27.09.2013 Views

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

8I tabell 21 på sidan 109 redogörs översiktligt för tänkbara oönskade händelser knutna till den plane-<br />

rade vindkraftanläggningen samt åtgärder som kommer att vidtas för att minimera dessa risker.<br />

Risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift<br />

De typer av personolyckor (arbetsplatsolyckor) som sker i samband med anläggning och drift av vind-<br />

kraft består främst av fall från höga höjder, klämskador och fastklämning samt olyckor i samband med<br />

transporter.<br />

Olycksriskerna för vindkraft kan beräknas översiktligt baserat på registrerade olyckor i samband med<br />

vindkraftproduktionen i världen. Fram till och med december 2009 har det skett 715 vindkraftrelaterade<br />

olyckor vilket bland annat inneburit 60 dödsfall (Caithness Windfarm Information Forum, websida).<br />

Olycksfrekvensen under åren 2005-2009 har varit ca 82 olyckor per år varav 5 dödsfall. Med några få<br />

undantag är det personer som arbetat med byggnation, reparation, drift eller underhåll av vindkraftanläggningarna<br />

som drabbats.<br />

År 2008 producerade vindkraften i världen 260 TWh (WWEA, 2009). Relaterar man olycksstatistiken<br />

2008 (112 olyckor varav 9 dödsfall) till produktionen innebär det en frekvens på ca 0,4 olyckor eller<br />

0,03 dödsfall per producerad TWh.<br />

Räknat på anläggningen vid Bredträsk med en beräknad årsproduktion om 65–105 GWh skulle det teoretiskt<br />

innebära 0,8–1,3 förväntade olyckor under hela anläggningens livslängd. Risken för dödsfall kan<br />

med beräkningarna ovan beskrivas som 0,06–0,09 dödsfall under anläggningens 30-åriga livslängd<br />

(både byggnation och drift, enbart driften beräknas till 25 år).<br />

Det finns dock skäl att anta att olycksrisken kommer att vara betydligt lägre för den nu planerade vindkraftanläggningen,<br />

eftersom huvuddelen av de registrerade olyckorna berört äldre, små vindkraftverk,<br />

medan de modernare vindkraftverken visat sig betydligt säkrare.<br />

Olycksrisker för utomstående<br />

Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för isras och iskast.<br />

När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns risk att det lossnar och faller ned.<br />

Nedisning förekommer främst i kallt klimat och ofta på högre höjder. Förutsättningar för nedisning<br />

uppstår när det är fuktigt och kallt, d.v.s. när det är underkylt regn, snöblandat underkylt regn, underkyld<br />

dimma eller vid snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd<br />

då vingspetsarna i sitt övre läge täcks av molnbanken. Dessa förutsättningar finns främst under senhöst<br />

och milda vinterdagar, d.v.s. dagar då det är både blött och kallt. Nedisning kan även förekomma<br />

vid kallare temperaturer. I Finland har nedisning noterats vid temperaturer från strax över 0°C ner till<br />

ca 20°C (Elforsk 2004). En form av nedisning inträffar då vattenånga kan övergå direkt till iskristaller.<br />

Detta kan exempelvis ske i gränsskiktet mellan två luftmassor om en varmare luftmassa ligger under en<br />

kallare luftmassa. Detta är vanligt i fjälldalar vid klart och stilla väder då luftmassorna inte blandas av<br />

108

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!