhyggen numer bildar ett lapptäcke i landskapet.<br />
32
3<br />
Utredningsområdet överlappas till ungefär hälften av ett riksintresse för vindbruk. I utredningsområdets<br />
3.2 Omgivande områden av riksintresse<br />
nordöstra hörn berörs riksintresse för rennäring. I övrigt finns inga riksintressen inom utredningsområdet.<br />
I omgivningarna inom ca 10 km radie från utredningsområdet finns ett naturreservat och tre olika typer<br />
av riksintressen;<br />
• riksintresse för naturvård,<br />
• riksintresse för rennäring (för detta redogörs i kapitel 4 och 8.10) samt<br />
• riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 8 §, d.v.s. Natura 2000-områden.<br />
Dessa områden redovisas i tabell 4 och åskådliggöras i karta i bilaga 28 (ID hänvisar till markering på<br />
kartan).<br />
Inom och sydost om utredningsområdet finns skyddsvärda skogar som pekats ut i Naturvårdsverkets<br />
inventering av statliga skyddsvärda skogar. Utöver detta finns i det omgivande landskapet fyra våtmarker<br />
som i den nationella våtmarksinventering (VMI) har bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden)<br />
och ett femtontal våtmarker som bedömts till klass 2 (höga naturvärden).<br />
Tabell 4. Områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km<br />
från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på karta i bilaga 28.<br />
ID Namn Skydd Bevarandevärde Avstånd (km)<br />
1 Granliden Naturreservat och Natura<br />
2000<br />
Reservatet består av barrblandskog och<br />
granskog med en del urskogskaraktärer. Syftet<br />
med reservatet är att för framtiden bevara<br />
ekosystem med urskogsartad skog.<br />
2 Stor-Lässejaure Riksintresse för naturvård Ett område med cirkelformade mer eller<br />
mindre slutna moränryggar. Denna typ av moränmorfologi<br />
kallas Puljomorän och är mycket<br />
ovanlig utanför kärnområdet i Finska Lappland.<br />
Stor-Lässejaure är den enda förekomsten<br />
i länet av Puljomorän, som är en mindre<br />
typ av Veikimorän.<br />
3 Malåns vattensystem<br />
Riksintresse för naturvård Ett av Skellefteälvens större, oreglerade<br />
biflöden.<br />
4 Laggträskåsen Riksintresse för naturvård Laggträskåsen är ett säreget och värdefullt<br />
geovetenskapligt objektet. Mest värdefull är<br />
den del av åsen som går genom den trånga<br />
dalgången norr om Laggträsket till Tjäderträskbäcken<br />
i söder.<br />
5 Verbosjön Riksintresse för naturvård Källsjö till Malån. 8<br />
6 Lässejaure Natura 2000-område Särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet. 9<br />
33<br />
0,1<br />
3,8<br />
4,8<br />
3,4
9<br />
9<br />
3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna<br />
inom utredningsområdet<br />
Naturmiljöerna inom det område som är aktuellt för vindkraft har beskrivits utförligt i samband med<br />
en särskild naturinventering som genomförts under hösten 2011. Kunskapen om området har inhämtats<br />
genom fältbesök samt från bl.a. Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Västerbotten och ArtDatabanken.<br />
Naturinventeringen har sammanställts i en fristående rapport som är bilagd miljökonsekvensbeskrivningen<br />
(bilaga 5). Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av inventeringen som genomförts<br />
i området och den inventering av skyddsvärda statliga skogar som genomförts av Naturvårdsverket. De<br />
områden i utredningsområdet med höga naturvärden som presenteras i detta avsnitt finns redovisade<br />
på karta i bilaga 29. Bokstäverna hänvisar till områden på kartan för vilka det finns utförligare beskrivningar<br />
i bilaga 5.<br />
Det utredningsområde inom vilket vindkraftverk planeras och som varit föremål för naturinventering<br />
täcker en yta av 755 ha. Utredningssområdet utgörs av bergen Setmyrliden och Granliden som båda<br />
omger en större avlång myr, Lidmyran. Höjden över havet inom utredningsområdet varierar från 530<br />
m vid Holmtjärnen upp till 630 m på Granlidens topp. Utredningsområdet utgörs av skogsmark med<br />
inslag av större och mindre våtmarker samt några bäckar och tjärnar (figur 9). En skogsbilväg passerar<br />
genom utredningsområdet i nord-sydlig riktning.<br />
Utredningsområdet<br />
utgörs av skogsklädda<br />
höjder och<br />
mellanliggande<br />
våtmarker.<br />
34
3<br />
Inom utredningsområdet finns två större skogsbestånd med gammal naturskogsartad granskog. Dessa<br />
Skyddade områden och tidigare kända naturvärden<br />
Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga områden som är skyddade enligt lag.<br />
är belägna på Setmyrlidens respektive Granlidens toppar och sluttningar. Delar av dessa områden har<br />
av Sveaskog frivilligt avsatts som nyckelbiotop och övriga delar har avsatts som naturvärdesområden<br />
med ej utbytbar skog (se karta i bilaga 29). Dessa bestånd har av länsstyrelsen pekats ut som större<br />
hänsynsområden då de utgör större sammanhängande skogspartier med gammal naturskogsartad<br />
granskog som genom sin ålder, skogsstruktur och innehåll av rödlistade arter, uppvisar höga eller<br />
mycket höga naturvärden. På Setmyrlidens nordsluttning finns ett äldre bestånd med lövrik granskog<br />
som av Sveaskog klassats som utbytbart naturvärde. I länsstyrelsens bedömning av skogsbeståndens<br />
naturvärde framhålls även att de ingår i ett större kluster av värdefulla områden.<br />
Skog<br />
Den största delen, ca 75 %, av utredningsområdet<br />
utgörs av skogsmark. Skogsmarken utgörs till stora delar<br />
av produktionsskog bestående av unga och medelålders<br />
bestånd av tall, gran och contortatall (figur 10). På<br />
höjderna Setmyrliden och Granliden finns dock större<br />
områden med gammelgranskog och grannaturskog<br />
bevarade (figur 11). Dessa områden är frivilligt avsatta av<br />
Sveaskog.<br />
10 11<br />
10<br />
Den större delen av<br />
utredningsområdets<br />
skogsmark utgörs<br />
av unga till medelålders<br />
bestånd<br />
av gran, tall och<br />
contortatall.<br />
11<br />
Gammelgranskog<br />
på Setmyrliden med<br />
olikåldrade granar<br />
och rikligt med stående<br />
och liggande<br />
död ved.<br />
35
3På Setmyrlidens norra och östra sluttning (B) växer flerhundraårig gammelgranskog med grova, glest<br />
växande granar. Förekomsten av död ved är riklig, liksom förekomsten av rödlistade arter. Naturvärdena<br />
här bedöms vara mycket höga. På Setmyrlidens östra sluttning (A) finns ca 200- årig, glest växande<br />
granskog med höga naturvärden. Skogen är flerskiktad och förekomsten av död ved i form av grova<br />
granlågor och torrakor är relativt stor.<br />
12<br />
12<br />
På Granliden finns ett stort område med luckig grannaturskog (L) med mycket höga naturvärden. Beståndet<br />
är olikåldrigt med mycket död ved i olika nedbrytningsstadier (figur 12). Den rika förekomsten<br />
av grova träd och grov död ved i olika nedbrytningsstadier tyder på en lång skoglig kontinuitet. Detta<br />
Luckig grannaturskog<br />
på Granlidenmed<br />
rikliga mängder<br />
stående och liggande<br />
död ved.<br />
36
14<br />
13<br />
återspeglas i den rika förekomsten av signalarter<br />
och rödlistade arter inom beståndet för vilka<br />
området utgör en viktig biotop (figur 13).<br />
Mindre bestånd av grannaturskog med mycket<br />
höga naturvärden finns i den norra (område O)<br />
och södra (område F) delen av utredningsområdet.<br />
Även här utgörs bestånden av grova, glest<br />
stående träd och stående och liggande död ved<br />
är rikligt förekommande (figur 14).<br />
Gammal grov granlåga<br />
med vedticka i<br />
grannaturskogen på<br />
Granliden.<br />
14<br />
Granlåga med den<br />
sällsynta arten<br />
taigaskinn VU är ett<br />
exempel av många<br />
rödlistade vedsvampar<br />
som påträffats i<br />
området.<br />
37<br />
13<br />
3
3Myrar<br />
15<br />
Våtmarkerna i området domineras av<br />
två större avlånga myrkomplex, Lidmyran<br />
som i huvudsak avvattnas österut<br />
via Lidmyrbäcken till Skellefteälven, och<br />
Getingmyran som avvattnas söderut<br />
via Holmtjärnen och Holmtjärnsbäcken<br />
vidare ut till Malån.<br />
Lidmyran (E) utgörs av en stor, hydrologiskt<br />
opåverkad våtmark med stor<br />
variation i hydrologi och strukturer som<br />
hyser mycket höga naturvärden (figur<br />
16). Myren har goda förutsättningar<br />
som häckningslokal för våtmarksfåglar.<br />
Getingmyran (G) hyser mycket höga<br />
15<br />
naturvärden då det är en hydrologiskt<br />
opåverkad, variationsrik våtmark med inslag av öppna vattenytor och en tjärn, Holmtjärnen. Getingmyran<br />
sluttar genomgående, vilket ökar dess känslighet för störning genom avvattning och ingrepp i<br />
ytskiktet (figur 17).<br />
Inom utredningsområdet finns även ett antal mindre myrar. Dessa är generellt svagt till intermediärt<br />
sluttande med en karaktäristisk fattigkärrvegetation. De flesta mindre myrarna inom utredningsområdet<br />
(C, I, J, K, M och N) hyser höga naturvärden knutna till deras naturliga vegetation och ofta varierande<br />
inslag av öppna vattenytor och sträng-flarkbildning. Flertalet av de mindre myrarna har en intakt<br />
hydrologi (C, I, J, K) och många (C, I, J, K, N) angränsar till områden med gammal granskog. Ett exempel<br />
är Bergtjärnmyran (figur 15) med höga naturvärden. Bergtjärnmyran ligger till viss del inom utredningsområdet<br />
men huvuddelen av myran ligger dock utanför utredningsområdets gränser.<br />
Bergtjärnmyran med<br />
naturlig hydrologi<br />
och naturlig vegetation.<br />
16<br />
Lidmyran, den största<br />
våtmarken inom<br />
utredningsområdet,<br />
är hydrologiskt<br />
opåverkad och hyser<br />
höga naturvärden.<br />
17<br />
Getingmyran sluttar<br />
relativt kraftigt ner<br />
mot Holmtjärnen.<br />
Den naturliga hydrologin<br />
är känslig<br />
för störning i och<br />
38<br />
med den kraftiga<br />
lutningen.
16<br />
17<br />
39<br />
3
3Sjöar och vattendrag<br />
18<br />
I utredningsområdet finns ett antal mindre bäckar och<br />
tjärnar. Från Lidmyrtjärnen (figur 19) rinner Lidmyrbäcken<br />
i östlig riktning och vidare ut i Skellefteälven. Längs<br />
Lidmyrbäcken inom utredningsområdet växer en lövrik<br />
gransumpskog (D) med höga naturvärden (figur 18).<br />
I utredningsområdets södra del ligger en mindre tjärn,<br />
Holmtjärnen (G). Tjärnens djup och inslag av skyddade<br />
häckningsplatser medger förutsättningar för att tjärnen<br />
kan hysa sjöfågelarter.<br />
Från norra delen av Getingmyran rinner en rätad bäck i<br />
nordlig riktning genom såväl produktionsskog som ett<br />
mindre kärr. Bäcken är starkt påverkad av omgrävning<br />
och hjulspår från skogsmaskiner.<br />
I centrala delen av utredningsområdet rinner en mindre<br />
bäck (H) med höga naturvärden genom en serie av<br />
sluttande kärr ner i Holmtjärnen och sedan vidare söderut<br />
för att längre<br />
nedströms ansluta<br />
till Malån. Bäcken<br />
har ett naturligt<br />
flöde och från<br />
huvudfåran utgår<br />
mindre förgreningar<br />
som rinner ut över<br />
kärrens yta.<br />
Lidmyrbäcken<br />
omgiven av lövrik<br />
gransumpskog med<br />
höga naturvärden.<br />
19<br />
19<br />
Lidmyrtjärnen omgiven<br />
av Lidmyran, en<br />
större, hydrologiskt<br />
opåverkad våtmark.<br />
40<br />
18
20<br />
20<br />
3<br />
Fågeltaxering och lokala kontaktpersoner, kompletterat med slutsatser från kart- och flygbildsstudier.<br />
Fåglar<br />
Till grund för detta avsnitt ligger en skrivbordsutredning av fågellivet (bilaga 6) baserad på sam-<br />
manställningar av tillgänglig kunskap om området från bl.a. Artportalen, ArtDatabanken, Svensk<br />
Inventeringar i fält av förekomsten av kungsörn och pilgrimsfalk har dessutom genomförts under häckningsperioden.<br />
Regionens fågelfauna domineras av utbredda och allmänna fågelarter och under fältbesöken observerades<br />
i första hand vanliga skogarter, t.ex. talltita, svartmes och domherre. Utifrån rapporter till bl.a.<br />
Artportalen framgår att minst sex rovfågelarter (kungsörnNT , fjällvråkNT , ormvråk, fiskgjuse, tornfalk,<br />
och duvhök) säkert eller troligen förekommer regelbundet i regionen. En riktad inventering av kungsörn<br />
gjordes i utredningsområdet 2011 och 2012, se vidare under rubriken ”Särskilt om kungsörn” nedan. PilgrimsfalkVU<br />
inventerades inom utredningsområdet under 2012 men inga observationer gjordes, däremot<br />
gjordes ett flertal observationer av tornfalk, en art som finns i hela landet.<br />
Gran med hackmärken<br />
efter<br />
fodosökande tretåig<br />
hackspett NT inom<br />
objekt D.<br />
41<br />
Av ugglor bedöms minst sex arter säkert eller<br />
troligen häcka i regionen: hökuggla, jordugglaNT ,<br />
lappugglaNT , sparvuggla, pärluggla och hornuggla.<br />
Av dessa bedöms pärluggla med största sannolikhet<br />
häcka inom utredningsområdet, möjligen<br />
häckar även de andra arterna tillfälligt i utredningsområdet.<br />
Inom utredningsområdet har samtliga skogshöns<br />
observerats, liksom större hackspett, tretåig hackspettVU<br />
(figur 20) och spillkråka. Även lavskrikaNT observerades på ett flertal lokaler under naturvärdesinventeringen.<br />
Troligen finns flera häckningsmöjligheter<br />
för dessa arter inom utredningsområdet<br />
eller inom 1 km från detta.<br />
Holmtjärnen bedömdes under naturvärdesinventeringen<br />
ha förutsättningar för smålomNT . Dock<br />
finns inga rapporter om smålomNT inom 10 km från<br />
utredningsområdet under häckningstid och arten<br />
bedöms därför inte häcka i Holmtjärnen. Lidmyran
3bedöms kunna hysa känsliga arter vadare såsom<br />
brushaneVU och ljungpipare.<br />
Trakten är inte känd för att beröras av något kon-<br />
Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk<br />
att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt<br />
centrerat fågelsträck. Skellefteälven fungerar som<br />
fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om<br />
närmaste större ledlinje. De fåglar som utnyttjar<br />
deras populationer befinner sig i kraftig minskning.<br />
termik, t.ex. havsörn, kungsörn och trana kan dock<br />
Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och<br />
en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist<br />
passera över höjderna. Någon betydande rastplats<br />
(DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar<br />
(betesområde eller nattplats) för större fåglar<br />
(VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter<br />
i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en<br />
som svanar, gäss och tranor finns inte inom 10 km<br />
gemensam term för hotade arter. I denna rapport<br />
från utredningsområdet. Traktens barrskogsdo-<br />
redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som<br />
är nära hotade (NT).<br />
minerade och våtmarksrika terräng bedöms inte<br />
heller hysa större antal övervintrande fåglar.<br />
Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken<br />
enligt internationella kriterier och revideras regel-<br />
Särskilt om kungsörn<br />
bundet.<br />
Kungsörn är en art som löper risk att påverkas<br />
Den senaste rödlistan publicerades 2010.<br />
negativt av vindkraftsutbyggnad, främst genom<br />
att örnarna kan dödas i kollisioner med vindkraftverkens<br />
vingar men också genom ökad störning på<br />
häckplatser och minskad tillgång till jaktmark. Kungsörn är upptagen på den nationella rödlistan som<br />
nära hotad (NT) och det finns både nationella och regionala bevarandemål för arten. Utredningsområdet<br />
och dess omgivningar hyser varierande biotoper med branta partier och bergsryggar och flera stora<br />
myrområden vilket gör landskapet lämpligt för häckande kungsörn.<br />
Det finns sedan tidigare kännedom om kungsörnsrevir i anslutning till utredningsområdet varför en<br />
kungsörnsinventering genomfördes under våren 2011. Vid denna tid spelflyger örnarna och markerar<br />
sina revirgränser. En kungsörnsinventering under häckningssäsongen genomfördes sommaren 201<strong>2.</strong><br />
Inventeringarna visar att utredningsområdet sannolikt inte hyser häckande kungsörn. Däremot har<br />
ett örnrevir konstaterats i närheten av utredningsområdet. Ett bo inom detta revir ligger på över 2 km<br />
avstånd från utredningsområdet och drygt 3 km från närmaste planerade vindkraftverk. Reviret tycks<br />
sträcka sig bort från utredningsområdet för vindkraft. Av sekretesskäl bifogas inte rapporterna från<br />
kungsörnsinventeringarna till MKB:n utan inlämnas vid önskemål separat till länsstyrelsen så att resultaten<br />
kan behandlas konfidentiellt.<br />
42<br />
Rödlistan
3<br />
I utredningsområdet finns både björn, älg och skogshare. Även allmänna skogsarter såsom mård, räv<br />
Däggdjur<br />
och ekorre kan antas förekomma. Hermelin, småvessla och olika sorkarter förekommer i varierande<br />
antal mellan olika år. Även ren förekommer i varierande antal, främst under flyttningstider. Renarnas utbredning<br />
beskrivs mer utförligt i kap 4 om rennäringens förutsättningar. Bland rovdjuren finns det säkra<br />
observationer av både lodjurNT och järvVU i landskapet. Enskilda individer av kringvandrande vargEN kan<br />
också förekomma i området, men det finns ingen fast reproducerande flock i området.<br />
Länsstyrelsen har fått rapporter om att föryngringar av järvVU förekommer i regionen och att det under<br />
2012 skett en lyckad järvföryngring ca 15 km från utredningsområdet. Järven är ett av Sveriges fem<br />
stora rovdjur, och näst efter vargen det mest sällsynta. Arten är rödlistad som sårbar (VU) och totalpopulationen<br />
i Sverige uppskattades 2010 till ca 600 djur, varav ca 25 % finns i Västerbotten. Huvuddelen<br />
av järvstammen lever i fjällområdena, s.k. fjälljärv. I skogslandet finns spridda hemområden för<br />
s.k. skogsjärv. Fjälljärv och skogsjärv utgör olika populationer av samma art. I Västerbotten kan en svagt<br />
ökande trend för fjälljärv utläsas över tid sedan inventeringar av järv startade 1996 (Länsstyrelsen Västerbotten<br />
2011). På senare tid har även populationen av skogsjärv, ökat något. År 2011 konstaterades 21<br />
föryngringar av järv i Västerbottens län, varav 5 i skogslandet. Antalet föryngringar varierar dock kraftigt<br />
från år till år. Järvar har stora hemområden som varierar mycket i storlek mellan olika individer och kön.<br />
Vuxna honor bedöms ha revir på i genomsnitt 150 km2 medan hannar har betydligt större hemområden<br />
på upp till 600 km2 (Persson).<br />
Någon fladdermusinventering har inte gjorts i området. Den barrdominerade skogen bedöms dock inte<br />
hysa några rika förekomster av fladdermöss. Av Sveriges 19 olika fladdermusarter är det bara nordisk<br />
fladdermus och brandts fladdermus som återfunnits så här långt norrut. Båda arterna kan jaga i<br />
barrskog men som helhet saknar naturmiljön inom utredningsområdet de flesta av de karaktärer som<br />
är gynnsamma för fladdermöss. Eventuella boplatser och biotoper som skulle kunna hysa förekomst av<br />
fladdermöss bedöms främst finnas i anknytning till bebyggelse, som varken finns i eller i anslutning till<br />
utredningsområdet.<br />
43
3.4 Friluftsliv<br />
Utredningsområdet för vindkraft berör inte områden av riksintresse för friluftslivet eller utpekade områ-<br />
den med särkskilt stor regional betydelse för friluftslivet.<br />
De marker som ingår i utredningsområdet nyttjas av lokalbefolkningen för jakt, bär- och svampplockning,<br />
fågelskådning och rekreation, se karta i bilaga 30. Området är relativt lättillgängligt i och med den<br />
skogsbilväg som genomkorsar utredningsområdet. Upplevelser med skoter dominerar under vinterhalvåret<br />
och ett antal personer rör sig också i området på skidor och snöskor. Det finns dock inga allmänna<br />
skidspår eller skoterleder i utredningsområdet.<br />
Storselet, en källsjö till Malån belägen ca 5 km sydväst om utredningsområdet, är lättillgänglig för fiske.<br />
Sommartid kan sjön och Malån nyttjas för paddling.<br />
Jakt<br />
Jakten är ett viktigt intresse för en del av befolkningen i eller med anknytning till bygden. Markerna inom<br />
utredningsområdet nyttjas för älgjakt och småviltjakt på skogsfågel och hare.<br />
Jaktklubben i Bockträsk<br />
Bockträsk viltvårdsområde arrenderar den del av utredningsområdet som ligger väster om skogsbilvägen<br />
av Sveaskog och här bedrivs älg- och småviltsjakt. Man säljer även jaktkort. Totalt jagar ca 100<br />
personer årligen i området, varav ca 25 jagar älg och 75 småvilt. Bockträsk viltvårdsområde är totalt ca<br />
5500 ha, varav ca 460 ha ligger inom utredningsområdet. Under älgjakten delas viltvårdsområdet in i<br />
fem delområden varav främst ett, Nåkern, berörs av vindkraftutbyggnaden. Älgtorn och älgpass finns<br />
inom utredningsområdet. En stor del av småviltjakten bedrivs i de gamla skogarna på Granlidens höjder<br />
där man främst jagar tjäder och orre.<br />
Råbäckstjälens jaktlag<br />
Råbäckstjälens jaktlag jagar älg och småvilt öster om skogsbilvägen som genomkorsar utredningsområdet.<br />
Den totala yta jaktlaget jagar inom är ca 6300 ha, varav ca 340 ha ligger inom utredningsområdet.<br />
Man jagar inom hela området som berörs av utredningsområdet för vindkraft. Totalt jagar ca 7 - 10<br />
personer älg. Jaktlaget har inga jakttorn eller jaktkojor inom utredningsområdet.<br />
Lönås intresseförening<br />
Lönås intresseförening arrenderar marken öster om skogsbilvägen som genomkorsar utredningsområdet<br />
av Sveaskog. Föreningen sälger jaktkort för småviltsjakt i samband med uthyrning av enklare stugor<br />
vid Laggträsket, beläget ca 4 km öster om utredningsområdet. Man säljer även fiskekort för fiske i<br />
Laggträsket. Årligen säljs ca 100 - 200 jaktkort för jakt inom ett ca 6000 ha stort område, varav ca 340<br />
ha ligger inom utredningsområdet.<br />
44
3<br />
Kulturmiljön i utredningsområdet för vindkraft och i dess omgivningar har kartlagts genom en kultur-<br />
3.5 Kulturmiljö<br />
miljöanalys under 2011. Kulturmiljöanalysen har sammanställts i en fristående rapport som är bilagd<br />
MKB:n (bilaga 7). Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av rapporten. Under 2012 har en<br />
fältinventering genomförts. Rapporten från fältinventeringen kommer när den färdigställts att tillsändas<br />
länsstyrelsen.<br />
Historiskt nyttjande av utredningsområdet<br />
Utredningsområdet är ett höglänt utmarksområde som i huvudsak saknar naturgeografiska förutsättningar<br />
för de höga frekvenser av fasta fornlämningar eller komplexa kulturmiljöer som brukar återfinnas<br />
vid exempelvis forna strandlinjer vid kusten eller i älvdalar. Utredningsområdet ligger ovanför högsta<br />
kustlinjen och det är därför inte troligt att lämningar från kustanknutna bosättningar från äldre stenåldern<br />
förekommer här. Utredningsområdets belägenhet och karaktär innebär dock att renskötande<br />
samer mest troligt har nyttjat det historiskt. Området kan även ha nyttjats av svedjefinnar.<br />
Flera namn i och nära utredningsområdet är av antikvariskt intresse och som kan ge information om<br />
forna tiders markanvändning. Norr om utredningsområdet ligger kåtamyran, belägen intill en samisk<br />
flyttled som nyttjas av renskötare än idag. Ortnamn som Renmyrberget, Renmyran och Renmyrtjärnen<br />
vittnar om goda jaktmarker. Myrar som exempelvis Erik-Jansmyran och Erik-Jonsmyran, båda belägna<br />
i utredningsområdet omgivningar, indikerar vem som brukat de olika myrmarkerna under den tid då<br />
många av myrmarkerna brukades som slåttermark. Timmermyran indikerar att myren använts vid äldre<br />
tiders skogsbruk, antingen som en plats för timmerupplag eller som en av de myrar där portabla ångsågar<br />
ställts upp.<br />
Utredningsområdet ingår i det som var lappskattelandet Levattenslandet. Landets huvudviste låg vid<br />
Racknäs intill Skellefteälven. Sedan avvittringen 1887 ingick större delen av utredningsområdet i ett kronoparksområde.<br />
Kronotorpet låg vid Granliden, nordväst om utredningsområdet, där byggnaden finns<br />
kvar än idag.<br />
Fornminnesobjekt inom utredningsområdet<br />
Inom utredningsområdet finns inga registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister<br />
Fornsök. Fornlämningar finns dock registrerade i närliggande områden, framför allt vid Bockträsket,<br />
i Granlidens naturreservat och längs Skellefteälvens dalgångar (se karta i bilaga 31). Dessa lämningar<br />
utgörs främst av boplatsområden, härdar och fångstgropar, men här finns även sommargravar,<br />
en kolningsanläggning och platser med tradition.<br />
De lämningar och ortsnamn som påträffas i omgivningarna kan tyda på att omgivningarna har en lång<br />
historisk kontinuitet där bygden brukats under en längre tid. Detta innebär att det kan finnas fornlämningar<br />
även inom utredningsområdet. Möjliga fornlämningar inom utredningsområdet kar härröra från<br />
bruket av myrmarkerna, skogsbruket, bruket av de gamla lappskattelanden och rennäringen. Lämningar<br />
som kan finnas på höjderna inom utredningsområdet är samiska gravar och offerplatser.<br />
45
3De lämningar som påträffades under fältinventeringen var bläckor och barktäkter. Dessa påträffa-<br />
des på Setmyrliden, norr och söder om Holmtjärnen och vid Bergtjärnmyrans östra sida. Bläckor och<br />
barktäkter är idag ej klassade som fornminnen. För barktäkter pågår dock en diskussion om dessa ska<br />
klassas som fornminnen eller ej.<br />
Riksintresse för kulturmiljövården<br />
Byggnadsantikvariatiskt intressanta objekt eller byggnadsminnen finns varken i eller i närheten av utredningsområdet.<br />
Det gör inte heller några värdefulla kulturmiljöer så som kulturreservat eller riksintresseområden<br />
för kulturmiljövården.<br />
46
4<br />
Rennäringen är att betrakta som mycket arealkrävande, vilket bl.a. grundar sig på djurens rörel-<br />
4 Rennäringens förutsättningar<br />
semönster, vilket är en anpassning till den naturliga årstidsvariationen och de betesförhållanden<br />
som erbjuds. Rennäringen är en av de verksamheter som kan påverkas negativt av en föränd-<br />
rad markanvändning. Anledningen är helt enkelt att en vindkraftanläggnings projektområden,<br />
med tillhörande väg- och kraftledningssystem, påverkar stora arealer. Den direkt ianspråktagna<br />
ytan är förhållandevis liten. Detta skapar ofta ändrade förutsättningar för renskötselns bedri-<br />
vande men omfattningen varierar från fall till fall. För att kunna förstå och belysa hur ett projekt<br />
påverkar förutsättningarna för renskötseln är därför en viktig utgångspunkt att se hur området<br />
nyttjas idag och vilka förutsättningar som finns innan vindkraft etablerats. Utredningsområdet<br />
för vindkraft ligger inom Malå samebys åretruntmarker. Det har gjorts en utförlig utredning kring<br />
renskötselns markanvändning och konsekvenser som kan uppstå, se bilaga 3<strong>2.</strong> Nedan beskrivs<br />
därför markanvändningen endast kortfattat.<br />
4.1 Malå sameby<br />
Malå sameby är Sveriges sydligaste skogssameby och den enda i Västerbottens län. Renskötseln i en<br />
skogssameby skiljer sig från den renskötsel som allmänheten normalt sett har kunskap om. Här sker<br />
inte förflyttning mellan fjällen i väster och skogslandet i öster, utan samebyn bedriver året om sin verksamhet<br />
i skogslandet. De har sina åretruntmarker, d.v.s. mark där renskötsel får bedrivas året om, väster<br />
om lappmarksgränsen inom Malå, Sorsele och Lycksele kommun se figur 3 bilaga 3<strong>2.</strong> Vinterbetesmarkerna,<br />
där renskötsel får bedrivas från 1 oktober - 30 april, finns i kommunerna Lycksele, Norsjö, Skellefteå<br />
och Robertsfors. Samebyns totala areal, som inkluderar såväl åretruntmarkerna som vinterbetesmarkerna,<br />
är 7713 km2 . I nordväst gränsar Malå sameby mot Maskaure och Grans sameby och i nordöst<br />
mot Mausjaure. I syd gränsar Malå sameby mot Grans och delvis Svaipa sameby.<br />
I Malå sameby finns ca 12 renskötselföretag och 3-5 vinterbetesgrupper. På sommaren och hösten är<br />
alla grupper tillsammans, men på vintern är grupperna uppdelade. Förr var samebyn tre skilda grupper<br />
i princip året om, även på sommaren. Sedan 1990-talets början, är samebyn mer tillsammans (fortfarande<br />
lite uppdelade, men mer sammanblandade). Inom samebyn finns en yngre generation som vill<br />
arbeta vidare med renskötseln i framtiden.<br />
4.2 Markanvändning och årscykel<br />
Under olika årstider använder renarna olika delar av landskapet för bete, kalvning och flytt. De ytor som<br />
används under olika årstider kallas årstidsland. Varje årstidsland har sin egen betydelse i samebyns och<br />
47
4renskötselns årscykel, se figur 21 sidan 47. Den praktiska renskötseln bedrivs mellan vinterbetesland via<br />
vår- och höstland till sommarlanden. Renskötarna driver djuren mellan olika betesområden, men renen<br />
har också en inneboende drift att under året flytta mellan de olika delarna av renskötselområdet, se<br />
detaljerad beskrivning i rennäringsutredningens 3:e kap (bilaga 32). Alla betesmarker är viktiga för att<br />
samebyarna ska ha möjlighet att välja de bästa områdena under de specifika förhållanden som råder<br />
vad gäller t.ex. snömängd och temperatur. Intrång, som t.ex. skogsbruket, kan göra att områden blir<br />
21<br />
Schematisk skiss<br />
över rennäringens<br />
årscykel.<br />
VINTERLAND<br />
Slakt och skiljning till mindre vintergrupper<br />
21<br />
Flytt ner till vinterlandet.<br />
Förvinter (nov-dec): lavbete och<br />
bete på myrar viktigt tillskott<br />
Brunstperioden (slutet av september)<br />
HÖSTLAND<br />
Hänglavsbete nödvändigt<br />
Flytt till vårland (april)<br />
Bete: främst i barrskogsområden (olika marklavar)<br />
Vinterbetesmarker mycket känsliga för ingrepp<br />
- rennäringens flaskhalsar<br />
Sarvslakt (början av sept)<br />
(sarv = renhane)<br />
48<br />
VÅRLAND<br />
Vajorna föder sina kalvar (maj),<br />
mycket känsliga för störning<br />
Bete: blandning av lavar, fjolårets rester<br />
av gräs, örter och löv samt tillskott av<br />
färsk grönska<br />
Försommaren (juni): bete i skog, på myrmarker<br />
och vid bäckdrag<br />
Högsommaren (juni-juli): spridda över<br />
olika kalfjällsområden (fjällsameby) och<br />
skogs- och myrmarker (skogssameby)<br />
Kalvmärkning (juli)<br />
Sensommaren (aug): skogs- och myrmarker,<br />
betar gräs, örter och framförallt svamp<br />
SOMMARLAND
obrukbara över en längre tid vilket gör att alternativa<br />
betesområden är blir mycket viktiga. Renen styrs av<br />
faktorer som betestillgänglighet och väderlek.<br />
4.3 Samebyarnas<br />
markanvändning i närområdet<br />
49<br />
4<br />
Med trivselland avses ett naturligt samlingsställe<br />
dit renarna tar sig om de själva får välja.<br />
Det är områden som har en utformning som gör<br />
att renarna naturligt söker sig dit. Ofta finns bra<br />
förutsättningar för bete och renarna stannar där.<br />
Trivsellanden är viktiga för att kunna hantera en<br />
större renhjord. Idag finns inte så många naturliga<br />
samlingsplatser kvar eftersom skogsbruk och<br />
annan markanvändning fragmenterat (delat upp)<br />
markerna.<br />
Trivselland<br />
Bredträsk nyttjas främst som sommarland i samband<br />
med kalvmärkningen. Utredningsområdet Bredträsk<br />
är höglänt och består främst av produktionsskogar<br />
med contortatall. Granliden och Setmyrliden är<br />
Kärnområde<br />
ett trivselland och renarna söker sig uppåt höjderna<br />
Kärnområden är områden som tillfredställer<br />
under varma sommardagar.<br />
renens behov av betesro och utrymme och de<br />
besöks återkommande. Dessa områden nyttjas<br />
Det närmaste kärnområdet av riksintresse finns<br />
för att hålla renen stationär de tider detta är nödvändigt.<br />
Även områden som hör till renhjordens<br />
ca 1,5 km sydöst om utredningsområdet, mellan<br />
reproduktion – brunstland och kalvningsland –<br />
Bockträsk och Adak, och nyttjas för bete och sam-<br />
hör hit.<br />
ling främst under vår, försommar och sommar. Det<br />
Nyckelområde<br />
är också ett kalvningsland under våren och här sker<br />
Nyckelområden utgör ”öar” inom kärnområden<br />
kalvmärkning under sommaren. Området består av<br />
dit renarna naturligt drar sig. Dessa områden<br />
är mycket känsliga för ingrepp och störande<br />
främst gräsmyrar och några små granskogar. Inom<br />
aktiviteter. Tar man bort nyckelområden vid t.ex.<br />
kärnområdet finns en svår passage, Skäppträskån,<br />
skogliga åtgärder tappar kärnområdet sin status.<br />
som ligger söder om Tullbergsdammen. Det är en<br />
skogså med tvära kanter som går längs en flarkmyr.<br />
Det är svårt för renarna att ta sig ner i ån och simma<br />
över. Alternativet, som inte är att föredra, är en trång<br />
passage mellan en myr och en väg. Ca 3 km nordväst<br />
om utredningsområdet finns två kärnområden av<br />
riksintresse, Tjäktjaure och väster om det Viggaure,<br />
båda är kalvningsområden under försommar och kalvmärkningsområden under sommaren. Gammal<br />
granskog ger skydd och tillgång till örter och sia (gräs). En mindre och äldre anläggning finns i Tjäktjaure.<br />
Denna nyttjas för kalvmärkning, men det finns dock ingen bilväg dit. Det nordöstra hörnet av utredningsområdet<br />
berör en av tre flyttleder som nyttjas på våren av Maskaure sameby. Två anläggningar,<br />
i Ljungby och Slagnäs, används i samband med flytten förbi Bredträsk. Den sydligaste av de tre flyttlederna<br />
berörs av utredningsområdet och går mellan Setmyrlidens och Lillbergets toppar, den nordligaste<br />
går längs Skellefteälven och den mellersta intill väg 1018. Främst nyttjar samebyn den nordligaste<br />
flyttleden som går längs med Skellefteälven.<br />
Även rovdjuren trivs i de höglänta områdena, Granliden och Setmyrliden. Norr och sydväst om utredningsområdet<br />
är det brant och där växer tät contortatall. Renarna styrs därför naturligt genom utredningsområdet<br />
längs en viktig flyttled som används under sommaren. På 70-talet dikades ca 3000 ha
4av myrområdena norddväst om utredningsområdet och följden av det blev att det frodiga sommarbe-<br />
tet försvann. För 10-12 år sedan kalvade renarna vid Adak och betade i samma område under som-<br />
maren. Betet öster om utredningsområdet räcker inte så länge på somrarna eftersom renarna betat<br />
där från vårens kalvning till kalvmärkning på sommaren. De senaste åren har renarna kalvat sydost<br />
om Bredträsk men samebyn önskar att renarna skulle kalva nordväst om utredningsområdet och att<br />
renarna då kanske skulle stanna i väster fram till hösten och förvintern. De dikade områdena i nordväst<br />
har sakta återhämtat sig vilket gör att samebyns renar åter betar där under somrarna.<br />
Markerna nordväst om utredningsområdet Bredträsk har nyttjats långt tillbaka i tiden och det finns<br />
gott om sommarbete på de stora myrområdena. Ett spärrstängsel sattes upp så att renarna inte skulle<br />
fortsätta längre västerut och in på Maskaure samebys marker, se figur 9 bilaga 3<strong>2.</strong> Tidigast i juni kan<br />
renarna börja beta området, innan dess är det för mycket snö. När renarna betar nordväst om Granliden<br />
och Setmyrliden sprider de ut sig längs hela myrsystemet ända till Buresjön vid väg E45. Efter kalvmärkning<br />
i Tjäderträsk flyttas renarna västerut till Skarpskallen som är ett naturligt stopp för renarna.<br />
Nästa dag flyttar samebyn vidare med renarna genom utredningsområdet Bredträsk för att få renarna<br />
att gå mot myrsystemet i nordväst och sedan stanna kvar och beta sig längre västerut. Tidigare år flyttade<br />
samebyn renarna i dalgången mellan Granliden och Setmyrliden men på senare år har de flyttat<br />
över Setmyrliden då renarna naturligt valt den vägen, se figur 9 bilaga 3<strong>2.</strong> Sommaren 2011 flyttade de<br />
runt toppen på den nordöstra sidan men den passagen är väldigt smal och p.g.a. terrängen uppstod<br />
problem i samband med flyttningen. Sommaren 2012 har samebyn inte behövt flyttat renarna manuellt<br />
från anläggningen i Tjäderträsk genom utredningsområdet utan efter att ha blivit släppta vid Skarpskallen,<br />
har renarna självmant betat sig mot nordväst. Samebyn är mycket positiva till detta då de<br />
strävat efter att få renarna att självmant vandra västerut.<br />
Malå samebys erfarneheter av vindkraft<br />
Inom Malå samebys betesmarker finns ett antal vindkraftsanläggningar under byggnation samt i drift. Nedan redovisas<br />
några av de erfarenheter som samebyn fått.<br />
På Storliden (ligger mitt i kalvningslandet) och Jokkmokksliden har de sett att renarna inte vistas inom vindkraftsområdena<br />
eller på vägarna sedan vindkraftsparkerna anlades. Förr var renarna på berget hela sommaren och gick längs med vägarna<br />
på bergen. År 2012 är det första året efter anläggningsarbetet. Samebyn befarar att det finns risk för att renarna inte vill gå<br />
tillbaka till dessa områden trots att de hyser bra bete.<br />
<strong>Vindkraft</strong>anläggningen på Åmliden är under byggnation och samebyn har inte sett några konsekvenser än då renarna kommer<br />
dit först under senhösten-förvintern.<br />
På Hornberget har samebyn sett mycket spår av iskast. Även på Ytterberg har de sett spår, men mindre omfattning. Samebyn<br />
är orolig för olyckor och vad konsekvenserna kan leda till om någon människa eller ren kommer till skada av iskast. På<br />
Ytterberg brukade ca 300-400 renar beta under höst/förvinter, idag är det bara ca 50- tal renar i området. Hösten 2012 blir<br />
första hösten i drift.<br />
Malå sameby upplever att ljudnivån är en stor fråga för rennäringen. Den ljudnivå som renarna uppfattar som störande är<br />
inte samma ljudnivå som vi människor upplever som störande. Samebyn berättar att de inte hör någon ljudskillnad på när<br />
vindkraftverken är stilla och när de är i drift, detta har de upplevt på Jokkmokksliden där är ljudet från anläggningen är högt<br />
även då vindkraftverken står stilla. När det gäller rennäringen, speciellt i skogslandskapet är hörseln central. Man ska lyssna<br />
efter skällor och kalvar som grymtar för att lokalisera renarna inför samling. Samebyn anser att trots att en vindkraftsanläggning<br />
håller sig inom riktlinjer som kan anses godkända för att inte påverka människor så är det inte alls säkert att det är<br />
bra för rennäringen. Renskötarna beträttar att renarna skyggar av skuggorna (skuggrörelsen på marken) från rotorbladen,<br />
men troligen inte rotorbladens rörelse utan det är främst skuggrörelser och ljud.<br />
50
22<br />
5<br />
Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i området kring Bredträsk med avseende på as-<br />
5 Mark och vatten<br />
pekterna markanvändning och naturresurser. Rennäringens förutsättningar beskrivs i kapitel 4.<br />
5.1 Skogs- och jordbruk<br />
Markanvändningen inom utredningsområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk och rennäring (rennä-<br />
ringens förutsättningar beskrivs i kapitel 4). Utredningsområdet nås via två skogsbilvägar och utgörs<br />
till ungefär 75 % av skogsmark. Med undantag av två större områden av gammal grannaturskog på<br />
Granlidens respektive Setmyrlidens höjdpartier utgörs skogsmarken i huvudsak, till ca 75 %, av yngre<br />
och medelålders produktionsskog av gran, tall och contortatall (figur 22). Marken ägs och brukas av<br />
bolaget Sveaskog.<br />
Inom utredningsområdet finns inga odlade marker. Närmaste odlingsmark finns i byarna Granliden<br />
strax norr om och Bockträsket sydväst om utredningsområdet.<br />
5.2 Berg, grus och mineral<br />
Ca 5 km sydväst om utredningsområdet, vid Storselets<br />
norra ände, finns en grustäkt. Naturgrusförekomsten<br />
anges i översiktsplanen vara av klass <strong>2.</strong><br />
Undersökningstillstånd för malmprospektering<br />
finns beviljat på ca 1 km avstånd från utrednigsområdet.<br />
Undersökningstillståndet omfattar höjderna<br />
Stor-Granberget och Kvigmyrberget sydost om<br />
utredningsområdet, se karta i bilaga 33.<br />
5.3 Vattentillgångar<br />
Utredningsområdet berörs inte av någon vattentäkt<br />
och här finns inga brunnar eller källor. Närmaste<br />
I i stort sett hela<br />
utredningsområdet<br />
bedrivs ett aktivt<br />
skogsbruk.<br />
51<br />
22
5källa ligger ca 0,3 km från utredningsområdet strax söder om Granliden. Utredningsområdet utgör en<br />
vattendelare och avvattnas i öster direkt till Skellefteälven och i söder till Malån, vilken längre nedströms<br />
ansluter till Skellefteälven.<br />
52
6<br />
Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade<br />
6 Samhällsförutsättningar<br />
vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service.<br />
Den planerade vindkraftanläggningen ligger i Sorsele kommun, ca 30 km väster om Sorsele tätort, nära<br />
gränsen till Malå kommun.<br />
6.1 Sorsele kommun<br />
Sorsele är Sveriges 11:e största kommun till ytan med totalt 7 957 km2 . Kommunen har ca 2 700 invånare,<br />
vilket gör den till Sveriges näst minsta kommun sett till invånarantal. Befolkningstätheten är ca<br />
0,37 invånare per km2 .<br />
Sorsele är kommunens enda tätort med ca 1 300 invånare. Ca 60 % av befolkningen bor i kommunens<br />
många byar. Arbetsmarknaden domineras av turismnäring, biltestning, småindustrier med träförädling,<br />
rennäring och skogbruk. Sorsele kommun är en av Sveriges ekokommuner sedan år 1990.<br />
6.2 Malå kommun<br />
Malå kommun har ca 3 300 invånare på en yta av 1 727 km2 , vilket innebär att kommunen är en av Västerbottens<br />
läns minsta kommuner. Befolkningstätheten är ca 2,2 invånade per km2 .<br />
Malå är kommunens enda tätort med ca 2 100 invånare. Arbetsmarknaden domineras av gruv- och<br />
mineralnäring, skogs- och träindustri, rennäringen, handel och transporter.<br />
6.3 Bygden kring utredningsområdet<br />
Bebyggelsen i landskapet där vindkraftanläggningen planeras är koncentrerad till Bockträsket sydost<br />
om utredningsområdet. Enskilda småbruk finns även spridda i övriga väderstreck. På större avstånd, ca<br />
6 - 10 km från Bredträsks utredningsområde, finns bland annat byarna Kåtaliden, Sunnanå, Storbränna<br />
och Ljungby.<br />
Bockträsk<br />
Den största byn i anslutning till utredningsområdet<br />
är Bockträsk. Byn är vackert belägen runt sjön<br />
Bockträsket som ligger 455 meter över havet. I sjön<br />
kan fastboende fiska. I Bockträsk bor ca 30 personer<br />
53<br />
Förteckning över invånarantal i omgivande byar,<br />
se tabell 8 på sidan 7<strong>2.</strong><br />
Karta med motsvarande information, se bilaga<br />
34.
6permanent, men antalet fördubblas ofta vid påsk, semestertider och älgjakt. Det finns ingen livsmed-<br />
23<br />
23<br />
elsbutik eller annan service kvar i byn.<br />
6.4 Turism<br />
I Granliden, ca 0,5 km från utredningsområdet, bedrivs turistverksamhet med stuguthyrning, hästrid-<br />
ning, hundspann, vildmarksliv för barn, småviltsjakt, fiske och exkursioner, till stor del inom utred-<br />
ningsområdet. Skoterspår anläggs vintertid från byn Granliden genom utredningsområdet i nordvästsydostlig<br />
riktning, se karta i bilaga 30. Skoterspåren går delvis till ett flertal utkikspunkter belägna inom<br />
utredningsområdet.<br />
I Bockträsk, ca 2,3 km från utredningsområdet, bedrivs turistverksamhet med vandring, bärplockning,<br />
skidåkning och hundspannsturer. Hundspannsturerna går bitvis inom utrednigsområdet då ett ledsystem<br />
för dessa turer årligen dras upp kring Holmtjärnen och Getingmyran i utredningsområdets södra<br />
del, se karta i bilaga 30.<br />
I Granliden, byn<br />
belägen närmast<br />
utredningsområdet,<br />
finns två permanentbostäder<br />
och<br />
ett antal fritids-<br />
hus. Här finns ett<br />
turismföretag som<br />
bland annat anordnar<br />
hästridning.<br />
54
6<br />
I detta kapitel, Samhällsförutsättningar, beskrivs även luftfartens intressen då detta är av relevans för<br />
6.5 Luftfarten<br />
lokaliseringen av en vindkraftanläggning.<br />
Generellt om luftfartens hinderytor<br />
När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer.<br />
Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna<br />
är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över<br />
ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk<br />
långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för<br />
procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km.<br />
Den planerade vindkraftanläggningen vid Bredträsk ligger ca 65 km från Storumans flygplats och ca 47<br />
km från Arvidsjaurs flygplats och hamnar således inom MSA-ytan till Arvidsjaurs flygplats.<br />
För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar.<br />
Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk.<br />
Storumans flygplats<br />
Flygplatsen ägs av Storumans kommun och i november 1993 startade trafiken, tillsammans med Arvidsjaur,<br />
med företaget West Air Sweden från Karlstad och deras flygplan Beech-200 som tog 13 passagerare.<br />
Behovet av reguljärtrafik ökade och hösten 1995 flög FOKKER50 med 50 platser.<br />
I dagsläget trafikeras inte Storumans flygplats.<br />
Arvidsjaurs flygplats<br />
Flygplatsen grundades 1990 och ägs av Arvidsjaurs kommun. Flygplatsen trafikeras med turer till och<br />
från Stockholm /Arlanda via Lycksele enligt följande: 2 till 3 avgångar per dag mot Stockholm/Arlanda,<br />
varje vardag (beroende på säsong) och begränsad service på helger samt under sommaren. Under<br />
perioden november–april bedrivs chartertrafik till Tyskland.<br />
55
7 Skadeförebyggande åtgärder<br />
Inledningsvis redogörs för hur den planerade utformningen av vindkraftanläggningen förändrats<br />
under projektets gång. Därefter beskrivs de skadeförebyggande åtgärder som blir aktuella för att<br />
undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som <strong>Nordisk</strong><br />
<strong>Vindkraft</strong> kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från<br />
hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. En del av åtgärderna kan<br />
bli villkor för verksamheten. Konsekvensanalysen i kapitel 8 avser kvarstående konsekvenser<br />
efter vidtagna åtgärder. Observera att åtgärderna i detta kapitel är en sammanställning av alla<br />
de åtgärder som presenteras i olika delar av kapitel 8.<br />
7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning<br />
Sedan <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> påbörjade undersökningar och samråd inför en etablering av vindkraft vid<br />
Bredträsk har en mängd kunskap samlats in om området och dess omgivningar. Det har bl.a. inneburit<br />
att utredningsområdet ändrats och att vindkraftanläggningen fått en annan utformning, med avseende<br />
på vindkraftverks och vägars lokalisering, än vad som var tänkt från början. I bilaga 35 visas utredningsområdet<br />
för vindkraft med planerade vindkraftverk och vägar före respektive efter att dessa förändringar<br />
ägt rum.<br />
I ett tidigt skede ändrades utredningsområdets utbredning markant då det framkom att stora delar av<br />
Stor-Granberget, som ursprungligen ingick i utredningsområdet, pekats ut som ett större hänsynsområde<br />
av länsstyrelsen och därmed inte var lämpligt att etablera vindkraft på. Utredningsområdet utökades<br />
då i stället åt öster. Ursprungligen gick utredningsområdet också in en liten bit i Malå kommun, men<br />
denna gräns anpassades sedan efter kommungränsen av administrativa skäl. Inom utredningsområdet<br />
har verksplaceringar och väglayout justerats efterhand.<br />
Förändringen av vindkraftanläggningens utformning har i huvudsak fyra orsaker:<br />
• Terrängförhållanden<br />
• Värdefulla eller känsliga naturmiljöer<br />
• Administrativa gränser<br />
• Närhet till bebyggelse<br />
56
7<br />
7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild<br />
Följande åtgärder begränsar påverkan på landskapsbilden:<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verken kommer att ha en färg som gör att synbarheten minskar. Rotorbla-<br />
den kommer att vara antireflexbehandlade. Utformningen blir enhetlig, utan logoty-<br />
per eller reklam på vindkraftverkens torn.<br />
• Hinderljusmarkeringen ska avskärmas så att den inte når markytan inom 5 km från<br />
respektive ljuskälla.<br />
7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljön<br />
De åtgärder som är aktuella i syfte att begränsa påverkan på naturmiljöerna varierar från lokaliseringsaspekter<br />
till olika försiktighetsåtgärder intill värdefulla områden:<br />
• Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur kommer att ske med<br />
stor hänsyn till våtmarkerna inom utredningsområdet. Alla vindkraftverk kommer att<br />
anläggas på fast mark.<br />
• Vägen i nord-sydlig riktning kommer enbart att breddas åt öster för att undvika ingrepp<br />
i form av avverkning i det skogsbestånd med höga naturvärden som är beläget<br />
på västra sidan av vägen.<br />
• Den slutgiltiga vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten.<br />
• Där anläggningsytor och nya vägar ligger nära områden med höga naturvärden kommer<br />
gränserna för dessa områden att markeras i terrängen under anläggningstiden i<br />
syfte att helt utesluta risken för körning och andra verksamheter inom dessa områden.<br />
• Väg över myrmark kommer att anläggas med teknik som säkerställer att det inte blir<br />
nedströms effekter i myren. Vägen kommer att anläggas utan diken och, beroende<br />
på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Med dessa metoder<br />
säkerställer man att vatten kan passera i respektive under vägbanken.<br />
• Utgångspunkten är att vägdragningen kommer att utföras utan behov av markavvattning,<br />
vilket innebär att det inte kommer att vara aktuellt med någon tillståndspliktig<br />
vattenverksamhet.<br />
• Förstärkning av vägar kommer att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka<br />
miljön i dessa genom exempelvis grumling och vandringshinder.<br />
• Vid anläggning av nya vägar över bäckar kommer skadeförebyggande åtgärder att<br />
vidtas för att minimera grumling och säkerställa fri passage för vatten och vattenlevande<br />
djur.<br />
• Om det vid vägpassage av vattendrag behöver läggas ny trumma kommer detta att<br />
anmälas till länsstyrelsen enligt miljöbalken 11 kap 9 a §.<br />
• Eventuella nya vägtrummor eller liknande kommer att anläggas så att vatten och<br />
vattenlevande djur fritt ska kunna passera.<br />
57
7<br />
• För att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag ska markarbeten i an-<br />
slutning till vattendrag utföras under perioder med låg vattenföring, dvs inte under<br />
snösmältningsperioden eller under regniga perioder med hög ytvattenavrinning.<br />
• Ytan för betongstationen med tillhörande materialupplag och rengöringsgrop ska<br />
förläggas till fast mark utan höga naturvärden.<br />
• En skyddszon ska finnas mellan betongstationen och eventuella vattendrag så att<br />
risken att material spolas ned i vattendragen vid t.ex. kraftigt regn minimeras.<br />
• Ytan för betongstationen ska återställas till skogsmark efter avslutad användning.<br />
• Betongstationens rengöringsgrop ska vara dimensionerad och utformad så att risken<br />
för översvämning, trots kraftiga regn, minimeras.<br />
• Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer att markförläggas och därigenom undviks<br />
att skogshöns, rovfåglar m.fl. kolliderar med elledningar.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>anläggningens anslutning till luftledning kommer att utformas så att risken<br />
för eldöd hos ugglor och rovfåglar minimeras.<br />
• Om bon av hotade arter som stora rovdjur, rovfåglar eller ugglor upptäcks under<br />
anläggningsarbetet kommer kontakt att tas med länsstyrelsen för samråd.<br />
• Terrängkörning utanför anläggningsytorna undviks i sumpskogs- och våtmarksmiljöer.<br />
Om sådan terrängkörning ändå måste genomföras på tjälfri mark kommer det<br />
att ske först efter samråd med länsstyrelsen.<br />
7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på<br />
friluftslivets och turismens intressen<br />
Följande åtgärder begränsar påverkan på friluftsliv och turism:<br />
• För att ha möjlighet att under byggskedet begränsa konsekvenser för dem som jagar<br />
inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan<br />
anläggningsarbetet startar.<br />
• För att ha möjlighet att under byggskedet begränsa konsekvenser för dem som bedriver<br />
turismverksamhet inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med<br />
berörda turismföretag innan anläggningsarbetet startar.<br />
• Varningsskyltar för iskast kommer att sättas upp.<br />
• Om det är motiverat kan det finnas möjlighet att erbjuda den utbildning som driftsoperatörerna<br />
får gå till andra som också kan komma att vistas inom anläggningen.<br />
7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer<br />
Följande åtgärder begränsar påverkan på kulturmiljöer:<br />
• Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart<br />
avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart<br />
anmäla förhållandet till Länsstyrelsen.<br />
• Ytan för betongstationen med tillhörande materialupplag och rengöringsgrop ska<br />
förläggas till fast mark utan fornlämningar eller andra motstående intressen.<br />
58
7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan<br />
på luftfartens intressen<br />
Följande åtgärder begränsar påverkan på luftfartens intressen:<br />
• <strong>Vindkraft</strong>anläggningen kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportsty-<br />
relsens beslut och som uppfyller kraven i Luftfartsstyrelsens föreskrifter.<br />
7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen<br />
Följande åtgärder begränsar påverkan på rennäringen:<br />
• För att minimera den markyta som ianspråktas ska arbetsområden göras mycket<br />
tydliga och inte större än vad som är nödvändigt. Arbetsområdena ska utgöra en fast<br />
yta för entreprenörerna och marken utanför den får inte påverkas.<br />
• Ytor som inte längre tas i anspråk efter byggnadsfasen, t.ex. tillfälliga uppställningsytor,<br />
ska i den mån verksamheten tillåter planteras med skog.<br />
• Kraftledningarna mellan vindkraftverken kommer förläggas i mark.<br />
• Under drifttiden kan hela eller delar av vindkraftanläggningen korttidsavstängas.<br />
Korttidsavstängningen får vara i max 24 timmar och högst 2-3 tillfällen per år eller<br />
om samebyn och bolaget överenskommer om något annat.<br />
• Tillfartsvägar till vindkraftanläggningen ska förses med informationsskyltar som<br />
upplyser om rennäringen som bedrivs i området.<br />
• Bolaget kan bistå med helikoptertimmar för att underlätta en samling eller flytt vid<br />
vindkraftanläggningen.<br />
• En kontinuerlig dialog ska föras mellan projektören och samebyn, särskilt under<br />
byggtiden samt tvingande samråd mellan bolaget och samebyn under 5 första åren.<br />
En särskild kontaktperson från bolaget och samebyn ska utses.<br />
7.8 Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor<br />
Inga åtgärder bedöms vara motiverade för att reducera störning av ljud då riktlinjer för buller inte kommer<br />
att överskridas vid någon av byggnaderna. Följande åtgärder är av relevans för att reducera störning<br />
av ljud och skuggor från den planerade vindkraftanläggningen:<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verken kommer att vara antireflexbehandlade.<br />
• De vindkraftverk som beräknas ge upphov till faktiska skuggtider överstigande åtta<br />
timmar per år kommer att vara utrustade med ett skuggdetektorsystem vilket gör att<br />
vindkraftverken stängs av automatiskt under de tider då skuggor utgör ett problem.<br />
7.9 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden<br />
Följande åtgärder begränsar påverkan under byggtiden:<br />
• Anläggningen kommer att byggas med bästa tillgängliga teknik med strävan att<br />
minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten.<br />
59<br />
7
7<br />
• Uppstår besvärande problem med dammning i samband med transporterna på<br />
vägarna i området kommer vägarna att saltas och därefter vattenbegjutas i syfte att<br />
binda dammet.<br />
• Åtgärder som medför kraftigare störningar såsom bergsprängningar kommer inte att<br />
utföras mellan klockan 19.00 och 07.00.<br />
• Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under<br />
byggskedet kommer att ske på där för avsedd och kontrollerad plats enligt Arbetsmiljöverkets<br />
föreskrifter.<br />
• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som jagar inom utredningsområdet<br />
kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet<br />
startar.<br />
• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som bedriver turismverksamhet<br />
inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda företag<br />
innan anläggningsarbetet startar.<br />
• NV och samebyn ska föra en dialog under anläggningsskedet med syfte att detta<br />
skede ska gå så smidigt som möjligt för båda parter.<br />
7.10 Åtgärder för att begränsa risker<br />
För att minimera sannolikheten att något oönskat ska inträffa, så att människor som tjänstgör i eller<br />
besöker anläggningen eller miljön tar skada, vidtas en rad åtgärder;<br />
• Arbete ska ske med erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verken får endast beträdas av behörig personal.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>anläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören<br />
fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och<br />
därmed även risker.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verken kommer att vara försedda med ett styrsystem som automatiskt<br />
stänger av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca 25 m/s, för att inte utsättas för<br />
alltför stora påfrestningar.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verkens styrsystem kommer också att känna av om de aerodynamiska<br />
egenskaperna förändras, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse<br />
och vindkraftverket stoppas.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verkens styrsystem omfattar också övervakning så att vindkraftverken stannar<br />
vid för hög temperatur.<br />
• Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverket utan all sådan eventuell lagring sker externt<br />
i ett låst utrymme vid servicebyggnad.<br />
• Varningsskyltar kommer att sättas upp kring vindkraftverken. Hur skyltningen utförs<br />
ska godkännas av tillsynsmyndigheten.<br />
• Utrustning för höghöjdsräddning kommer att finnas vid varje vindkraftverk.<br />
• Hiss finns i vindkraftverken.<br />
• Utrustning finns i maskinhuset för nedfirning på utsidan av vindkraftverket.<br />
60
• Brandsläckare finns inne i vindkraftverken, både uppe och nere.<br />
• Åskledare finns på vindkraftverken.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verken övervakas kontinuerligt från driftcentralen hos energibolaget.<br />
61<br />
7
8 Bedömda konsekvenser<br />
Kapitlet beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vind-<br />
kraftsutbyggnad vid Bredträsk. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden<br />
om skadeförebyggande åtgärder som presenterats i kapitel 7.<br />
8.1 Metodik<br />
Kapitel 8 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Bredträsk. För varje temaavsnitt om<br />
landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser<br />
som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att<br />
föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 7). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet,<br />
d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av noll-alternativet i avsnitt <strong>2.</strong>2).<br />
Struktur i respektive temaavsnitt<br />
För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser<br />
etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet.<br />
Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden<br />
som <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad<br />
bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen.<br />
Rennäringen är en komplex och storskalig markanvändning för vilken det är svårt och sällan rättvisande<br />
att använda generella bedömningsgrunder som belyser konsekvensernas omfattning. Det centrala i<br />
detta temaavsnitt är därför att belysa effekter och konsekvenser, samt föra ett resonemang kring omfattningen.<br />
Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys<br />
Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av<br />
vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om<br />
den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen:<br />
Påverkan<br />
Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en<br />
förändrad grundvattennivå.<br />
Effekt<br />
Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller<br />
förändrad vattenregim i en våtmark.<br />
Tabell 5. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är preciserad<br />
i en skala där grunderna för bedömningen redovisa. Rennäringen redovisas dock inte på detta sätt.<br />
Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva<br />
62
8<br />
Konsekvens innebär egentligen en redovisning av vad effekten får för innebörd, t.ex. att boende får<br />
Konsekvens<br />
hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar<br />
eller att merarbete uppstår för renskötare. Konsekvensens omfattning är en värdering<br />
av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn tagen till vad effekten har för<br />
betydelse för olika intressen. Detta innebär att redan små intrång i värden av stor betydelse kan få stora<br />
konsekvenser. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens.<br />
Säkerhet i bedömningarna<br />
Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya<br />
vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter.<br />
För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök<br />
att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor,<br />
måttlig eller liten.<br />
8.2 Klimat- och miljöeffekter<br />
<strong>Vindkraft</strong> är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga<br />
utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet<br />
Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg<br />
lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen<br />
som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen.<br />
Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett uttalande 2008 att en bedömning av miljöeffekter från<br />
vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter,<br />
ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp<br />
av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. <strong>Vindkraft</strong>utbyggnad i Sverige möjliggör<br />
även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets<br />
användningskedja, från brytning till avfall.<br />
Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva<br />
vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till<br />
att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En<br />
snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilbränsleberoendet och<br />
bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna.<br />
De vindmätningar som utförts vid Bredträsk visar att en vindkraftanläggning med upptill tio vindkraftverk,<br />
i enlighet med denna ansökan, skulle ge upphov till en energiproduktion av 65 till 105 GWh per<br />
år. Detta motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca 13 000 - 21 000 villor (genomsnittlig<br />
förbrukning är ca 5000 kWh per år och villa).<br />
63
8.3 Ekosystemtjänster<br />
Ekosystemtjänster är tjänster och produkter som människor får från naturens olika ekosystem. Några<br />
exempel på ekosystemtjänster är vattenrening, pollinering, mat och virke. Själva begreppet ekosystemtjänster<br />
har använts sedan början av 2000-talet och myntades i och med forskningsprogrammet Millennium<br />
Ecosystem Assessment som syftade till att utreda förändringar i ekosystem och deras påverkan<br />
på människor (www.maweb.org). I forskningsprogrammet delades ekosystemtjänster in i fyra olika<br />
kategorier; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande. Försörjande ekosystemtjänster innebär<br />
ofta produkter som mat, virke och bränsle. Reglerande ekosystemtjänser handlar exempelvis om rening<br />
av luft och vatten, erosionshinder och dämpning av naturkatastrofer. I de kulturella ekosystemtjänsterna<br />
ingår bland annat upplevelser, rekreation, utbildning och inspiration. De stödjande ekosystemtjänsterna<br />
handlar om processer som fotosyntes och jordbildning, d.v.s. processer som är nödvändiga<br />
för alla andra ekosystemtjänster (The World Resources Institute 2008).<br />
Det finns flera metoder för att värdera dessa tjänster som vi får ”gratis” av naturen. Ett alternativ är<br />
att beräkna kostnaden för att ersätta ekosystemtjänster med teknik, ett annat sätt är att bedöma hur<br />
mycket människor är beredda att betala för en viss tjänst (SNF 2010a, 2010b).<br />
Specifikt för utredningsområdet vid Bredträsk<br />
Flera av de ekosystemtjänster som erhålls från naturen inom utredningsområdet är försörjande ekosystemtjänster;<br />
virke från skogen och mat i form av viltkött, bär och svamp. Vidare står naturen inom<br />
utredningsområdet för reglerande tjänster då de våtmarker som förekommer både renar vatten och<br />
jämnar ut vattenflödet. Delar av utredningsområdet bidrar också med kulturella ekosystemtjänster eftersom<br />
det används för rekreation i form av till exempel skidåkning. Slutligen bidrar utredningsområdet<br />
även med stödjande ekosystemtjänster så som fotosyntes i utredningsområdets växter.<br />
<strong>Vindkraft</strong>sanläggningens nyttjande av ekosystemtjänster<br />
Den planerade vindkraftanläggningen vid Bredträsk kommer främst att nyttja vind, som är en process<br />
som inte åstadkoms av levande varelser, d.v.s. inte en ekosystemtjänst. <strong>Vindkraft</strong>anläggningen kommer<br />
däremot att vara beroende av vissa reglerande ekosystemtjänster som t.ex. att vegetation binder ihop<br />
markytor som skadats av anläggningsarbeten och även hindrar sluttningar från att rasa.<br />
Påverkan på ekosystemtjänster<br />
En etablering av en vindkraftsanläggning bedöms inte ha någon stor påverkan på områdets möjlighet<br />
att även i fortsättningen tillhandahålla ekosystemtjänster. Endast några procent av utredningsområdets<br />
skog kommer att behöva avverkas för etableringen. Våtmarker kommer att undvikas för vägdragningar<br />
och vindkraftverksplaceringar. Det kommer vidare att fortsatt vara möjligt att nyttja området<br />
för t.ex. bärplockning och skidåkning, även om upplevelsen av dessa aktiviteter kommer att ändras. Se<br />
vidare i respektive avsnitt som behandlar konsekvenser för användningen av naturresurser, naturmiljöer<br />
respektive friluftsliv.<br />
64
8<br />
Den nationella miljöpolitiken syftar till att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de<br />
8.4 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen<br />
stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter<br />
och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och<br />
sociala när beslut fattas.<br />
De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling<br />
och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det<br />
bedrivs.<br />
I tabell 6 på sidan 66 görs en bedömning av på vilket sätt det planerade vindkraftprojektet påverkar<br />
möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen.<br />
8.5 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer<br />
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlevnad<br />
är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer kan meddelas av<br />
regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv.<br />
Idag finns fem förordningar om miljökvalitetsnormer:<br />
• Havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341)<br />
• Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477)<br />
• Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660)<br />
• Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)<br />
• Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675)<br />
<strong>Vindkraft</strong>etableringen vid Bredträsk bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids.<br />
Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska.<br />
Med vindkraft istället för kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer belastningen<br />
på framför allt luften att minska.<br />
Ett liknande resonemang där vindkraft ersätter vattenkraft gör att belastningen på vattenmiljön kommer<br />
att minska.<br />
Vad gäller buller är det ljud som vindkraftanläggningen kommer att alstra lägre än gällande riktvärden<br />
för omgivningsbuller.<br />
Slutsatsen är således att efterlevnaden av miljökvalitetsnormerna är god.<br />
65
8Tabell 6. Analys av hur vindkraftanläggningen påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de nationella miljömålen.<br />
Bedömningen är att den planerade vindkraftanläggningen inte motverkar måluppfyllelsen för något av miljömålen samt att den bidrar<br />
till måluppfyllelsen för sju av miljömålen.<br />
Miljömål Måluppfyllelse Analys<br />
1 Begränsad klimatpåverkan Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av<br />
koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila<br />
bränslen för energiproduktion minskar<br />
2 Frisk luft Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av luftförorenande<br />
ämnen då behovet att använda fossila bränslen<br />
för energiproduktion minskar<br />
3 Bara naturlig försurning Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av<br />
försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid då<br />
behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion<br />
minskar<br />
4 Giftfri miljö Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av sådana<br />
giftiga ämnen som exponeras vid annan energiproduktion,<br />
bl.a. i samband med kolkondens- och kärnkraft<br />
5 Skyddande ozonskikt Ej relevant <strong>Vindkraft</strong>utbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse<br />
6 Säker strålmiljö Bidrar till måluppfyllelse En storskalig nationell utbyggnad av vindkraften innebär att<br />
behovet att använda kärnkraft för energiproduktion reduceras<br />
7 Ingen övergödning Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen medför att behovet att använda fossila bränslen<br />
för energiproduktion minskar, vilket innebär minskade<br />
utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar<br />
övergödning<br />
8 Levande sjöar och vattendrag Bidrar till måluppfyllelse Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla<br />
sötvattenmiljöer inte tar skada. Utbyggnaden av vindkraften<br />
innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan<br />
ytterligare utbyggnad av vattenkraften<br />
9 Grundvatten av god kvalitet Förhindrar inte måluppfyllelse<br />
10 Hav i balans samt levande<br />
kust och skärgård<br />
11 Myllrande våtmarker Förhindrar inte måluppfyllelse<br />
12 Levande skogar Förhindrar inte måluppfyllelse<br />
66<br />
Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla<br />
grundvattenförekomster inte tar skada<br />
Ej relevant <strong>Vindkraft</strong>utbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse<br />
Lokaliseringen och utformningen görs så att värdefulla våtmarksmiljöer<br />
inte tar skada<br />
Lokaliseringen och utformningen görs så att värdefulla skogliga<br />
naturmiljöer som kan komma i fråga för naturskydd inte<br />
tar skada<br />
13 Ett rikt odlingslandskap Ej relevant <strong>Vindkraft</strong>utbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse<br />
14 Storslagen fjällmiljö Ej relevant <strong>Vindkraft</strong>utbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse<br />
15 God bebyggd miljö Förhindrar inte måluppfyllelse<br />
16 Ett rikt djur- och växtliv Förhindrar inte måluppfyllelse<br />
Lokaliseringen och utformningen görs så att en god hushållning<br />
med mark och vatten inte motverkas. Anläggningen<br />
kommer att bidra till uppfyllelse av delmålet om minskat<br />
beroende av fossila bränslen för energianvändning<br />
Lokalisering och utformning kan göras så att naturmiljöer och<br />
skyddsvärda arter inte tar skada
8<br />
<strong>Vindkraft</strong>verk innebär alltid en påverkan på landskapet, främst genom att verken är höga, att de place-<br />
8.6 Konsekvenser för landskapsbilden<br />
Generellt om uppfattningen om landskapsbild<br />
ras på landskapets höjdpunkter och att rotorbladen rör sig. Därmed blir vindkraftverk synliga på långt<br />
håll. Den planerade vindkraftanläggningen vid Bredträsk kommer att kunna ses från en rad platser i<br />
omgivningarna.<br />
Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse<br />
av landskapet och sina omgivningar. Det är därför svårt att generellt beskriva hur människor kommer<br />
att uppfatta en ny vindkraftanläggning. Vissa ser den miljönytta som vindkraftverken genererar och<br />
accepterar därför påverkan på landskapsbilden. En del uppfattar vindkraftanläggningen som en vacker<br />
anläggning som tillför landskapet en ny dimension. Andra uppfattar vindkraftverken som främmande<br />
ingrepp i landskapsbilden. För några kanske det finns en direkt egennytta av vindkraftanläggningen genom<br />
någon form av delägarskap och i det fallet präglas uppfattningen om landskapsbilden säkerligen<br />
av denna nytta. Av dessa anledningar väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det<br />
gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden<br />
bedöms bli.<br />
Hur en ny vindkraftanläggning tar plats i och påverkar landskapet beror på faktorer som vindkraftverkens<br />
storlek, antal, avstånd mellan vindkraftverken, avstånd till betraktaren, synbarhet samt på hur<br />
anläggningen harmoniserar med landskapet. Begreppen dominans och kontrast kan användas för att<br />
förklara samspelet med landskapet.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verk som syns på nära håll i ett landskap med små landskapselement, t.ex. med småhusbebyggelse<br />
eller småbruten topografi, kan komma att dominera landskapsbilden. <strong>Vindkraft</strong>verk på längre<br />
avstånd i ett mer storskaligt landskap kan komma att uppfattas som mindre dominerande.<br />
Kontrast handlar om anläggningens förmåga att smälta in i omgivningen. I ett landskap med t.ex.<br />
ålderdomlig bebyggelsestruktur blir kontrasten mot ett vindkraftverk större än t.ex. i anslutning till en<br />
hamnmiljö.<br />
Landskapsbilden ligger så att säga i betraktarens öga. Därför har mängden människor som får en förändrad<br />
landskapsbild till följd av en vindkraftanläggning också betydelse för konsekvensbedömningen.<br />
Människors erfarenhet av vindkraftverk kan också ha betydelse för hur konsekvenserna för landskaps-<br />
Tabell 7. Bedömningsgrunder för landskapsbilden. Bedömningen är att förändringen blir måttlig, på gränsen till liten.<br />
Stor<br />
förändring<br />
Ingreppet är stort, anläggningen<br />
dominerar<br />
landskapet eller kontrasten<br />
mot omgivande<br />
landskap är stor,<br />
ett mycket stort antal<br />
människor berörs.<br />
Måttlig<br />
förändring<br />
Ingreppet är stort.<br />
Kontrasten mot omgivande<br />
landskap är<br />
lokalt stor. Anläggningens<br />
dominans över<br />
omgivande landskap<br />
är måttlig eller liten,<br />
ett stort antal människor<br />
berörs.<br />
Liten<br />
förändring<br />
Ingreppet är måttligt.<br />
Anläggningens ingrepp<br />
i landskapet innebär<br />
att kontrasten och<br />
dominansen mot omgivande<br />
landskap är<br />
liten, ett måttligt antal<br />
människor berörs.<br />
67<br />
Obetydlig<br />
förändring<br />
Ingreppet är litet.<br />
Anläggningen samverkar<br />
med landskapet<br />
eller kontrasten mot<br />
omgivande landskap<br />
är liten, ett litet antal<br />
människor berörs.
8bilden uppfattas. I länder där vindkraftverk redan är vanliga är det mer accepterat med ytterligare nya<br />
vindkraftverk medan det i länder som Sverige, där vindkraften är en relativt ny företeelse, inte är ovanligt<br />
med en stor osäkerhet inför detta nya landskapselement.<br />
Förhållandena vid Bredträsk<br />
Det 755 ha stora utredningsområdet omfattar två skogsklädda höjder, Granliden (630 m.ö.h.) och<br />
Setmyrliden (580 m.ö.h.) på vilka sju respektive tre vindkraftverk planeras, se karta i bilaga 8. Dessa<br />
höjder utgör delar av de restberg som finns i landskapet och som reser sig över omgivande flacka och<br />
vidsträckta dalgångar i nordväst och sydost. <strong>Vindkraft</strong>verk placerade på Granliden och Stetmyrliden<br />
kommer att synas väl från platser i omgivningarna med öppen sikt, så som sjöar och trädfria myrar i de<br />
omgivande dalgångarna. Detta gäller främst Bockträsket i söder, Skellefteälven i norr och väster samt<br />
det flacka området med myrar och tjärnar nordväst om utredningsområdet. I sydost bedöms sikten<br />
delvis skymmas av de närliggande bergen Stor-Granberget och Kvigmyrberget och i sydväst av Gräsbäcksberget<br />
och Långtjärnberget.<br />
Bebyggelsen i landskapet ligger i huvudsak nära sjöarna och vattendragen i dalgångarna, främst vid<br />
Bockträsket väster om utredningsområdet och Skellefteälven i öster. Bebyggelse finns även spritt längs<br />
landsvägarna, exempelvis vid Granliden, Gränsgård och Kåtaliden nordväst om utredningsområdet. De<br />
byar och boställen som omger utredningsområdet har sammanlagt ca 300 invånare, se tabell 8 och<br />
karta i bilaga 34.<br />
Bockträsk är den enda större by som ligger inom 10 km från utredningsområdet och här bor ca 30 personer<br />
permanent och ca 30 personer tillfälligt enligt uppgift från samråd med allmänheten. I Slagnäs,<br />
som är den närmaste småorten belägen ca 12 km nordväst om utredningsområdet, var 122 personer<br />
folkbokförda sista juni 2012 (Arjeplogs kommun, muntligt). Exakta uppgifter om antalet boende i de<br />
mindre byarna kring utredningsområdet saknas. Uppgifterna om boendesituationen baseras därför<br />
på uppgifter från husundersökningen, samrådet med allmänheten, uppgifter från berörda kommuner<br />
samt en beräkning av antalet hus i byar och enskilda boställen inom ca 10 km från utredningsområdet.<br />
Antalet hus som finns i omgivningarna måste dock ses som ett högt indikatorvärde på antalet boende<br />
i omgivningarna då alla dessa hus troligen inte är permanentboenden. Erfarenheterna från husundersökningen<br />
tyder på att merparten av husen troligen är fritidshus och en del ödehus.<br />
Skadeförebyggande åtgärder<br />
En rad åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas för att begränsa anläggningens påverkan på omgivningarna.<br />
Åtgärderna presenteras samlat i kapitel 7. De åtgärder som är av relevans för landskapsbilden<br />
är följande:<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verken kommer att ha en färg som gör att synbarheten minskar. Rotorbladen<br />
kommer att vara antireflexbehandlade. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper<br />
eller reklam på vindkraftverkens torn.<br />
• Hinderljusmarkeringen ska avskärmas så att den inte når markytan inom 5 km från<br />
respektive ljuskälla.<br />
68
8<br />
För att göra det möjligt att få en uppfattning om hur vindkraftanläggningen kommer att upplevas<br />
Fotomontage<br />
bifogas ett antal fotomontage (bilaga 36). Fotopunkterna är valda så att fotomontagen ska visa den<br />
planerade vindkraftanläggningen ur flera väderstreck. De är vidare valda utifrån var människor vistas<br />
och på respektive plats har fotot tagits där man har den bästa utsikten mot utredningsområdet. Under<br />
samrådet har myndigheter och allmänhet beretts möjlighet att inkomma med synpunkter angående<br />
lämpliga fotomontagepunkter. Fotomontagen visar den planerade vindkraftanläggningen med 200 m<br />
höga vindkraftverk, som är det största som kan vara aktuellt att anlägga vid Bredträsk, från följande<br />
platser i omgivningarna, se karta i bilaga 37:<br />
• Granliden<br />
• Bockträsk<br />
• Gränsgård<br />
• Kåtaliden<br />
• Slagnäs<br />
• Storholmen<br />
• Gargnäs<br />
• Staggträsk<br />
Utöver fotomontagen redovisas invånarantal och bedömd synbarhet från samtliga byar närmast utredningsområdet<br />
i tabell 8 på sidan 71.<br />
Synbarhet från byarna<br />
Från den närmast liggande byn, Granliden, kommer vindkraftverken att synas mycket väl och dominera<br />
landskapsbilden åt söder. Byn är dock huvudsakligen vänd bort från vindkraftanläggningen och för<br />
delar av bebyggelsen kommer närliggande skog troligen att skymma vindkraftverken.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken kommer att kunna ses från delar av byn Bockträsk. Från stora delar av Bockträsk kommer<br />
vindkraftverken dock att skymmas av närliggande skog och berg.<br />
Från öppna partier i de södra delarna av orten Slagnäs är samtliga vindkraftverk synliga. Stora delar av<br />
Slagnäs är dock inte lika öppna som den plats där fotomontaget gjorts, vilket gör att vindkraftverken<br />
kommer att skymmas av skog och bebyggelse i stora delar av byn. Detta minskar vinkraftanläggningens<br />
dominans av landskapsbilden för de boende i Slagnäs.<br />
Från Kåtaliden kommer samtliga vindkraftverk att skymmas av skog. Även från byn Gränsgård kommer<br />
vindkraftverken att skymmas av skog.<br />
Från Storholmen, där byn Öberg är belägen, syns de tre östligaste vindkraftverken medan de resterande<br />
döljs av mellanliggande berg. I stora delar av byn kommer vindkraftverken dock att döljas av skog.<br />
Från småorten Gargnäs och byn Staggträsk döljs vindkraftverken av mellanliggande berg.<br />
69
8Det finns spridd fritidsbebyggelse längs vägen som löper parallellt med Skellefteälven. Från de hus<br />
som ligger nära älven bedöms sikten vara mycket begränsad och till stora delar skymmas av skog. För<br />
bebyggelsen söder och sydväst om utredningsområdet kommer vindkraftanläggningen till stora delar<br />
att skymmas av mellanliggande berg.<br />
Besökares upplevelser<br />
Efter vägarna är det i huvudsak från byarna, där öppen odlingsmark skapar utblickar mot utredningsområdet<br />
för vindkraft, som man kan komma att se vindkraftverk (se avsnittet Synbarhet från byarna<br />
ovan för en beskrivning). Utblickar mot utredningsområdet finns också intill öppna myrar, belägna<br />
främst norr och nordväst om utredningsområdet, och på vägkrön.<br />
Från naturreservatet Granliden, ca en halv km från utredningsområdet, finns troligen få utblickar mot<br />
vindkraftanläggningen då området utgörs av skog i låglänt terräng utan utkikspunkter. Man kommer<br />
dock att kunna se vindkraftverk från öppna platser, såsom sjöar och öppna myrar.<br />
Längs Skellefteälven och Malån bedrivs fritidsfiske, kanotpaddling och skoteråkning. Från Skellefteälvens<br />
norra strand kommer vindkraftverken att synas väl då älven är bred. Bitvis kommer dock sikten att<br />
skymmas av skog och mellanliggande berg. Från Malån kommer mycket få utblickar att medges mot<br />
den planerade vindkraftanläggningen då ån ligger djupt ner i dalgången, är relativt smal och omges av<br />
vegetation.<br />
På Abmoberget, ca 28 km öster om Bredträsk, finns en utsiktspunkt. Från denna kommer vindkraftverk<br />
i Bredträsk att kunna ses, men avståndet kommer att vara stort vilket medför att vindkraftanläggningen<br />
inte kommer att dominera landskapsbilden.<br />
Kumulativa effekter<br />
Det planeras en vindkraftanläggning vid Verboberget, ca 11 km sydväst om <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong>s planerade<br />
anläggning vid Bredträsk.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken vid Verboberget och Bredträsk kommer att kunna ses i samma utblick från mycket få,<br />
om ens några byar i omgivningarna. Från utkikspunkten på Abmoberget kommer båda anläggningarna<br />
att vara synliga, dock på mycket långt avstånd, 17 respektive 28 km. Även från toppen av Stor-Smalaken<br />
kommer båda vindkraftanläggningarna att kunna ses, dock i olika väderstreck.<br />
Den kumulativa effekten för landskapsbilden bedöms som liten, då etableringarna på Verboberget och<br />
Bredträsk kommer att synas i samma utblick från mycket få platser. En av dessa är Abmoberget, men<br />
denna utkikspunkt ligger på så långt avstånd att vindkraftverken inte kommer att dominera landskapsbilden<br />
härifrån.<br />
Hinderbelysning<br />
<strong>Vindkraft</strong>anläggningen kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter utfärdade av<br />
Transportstyrelsen (TSFS 2010:155). Detta innebär att vindkraftanläggningen, i form av hinderbelysningen,<br />
kommer att vara synlig även under dygnets mörka timmar. <strong>Vindkraft</strong>verken i ytterkant ska på<br />
70
8<br />
sin högsta fasta punkt, d.v.s. på tornets topp, markeras med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Hur ett<br />
ljus uppfattas beror på dess omgivning; om omgivningen är ljus måste ljusintensiteten vara högre för<br />
att synas och om omgivningen är mörk kan ljuset synas bra trots att intensiteten sänks. Hinderbelysningens<br />
ljusintensitet kommer att anpassas enligt följande; 100 000 cd (candela) på dagen, 20 000<br />
cd vid gryning och skymning och 2 000 cd på natten. Frekvensen kommer att vara 40-60 blinkningar<br />
per minut. <strong>Vindkraft</strong>verken innanför de yttre vindkraftverken ska vara markerade med lågintensivt, rött,<br />
fast ljus. Hinderbelysningen kommer att upplevas som blinkande och fasta ljuspunkter. Ljuset kommer<br />
inte att kunna blända eller lysa upp i omgivningen, då ljusintensiteten är svag och ljuset är avskärmat<br />
under horisontalplanet, d.v.s. nedåt. De konstgjorda ljuskällor som i dagsläget finns i landskapet kring<br />
utredningsområdet för vindkraft är framför allt knutna till bebyggelsen i de få och små byar som omger<br />
utredningsområdet. Det mänskliga ögat dras till den ljusaste punkten eller den största kontrasten. I<br />
landskapet kring Bredträsk finns få konstgjorda ljuskällor, vilket gör att vindkraftverkens hinderbelysning<br />
kommer att framträda tydligt i landskapet. Tillkomsten av nya ljuspunkter i landskapet kan, oavsett<br />
styrka, innebära att en känsla av ”orördhet” går förlorad. Det gäller även ljuspunkter från radiomaster<br />
etc. Landskapet söder och väster om Bredträsk är dock kuperat och till övervägande delen skogsklätt,<br />
vilket gör att de nya ljuspunkterna kommer att synas på nära håll från ett fåtal platser. Ljuset från<br />
hinderbelysningen blir svagare ju längre det färdas och samtidigt blir ljusbilden bredare och mindre<br />
intensiv.<br />
Byarna närmast utredningsområdet är Granliden, Bockträsk och Gränsgård på ca 0,5, 2 och 4 km<br />
avstånd. På längre avstånd, ca 7-8 km från utredningsområdet, ligger byarna Kåtaliden och Högbränna.<br />
Från byarna närmast utredningsområdet kommer hinderbelysningen att kunna ses. Den kommer dock<br />
att vara avskärmad så att ljus inte når markytan inom 5 km från respektive ljuskälla. Även från byarna<br />
på större avstånd kommer den att synas väl.<br />
Övriga byar varifrån man kommer att se hinderbelysningen är Slagnäs och Lönås intill Skellefteälven.<br />
Dessa byar ligger mellan 9 och 11 km från den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. relativt långt. Hinderbelyseningen<br />
kommer inte att kasta skuggor och dylikt i dessa byar. I Granliden, som ligger närmast,<br />
kommer den planerade vindkraftanläggningen att uppta ca 90 grader av det 360-gradiga synfältet.<br />
Sammanvägd bedömning<br />
En vindkraftanläggning med 10 vindkraftverk är en relativt stor förändring i landskapet. Från delar av det<br />
omgivande landskapet kommer merparten av dessa vindkraftverk att ses både på nära och på relativt<br />
långa avstånd. Det finns dock områden, exempelvis kring bergen sydost om utredningsområdet och<br />
vid sjön Storselet, där topografin gör att anläggningen inte kommer att kunna ses. Även för de delar<br />
av omgivningen där sikten inte skyms av topografin kommer vegetation/skog i många fall att skymma<br />
vindkraftanläggningen.<br />
Från de omgivande byarna, där maximalt 300 personer uppskattas bo, kommer vindkraftverk att synas,<br />
dock inte från alla delar av byarna. <strong>Vindkraft</strong>verken kommer att upplevas som dominerande i byarna<br />
som ligger nära och har utsikt mot den planerade vindkraftanläggningen. Detta gäller framför allt i byn<br />
71
8Tabell 8. Förteckning över omgivande bebyggelse och besöksmål med antal invånare, riktning mot utredningsområdet för vindkraft,<br />
ungefärligt avstånd mellan närmaste del av utredningsområdet och centrala delen av byn, ungefärlig höjd över havet i centrala delar<br />
av byn samt en bedömning av i vilken mån och hur Bredträsk vindkraftanläggning blir synlig. Invånarantal saknas för vissa byar varför<br />
det i denna kolumn anges markerat med * antal invånare (folkbokförda på adresser i området sista december 2011 i Sorsele kommun,<br />
sista juni 2012 i Arjeplogs kommun, 16 augusti 2012 i Malå kommun, 20 augusti 2012 i Arjeplogs kommun) eller markerat med ** antal<br />
permanentbostäder baserat på husundersökningen eller markerat med *** antal hus utmärkta på vägkartan. Fotomontagenummer<br />
syftar till nummer på karta i bilaga 37 samt på fotomontage i bilaga 36.<br />
Bebyggelse,<br />
besöksmål<br />
Inv Riktning<br />
Avstånd<br />
(km)<br />
Höjd<br />
(m ö h)<br />
Fotomontage<br />
nr<br />
72<br />
Bedömning<br />
Granliden 2* SO 0,5 475 1 Byn ligger i skogslandskapet på Granlidens nordsluttning<br />
och vänder sig huvudsakligen bort från utredningsområdet.<br />
Husen omges av åkermark som öppnar<br />
upp landskapet. <strong>Vindkraft</strong>verken kommer att vara<br />
synliga från byn.<br />
Bockträsk<br />
och Gränsgård<br />
42* N 2 -4 425<br />
-475<br />
2 och 3 Byn Bockträsk omger sjön Bockträsket och är därför<br />
orienterad mot sjön med god utsikt mot alla vädersträck.<br />
Anläggningen kommer att vara synlig från delar<br />
av byn, medan den från stora delar av byn kommer att<br />
skymmas av den närliggande skogen. Byn Gränsgård<br />
ligger i ett skogslandskap som öppnas upp av åkermarker<br />
åt nordväst. Utblickarna mot vindkraftverken i<br />
sydväst kommer att vara begränsade.<br />
Högbränna 3** NO 8,5 400 Byn vänder sig i huvudsak mot Verbosjön i söder,<br />
medan vindkraftanläggningen kommer att ligga i nordost.<br />
<strong>Vindkraft</strong>anläggningen kommer troligen att vara<br />
synlig från byn men inte utgöra en dominerande del av<br />
landskapsbilden.<br />
S Johannisberg<br />
och<br />
Asplund<br />
Jakobslund<br />
och N Johannisberg<br />
14*** N 9,6 400 Byarna ligger vid östra Verbosjöns norra strand och<br />
vänder sig i huvudsak åt söder. Då vindkraftanläggningen<br />
kommer att ligga i norr och sikten delvis skyms<br />
av skog och mellanliggande berg är utblickarna mot<br />
vindkraftanläggningen begränsade.<br />
13* NV 8 425 Byarna är belägna i skogslandskapet i en sydsluttning<br />
ner mot Malån. Kring bebyggelsen öppnar åkermark<br />
upp landskapet men landskapsrummen är små.<br />
Mellan byarna och vindkraftanläggningen ligger Stor-<br />
Granberget. Utblickarna mot vindkraftanläggningen<br />
bedöms därför bli begränsade.<br />
Malåberg 4*** N 7,5 350 Byn är belägen intill Malåns norra strand och vänder<br />
sig åt söder. Mellan byn och vindkraftanläggningen<br />
ligger Malåberget, vilket bedöms skymma sikten från<br />
vindkraftanläggningen helt.<br />
Kåtaliden 21*** SO 8,5 400 4 Byn ligger i skogslandskapet och omges av åkermarker.<br />
Byn saknar en tydlig orientering. Sikten mot<br />
vinskraftanläggningen skyms av närliggande skog.<br />
Öberget,<br />
Racknäs och<br />
Storbränna<br />
Råbäckkälen,<br />
Bastuselet<br />
och Tjäderträsk<br />
21*** S 4 - 7 425 Spridd bebyggelse vid Skellefteälvens södra strand<br />
som i huvudsak vänder sig åt nordost. Den flacka terrängen<br />
mellan bebyggelsen och vindkraftanläggningen<br />
gör att vindkraftverken troligen kommer att synas från<br />
byarna. Till en viss del bedöms sikten dock skymmas<br />
av närliggande skog.<br />
9* SV 7 425 Spridd bebyggelse längs Skellefteälvens södra strand.<br />
Bebyggelsen vänder sig främst mot nordväst, och i<br />
vissa delar åt söder. <strong>Vindkraft</strong>anläggningen, som ligger<br />
i nordväst, bedöms till stor del skymmas av det mellanliggande<br />
Kvigmyrberget.
Bebyggelse,<br />
besöksmål<br />
Inv Riktning<br />
Avstånd<br />
(km)<br />
Granliden och i delar av byn Bockträsk. I övriga byar kommer vindkraftverken inte att dominera land-<br />
skapsbilden i samma utsträckning.<br />
Höjd<br />
(m ö h)<br />
Fotomontage<br />
nr<br />
Vad som anges ovan gäller också för förändringen av landskapsbilden till följd av vindkraftverkens<br />
hinderbelysning.<br />
Bedömningen är att konsekvenserna för landskapsbilden är måttliga till små. Bedömningen utgår från<br />
redovisade bedömningsgrunder. Bedömningen är en sammanvägning mellan ingreppets måttliga storlek<br />
och stora kontrast mot omgivningen, den dominans av landskapsbilden som anläggningen kommer<br />
att utgöra samt att ett förhållandevis litet antal människor berörs.<br />
73<br />
Bedömning<br />
8<br />
Öberg 2* V 7,5 450 5 Byn är belägen i en sydsluttning på Storholmen i<br />
Skellefteälven. Åt väster finns åkermark som öppnar<br />
upp landskapet. Byn vänder sig huvudsakligen åt sydsydväst.<br />
De östligaste vindkraftverken kommer att vara<br />
synliga men till stor del döljas av Kvigmyrberget och<br />
närliggande skog.<br />
Norra Skidnäs,<br />
Sjnerra<br />
och Björklund<br />
9* SV 4-10 415 Spridd bebyggelse längs Skellefteälvens norra strand.<br />
Bebyggelsen är främst vänd mot Skellefteälven i söder.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken kommer dock att vara synliga från<br />
öppna platser.<br />
Slagnäs 122* SO 12 425 6 Närmaste småort till vindkraftanläggningen. Samhället<br />
ligger plant och vänder sig i huvudsak mot<br />
Slagnässjön i norr. Alla vindkraftverk kommer att vara<br />
synliga från byn, men utblickarna mot vindkraftverken i<br />
sydväst kommer att vara begränsade.<br />
Gargnäs 150* NO 20 300 7 Småorten är belägen på en ö och har därför utblickar<br />
över vattnet åt alla väderstreck. <strong>Vindkraft</strong>anläggningen<br />
kommer dock inte att vara synlig då den skyms av<br />
mellanliggande berg.<br />
Staggträsk 10*** NO 21 325 8 Byn är i huvudsak riktad mot Hemsjön sydväst om byn.<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken kommer inte att synas då sikten mot<br />
vindkraftanläggningen skyms av topografin.<br />
Granlidens<br />
naturreservat<br />
Abmoberget,<br />
utsiktspunkt<br />
- SO 0,5 475 Naturreservatet sluttar svagt åt norr. Marken är plan<br />
och i reservatet finns inga utkikspunkter. <strong>Vindkraft</strong>verken<br />
kommer troligen att synas från naturreservatets<br />
södra del men i övrigt skymmas av den skog som finns<br />
inom naturreservatet.<br />
- O 28 668 Från utkikspunkten på Abmobergets topp kommer<br />
vindkraftanläggningen att synas. Avståndet på ca 28<br />
km kommer dock att medföra att anläggningen inte<br />
dominerar landskapsbilden.
8Säkerhet i bedömningen<br />
Bedömningen av påverkan på landskapsbilden bygger på studier av förhållandena på plats i omgiv-<br />
ningarna liksom på fotomontage. Platsbesöken har gett en god säkerhet i analysen av bl.a. bebyggel-<br />
sens läge i förhållande till topografin.<br />
Den metod som används för utformning av fotomontage är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran<br />
WindPro som används inför de flesta vindkraftetableringar i landet.<br />
Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där<br />
ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. <strong>Vindkraft</strong>verkens rotation kan heller<br />
inte visas på ett tryckt montage.<br />
Fotomontagen är också ett begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftanläggningen. Bedömningen<br />
är ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför<br />
tillståndsprövningen.<br />
Av ovanstående skäl kan bedömningen av förändringen av landskapsbilden göras med stor säkerhet.<br />
74
8<br />
8.7 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna<br />
En utbyggnad av vindkraft vid Bredträsk kommer att påverka naturmiljöerna genom direkt förlust och<br />
viss fragmentering av livsmiljöer samt genom störningar från ljud och mänskliga aktiviteter under anläggnings-<br />
och drifttid.<br />
Nedan beskrivs hur konsekvenserna bedöms för olika typer av naturvärden.<br />
Skyddade områden<br />
Inom utredningsområdet för vindkraft finns i dagsläget inga formellt skyddade områden. Det finns dock<br />
två områden inom utredningsområdet, Nåkern och Setmyrliden, som pekats ut i Naturvårdsverkets<br />
inventering av skyddsvärda statliga skogar. Dessa skogar kan komma att påverkas, vilket behandlas<br />
utförligare under skogliga värden nedan. Den skyddade natur som finns i det omgivande landskapet i<br />
form av riksintressen, naturreservat, Natura 2000- områden och biotopskydd bedöms inte påverkas av<br />
en vindkraftetablering i det föreslagna området.<br />
Skogliga naturvärden<br />
Skogen i utredningsområdet är till ca 75 % påverkad av modernt produktionsskogsbruk med de konsekvenser<br />
för naturvården som det innebär. En stor del av skogsmarken utgörs av ungskogar men här<br />
finns även en hel del medelålders skog. Brukad skog<br />
och hyggen råder det ingen brist på i landskapet och<br />
en vindkraftetablering på denna skogsbruksmark<br />
Bevarandestatus i<br />
bedöms inte påverka de naturmiljöer eller arter som<br />
bedömningsgrunderna för arter<br />
finns i området i någon större grad.<br />
Med gynnsam bevarandestatus menas att en<br />
art har fortsatt goda förutsättningar att fortleva<br />
i området. Begreppet gynnsam bevarandestatus<br />
Skogsbestånd med äldre skog och höga naturvärden<br />
är centralt inom Natura 2000, men observera att<br />
finns främst på Granliden och Setmyrlidens höjder.<br />
denna bedömningsgrund inte har med Natura<br />
2000 att göra.<br />
Dessa bestånd har efter en fältinventering markerats<br />
med ungefär samma utbredning som de tidigare<br />
Tabell 9. Bedömningsgrunder för naturmiljöer. Bedömningen är att konsekvenserna blir små.<br />
Stora<br />
konsekvenser<br />
Stor eller måttlig<br />
påverkan på nationella<br />
värden, eller stor<br />
påverkan på värden av<br />
regionalt intresse.<br />
Måttliga<br />
konsekvenser<br />
Liten påverkan på<br />
nationella värden eller<br />
måttlig påverkan på<br />
värden av regionalt<br />
intresse.<br />
Små<br />
konsekvenser<br />
Liten påverkan på värden<br />
av lokalt/regionalt<br />
intresse.<br />
75<br />
Obetydliga<br />
konsekvenser<br />
Obetydlig påverkan på<br />
värden av lokalt/regionalt<br />
intresse.<br />
Positiva<br />
konsekvenser<br />
Förbättrade förutsättningar<br />
för naturvärdena.<br />
Tabell 10. Bedömningsgrunder för arter. Bedömningen är att konsekvenserna för Kungsörn blir måttliga till små, för övriga små.<br />
Stora<br />
konsekvenser<br />
Stor påverkan på arts<br />
bevarandestatus i utredningsområdet<br />
och<br />
påverkan på bevarandestatusen<br />
i regionen<br />
Måttliga<br />
konsekvenser<br />
Måttlig påverkan på<br />
arts bevarandestatus<br />
i utredningsområdet<br />
men ingen i påverkan i<br />
regionen<br />
Små<br />
konsekvenser<br />
Liten påverkan på<br />
arts bevarandestatus<br />
i utredningsområdet<br />
men ingen påverkan i<br />
regionen<br />
Obetydliga<br />
konsekvenser<br />
Enstaka individer<br />
kan påverkas men<br />
bevarandestatusen för<br />
arten i utredningsområdet<br />
påverkas inte<br />
Positiva<br />
konsekvenser<br />
Förbättrade förutsättningar<br />
för gynnsam<br />
bevarandestatus för<br />
art
8utpekade naturvärdena på Nåkern (i naturvärdesinventeringen<br />
i bilaga 5 kallad Granliden) och Setmyr-<br />
Bokstäverna inom parentes hänvisar till områliden.desbeskrivningar<br />
i bilaga 5, Naturinventeringen,<br />
och områden på karta i bilaga 29.<br />
På Granliden (L) har naturvärdena bedömts vara<br />
mycket höga (klass 1), främst på grund av beståndets<br />
långa skogliga kontinuitet och stora antal<br />
rödlistade arter. De fyra vindkraftverk som planeras strax öster om detta bestånd bedöms inte medföra<br />
någon påverkan på de skogliga naturvärdena.<br />
Ett vindkraftverk planeras strax öster om Mammamyran, väster om beståndet med höga naturvärden<br />
på Granliden. Detta vindkraftverk bedöms inte påverka de skogliga naturvärdena på Granliden, men<br />
vägdragningen och elanslutningen till detta vindkraftverk är problematiska då platsen för vindkraftverket<br />
är omgiven av höga naturvärden. För att undvika påverkan på skogsbeståndet med höga naturvärden<br />
(L) planeras en ny väg till detta vindkraftverk att dras från en skogsbilväg som löper ca 500 m väster<br />
om utredningsområdet, upp för Granlidens västsluttning, över Bergtjärnmyran och vidare in genom<br />
ett ungskogsbestånd till vindkraftverket. Elanslutningen för detta vindkraftverk kommer att förläggas<br />
i markförlagd kabel längs den nyanlagda vägen. Inom utredningsområdet bedöms denna nya väg inte<br />
beröra några skogliga naturvärden men väl våtmarken, se vidare under rubriken Våtmarker nedan.<br />
Vägen planeras dock dras genom skogsmark på Granlidens västsluttningar utanför utredningsområdet.<br />
Detta område har inte inventerats då naturvärdesinventeringen endast täcker utredningsområdet. Att<br />
döma av flygbilder över sluttningen är skogsbeståndet i sluttningen homogent och skogsbrukspåverkat<br />
och saknar mest troligt höga naturvärden.<br />
Varken de tre vindkraftverken på Setmyrliden, som planeras söder om bestånden (A och B) med höga<br />
naturvärden (klass 1 och 2), eller vindkraftverken som planeras på en mindre höjd centralt inom utredningsområdet<br />
bedöms medföra någon påverkan på de skogliga naturvärdena inom utredningsområdet.<br />
Längs den skogsbilväg som genomkorsar området och som kommer att användas under byggnadsoch<br />
driftsfasen finns två mindre bestånd grannaturskog strax väster om vägen. Det ena beståndet (O)<br />
ligger nära utredningsområdets norra gräns och bedömdes i samband med naturvärdesinventeringen<br />
hysa mycket höga naturvärden (klass 1). Detta berstånd kommer att påverkas negativt av den breddning<br />
av vägen som är nödvändig vid anläggningen då en ca 15 m bred zon intill vägen kommer att<br />
behöva avverkas. Då skogsbeståndet är smalt blir konsekvenserna av en sådan avverkning stora arealförluster<br />
och ytterligare kanteffekter i beståndet. Om vägen endast breddas åt öster kommer vägen inte<br />
att utgöra någon påverkan på detta skogsbestånd. Det andra beståndet (F) med mycket höga naturvärden<br />
(klass 1) är beläget nära utredningsområdet södra gräns. Detta sydliga bestånd kommer inte att<br />
påverkas av några anläggningsarbeten.<br />
Inom utredningsområdet finns även ett bestånd av gammal, till stora delar opåverkad gransumpskog<br />
längs Lidmyrbäcken (D) som bedömts hysa höga naturvärden (klass 2). Detta bestånd kommer inte att<br />
påverkas av vindkraftanläggningen.<br />
76
8<br />
Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftetableringen innebära små konsekvenser för de<br />
skogliga värdena inom utredningsområdet. Konsekvenser för eventuella naturvärden på Granlidens<br />
sluttningar utanför utredningsområdet bedöms vara osannolika men kan inte helt säkert uteslutas då<br />
bedömningen här endast baseras på flygbildstolkning.<br />
Våtmarker<br />
Ungefär en fjärdedel av utredningsområdet utgörs av våtmarker. Lidmyran och Getingmyran utgör två<br />
stora sammanhängande våtmarkskomplex som i samband med naturinventeringen bedömts hysa<br />
mycket höga naturvärden (klass 1). Vidare finns ett antal mindre våtmarksområden, exempelvis Mammamyran<br />
och Bergtjärnmyran, som bedömts hysa höga naturvärden (klass 2). Våtmarker är till sin<br />
natur känsliga för ingrepp som kan påverka hydrologin.<br />
Den befintliga skogsbilsvägen som kommer att uppgraderas i samband med vindkraftetableringen<br />
passerar de övre delarna av våtmarken Lidmyran och ligger nära kanten av en mindre våtmark (N) med<br />
höga naturvärden (klass 2) i utredningsområdets nordligaste del. Bedömningen är att denna befintliga<br />
väg kan uppgraderas utan att medföra mer än små till obetydliga konsekvenser för våtmarkerna.<br />
På Setmyrliden planeras vindkraftverksplaceringar och vägar så att inga av de våtmarksobjekt som i<br />
samband med naturinventeringen bedömdes hysa höga naturvärden kommer att beröras av åtgärder.<br />
För att nå det sydligaste vindkraftverket, T5, kommer våtmarker att korsas på två platser. Dessa<br />
våtmarker utgörs av lutningskärr och myrar mellan vilka det rinner en naturligt ringlande bäck (H)<br />
med höga naturvärden (klass 2) knutna till det naturliga vattenflödet. För att minimera påverkan har<br />
vägpassagerna förlagts till de platser där våtmarken är som smalast. Vidare kommer vägpassagen att<br />
utformas utan diken och med teknik som säkerställer att vatten kan passera i eller under vägbanken för<br />
att undvika nedströms effekter i myren. För påverkan på själva bäcken, se rubriken Vattendrag nedan.<br />
Bedömningen är att konsekvenserna för våtmarkerna här kommer att bli små.<br />
För att nå vindkraftverket T4, beläget väster om skogsbeståndet (L) med höga naturvärden, kommer<br />
Bergtjärnmyran (J) att korsas av en ny väg. I anslutning till vägen kommer även en markkabel att<br />
förläggas. Bergtjärnmyran hyser höga naturvärden (klass 2) då den har en intakt hydrologi och naturlig<br />
vegetation. Passagen över myren kommer att utformas på sådant sätt att våtmarkens hydrologiska<br />
förhållanden bibehålls under vägkroppen. Bedömningen är att vägen med detta förfarande kan anläggas<br />
utan att mer än marginellt förändra de hydrologiska förhållandena i våtmarken. Även om vägen<br />
över Bergtjärnmyran inte förändrar hydrologin innebär den ett ingrepp i våtmarken och konsekvenserna<br />
bedöms bli små till måttliga. En alternativ vägdragning till vindkraftverket T4 har utretts (se bilaga 20).<br />
Även denna anknöt till utredningsormådet från väster, men löpte norr om den aktuella vägdragningen<br />
och rundade Bergtjärnmyran på dess norra sida. Det konstaterades dock att sluttningen här var för<br />
brant varför det norra alternativet förkastades.<br />
Det är viktigt att alla uppgraderingar och nybyggnationer av vägar görs med stor varsamhet så att våtmarkernas<br />
hydrologi inte påverkas.<br />
77
8Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftetableringen innebära måttliga konsekvenser för<br />
de värden som är knutna till våtmarker. Vägdragningen till vindkraftverket T4 motiverar denna konsekvensbedömning.<br />
Om detta vindkraftverk inte tas med i bedömningen bedöms konsekvenserna för<br />
våtmarkerna vara små.<br />
Sjöar och vattendrag<br />
Inom utredningsområdet finns inga sjöar. Det finns dock två mindre tjärnar, Lidmyrtjärnen (E) och<br />
Holmtjärnen (G), med mycket höga naturvärden (klass 1) inom utredningsområdet. Ingen av tjärnarna<br />
berörs av den planerade verksamheten.<br />
Eftersom utredningsområdet ligger högt i terrängen är de få vattendrag som finns ganska små. Ett<br />
flertal bäckar rinner dock upp inom området. De föreslagna nya vägarna inom utredningsområdet passerar<br />
bäckar på flera platser. Den befintliga vägen som kommer att förstärkas i dess norra delar löper<br />
delvis längs en bäck. Bedömningen är att förstärknigearbeten här kan ske utan att vattenmiljön behöver<br />
påverkas och någon större risk för påverkan på nedströms liggande vattendrag bedöms inte föreligga.<br />
Två av bäckarna inom utredningsområdet har bedömts hysa höga naturvärden (klass 2) kopplade till<br />
dess naturliga flöde. Den ena, Lidmyrbäcken (D) avvattnar Lidmyrtjärnen kommer inte att påverkas av<br />
åtgärder. Den andra (H) rinner genom en serie av våtmarker ner mot Holmtjärnen. Denna bäck kommer<br />
att passeras av nya vägar på två platser. Här kommer skadeförebyggande åtgärder att vidtas för att<br />
minimera grumling och säkerställa fri passage för vatten och vattenlevande djur.<br />
Konsekvenserna för de värden som är knutna till vattenmiljöerna bedöms som små till obetydliga.<br />
Fåglar<br />
Generellt om påverkan på fågelfaunan<br />
Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av vindkraftverk på andra sätt än de fasta naturvärdena<br />
på marken. Valet av plats för en vindkraftanläggning är normalt den faktor som har störst betydelse<br />
för om det blir några effekter på fåglar (Widemo, 2007, Naturvårdsverket 2011). Etableringar på platser<br />
med viktiga häcknings- och rastförekomster av utpekade arter, större fågelkolonier eller flyttstråk t.ex.<br />
utmed dalgångar eller kuster kan i värsta fall orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer och/eller<br />
ge en ökad dödlighet. Riskerna för rovfågelkollisioner anses generellt vara mycket små, men kan öka i<br />
områden där aktiviteten av rovfåglar är stor, t.ex. i viktiga häckningsmiljöer eller i goda jaktmarker (referenser<br />
i Widemo, 2007). Andra generella risker för fåglar är barriäreffekter för flygande fåglar till följd<br />
av undvikandebeteenden och eldöd till följd av kontakt med ledningar och transformatorer. Utförligare<br />
beskrivningar av kunskapsunderlaget kring vindkraftens påverkan på fågelfaunan finns i den för projektet<br />
framtagna fågelutredningen (bilaga 6).<br />
Fågelfaunan i utredningsområdet vid Bredträsk domineras av för regionen vanliga skogsarter. Merparten<br />
av dessa bedöms inte påverkas särskilt av vindkraftutbyggnaden. Påverkan bedöms bli begränsad<br />
och mycket lokal och i huvudsak beröra allmänna och anpassningsbara arter i brukad skogsmark. Biotopförluster<br />
och störningar till följd av en utbyggnad kommer att ske, men främst är det vanliga skogs-<br />
78
8<br />
levande fågelarter som lokalt kan påverkas negativt av markanspråken för vägar och vindkraftverk. Det<br />
är inte sannolikt med flera häckande rovfåglar i eller nära utredningsområdet. Under byggskedet är det<br />
troligt att skogslevande fåglar undviker delar av utredningsområdet p.g.a. buller och andra aktiviteter,<br />
men bullret under driftskedet bedöms endast lokalt ge bestående effekter.<br />
De rödlistade arterna tretåig hackspettNT och lavskrikaNT observerades i utredningsområdet under<br />
naturvärdesinventeringen. Dessa bedöms bara påverkas marginellt då endast små arealer av de för<br />
arterna lämpliga miljöer kommer att tas i anspråk och konsekvenserna för dessa bedöms bli små. Båda<br />
arterna flyger normalt betydligt lägre än vindkraftvingarnas nedre höjd vilket medför att risken för kollisioner<br />
är mycket liten.<br />
Tjäder och orre observerades inom utredningsområdet vid den naturvärdesinventering som genomfördes<br />
i området. Det finns dock inga indikationer på att större spelplatser för tjäder förekommer<br />
inom utredningsområdet. Skogen består till största delen av ung och tät skog som inte förknippas<br />
med tjäderspelplatser. Orrspel kan förekomma på de mindre tjärnar och myrar som finns inom utredningsområdet,<br />
exempelvis vid Lidmyrtjärnen och Holmtjärnen. Inga uppställningsytor för vindkraftverk<br />
kommer dock att anläggas på myrmarker se karta i bilaga 8. De största myrmarkerna kommer inte att<br />
påverkas av anläggningsarbeten och därigenom undviks att spelplatser för orre försvinner på grund av<br />
ianspråktagande av mark. Vägen in till det västligaste vindkraftverket kommer dock att passera över<br />
Bergtjärnmyran, vilket kan medföra en viss habitatförlust. Under byggfasen är det troligt att störningar<br />
kan påverka skogshöns men störningen bedöms bli kortvarig och på lång sikt bedöms en utbyggnad<br />
medföra små konsekvenser för bestånden av skogshöns.<br />
De våtmarksområden som ligger i eller nära utredningsområdet bedöms inte hysa några rika fågelförekomster.<br />
Med undantag för Bergtjärnmyran, över vilken en väg planeras, kommer våtmarkerna i området<br />
att undantas från exploatering. Därmed kommer våtmarksfåglarnas livsmiljö inte förstöras. Det<br />
finns dock studier som visar på att flera våtmarksarter undviker områden i anslutning till vindkraftverk<br />
(Pearce-Higgins m.fl. 2009). Det kan antas att den planerade vindkraftanläggningen kan göra våtmarker<br />
inom utredningsområdet mer fågelfattiga. Detta bedöms däremot inte påverka populationen<br />
av våtmarksfåglar på en landskapsnivå mer än marginellt, då liknande våtmarker förekommer även<br />
utanför utredningsområdet. Med utgångspunkt från resonemanget ovan bedöms konsekvenserna för<br />
våtmarksfåglar bli små.<br />
Utredningsområdet bedöms inte ligga i något betydande stråk med flyttande fåglar eftersom dessa<br />
stråk främst följer dalgångar, bergskedjor och större vattendrag. Läget mitt i Norrlands skogsland samt<br />
avsaknaden av tydliga ledlinjer genom området gör troligen att koncentrationer av flyttande fåglar inte<br />
bildas. Risken att vindkraftverk på denna plats ska orsaka mer än enstaka fågelkollisioner är därför liten.<br />
Särskilt för större fåglar som skogshöns och rovfåglar är det viktigt att elnätet inom vindkraftanläggningen<br />
kommer att markförläggas. Med detta förfarande elimineras risken för kollisioner med ledningar.<br />
Skogshöns förekommer relativt frekvent inom utredningsområdet, men de flyger sällan högt över trädtoppshöjd.<br />
Däremot flyger de ofta på den höjd där luftledningar förekommer.<br />
79
8En av de fågelarter som förekommer vid Bredträsk, som är särskilt viktiga att ta hänsyn till vid en vind-<br />
kraftsetablering, är kungsörn NT . Konsekvenserna för kungsörn analyseras vidare nedan. Även pilgrims-<br />
falk bedömdes i fågelutredningen kunna vara en viktig art att ta hänsyn till vid en vindkraftetablering vid<br />
Bredträsk, varför denna också redovisas specifikt nedan.<br />
PIlgrimsfalk<br />
Enligt uppgift från kungsörnsgruppen i Västerbotten har pilgrimsfalk regelbundet häckat i området fram<br />
till 1960-talet. Pilgrimsfalken minskade kraftigt under 1970-talet och utrotades nästan helt innan den<br />
sedan sakta började återhämta sig. Då det i fågelutredningen inte kunnat uteslutas att häckande pilgrimsfalk<br />
förekommer inom utredningsområdet genomfördes under sommaren 2012 en riktad inventering<br />
av pilgrimsfalk. Under inventeringen observerades inga pilgrimsfalkar och bedömningen är att det<br />
sannolikt inte häckade några pilgrimsfalkar inom utrednigsormådet under 201<strong>2.</strong> Den närmaste brant<br />
som bedöms utgöra lämplig häckningsplats för pilgrimsfalk ligger på ett avstånd av 1,7 km från utredningsområdet,<br />
men här sågs inga pilgrimsfalkar under inventeringen.<br />
Kungsörn<br />
Det är känt att kungsörn är en art som löper risk att påverkas negativt av vindkraftsutbyggnad, främst<br />
genom att örnarna kan dödas i kollisioner med vindkraftverkens vingar men också genom ökad störning<br />
på häckplatser och minskad tillgång till jaktmark genom habitatförluster och barriäreffekter. Utredningsområdet<br />
ligger i ett område med relativt sett gles förekomst av kungsörn. Totalt finns i Västerbottens<br />
län kännedom om 52 lyckade häckningar och 99 kungsörnsrevir under inventeringssäsongen 2011.<br />
Vid den kungsörnsinventering som genomfördes under vårvintern 2011 konstaterades att utredningsområdet<br />
vid Bredträsk kan ligga inom ett kungsörnsrevir. En uppföljande inventering under häckningsperioden<br />
genomfördes därför under sommaren 201<strong>2.</strong> Ett kungsörnsbo lokaliserades då på ett<br />
avstånd av drygt 3 km från närmaste planerade vindkraftverk. Boet bedömdes vara aktivt men utan<br />
häckningsframgång under 201<strong>2.</strong> Boplatsen är troligtvis densamma som är känd sedan tidigare för<br />
Kungsörnsgruppen i Västerbotten. Hur stor andel av kungsörnsreviret som utgörs av utredningsområdet<br />
vid Bredträsk är svårt att med större säkerhet uppskatta eftersom det i dagsläget saknas kunskap<br />
om kungsörnsrevirets fullständiga utbredning. Resultatet av kungsörnsinventeringen tyder dock på att<br />
utredningsområdet inte nyttjas av kungsörnar i någon större utsträckning.<br />
Vid den uppföljande inventeringen av kungsörn i utredningsområdet under sommaren 2012 noterades<br />
också att utredningsområdet hyser få, om ens några, möjliga häckplatser för kungsörn eftersom skogen<br />
till största delen består av klen, yngre skog.<br />
En skotsk studie har visat att kungsörnar verkar undvika vindparksområden (Walker, o.a. 2005). I<br />
studien observerades örnparet endast inom en vindkraftanläggning när de jagade undan inkräktande<br />
örnar. Risken för att örnar ska kollidera med vindkraftverk bör därför rimligtvis öka om dessa placeras<br />
i viktiga flygstråk. Det finns inga studier av örnarnas rörelsemönster i området varför en bedömningen<br />
om risken för kollisioner är tämligen osäker. I det fall kungsörnar undviker områden med vindkraftverk<br />
skulle det kunna leda till att det aktuella kungsörnsrevirets storlek minskar. En möjlig konsekvens skulle<br />
80
8<br />
vara att ytan jaktmark minskar vilket i sin tur skulle kunna leda till att örnarnas häckningsframgång<br />
försämras.<br />
Sammantaget bedöms konsekvenserna för kungsörn bli små till måttliga.<br />
Samlad bedömning för fågelfaunan<br />
Sammantaget bedöms konsekvenserna på fågelfaunan av en vindkraftsetablering bli små. De livsmiljöer<br />
som påverkas är antingen starkt påverkade av skogsbruk eller fattiga och lågproduktiva. Inget talar<br />
för att särskilt hotade arter har viktiga förekomster i utredningsområdet. En viss påverkan på vanligare<br />
skogslevande fågelarter i området kan bli fallet på lång sikt, men denna inverkan bedöms bli begränsad<br />
och lokal. Avståndet till Granlidens naturreservat är såpass kort att det inte går att utesluta att häckande<br />
fåglar inom naturreservatet störs, främst under anläggningsarbetet, om inga åtgärder vidtas för<br />
att minska påverkan. För kungsörn bedöms dock påverkan bli liten till måttlig.<br />
Fladdermöss<br />
Utifrån kunskap om naturmiljöerna i det aktuella området görs bedömningen att området inte är<br />
särskilt betydelsefullt för fladdermöss. De arter som antas förekomma i utredningsområdet är de för<br />
landskapet relativt vanliga arterna nordisk fladdermus och brandts fladdermus. Det antas förekomma<br />
ett litet antal fladdermöss i utredningsområdet.<br />
Risken för att en vindkraftanläggning i detta område skulle påverka populationer av fladdermöss<br />
genom kollisioner bedöms som försumbar. <strong>Vindkraft</strong>verkens storlek och planerade placering gör det<br />
föga troligt att fladdermöss kommer att påverkas av etableringen och konsekvenserna för fladdermöss<br />
bedöms därför vara obetydliga.<br />
Övriga däggdjur<br />
Det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på däggdjur. De som finns pekar på vissa, om än<br />
temporära, effekter under byggfasen då det pågår mycket arbeten och mänsklig aktivitet inom utredningsområdet.<br />
Under denna fas kan de större däggdjuren undvika utredningsområdet i viss utsträckning<br />
(Álvares m.fl. 2011, Flagstad & Tovmo 2010, Walter m.fl. 2006, Wallin 1998).<br />
Vägtrafik utgör en störningsfaktor för många större däggdjursarter, men nyttotrafiken i en vindkraftanläggning<br />
i drift är mycket låg i förhållande till de trafiknivåer där störningseffekter normalt anses göra<br />
sig gällande (Helldin m.fl. 2010).<br />
Den habitatförlust en vindkraftanläggning medför utgör en liten andel av landskapet som helhet och<br />
för de flesta landlevande däggdjur, som rör sig över stora ytor, utgör denna habitatförlust troligen ingen<br />
betydande faktor (Kuvlesky m.fl. 2007, Arnette m.fl. 2007).<br />
Buller från vindkraftverk skulle kunna störa djurens verbala kommunikation eller försämra djurens förmåga<br />
att uppfatta rovdjur som närmar sig. En studie från norra Tyskland visade dock inga tecken på att<br />
småvilt som fälthare, rådjur eller rödräv fördelar sig annorlunda eller använder livsmiljöer på ett annat<br />
sätt i områden med vindkraftanlägningar än i referensområden utan vindkraft (Menzel & Pohlmeyer,<br />
81
81999). Studien visade också att inom en radie av 10 – 1000 m från ett vindkraftverk var användandet av<br />
området lika för alla avstånd till vindkraftverket.<br />
En känd järvföryngring finns i omgivningarna, ca 15 km från utredningsområdet Bredträsk. Järv är en<br />
mycket störningskänslig art och vindkraftens påverkan på denna är till stora delar okänd (Naturvårdsverket<br />
2012). Vid Uljaboda har ett av mycket få kontrollprogran genomförts som undersökt vindkraftens<br />
påverkan på järv (Granér 2012). Lågfjället Uljabuouda ligger, liksom Bredträsk, i östra kanten av järvens<br />
huvudsakliga utbredningsområde och ingick då vindkraftsanläggningen fick tillåtlighet i ett besatt<br />
järvrevir där föryngring skett flera år. Utifrån spårinventeringar kontateras att antalet järvspår minskat<br />
signifikant i Uljabuoudas närområde under kontrollprogramsperioden 2007-201<strong>2.</strong> Om detta beror på<br />
vindkraftsanläggningen, andra sekundära störningar i samband med anläggningens uppförande eller<br />
naturliga orsaker kan dock inte fastställas. Det har konstaterats att järvar kan tåla en del störningar<br />
inom sitt befintliga hemområde men att de däremot är selektiva när de väljer ett nytt. De fysiska förändringarna<br />
som blir följden av en vindkraftetablering kanske uppfattas som alltför påverkat av en järv<br />
som letar ”nytt” hemområde. Det har även visats i tidigare studier att järv undviker områden med vägar<br />
(Granér 2012).<br />
Påverkan på skogsjärven kring Bredträsk i form av störda jaktområden och minskad tillgång till attraktiva<br />
hemområden kan inte uteslutas utifrån dagens kunskapsläge. Denna form av störning kan på sikt<br />
leda till minskad reproduktion. Utredningsområdet Bredträsk ligger dock på ett förhållandevis stort<br />
avstånd från järvlyan, vilket minskar vindkraftanläggningens påverkan på järvreviret. Vid Uljaboda var<br />
avståndet mellan lyan och vindkraftanläggningens centrum avsevärt mindre, endast ca 2-3 km, och<br />
anläggningsanordningar belägna ännu närmare lyan. Under vindkraftanläggningen vid Uljaboda första<br />
år i drift fanns närmaste järvföryngring ca 10 km från vindkraftanläggningen.<br />
Sammantaget bedöms konsekvenserna för däggdjur under driftsfasen som obetydliga med undantag<br />
för järv där konsekvenserna bedöms bli små.<br />
Skadeförebyggande åtgärder<br />
En rad åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas för att begränsa anläggningens påverkan på omgivningarna.<br />
Åtgärderna presenteras samlat i kapitel 7. De åtgärder som är av relevans för naturmiljöerna<br />
är följande:<br />
• Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur kommer att ske med<br />
stor hänsyn till våtmarkerna inom utredningsområdet. Alla vindkraftverk kommer att<br />
anläggas på fast mark.<br />
• Vägen i nord-sydlig riktning kommer enbart att breddas åt öster för att undvika ingrepp<br />
i form av avverkning i det skogsbestånd med höga naturvärden som är beläget<br />
på västra sidan av vägen.<br />
• Den slutgiltiga vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten.<br />
82
• Där anläggningsytor och nya vägar ligger nära områden med höga naturvärden kommer<br />
gränserna för dessa områden att markeras i terrängen under anläggningstiden i<br />
syfte att helt utesluta risken för körning och andra verksamheter inom dessa områden.<br />
• Väg över myrmark kommer att anläggas med teknik som säkerställer att det inte blir<br />
nedströms effekter i myren. Vägen kommer att anläggas utan diken och, beroende<br />
på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Med dessa metoder<br />
säkerställer man att vatten kan passera i respektive under vägbanken.<br />
• Utgångspunkten är att vägdragningen kommer att utföras utan behov av markavvattning,<br />
vilket innebär att det inte kommer att vara aktuellt med någon tillståndspliktig<br />
vattenverksamhet.<br />
• Förstärkning av vägar kommer att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka<br />
miljön i dessa genom exempelvis grumling och vandringshinder.<br />
• Vid anläggning av nya vägar över bäckar kommer skadeförebyggande åtgärder att<br />
vidtas för att minimera grumling och säkerställa fri passage för vatten och vattenlevande<br />
djur.<br />
• Om det vid vägpassage av vattendrag behöver läggas ny trumma kommer detta att<br />
anmälas till länsstyrelsen enligt miljöbalken 11 kap 9 a §.<br />
• Eventuella nya vägtrummor eller liknande kommer att anläggas så att vatten och<br />
vattenlevande djur fritt ska kunna passera.<br />
• För att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag ska markarbeten i anslutning<br />
till vattendrag utföras under perioder med låg vattenföring, dvs inte under<br />
snösmältningsperioden eller under regniga perioder med hög ytvattenavrinning.<br />
• Ytan för betongstationen med tillhörande materialupplag och rengöringsgrop ska<br />
förläggas till fast mark utan höga naturvärden.<br />
• En skyddszon ska finnas mellan betongstationen och eventuella vattendrag så att<br />
risken att material spolas ned i vattendragen vid t.ex. kraftigt regn minimeras.<br />
• Ytan för betongstationen ska återställas till skogsmark efter avslutad användning.<br />
• Betongstationens rengöringsgrop ska vara dimensionerad och utformad så att risken<br />
för översvämning, trots kraftiga regn, minimeras.<br />
• Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer att markförläggas och därigenom undviks<br />
att skogshöns, rovfåglar m.fl. kolliderar med elledningar.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>anläggningens anslutning till luftledning kommer att utformas så att risken<br />
för eldöd hos ugglor och rovfåglar minimeras.<br />
• Om bon av hotade arter som stora rovdjur, rovfåglar eller ugglor upptäcks under<br />
anläggningsarbetet kommer kontakt att tas med länsstyrelsen för samråd.<br />
• Terrängkörning utanför anläggningsytorna undviks i sumpskogs- och våtmarksmiljöer.<br />
Om sådan terrängkörning ändå måste genomföras på tjälfri mark kommer det<br />
att ske först efter samråd med länsstyrelsen.<br />
83<br />
8
8Sammanvägd bedömning<br />
Utredningsområdet är till stor del påverkat av storskaligt skogsbruk. Höga naturvärden finns emellertid<br />
i några delar, både i form av myrmarker och äldre skogsbestånd. Dessa områden kommer dock att så<br />
långt som möjligt undvikas vid den planerade lokaliseringen av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur.<br />
Sammantaget bedöms påverkan och effekter innebära små konsekvenser för naturmiljöer, fåglar<br />
och övrig fauna, med undantag för en vägdragning till vindkraftverket T4 som bedöms innebära små<br />
till måttliga konsekvenser för de värden som är knutna till våtmarker. Ett undantag från den samlade<br />
bedömningen är även arten kungsörn, för vilken konsekvenserna bedöms vara små till måttliga.<br />
Säkerhet i bedömningen<br />
Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna är stor till måttlig. Utredningsområdets förutsättningar<br />
är väl kända genom den naturinventering, de kungsörnsinventeringar och den pilgrimsfalksinventering<br />
som genomförts och säkerheten i bedömningarna inom utredningsområdet är därför stor. Eventuella<br />
naturvärden utanför utredningsområdet har inte inventerats. Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna<br />
för av de delar av vägen till vindkraftverk T4 som ligger utanför utredningsområdet bedöms dock<br />
vara måttlig till stor baserat på den flygbildstolkning som här ligger till grund för bedömningen.<br />
Någon regelrätt inventering av fladdermusfaunan har inte genomförts, utan här grundar sig bedömningen<br />
på kunskap om fladdermusförekomster i regionen och i den aktuella naturmiljön, vilken bedöms<br />
kunna göras med en stor säkerhet. Då det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på däggdjur<br />
kan bedömningen av påverkan på dessa endast göras med måttlig säkerhet.<br />
84
8<br />
Detta kapitel berör både konsekvenserna för det rörliga friluftslivet och den naturbaserade turismen<br />
8.8 Konsekvenser för friluftslivet och turismen<br />
inom utredningsområdet. Dessa beskrivs i samma kapitel då konsekvenserna för turismverksamheten i<br />
hög grad beror på hur tillgängligheten och upplevelsevärdena inom utredningsområdet förändras, d.v.s.<br />
konsekvenserna för det rörliga friluftslivet.<br />
Inga särskilt utpekade områden för friluftslivet förekommer inomutredningsområdet för vindkraft.<br />
Närmaste riksintresse för friluftslivet, beläget i Gargåns dalgång, ligger som närmast ca 18 km från den<br />
planerade vindkraftanläggningen.<br />
Utredningsområdet anses som särskilt viktigt för naturupplevelser av de närboende. Både älg- och<br />
småviltsjakt bedrivs i och kring utredningsområdet och markerna nyttjas till viss del för bär- och<br />
svampplockning. Vintertid nyttjas området för skoter- och skidåkning och hundspannsturer, se karta i<br />
bilaga 30. En viss naturturismverksamhet i form av ridturer, exkursioner och hundspannsfärder bedrivs<br />
delvis inom utredningsområdet (se kapitel 6 Samhällsförutsättningar för utförligare beskrivning).<br />
<strong>Vindkraft</strong>anläggningen kommer inte att vara inhägnad, utan allmänheten (inklusive turister) kommer<br />
fortsatt att kunna röra sig fritt inom utredningsområdet. <strong>Vindkraft</strong>verken med tillhörande infrastruktur<br />
kommer dock att påverka naturupplevelserna i utredningsområdet. Lokalt kan ljudet från vindkraftverken<br />
vara störande för upplevelsen av den tysta naturen. Vissa delar av vinterhalvåret kommer delar av<br />
området vara riskfyllt att vistas i på grund av risken för iskast. Riskavståndet till vindkraftverken är 390<br />
m enligt den beräkningsmodell som Elforsk (2004) rekommenderar. Detta innebär att de hundspannsspår<br />
som dras upp inom utredningsområdet inte berörs av riskområden, medan det skoterspår som<br />
dras upp strax öster om Granliden ligger inom riskavståndet för de sju östliga vindkraftverken.<br />
Tabell 11. Bedömningsgrunder för friluftslivets intressen. Bedömningen är att konsekvenserna blir små.<br />
Stora<br />
konsekvenser<br />
Stor eller måttlig<br />
påverkan på nationella<br />
värden, eller stor<br />
påverkan på värden av<br />
regionalt intresse.<br />
Stor påverkan på de<br />
naturupplevelser som<br />
är viktiga i området.<br />
Måttliga<br />
konsekvenser<br />
Liten påverkan på<br />
nationella värden eller<br />
måttlig påverkan på<br />
värden av regionalt<br />
intresse.<br />
Måttlig påverkan på de<br />
naturupplevelser som<br />
är viktiga i området.<br />
Små<br />
konsekvenser<br />
Liten påverkan på värden<br />
av lokalt/regionalt<br />
intresse.<br />
Liten påverkan på de<br />
naturupplevelser som<br />
är viktiga i området.<br />
85<br />
Obetydliga<br />
konsekvenser<br />
Obetydlig påverkan på<br />
värden av lokalt/regionalt<br />
intresse.<br />
Obetydlig påverkan<br />
på de naturupplevelser<br />
som är viktiga i<br />
området.<br />
Tabell 1<strong>2.</strong> Bedömningsgrunder för den lokala turismen. Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga.<br />
Stora<br />
konsekvenser<br />
Stor påverkan på förutsättningarna<br />
för att<br />
bedriva kommersiell<br />
naturturismverksamhet<br />
inom utredningsområdet.<br />
Måttliga<br />
konsekvenser<br />
Måttlig påverkan på<br />
förutsättningarna<br />
för att med bedriva<br />
kommersiell naturturismverksamhet<br />
inom<br />
utredningsområdet.<br />
Små<br />
konsekvenser<br />
Liten påverkan på förutsättningarna<br />
för att<br />
bedriva kommersiell<br />
naturturismverksamhet<br />
inom utredningsområdet.<br />
Obetydliga<br />
konsekvenser<br />
Obetydlig påverkan<br />
på förutsättningarna<br />
för att bedriva<br />
kommersiell naturturismverksamhet<br />
inom<br />
utredningsområdet.<br />
Positiva<br />
konsekvenser<br />
Förbättrade förutsättningar<br />
för friluftslivets<br />
intressen.<br />
Positiva<br />
konsekvenser<br />
Förbättrade förutsättningar<br />
för att bedriva<br />
kommersiell naturturismverksamhet<br />
inom<br />
utredningsområdet.
8Några betydande negativa effekter på jaktbara däggdjur och fåglar i området förväntas inte på lång<br />
sikt, även om aktiviteterna under främst byggskedet lokalt kan störa viltet. Däremot kan själva naturupplevelsen<br />
av jakten påverkas av det fysiska intrång och ljud som vindkraften medför i området. Ljudet<br />
från vindkraftverken kan också lokalt påverka jakten genom försämrade möjligheter att höra en skällande<br />
hund, vid t.ex. älg- eller harjakt, i omedelbar närhet till vindkraftverken.<br />
Skadeförebyggande åtgärder<br />
De åtgärder som är av relevans för friluftslivet är följande:<br />
• För att ha möjlighet att under byggskedet begränsa konsekvenser för dem som jagar<br />
inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan<br />
anläggningsarbetet startar.<br />
• För att ha möjlighet att under byggskedet begränsa konsekvenser för dem som bedriver<br />
turismverksamhet inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med<br />
berörda turismföretag innan anläggningsarbetet startar.<br />
• Varningsskyltar för iskast kommer att sättas upp.<br />
• Om det är motiverat kan det finnas möjlighet att erbjuda den utbildning som driftsoperatörerna<br />
får gå till andra som också kan komma att vistas inom anläggningen.<br />
Bedömning<br />
Riksintresset vid Gargån bedöms inte påverkas annat än visuellt och då i mycket marginell grad, då<br />
vindkraftanläggningen kommer att vara synlig på långt håll från enstaka platser i riksintresseområdet<br />
(se även avsnitt 8.5 Konsekvenser för landskapsbilden).<br />
Den jakt som bedrivs i Bredträskområdet bedöms inte påverkas i stor utsträckning när vindkraftanläggningen<br />
är i drift (se avsnitt 8.16 för bedömningen av konsekvenser för jakten under byggskedet). För de<br />
två licensområden för älgjakt som berörs ligger mindre än 10 % av ytan inom utredningsområdet. För<br />
det ena licensområdet, Bockträsk viltvårdsområde, delas området under älgjakten in i fem delområden<br />
varav främst ett, Nåkern, berörs av vindkraftutbyggnaden. För småviltsjakt kan en viss negativ påverkan<br />
på tätheterna av vanligare skogslevande fågelarter innebära vissa konsekvenser under driftsfasen, men<br />
denna inverkan bedöms bli begränsad och lokal. Den färdiga vindkraftanläggningen kommer inte att<br />
innebära några begränsningar för jakten. Precis som för all jakt är det dock på den enskilde jägarens<br />
ansvar att iaktta försiktighet vid avlossande av skott, och hit räknas hänsyn till den egendom som själva<br />
vindkraftverken utgör.<br />
Den färdiga vindkraftanläggningen kommer inte att innebära några begränsningar för skotertrafik,<br />
skidåkning eller hundspannsturer inom utredningsomårdet. Riskerna med iskast kan upplevas som<br />
hindrande för vissa utövare av friluftsliv men den risken bedöms vara mycket liten i praktiken (se vidare<br />
kap 8.17).<br />
Området kommer även fortsättningsvis att kunna nyttjas för naturturism. Den planerade vindkraftanläggningen<br />
bedöms dock leda till minskade möjligheter för de berörda turismföretagen att marknadsföra<br />
och erbjuda turer i en vild och ”orörd” miljö i och med den förändrade naturupplevelsen. Hur stora<br />
86
8<br />
dessa konsekvenser blir är dock svårt att uppskatta då de till hög grad beror av hur företagens kunder<br />
upplever vindkraft. En annan betydande faktor är vilka alternativa utformningar av verksamheten<br />
turismföretagen kan välja. Baserat främst på de berörda företagarnas beskrivningar av hur de nyttjar<br />
utredningsområdet är bedömningen att konsekvenserna blir måttliga.<br />
Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivet blir små. Möjligheterna att<br />
fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras. Det är framför<br />
allt upplevelsen av ostördhet som kommer att minska. Konsekvenserna för turismen i området bedöms<br />
dock bli måttliga, då de i hög grad bygger på de upplevelser som i samband med vindkraftanläggningen<br />
kommer att förändras. Hur turismföretagens kunder upplever dessa förändringar kommer att ha stor<br />
påverkan på vilka konsekvenserna blir.<br />
Säkerhet i bedömningen<br />
Säkerheten i konsekvensbedömningen för det rörliga friluftslivet är stor eftersom det är förhållandevis<br />
lätt att förutse vilka konsekvenserna blir.<br />
Säkerheten i bedömningen för naturturismen är liten, då konsekvenserna här till stor del beror på hur<br />
företagens kunder upplever vindkraft samt om företagen kan anpassa sin verksamhet efter de förändrade<br />
förutsättningarna.<br />
87
8.9 Konsekvenser för kulturmiljön<br />
Värdefulla kulturmiljöer, så som kulturreservat eller riksintresseområden för kulturmiljövården, och<br />
byggnadsantikvariatiskt intressanta objekt eller byggnadsminnen finns varken i eller i närheten av utredningsområdet<br />
för vindkraft. Under fältinventeringen påträffades endast bläckor och barktäkter inom<br />
utredningsområdet.<br />
VIndkraftverken kommer att vara synliga från några av de fornlämningar som finns registrerade i omgivningarna<br />
men i övrigt kommer inte upplevelsevärdet av dessa objekt att påverkas.<br />
Skadeförebyggande åtgärder<br />
Följande åtgärder begränsar påverkan på kulturmiljöer:<br />
• Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart<br />
avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart<br />
anmäla förhållandet till Länsstyrelsen.<br />
• Ytan för betongstationen med tillhörande materialupplag och rengöringsgrop ska<br />
förläggas till fast mark utan fornlämningar eller andra motstående intressen.<br />
Bedömning<br />
Bedömningen är att inga kulturhistoriska objekt kommer att gå förlorade och att eventuella kulturhistoriska<br />
samband ska kunna uppfattas även efter vindkraftanläggningens uppförande. Möjligtvis kan<br />
enstaka objekt påverkas visuellt, men i så fall i liten grad. Konsekvenserna är således obetydliga.<br />
Säkerhet i bedömningen<br />
I MKB-arbetet har en kulturmiljöanalys (bilaga 7) utförts och det är baserat på slutsatserna i denna<br />
rapport som konsekvensbedömningen har gjorts. Det betonas dock i kulturmiljöanalysen att kunskapen<br />
om kulturmiljön i utredningsområdet är bristfällig, varför en kulturstudie i fält genomförts under 201<strong>2.</strong><br />
Baserat på den kunskapsunderlag som fältinventeringen givit uppskattas säkerheten i bedömningen<br />
vara stor. Utförligare beskrivningar av de uppgifter som framkommit under fältarbetet kommer att<br />
utgöra ett tillägg till MKB:n.<br />
Tabell 13. Bedömningsgrunder för kulturmiljöer. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga<br />
Stora<br />
konsekvenser<br />
Anläggningen försvårar<br />
förståelsen av<br />
sammanhang i högt<br />
värderade kulturmiljöer.<br />
Höga värden för<br />
kulturmiljövården utraderas<br />
eller påverkas så<br />
att helhetsmiljön inte<br />
längre kan uppfattas<br />
genom att strukturer<br />
och samband bryts.<br />
Måttliga<br />
konsekvenser<br />
Anläggningen försvårar<br />
förståelsen<br />
av sammanhållna<br />
kulturmiljöer.<br />
Miljön fragmenteras<br />
så att dess helhet<br />
blir svår att uppfatta.<br />
Strukturer och samband<br />
försvagas och<br />
blir mindre tydliga.<br />
Små<br />
konsekvenser<br />
Enstaka objekt, vilka<br />
inte är betydelsebärande<br />
för miljöns helhet,<br />
påverkas. Helhet,<br />
strukturer och samband<br />
kan uppfattas<br />
även fortsättningsvis.<br />
88<br />
Obetydliga<br />
konsekvenser<br />
Helhet, strukturer<br />
och samband kan<br />
uppfattas, samtidigt<br />
som inga eller enstaka<br />
objekt riskerar gå<br />
förlorade.<br />
Positiva<br />
konsekvenser<br />
Förbättrade förutsättningar<br />
för<br />
kulturmiljövärdena<br />
(t.ex. pedagogiska,<br />
tillgänglighetsmässiga,<br />
vidmakthållande).
8<br />
Detta kapitel beskriver vindkraftsprojektets effekter och konsekvenser på möjligheten att bedriva ren-<br />
8.10 Konsekvenser för rennäringen<br />
skötsel i området. Konsekvensbeskrivningen tar hänsyn till den kumulativa (sammantagna) påverkan<br />
vindkraftanläggningen utgör, här vägs kunskap samman med föreliggande rättsläge och ansatsen för<br />
konsekvensbedömningen läggs fast. Förhållningssättet, vars intention är att beskriva konsekvenserna<br />
så objektivt som möjligt, är följaktligen baserat på både forskning och domstolars tillämpning/ avgöranden.<br />
För att få en helhetsbild av konsekvenserna för rennäringen bör detta kapitel läsas tillsammans med<br />
den separata rennäringsutredning som tagits fram, se bilaga 3<strong>2.</strong><br />
Genom hela analysarbetet har samebyn och <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> haft aktiva roller. Därför skiljer sig detta<br />
kapitel något från övriga kapitel i MKB:n. Under arbetets gång har samråd utförts och viss förståelse har<br />
uppnåtts mellan parterna. Med anledning av detta så görs följande förtydliganden:<br />
• De analyser och slutsatser som framgår av kapitlet är gjorda av Enetjärn Natur. Såväl<br />
Malå sameby som <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> har kommit med synpunkter på dessa. Det är<br />
dock alltjämt Enetjärn Natur som gjort bedömningarna över projektets konsekvenser.<br />
I de flesta fall framgår meningsskiljaktigheter om sådana finns.<br />
• Samebyns deltagande genom att förse Enetjärn Natur AB och bolaget med information<br />
får inte uppfattas som ett godkännande av projektet.<br />
I likhet med så gott som all annan verksamhet inom renskötselområdet kan vindkraft leda till förlust<br />
och störning på betesmarker och på så vis vara negativ för renskötseln. Precis som för fåglar och vilda<br />
däggdjur så sker en habitatförlust som både beror av direkt markanspråk och bortfall av födösöksområden<br />
och av indirekt förlust av habitat genom störningseffekter. Om betesron störs så innebär det att<br />
renen lägger mer tid på flykt och rörelser och mindre tid på bete, med energiförluster som följd. För renskötseln<br />
som verksamhet kan även andra negativa effekter tillkomma som inte alltid är kopplade direkt<br />
till störning av renarna. Ett utbyggt vägnät gör det t.ex. både mer tidskrävande och dyrare att driva och<br />
samla renarna. I och i närheten av en vindkraftpark försvåras också metoden att samla och driva renar<br />
med hjälp av helikopter. Även risken för iskast utgör ett orosmoment för renskötarna.<br />
Skadeförebyggande åtgärder<br />
Bolaget åtar sig följande skadeförebyggande åtgärder:<br />
• För att minimera den markyta som ianspråktas ska arbetsområden göras mycket<br />
tydliga och inte större än vad som är nödvändigt. Arbetsområdena ska utgöra en fast<br />
yta för entreprenörerna och marken utanför den får inte påverkas.<br />
• Ytor som inte längre tas i anspråk efter byggnadsfasen, t.ex. tillfälliga uppställningsytor,<br />
ska i den mån verksamheten tillåter planteras med skog.<br />
• Kraftledningarna mellan vindkraftverken kommer förläggas i mark.<br />
89
8<br />
• Under drifttiden kan hela eller delar av vindkraftanläggningen korttidsavstängas.<br />
Korttidsavstängningen får vara i max 24 timmar och högst 2-3 tillfällen per år eller<br />
om samebyn och bolaget överenskommer om något annat.<br />
• Tillfartsvägar till vindkraftanläggningen ska förses med informationsskyltar som<br />
upplyser om rennäringen som bedrivs i området.<br />
• Bolaget kan bistå med helikoptertimmar för att underlätta en samling eller flytt vid<br />
vindkraftanläggningen.<br />
• En kontinuerlig dialog ska föras mellan projektören och samebyn, särskilt under<br />
byggtiden samt tvingande samråd mellan bolaget och samebyn under 5 första åren.<br />
En särskild kontaktperson från bolaget och samebyn ska utses.<br />
Bedömning<br />
De konsekvenser som faktiskt uppstår vid Bredträsk är i hög grad avhängiga hur Malå sameby kommer<br />
att behöva använda beteslandet och flyttleden i sin helhet. De konsekvenser som riskerar att uppstå<br />
som en följd av vindkraftprojektens effekter på renskötseln beskrivs i tabell 14 sidan 89. Utifrån denna<br />
analys av potentiella konsekvenser utvecklas dessa konsekvenser under respektive avsnitt nedan.<br />
Ökat betestryck på andra betesmarker<br />
Det direkta betesbortfallet som kommer sig av nya vägar, kraftledningar, iordningställda ytor och vindkraftverk<br />
är sammantaget ganska litet och i sammanhanget mindre intressant. Det indirekta betesbortfallet<br />
som innebär att betet inte kan nyttjas fullt ut inom ett större störningsområde ger dock konsekvenser,<br />
se figur 10 i bilaga 3<strong>2.</strong><br />
Granliden och Setmyrliden är de enda höglänta områdena i omgivningarna. Dessa höglänta områden<br />
fyller två viktiga funktioner; renarna finner svalka på trivsellanden höjderna och flytten genom området<br />
sker bäst mellan topparna. Norr och söder om utredningsområdet är terrängen svårare för samlad flytt.<br />
Efter att ha flyttat förbi området på sommaren har renarna sammanhängande sommarbete fram till<br />
väg E45. Området i närheten av utredningsområdet nyttjas i samband med kalvmärkning och det som<br />
avgör hur länge utredningsområdet nyttjas är om samebyn flyttar renarna manuellt eller om de strövar<br />
fritt. Fri strövning är att föredra, en manuell förflyttning av renar kan dock ofta vara en möjlighet till förbipassage.<br />
Vid manuell flytt behöver samebyn ett par dagar från anläggningen i Tjäderträsk tills de passerat<br />
utredningsområdet och vid fri strövning befinner renarna sig i området vid Bredträsk ca en månad.<br />
Mot bakgrund av det frekventa nyttjandet av betesmarkerna inom de centrala delarna av störningsområdet<br />
och det faktum att man trots åtgärder ändå måste ta i beaktande att betet, den fria strövningen<br />
och samlad flytt inte kan nyttjas på samma sätt som tidigare bedöms den direkta konsekvensen vara<br />
att nyttjandet av angränsande betesmarker blir större. Risken är att renarna inte tar sig nordväst om<br />
Tabell 14. Bedömning av konsekvenser för rennäringen.<br />
Effekt Konsekvens<br />
Betesförlust Ökat betestryck på andra marker, ökad sårbarhet, mindre flexibilitet.<br />
Barriär Ökat betestryck på andra marker, ökad sårbarhet, mindre flexibilitet, ökad arbetsbelastning, ökade kostnader.<br />
Spridning Ökat betestryck på andra marker, ökad arbetsbelastning, sämre lönsamhet, konflikter.<br />
Säkerhet Ökad arbetsbelastning, sociala konsekvenser p.g.a oro.<br />
90
8<br />
vindkraftanläggningen och blir därmed kvar på samma marker som de redan betat under våren samt<br />
att de fortare tar sig till vinterbetesmarkerna och betar samt trampar upp betesmarkerna.<br />
Flyttning förbi Bredträsk utredningsområde sker på barmark då kalvarna är ca 1-1,5 månader vilket gör<br />
flyttningen väldigt känslig för störningar. Det finns en risk att renarna efter första flyttetappen, från Tjäderträsk<br />
till Skarpskallen där de får vila till nästa dag, inte finner betesro utan vänder om österut istället<br />
för att vandra vidare västerut. Bedömningen är att markernas betydelse för samebyn idag är stor då det<br />
är ett viktigt trivselland för renarna och att samebyn efter många års flyttning med renarna har fått dem<br />
självmant att passera utredningsområdet. Betydelsen av markerna kommer därmed att öka i framtiden<br />
då intrången inom samebyn ökar.<br />
Ökad arbetsbelastning, sämre lönsamhet och större risk för konflikter<br />
Flyttlederna nordost om utredningsområdet bedöms påverkas i den omfattningen att då samlad vårflytt<br />
sker, vilket bedöms vara möjligt, mellan vägen och vindkraftanläggningen finns risk för merarbete<br />
och att fritt strövade renar undviker att passera mellan utredningsområdet och vägen. Flyttleden längs<br />
Skellefteälven, som främst nyttjas vid vårflytt, bedöms inte påverkas av vindkraftanläggningen. <strong>Vindkraft</strong>etableringen<br />
kommer att medföra svårigheter<br />
för ett effektivt nyttjande av trivsellandet höjderna<br />
Granliden och Setmyrliden. Även om renarna flyttas<br />
upp till området är det troligt att de pga. mänsk-<br />
Med störningsområde avses ett område där<br />
renarna kan antas föredra andra betesområden<br />
lig aktivitet och/eller det främmande inslaget av<br />
på grund av störningen och/eller att renskötarna<br />
vindkraftverk inte trivs med en risk för att de därför<br />
inte föredrar att nyttja området på grund av risk för<br />
ändrat beteende hos renarna och därmed negativa<br />
snabbt går igenom området till en plats där de kän-<br />
effekter på renskötseln.<br />
ner sig mer trygga. En viss habituering (tillvänjning)<br />
kan troligen ske, men det kräver arbetsinsatser.<br />
Spridningseffekten, mot bakgrund av det förväntade störningsområdet, kring vindkraftanläggningen<br />
kan förväntas påverka renarnas betesrörelser i området på väg västerut. Det finns en risk för att renarna<br />
efter att ha passerat höjdryggarna Storgranberget, Skarpskallen, Halvvägaberget, Kvigmyrberget och<br />
Furuberget blir störda av vindkraftverk och mänsklig aktivitet och sprider sig tillbaka österut. Renarna<br />
förlorar då det stora området med grönbete nordväst om utredningsområdet och riskerar att komma<br />
ner mot lappmarksgränsen tidigare. Samebyn kommer att arbeta för att undvika en sådan situation<br />
genom att flytta renarna genom utredningsområdet. <strong>Vindkraft</strong>etableringen bedöms därför medföra<br />
konsekvenser i form av ökad arbetsbelastning. Omfattningen är svårbedömd då den, mot bakgrund av<br />
dagens valmöjligheter, i stor utsträckning grundar sig på hur renskötarna väljer att försöka nyttja markerna<br />
kring utredningsområdena under kommande år. Följden blir att renskötarna arbetar mer och mer<br />
under en allt större tidspress, eller att de är tvungna att anställa arbetskraft för att klara av den ökade<br />
arbetsbördan. Oavsett hur de enskilda renskötarna väljer att hantera det ökade arbetet då renar sprids<br />
av eller undviker vindkraftanläggningen, blir konsekvensen att kostnaden ökar. Bolagets åtagande med<br />
möjlighet till korttidsavstängning och att kunna bistå med helikoptertimmar innebär att dessa konsekvenser<br />
blir begränsade.<br />
91
8Ökad sårbarhet och mindre flexibilitet<br />
Konsekvenserna ökad sårbarhet och mindre flexibilitet handlar om samebyns framtida motståndskraft<br />
mot förändrad markanvändning. Den reducerade motståndskraften som kommer sig av svårigheterna<br />
att nyttja området i sin helhet och de direkta förlusterna av betes- och trivselland bedöms vara den<br />
mest allvarliga konsekvensen för samebyn på sikt. Risken med att ett trivselområde försvinner eller<br />
påverkas negativt är att renarna väljer ett annat område och då tappar man permanent den funktionen<br />
trivselområdet hade. Det kanske finns alternativa områden med bete men inte med trivselfunktionen<br />
som då försvinner. Samhället förändras kontinuerlig och det är svårt att förutse utvecklingen i sin helhet<br />
under en lång tidsperiod. Ett antagande, mot bakgrund av den förväntade störningszonen, se figur 10 i<br />
bilaga 32, och den försvårade användningen av flyttleder förbi områdena, är risken för att samebyn inte<br />
kommer att kunna alternera mellan olika betsesmarker under olika år ökar.<br />
Mot bakgrund av samebyns renskötsel idag är det tydligt att det inte finns alternativa områden till<br />
Bredträsk och en väsentlig frågeställning är då hur stort störningsområdet är initialt och hur stor tillvänjningen<br />
är. Samebyn är beroende av att nyttja de västligare betesmarkerna. Förlusten av ett viktigt<br />
och frekvent nyttjat område har som konsekvens att samebyns flexibilitet i val av betesmarker minskar,<br />
dess motståndskraft för framtida intrång minskar och dess sårbarhet mot yttre påverkan i form av t.ex.<br />
ytterligare störningar eller ogynsamma väderförhållanden ökar.<br />
Påverkan på rennäringens riksintressen<br />
Området för den planerade vindkraftsanläggningen vid Bredträsk riskerar att i begränsad omfattning<br />
störa rennäringens riksintressen i form av kärnområden och flyttleder. Inom utredningsområdets<br />
nordöstra hörn går en av tre vårflyttleder av riksintresse för Maskaure sameby. Flyttlederna sträcker sig<br />
från Maskaures åretruntmarker österut till deras vinterbetesmarker vid kusten. Den aktuella sträckan<br />
är belägen mellan Malå och Maskaures gemensamma anläggningar i Ljungby och Slagnäs. Maskaure<br />
nyttjar lederna under vårflyttningen västerut. De använder främst den flyttled som går längs med Skellefteälven<br />
och bedömningen är att den inte påverkas av vindkraftanläggningen vid Bredträsk. Utredningsområdet<br />
omges av flera kärnområden av riksintresse för rennäringen i Malå sameby. Avståndet<br />
till det närmaste riksintresseområdet är ca 1,5 km. Riksintressena vid Bredträsk bedöms inte påtagligt<br />
påverkas då flyttleder och sambanden mellan riksintressena även i framtiden kan nyttjas. Det kan dock<br />
komma att krävas ytterligare arbetsinsatser, tid och energi av renskötarna för att få renarna att nyttja<br />
och passera området efter en utbyggnad. Bolagets åtagande med korttidsavstämning innebär dock att<br />
dessa konsekvenser blir begränsade.<br />
Permanenta konsekvenser efter avslutad verksamhet<br />
Efter att vindkraftsanläggningen tagits ur drift och monterats ner bedöms påverkan vara av mindre<br />
omfattning, då fundamenten kommer att beväxas, dock med en något förändrad flora av företrädesvis<br />
gräs, örter, buskar och mindre träd. Aktiviteten i området bedöms då åter vara låg vilket ger liten störning.<br />
Vägarna kommer dock att<br />
lämnas kvar vilka troligen kommer<br />
att innebära att renarna även fort-<br />
Varje exploaterings konsekvenser är unika och kräver ett resättningsvis<br />
kan komma att spridas sonemang utifrån de specifika förhållanden som finns på den<br />
aktuella platsen och den berörda näringsidkarens förutsättningar.<br />
Beskrivningen och resonemanget är det centrala.<br />
92
8<br />
längs vägnätet. Samebyn befarar dock att när det är dags att ta vindkraftanläggningen ur drift kommer<br />
nya vindkraftverk att sättas upp på samma plats.<br />
Säkerhet i bedömning<br />
En utredning som beskriver troliga konsekvenser för rennäringen är förknippad med en rad osäkerheter<br />
och utmaningar. Erfarenheterna från hur renar påverkas av vindkraft är begränsade och forskningsresultaten<br />
tvetydiga. Dessutom är renskötsel och samebyarnas verksamhet komplex att förstå och beskriva<br />
för utomstående. Inte minst beror det på att kunskapen om det samiska samhället i allmänhet och<br />
rennäringen i synnerhet är mycket liten hos de flesta svenskar. Förutsättningarna för rennäringen varierar<br />
också mellan olika samebyar varför det är svårt att dra generella slutsatser. Enetjärn Natur är medvetna<br />
om dessa osäkerheter och de svårigheter som föreligger, men har utifrån den information som<br />
framkommit under utredningen gjort en analys över möjliga konsekvenser. Bedömningarna har gjorts<br />
utifrån försiktighetsprincipen, i enlighet med utfallet i MÖD:s domar den 23 november 2011 (M 824-11. M<br />
825-11 och M 847-11). Det finns en måttligt till stor säkerhet i identifieringen av vad de olika effekterna<br />
består i, samt i bedömningen av vindkraftanläggningarnas konsekvenser för renskötseln idag.<br />
Samebyns bedömning<br />
Malå sameby menar att alla åtgärder i skogslandskapet påverkar renarna genom att de bl.a. får renarna att vandra fortare.<br />
Samebyn vill hålla kvar renarna västerut så länge som möjligt på hösten och förvintern. Ju längre de stannar i väster desto<br />
mindre problem i form av konflikter och nertrampning av bete blir det på vinterlandet.<br />
Malå sameby liknar sig vid en bägare som fylls kontinuerligt och menar att bägaren till slut rinner över. Samebyn menar<br />
vidare att det är lättare att se konsekvenserna av ytterligare ingrepp än att utröna vem som är ansvarig för de kumulativa<br />
konsekvenserna för rennäringen när ett stort antal intrång finns inom sambyns marker. Dessa ingrepp omfattar bl.a. infrastruktur,<br />
gruvnäring, skogsbruk, trafik och vindkraftprojekt. Något intrång får bägaren att till slut rinna över för samebyn, d.v.s.<br />
att konsekvenserna från samtliga intrång slutligen blir omöjliga för samebyarna att klara av. <strong>Vindkraft</strong>en riskerar att vara den<br />
näring som får ta skulden för de slutliga konsekvenserna av de kumulativa effekterna. Om vindkraftanläggningen vid Bredträsk<br />
var det enda intrånget inom samebyn hade det inte spelat någon större roll att detta trivselland försvann.<br />
Vid Bredträsk har renarna under sista året självmant betat sig västerut men om det byggs en vindkraftpark vid Bredträsk<br />
kommer renarna mest troligt att uppleva det som en barriär, göra tvärstopp och vända tillbaka österut. Samebyn kommer<br />
då inte kunna släppa renarna vid Skarpskallen, såsom man gjort de senaste året, utan måste flytta renarna genom<br />
vindkraftanläggningen. Helikopter som hjälpmedel för att driva renarna är inget förstahandsalternativ då kalvarna stått i<br />
hage 1-2 dygn. Helikopter kanske skulle vara ett alternativ nästa dag när man flyttar från Skarpskallen och västerut. Om<br />
renarna vänder österut vid Skarpskallen hinner de skingras och det blir svårt att hantera dem, vilket gör att man inte kan<br />
flytta tillbaka dem västerut. Mest troligt hamnar renarna då mot Hundberg, vilket inte bra för där finns enbart odlingar vilket<br />
kan leda till konflikter med markägarna. Vid alternativa flyttleder som t.ex. norr om vindkraftanläggningen, närmare väg 1018<br />
blir terrängen brantare och risken är att man tappar renarna mot älven och då kan de vandra mot Storholmen. Samebyn<br />
föredrar därför samlad flytt genom störningsområdet snarare än fri stövning.<br />
Samebyn vet dock av erfarenhet att de verkliga konsekvenserna uppenbaras först när byggnation är i gång och under driftsfasen.<br />
Det finns inga alternativa trivselland till Bredträsk, vilket göra att det kommer att bli problem under byggtidens två år.<br />
Problemen går inte att undvika då samebyn vistas kring Bredträsk i juni och juli och kan då inte anpassa något i sin markanvändning<br />
där. Samebyn jobbar dock ofta nattetid på somrarna och hoppas därför kunna samexistera med projektören<br />
under byggtiden.<br />
93
8.11 Konsekvenser för användningen av naturresurser<br />
Pågående markanvändning inom utredningsområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk och rennäring.<br />
Konsekvenser för rennäringen behandlas i avsnitt 8.10.<br />
Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt<br />
genom det bortfall av produktionsareal på fyra procent av utredningsområdet som sker till följd av<br />
anläggningsytor, vägar och ledningar. Det bortfall som ändå sker kan i viss mån kompenseras genom en<br />
bättre åtkomst till skogsmarkerna till följd av det utbyggda vägnät som blir ett resultat av vindkraftanläggningen.<br />
<strong>Vindkraft</strong> som naturresurs nyttjas i dagsläget inte inom utredningsområdet. En utbyggnad av vindkraft<br />
inom utredningsområdet kommer att medföra nya möjligheter att nyttja denna naturresurs.<br />
Bedömning<br />
Anläggningen tar mark i anspråk endast i marginell omfattning och området kommer fortsatt kunna<br />
användas för skogsbruk. Däremot kommer en vindkraftanläggning att möjliggöra nyttjandet av en ny<br />
naturresurs, vindkraft. Den sammanvägda konsekvensen för nyttjandet av naturresurser bedöms därför<br />
vara positiv.<br />
Säkerhet i bedömningen<br />
Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir.<br />
Tabell 15. Bedömningsgrunder för användningen av naturresurser. Bedömningen är att konsekvenserna blir positiva.<br />
Stora<br />
konsekvenser<br />
Utslagning av större<br />
objekt av regional<br />
betydelse.<br />
Stor påverkan på areell<br />
näring.<br />
Måttliga<br />
konsekvenser<br />
Väsentligt försämrade<br />
förutsättningar för<br />
nyttjande av större<br />
objekt av regional<br />
betydelse.<br />
Måttlig påverkan på<br />
areell näring.<br />
Små<br />
konsekvenser<br />
Försämrade förutsättningar<br />
för större objekt<br />
av regional betydelse.<br />
Liten påverkan på<br />
areell näring.<br />
94<br />
Obetydliga<br />
konsekvenser<br />
Obetydlig påverkan.<br />
Anläggningen tar produktiv<br />
mark i anspråk<br />
men påverkar i övrigt<br />
inte markanvändningen.<br />
Obetydlig påverkan på<br />
areell näring.<br />
Positiva<br />
konsekvenser<br />
Förbättrade förutsättningar<br />
att nyttja och<br />
utveckla naturresurserna<br />
eller att skydda<br />
särskilda objekt.
8<br />
En vindkraftanläggning kan påverka förutsättningarna för luftfarten. Därför har Transportstyrelsen och<br />
8.12 Konsekvenser för luftfartens intressen<br />
Luftfartsverket inbjudits att delta i samrådet.<br />
<strong>Vindkraft</strong>anläggningen vid Bredträsk ligger inom MSA-sektorn (se förklaring i avsnitt 6.5) för flygplatsen<br />
i Arvidsjaur. Enligt Luftfartsverkets utredning (se yttrande i bilaga 2) påverkar dock inte den planerade<br />
vindkraftanläggningen MSA-ytan.<br />
Luftfartsverket har också utrett huruvida vindkraftverken kommer att påverka flygplatsernas navigerings-<br />
och landningshjälpmedel samt den infrastrukturutrustning för kommunikation, navigation och<br />
övervakning som finns ute i fält, mellan flygplatsernas områden, och kommit fram till att denna utrustning<br />
inte kommer att påvekas.<br />
Skadeförebyggande åtgärder<br />
Följande åtgärd begränsar påverkan på luftfartens intressen:<br />
• <strong>Vindkraft</strong>anläggningen kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens<br />
beslut och som uppfyller kraven i Transportstyrelsens föreskrifter.<br />
Bedömning<br />
Varken MSA-ytor eller navigations- och kommunikationssystem påverkas av vindkraftanläggningen.<br />
Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för luftfarten är obetydliga.<br />
Säkerhet i bedömningen<br />
Luftfartsverkets utredning bygger på den aktuella utformning av vindkraftanläggningen med 10 vindkraftverk<br />
och säkerheten i konsekvensbedömningen för luftfarten är stor eftersom verksamheten inte<br />
kommer att påverkas.<br />
95
8.13 Konsekvenser genom ljudutbredning<br />
Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett ljud från vindkraftverkets maskinhus, dels ett<br />
aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet<br />
påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska<br />
ljudet en väsande karaktär, ju längre ifrån vindkraftverket desto dovare blir ljudet. Det aerodynamiska<br />
ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter.<br />
Ju starkare det blåser desto mer maskeras ljudet, d.v.s. na-<br />
Bullerberäkningar i bilaga 38.<br />
turliga ljudkällor tar över och gör det svårt att uppfatta ljudet<br />
från vindkraftverken. Ljud från vindkraftverken torde inte<br />
innehålla rena toner. Rena toner upplevs mer störande än<br />
annat buller och är lättare att uppfatta i kombination med<br />
annat ljud vilket innebär att ljudet inte så lätt maskeras av det naturliga vindbruset.<br />
Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 dB (A). I marknivån ligger ljudnivån<br />
från maskinhuset på ca 55 dB (A) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt<br />
under ett vindkraftverk i full drift.<br />
Från tidigt 1990-tal och framåt har ljudnivåerna från vindkraftverkens maskinhus successivt minskat<br />
och är idag ett mindre problem. Det har även gjorts stora framsteg i att minska det aerodynamiska<br />
ljudet från vindkraftverk.<br />
Ljudnivåerna från vindkraftverk vid byggnader som används för permanent boende eller varaktigt fritidsboende<br />
är bland annat beroende av avstånd mellan vindkraftverken och dessa byggnader, områdets<br />
topografi och andra, i området, förekommande ljud. Detta innebär att bullerstörning från vindkraftverk<br />
ofta går att förhindra genom god planering. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer bör ljudet från<br />
vindkraftanläggningar inte överskrida 40 dB (A) utomhus vid bostäder.<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> har utfört ljudberäkningar för vindkraftanläggningen vid Verboberget enligt gällande<br />
svenska rekommendationer utfärdade av Naturvårdsverket (se bullerutredning i bilaga 38). Beräkningarna<br />
bygger på antagandet att vindkraftverket Siemens 3,0 MW, med en navhöjd på 115 m och 113 m<br />
rotordiameter används. Beräkningarna är gjorda med den metod som beskrivits i Naturvårdsverkets<br />
rapport ”Ljud från vindkraftverk” (Naturvårdsverket, 2001).<br />
Tabell 16. Bedömningsgrunder för ljudutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir små.<br />
Stora<br />
konsekvenser<br />
Riktvärden överskrids<br />
och kan inte åtgärdas.<br />
Måttliga<br />
konsekvenser<br />
Boendekvalitén för ett<br />
måttligt till stort antal<br />
människor påverkas<br />
utan att riktvärden<br />
överskrids inom ett<br />
område som i övrigt är<br />
en tyst miljö.<br />
Små<br />
konsekvenser<br />
Boendekvalitén påverkas<br />
utan att riktvärden<br />
överskrids inom ett<br />
område som inte har<br />
prägeln av att vara en<br />
tyst miljö, eller<br />
boendekvalitén för ett<br />
litet antal människor<br />
påverkas utan att<br />
riktvärden överskrids<br />
inom ett område som i<br />
övrigt är en tyst miljö.<br />
96<br />
Obetydliga<br />
konsekvenser<br />
Obetydlig påverkan på<br />
boendekvalitén.<br />
Positiva<br />
konsekvenser<br />
Förbättrade förutsättningar<br />
för god hälsa<br />
och god boendemiljö.
8<br />
Beräkningen utgår från en placering av vindkraftverken enligt bilaga 8. Modellen utgår från att vinden<br />
blåser från vindkraftverken mot ljudmottagarna, d.v.s. medvindsfall. I verkligheten absorberar både<br />
växtlighet och klimatförhållanden ljudet samtidigt som skogen i sig avger ljud som kan överrösta vindkraftanläggningen.<br />
Vid beräkningen tas emellertid ingen hänsyn till befintlig ljudabsorberande vegetation<br />
eller byggnader, vilket ger ett s.k. ”värsta scenario”.<br />
Beräkningarna har utförts för byggnader inom tre km från den planerade vindkraftanläggningen, totalt<br />
26 byggnader.<br />
Resultat<br />
Resultaten redovisas översiktligt här och i detalj i en särskild rapport, se bilaga 38.<br />
Riktvärdet om 40 dB (A) kommer inte att överskridas vid någon av de bebodda byggnaderna kring<br />
vindkraftanläggningen. Vid nio av byggnaderna, varav två är permanentbostäder och sju fritidsbostäder,<br />
kommer bullervärdena att uppgå till 38 - 39 dB (A). Beräkningsrapporten för buller visar vidare att inga<br />
konsekvenser kommer att uppstå på grund av lågfrekvent ljud, infraljud eller vibrationer.<br />
Vindskugga<br />
Vid hus som ligger lägre och mer skyddade än en vindkraftanläggning kan ett fenomen kallat vindskugga<br />
uppstå. Det innebär att när det blåser bra vid vindkraftverken och de producerar maxljud, kan det<br />
samtidigt vara lägre vind vid hus i skyddade lägen vilket medför lägre bakgrundsljud vid husen. Detta<br />
innebär att ljudet från vindkraftverken kan framträda tydligare vid husen än om bakgrundsljudet varit<br />
högre. I beräkningsrapportern för buller bedöms dock denna effekt vara försumbar då det maximala<br />
bullret från vindkraftverken är under riktvärdet vid husen. Dessutom tar beräkningarna inte hänsyn till<br />
barriäreffekter och ljuden från vindkraftanläggningen kommer därför, enligt rapporten, att uppfattas<br />
som betydligt lägre än nivån som presenteras i det ”värsta scenariot”.<br />
Skadeförebyggande åtgärder<br />
Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms vara motiverade då riktvärdet för buller inte kommer att<br />
överskridas vid någon av byggnaderna.<br />
Bedömning<br />
Bedömningen är att konsekvenserna genom ljudutbredning är små. De beräkningar som genomförts<br />
har visat att ljudutbredningen till följd av Bredträsks vindkraftanläggning inte kommer att överstiga<br />
gällande riktvärde vid någon bebodd byggnad. Vid nio byggnader kommer bullernivåerna dock att ligga<br />
strax under riktvärdet och boendekvalitén kan därmed komma att påverkas för de människor som bor<br />
där.<br />
Säkerhet i bedömningen<br />
Beräkningsmodellen är väl beprövad och testad varför säkerheten i bedömningen får anses vara god.<br />
97
8.14 Konsekvenser genom skuggor och reflexer<br />
Skuggor<br />
<strong>Vindkraft</strong>verkens rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor som kan upplevas<br />
som störande om man befinner sig på vindkraftverkets skuggsida. Skuggeffekten avtar med avståndet<br />
från vindkraftverket och på ca 2 km avstånd blir skuggorna så diffusa att de inte längre kan uppfattas.<br />
Rotorbladen täcker då endast en mycket liten del av solskivan.<br />
Boverkets vindkraftshandbok anger att det inte finns några fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk,<br />
men att det genom praxis arbetats fram en rekommendation. Den innebär att den teoretiska<br />
skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska<br />
skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen (Boverket, 2009). Med<br />
störningskänsliga platser avses bostads- och fritidshus med tillhörande tomter. Då det för vindkraftverk<br />
handlar om rörliga skuggor, vilka ofta uppfattas som mer störande än stillastående skuggor, finns<br />
rekommendationen att frekvensen inte bör överstiga 2,5 Hz, vilket motsvarar en rotationshastighet på<br />
50 varv per minut.<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> har utfört skuggberäkningar för Bredträsk vindkraftanläggning enligt gällande svenska<br />
rekommendationer. Skuggberäkningarna har utförts med antagandet att vindkraftverken har en totalhöjd<br />
om maximalt 200 meter och en rotordiameter om maximalt 120 meter. Eftersom detta är de maximala<br />
måtten som vindkraftverken planeras ha innebär det att analysen beskriver ett värsta scenario.<br />
Beräkningarna avser skuggeffekterna vid byggnader på en höjd av 2 meter över mark och är gjorda med<br />
antagande att det finns fönster utmed alla väggarna runt byggnaden. Vidare är antagandena att inga<br />
träd eller andra byggnader skyddar de aktuella byggnaderna från vindkraftverkens skuggor. För beräkningen<br />
av den teoretiska skuggtiden antas att himlen är molnfri årets alla dagar. För beräkningen av<br />
den faktiska skuggtiden har tagits hänsyn till att solen kan skymmas av moln och att solstrålarna inte<br />
alltid träffar jordytan med en sådan intensitet att skuggor kan bildas.<br />
Analysen av konsekvenser genom skuggor och reflexer har utförts för byggnader inom tre km från vindkraftanläggningen,<br />
totalt 49 byggnader (inkl. ödehus).<br />
Resultat<br />
Resultaten redovisas översiktligt här och i detalj i en särskild rapport, se bilaga 39.<br />
Skuggorna kommer maximalt att kunna sträcka sig 1,98 km från den planerade vindkraftanläggningen<br />
och teoretiskt kommer tio byggnader att kunna nås av skuggor från den planerade vindkraftanläggningen<br />
någon gång under ett år. Rotationshastigheten kommer att vara lägre än 20 varv per minut, vilket<br />
innebär att skuggfrekvensen väl understiger det rekommenderade värdet med en rotationshastighet av<br />
maxmalt 50 varv per minut.<br />
Tabell 17. Bedömningsgrunder för skuggutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir små.<br />
Stora<br />
konsekvenser<br />
Riktvärden överskrids<br />
och kan inte<br />
åtgärdas.<br />
Måttliga<br />
konsekvenser<br />
Riktvärden överskrids<br />
men kan åtgärdas.<br />
Små<br />
konsekvenser<br />
Boendekvalitén påverkas<br />
utan att riktvärden<br />
överskrids.<br />
98<br />
Obetydliga<br />
konsekvenser<br />
Obetydlig påverkan på<br />
boendekvalitén.<br />
Positiva<br />
konsekvenser<br />
Förbättrade förutsättningar<br />
för god hälsa<br />
och god boendemiljö.
8<br />
Den teoretiska tiden om 30 timmars skuggeffekter per år kommer att överskridas vid nio bebodda<br />
byggnader och som mest kommer tiden att uppgå till 39,8 timmar vid en byggnad (se tabell 4.1 i bilaga<br />
39). De nio berörda byggnaderna utgörs av två permanentbostäder och sju fritidshus.<br />
Den teoretiska maximala dagliga skuggtiden kommer att överskrida 30 minuter vid tio bebodda byggnader<br />
och som mest kommer tiden att uppgå till 46,8 minuter vid en byggnad (se tabell 4.2 i bilaga<br />
39). De 10 berörda byggnaderna utgörs av två permanentbostäder och åtta fritidshus.<br />
Den beräknade faktiska tiden om åtta timmars skuggeffekter per år kommer att överskridas vid nio bebodda<br />
byggnader och som mest kommer tiden att uppgå till 14,9 timmar vid en byggnad (se tabell 4.3 i<br />
bilaga 39). De nio berörda byggnaderna utgörs av en två permanentbostäder och sju fritidshus.<br />
Reflexer<br />
Reflexer är en till skuggor nära relaterad aspekt som hittills belysts i miljökonsekvensbeskrivningar för<br />
vindkraft. I praktiken har det visat sig att flera faktorer gemensamt medverkar till att begränsa fenomenet:<br />
• Ett vindkraftverk har en halvmatt yta som inte reflekterar ljus lika väl som t.ex. glas<br />
eller polerad fordonslack.<br />
• Eftersom turbinen har en konvex yta sprids reflexerna divergent, inte i en samlad<br />
reflex.<br />
• Variationen i vindriktning inom en vindkraftanläggning gör att en betraktare aldrig ser<br />
samtidiga reflexer från flera vindkraftverk.<br />
• Det är dessutom ovanligt att både väderförhållanden och solens position sammanfaller<br />
på det sätt som krävs för att reflexer ska uppstå.<br />
I Sverige är det av dessa skäl inte längre praxis att bedöma konsekvenser av solreflexer i miljökonsekvensbeskrivningar<br />
för vindkraftverk.<br />
Skadeförebyggande åtgärder<br />
Följande åtgärder begränsar påverkan genom skuggor och reflexer:<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verken kommer att vara antireflexbehandlade.<br />
• De vindkraftverk som beräknas ge upphov till faktiska skuggtider överstigande åtta<br />
timmar per år och 30 minuter per dag kommer att vara utrustade med ett skuggdetektorsystem<br />
vilket gör att vindkraftverken stängs av automatiskt under de tider då<br />
skuggor utgör ett problem.<br />
Bedömning<br />
Bedömningen är att konsekvenserna genom skuggor och reflexer är små. Erfarenheten visar att reflexer<br />
inte är något problem vid vindkraftanläggningar. Inga bebodda byggnader kommer att utsättas för<br />
skuggtider som överskrider Boverkets riktlinjer, då skuggdetektorsystem kommer att installeras i de<br />
vindkraftverk som beräknas ge upphov till faktiska skuggtider överstigande riktvärdena.<br />
99
8Säkerhet i bedömningen<br />
Beräkningarna är utförda med vedertagna metoder. Bedömningen av konsekvenser genom skuggor och<br />
reflexer görs därför med stor säkerhet.<br />
100
8<br />
Elektromagnetiska fält är en kombination av elektriska och magnetiska fält och skapas när elektricitet<br />
8.15 Konsekvenser genom elektromagnetiska fält<br />
alstras, transporteras och förbrukas.<br />
Det elektriska fältet runt t.ex. en kraftledning uppstår till följd av spänningsskillnaden mellan kraftledningen<br />
och marken. Det elektriska fältet försvagas kraftigt med avståndet och avskärmas av vegetation<br />
och byggnader. Inomhus förekommer därför i princip inga elektriska fält som härstammar utifrån. Därför<br />
bedöms det inte vara relevant att göra någon mer detaljerad bedömning av elektriska fält i denna<br />
MKB.<br />
Det magnetiska fältet försvagas snabbt med ökande avstånd men avskärmas inte av vanliga byggnadsmaterial.<br />
Vi utsätts i vår vardag både utomhus och inomhus för magnetiska fält. Utomhus från<br />
luftledningar, kablar, transformatorstationer och transporter med bil och tåg, inomhus från hushållsmaskiner,<br />
datorer, TV o.s.v.<br />
Elektriska eller magnetiska fält som medför exponering över gränsvärden är mycket ovanliga och<br />
förekommer endast på arbetsplatser där man använder mycket höga strömmar eller spänningar, t.ex.<br />
stora elektriska smält- och härdugnar, större svetsutrustningar,<br />
mikrovågsutrustning för torkning och<br />
smältning.<br />
Riktvärden<br />
101<br />
Det finns inga, för allmänheten, officiella gränsvärden<br />
för magnetfält i Sverige. Arbetarskyddsstyrelsen<br />
och Strålskyddsinstitutet håller på att<br />
förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana<br />
gränsvärden. EU-kommissionen har antagit<br />
rekommendationer för en begränsning av befolkningens<br />
exponering för elektriska och magnetiska<br />
fält. Gränsvärdet är satt till 100 µT.<br />
Under en 50-60 kV kraftledning är värdet på<br />
magnetfältet 3,1 µT. Magnetfält avtar snabbt med<br />
avståndet från källan. För en 70 kV-ledning, vid<br />
ett avstånd på 150 m, beräknas det magnetiska<br />
kraftfältet vara 0,01 µT.<br />
Svenska Kraftnäts egen policy anger att magnetfältet<br />
ska vara under 0,4 µT vid byggnader där<br />
människor varaktigt vistas (t.ex. bostäder och<br />
arbetsplatser).<br />
Tabell 18. Bedömningsgrunder för elektromagnetisk strålning. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga.<br />
Stora<br />
konsekvenser<br />
Riktvärdet 100 µT<br />
överskrids vid permanentboende.<br />
Måttliga<br />
konsekvenser<br />
Riktvärdet 100 µT<br />
överskrids vid fritidsboende<br />
eller fritidsanläggning.<br />
Små<br />
konsekvenser<br />
Riktvärdet 100 µT<br />
överskrids inom vindkraftanläggningen.<br />
Obetydliga<br />
konsekvenser<br />
Riktvärdet 100 µT<br />
överskrids ej.<br />
Positiva<br />
konsekvenser<br />
Elektromagnetiska<br />
strålningen minskar<br />
inom eller kring vindkraftanläggningen.
8Bedömning<br />
24<br />
24<br />
En kraftledning på 130 kV, vilket är den största som skulle kunna vara aktuell vid Bredträsk, ger ett mag-<br />
netfält på 7 µT kring ledningen och mindre än 0,04 µT 100 meter därifrån. Konsekvenserna bedöms<br />
vara obetydliga då riktvärdet 100 µT aldrig överskrids.<br />
Säkerhet i bedömningen<br />
Säkerheten i denna bedömningen får anses god då starka magnetfält aldrig uppstår kring ledningar av<br />
aktuell storlek.<br />
Det magnetiska<br />
kraftfältet på olika<br />
avstånd från större<br />
kraftledningar.<br />
102
8<br />
Under byggtiden, som beräknas till två år för hela vindkraftanläggningen, kommer störningar att uppstå<br />
8.16 Konsekvenser under byggskedet<br />
temporärt vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter. Exempel på störningar<br />
är oönskat ljud, damm, vibrationer, trafikstörningar och grumling i vattenmiljöer.<br />
De störningar som i första hand kommer att bli märkbara för de boende i omgivningarna härrör från<br />
transporterna. Under byggskedet kommer det att krävas transporter av en mängd olika slag:<br />
• transporter av material till vägar, uppställningsplatser och fundament,<br />
• transporter av anläggningsmaskiner m.m.<br />
• transporter av vindkraftverken som levereras i många delar samt till dem hörande<br />
utrustning,<br />
• transporter av personal.<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> kommer att sträva efter att den betong som behövs för grundläggning och gjutning av<br />
fundament tillverkas på plats genom användning av en mobil betongstation. En stor fördel med detta<br />
är att transporter och betongtillverkning kan koncentreras inom utredningsområdet, så att störningarna<br />
(trafik, buller och ev. damm) under byggskedet samlas där i stället för att spridas ut till andra platser.<br />
En del av den förväntade störningen kommer, som framgår ovan, att utgöras av oönskat ljud från<br />
anläggningsverksamheten. De riktvärden för buller som Naturvårdsverket antagit kommer att vara vägledande<br />
vid hantering av sådan störning (Naturvårdsverket, 2004).<br />
Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa vissa sprängningsarbeten<br />
för att kunna bereda plats för väg. Det material som i så fall uppstår kommer att användas<br />
som fyllnadsmaterial i det egna anläggningsarbetet.<br />
Under byggtiden kan oljor och andra kemikalier komma att förvaras i vindkraftanläggningen. Dessa<br />
förvaras då på en för sådana produkter avsedd och kontrollerad plats inom vindkraftanläggningen.<br />
Som nämnts i slutet av avsnitt <strong>2.</strong>3 kan en följdverksamhet av projektet bli att utvinna grus- eller bergmaterial<br />
för anläggningsarbetena. Det är idag oklart hur försörjningen kommer att se ut men antingen<br />
kan den ordnas genom nyttjande av befintliga grus- och eller bergtäkter eller så kan det bli aktuellt att<br />
etablera någon ny täkt.<br />
I det fall det blir aktuellt med nyetablering av en täkt kommer en sådan att tillståndsprövas i särskild<br />
ordning.<br />
Tabell 19. Bedömningsgrunder för analysen av konsekvenser till följd av byggskedet. Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga.<br />
Stora<br />
konsekvenser<br />
Långvariga (> år) och omfattande<br />
störningar av känsliga<br />
miljöer.<br />
Måttliga<br />
konsekvenser<br />
Långvariga (> år) och måttliga<br />
störningar eller kortvariga<br />
(månader) och omfattande<br />
störningar av känsliga miljöer.<br />
103<br />
Små<br />
konsekvenser<br />
Långvariga (> år) och mindre<br />
störningar av övriga miljöer<br />
eller kortvariga (månader)<br />
och måttliga - mindre störningar<br />
av känsliga miljöer.<br />
Obetydliga<br />
konsekvenser<br />
Kortvariga (månader) och<br />
mindre störningar av övriga<br />
miljöer.
8Naturmiljö<br />
Hur djur och natur påverkas under byggtiden behandlas<br />
i avsnitt 8.7.<br />
Friluftsliv och jakt<br />
Under byggtiden kommer tillgängligheten till<br />
utredningsområdet att vara begränsad. Av säkerhetsskäl<br />
kommer man inte att vilja ha allmänhe-<br />
Tabell 20. Tabellen redovisar de jaktområden som berörs<br />
av utredningsområdet för vindkraft samt hur stor areal som<br />
berörs. Här redovisas även hur stor andel av respektive<br />
licensområde som sammanfaller med utredningsområdet för<br />
vindkraft.<br />
Jaktområde Beläget inom Andel av total areal<br />
Bredträsk (ha) som berörs (%)<br />
ten i området under de perioder det förekommer<br />
Bockträsk<br />
Viltvårdsom-<br />
460 8<br />
t.ex. tunga transporter och sprängningsarbeten i<br />
råde<br />
området.<br />
Jakten kommer att påverkas dels genom att viltet<br />
Råbäcktjälens<br />
jaktlag<br />
340 5<br />
kan komma att skrämmas bort temporärt av den<br />
Lönås intres- 340 5<br />
omfattande verksamheten i utredningsområdet<br />
under byggtiden, dels genom att det I vissa<br />
perioder kommer att vara omöjligt att jaga inom<br />
seförening<br />
utredningsområdet p.g.a. omfattande anläggningasarbete som bl.a. genererar buller och mycket trafik.<br />
Två områden för jakt berörs av utredningsområdet, se tabell 20 och karta i bilaga 30.<br />
Bockträsk viltvårdsområde berörs i dess nordöstra del. Här jagas både älg och småvilt. Av viltvårdsområdet<br />
är det ca 8 procent som berörs av utredningsområdet för vindkraft.<br />
Öster om och i den östra delen av utredningsområdet jagar Råbäcktjälens jaktlag älg och Lönås intresseförening<br />
säljer jaktkort för småviltsjakt. Här berörs ca 5 procent av utredningsområdet.<br />
Turism<br />
Två företag bedriver turismverksamhet inom utredningsområdet.<br />
Turismföretaget i Granliden, ca 0,5 km från utredningsområdet, erbjuder hästridning, hundspannsturer,<br />
vildmarksliv för barn, småviltsjakt och exkursioner och verksamheten är till stor del förlagd inom utredningsområdet.<br />
Vintertid anlägger de även skoterspår från byn Granliden genom utredningsområdet<br />
i nordväst-sydostlig riktning (se karta i bilaga 30). Skoterspåren går delvis till ett flertal utkikspunkter<br />
belägna inom utredningsområdet. Både skoterspåren och utkikspunkterna kommer att beröras under<br />
byggskedet.<br />
Turismföretaget i Bockträsk, ca 2,3 km från utredningsområdet, bedriver turistverksamhet med<br />
vandring, bärplockning, skidåkning och hundspannsturer. Hundspannsturerna går bitvis inom utrednigsområdet<br />
då ett ledsystem för dessa turer årligen dras upp kring Holmtjärnen och Getingmyran i<br />
utredningsområdets södra del. Detta ledsystem bedöms inte påverkas i någon större omfattning under<br />
byggskedet då endast en krök av spåren ligger inom utredningsområdet (se karta i bilaga 30).<br />
104
8<br />
Rennäring bedrivs inom utredningsområdet för vindkraft (se även avsnitt 8.10). Bredträsk ligger inom<br />
Rennäring<br />
Malå samebys åretruntmarker och nyttjas främst under sommaren.<br />
Tidigare kontrollprogram och Malå samebys erfarenheter av vindkraft visar att påverkan på rennäringen<br />
är som störst under anläggingstiden. Renarna har visats undvika vindkraftområden och de renar som<br />
befinner sig i närheten rör sig mer än tidigare. Renarna i närheten av vindkraftanläggningar i byggnadsfasen<br />
är mer utspridda och deras nyttjande av betesmarkerna är annorlunda än under tiden innan<br />
anläggningsbyggnationer börjar. Detta medför större tryck på andra betesmarker och att renskötarna<br />
behöver flytta med renarna mer aktivt. Helikopter kan behövas nyttjas i större utsträckning än tidigare.<br />
Det finns inga alternativa trivselland till Bredträsk, vilket medför att det kommer att bli problem för rennäringen<br />
under byggtidens två år. Problemen går inte att undvika, då samebyn behöver vara i området<br />
vid Bredträsk i juni och juli. Samebyn jobbar emellertid ofta nattetid på somrarna och hoppas därför<br />
lättare kunna samexistera med projektören.<br />
Skadeförebyggande åtgärder<br />
Följande åtgärder begränsar påverkan under byggskedet:<br />
• Anläggningen kommer att byggas med bästa tillgängliga teknik med strävan att<br />
minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten.<br />
• Uppstår besvärande problem med damning i samband med transporterna på<br />
vägarna i området kommer vägarna att saltas och därefter vattenbegjutas i syfte att<br />
binda dammet.<br />
• Åtgärder som medför kraftigare störningar såsom bergsprängningar kommer inte att<br />
utföras mellan klockan 19.00 och 07.00.<br />
• Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under<br />
byggskedet kommer att ske på där för avsedd och kontrollerad plats enligt Arbetsmiljöverkets<br />
föreskrifter.<br />
• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som jagar inom utredningsområdet<br />
kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet<br />
startar.<br />
• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som bedriver turismverksamhet<br />
inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda företag<br />
innan anläggningsarbetet startar.<br />
• <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> och samebyn ska föra en dialog under anläggningsskedet med<br />
syfte att detta skede ska gå så smidigt som möjligt för båda parter.<br />
Bedömning<br />
Med utgångspunkt från bedömningsgrunderna görs bedömningen att konsekvenserna till följd av<br />
byggskedet blir måttliga. Anläggningsarbetet sker i de allra flesta fall långt från bebyggelse och transportarbetet<br />
kommer inte att vara särskilt intensivt, då det fördelas över en lång tidsperiod. Transporter<br />
105
8och en del av anläggningsarbetet kommer dock att bedrivas relativt nära bebyggelsen vid Granliden.<br />
Friluftslivet, jakten och turismen i utredningsområdet samt rennäringen kommer att påverkas under de<br />
två år som bygget beräknas pågå.<br />
Säkerhet i bedömningen<br />
Bedömningen av konsekvenser till följd av byggskedet görs med stor säkerhet.<br />
106
25<br />
25<br />
8<br />
Risk är ett sätt att beskriva sannolikheten för att något oönskat ska inträffa multiplicerat med konse-<br />
8.17 Säkerhet<br />
kvensen av det inträffade.<br />
Riskerna kan delas in i olycksrisker för människor och andra risker, t.ex. att miljön tar skada. Olycksriskerna<br />
för människor kan delas in i två kategorier, risker för personolyckor relaterade till anläggning och<br />
drift (egentligen olyckor av karaktären arbetsplatsolyckor under anläggningens hela livslängd) och<br />
olycksrisker för utomstående.<br />
Av de olyckor som registrerats i samband med vindkraft dominerar olyckor relaterade till anläggning<br />
och drift. Dessa risker är lättare att kvantifiera. Olycksrisker för utomstående är mycket färre och mer<br />
svårberäknade.<br />
Varningskylt, med<br />
texten ”Risk för<br />
snöras, istappar”, vid<br />
vindkraftverk.<br />
107
8I tabell 21 på sidan 109 redogörs översiktligt för tänkbara oönskade händelser knutna till den plane-<br />
rade vindkraftanläggningen samt åtgärder som kommer att vidtas för att minimera dessa risker.<br />
Risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift<br />
De typer av personolyckor (arbetsplatsolyckor) som sker i samband med anläggning och drift av vind-<br />
kraft består främst av fall från höga höjder, klämskador och fastklämning samt olyckor i samband med<br />
transporter.<br />
Olycksriskerna för vindkraft kan beräknas översiktligt baserat på registrerade olyckor i samband med<br />
vindkraftproduktionen i världen. Fram till och med december 2009 har det skett 715 vindkraftrelaterade<br />
olyckor vilket bland annat inneburit 60 dödsfall (Caithness Windfarm Information Forum, websida).<br />
Olycksfrekvensen under åren 2005-2009 har varit ca 82 olyckor per år varav 5 dödsfall. Med några få<br />
undantag är det personer som arbetat med byggnation, reparation, drift eller underhåll av vindkraftanläggningarna<br />
som drabbats.<br />
År 2008 producerade vindkraften i världen 260 TWh (WWEA, 2009). Relaterar man olycksstatistiken<br />
2008 (112 olyckor varav 9 dödsfall) till produktionen innebär det en frekvens på ca 0,4 olyckor eller<br />
0,03 dödsfall per producerad TWh.<br />
Räknat på anläggningen vid Bredträsk med en beräknad årsproduktion om 65–105 GWh skulle det teoretiskt<br />
innebära 0,8–1,3 förväntade olyckor under hela anläggningens livslängd. Risken för dödsfall kan<br />
med beräkningarna ovan beskrivas som 0,06–0,09 dödsfall under anläggningens 30-åriga livslängd<br />
(både byggnation och drift, enbart driften beräknas till 25 år).<br />
Det finns dock skäl att anta att olycksrisken kommer att vara betydligt lägre för den nu planerade vindkraftanläggningen,<br />
eftersom huvuddelen av de registrerade olyckorna berört äldre, små vindkraftverk,<br />
medan de modernare vindkraftverken visat sig betydligt säkrare.<br />
Olycksrisker för utomstående<br />
Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för isras och iskast.<br />
När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns risk att det lossnar och faller ned.<br />
Nedisning förekommer främst i kallt klimat och ofta på högre höjder. Förutsättningar för nedisning<br />
uppstår när det är fuktigt och kallt, d.v.s. när det är underkylt regn, snöblandat underkylt regn, underkyld<br />
dimma eller vid snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd<br />
då vingspetsarna i sitt övre läge täcks av molnbanken. Dessa förutsättningar finns främst under senhöst<br />
och milda vinterdagar, d.v.s. dagar då det är både blött och kallt. Nedisning kan även förekomma<br />
vid kallare temperaturer. I Finland har nedisning noterats vid temperaturer från strax över 0°C ner till<br />
ca 20°C (Elforsk 2004). En form av nedisning inträffar då vattenånga kan övergå direkt till iskristaller.<br />
Detta kan exempelvis ske i gränsskiktet mellan två luftmassor om en varmare luftmassa ligger under en<br />
kallare luftmassa. Detta är vanligt i fjälldalar vid klart och stilla väder då luftmassorna inte blandas av<br />
108
109<br />
8<br />
Tabell 21. Oönskade händelser som skulle kunna inträffa vid vindkraftanläggningen vid Bredträsk. Sannolikheten att dessa ska inträffa<br />
under byggande eller drift av vindkraftanläggningen samt konsekvenserna har bedömts enligt skalan obetydlig–liten–måttlig–stor<br />
och åtgärder som kommer att vidtas för att minimera riskerna redovisas.<br />
Oönskad<br />
händelse<br />
Arbetsplatsolycka<br />
Olycka i<br />
samband m.<br />
transporter<br />
Höghöjdsräddning<br />
Sannolikhet<br />
byggande<br />
Sannolikhet<br />
drift<br />
Konsekvens<br />
Åtgärder för att minimera risk<br />
Måttlig Liten Stor Erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning (inklusive<br />
säkerhetsrutiner och första hjälpen-utrustning), tillhandahållande<br />
av utrustning för höghöjdsräddning, tvåmanshissar i<br />
vindkraftverken<br />
Måttlig Liten Stor Erforderlig förberedande utbildning (inklusive säkerhetsrutiner och<br />
första hjälpen-utrustning)<br />
Måttlig Liten Liten Tillhandahållande av utrustning för höghöjdsräddning, hiss i<br />
vindkraftverken och nedfirningsutrustning från maskinhuset (på<br />
utsidan av vindkraftverket)<br />
Iskast Obetydlig Måttlig Liten Skyltar som varnar för nedfallande snö och is sätts upp i anslutning<br />
till vindkraftanläggningen<br />
Helt eller del<br />
av rotorblad<br />
lossnar<br />
Kollaps av<br />
konstruktion<br />
Obetydlig Liten Liten <strong>Vindkraft</strong>anläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller,<br />
automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade<br />
aerodynamiska egenskaper<br />
Obetydlig Obetydlig Stor <strong>Vindkraft</strong>anläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller,<br />
automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade<br />
aerodynamiska egenskaper, mycket kraftig vind respektive förhöjd<br />
temperatur<br />
Blixtnedslag Liten Måttlig Obetydlig<br />
Hårda vindar Liten Måttlig Obetydlig<br />
Isstorm (mkt<br />
kraftig nedisning)<br />
Olje- och kylmedieläckage<br />
Brand i generator<br />
Åskledare finns på vindkraftverken, automatisk avstängning av<br />
vindkraftverken vid förhöjd temperatur eller överslag i elsystemet<br />
Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket kraftig vind<br />
Obetydlig Liten Stor Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket kraftig vind<br />
Liten Obetydlig Stor Erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning (inklusive<br />
säkerhetsrutiner och saneringsutrustning), vindkraftanläggningen<br />
kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, endast<br />
miljöklassificerade oljor används, vindkraftverken och dess fundament<br />
är utformade för att fånga upp eventuellt läckage, eventuell<br />
lagring av oljeprodukter och kylmedier sker i för det utformat och<br />
låst utrymme vid servicebyggnaden<br />
Obetydlig Liten Liten Konstruktionen är sådan att branden normalt begränsas till generatorhuset,<br />
vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med<br />
fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken<br />
vid förhöjd temperatur, ingen lagring av oljeprodukter i vindkraftverken,<br />
åskledare<br />
Skogsbrand Liten Liten Måttlig Ingen lagring av oljeprodukter i vindkraftverken<br />
Sabotage Obetydlig Obetydlig Måttlig <strong>Vindkraft</strong>anläggningen kontrolleras och servas med fastlagda<br />
intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förhöjd<br />
temperatur eller kortslutning<br />
Kollision med<br />
luftfartyg<br />
Obetydlig Obetydlig Stor <strong>Vindkraft</strong>verken är försedda med hinderbelysning och överskrider<br />
inte flygplatsernas tillåtna sektorshöjder, vindkraftanläggningen<br />
(inkl. hinderbelysn.) kontrolleras och servas med fastlagda intervaller,<br />
koordinaterna för vindkraftverken kommer i god tid att<br />
rapporteras till ambulanshelikoptern, vindkraftverken är placerade i<br />
grupper vilket ökar synbarheten
8vind. I regionen kring Bredträsk förekommer dock enligt beräkningar endast lätt nedisning, d.v.s. nedis-<br />
ning under 2-7 dygn per år (Elforsk 2004).<br />
Risken för iskast/-fall är störst rakt under vinkraftverkstornet och rotorn, inom ca 50 m från vindkraftverket,<br />
för där samverkar centrifugalkraften och tyngdkraften. Det finns en studie (Garrad Hassan,<br />
2007) där man beräknat sannolikheten att is från ett vindkraftverk ska träffa en utvald kvadratmeter på<br />
mellan 50 och 300 m från ett vindkraftverk. Beräkningen visar att is kommer att träffa denna utvalda<br />
kvadratmeter 0,000 000 007 gånger per år eller, uttryckt på annat sätt, en gång på 137 500 000 år<br />
Det har förekommit incidenter där delar av eller hela rotorblad lossnat från vindkraftverk och slungats<br />
iväg. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till 500 m (Boverket,<br />
2009).<br />
I en holländsk studie (Braam and Rademakers, 2004) har man beräknat sannolikheten för att ett vindkraftverk<br />
oavsett aggregatstorlek ska tappa någon bladdel. Beräkningen anger att det är 0,075 % risk<br />
att ett vindkraftverk under ett års tid ska tappa någon bladdel. Risken att någon människa eller djur ska<br />
träffas av bladdelen är däremot oerhört mycket mindre.<br />
Även när det gäller nedfallande delar från vindkraftverken är risken som störst de dagar då det är som<br />
mest ogästvänligt, d.v.s. vid dagar med mycket hård vind.<br />
Risken för haveri av ett vindkraftverk bedöms som så liten att det normalt inte finns några avspärrningar<br />
runt en vindkraftanläggning (Miljödomstolen, 2010).<br />
Så vitt känt har ingen olycka med personskador för utomstående förekommit vid Sveriges över 1 400<br />
vindkraftverk.<br />
Vid bedömningen av riskerna ska det tas i beaktande att utredningsområdena för vindkraft vid Bredträsk<br />
har en låg besöksfrekvens. De som framför allt vistas där är skogsägare och skogliga entreprenörer,<br />
jägare, skoteråkare, bärplockare och enstaka skidåkare. I framtiden kommer även vindkraftanläggningens<br />
servicepersonal att vistas där. Det är också rimligt att anta att själva vindkraftanläggningen<br />
lockar en del nyfikna besökare till områdena.<br />
Övriga risker<br />
I vindkraftverk finns mindre mängder av t.ex. hydraul- eller smörjolja, som kan läcka. Oljorna som <strong>Nordisk</strong><br />
<strong>Vindkraft</strong> använder sig av är miljöklassificerade och vindkraftverkens rotorhus konstruerade för att<br />
fånga upp eventuellt läckage så att oljan senare kan omhändertas av personal.<br />
Det finns även en risk att det uppstår brand i en generator. Skulle det inträffa är konstruktionen sådan<br />
att denna normalt ska begränsas till generatorhuset.<br />
110
8<br />
<strong>Vindkraft</strong>verken, som är höga och har god ledningsförmåga, är utsatta för blixtnedslag under åskväder.<br />
För att skydda vindkraftverken mot blixten, som t.ex. skulle kunna orsaka brand eller kollaps av konstruktionen,<br />
är de försedda med åskledare.<br />
Åtgärder som begränsar riskerna<br />
• Arbete ska ske med erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verken får endast beträdas av behörig personal.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>anläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören<br />
fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och<br />
därmed även risker.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verken kommer att vara försedda med ett styrsystem som automatiskt<br />
stänger av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca 25 m/s, för att inte utsättas för<br />
alltför stora påfrestningar.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verkens styrsystem kommer också att känna av om de aerodynamiska<br />
egenskaperna förändras, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse<br />
och vindkraftverket stoppas.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verkens styrsystem omfattar också övervakning så att vindkraftverken stannar<br />
vid för hög temperatur.<br />
• Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverket utan all sådan eventuell lagring sker externt<br />
i ett låst utrymme vid servicebyggnad.<br />
• Varningsskyltar kommer att sättas upp kring vindkraftverken. Hur skyltningen utförs<br />
ska godkännas av tillsynsmyndigheten.<br />
• Utrustning för höghöjdsräddning kommer att finnas vid varje vindkraftverk.<br />
• Hiss finns i vindkraftverken.<br />
• Utrustning finns i maskinhuset för nedfirning på utsidan av vindkraftverket.<br />
• Brandsläckare finns inne i vindkraftverken, både uppe och nere.<br />
• Åskledare finns på vindkraftverken.<br />
• <strong>Vindkraft</strong>verken övervakas kontinuerligt från driftcentralen hos energibolaget.<br />
Bedömning<br />
Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna är mycket små medan konsekvenserna, om det osannolika<br />
ändå inträffar, kan vara stora.<br />
En utgångspunkt för bedömningen bör vara att denna vindkraftanläggning planeras i ett område med<br />
få besökare i jämförelse med vad som kan vara fallet för andra anläggningar i Sverige.<br />
När det gäller nedisning och risken för olyckor över huvud taget kommer vindkraftverken att ha en<br />
mycket hög teknisk standard. Risken för olyckor blir därför mycket låg och riskerna uppträder dessutom<br />
främst när det är, för människan, mycket dåligt väder. Med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas<br />
bedöms kvarvarande risker av vindkraftanläggningen vara mycket små.<br />
111
9Säkerhet i bedömningen<br />
Säkerheten i bedömningen av risker får betraktas som måttlig. Underlaget vad gäller olycksstatistik i<br />
samband med vindkraft är bristfälligt, framför allt vad gäller olyckor under drifttiden. Detta beror dock<br />
till stor del på att det förekommer så få olyckor.<br />
112
9<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong> kommer vid ett tillstånd att upprätta ett kontrollprogram. Programmet kommer att<br />
9 Uppföljning<br />
sammanfatta de villkor som enligt tillståndet kommer att reglera verksamheten. Kontrollprogrammet<br />
kommer också att redovisa hur tillämpningen av villkoren ska ske.<br />
Egenkontroll enligt miljöbalken kommer att ske i enlighet med <strong>Nordisk</strong> <strong>Vindkraft</strong>s miljö- och kvalitetssystem.<br />
Ytterligare kontroller genomförs vid behov.<br />
113
Källor<br />
Personliga kontakter<br />
Korol, Linda. Kommunsekreterare Malå kommun<br />
Labba, Anette. Nämndsekreterare Arjeplogs kommun<br />
Larsson, Jonas. Malå sameby<br />
Lundberg, Mikael. Malå sameby<br />
Lundgren, Britta. Planingenjör och beredskapssamordnare Arvidsjaurs kommun<br />
Olofsson, Barbro. Kommunsektreterare Sorsele kommun<br />
Nilsson, Per- Olov. Ordförande i Örngruppen i Västerbotten<br />
Rannerud, Jan. Malå sameby<br />
Webbsidor<br />
Bockträsk stuguthyrning www.vindelalven.se/ViST/MoreInfo.asp?ObjectID=10417<br />
Lönås Intresseförenings hemsida www.laggtrasket.se<br />
Millennium Ecosystem Assessment: www.maweb.org<br />
Naturvårdsverkets riktlinjer för ljud från vindkraft: http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/<strong>Vindkraft</strong>/Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/<br />
NINA 2010. Kan havörn og rype leve med vindturbiner? http://www.nina.no/Aktuelt/Artikkel/tabid/945/ArticleId/121/Kan-havorn-og-rype-leve-med-vindturbiner.aspx.<br />
NINA Norsk institutt for naturforskning<br />
Olycksstatistik vindkraft www.caithnesswindfarms.co.uk<br />
Västerbottens Museum. Information om historik i Sorsele. http://oar.vbm.se/sorsele/historik.html<br />
Sorsele kommuns hemsida www.sorsele.se<br />
Information om samebyarna och deras markanvändning har hämtats från sametingets hemsida www.<br />
sametinget.se<br />
Litteratur<br />
Ahlén, I., 2004: Fladdermusfaunan i Sverige – Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004.<br />
Fauna och Flora 99 (2)<br />
114
Álvares, F. m. fl. 2011. Assessing ecological responses of wolves to wind power plants in Portugal: met-<br />
hodological constrains and conservation implications. Proceedings, Conference on Wind Energy and<br />
Wildlife Impacts, Trondheim, Norway, 2-5 May 2011<br />
Arnette, E. B. m.fl. 2007. Impacts of Wind Energy Facilities on Wildlife and Wildlife habitat. Special Issue<br />
by The Wildlife Society. Technical Review 07-2<br />
Barrios, L. & Rodriguez, A. 2004. Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at<br />
on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, 72-81<br />
Bernes, C. & Grundström, C. (red), 1997. Miljön. Sveriges Nationalatlas Förlag<br />
Boverket, 2009. <strong>Vindkraft</strong>shandboken – Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära<br />
vattenområden<br />
Braam and Rademakers, 2004. Guidelines on the environmental risk of wind turbines in the Netherlands.<br />
ECN-RX--04-013; February, 2004; 6 p.<br />
Elforsk 2004. Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning. Rapport<br />
04:13<br />
Energimyndigheten, 2008. Rapport 2008:17<br />
Enetjärn Natur AB, 2011: <strong>Vindkraft</strong> på Gabrielsberget. Uppföljning av konsekvenserna för rennäringen.<br />
Tredje årets resultat<br />
Flagstad, Ø. & Tovmo, M. 2010. Jerven på Uljabuouda – hva viser DNA-analysene? Minirapport 305,<br />
NINA, Trondheim, Norge<br />
Garrad Hassan, 2007. Recommendations for risk assessments of ice throw and blade failure in Ontario<br />
Gustafsson, L. & Ahlén, I. (red), 1996. Växter och djur. Sveriges Nationalatlas Förlag<br />
Granér, Anders, 201<strong>2.</strong> <strong>Vindkraft</strong> på Uljabuouda - Kompletterande uppföljning 2012 av anläggningens<br />
påverkan på rovdjur och rennäring. Skellefteå kraft<br />
Helldin, J-O m.fl. 2010. Vägar och järnvägar – barriärer i landskapet. CBM:s skriftserie 42 (online vid<br />
www.triekol.se)<br />
Kuvlesky, WP Jr m.fl. 2007. Wind energy development and wildlife conservation: challenges and opportunities.<br />
Journal of Wildlife Management 71, 2487-2498<br />
Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2010. Vindbruk och örn i Västerbottens län. Förslag till strategi. Meddelande<br />
8:2010<br />
115
Länsstyrelsen Västerbotten 2011. Inventering av järv, lo, varg, björn och kungsörn i Västerbottens län.<br />
Slutrapport för inventeringssäsong 2010-2011.<br />
Madders, M. & Whitfield, D.P. 2006. Upland raptors and the assessment of wind farm impacts. Ibis 148,<br />
43-56<br />
Menzel, C. & Pohlmeyer, K. 1999. Proof of habitat utilization of small game species by means of feces<br />
control with ”dropping markers” in areas with wind-driven power generators. Zeitschrift fur Jagdwissenschaften<br />
45, 223-229<br />
Miljödomstolen, 2010. Vänersborgs tingsrätt, dom 2010-03-09 i mål nr 3735-09<br />
Naturskyddsföreningen, 2010a. Vårt gröna guld - Biologisk mångfald: en grundförutsättning för att nå<br />
klimatmålen och bekämpa fattigdomen<br />
Naturskyddsföreningen, 2010b. Räkna med ekosystemtjänster - Underlag för att integrera miljövärden i<br />
den kommunala beslutsprocessen<br />
Naturvårdsverket, 2001. Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk<br />
Naturvårdsverket, 2004. Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15<br />
Naturvårdsverket, 2005. Skyddsvärda statliga skogar. Delrapport över uppdrag om naturvärdesbedömning<br />
och skydd av viss skog, Västerbottens län. Rapport 5474<br />
Naturvårdsverket, 2005. Skyddsvärda statliga skogar. Katergorisering av områden på sveaskogs markinnehav<br />
i Västerbottens län. Rapport 5497. Naturvärdsverket, 201<strong>2.</strong> Vindval - <strong>Vindkraft</strong>ens effekter på<br />
landlevande däggdjur. Rapport 6499<br />
Naturvårdsverket, 2011. <strong>Vindkraft</strong>ens påverkan på fåglar och fladdermöss. Rapport 6467<br />
Naturvärdsverket, 201<strong>2.</strong> <strong>Vindkraft</strong>ens effekter på landlevande däggdjur. Rapport 6499<br />
Nord-Troms Tingsrett. 2010. Saksnummer 07-189641SKJ-NHER, 08-195563SKJ-NHER. 2010-11-04<br />
Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W., Bainbridge, I.P. and Bullman, R., 2009: The distribution<br />
of breeding birds around upland wind farms. Jornal of Applied Ecology2009 (46)<br />
Persson, Jens. Järvens status och ekologi i Sverige. Grimsö Forskningsstation, Institutionen för naturvårdsbiologi,<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)<br />
Regeringen, 2009. Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatsystemet. Prop. 2009/10:133<br />
116
The World Resources Institute, The World Business Council for Sustainable Development and The Meri-<br />
dian Institute, 2008. The Corporate Ecosystem Services Review: Guidlines for Identifying Business Risks<br />
& Opportunities Arising from Ecosystem Change<br />
Skogsstyrelsens (2011) Anvisningar för projektering och byggande av skogsbilvägar klass 3 och 4.<br />
Sorsele kommun, 2001. Översiktsplan<br />
Sorsele och Storumans kommuner, 2010. Tilläggsplan för vindkraft<br />
Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen. Mål nr 824-11. 2011-11-23<br />
Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen. Mål nr 825-11. 2011-11-23<br />
Svensk Vindenergi, 2009. Jobb i medvind – vindkraftens sysselsättningseffekter<br />
Wallin, J.A. 1998. A movement study of black bears in the vicinity of a wind turbine project, Searsburg,<br />
Vermont. Rapport till Green Mountain Power Corporation, South Burlington, Vermont, USA<br />
Walker, D., M. McGrady, A. McCluskie, M. Madders, och D.R.A. McLeod. 2005. ”Resident Golden eagle<br />
ranging behaviour before and after contruction of a windfarm in Argyll.” Scottish Birds 25: 24- 40<br />
Walter, W.D. m.fl. 2006. Response of Rocky Mountain elk (Cervus elaphus) to wind-power development.<br />
Am Midland Naturalist 156: 363-375<br />
Widemo, F., 2007: <strong>Vindkraft</strong>ens inverkan på fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov och förslag<br />
till åtgärder. Utredning på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening<br />
Whitfield, D.P. 2009. Collision avoidance of Golden Eagles at wind farms under the ”Band” Collision<br />
Risk Model. Report to Scottish Natural Heritage. Natural Research Ltd, Banchory, UK<br />
WWEA, 2009. World Wind Energy Report 2008. World Wind Energy Association<br />
United States Department of Energy, 2008. JEDI-WIND, Job and Economic Developmnt Impact Model<br />
117
Bilagor<br />
<strong>Bilaga</strong> nr Innehåll Typ av bilaga<br />
1 Samrådsredogörelse Rapport<br />
2 Yttranden och minnesanteckningar Rapport<br />
3 Lokalisering av gruppstation för vindkraft vid Bredträsk<br />
118<br />
Karta<br />
4 Vindrosor Rapport<br />
5 Naturvärdesinventering Rapport<br />
6 Fågelutredning Rapport<br />
7 Kulturhistorisk studie Rapport<br />
8 <strong>Vindkraft</strong>verkens preliminära placering Karta<br />
9 Områden som undantas från exploatering Karta<br />
10 <strong>Vindkraft</strong>verkens utformning Ritning<br />
11 Geoteknisk studie Rapport<br />
12 Gravitationsfundament för vindkraft Ritning<br />
13 Bergsförankrat fundament för vindkraft Ritning<br />
14 Uppställningsplats för kranar Ritning<br />
15 Ställverksbyggnad och fördelningsstation, fasader Ritning<br />
16 Ställverksbyggnad och fördelningsstation, plan Ritning<br />
17 Uppställningsplats för byggbaracker, fordon etc. Ritning<br />
18 Betongstation Ritning<br />
20 Vaglayout inom vindkraftanläggningen Karta<br />
21 Vägprofil Ritning<br />
22 Typsektioner för planerade vägar Ritning<br />
23 Temporära och permanenta mätmaster Ritning<br />
24 Läge för eventuell permanent mast för vindmätning Karta<br />
25 Temporära vindmätningsmaster Karta<br />
26 Tvärsnitt av kabelgrav Ritning<br />
27 Grustag, sektion och plan Ritning<br />
28 Omgivande riksintressen och nationella bevarandevärden<br />
Karta
<strong>Bilaga</strong> nr Innehåll Typ av bilaga<br />
29 Naturvärden vid Bredträsk Karta<br />
30 Friluftsliv vid Bredträsk Karta<br />
31 Kulturvärden vid Bredträsk Karta<br />
32 Rennäringsutredning Rapport och kartor<br />
33 Naturresurser vid Bredträsk Karta<br />
34 Befolkning i närliggande byar Karta<br />
35 Förändrad layout av vindkraftanläggningen Karta<br />
36 Fotomontage Bilder<br />
37 Punkter för fotomontage Karta<br />
38 Bullerberäkningar Rapport<br />
39 Skuggberäkningar Rapport<br />
119
120